En ljusnande framtid..? 2012

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "En ljusnande framtid..? 2012"

Transkript

1 En ljusnande framtid..? 2012 En rapport om akademikers ekonomiska situation efter examen Institutet för Privatekonomi och Saco i samarbete

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förord... 4 Sammanfattning... 5 Om undersökningen... 6 Bruttolöner... 6 Skatt på inkomst... 7 Examensår, antal studieterminer och studielån... 8 Nödvändiga utgifter...10 Bakgrund...11 Löneutveckling, några exempel...12 Tre år efter examen...15 Bruttolön...15 Relativ bruttolön...17 Nettolön...18 Relativ nettolön...19 Kvar efter lån och nödvändiga utgifter...20 Kvar efter lån och nödvändiga utgifter...20 Relativt kvar efter lån och nödvändiga utgifter...21 Sammanfattning av resultaten tre år efter examen...22 Sex år efter examen...23 Bruttolön...23 Relativ bruttolön...24 Nettolön...25 Relativ nettolön...26 Kvar efter lån och nödvändiga utgifter...27 Relativt kvar efter lån och nödvändiga utgifter...28 Sammanfattning av resultaten sex år efter examen (50)

3 Trettio år efter examen...31 Bruttolön...31 Relativ bruttolön...33 Nettolön...34 Relativ nettolön...35 Kvar efter nödvändiga utgifter...36 Relativt kvar efter nödvändiga utgifter...37 Sammanfattning av resultaten trettio år efter examen...38 Tabellbilaga...39 Bilaga 1A. Bruttolön. Tre år efter examen...39 Bilaga 1B. Bruttolön. Sex år efter examen...40 Bilaga 1C. Bruttolön. Trettio år efter examen...41 Bilaga 2A. Nettolön. Tre år efter examen...42 Bilaga 2B. Nettolön. Sex år efter examen...43 Bilaga 2B. Nettolön. Trettio år efter examen...44 Bilaga 3A. Kvar efter lån och utgifter. Tre år efter examen...45 Bilaga 3B. Kvar efter lån och utgifter. Sex år efter examen...46 Bilaga 3C. Kvar efter lån och utgifter. Trettio år efter examen...47 Bilaga 4A. Bruttolön, nettolön samt kvar efter utgifter. Tre år efter examen...48 Bilaga 4B. Bruttolön, nettolön samt kvar efter utgifter. Sex år efter examen...49 Bilaga 4C. Bruttolön, nettolön samt kvar efter utgifter. Trettio år efter examen (50)

4 Förord Dagens arbetsmarknad ställer allt större krav på högskoleutbildning framförallt hos dem som ska ta sig in på den. En akademisk examen var förr sedd som en garanti för arbete och för möjlighet till bra löneutveckling. I ett mångårigt samarbete mellan Institutet för Privatekonomi på Swedbank och Sveriges akademikers centralorganisation har frågan om studiers lönsamhet belysts. Vad gäller årets rapport har Institutet liksom tidigare stått för beräkningsarbetet medan Saco har stått för det lönestatistiska innehållet. Rapporten har författats av Ylva Yngveson. Samarbetet är ett av Saco:s äldsta pågående projekt. Analysen är enkel och tydlig i sin uppläggning: hur har bruttolönerna utvecklats? hur påverkar beskattningen nettolönerna? vad finns kvar, när livets nödtorft inbegripet studieskulderna tagit sitt? Svaren på frågorna får sin relief av jämförelsen med utvecklingen för industriarbetare. Det var länge en alltmer nedslående läsning. Allt fler akademikergrupper halkade efter i den allmänna löneutvecklingen. Kunskapssamhällets paradox var att kunskapsbärarnas löneutveckling sedan 1970-talet hade varit erbarmlig. Den välutbildade talsgenerationen började studera när alla trodde att utbildning lönade sig men vad skulle deras barn säga, när de såg den platta löneprofilen och den svaga relativlöneutvecklingen för gymnasielärare, psykologer, sjukgymnaster, socialsekreterare och andra stora grupper i kommuner och landsting? Resultatet i förra analysen från 2005 visade att det började se bättre ut. Omläggningen av lönebildningen i mitten av 1990-talet och den goda reallöneutvecklingen sedan dess hade inneburit förbättringar. Nu är det dags igen för en ny analys. Hur ser det ut idag med tuffare konkurrens om jobben och kriser som präglar både omvärldens ekonomi och den svenska? Har det inneburit problem att hålla lönenivåerna uppe? Samtidigt har det under flera år varit en period av låg inflation och reallöneökningar som borde bädda för en bra utveckling. I analysen jämförs situationen för akademiker ett antal år efter examen beroende på vilket år den studerande utexaminerades. Har senare examinerade det bättre eller sämre tre, sex och trettio år efter examen jämfört med tidigare examinerade? 4 (50)

5 Sammanfattning I årets rapport framgår att reallönerna har fortsatt att stiga, men nettolönerna har främst påverkats av jobbskatteavdragen. Senare årskullar klarar sig överlag bättre, vare sig det handlar om tre, sex eller 30 år efter examen. Det är positiva besked, som vittnar om att lönebildningen och den ekonomiska politiken hittat en sansad och framgångsrik bana. Samtidigt motsäger undersökningen den ofta spridda uppfattningen om drastiskt ökande inkomstskillnader. Vad som möjligen gäller för dem med allra högsta lönerna har knappast sin motsvarighet för de stora löntagargrupperna inom Saco och de andra centralorganisationerna. Trettio år efter examen har de allra flesta av de här undersökta Saco-grupperna som tog examen 1981 fått förbättringar jämfört med kollegor som tog examen 1975 och 1978, men deras förbättringar i procent har inte varit lika stora som för industriarbetaren. Den progressiva beskattningen bidrar till att jämna ut inkomstskillnaden. Undersökningen pekar på den ändå fortsatt stora spridningen mellan olika akademikergrupper. Samarbetet mellan Institutet för Privatekonomi och Saco bekräftar den bild som framkommit bland annat i Saco:s livslöneundersökningar. Inte minst i flera kvinnodominerade yrken är lång utbildning fortfarande särdeles dåligt betald. Den mest oroande tendensen är att den stora gruppen gymnasielärare i flera avseenden har en markant svagare utveckling än andra grupper. Den senast undersökta kullen gymnasielärare har i stort sett oförändrad reallön jämfört med sina äldre kollegor, vilket avviker från de flesta andra grupper, och har dessutom tappat jämfört med industriarbetaren. Det är en djupt oroande utveckling för en yrkesgrupp som har en nyckelroll för landets framtid. De grupper som hållit ställningen som högst betalda är civilingenjör (P) och jurist (P). De har dock bytt plats på så sätt att civilingenjör både tre och sex år efter examen har halkat ned till andra plats bland senare examinerade. Juristen innehar förstaplatsen oavsett examensår när det har gått trettio år efter examen. Förbättringen i standard för de senaste kullarna arbetsterapeuter är en glädjande tendens, som dock delvis beror på att arbetsterapeuternas löner är så pass låga att jobbskatteavdraget fått en starkare procentuell effekt än för andra grupper. När det gäller bruttolönen återstår mycket att göra för denna och andra långtidsutbildade grupper inom vård och omsorg, där rekryteringen är viktig för den åldrande befolkningens välbefinnande. För många grupper inom privat sektor har senare utbildade akademiker fått en mindre stark ökning av bruttolön och standard. Det gäller civilekonom, civilingenjör, naturvetare och samhällsvetare. När hänsyn tas till skatt, återbetalning av studielån och nödvändiga utgifter minskar skillnaden i kronor gentemot industriarbetaren för dem som det gått tre år efter examen. När det gått trettio år sedan examen antas här att studielånen är betalda. Det som är mest tydligt är att även om det har varit en bra löneutveckling för senare examinerade har jobbskatteavdraget och återbetalning av studielån medfört att man tappat i vad som blivit kvar för övrig konsumtion och sparande jämfört med industriarbetaren. Tre år efter examen var det åtta grupper som 2011 låg på eller under industriarbetarens nivå. Sex år efter examen var det fyra grupper som inte kommit upp över industriarbetarens nivå. Men trettio år efter examen hade samtliga grupper mer kvar efter utgifter än industriarbetaren. En förändring till 2011, jämfört med 2005 och 2008, av antalet grupper var att gymnasieläraren tillkom bland dem som inte nådde upp i industriarbetarens nivå. Det gällde för dem det gått sex år efter examen. 5 (50)

6 Om undersökningen Denna studie utgår från lönestatistik från Saco s olika förbund för akademiker. Det är 16 olika utbildningar som analyseras. Lönerna skiljer sig åt beroende på vilken samhällssektor akademikerna arbetar inom så utifrån den indelningen blir totalt det 27 olika akademikergrupper som studeras. En del arbetar inom privat sektor, andra inom kommunal eller statlig sektor. Bruttolöner Statistiken bygger på lön utifrån examensår 1. Med lön menas månadslön, som består av fast grundlön uppräknad till heltid, naturaförmåner, t.ex. lunch- och bilförmån, i genomsnitt per månad. Andra tillägg i förekommande fall, som provision, resultatlön, chefstillägg, jour- och beredskapstillägg, i genomsnitt per månad. Det som mäts är det ekonomiska utfallet ett visst antal år efter examen. Lönerna för 2005, 2008 och redovisas utifrån att det har gått tre år, sex år eller trettio år efter examen. I diagram 1 framgår schematiskt vilka tidpunkter som studien tittar närmare på. Diagram 1. Schematisk bild över löneprofiler samt tidpunkter för redovisning åren 2005, 2008 och Kr/mån Antal år efter examen Bruttolönerna analyseras först, sedan hur inkomstskatten påverkar utfallet och till sist hur återbetalning av studielån och de nödvändiga levnadskostnader man normalt har i det korta perspektivet påverkar. 1 Samtliga uppgifter avser Sacomedlemmar. Källan är Sacoförbundens löneenkäter. I ett fall har en annan källa använts och det gäller gymnasielärare. Underlaget för gymnasielärare bygger liksom i de tidigare rapporterna på egna beräkningar av partsgemensamt underlag (SKL). Examensår har i detta fall uppskattats. 2 När det gäller receptarier och apotekare så har omregleringen av apoteksmarknaden inneburit ett nytt heltidsmått vilket har påverkat löneläget uppåt. 6 (50)

7 Hur akademiska studier lönat sig är i sig en svår fråga att besvara då det inte går att säga hur just dessa individers löner skulle ha sett ut om de inte hade studerat. En jämförelsegrupp som består av industriarbetare (arbetare inom gruv- och tillverkningsindustrin) i privat sektor ingår därför. Deras månadslöner har beräknats utifrån genomsnittlig timlön för arbetad tid inklusive ersättning för obekväm arbetstid, men exklusive övertidsersättning enligt SCB s arbetarlönestatistik. För industriarbetare finns inte åldersvisa löner att tillgå, men då det råder ett svagt samband mellan ålder och lön är det möjligt att använda hela gruppens genomsnittslön i denna jämförelse. Skatt på inkomst 2005, 2008 och 2011 års skatteregler har använts liksom respektive års genomsnittliga kommunalskatt, inklusive kyrkoavgift. Under denna period har jobbskatteavdraget införts. Det har byggts ut i fyra steg och har påverkat skatten för löntagare ordentligt. Om avdraget inte hade funnits så skulle en inkomsttagare år 2011 med mer än kronor i lön haft kronor mindre att disponera varje månad. I jämförelsen av nettolönerna mellan de olika åren kommer därför jobbskatteavdraget att ge en mycket påtaglig effekt på resultatet. Jobbskatteavdraget har också lett till lägre marginalskatt för löntagare som inte kommit över gränsen för statlig skatt. Observera därför att jobbskatteavdraget påverkar jämförelsen i denna rapport. Jämförelsen av nettolönerna för dem som jobbade 2008 och 2011 och för dem som jobbade 2005 haltar då skatterna förändrats så pass mycket mellan dessa år. De som jobbade 2005 och fortfarande var i arbete 2008 och 2011 fick förstås del av jobbskatteavdraget, fast något senare under yrkeslivet. Även skiktgränserna har höjts under årens lopp. Varje år ska gränserna för när statlig skatt ska börja betalas höjas automatiskt med inflationen plus två procentenheter enligt gällande lag. Till år 2005 och 2006 höjdes dock skiktgränserna mindre, med inflationen plus en procentenhet. Nuvarande regering sa sig redan inför valet 2006 vilja arbeta för att ta bort den extra skatten på fem procent (den numera permanentade värnskatten från 90-talskrisåren) som tas ut på lönedelar över den övre skiktgränsen. Det har man dock ännu inte valt att ta göra. För att minska skattebelastningen valde man i stället att höja den nedre skiktgränsen mer än enligt lag, med ytterligare kronor till år Det innebär samtidigt att man inte har ändrat marginalskattens storlek för dem som ligger över skiktgränserna. Tabell 1. Skiktgränser och brytpunkter för statlig skatt. Lön, kronor per månad Inkomstår Nedre skiktgräns Nedre brytpunkt Övre skiktgräns Övre brytpunkt Förklaring: Med skiktgräns menas var gränsen går för beskattningsbar inkomst. Med brytpunkt var gränsen går för taxerad inkomst, dvs. före grundavdrag. Tabell 2. Genomsnittlig kommunalskatt i landet, inkl kyrkoavgift ,80 32,64 32,79 7 (50)

8 Examensår, antal studieterminer och studielån De examensår som studeras för dem som det gått tre år från examen är 2002, 2005 och För samtliga dessa är utgångspunkten att de betalar sina lån helt enligt det nya lånesystemet, annuitetslånet. Återbetalningen är i form av ett modifierat annuitetslån räknat på 25 års återbetalningstid. För dem som det gått sex år efter examen handlar det om examensår 1999, 2002 och För de senare gäller annuitetslånet och för dem som examinerades 1999 har vi räknat med återbetalning enligt det förra studielånesystemet, med 4 procent av senast taxerad inkomst. Som inkomst har enbart lönen enligt definitionen ovan räknats med. Kapitalinkomster påverkar också återbetalningen, men det har vi bortsett från här. Slutligen, för dem som det gått trettio år sedan examen, utgår vi från att deras lån redan är slutbetalda. Studieskuldens storlek beror på hur många terminer man studerat, men också på hur hög räntan på studielånen under studietiden har varit. Tabell 3. Antal terminer för de olika utbildningarna, normal studietakt 3 Utbildning Antal studieterminer Apotekare, Psykolog 10 Agronom/hortonom, Arkitekt, Civilingenjör, Gymnasielärare, Jurist, Systemvetare 9 Bibliotekarie, Civilekonom, Naturvetare, Samhällsvetare 8 Socionom 7 Arbetsterapeut, Receptarie, Sjukgymnast 6 För de akademikergrupper som tog examen 1999 blir återbetalningen enbart beroende av inkomsten två år tidigare. Däremot kan studietidens längd påverka hur lång tid återbetalningen sker. För senare examinerade grupper som betalar enligt annuitetslånets regler har studieskuldens storlek efter studietidens slut stor betydelse för återbetalningsbeloppet. Det ska ju fördelas på 25 år. Av diagram 2 framgår att ju senare man tagit examen desto mindre har studieskulden blivit, dels på grund av att låneandelen av studiemedlet blev lägre när annuitetslånet infördes, dels på grund av att räntorna under den här aktuella studietiden har sjunkit, se också tabell 3. Beloppen i diagram 2 är omräknade till 2011 års penningvärde. 3 År 2007 infördes en ny examensordning som bland annat innebar en förlängning av flera av utbildningarna som ingår i studien. Detta har inte tagits med i beräkningarna eftersom det var en minoritet år 2008 som examinerades enligt den nya examensordningen. 8 (50)

9 Diagram 2. Studieskulden för olika antal terminer utifrån examensår, 2011 års penningvärde Kronor Antal terminer med lån Tabell 4. Studielån och studielåneränta , löpande penningvärde År Kronor, vt Kronor, ht Ränta, % , , , , , , , , , , , , , , , , , ,9 Anm. vt = vårtermin, ht = hösttermin. Terminsbeloppen motsvarar 4,5 st månadsbelopp för studielånet och 5 st 4-veckorsbelopp för annuitetslånet. 9 (50)

10 Nödvändiga utgifter Hur långt lönen efter skatt, återbetalning av studielån och nödvändiga utgifter räcker, visar den sista delen av studien. Vad blir det kvar att använda för annan konsumtion och sparande? Den siffran blir en standardmätare i jämförelse mellan olika akademikergrupper och i jämförelse med industriarbetaren. Nödvändiga utgifter avser en baskonsumtion, de löpande utgifter de flesta har svårt att klara sig utan. Beräkningarna görs av Institutet för Privatekonomi varje år i januari. I utgifterna ingår hyra, el, försäkringar, tele, tv, dagstidning, mat, förbrukningsvaror, kläder och skor, hygien, hälso- och tandvård, hårvård, fritid, kollektiva arbetsresor, fackföreningsavgift och betaltjänster. Hyran för detta hushåll avser genomsnittlig hyra i landet för en lägenhet om 2 rum och kök, 62,5 kvm. Hushållet är ett enpersonshushåll utan barn. Tabell 5. Nödvändiga utgifter för ett enpersonshushåll i hyresrätt, kronor per månad Kronor, 2011 års penningvärde Förändring, procent Akademiker Industriarbetare Källa: Beräkningar av Institutet för Privatekonomi, Swedbank Som framgår av tabell 5 har kostnaderna ökat mer än de genomsnittliga prisökningarna. Det är bland annat utgiften för livsmedel som har ökat. Även utgifterna för lokala resor och telefon/tv/internet har blivit större. Hyreskostnaden har varit realt oförändrad under perioden. I och med att differentierade avgifter införts för arbetslöshetskassorna ser det olika ut för olika kollektivavtalsområden. I årets rapport har hänsyn tagits till skillnaden mellan facklig medlemsavgift inklusive a-kasseavgift i jämförelsen mellan akademiker och industriarbetare. Dessa avgifter har varierat och framförallt ökat för industriarbetaren under dessa år, vilket är en av orsakerna till att nödvändiga utgifter stigit mer än inflationen. 10 (50)

11 Bakgrund De tidigare genomförda analyserna har visat på en hel del förändringar över åren. Den första analysen gjordes 1987 av Svenska Sparbanksföreningen (av Institutets motsvarande enhet på den tiden) och Saco. Då belystes akademikernas standard tre och sex år efter examen vad gäller lönenivåerna 1975 och Samtliga grupper hade fått en kraftigt försämrad standard mellan de tio åren. Störst försämring gällde för psykolog i kommunal tjänst där senare examinerade fick mer än en halverad standard. Bäst klarade sig samhällsvetare i privat tjänst där förbättringen var 20 procent. Industriarbetarens standard försämrades med drygt 30 procent. Nästa rapport presenterades år 2000 av FöreningsSparbankens Institut för Privatekonomi och Saco med en uppföljning av situationen tio år senare, Under den tioårsperioden fortsatte försämringarna. Medan industriarbetarens standard minskade med fem procent tappade kommunalt anställda sjukgymnaster och socialsekreterare (socionomer), senare examinerade, ytterligare cirka 40 procent jämfört med tidigare grupper. Bäst klarade sig privat anställda jurister med 20 procents förbättring för dem med tre år efter examen och sex procent för dem som det hade gått sex år efter examen. I den rapporten fanns även situationen 1998 belyst. Under den perioden vände utvecklingen så att en klar förbättring kunde noteras för i stort sett samtliga grupper. Exempelvis ökade industriarbetarens standard med 27 procent. Dock räckte inte dessa förbättringar för att uppnå samma standardnivå som Föregående rapport lades fram 2005 och avsåg 1998, 2001 och 2004 års löne- och standardnivåer. Då utökades analysen att även omfatta hur det såg ut för dem där det hade gått 30 år efter examen. En betydligt ljusare bild kunde nu visas upp. Speciellt för dem som varit ute kort tid i yrkeslivet var förbättringen större jämfört med industriarbetaren än för dem där det hade gått 30 år efter examen. Det var framförallt ökningen av bruttolön som ledde till förbättringar. Speciellt tydligt gällde detta för kommunalt anställda akademiker. Den största förbättringen gällande skillnad i reallön kom mellan 1998 och Även om standarden för många akademiker har förbättrats så småningom under årens lopp så är standardnivån för flera grupper som arbetar inom kommunala sektorn mycket låg och det har tagit tid innan lönerna har kommit upp i en nivå som motsvarar industriarbetarens, konstaterades i förra studien. 11 (50)

12 Löneutveckling, några exempel Ett exempel på hur lönekarriären kan se ut för enskilda grupper är löneprofilen för civilingenjören i privat tjänst. I löpande penningvärde har ökningen varit stor, vilket framgår av diagram 3. Diagram 3. Löneprofiler för civilingenjör i privat sektor Månadslön i löpande penningvärde. Kr/mån Antal år efter examen Om hänsyn tas till inflationen blir situationen en annan var möjligheten till lönekarriär som störst och även om det är en bättre situation nu än både och , så är det ännu inte lika höga nivåer som det var år 1975, se diagram 4. Ingångslönerna ser bättre ut, men kurvan är flackare. 12 (50)

13 Diagram 4. Löneprofiler för civilingenjörer i privat sektor Månadslön i 2011 års penningvärde. Kr/mån Antal år efter examen Skillnaderna mellan löner inom olika samhällssektorer är stor. Ett exempel där löneprofiler finns för både privat, statlig och kommunal sektor är civilekonomen. I diagram 5 framgår skillnaden i lön ett enskilt år, Diagram 5. Löneprofiler för civilekonomer i olika sektorer, Månadslön Kr/mån Privat Statlig Kommunal Antal år efter examen 13 (50)

14 Även inom en sektor varierar lönerna. För kommunalt anställda är skillnaderna inte så påfallande stora mellan olika grupper av akademiker. Se diagram 6. Diagram 6. Löneprofiler för kommunalt anställda Månadslön Kr/mån Civilingenjör Civilekonom Psykolog Socionom Bibliotekarie Gymnasielärare Sjukgymnast Arbetsterapeut Antal år efter examen 14 (50)

15 Tre år efter examen Den första delen av rapportens analys tar upp hur lön och standardnivå ser ut för dem som var i arbete tre år efter examen. De examensår som gäller här är 2002, 2005 och Det är därmed lönerna för år 2005, 2008 och 2011 som studeras. Analysen börjar med att belysa bruttolönerna. Sedan hur det ser ut vad gäller lön efter skatt samt vad som är kvar efter återbetalning av studielån och de nödvändiga utgifterna. Det är nivåerna i sig, jämförelser mellan akademikergrupperna och jämförelser mellan akademiker och industriarbetaren som tas upp. Samtliga belopp är omräknade till 2011 års penningvärde för att möjliggöra en relevant jämförelse. För enkelhetens skull är arbetsmarknadssektor angiven med en bokstav, P för privat sektor, S för statlig och K för kommunal sektor. Bruttolön Högre reallönenivå för senare examinerade De som examinerades 2008 hade i nästan samtliga fall en högre bruttolön tre år efter examen än dem som examinerades Likaså hade de som examinerades 2005 en högre bruttolön tre år efter examen än dem som examinerades Se diagram 7. Diagram 7. Bruttolön tre år efter examen års penningvärde, kronor per månad Framförallt var det inom privat sektor som examinerade 2005 hade bättre lönenivå än examinerade 2002, medan inom kommunal och statlig sektor det var de examinerade 2008 som hade högre bruttolön jämfört med examinerade Avvikande från det mönstret var receptarie (P) där examinerade 2008 hade en högre lönenivå tre år efter examen än examinerade Tre akademikergrupper ligger i princip på samma nivå tre år efter examen, oavsett examensår. Naturvetare (P) hade bland examinerade 2005 till och med något lägre lön, realt sett, än vad examinerade 2002 hade efter tre år, -310 kronor. Examinerade 2008 hade 140 kronor mindre än examinerade För civilingenjörer (P) och samhällsvetare (P) 15 (50)

16 examinerade 2008 har nivån i princip legat stilla, +10 respektive +30 kronor jämfört med examinerade Gymnasielärare examinerade 2005 hade 80 kronor mindre än examinerade De som examinerades 2008 hade dock 480 kronor mer än examinerade Två grupper bland examinerade 2008 hade kronor mer i lön efter tre år jämfört med vad de som examinerades 2002 hade efter tre år: psykolog (K) och systemvetare (S). Skillnaden mellan högsta och lägsta lön varierar mellan kronor och kronor för de olika åren, men det gäller lite olika grupper. Bland dem som examinerades 2002 hade civilingenjören (P) högsta lönen efter tre år (i dagens penningvärde) på kronor och arbetsterapeuten (K) den lägsta lönen på kronor, dvs. 68 procent av civilingenjörens lön. Bland dem som examinerades 2005 och 2008 var skillnaden störst båda åren mellan jurist (P) och sjukgymnast (K), kronor jämfört med kronor år 2008 respektive kronor jämfört med kronor år En förbättring realt sett för i stort sett alla grupper, men en fortsatt stor skillnad. 16 (50)

17 Relativ bruttolön Förbättring sällan i nivå med industriarbetarens Bruttolönenivån har alltså utvecklats positivt. Då är frågan hur den utvecklingen ställer sig i relation till hur andra yrkesarbetares löner förändrats. I denna analys jämförs akademikernas lön med industriarbetarens, vilken också utvecklats positivt. Resultatet visar att det inte var många akademikergrupper där senare examinerade hade fått en så pass mycket bättre lön efter tre år jämfört med vad tidigare examinerade hade tre år efter examen, så att det motsvarade en industriarbetares löneutveckling. Det var enbart för fyra grupper som senare examinerade hade fått en så pass mycket högre lönenivå jämfört med tidigare examinerade. Det gällde systemvetare (S), receptarie (P), psykolog (K) och apotekare (P). Men samtidigt hade de med högsta lönenivåerna procent mer än dem med lägsta lönerna och även jämfört med industriarbetaren. Se diagram 8. Arbetsterapeuter (K), gymnasielärare (K) och sjukgymnaster (K) ligger i en klass för sig. De hade låg lönenivå och senare examinerade tappade relativt sett mot industriarbetaren jämfört med tidigare examinerade. Diagram 8. Bruttolön i jämförelse med industriarbetaren (=index 100). Tre år efter examen De flesta akademiker har ändå högre lön än industriarbetaren. Fyra grupper når inte dit Sett till alla tre examensåren var det ändå få grupper som låg sämre till i lönenivå än industriarbetaren. Fast för några grupper har detta gällt för varje år, arbetsterapeut (K), bibliotekarie (K) och sjukgymnast (K). Samt för vissa examensår när det gällt gymnasielärare (K, 2005 o 2008) och receptarie (P, 2005). Socionom (K) och naturvetare (S) hade ungefär samma utveckling som industriarbetaren. Även om senare examinerade bibliotekarier (K) hade en högre reallön än tidigare examinerade så hängde de inte med industriarbetarlönens utveckling. 17 (50)

18 Nettolön Stor förbättring för samtliga akademiker på grund av jobbskatteavdraget Diagram 9. Nettolön tre år efter examen års penningvärde, kronor per månad De senare examinerade hade en bättre sits än de tidigare examinerade även efter skatt, se diagram 9. Nettolönen blev påtagligt mycket bättre för samtliga grupper, vilket beror på förändringar i inkomstskatten där jobbskatteavdraget är främsta orsaken. Läs också kommentar på sid 7. Fem grupper bland examinerade 2008 hade över kronor mer i lön efter skatt, efter tre år, jämfört med vad de som examinerades 2002 hade efter tre år. Det var apotekare (P), jurist (P), psykolog (K) och systemvetare (P o S). Således främst inom privat sektor. Samtliga akademikergrupper examinerade 2008 hade minst kronor mer efter skatt jämfört med vad dem som examinerades 2002 hade efter tre år. 18 (50)

19 Relativ nettolön De flesta akademiker tappade gentemot industriarbetaren I jämförelsen med industriarbetaren ger nettolönen samma bild som för bruttolönerna. Senare examinerade hängde i de flesta fall inte med i industriarbetarens förbättring, vilket framgår av diagram 10. Fyra grupper examinerade 2008 hade nått en så pass mycket bättre nivå jämfört med examinerade 2002 att det motsvarade eller översteg industriarbetarens utveckling, systemvetare (S), psykolog (K), receptarie (P) och apotekare (P). Samtidigt var det fyra grupper som låg under industriarbetarens nivå på nettolön, arbetsterapeut, bibliotekarie, gymnasielärare och sjukgymnast, samtliga inom kommunal sektor. Relativt sett har senare examinerade i de grupperna även tappat i förhållande till industriarbetaren. Progressiviteten i skattesystemet är inte så märkbar vid de här aktuella lönenivåerna. Enbart jurist (P) och civilingenjör (P) hade en lön 2011 som låg över den nedre gränsen för statlig skatt. Diagram 10. Nettolön i jämförelse med industriarbetaren (=index 100). Tre år efter examen (50)

20 Kvar efter lån och nödvändiga utgifter Senare examinerade: bättre ut tre år efter examen, fem grupper sticker ut Samtliga akademikergrupper fick en förändring så att senare examinerade hade en högre nivå i kronor att använda efter nödvändiga utgifter och återbetalning av studielån, se diagram 11. Jobbskatteavdraget är en viktig orsak. Diagram 11. Kvar efter lån och utgifter tre år efter examen års penningvärde, kronor per månad Fem grupper bland examinerade 2008 hade kronor mer kvar efter utgifter, efter tre år, jämfört med vad de som examinerades 2002 hade efter tre år. Det gäller apotekare (P), jurist (P), psykolog (K), systemvetare (P, S). För industriarbetaren blev förbättringen kronor. Samtliga examinerade 2008 hade minst kronor mer kvar efter utgifter jämfört med examinerade 2002, tre år efter examen. Den grupp som hade högsta lönenivån hade ungefär dubbelt så mycket kvar efter lån och utgifter jämfört med dem som hade lägsta lönenivåerna. Detta såg likartat ut, oavsett examensår. 20 (50)

21 Relativt kvar efter lån och nödvändiga utgifter De flesta akademikergrupper hade bättre köpkraft än industriarbetaren, som mest ungefär 60 procent mer kvar efter utgifter, men skillnaden har minskade något för senare examinerade Den förbättrade situationen gällde inte i lika hög grad för alla. Industriarbetaren hade ju också fått en bättre situation. Skillnaden, för många av dem som i jämförelse med industriarbetaren legat något under i nettolön, hade blivit större. Det hänger samman med återbetalning av studielån som är den extra utgift som akademikern har. Exempelvis låg sjukgymnasten (K) fortfarande efter industriarbetaren, trots att senare examinerade hade fått mycket högre lönenivå än tidigare examinerade. Många akademiker hade bättre köpkraft än industriarbetaren, men senare examinerade har fått se ett minskat försprång till industriarbetaren jämfört med tidigare examinerade. Skillnaderna hade alltså utjämnats något. Se diagram 12. Jämfört med industriarbetaren hade den grupp med högsta lönenivån, jurist (P), examinerad 2008, 60 procent mer kvar. Den skillnaden hade då minskat från 74 procent mer kvar jämfört med industriarbetaren, för dem examinerade Då var det civilingenjör (P) som hade högsta lönenivån. Åtta grupper hamnade på eller under industriarbetarens standardnivå, oavsett examensår hade sjukgymnasten (K) 80 procent av vad industriarbetaren hade kvar. Motsvarande siffra var för arbetsterapeuten (K) 84 procent, gymnasieläraren (K) 85 procent, bibliotekarien (K) 90 procent, socionomen (K) 95 procent, naturvetare (S) 96 procent samt för receptarie (P) och agronom/hortonom (S) 101 procent. Enbart sju senare examinerade akademikergrupper har ökat sin relativa köpkraft jämfört med industriarbetarens. Det är apotekare (P), bibliotekarie (K), arbetsterapeut (K), jurist (S), psykolog (K), receptarie (K) och systemvetare (S). Receptarien passerade därmed precis över industriarbetarens nivå. Diagram 12. Kvar efter lån och utgifter i jämförelse med industriarbetaren (=index 100). Tre år efter examen (50)

22 Sammanfattning av resultaten tre år efter examen De grupper som relativt sett hade den bästa nivån vad gäller bruttolön, nettolön och kvar efter utgifter var de som jobbade inom privat sektor, oavsett examensår. Skillnaderna var annars för de flesta förhållandevis små, runt procent bättre än industriarbetarens nivå. Framförallt var det inom privat sektor som examinerade 2005 hade fått en bättre lönenivå efter tre år, medan inom kommunal och statlig sektor det var de examinerade 2008 som hade fått högre bruttolöner jämfört med tidigare examinerade. När det gäller bruttolön var det bland systemvetare (S), psykolog (K), receptarie (P) och apotekare (P) som senare examinerade fått så pass mycket högre lönenivå i procent räknat jämfört med tidigare examinerade att det varit bättre än industriarbetarlönens utveckling. När hänsyn tagits till inkomstskatten innebär det att skillnaden mellan dem med de högsta lönerna och industriarbetaren minskade med åren delvis beroende på jobbskatteavdraget. Det ger i sin utformning en större procentuell minskning av skatten för lägre löner än för högre. När både återbetalning av studielån och nödvändiga utgifter dragits av från nettolönerna drar det ned nivån av vad som är kvar i jämförelse med industriarbetaren så att fler grupper kommer sämre ut. Om det var fyra grupper, examinerade 2008, som låg sämre till i bruttolön än industriarbetaren så var det åtta grupper som låg sämre till eller likvärdigt vad gäller kvar efter utgifter. Återbetalning av studielånet påverkar i den riktningen. Den absoluta standarden för dem som examinerats senare har blev avgjort bättre jämfört med tidigare examinerade efter tre år. Främst har det handlat om reallöneökningar och skattesänkningar. Men i jämförelse med industriarbetaren var det inte alla som fick se en större förbättring. Främst gällde det ändå för systemvetare (S), receptarie (P), bibliotekarie (K), psykolog (P) och men även för arbetsterapeut (K), apotekare (P), agronom/hortonom (S), jurist (S), naturvetare (S), samhällsvetare (K) och socionom (K). 22 (50)

23 Sex år efter examen Den andra delen av rapporten analyserar hur det såg ut för dem som det gått sex år från examen för. De examensår det gäller är 1999, 2002 och Det är även här lönerna för år 2005, 2008 och 2011 som studeras. Bruttolön Högre reallönenivå för senare examinerade i de flesta fall även efter sex år Man kan konstatera att för många gällde det faktum att ju senare examensår desto högre lönenivå hade akademikerna nått efter sex år. Se diagram 13. Men det gällde inte alla. Några grupper inom privat sektor, som examinerades 2005, hade något lägre reala löner än examinerade Det gäller civilekonom, civilingenjör, naturvetare och samhällsvetare. För naturvetaren blev det dessutom för dem examinerade 2002 betydligt lägre reallön jämfört med dem examinerade 1999, hela 890 kronor lägre. Diagram 13. Bruttolön sex år efter examen års penningvärde, kronor per månad Fem grupper bland dem som examinerades 2005 hade ungefär kronor mer i bruttolön efter sex år jämfört med vad de som examinerades 1999 hade efter sex år. Det gällde apotekare (P), jurist (P o S), psykolog (K) och systemvetare (S). Det går inte att utläsa några självklara generella slutsatser avseende skillnader utifrån samhällssektor, men en viss tendens finns. Det var mellan examinerade 1999 och 2002 som störst skillnad uppträdde för dem inom privat sektor. Undantag utgör apotekare och receptarie sex år efter examen, där det var de som examinerades 2005 som hade fått en högre lön än tidigare examinerade. Men delvis kan det alltså förklaras av det nya heltidsmått som numera används. 23 (50)

24 Relativ bruttolön Bättre lönenivå än industriarbetaren, men avståndet hade minskat för de flesta Om de som låg bäst till efter tre år hade procent högre lön än industriarbetaren ökade den skillnaden så att efter sex år hade de med högsta lönerna procent högre lön. Det gällde jurist, civilingenjör, civilekonom, apotekare och systemvetare, samtliga inom privat sektor. De hade de högsta lönerna och låg således 45 procent eller mer över industriarbetarens lön. Men sett till förändring över tid så har avståndet till industriarbetaren minskat för många av dem som har bland de högsta lönerna och ökat för en del av dem som har lägre lön än industriarbetaren. Det betyder att det i många fall har skett en viss försämring, relativt sett, se diagram 14. Diagram 14. Bruttolön i jämförelse med industriarbetaren (=index 100). Sex år efter examen Sjukgymnast, arbetsterapeut, bibliotekarie och gymnasielärare, samtliga inom kommunal sektor, låg ungefär på eller under den lönenivå som industriarbetaren har. De har dessutom tappat i förhållande till industriarbetaren ju senare examensåret är. Några som förbättrade läget i jämförelse med industriarbetaren var systemvetare (S), psykolog (K) och jurist (S), även om det var relativt små förändringar. För exempelvis apotekare har det varierat en del. De som examinerades 2002 hade lägre lönenivå än dem examinerade 1999, medan de som examinerades 2005 var tillbaka på samma nivå igen. 24 (50)

25 Nettolön Stor förbättring för samtliga akademiker på grund av jobbskatteavdraget Även för dem, som det gått sex år sedan examen för, var situationen sådan att samtliga hade fått bättre nettolön ju senare examensåret var. Det hänger samman med högre lönenivåer och med jobbskatteavdraget som gett alla lägre skatt. Se diagram 15. På samma sätt som situationen var för akademiker tre år efter examen så gäller för akademiker sex år efter examen att de som har jobbat vidare också har fått del av jobbskatteavdraget, men senare. Diagram 15. Nettolön sex år efter examen års penningvärde, kronor per månad Lönenivåerna har höjts med åren och det innebär att fler grupper har kommit över nedre gränsen för statlig skatt. År 2011 har jurist (P), civilingenjör (P), civilekonom (P), systemvetare (P), samhällsvetare (P) och naturvetare (P) passerat den nivån, nämnda i storleksordning utifrån lönenivå. Ingen har dock nått upp i den övre gränsen för statlig skatt. Men ändå är marginalskatten påtaglig. Mellan jurist i privat tjänst och sjukgymnast i kommunal tjänst skiljer det kronor i bruttolön. Den skillnaden har minskat till kronor i nettolön. I diagram 15 har samma skala för lön i kronor använts som i diagram 13 för bruttolön, vilket ger en tydlig bild av vad som återstår efter skatt. Sex grupper bland dem som examinerades 2005 hade runt kronor mer i lön efter skatt, efter sex år, jämfört med vad de som examinerades 1999 hade efter sex år. Det gällde psykolog (K), jurist (P), systemvetare (S), apotekare (P), jurist (S) och arkitekt (P) i ordningsföljd från mest till minst. Samtliga akademikergrupper examinerade 2005 hade över kronor mer efter skatt jämfört med vad de som examinerades 1999 hade efter sex år. Industriarbetaren hade kronor mer 2011 jämfört med Det var mellan examinerade 2002 och 1999 som merparten, drygt hälften, av förbättringen skedde för de flesta grupper. 25 (50)

26 Relativ nettolön De flesta hade högre lön efter skatt än industriarbetaren, men marginalskatten var påtaglig Fyra grupper hade 2011 en nivå på nettolön som var lika med eller lägre än industriarbetarens nettolön. Det gällde sjukgymnast (K), arbetsterapeut (K), bibliotekarie (K) och gymnasielärare (K). Trots en faktisk, positiv förändring för senare examinerade så har den relativa nivån inte hängt med industriarbetarens utveckling. Enbart fyra av senare examinerade grupper (2005) hade så pass mycket högre nettolön jämfört med tidigare examinerade att de kunnat matcha procentuellt vad industriarbetaren hade fått i förändring. Det gällde psykolog (K), receptarie (P), systemvetare (S) och jurist (S). Se diagram 16. Diagram 16. Nettolön i jämförelse med industriarbetaren (=index 100). Sex år efter examen Här är marginalskatten påtaglig. Skillnaden mellan akademiker med höga bruttolöner och dem med lägre löner minskade ordentligt när skatten var dragen. Mellan jurist i privat tjänst, med kronor i bruttolön, och sjukgymnast i kommunal tjänst, med kronor i bruttolön, skilde det kronor. Den skillnaden har minskat till kronor räknat efter skatt. Marginalskatten var i det inkomstläget drygt 42 procent. Likaså minskade skillnaden ordentligt i jämförelsen med industriarbetaren. Skillnaden 2011 mellan den näst högsta bruttolönen som civilingenjören hade, kronor, och industriarbetarens lön på kronor, var kronor. Den skillnaden minskade till kronor efter skatt, vilket innebar 41 procents marginalskatt. 26 (50)

27 Kvar efter lån och nödvändiga utgifter Senare examinerade hade mer kvar Låg inflation, reallöneökningar och sänkt skatt har lett till att de senare examinerade hade en betydligt bättre nivå på det man hade kvar efter nödvändiga utgifter och återbetalning av studielån än dem som examinerats tidigare. Det gäller samtliga akademikergrupper. Se diagram 17. Diagram 17. Kvar efter lån och utgifter sex år efter examen års penningvärde, kronor per månad Åtta grupper examinerade 2005 hade kronor mer över efter utgifterna jämfört med dem som examinerades Det gällde jurist (P), apotekare (P), psykolog (K), systemvetare (S), arkitekt (P), jurist (S), systemvetare (P) och civilingenjör (K), i ordningsföljd efter storlek på förbättringen. Den största ökningen skedde mellan dem som examinerades 2002 och dem som examinerades Jobbskatteavdraget och ändrade regler för studielånet, lånebelopp samt räntenivåer under studietiden har verkat i den riktningen. De som hade högsta nivån bland examinerade 2005 hade drygt dubbelt så mycket kvar efter utgifterna jämfört med dem som hade lägsta nivån. Den skillnaden låg i stort sett stilla över dessa år. Bland examinerade 1999 hade civilingenjören (P) kronor mer än arbetsterapeuten (K). Bland examinerade 2002 hade juristen (P) kronor mer än bibliotekarien och bland examinerade 2005 hade juristen (P) kronor mer än sjukgymnasten (K). En positiv utveckling gällde även för industriarbetaren hade industriarbetaren kronor mer att disponera än Senare examinerade arbetsterapeut (K), bibliotekarie (K) och sjukgymnast (K) hade fått ungefär samma utveckling som industriarbetaren, jämfört med tidigare examinerade, kronor, kronor respektive kronor. 27 (50)

28 Relativt kvar efter lån och nödvändiga utgifter De flesta akademikergrupper hade bättre köpkraft än industriarbetaren, som mest dubbelt så mycket mer kvar efter utgifterna, men skillnaden har minskat något för senare examinerade Förbättringen för många av dem som examinerades 2005 jämfört med dem som examinerades år 1999 handlade om procent. Skattesänkningar är då en viktig förklaring till denna skillnad. Den förbättrade situationen gällde, precis som för dem med tre år efter examen, inte i lika hög grad för alla. Industriarbetaren fick samtidigt en bättre situation. Se diagram 18. Tio grupper hade ändå fått större förändring än industriarbetaren där senare examinerade stärkt sin situation, när examinerade 2005 jämförs med examinerade Det gällde agronom/hortonom (S), arbetsterapeut (K), bibliotekarie (K), naturvetare (K), jurist (S) psykolog (K), receptarie (P), sjukgymnast (K), socionom (K) och systemvetare (S). För några grupper examinerade 2005 hade situationen förbättrats jämfört med examinerade Det gällde apotekare (P), jurist (S), psykolog (K), receptarie (P) och systemvetare (S). Diagram 18. Kvar efter lån och utgifter i jämförelse med industriarbetaren (=index 100). Sex år efter examen Det är inte färre grupper som hade sämre nivå än industriarbetaren bland examinerade 2005 och 2002 jämfört med examinerade 1999, utan i stället har ytterligare en grupp tillkommit. Det var samma grupper som tre år efter examen inte kunnat nå industriarbetarens standard som även sex år efter examen hade en liknande situation, även om de flesta knaprat in. Från att ha gällt sjukgymnast (K), arbetsterapeut (K) och bibliotekarie (K) gällde det nu även gymnasieläraren (K). För sjukgymnasten (K) hade förutsättningarna inte förbättrats för examinerade 2005, utan tvärtom försämrats något relativt sett examinerade 2002 och låg på sista plats jämfört med industriarbetaren. 28 (50)

29 Senare examinerade gymnasielärare (K) halkade efter tidigare examinerade, dessutom i något högre grad än sjukgymnasten. Gymnasieläraren har därmed också halkat efter industriarbetaren, och låg i den jämförelsen på tredje sista plats hade sjukgymnasten (K) 89 procent av vad industriarbetaren hade kvar. Motsvarande siffra var för arbetsterapeuten (K) 91 procent, gymnasieläraren (K) 94 procent och bibliotekarien (K) 95 procent. Eftersom nivåerna skiljer sig åt så pass mycket var det ändå 16 grupper som, oavsett examensår, hade 40 procent eller mer kvar efter utgifter och lån, jämfört med industriarbetaren. De som legat som mest över, civilingenjör, jurist och civilekonom inom privat sektor, hade ungefär dubbelt så mycket över jämfört med industriarbetaren, år Senare examinerade hade tappat en del av det avståndet så att 2011 låg juristen på 195 procent av vad industriarbetaren hade över, civilingenjören på 183 procent och civilekonomen på 182 procent, alltså mindre än 200 procent. Försämringen har varit successiv under dessa år. 29 (50)

30 Sammanfattning av resultaten sex år efter examen De grupper som relativt sett hade den bästa nivån vad gäller bruttolön, nettolön och kvar efter utgifter var de som jobbade inom privat sektor, oavsett examensår. Jämfört med dem som det gått tre år från examen var det nu större skillnad på nivåerna i förhållande till industriarbetaren, framförallt vad gäller kvar efter lån och utgifter. På samma sätt som för examinerade tre år efter examen var det framförallt inom privat sektor som examinerade 2005 hade fått en bättre lönenivå efter sex år, det vill säga år 2011, medan det inom kommunal och statlig sektor var de examinerade 2002, som 2008 hade fått högre bruttolöner jämfört med tidigare examinerade. De som i jämförelse med industriarbetaren hade fått största förändring av bruttolön var systemvetare (S), psykolog (K), jurist (S) och receptarie (P). I kronor skilde det sig stort åt hur höga lönerna var för olika akademiker och hur utvecklingen varit. Några grupper av senare examinerade hade runt kronor mer i bruttolön än tidigare examinerade, men för några andra handlade det om några hundralappar mer. Exempelvis hade psykolog (K) examinerad 2005, kronor mer i bruttolön än dem som examinerades Gymnasielärare (K) examinerade 2005, hade enbart 560 kronor mer än dem som examinerades 1999 och hade därmed tappat sitt försprång och landade 2011 på samma lönenivå som industriarbetaren. När hänsyn tagits till inkomstskatt innebär det att skillnaden mellan dem med de högsta lönerna och industriarbetaren minskat med åren delvis beroende på jobbskatteavdraget. Det ger i sin utformning en större procentuell minskning av skatten för lägre löner än för högre. 18 grupper samt industriarbetaren hade mer än kronor mer att disponera efter skatt 2011 jämfört med Minsta förbättringen på kronor gällde för senare examinerade gymnasielärare jämfört med tidigare examinerade. Trots en stor ökning i kronor räknat för samtliga grupper är det ändå i jämförelse med industriarbetaren få som sett samma förbättringstakt av nettolönen. Det gällde bara fyra grupper, psykolog (K), systemvetare (S), jurist (S) och receptarie (P). När både återbetalning av studielån och nödvändiga utgifter dragits av från nettolönerna så drar det ned nivån av vad som är kvar i jämförelse med industriarbetaren så att fler grupper kommer sämre ut. Om det var tre grupper, examinerade 1999, som låg sämre till i vad som var kvar efter utgifter jämfört med industriarbetaren, så var det fyra grupper examinerade 2002 och 2005 som låg sämre till. De tidigare var sjukgymnast (K), arbetsterapeut (K) och bibliotekarie (K). Den grupp som tillkom var gymnasieläraren (K). Den absoluta standarden för dem som examinerats senare har blivit avgjort bättre jämfört med tidigare examinerade även efter sex år. Orsakerna har varit reallöneökningar, skattesänkningar och i viss mån förändringar vad gäller återbetalningsbeloppet för studielån. Det är inte alla som fått en större förbättring än industriarbetaren. För tio grupper gällde det dock, när examinerade 2005 jämförs med examinerade Det gällde agronom/hortonom (S), arbetsterapeut (K), bibliotekarie (K), jurist (S), naturvetare (K), psykolog (K), receptarie (P), sjukgymnast (K), socionom (K) och systemvetare (S). De flesta av dem verkade i statlig och kommunal sektor. 30 (50)

31 Trettio år efter examen Den tredje delen av rapporten analyserar hur det såg ut för dem som det gått trettio år från examen för. De examensår det gäller är 1975, 1978 och Det är lönerna för år 2005, 2008 och 2011 som studeras. Bruttolön Samtliga senare examinerade akademikergrupper hade fått högre reallöner Samtliga av de senare examinerade, 1981, hade högre reala lönenivåer efter 30 år än de tidigare examinerade grupperna, 1975 och Det är framförallt en positiv förändring som skett mellan examinerade 1981 och examinerade Se diagram 19. Diagram 19. Bruttolön, trettio år efter examen 2011 års penningvärde, kronor per månad Två akademikergrupper bland examinerade 1981 sticker ut då de hade runt kronor mer i lön efter trettio år jämfört med vad de som examinerades 1975 hade efter 30 år och det var apotekare (P) och arkitekt (P). Apotekaren hade gått från sjätte till femte plats i rangordning bland dem med högsta lönerna, men med reservation att det även berodde på att heltidsmått ändrats i samband med omregleringen av apoteksmarknaden. Även psykolog (K), jurist (S) och samhällsvetare (P) som examinerades 1981 hade betydligt högre bruttolön efter 30 år jämfört med de examinerade 1975 hade efter 30 år, kronor mer. Extremt åt andra hållet återfinns gymnasieläraren (K) för vilken bruttolönen för 1981 års examinerade enbart var 620 kronor mer än vad de som examinerades 1978 hade efter trettio år. Och de som examinerades 1978 hade till och med 70 kronor mindre än dem som examinerades (50)

EN LJUSNANDE FRAMTID?

EN LJUSNANDE FRAMTID? EN LJUSNANDE FRAMTID? annat 34% 36% Nödv levnadsader 26% Återbet studie 4% En rapport om akademikers ekonomiska situation efter examen 2 1 En ljusnande framtid? En rapport om akademikers ekonomiska situation

Läs mer

ATT BETALA TILLBAKA STUDIESKULDER

ATT BETALA TILLBAKA STUDIESKULDER ATT BETALA TILLBAKA STUDIESKULDER FöreningsSparbanken och samverkande sparbanker Institutet för privatekonomi (1) Rapport ATT BETALA TILLBAKA STUDIESKULDER Institutet för Privatekonomi Ulla Samuel Januari

Läs mer

Studielån: Dags välja återbetalningsalternativ

Studielån: Dags välja återbetalningsalternativ November 2004 Studielån: Dags välja återbetalningsalternativ För dig som har studielån och avslutat studierna höstterminen 2003 eller vårterminen 2004 startar återbetalningen nästa år. Har du lån i både

Läs mer

Fickekonomen 2006. Institutet för Privatekonomi Mars 2006 1

Fickekonomen 2006. Institutet för Privatekonomi Mars 2006 1 Fickekonomen 2006 I årets upplaga av Fickekonomen framkommer att det är barnfamiljer, där båda föräldrarna har arbete och barnen barnbidrag, som är de största vinnarna 2006. Höjda löner och sänkt skatt

Läs mer

Livslön välja, studier, arbete, familj Lena Granqvist (red.) Livslön - välja studier, arbete, familj,, 111017

Livslön välja, studier, arbete, familj Lena Granqvist (red.) Livslön - välja studier, arbete, familj,, 111017 Livslön välja, studier, arbete, familj Lena Granqvist (red.) Livslön - välja studier, arbete, familj,, 111017 Innehåll 1. Den obekväma livslönen ett begrepp med många aspekter (Gunnar Wetterberg) 2. Lönestrukturen

Läs mer

Efter några svaga år har hushållen fått mer kvar i plånboken

Efter några svaga år har hushållen fått mer kvar i plånboken Pressmeddelande 19 mars 2013 Efter några svaga år har hushållen fått mer kvar i plånboken Garantipensionären har fått den bästa ekonomiska utvecklingen av typhushållen boende i hyreslägenhet, räknat i

Läs mer

Så mycket tjänar ingenjörerna i Sverige. 2013 års lönestatistik

Så mycket tjänar ingenjörerna i Sverige. 2013 års lönestatistik Så mycket tjänar ingenjörerna i Sverige 2013 års lönestatistik Ingenjörer bidrar till snabb utveckling och hög tillväxt hos sina arbetsgivare det ska märkas på lönen. Sverige är beroende av kompetenta

Läs mer

Aldrig för tidigt att tänka på pensionen - Studievalets betydelse för pensionen

Aldrig för tidigt att tänka på pensionen - Studievalets betydelse för pensionen Aldrig för tidigt att tänka på pensionen - Studievalets betydelse för pensionen Institutet för Privatekonomi INNEHÅLL Hur påverkar högskolestudier pensionen? 3 Yrkesvalets betydelse 3 Pensionen som andel

Läs mer

Höstbudgeten för 2007: väntade förslag med jobbavdrag och sänkt ersättning i a-kassan

Höstbudgeten för 2007: väntade förslag med jobbavdrag och sänkt ersättning i a-kassan Pressmeddelande Stockholm den 16 oktober 2006 Höstbudgeten för 2007: väntade förslag med jobbavdrag och sänkt ersättning i a-kassan Vid årsskiftet sänks skatten för löntagarna, medan familjepolitiska förslagen

Läs mer

Aktuell Analys från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi

Aktuell Analys från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi Aktuell Analys från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi 2005-05-03 Räkna med amortering Svenska hushåll ökar sin skuldsättning, framförallt vad gäller lån på bostäder. När räntan är låg är

Läs mer

Pressmeddelande. Så blir din ekonomi i januari 2010. Stockholm 2009-11-24

Pressmeddelande. Så blir din ekonomi i januari 2010. Stockholm 2009-11-24 Pressmeddelande Stockholm 2009-11-24 Så blir din ekonomi i januari 2010 Har du jobb och dessutom bostadslån med rörlig ränta? Då tillhör du vinnarna. Är du däremot pensionär i hyresrätt går du på minus.

Läs mer

MER KVAR AV LÖNEN LÅNGSIKTIGT ANSVAR FÖR JOBBEN

MER KVAR AV LÖNEN LÅNGSIKTIGT ANSVAR FÖR JOBBEN MER LÅNGSIKTIGT ANSVAR FÖR JOBBEN I höstens budget vill Moderaterna genomföra ytterligare skattelättnader för dem som jobbar, sänkt skatt för pensionärer och en höjning av den nedre brytpunkten för statlig

Läs mer

Pressmeddelande 9 april 2014

Pressmeddelande 9 april 2014 Pressmeddelande 9 april 2014 Plus för löntagare men även pensionärer med Alliansregering Vårpropositionen innehöll inte så många oväntade plånboksfrågor den här gången. Men sedan Alliansregeringen tillträdde

Läs mer

Ytterligare ett år med bättre ekonomi för hushållen

Ytterligare ett år med bättre ekonomi för hushållen Pressmeddelande 19 mars 2014 Ytterligare ett år med bättre ekonomi för hushållen Ekonomin har fortsatt att förbättras för de flesta, många hushåll har mer kvar i plånboken i januari 2014 jämfört med för

Läs mer

Pensionärernas köpkraft halkar efter

Pensionärernas köpkraft halkar efter Pensionärernas köpkraft halkar efter Innehåll Sammanfattning......................................................... 3 Pensionärerna har tappat en femtedel i köpkraft gentemot löntagarna... 5 Utveckling

Läs mer

2006:5. Det ekonomiska utfallet inom pensionssystemet de senaste 10 åren ISSN 1653-3259

2006:5. Det ekonomiska utfallet inom pensionssystemet de senaste 10 åren ISSN 1653-3259 2006:5 Det ekonomiska utfallet inom pensionssystemet de senaste 10 åren ISSN 1653-3259 Sammanfattning Syftet med denna redovisning är att belysa hur regeländringar inom pensionssystemet har påverkat den

Läs mer

Pressmeddelande. Så blir din ekonomi 2015. 19 december 2014

Pressmeddelande. Så blir din ekonomi 2015. 19 december 2014 Pressmeddelande 19 december 2014 Så blir din ekonomi 2015 Det är fortfarande osäkert hur hushållens ekonomi blir under 2015. Med ett nyval och eventuell tilläggsbudget kan förutsättningarna ändras under

Läs mer

Ett enpersonshushåll utan barn får drygt 500 kronor mer i disponibel inkomst till följd av högre löner och lägre skatt.

Ett enpersonshushåll utan barn får drygt 500 kronor mer i disponibel inkomst till följd av högre löner och lägre skatt. Pressmeddelande 20 november 2013 Så här blir din ekonomi 2014 Reallöneökningar, skattesänkningar, låg inflation och låga räntor. Det bäddar för att många svenskar kan se fram emot mer pengar nästa år och

Läs mer

Sjuk Även sjukpenningen sänks med 2 kronor till följd av lägre prisbasbelopp. Högsta ersättning 2014 blir 708 kronor per kalenderdag.

Sjuk Även sjukpenningen sänks med 2 kronor till följd av lägre prisbasbelopp. Högsta ersättning 2014 blir 708 kronor per kalenderdag. Nyheter 2014 Löntagare Det femte jobbskatteavdraget ger några hundralappar (150-340 kronor, beroende på inkomst) mer i plånboken varje månad. Från årsskiftet höjs även brytpunkten för statlig inkomstskatt,

Läs mer

Perspektiv på lärarlöner, del 11. Jobba i fristående skola = högre lön?

Perspektiv på lärarlöner, del 11. Jobba i fristående skola = högre lön? Perspektiv på lärarlöner, del 11 Jobba i fristående skola = högre lön? Dags att satsa på lärarna i fristående skolor Lärarförbundet har under lång tid visat att lärarnas löner halkar efter. Vi har också

Läs mer

HUSHÅLLENS EKONOMI UNDER 40 ÅR. Del 5. Hur ekonomin har utvecklats för olika hushållstyper

HUSHÅLLENS EKONOMI UNDER 40 ÅR. Del 5. Hur ekonomin har utvecklats för olika hushållstyper HUSHÅLLENS EKONOMI UNDER 40 ÅR 1971 2011 Del 5. Hur ekonomin har utvecklats för olika hushållstyper Maria Ahrengart Institutet för Privatekonomi September 2011 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Hushållens ekonomi under

Läs mer

Begränsad avdragsrätt för privat pensionssparande Avdragsrätten för privat pensionssparande sänks från 12 000 till 1 800 kronor per år.

Begränsad avdragsrätt för privat pensionssparande Avdragsrätten för privat pensionssparande sänks från 12 000 till 1 800 kronor per år. Aktuell analys 10 oktober 2014 Effekter av skatteförslag från nya regeringen Den nya regeringen har lämnat några skatteförslag på remiss. De som arbetar och tjänar över 50 000 kronor per månad får betala

Läs mer

Begränsad avdragsrätt för privat pensionssparande Avdragsrätten för privat pensionssparande sänks från 12 000 till 1 800 kronor per år.

Begränsad avdragsrätt för privat pensionssparande Avdragsrätten för privat pensionssparande sänks från 12 000 till 1 800 kronor per år. Aktuell analys 10 oktober 2014 Skatteförslag från nya regeringen Den nya regeringen har lämnat några skatteförslag på remiss. De som arbetar och tjänar över 50 000 kronor per månad får betala mer i skatt

Läs mer

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2006

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2006 HUSHÅLLS- BAROMETERN våren 2006 Institutet för Privatekonomi, Erika Pahne, maj 2006 1 Sammanfattning Hushållsindex har sjunkit något, men hushållen upplever trots det den sammantagna privatekonomin som

Läs mer

Collectums Pensionsindex 2012 för tjänstemän i det privata näringslivet

Collectums Pensionsindex 2012 för tjänstemän i det privata näringslivet Collectums Pensionsindex 2012 för tjänstemän i det privata näringslivet En rapport från tjänstepensionsföretaget Collectum som visar hur ingångslön och löneutveckling i olika yrken påverkar den framtida

Läs mer

Hushållens ekonomi 2015

Hushållens ekonomi 2015 Hushållens ekonomi 2015 24 februari 2015 Ytterligare ett år med bättre ekonomi för löntagare De flesta med ett arbete fortsätter att få det bättre även 2015. Många får mer kvar i plånboken efter att nödvändiga

Läs mer

Säkra kompetensförsörjningen i offentlig sektor

Säkra kompetensförsörjningen i offentlig sektor Statistik Säkra kompetensförsörjningen i offentlig sektor Lösningar för att attrahera rätt kompetens 2 Sofia Larsen, ordförande i Jusek Säkra kompetensförsörjningen i offentlig sektor Generationsväxlingen

Läs mer

Skattenyheter från Visma Spcs

Skattenyheter från Visma Spcs Av Jan-Erik W Persson och Anders Andersson Innehåll 2 000 kr i lönehöjning 2009 men ändå ingen statlig skatt 1 Prisbasbeloppet ökar med 1 800 kr 1 Skiktgränserna för statlig skatt år 2009 höjs med ca 6,4

Läs mer

Pressmeddelande Stockholm 30 november 2011

Pressmeddelande Stockholm 30 november 2011 Pressmeddelande Stockholm 30 november 2011 Så blir din ekonomi i januari 2012 Inga ekonomiska förbättringar i sikte för de flesta löntagarhushåll. För andra året i rad väntas en försämrad eller oförändrad

Läs mer

Statistikunderlag till förtroendevalda inom kommunen

Statistikunderlag till förtroendevalda inom kommunen Statistikunderlag till förtroendevalda inom kommunen Sveriges Ingenjörer använder två olika statistikkällor för offentliga sektorn. Dels används resultaten från vår löneenkät som skickas ut årligen till

Läs mer

Lönerelationer mellan kvinnor och män 2003

Lönerelationer mellan kvinnor och män 2003 mellan kvinnor och män 2003 Sofia Nilsson 17 Löneutvecklingen 2002-2003 Mellan 2002 och 2003 ökade de genomsnittliga lönerna 18 mest i landstingskommunal sektor, där de ökade med 4,4 procent, och med en

Läs mer

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2005

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2005 HUSHÅLLS- BAROMETERN våren 2005 Institutet för Privatekonomi, Erika Pahne, maj 2005 FÖRENINGSSPARBANKENS HUSHÅLLSBAROMETER Om undersökningen 3 Förändringar på totalnivå jämfört med förra årets undersökningar

Läs mer

Skattefridagen 2014 16 juli

Skattefridagen 2014 16 juli Skattefridagen 2014 16 juli Skattefridagen 2014 16 juli Skattefridagen är den dag på året då normalinkomsttagaren har tjänat ihop tillräckligt mycket pengar för att kunna betala årets alla skatter. År

Läs mer

Perspektiv på lärarlöner

Perspektiv på lärarlöner Perspektiv på lärarlöner Lärares löner i ett nationellt och internationellt perspektiv Rapport från Lärarförbundet 2008-10-03 Förord Lärarförbundet är Sveriges största lärarorganisation. Vi organiserar

Läs mer

Aktuell analys. Kommentarer till Budgetpropositionen för 2015. 23 oktober 2014

Aktuell analys. Kommentarer till Budgetpropositionen för 2015. 23 oktober 2014 Aktuell analys 23 oktober 2014 Kommentarer till Budgetpropositionen för 2015 Den nya regeringen presenterade idag sin budget för 2015. Vinnarna är ensamstående med underhållsstöd och pensionärer. Underhållsstödet

Läs mer

Livslöner 2002. Thomas Ljunglöf

Livslöner 2002. Thomas Ljunglöf Livslöner 2002 Thomas Ljunglöf 2004 Inledning Under de senaste 10 15 åren har högskolan byggts ut i omgångar. Under 1990-talet ökade antalet studenter med cirka 80 procent och idag är högskolan dimensionerad

Läs mer

Ersättning vid arbetslöshet

Ersättning vid arbetslöshet Produktion och arbetsmarknad FÖRDJUPNING Ersättning vid arbetslöshet Arbetslösheten förväntas stiga kraftigt framöver. Denna fördjupning belyser hur arbetslöshetsförsäkringens ersättningsgrad och ersättningstak

Läs mer

ARBETSMARKNADSRAPPORT 2007 Kvartal 4

ARBETSMARKNADSRAPPORT 2007 Kvartal 4 ARBETSMARKNADSRAPPORT 7 Kvartal 4 Bästa arbetsmarknaden för Jusekmedlemmar under -talet Andelen Jusekmedlemmar med ersättning från Akademikernas erkända a-kassa, AEA, har fortsatt sjunka under 7. Under

Läs mer

Lön och kön en studie av löneskillnader mellan kvinnor och män

Lön och kön en studie av löneskillnader mellan kvinnor och män Rön om lön och kön Lön och kön en studie av löneskillnader mellan kvinnor och män Sammanfattning Löneskillnader mellan kvinnor och män existerar i de flesta delar av arbetsmarknaden. Män har högre genomsnittliga

Läs mer

Myten om pensionärerna som gynnad grupp

Myten om pensionärerna som gynnad grupp Myten om pensionärerna som gynnad grupp En rapport om pensionärernas ekonomiska villkor från PRO P e n s i o n ä r e r n a s R i k s o r g a n i s a t i o n 2 0 0 7 2 Myten om pensionärerna som gynnad

Läs mer

2014 Det börjar lossna på hotellmarknaden

2014 Det börjar lossna på hotellmarknaden Box 3546, 103 69 Stockholm T +46 8 762 74 00 Box 404, 401 26 Göteborg T +46 31 62 94 00 Box 186, 201 21 Malmö T +46 40 35 25 00 Pedagogensväg 2, 831 40 Östersund T +46 63 14 10 99 www.visita.se 2014 Det

Läs mer

Statistisk analys. Färre helårsstudenter läsåret 2011/12

Statistisk analys. Färre helårsstudenter läsåret 2011/12 Statistisk analys Lena Eriksson Analysavdelningen 8-563 8671 lena.eriksson@hsv.se www.hsv.se 212-12-18 212/14 Färre helårsstudenter läsåret 211/12 Antalet helårsstudenter vid landets universitet och högskolor

Läs mer

Lönestatistik. Avser lönenivåerna 2012

Lönestatistik. Avser lönenivåerna 2012 Lönestatistik Avser lönenivåerna 2012 Innehåll Förord 3 Allmänt 4 5 Varför samlar vi in lönestatistik år efter år 4 Definitioner 4 Sektorsfördelning 4 Fakta 4 Löneutveckling 5 Landsting 6 7 Fakta 6 L1.

Läs mer

Förord. Skattebetalarna och SPF kan med följande rapport avslöja att dessa åtgärder har varit otillräckliga.

Förord. Skattebetalarna och SPF kan med följande rapport avslöja att dessa åtgärder har varit otillräckliga. Pensionärerna förlorar 1,8 miljarder kronor i köpkraft 2014 Förord Vid årsskiftet sänktes pensionerna för tredje gången de senaste fem åren, som följd av att bromen i pensionssystemet återigen slagit till.

Läs mer

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2004

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2004 HUSHÅLLS- BAROMETERN våren 2004 Rapport Hushållsbarometern våren 2004 Institutet för Privatekonomi Erika Pahne Maj 2004 Institutet för Privatekonomi 2 Föreningssparbankens HUSHÅLLSBAROMETER Inledning 4

Läs mer

TONÅRINGARNA OCH DERAS PENGAR VI

TONÅRINGARNA OCH DERAS PENGAR VI TONÅRINGARNA OCH DERAS PENGAR VI Madelén Falkenhäll Institutet för Privatekonomi September 2013 Månad År Institutet för Privatekonomi 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 4 NÅGRA SLUTSATSER... 5 SAMMANFATTNING...

Läs mer

Vi samlar Sveriges. akademiker!

Vi samlar Sveriges. akademiker! Vi samlar Sveriges akademiker! 2 Vi samlar Sveriges akademiker 3 Detta är Saco Saco, Sveriges akademikers centralorganisation, är en sammanslutning av 22 självständiga fack- och yrkesförbund. Tillsammans

Läs mer

Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer

Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer en statistisk genomgång Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer en statistisk genomgång, februari 2011 Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer - en statistisk

Läs mer

2012:8 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2011.

2012:8 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2011. 2012-12-14 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:8 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till

Läs mer

SAMORDNING ENLIGT INDUSTRIAVTALET

SAMORDNING ENLIGT INDUSTRIAVTALET 70 Löner, vinster och priser FÖRDJUPNING Diagram 146 BNP, sysselsättning och arbetsmarknadsgap Årlig procentuell förändring 6 6 4 2 0-2 -4-6 -8 95 97 99 01 Timlön i näringslivet Sysselsättning Arbetsmarknadsgap

Läs mer

Ingenjören i kommun och landsting. kostnad eller tillgång?

Ingenjören i kommun och landsting. kostnad eller tillgång? Ingenjören i kommun och landsting kostnad eller tillgång? Behovet av ingenjörer ökar i kommuner och landsting För ingenjörer är lönerna i kommuner och landsting mycket lägre än i den privata sektorn. Det

Läs mer

Illusionerna i det svenska skattesystemet 1+1=1,84?

Illusionerna i det svenska skattesystemet 1+1=1,84? 2009 : 3 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Illusionerna i det svenska skattesystemet 1+1=1,84? Det svenska skattesystemet för inkomster är obegripligt för den som inte är expert. Förutom

Läs mer

Förmånliga kollektivavtal. försäkrar akademiker. Kollektivavtal Sjukdom Arbetsskada Ålderspension

Förmånliga kollektivavtal. försäkrar akademiker. Kollektivavtal Sjukdom Arbetsskada Ålderspension Förmånliga kollektivavtal försäkrar akademiker 1 Sjukdom Arbetsskada Ålderspension Sjukpension Föräldraledighet Arbetslöshet Efterlevandeskydd Innehåll: Sjukdom 4 Arbetsskada 5 Sjukpension 6 Föräldraledighet

Läs mer

februari 2012 Slut på rean i kommuner och landsting Tre exempel på yrken med strukturella löneskillnader.

februari 2012 Slut på rean i kommuner och landsting Tre exempel på yrken med strukturella löneskillnader. februari 2012 Slut på rean i kommuner och landsting Tre exempel på yrken med strukturella löneskillnader. Varför har kvinnor lägre lön än män? 2012 Slut på rean i kommuner och landsting Vision fortsätter

Läs mer

Fackliga aktiviteter

Fackliga aktiviteter Kapitel 4 Fackliga aktiviteter Inledning Åren 2000 och 2001 var i genomsnitt 58 procent av befolkningen i åldrarna mellan 16 och 84 år, ungefär 4 miljoner personer, medlemmar i någon facklig organisation

Läs mer

Dina pengar och din ekonomi!

Dina pengar och din ekonomi! Dina pengar och din ekonomi! Ylva Yngveson, Hushållens konsumtion per invånare Förändring de senaste 40 åren. Inflationen är borträknad Min pappa säger att min mamma är medvetslös när hon handlar kläder!

Läs mer

Lönestatistik 2013 Advokatbyråer

Lönestatistik 2013 Advokatbyråer Lönestatistik 2013 Advokatbyråer Din lön Statistiken är baserad på löneenkäter som Jusek har samlat in under oktober 2013, från yrkesverksamma medlemmar anställda vid advokatbyrå*. Samtliga löneuppgifter

Läs mer

Din lön. Lönestatistik. Dags för lönesamtal? Använd statistiken

Din lön. Lönestatistik. Dags för lönesamtal? Använd statistiken Din lön Lönestatistik Dags för lönesamtal? Använd statistiken Innehåll Om statistiken 3 Samtal om lön 4 Lönesamtalet steg för steg 7 Använd Saco Lönesök 8 Hela arbetsmarknaden 10 Lön och löneutveckling

Läs mer

Fler jobb till kvinnor

Fler jobb till kvinnor Fler jobb till kvinnor - Inte färre. Socialdemokraternas politik, ett hårt slag mot kvinnor. juli 2012 Elisabeth Svantesson (M) ETT HÅRT SLAG MOT KVINNOR Socialdemokraterna föreslår en rad förslag som

Läs mer

Pressmeddelande. 4 september 2013

Pressmeddelande. 4 september 2013 Pressmeddelande 4 september 2013 Trots tunnare plånbok har unga mer koll på pengarna Tonåringars köpkraft har försämrats de senaste fem åren. Trots det uppger fler än tidigare att pengarna räcker. Fyra

Läs mer

Medellönen för Naturvetarnas chefer är 48 114 kr

Medellönen för Naturvetarnas chefer är 48 114 kr Löner för Naturvetarna genomför årligen en löneenkät riktad till samtliga medlemmar på arbetsmarknaden. Här har vi sammanställt en kortfattad redovisning av löner för Naturvetarnas chefer. Vi fokuserar

Läs mer

Löneläget 2014. En liten folder med lönestatistik för psykologer. Siffror från 2014.

Löneläget 2014. En liten folder med lönestatistik för psykologer. Siffror från 2014. Löneläget 2014 En liten folder med lönestatistik för psykologer. Siffror från 2014. 1 2 Innehåll Inledning 4 Varför samlar vi in lönestatistik? Definitioner Löneutveckling 5 Landsting 6 Tabell och fakta

Läs mer

Pensionerna efter pensioneringen

Pensionerna efter pensioneringen Pensionerna efter pensioneringen Kristian Örnelius Institutet för Privatekonomi September 2010 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Hur utvecklas pensionerna efter pensioneringen? 3 Hur fungerar systemet? 3 Pension med

Läs mer

Välfärdstendens 2014. Delrapport 2: Trygghet vid arbetslöshet

Välfärdstendens 2014. Delrapport 2: Trygghet vid arbetslöshet Välfärdstendens 2014 Delrapport 2: Trygghet vid arbetslöshet 1 Inledning Folksam har sedan år 2007 publicerat en årlig uppdatering av rapporten Välfärdstendens. Syftet med Välfärdstendens är att beskriva

Läs mer

Ett år med jämställdhetspotten En delrapport från Handels

Ett år med jämställdhetspotten En delrapport från Handels Ett år med jämställdhetspotten En delrapport från Handels Sammanfattning Den partsgemensamma lönestatistiken för det privata detaljhandelsavtalet är insamlad. Denna visar att 2007 års avtalsrörelse resulterade

Läs mer

Hur stora är dina inkomster?

Hur stora är dina inkomster? Hur stora är dina inkomster? Börja med att ställa samman inkomsterna per månad. Använd nettoinkomst, dvs lön efter skatt och andra eventuella avdrag. Kr per månad Vidare till sparande Inkomst, din egen

Läs mer

Din lön. Lönestatistik. Dags för lönesamtal? Använd statistiken

Din lön. Lönestatistik. Dags för lönesamtal? Använd statistiken Din lön Lönestatistik Dags för lönesamtal? Använd statistiken Innehåll Så använder du statistiken 3 Samtal om lön 4 Lönesamtalet steg för steg 8 Hela arbetsmarknaden 9 Lön efter examensår och sektor 9

Läs mer

EXPERTER PÅ LÄKEMEDEL

EXPERTER PÅ LÄKEMEDEL EXPERTER PÅ LÄKEMEDEL Sveriges Farmaceuter 2013 Grafisk form: Erika Jonés Foto: Ola Hedin Tryck: Vitt Grafiska OMVÄRLDEN FÖRÄNDRAS OCH VI MED DEN. Det innebär nya roller, nya uppgifter och nya utmaningar

Läs mer

Hushållsbarometern våren 2012

Hushållsbarometern våren 2012 Hushållsbarometern våren 2012 Erika Pahne Institutet för Privatekonomi Maj 2012 swedbank.se/privatekonomi Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Resultat; utfall och förändringar... 5 Om undersökningen...

Läs mer

Arbetsmarknadsrapport 2012

Arbetsmarknadsrapport 2012 Procent Arbetsmarknadsrapport 2012 1,8 1,6 1,4 1,2 0,8 0,6 0,4 0,2 Ersättningstagare mars 2011 mars 2012 Arbetslösheten bland Juseks medlemmar är fortsatt låg. I mars 2012 var den 1,2 procent och därmed

Läs mer

Löneskillnader mellan offentlig och privat sektor

Löneskillnader mellan offentlig och privat sektor Fokus på näringsliv och arbetsmarknad Löneskillnader Löneskillnader mellan offentlig och privat sektor Clara Ferdman 15 Sofia Nilsson 15 Av de cirka 3,5 miljoner anställda i Sverige år 2004 arbetade drygt

Läs mer

Att använda Saco Lönesök

Att använda Saco Lönesök Manual Saco Lönesök 2010 Att använda Saco Lönesök - presentation av funktionerna. Vad är Saco Lönesök? Saco Lönesök är en webbapplikation kopplad till Sveriges största databas för akademikerlöner. Den

Läs mer

Till dig som är ung... 5. Bo hemma... 7. Flytta hemifrån... 10. Välja yrke... 17. Studier... 20. Börja arbeta... 30. Spara... 35. Låna...

Till dig som är ung... 5. Bo hemma... 7. Flytta hemifrån... 10. Välja yrke... 17. Studier... 20. Börja arbeta... 30. Spara... 35. Låna... Innehåll Till dig som är ung... 5 Bo hemma... 7 Flytta hemifrån... 10 Välja yrke... 17 Studier... 20 Börja arbeta... 30 Spara... 35 Låna... 39 Fickpengarna... 44 Ordning på pengarna... 47 Vad kostar det

Läs mer

Saco driver akademikernas frågor

Saco driver akademikernas frågor s e g i r e v S r a l! r m e a k s mi i V ade ak 2 Vi samlar Sveriges akademiker Saco driver akademikernas frågor Saco, Sveriges akademikers centralorganisation, driver akademikernas intressen. Genom opinionsbildning,

Läs mer

En försäkring i fritt fall

En försäkring i fritt fall A-kassan En försäkring i fritt fall En fungerande arbetslöshetsförsäkring utgör en av grundpelarna i den svenska modellen. Frågan är om någonsin en så viktig försäkring försämrats så snabbt med så svåra

Läs mer

Är det lönsamt att satsa på kvalificerade insatser för invandrade akademiker?

Är det lönsamt att satsa på kvalificerade insatser för invandrade akademiker? Statistik Är det lönsamt att satsa på kvalificerade insatser för invandrade akademiker? Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare. Sammanfattning Det

Läs mer

Vi samlar Sveriges framtida. akademiker!

Vi samlar Sveriges framtida. akademiker! Vi samlar Sveriges framtida akademiker! 2 Vi samlar Sveriges framtida akademiker 3 Detta är Saco Saco, Sveriges akademikers centralorganisation, består av 22 självständiga fackförbund och yrkesförbund.

Läs mer

En föräldraförsäkring i tre lika delar

En föräldraförsäkring i tre lika delar 2015 Thomas Ljunglöf En föräldraförsäkring i tre lika delar En föräldraförsäkring i tre lika delar Thomas Ljunglöf Citera gärna ur skriften, men ange källa Josefin Edström och Saco 2015 www.saco.se En

Läs mer

15 procent av högskolans yrkesutbildningar är jämställda

15 procent av högskolans yrkesutbildningar är jämställda STATISTIK& ANALYS Jan-Åke Engström 2004-01-29 15 procent av högskolans yrkesutbildningar är jämställda Våren 2003 studerade nära 130 000 personer vid svenska universitet och högskolor inom de 62 olika

Läs mer

2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2010.

2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2010. 2012-01-12 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till

Läs mer

Familjens ekonomi. Skatter Det finns många olika slags skatter. Huvudsakligen kan man dela in dem i Varuskatter och Inkomstskatter.

Familjens ekonomi. Skatter Det finns många olika slags skatter. Huvudsakligen kan man dela in dem i Varuskatter och Inkomstskatter. Bilaga 3 1. Ur Samhällskunskap A Familjens ekonomi Olika familjer Det finns många olika sorters familjer. Man kan leva i en s k kärnfamilj, med mamma, pappa och barn. Man kan leva som ensamstående. Det

Läs mer

Tonåringarna och deras pengar V

Tonåringarna och deras pengar V Tonåringarna och deras pengar V Maria Ahrengart Institutet för privatekonomi September 2008 Sammanfattning... 3 Månadspeng... 3 Köpkraftsförändring 1998-2008... 4 Sommarjobb... 4 Sammanlagda inkomster...

Läs mer

Synpunkter på arbetslöshetsförsäkringen till Socialförsäkringsutredningen. Lars Calmfors Finanspolitiska rådet. Anförande på seminarium 14/2-2011.

Synpunkter på arbetslöshetsförsäkringen till Socialförsäkringsutredningen. Lars Calmfors Finanspolitiska rådet. Anförande på seminarium 14/2-2011. Synpunkter på arbetslöshetsförsäkringen till Socialförsäkringsutredningen Lars Calmfors Finanspolitiska rådet Anförande på seminarium 14/2-2011. 2 Vi har blivit instruerade att ta upp tre punkter. Jag

Läs mer

September 2010 Bokslut Rinkeby - så har fyra år med en borgerlig politik slagit mot Stockholms fattigaste

September 2010 Bokslut Rinkeby - så har fyra år med en borgerlig politik slagit mot Stockholms fattigaste Stockholms stadshus September 2010 Bokslut Rinkeby - så har fyra år med en borgerlig politik slagit mot Stockholms fattigaste Den borgerliga politiken slår hårt mot Rinkeby - sammanfattning Rinkeby är

Läs mer

Arbetsmarknadsrapport 2012

Arbetsmarknadsrapport 2012 Procent Arbetsmarknadsrapport 2012 1,8 1,6 1,4 1,2 0,8 0,6 0,4 0,2 Ersättningstagare juni 2011 juni 2012 Arbetslösheten bland Juseks medlemmar var rekordlåg i juni 2012. Endast en procent av Jusekmedlemmarna

Läs mer

Utdrag ur Region Skånes utbildnings- och arbetsmarknadsprognos

Utdrag ur Region Skånes utbildnings- och arbetsmarknadsprognos Bilaga 2 Utdrag ur Region Skånes utbildnings- och arbetsmarknadsprognos Utdrag ur Region Skånes utbildnings- och arbetsmarknadsprognos för Skåne med sikte på 2020 *Efterfrågan på förskollärare i Skåne

Läs mer

VD-löner 2009. Mars 2010

VD-löner 2009. Mars 2010 VD-löner 2009 Mars 2010 Stor spridning av VD-lönerna minskade löner i flera sektorer 1 Stor spridning av VD-lönerna minskade löner i flera sektorer har drygt 59 000 medlemsföretag. Två av tre företag är

Läs mer

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats.

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats. 2011-08-08 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur

Läs mer

SKTFs rapport. Slut på rean i kommuner och landsting. dags för en jämställdhetskommission

SKTFs rapport. Slut på rean i kommuner och landsting. dags för en jämställdhetskommission SKTFs rapport Slut på rean i kommuner och landsting dags för en jämställdhetskommission Mars 2011 Inledning SKTF fortsätter sitt arbete med att påvisa hur ojämställd den svenska arbetsmarknaden är och

Läs mer

PM Dok.bet. PID124950 2015-01-19

PM Dok.bet. PID124950 2015-01-19 1 (13) PM Pensionsutvecklingsavdelningen Stefan Granbom Gunilla Larsson Skatt före och från och med 66-årsåret Kunskaperna om de ekonomiska konsekvenserna i valet mellan att fortsätta att arbeta eller

Läs mer

TCO:s jämförelse mellan 8 länders arbetslöshetsförsäkringar

TCO:s jämförelse mellan 8 länders arbetslöshetsförsäkringar Faktablad TCO:s jämförelse mellan 8 länders arbetslöshetsförsäkringar TCOs rapport jämför åtta länders statliga arbetslöshetsförsäkringar i olika inkomstnivåer. Tabellen nedan visar vilken ersättning olika

Läs mer

Nyckelkund. Tips inför årsskiftet. Julklappstips från Roslagens Sparbank. Nyckelkund!

Nyckelkund. Tips inför årsskiftet. Julklappstips från Roslagens Sparbank. Nyckelkund! Tips inför årsskiftet Nu återstår bara ett par veckor av 2010 ett år som har präglats av goda ekonomiska förutsättningar. Vi bad Ylva Yngveson, privatekonomisk expert på Swedbank, dela med sig av sina

Läs mer

Full fart på den svenska hotellmarknaden

Full fart på den svenska hotellmarknaden Full fart på den svenska hotellmarknaden Utveckling första tertialet 2015 Box 3546, 103 69 Stockholm T +46 8 762 74 00 Box 404, 401 26 Göteborg T +46 31 62 94 00 Box 186, 201 21 Malmö T +46 40 35 25 00

Läs mer

Löneutvecklingen inom det statliga förhandlingsområdet under perioden september 1997 till september 1998

Löneutvecklingen inom det statliga förhandlingsområdet under perioden september 1997 till september 1998 Löneutvecklingen inom det statliga förhandlingsområdet under perioden september 1997 till september 1998 FÖRORD I februari 1999 skickade Arbetsgivarverket ut en enkät till samtliga myndigheter med fler

Läs mer

Cash or Crash Småföretagens ekonomiindikator

Cash or Crash Småföretagens ekonomiindikator Cash or Crash Småföretagens ekonomiindikator Cash or Crash? Hur går det för Sveriges småföretag? Vi har hört mycket om krisens effekter i storbolagen, inledningsvis de finansiella företagen och de större

Läs mer

UF 70 SM 0401. Studiestöd 2002. Återbetalning av studiestöd. Financial aid for students 2002 Repayment of student loans

UF 70 SM 0401. Studiestöd 2002. Återbetalning av studiestöd. Financial aid for students 2002 Repayment of student loans UF 70 SM 0401 Studiestöd 2002 Återbetalning av studiestöd Financial aid for students 2002 Repayment of student loans UF 70 SM 0401 Studiestöd 2002 Återbetalning av studiestöd Financial aid for students

Läs mer

Jobbhälsobarometern. Delrapport 2011:1, FSF Svensk Företagshälsovård 2011-10-24. Trenden negativ - färre helårsfriska

Jobbhälsobarometern. Delrapport 2011:1, FSF Svensk Företagshälsovård 2011-10-24. Trenden negativ - färre helårsfriska Jobbhälsobarometern Delrapport 2011:1, FSF Svensk Företagshälsovård 2011-10-24 Trenden negativ - färre helårsfriska Om Jobbhälsobarometern Jobbhälsobarometern är ett samarbete mellan FSF, Föreningen Svensk

Läs mer

VD-löner 2008 en statistisk redovisning. Mars 2009

VD-löner 2008 en statistisk redovisning. Mars 2009 VD-löner 28 en statistisk redovisning Mars 29 Stor spridning av VD-lönerna 1 Stor spridning av VD-lönerna har drygt 55 medlemsföretag. Drygt två av tre företag är mindre, ägarledda företag med färre än

Läs mer

Pensionsavgångar inom statsförvaltningen. Statistikrapport 2014

Pensionsavgångar inom statsförvaltningen. Statistikrapport 2014 Pensionsavgångar inom statsförvaltningen Statistikrapport 2014 Innehållsförteckning Förord sid 5 1. Pensionsavgångar inom statsförvaltningen sid 7 1.1 Förutsättningar för statistikuppgifterna sid 7 1.2

Läs mer