Studielån: Dags välja återbetalningsalternativ

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Studielån: Dags välja återbetalningsalternativ"

Transkript

1 November 2004 Studielån: Dags välja återbetalningsalternativ För dig som har studielån och avslutat studierna höstterminen 2003 eller vårterminen 2004 startar återbetalningen nästa år. Har du lån i både det gamla och det nya studiemedelssystemet kan du välja om du vill betala lånen var för sig eller slå ihop dem till ett enda och då betala allt enligt de nya reglerna. Vill du göra en sammanläggning måste du anmäla detta till CSN senast den 30 november. Sannolikt har de allra flesta som skall börja betala år 2005 mer än hälften av den totala skulden i det nya studiemedelssystemet som infördes hösten Vilket betalningssätt är då bäst att välja betala lånen var för sig eller slå ihop skulden och betala allt enligt nya regler? När de första studenterna som lånat i det nya systemet skulle börja sin återbetalning år 2003 uppmanades de att tänka efter innan de slog ihop sina lån. Detta eftersom en sammanläggning med gamla lån då i de allra flesta fall skulle förlänga återbetalningstiden med relativt många år och med betydligt högre kostnader som följd. I och med att merparten av lånen för dem som börjar betala 2005 är tagna i det nya systemet blir nu råden något annorlunda. Följer man återbetalningsplanerna medför en sammanläggning idag inte så många fler återbetalningsår än om lånen betalas var för sig. Vinsten av att betala lånen var för sig blir därmed inte lika stor som tidigare. Slå därför gärna samman lånen men glöm inte bort möjligheten att göra extra inbetalningar Den enskilde låntagarens beslut kan baseras på följande faktorer: Skuldernas storlek och fördelning på olika lånesystem Ränta Ålder Inkomst Förväntad inkomstutveckling Hur mycket man kan och vill betala nu och totalt Betala lånen var för sig När lånen betalas var för sig blir årsbeloppen betydligt högre än vid sammanläggning ända tills något av lånen betalts av helt då de i stället blir lägre. Ju högre de årliga betalningarna är desto snabbare blir skulderna betalda och de totala räntekostnaderna blir lägre.

2 Även om de totala kostnaderna kan bli något lägre kan det för många bli svårt att betala dubbla årsavgifter de första åren då ekonomin kanske samtidigt är som mest ansträngd. Eftersom man i lånesystemet betalar på senast taxerade inkomst kan man tänka sig för om inkomsten varit låg. Den som år 2003 tjänade mindre än kronor och vill skjuta betalningarna så långt framför sig som möjligt avvaktar med sammanläggning. Sannolikt kommer man bara att betala på det nya lånet Därefter kan sammanläggning begäras fr o m Lägga samman lånen När lånen slås samman blir betalningarna mer jämnt fördelade under återbetalningstiden, vilket medför lägre betalningar i början och något högre i slutet jämfört med om lånen betalas var för sig. I många fall påbörjas återbetalningen av det gamla lånet ett år tidigare än om lånen betalas var för sig. (Gäller för dem som haft mycket låg inkomst år 2003). En sammanläggning är definitiv och går inte att ändra tillbaka. En sammanläggning medför vanligtvis något högre totala räntekostnader eftersom man betalar mindre i början jämfört med om man betalar lånen var för sig. Inkomst och löneutveckling Vid hög inkomst och snabb löneutveckling kan fyra procent av inkomsten i kronor sett bli ett stort belopp som leder till snabb betalning av det gamla lånet när lånen betalas var för sig. En sammanläggning skulle sannolikt förlänga betalningen av det gamla lånet och därmed också öka kostnaderna. Den som ändå väljer att lägga samman lånen för att inte behöva betala så höga årsavgifter i början kan när möjlighet finns istället göra extra inbetalningar för att snabba på återbetalningen. Vid låg inkomst och långsammare löneutveckling kan det bli extra svårt att betala lånen var för sig de första åren. En sammanläggning kan, om skulden är stor, leda till möjligheten att få avgiften nedsatt till maximalt fem procent av inkomsten. När man passerat 50 års ålder blir minsta belopp för betalning sju procent av inkomsten. Institutet för Privatekonomi 2

3 Exempel 1: Sjukgymnast examen HT 2003 En termin i gamla systemet, fem terminer i det nya. Total skuld: kronor. Ingångslön: kronor per månad. Årlig löneutveckling: 3 procent Ålder: 23 år. Ränta: 3,1 procent Med en lånetermin i det gamla systemet och resterande fem i det nya skulle det i det här fallet betyda ca tre återbetalningsår för den gamla skulden och 23 för den nya om lånen betalas var för sig. Jämfört med att lägga samman lånen förkortas den totala återbetalningstiden med två år. Dock blir de årliga betalningarna under åren mer än dubbelt så höga jämfört med om lånen läggs samman, ca kronor per år (så mycket som ca sex procent av inkomsten) jämfört med ca kronor per år vid hopslagning. Vinsten att betala lånen var för sig blir dock, i det här fallet, inte särskilt stor vare sig i tid eller räntekostnader. En sammanläggning skulle leda till rimligare årsavgift i början av återbetalningen. Den som vill betala så lite som möjligt första året kan, om inkomsten varit låg år 2003, vänta med sammanläggning till år Årsbeloppet kan då bli ca 800 kronor lägre det första inbetalningsåret. Tabell 1: Antal återbetalningsår och totalkostnad enligt respektive återbetalningsalternativ Sjukgymnast. Skuld kronor. Antal år att betala Total kostnad kronor Gamla Nya Sammanläggning Gamla Nya Gamla + Nya Sammanläggning Diagram 1: Årsbelopp i procent av inkomsten. Sjukgymnast Skuld kronor 6,00 5,00 Procent 4,00 3,00 2,00 1,00 0, Var för sig År Sammanläggning Löneutveckling enligt lönestatistik från SACO Institutet för Privatekonomi 3

4 Exempel 2: Privatanställd civilekonom examen VT 2004 Två terminer i gamla systemet, sex terminer i det nya. Total skuld: kronor. Ingångslön: kronor per månad. Årlig löneutveckling: 3 procent Ålder: 24 år. Ränta: 3,1 procent Med två låneterminer i det gamla systemet och resterande sex i det nya skulle det i det här fallet betyda ca sex återbetalningsår för den gamla skulden och 25 för den nya om lånen betalas var för sig, dvs personen blir skuldfri vid samma tidpunkt som om lånen slås samman. Betalas lånen var för sig blir betalningarna åren mer än dubbelt så höga jämfört med om lånen läggs samman, ca kronor per år jämfört med ca kronor per år vid hopslagning. Som andel av inkomsten stannar dock årsavgifterna vid sammanlagt på ca fem procent om lånen betalas var för sig. I det här fallet vinner man således inte någon tid på att betala var för sig. Men eftersom dubbla avgifter ändå ligger på en relativt låg nivå som andel av inkomsten blir inte valet självklart. Personen får istället ta ställning till om han/hon vill betala idag eller i morgon, dvs ta höga avgifter idag och lägre i framtiden eller skjuta skulden framför sig. Den som är osäker på sin löneutveckling kanske också föredrar att lägga samman lånen. Den som vill betala så lite som möjligt första året kan, om inkomsten varit låg år 2003, vänta med sammanläggning till år Årsbeloppet kan då bli ca kronor lägre det första inbetalningsåret. Tabell 2: Antal återbetalningsår och totalkostnad enligt respektive återbetalningsalternativ Privatanställd civilekonom. Skuld kronor. Antal år att betala Total kostnad kronor Gamla Nya Sammanläggning Gamla Nya Gamla + Nya Sammanläggning Diagram 2: Årsbelopp i procent av inkomsten. Privatanställd civilekonom Skuld = kronor Procent 6,00 5,00 4,00 3,00 2,00 1,00 0, Var för sig År Sammanläggning Löneutveckling enligt lönestatistik från SACO Institutet för Privatekonomi 4

5 Exempel 3: Privatanställd civilingenjör examen VT 2004 Tre terminer i gamla systemet, sex terminer i det nya. Total skuld: kronor. Ingångslön: kronor per månad. Årlig löneutveckling: 3 procent Ålder: 24 år. Ränta: 3,1 procent Med tre låneterminer i det gamla systemet och resterande sex i det nya skulle det i det här fallet betyda ca åtta återbetalningsår för den gamla skulden och 25 för den nya om lånen betalas var för sig, dvs personen blir skuldfri vid samma tidpunkt som om lånen slås samman. Betalas lånen var för sig blir betalningarna åren betydligt högre än om lånen läggs samman, ca1 700 kronor mer per år 2006 och ca mer Inte heller i det här fallet vinner man någon tid på att betala lånen var för sig och även här ligger dubbla avgifter tillsammans på en nivå runt fem procent av inkomsten. Valet blir detsamma som för civilekonomen- betala idag eller i morgon. Den som ändå vill komma ned på ännu lägre avgiftsnivåer i början av återbetalningen eller är osäker på sin löneutveckling lägger samman lånen och väljer sedan att göra extra inbetalningar när det finns möjlighet för att på så sätt minska återbetalningstid och kostnader. Den som vill betala så lite som möjligt första året kan, om inkomsten varit låg år 2003, vänta med sammanläggning till år Årsbeloppet kan då bli ca kronor lägre det första inbetalningsåret. Tabell 3: Antal återbetalningsår och totalkostnad enligt respektive återbetalningsalternativ Privatanställd civilingenjör Skuld kronor. Antal år att betala Total kostnad kronor Gamla Nya Sammanläggning Gamla Nya Gamla + Nya Sammanläggning Diagram 3: Årsbelopp i procent av inkomsten. Privatanställd civilingenjör Skuld = kronor 6,00 5,00 4,00 Procent 3,00 2,00 1,00 0, År Var för sig Sammanläggning Löneutveckling enligt lönestatistik från SACO Institutet för Privatekonomi 5

6 Exempel 4: Gymnasielärare examen VT 2004 Fyra terminer i gamla systemet, sex terminer i det nya. Total skuld: kronor. Ingångslön: kronor per månad. Årlig löneutveckling: 3 procent Ålder: 25 år. Ränta: 3,1 procent Med tre låneterminer i det gamla systemet och resterande sex i det nya skulle det i det här fallet betyda ca åtta återbetalningsår för den gamla skulden och 25 för den nya om lånen betalas var för sig, dvs personen blir skuldfri vid samma tidpunkt som om lånen slås samman. Betalas lånen var för sig blir betalningarna ända fram till och med år 2017, då gamla lånet blir betalt, betydligt högre än om lånen läggs samman. Drygt sex procent av inkomsten kommer de att uppgå till under dessa år. Inte heller i det här fallet vinner man någon tid på att betala var för sig. Att då lägga ihop lånen och komma ner på mer rimliga avgiftsnivåer de första åren kan ses som något att föredra. Därefter kan personen göra extra inbetalningar för att på så sätt förkorta återbetalningstiden och därigenom samtidig minska kostnaden. Den som vill betala så lite som möjligt första året kan, om inkomsten varit låg år 2003, vänta med sammanläggning till år Årsbeloppet kan då bli ca kronor lägre det första inbetalningsåret. Tabell 4: Antal återbetalningsår och totalkostnad enligt respektive återbetalningsalternativ Gymnasielärare Skuld kronor. Antal år att betala Total kostnad kronor Gamla Nya Sammanläggning Gamla Nya Gamla + Nya Sammanläggning Diagram 4: Årsbelopp i procent av inkomsten. Gymnasielärare Skuld = kronor Procent 6,00 5,00 4,00 3,00 2,00 1,00 0, Var för sig År Sammanläggning Löneutveckling enligt lönestatistik från SACO Institutet för Privatekonomi 6

7 Sammanfattning: Slå gärna ihop lånen men glöm inte bort möjligheten att göra extra inbetalningar. Kort redogörelse för de båda återbetalningsreglerna Lån tagna fr o m 1989 men senast våren 2001: Återbetalningen börjar tidigast sex månader efter det att studiemedel senast betalades ut men alltid i början av ett kalenderår. Återbetalningstiden är inte bestämd utan är beroende av såväl skuldens storlek som inkomst- och ränteutvecklingen. Är skulden ine betald vid ingången av det år låntagaren fyller 65 år avskrivs den. Återbetalningen sker genom ett s k årsbelopp som uppgår till fyra procent av inkomsten enligt den senaste taxeringen. I inkomstbegreppet ingår förutom inkomst av tjänst även inkomst av näringsverksamhet och kapital. Årsbeloppet skall täcka såväl räntor som amorteringar. Det innebär att i början då skulden är stor blir amorteringarna förhållandevis små. Ibland räcker årsbeloppet inte ens till hela räntekostnaden. Den obetalda delen läggs då till skulden som därmed växer trots full betalning. Årsbelopp som understiger tre procent av prisbasbeloppet debiteras inte (1 182 kronor år 2005). Dvs om inkomsten uppgått till maximalt kronor år 2003 behöver inte någon avbetalningen göras. Skulden växer då med räntan till inkomsten ökar och betalningen påbörjas. Räntan för lånet fastställs av regeringen före varje kalenderår och beräknas på ett genomsnitt av statens upplåningskostnad under de tre senaste åren med hänsyn till avdragsreglerna i skattesystemet. År 2004 uppgår räntan till 3,1 procent och är således inte avdragsgill. En administrativ avgift om 100 kronor per år debiteras utöver årsbeloppet. Institutet för Privatekonomi 7

8 Lån tagna fr o m hösten 2001 Återbetalningen, som börjar tidigast sex månader efter det att studiemedel senast betalades ut, men alltid i början av ett kalenderår, pågår i 25 år som längst. För den som är äldre än 35 år då betalningen börjar skall lånet vara betalt under de antal år som återstår till och med det år 60-årsdagen inträffar. Minsta belopp som måste betalas är 15 procent av prisbasbeloppet (5 910 kronor år 2005). Är skulden liten kan återbetalningstiden därför bli kortare. Årsbeloppet är utformat som en annuitet vars storlek beror på skuldens storlek, räntan, den återstående betalningstiden och ett uppräkningstal på två procent. Ränta och avgift för lånet fastställs på samma sätt som för lån tagna 1989 våren Trygghetsregler i nya systemet För att årsbeloppen inte skall bli alltför betungande finns i vissa fall möjlighet att få nedsättning av årsbeloppet. Detta sker genom att årsbeloppet relateras till inkomsten under betalningsåret. Den som inte fyllt 50 år kan få årsbeloppet sänkt till maximalt fem procent av inkomsten (inkomst av tjänst, näringsverksamhet och kapital). Efter fyllda 50 år kan beloppet sänkas till maximalt sju procent. För den som fyllt 50 år gäller även att 20 procent av förmögenhet som överstiger 2,75 prisbasbelopp skall läggas till. En förutsättning för att årsbeloppet skall sättas ned är att det sänks med minst tre procent av prisbasbeloppet (1 182 kronor år 2005). Årsbelopp som efter nedsättning är mindre än fem procent av prisbasbeloppet debiteras inte (1 970 kronor 2005). Någon betalning behöver då inte göras men skulden kommer att öka med räntan. Om nedsättning av årsbeloppet beviljas kan återbetalningstiden komma att förlängas. Är skulden inte betald vid ingången av det år låntagaren fyller 68 år avskrivs den. Nedsättning av årsbeloppet beviljas endast för ett år i taget. Ansökan måste därför lämnas varje år så länge man vill fortsätta betala en lägre avgift. Även vid nedsättning debiteras en administrativ avgift om 100 kronor per år utöver årsbeloppet. Gamla lån kan läggas om till nya Personer med enbart gamla lån, tagna mellan 1989 och hösten 2001, har möjlighet att lägga om dem och betala enligt nya regler. En ändring som är definitiv för resten av återbetalningstiden och som inte går att ångra. Även äldre lån tagna före 1989 kan läggas samman med senare lån och betalas enligt senaste reglerna. Institutet för Privatekonomi 8

9 Inkomstgränser (2005) för att få nedsatt årsbelopp (Låntagaren under 50 år. Ränta 3,1 procent). Skuld Skuld Antal år att betala Annuitet Kr/år Inkomstgräns Kr/mån Annuitet Kr/år Inkomstgräns Kr/mån Lägga ihop gamla och nya lån Många studenter har under sin studietid tagit lån i båda systemen. När återbetalningen börjar är principen att gamla lån betalas enligt gamla regler och nya lån enligt nya. Emellertid är det möjligt att slå ihop de båda lånen och då betala hela skulden enligt de nya reglerna. En sammanläggning är definitiv för resten av återbetalningstiden och går inte att ångra. Begäran om sammanläggning skall lämnas till CSN senast den 30 november året före det år man vill att förändringen skall genomföras. Det årsbelopp (annuiteten) som debiteras för den sammanlagda skulden går i första hand till att täcka räntan för den sammanlagda skulden och därefter till amortering av det äldsta lånet. Amortering av det senaste lånet påbörjas således inte förrän det äldsta är betalt. Trygghetsregler vid sammanläggning Även den som lagt ihop sina lån kan i vissa fall få ett nedsatt årsbelopp som relateras till inkomsten. Så länge båda delarna av den sammanlagda skulden är obetalda kommer årsbeloppet som skall betalas att ligga mellan fyra och fem procent av inkomsten då det vägs med respektive låns andel av den totala skulden. Den gamla skulden avskrivs vid ingången av det år man fyller 65 år om den inte betalts då och den nya om den inte betalts före 68 års ålder. Institutet för Privatekonomi 9

ATT BETALA TILLBAKA STUDIESKULDER

ATT BETALA TILLBAKA STUDIESKULDER ATT BETALA TILLBAKA STUDIESKULDER FöreningsSparbanken och samverkande sparbanker Institutet för privatekonomi (1) Rapport ATT BETALA TILLBAKA STUDIESKULDER Institutet för Privatekonomi Ulla Samuel Januari

Läs mer

Inbjudan att svara på remiss: Förslag till ändring av föreskrifter om återbetalning

Inbjudan att svara på remiss: Förslag till ändring av föreskrifter om återbetalning Handläggare: Salli Fanaei Datum: 2008-10-02 Dnr: PT2-3/0809 Inbjudan att svara på remiss: Förslag till ändring av föreskrifter om återbetalning Med hänsyn till bl.a. ändrad praxis inom återbetalningsområdet

Läs mer

Att betala tillbaka studiemedel. lån tagna före 1989

Att betala tillbaka studiemedel. lån tagna före 1989 Att betala tillbaka studiemedel lån tagna före 1989 2007 Innehållsförteckning Studiemedelsskuld 3 Återbetalning 4 Extra inbetalningar 8 Nedsatt studiemedelsavgift 10 Avskrivning 15 Flera lån 17 Återkrav

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Studiestödslag; utfärdad den 16 december 1999. SFS 1999:1395 Utkom från trycket den 5 januari 2000 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. 1 kap. Inledande bestämmelser

Läs mer

UF 70 SM 0401. Studiestöd 2002. Återbetalning av studiestöd. Financial aid for students 2002 Repayment of student loans

UF 70 SM 0401. Studiestöd 2002. Återbetalning av studiestöd. Financial aid for students 2002 Repayment of student loans UF 70 SM 0401 Studiestöd 2002 Återbetalning av studiestöd Financial aid for students 2002 Repayment of student loans UF 70 SM 0401 Studiestöd 2002 Återbetalning av studiestöd Financial aid for students

Läs mer

Att betala tillbaka studielån. lån tagna mellan 1 januari 1989 och den 30 juni 2001

Att betala tillbaka studielån. lån tagna mellan 1 januari 1989 och den 30 juni 2001 Att betala tillbaka studielån lån tagna mellan 1 januari 1989 och den 30 juni 2001 2007 Innehåll Studielån 3 Återbetalning 4 Nedsatt årsbelopp 8 Avskrivning 10 Flera lån 12 Återkrav 14 Övriga upplysningar

Läs mer

Remissanmodan: Förslag till ändring av föreskrifter om återbetalning av studiestöd.

Remissanmodan: Förslag till ändring av föreskrifter om återbetalning av studiestöd. Handläggare: Elin Rosenberg Datum: 2007-11-20 Dnr: PT2-6/0708 Remissanmodan: Förslag till ändring av föreskrifter om återbetalning av studiestöd. I enlighet med 27 verkförordningen (1995:1322) bereds ni

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i studiestödslagen (1999:1395); SFS 2010:441 Utkom från trycket den 4 juni 2010 utfärdad den 27 maj 2010. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om studiestödslagen

Läs mer

Aldrig för tidigt att tänka på pensionen - Studievalets betydelse för pensionen

Aldrig för tidigt att tänka på pensionen - Studievalets betydelse för pensionen Aldrig för tidigt att tänka på pensionen - Studievalets betydelse för pensionen Institutet för Privatekonomi INNEHÅLL Hur påverkar högskolestudier pensionen? 3 Yrkesvalets betydelse 3 Pensionen som andel

Läs mer

Lättläst om studiemedel

Lättläst om studiemedel Lättläst om studiemedel 2015 1 2 Innehåll Vad är studiemedel?...6 Vem kan få studiemedel?... 7 Hur mycket pengar kan du få?... 9 Hur många poäng måste du läsa?...14 Hur länge kan du få studiemedel?...16

Läs mer

Lättläst om att betala tillbaka. lån tagna efter den 30 juni 2001

Lättläst om att betala tillbaka. lån tagna efter den 30 juni 2001 Lättläst om att betala tillbaka lån tagna efter den 30 juni 2001 2015 1 2 Välkommen till CSN Här kan du läsa om hur du betalar tillbaka det lån som kallas annuitetslån. Det är pengar som du lånat när du

Läs mer

Remiss från Utbildningsdepartementet avseende promemorian Avskaffad åldersavskrivning för studielån och återkrav av studiemedel (svarsdatum 1 okt)

Remiss från Utbildningsdepartementet avseende promemorian Avskaffad åldersavskrivning för studielån och återkrav av studiemedel (svarsdatum 1 okt) SIGNERAD 2014-08-31 Malmö stad Stadskontoret 1 (7) Datum 2014-08-29 Vår referens Kerstin Wramell Lundin Utredningssekreterare Tjänsteskrivelse kerstin.wramell.lundin@malmo.se Remiss från Utbildningsdepartementet

Läs mer

EN LJUSNANDE FRAMTID?

EN LJUSNANDE FRAMTID? EN LJUSNANDE FRAMTID? annat 34% 36% Nödv levnadsader 26% Återbet studie 4% En rapport om akademikers ekonomiska situation efter examen 2 1 En ljusnande framtid? En rapport om akademikers ekonomiska situation

Läs mer

Lagrum: 4 kap. 13 1 studiestödslagen (1999:1395); artiklarna 18 och 21 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt

Lagrum: 4 kap. 13 1 studiestödslagen (1999:1395); artiklarna 18 och 21 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt HFD 2014 ref 52 Fråga om nedsättning av årsbelopp enligt 4 kap. 13 1 studiestödslagen då låntagaren bedriver studier i ett annat EU-land och där uppbär stöd motsvarande svenskt studiestöd. Lagrum: 4 kap.

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i studiestödsförordningen (2000:655); SFS 2010:442 Utkom från trycket den 4 juni 2010 utfärdad den 27 maj 2010. Regeringen föreskriver i fråga om studiestödsförordningen

Läs mer

Bolån 60+ Upptäck lånet som frigör ditt bundna kapital.

Bolån 60+ Upptäck lånet som frigör ditt bundna kapital. Bolån 60+ Upptäck lånet som frigör ditt bundna kapital. Min syster och hennes man tog ett lån före mig. Boel 67 år Frigör pengar som finns låsta i din bostad. Är du över 60 år och bor i en helt eller nära

Läs mer

STUDI ESTÖDET I DE NORDI SK A L ÄNDERNA

STUDI ESTÖDET I DE NORDI SK A L ÄNDERNA STUDI ESTÖDET I DE NORDI SK A L ÄNDERNA HÖGSKOLESTUDERANDE PÅ HÖSTEN 211 (euro) Ilpo Lahtinen FPA / ASIN ilpo.lahtinen@kela.fi 1. STUDI ESTÖDETS BEL OPP Hos föräldrarna Bor självständigt e/mån e/mån e/år

Läs mer

RÄNTESTÖD FÖR LÅN TILL ÄGARBOSTAD

RÄNTESTÖD FÖR LÅN TILL ÄGARBOSTAD Bo 1 2004 RÄNTESTÖD FÖR LÅN TILL ÄGARBOSTAD 1. VAD ÄR ETT RÄNTESTÖDSLÅN? Räntestödslån är ett lån som stödtagaren lyfter från ett kreditinstitut (bank, försäkringsbolag eller liknande) och på vilket landskapsregeringen

Läs mer

En ljusnande framtid..? 2012

En ljusnande framtid..? 2012 En ljusnande framtid..? 2012 En rapport om akademikers ekonomiska situation efter examen Institutet för Privatekonomi och Saco i samarbete INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förord... 4 Sammanfattning... 5 Om undersökningen...

Läs mer

LENDO - STORYBOARD. 1. Välkommen & Introduktion till privatlån

LENDO - STORYBOARD. 1. Välkommen & Introduktion till privatlån 1. Välkommen & Introduktion till privatlån Hej och välkommen till Lendo! Hos oss på Lendo kan du låna från 5.000 kr. till 350.000 kr. De lån vi erbjuder är så kallade privatlån, vilket innebär att ingen

Läs mer

Fråga om avskrivning av studielån på grund av synnerliga skäl.

Fråga om avskrivning av studielån på grund av synnerliga skäl. HFD 2013 ref 62 Fråga om avskrivning av studielån på grund av synnerliga skäl. Lagrum: 8 kap. 12 studiestödslagen (1973:349) J.F. hade haft diabetes sedan tonåren. Under sjätte terminen på sjuksköterskeutbildningen

Läs mer

Återbetalning av studiestöd 2010

Återbetalning av studiestöd 2010 Återbetalning av studiestöd 2010 UF0402 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Utbildning och forskning A.2 Statistikområde Studiestöd A.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges officiella statistik Statistikprodukten

Läs mer

1 000 kr 350 kr 245 kr 1 350 kr 5 896 % 2 000 kr * 500 kr 350 kr 2 500 kr 1 822 % 3 000 kr ** 650 kr 455 kr 3 650 kr 1 183 %

1 000 kr 350 kr 245 kr 1 350 kr 5 896 % 2 000 kr * 500 kr 350 kr 2 500 kr 1 822 % 3 000 kr ** 650 kr 455 kr 3 650 kr 1 183 % Allmänna villkor Expresskredit Norden AB (hädanefter långivaren) förmedlar blancolån via SMS och på webben (sammanfattas hädanefter som mikrolån) till privatpersoner (hädanefter låntagaren) som uppfyller

Läs mer

Aktuell Analys från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi

Aktuell Analys från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi Aktuell Analys från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi 2005-05-03 Räkna med amortering Svenska hushåll ökar sin skuldsättning, framförallt vad gäller lån på bostäder. När räntan är låg är

Läs mer

2015 Elise Vik Saetre och Daniel Kjellén Avgiftsfritt är inte gratis

2015 Elise Vik Saetre och Daniel Kjellén Avgiftsfritt är inte gratis 2015 Elise Vik Saetre och Daniel Kjellén Avgiftsfritt är inte gratis Vikten av informerade studieval En rapportserie om utbildningens alternativkostnader Avgiftsfritt är inte gratis Vikten av informerade

Läs mer

35 kap. Sjukersättning och aktivitetsersättning i form av

35 kap. Sjukersättning och aktivitetsersättning i form av 35 kap. Sjukersättning och aktivitetsersättning i form av garantiersättning Innehåll 1 I detta kapitel finns bestämmelser om - rätten till garantiersättning i 2 och 3, - försäkringstiden i 4-17, - ersättningsnivåer

Läs mer

Fattigmånaden Januari. En rapport om hur svenskarna skuldsatte sig för att fira jul och hur det påverkar deras välmående.

Fattigmånaden Januari. En rapport om hur svenskarna skuldsatte sig för att fira jul och hur det påverkar deras välmående. Fattigmånaden Januari En rapport om hur svenskarna skuldsatte sig för att fira jul och hur det påverkar deras välmående. Webbundersökningen utfördes den 7-8 januari av SSI på uppdrag av Advisa. Totalt

Läs mer

Lättläst om hemutrustningslån

Lättläst om hemutrustningslån Lättläst om hemutrustningslån 2015 1 2 Innehållsförteckning Vill du veta mer om hemutrustningslån?... 5 Vad är hemutrustningslån...6 Vem får låna och till vad får du låna?... 6 När kan jag låna?...7 Hur

Läs mer

Rapport från utredningstjänsten UTVECKLING AV DISPONIBLA INKOMSTER

Rapport från utredningstjänsten UTVECKLING AV DISPONIBLA INKOMSTER 2014-06-26 Dnr 2014:984 Rapport från utredningstjänsten UTVECKLING AV DISPONIBLA INKOMSTER Hur har den disponibla inkomsten förändrats sedan 2005 för genomsnittliga representanter tillhörande dessa grupper:

Läs mer

Studiestödet 2013. CSN, rapport 2014:2

Studiestödet 2013. CSN, rapport 2014:2 Studiestödet 213 CSN, rapport 214:2 Dnr 213 1 9623 Studiestödet 213 Sammanfattning... 3 1 Inledning... 9 1.1 Uppdraget... 9 1.2 Faktaunderlag... 9 1.3 Utveckling och förändring av CSN:s uppföljningssystem...

Läs mer

Frivilligt kapitaltillskott. Information till medlemmar i RB Brf Silfverdalen

Frivilligt kapitaltillskott. Information till medlemmar i RB Brf Silfverdalen Frivilligt kapitaltillskott Information till medlemmar i RB Brf Silfverdalen Agenda Presentation av Stefan Engberg, Fristående Affärsutveckling AB En titt bakåt i tiden Balansräkningen och avgiften idag

Läs mer

Skattejämförelse småhus och bostadsrätter

Skattejämförelse småhus och bostadsrätter Skattejämförelse småhus och bostadsrätter En jämförelse av skatter och avgifter vid köp, under boendetiden och vid försäljning av småhus/äganderätter och lägenheter/bostadsrätter i Sverige Villaägarnas

Läs mer

Pensionerna efter pensioneringen

Pensionerna efter pensioneringen Pensionerna efter pensioneringen Kristian Örnelius Institutet för Privatekonomi September 2010 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Hur utvecklas pensionerna efter pensioneringen? 3 Hur fungerar systemet? 3 Pension med

Läs mer

Göteborgarna mest ansträngd ekonomi i landet

Göteborgarna mest ansträngd ekonomi i landet Kungsgatan 30 111 35 Stockholm Box 7114 103 87 Stockholm Tel: 0770-17 50 50 advisa.se Pressmeddelande den 22 jan 2014 Göteborgarna mest ansträngd ekonomi i landet Januari kallas inte för fattigmånaden

Läs mer

Så mycket tjänar ingenjörerna i Sverige. 2013 års lönestatistik

Så mycket tjänar ingenjörerna i Sverige. 2013 års lönestatistik Så mycket tjänar ingenjörerna i Sverige 2013 års lönestatistik Ingenjörer bidrar till snabb utveckling och hög tillväxt hos sina arbetsgivare det ska märkas på lönen. Sverige är beroende av kompetenta

Läs mer

52 = 1041. 1040 1.00096 Vi kan nu teckna hur mycket pengar han har, just när han har satt in sina 280 kr den tredje måndagen + 280 1040

52 = 1041. 1040 1.00096 Vi kan nu teckna hur mycket pengar han har, just när han har satt in sina 280 kr den tredje måndagen + 280 1040 Tillämpningar på främst geometriska, men även aritmetiska summor och talföljder. Att röka är ett fördärv. Förutom att man kan förlora hälsan går en mängd pengar upp i rök. Vi träffar Cigge, som röker 20

Läs mer

Ett räntefritt. studiestödsalternativ till CSN?

Ett räntefritt. studiestödsalternativ till CSN? Mälardalens Högskola Projektarbete i Ekologisk Inst. Ekonomi och informatik Ekonomi, 5 p Box 883 B-uppsats/EKEKV 98 721 23 Västerås 2000-05-10 Ett räntefritt studiestödsalternativ till CSN? Handledare:

Läs mer

Stadgar för Ollebacken vind Ek. för.

Stadgar för Ollebacken vind Ek. för. STADGAR Stadgar för Ollebacken vind Ek. för. 1 Namn Föreningens firma är Ollebacken vind Ek. för. Org. 769618-1010. 2 Ändamål Föreningen har till ändamål att främja medlemmarnas ekonomiska intressen genom

Läs mer

17 Anstånd och eftergift

17 Anstånd och eftergift 17 Anstånd och eftergift 17.1 Utredningens uppdrag I Underhållsstödsutredningens uppdrag ingår att se över de nuvarande reglerna om anstånd och eftergift. 17.2 Gällande rätt En bidragsskyldig förälder

Läs mer

Frågor och svar vid övergång till spelrätter i Hammarö GK

Frågor och svar vid övergång till spelrätter i Hammarö GK Frågor och svar vid övergång till spelrätter i Hammarö GK Vad är det som föranlett en övergång till spelrätter på Hammarö GK? Klubben har fått fler utträdesansökningar än vanligt och vi har ingen kö för

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 17 december 2013 Ö 822-12 KLAGANDE Dödsboet efter Rolf Nilson, 391007-5716 c/o ÅA MOTPARTER 1. CW 2. MW Ombud för 1 och 2: JE SAKEN Hinder

Läs mer

Frågor och Svar. 1 Kreditregler 2 Låneansökan 3 Värderingar 4 Köp av ny Bostad 5 Amortering 6 Kostnader 7 Övriga frågor

Frågor och Svar. 1 Kreditregler 2 Låneansökan 3 Värderingar 4 Köp av ny Bostad 5 Amortering 6 Kostnader 7 Övriga frågor Frågor och Svar 1 Kreditregler 2 Låneansökan 3 Värderingar 4 Köp av ny Bostad 5 Amortering 6 Kostnader 7 Övriga frågor 1 KREDITPRÖVNING OCH KREDITREGLER Vad kan Bättre Bolån belåna? Bättre Bolån belånar

Läs mer

RIKTLINJER FÖR FAKTURERING 040-1 BETALNINGSBEVAKNING OCH KRAVVERKSAMHET

RIKTLINJER FÖR FAKTURERING 040-1 BETALNINGSBEVAKNING OCH KRAVVERKSAMHET RIKTLINJER FÖR FAKTURERING 040-1 BETALNINGSBEVAKNING OCH KRAVVERKSAMHET Antagna av kommunfullmäktige 1989-03-21. Ändrade av kommunstyrelsen 1992-08-12, 201. *) Ändrade av kommunfullmäktige 1998-03-26,

Läs mer

Allmänna bestämmelser och villkor i Frösåkers Golfklubb 2015

Allmänna bestämmelser och villkor i Frösåkers Golfklubb 2015 Allmänna bestämmelser och villkor i Frösåkers Golfklubb 2015 Sida 1 av 4 Bilaga 3, Allmänna bestämmelser och villkor för medlemskap i Frösåker golfklubb, gäller f o m 2015 Från 22 års ålder ska medlemmar

Läs mer

Policy fakturerings- och kravverksamhet

Policy fakturerings- och kravverksamhet Bilaga till kommunfullmäktiges protokoll 2/2015 Policy fakturerings- och kravverksamhet 2015-01-25 1. Innehåll 2. Omfattning... 2 3. Syfte... 2 4. Målsättning... 2 5. Organisation och ansvarsfördelning...

Läs mer

Bostadsbidrag. barnfamiljer. Några viktiga gränser. Vilka barnfamiljer kan få bostadsbidrag? Preliminärt och slutligt bidrag

Bostadsbidrag. barnfamiljer. Några viktiga gränser. Vilka barnfamiljer kan få bostadsbidrag? Preliminärt och slutligt bidrag Bostadsbidrag barnfamiljer Barnfamiljer med låga inkomster kan få bostadsbidrag. Hur mycket du kan få beror på dina inkomster, dina boendekostnader, bostadens storlek och hur många barn du har. Du söker

Läs mer

Du som vill få ordning på din ekonomi behöver troligen mer information. Om du vill läsa mer om skuldsanering hittar du information på

Du som vill få ordning på din ekonomi behöver troligen mer information. Om du vill läsa mer om skuldsanering hittar du information på Skuldsanering Du som vill få ordning på din ekonomi behöver troligen mer information. Om du vill läsa mer om skuldsanering hittar du information på www.kronofogden.se. Du kan också ringa Kronofogden på

Läs mer

Collectums Pensionsindex 2012 för tjänstemän i det privata näringslivet

Collectums Pensionsindex 2012 för tjänstemän i det privata näringslivet Collectums Pensionsindex 2012 för tjänstemän i det privata näringslivet En rapport från tjänstepensionsföretaget Collectum som visar hur ingångslön och löneutveckling i olika yrken påverkar den framtida

Läs mer

Lämplig vid utbyteskalkyler och jämförelse mellan projekt av olika ekonomiska livslängder. Olämplig vid inbetalningsöverskott som varierar över åren.

Lämplig vid utbyteskalkyler och jämförelse mellan projekt av olika ekonomiska livslängder. Olämplig vid inbetalningsöverskott som varierar över åren. Fråga 1 Förklara nedanstående: a. Kalkylränta b. Förklara skillnaden mellan realränta och nominell ränta. c. Vad menas internräntan och vad innebär internräntemetoden? Vi kan för att avgöra om ett projekt

Läs mer

ALLMÄNNA RÅD RFV REKOMMENDERAR 1986:4

ALLMÄNNA RÅD RFV REKOMMENDERAR 1986:4 ALLMÄNNA RÅD RFV REKOMMENDERAR 1986:4 Frivillig sjukpenningförsäkring enligt lagen om allmän försäkring (AFL) Innehåll Inledning...7 Villkor för att få teckna frivillig sjukpenningförsäkring...8 Sjukpenningens

Läs mer

STANDARDISERAD EUROPEISK KONSUMENTKREDITINFORMATION. Visovi AB 556857-9626 Box 1516 411 41 Göteborg Sverige. Ej tillämpbart

STANDARDISERAD EUROPEISK KONSUMENTKREDITINFORMATION. Visovi AB 556857-9626 Box 1516 411 41 Göteborg Sverige. Ej tillämpbart 1. Kreditgivarens/kreditförmedlarens namn och kontaktuppgifter Kreditgivare Adress Telefon (*) E-post (*) Fax (*) Webbadress (*) Visovi AB 556857-9626 Box 1516 411 41 Göteborg Sverige Kreditförmedlare

Läs mer

Ett räntefritt CSN. Som student i allmänhet och som f.d. student i synnerhet, funderar man över det här med CSN.

Ett räntefritt CSN. Som student i allmänhet och som f.d. student i synnerhet, funderar man över det här med CSN. Ett räntefritt CSN Som student i allmänhet och som f.d. student i synnerhet, funderar man över det här med CSN. JAK Medlemsbank är en bank i Sverige idag som jobbar med räntefri ekonomi och som fungerar

Läs mer

21 Pensionssparavdrag

21 Pensionssparavdrag 21 Pensionssparavdrag Pensionssparavdrag 407 21.1 Villkor för avdragsrätt Avdrag får göras (2 ) för premier för pensionsförsäkring som den skattskyldige äger och för inbetalningar på pensionsspararens

Läs mer

Riksarkivets myndighetsspecifika föreskrifter om gallring och annan arkivhantering

Riksarkivets myndighetsspecifika föreskrifter om gallring och annan arkivhantering 1(2) Riksarkivets myndighetsspecifika föreskrifter om gallring och annan arkivhantering RA-MS 2013:6 Riksarkivets föreskrifter om bevarande och gallring hos Centrala studiestödsnämnden; beslutade den 16

Läs mer

Övningsuppgifter till Bokföring Björn Lundén och Anette Broberg 18:e upplagan

Övningsuppgifter till Bokföring Björn Lundén och Anette Broberg 18:e upplagan Övningsuppgifter till Bokföring av Björn Lundén och Anette Broberg 18:e upplagan Björn Lundén Information AB Box 84 820 64 Näsviken Tel:0650-541400 Fax: 0650-541401 info@blinfo.se www.blinfo.se Del 1

Läs mer

STANDARDISERAD EUROPEISK KONSUMENTKREDITINFORMATION

STANDARDISERAD EUROPEISK KONSUMENTKREDITINFORMATION STANDARDISERAD EUROPEISK KONSUMENTKREDITINFORMATION 1. Kreditgivarens namn och kontaktuppgifter Kreditgivare Adress Telefon E-post Webbadress Cakewalk Capital AB, org nr. 556886-6007 Ejdervägen 2, 47132

Läs mer

Studiestödet 2009 CSN, april 2010

Studiestödet 2009 CSN, april 2010 Studiestödet 2009 CSN, april 2010 Sammanfattning... 3 1 Inledning... 9 1.1 Uppdraget... 9 1.2 Faktaunderlag... 9 1.3 Avgränsningar m.m... 9 2 Studiestödssystemet i korthet...10 3 Övergripande utveckling...11

Läs mer

Tredje avstämningen av bostadsbidrag

Tredje avstämningen av bostadsbidrag REDOVISAR 21:6 Tredje avstämningen av bostadsbidrag Resultat av genomförda avstämningar av bostadsbidrag till barnfamiljer och ungdomar Enheten för statistisk analys 21-6-14 Upplysningar: Katriina Severin

Läs mer

ÅLANDS LANDSKAPSSTYRELSE PB 1060 RÄNTESTÖD FÖR LÅN TILL ÄGARBOSTAD

ÅLANDS LANDSKAPSSTYRELSE PB 1060 RÄNTESTÖD FÖR LÅN TILL ÄGARBOSTAD ÅLANDS LANDSKAPSSTYRELSE PB 1060 Bo 1 22111 MARIEHAMN RÄNTESTÖD FÖR LÅN TILL ÄGARBOSTAD 1. VAD ÄR ETT RÄNTESTÖDSLÅN? Räntestödslån är ett lån som stödtagaren lyfter från ett kreditinstitut (bank, försäkringsbolag

Läs mer

Bostadsbidrag. barnfamiljer. Några viktiga gränser. Vilka barnfamiljer kan få bostadsbidrag? Preliminärt och slutligt bidrag

Bostadsbidrag. barnfamiljer. Några viktiga gränser. Vilka barnfamiljer kan få bostadsbidrag? Preliminärt och slutligt bidrag Bostadsbidrag barnfamiljer Barnfamiljer med låga inkomster kan få bostadsbidrag. Hur mycket du kan få beror på dina inkomster, dina boendekostnader, bostadens storlek och hur många barn du har. Du söker

Läs mer

Riktlinjer och avgifter för förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet

Riktlinjer och avgifter för förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet Riktlinjer och avgifter för förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet Dokumenttyp Riktlinjer Fastställd/upprättad 2014-06-04 av Kommunstyrelsen 90 och 2014-06-18 av Kommunfullmäktige 49 Senast

Läs mer

Nr 4 GRUNDLÄGGANDE EKVATION SOM ANGER EKVIVALENSEN MELLAN DELS LÅNENS, DELS ÅTERBETALNINGARNAS OCH OMKOSTNADERNAS VÄRDE

Nr 4 GRUNDLÄGGANDE EKVATION SOM ANGER EKVIVALENSEN MELLAN DELS LÅNENS, DELS ÅTERBETALNINGARNAS OCH OMKOSTNADERNAS VÄRDE BIAGA GRUNDÄGGANDE EKVATION SOM ANGER EKVIVAENSEN MEAN DES ÅNENS, DES ÅTERBETANINGARNAS OCH OMKOSTNADERNAS VÄRDE. P. $. P. W.. W.. $ Bokstävernas och symbolernas betydelse: K är numret på ett lån K är

Läs mer

STANDARDISERAD EUROPEISK KONSUMENTKREDITINFORMATION

STANDARDISERAD EUROPEISK KONSUMENTKREDITINFORMATION STANDARDISERAD EUROPEISK KONSUMENTKREDITINFORMATION Inom EU har en standardiserad blankett för konsumentkreditinformation utformats. Blanketten utgör inte någon rättsligt bindande krediterbjudande. Uppgifterna

Läs mer

RÄNTESTÖD FÖR LÅN TILL ÄGARBOSTAD. VILLKOR 2010 (gäller tillsvidare)

RÄNTESTÖD FÖR LÅN TILL ÄGARBOSTAD. VILLKOR 2010 (gäller tillsvidare) BO 1 RÄNTESTÖD FÖR LÅN TILL ÄGARBOSTAD VILLKOR 2010 (gäller tillsvidare) 1. VAD ÄR ETT RÄNTESTÖDSLÅN? Räntestödslån är ett lån som stödtagaren lyfter från ett kreditinstitut och på vilket landskapsregeringen

Läs mer

ViS 2012 19 mars. Högre bidraget Ansökan om studiemedel VUX 2012 Studiemedel för grundskolestuderande Samverkan

ViS 2012 19 mars. Högre bidraget Ansökan om studiemedel VUX 2012 Studiemedel för grundskolestuderande Samverkan ViS 2012 19 mars Högre bidraget Ansökan om studiemedel VUX 2012 Studiemedel för grundskolestuderande Samverkan 1 Högre bidraget för Yrkesvux CSN-rapport juli 2011 Registeruppgifter Enkäter till studerande

Läs mer

Mönsterås kommun. Socialförvaltningen

Mönsterås kommun. Socialförvaltningen Mönsterås kommun Socialförvaltningen Taxor och avgifter Fr.o.m. 1 januari 2014 0 1 Kontaktuppgifter Vid behov av hemtjänst, trygghetslarm med mera, kontakta biståndshandläggarna: Tel: 0499-170 00 växel

Läs mer

Mer än var fjärde svensk lånade till julklappar

Mer än var fjärde svensk lånade till julklappar Kungsgatan 30 111 35 Stockholm Box 7114 103 87 Stockholm Tel: 0770-17 50 50 advisa.se Pressmeddelande den 22 jan 2014 Mer än var fjärde svensk lånade till julklappar Januari kallas inte fattigmånaden utan

Läs mer

Allmänna villkor för lån och placeringar - september 2009

Allmänna villkor för lån och placeringar - september 2009 Allmänna villkor för lån och placeringar - september 2009 Låneformer Motparten får ta upp lån i svenska kronor inom den låneram som vid varje tidpunkt gäller enligt beslut av regeringen. För motparter

Läs mer

Sjukersättning. Hur mycket får man i sjukersättning? Kan jag få sjukersättning? Hur går det till att få sjukersättning?

Sjukersättning. Hur mycket får man i sjukersättning? Kan jag få sjukersättning? Hur går det till att få sjukersättning? Sjukersättning Du kan få sjukersättning om din arbetsförmåga är stadigvarande nedsatt med minst en fjärdedel. Hur mycket du får i sjukersättning beror på hur mycket du har haft i inkomst. Har du inte haft

Läs mer

Sjuk Även sjukpenningen sänks med 2 kronor till följd av lägre prisbasbelopp. Högsta ersättning 2014 blir 708 kronor per kalenderdag.

Sjuk Även sjukpenningen sänks med 2 kronor till följd av lägre prisbasbelopp. Högsta ersättning 2014 blir 708 kronor per kalenderdag. Nyheter 2014 Löntagare Det femte jobbskatteavdraget ger några hundralappar (150-340 kronor, beroende på inkomst) mer i plånboken varje månad. Från årsskiftet höjs även brytpunkten för statlig inkomstskatt,

Läs mer

Skolbarnsomsorgsverksamheten i Staffanstorps kommun

Skolbarnsomsorgsverksamheten i Staffanstorps kommun FÖRFATTNING 4.1.2 Antagen av kommunfullmäktige 264/02, 101/03, 172/03 Reviderad av bun 43/11 Redaktionella ändringar av barn- och utbildning 2011-12-15 Reviderad kf 160/14 Skolbarnsomsorgsverksamheten

Läs mer

Skatteskulder och uppbördsförluster

Skatteskulder och uppbördsförluster 159 8 Skatteskulder och uppbördsförluster 8.1 Inledning Uppbördsförlusterna, skillnaderna mellan de fastställda skatterna och hur mycket som betalats in, uppgick 1999 till cirka 5,7 miljarder kr eller

Läs mer

Ett enpersonshushåll utan barn får drygt 500 kronor mer i disponibel inkomst till följd av högre löner och lägre skatt.

Ett enpersonshushåll utan barn får drygt 500 kronor mer i disponibel inkomst till följd av högre löner och lägre skatt. Pressmeddelande 20 november 2013 Så här blir din ekonomi 2014 Reallöneökningar, skattesänkningar, låg inflation och låga räntor. Det bäddar för att många svenskar kan se fram emot mer pengar nästa år och

Läs mer

21 Pensionssparavdrag

21 Pensionssparavdrag Pensionssparavdrag 373 21 Pensionssparavdrag 21.1 Villkor för avdragsrätt Avdrag får göras (2 ) för - premier för pensionsförsäkring som den skattskyldige äger och för. - inbetalningar på pensionsspararens

Läs mer

Maiden Life Försäkrings AB Försäkringstekniska riktlinjer

Maiden Life Försäkrings AB Försäkringstekniska riktlinjer Maiden Life Försäkrings AB Försäkringstekniska riktlinjer Översikt Dessa riktlinjer utgör basen för beräkningen, styrningen och kontrollen av de tekniska reserverna. Uppdateringar av dessa riktlinjer ska

Läs mer

21 Pensionssparavdrag

21 Pensionssparavdrag 391 21 Pensionssparavdrag 21.1 Villkor för avdragsrätt Avdrag får göras (2 ) för premier för pensionsförsäkring som den skattskyldige äger och för inbetalningar på pensionsspararens eget p-sparkonto Pensionssparavdrag

Läs mer

Förvärvsgaranti - möjlighet att köpa en första bostad

Förvärvsgaranti - möjlighet att köpa en första bostad Förvärvsgaranti - möjlighet att köpa en första bostad Statens bostadskreditnämnd Version: Mars 2008 Förvärvsgarantier En förvärvsgaranti är en statlig garanti som omfattar räntebetalningar för förstagångsköpares

Läs mer

EUROPEISKT AVTAL OM EN FRIVILLIG UPPFÖRANDEKOD FÖR INFORMATION VID BOSTADSLÅN

EUROPEISKT AVTAL OM EN FRIVILLIG UPPFÖRANDEKOD FÖR INFORMATION VID BOSTADSLÅN EUROPEISKT AVTAL OM EN FRIVILLIG UPPFÖRANDEKOD FÖR INFORMATION VID BOSTADSLÅN Detta avtal har förhandlats fram mellan och antagits av europeiska konsumentorganisationer och europeiska föreningar av kreditinstitutioner

Läs mer

Förhandsinformation om konsumentkrediter. Att kreditgivaren lämnar dessa uppgifter medför ingen skyldighet för denne att bevilja krediten.

Förhandsinformation om konsumentkrediter. Att kreditgivaren lämnar dessa uppgifter medför ingen skyldighet för denne att bevilja krediten. Förhandsinformation om konsumentkrediter 2014-09-01 Inom EU har en standardiserad blankett för konsumentkreditinformation utformats. Blanketten utgör inte något rättsligt bindande krediterbjudande. Uppgifterna

Läs mer

Statsgaranti för studielån, räntebidrag och studielånsavdrag i beskattningen för högskolestuderande

Statsgaranti för studielån, räntebidrag och studielånsavdrag i beskattningen för högskolestuderande 2010 www.fpa.fi Statsgaranti för studielån, räntebidrag och studielånsavdrag i beskattningen för högskolestuderande Statsgaranti för studielån är en del av studiestödet. I den här broschyren ger vi information

Läs mer

Avgifter inom äldreomsorgen inklusive tillämpningsanvisningar

Avgifter inom äldreomsorgen inklusive tillämpningsanvisningar Avgifter inom äldreomsorgen inklusive tillämpningsanvisningar Antagen av kommunfullmäktige 2014-09-22, 63 1. Allmänt...3 2. Begreppsdefinitioner...3 2.1 Förkortningar... 3 2.2 Prisbasbelopp... 3 2.3 Förbehållsbelopp...

Läs mer

Till efterlevande. Information om ekonomiskt stöd

Till efterlevande. Information om ekonomiskt stöd Till efterlevande Information om ekonomiskt stöd Vill du veta mer? Den här broschyren ger bara översiktlig information. Om du vill ha mer detaljerad information om något som nämns i broschyren kan du läsa

Läs mer

Reflektioner från föregående vecka

Reflektioner från föregående vecka Reflektioner från föregående vecka Finansieringsanalys Räkenskapsanalys Strategisk planering och Ekonomistyrning Samband strategisk planering och ekonomistyrning Strategisk planering Budgetering Budgetuppföljning

Läs mer

FRÅGOR OCH SVAR OM INSATSHÖJNING

FRÅGOR OCH SVAR OM INSATSHÖJNING FRÅGOR OCH SVAR OM INSATSHÖJNING INTRODUKTION Kortfattat, vad är en insatshöjning? Bostadsrättsföreningens medlemmar betalar in pengar d v s höjer insatserna i proportion till de tidigare ägarandelarna

Läs mer

Bostadstillägg till pensionärer

Bostadstillägg till pensionärer Bostadstillägg till pensionärer Pensionärer med låga inkomster kan få bostadstillägg. Hur mycket du kan få i bostadstillägg beror på både dina bostadskostnader och dina inkomster. En ansökan om bostadstillägg

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 181/2002 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av aravalagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås att den gällande bestämmelsen i aravalagen

Läs mer

TGL enligt lydelse per den 1 oktober 2012 TGL. Tjänstegrupplivsförsäkring FAO - FTF. FAO - Jusek, Civilekonomernas Riksförbund och Sveriges Ingenjörer

TGL enligt lydelse per den 1 oktober 2012 TGL. Tjänstegrupplivsförsäkring FAO - FTF. FAO - Jusek, Civilekonomernas Riksförbund och Sveriges Ingenjörer TGL enligt lydelse per den 1 oktober 2012 TGL Tjänstegrupplivsförsäkring FAO - FTF FAO - Jusek, Civilekonomernas Riksförbund och Sveriges Ingenjörer Avtal om tjänstegrupplivförsäkring (TGL) för tjänstemän

Läs mer

Faktablad Alecta Optimal Pension Traditionell försäkring med garanti Avtalspension SAF-LO, FTP och PA-KFS

Faktablad Alecta Optimal Pension Traditionell försäkring med garanti Avtalspension SAF-LO, FTP och PA-KFS Faktablad Alecta Optimal Pension, FTP och PA-KFS Gäller från 1 januari 2014 Detta faktablad ger dig övergripande information om Alecta Optimal Pension. Syftet är bland annat att underlätta jämförelser

Läs mer

Allmänna villkor för lån och placeringar - oktober 2015

Allmänna villkor för lån och placeringar - oktober 2015 Allmänna villkor för lån och placeringar - oktober 2015 Låneformer Motparten får ta upp lån i svenska kronor inom den låneram som vid varje tidpunkt gäller enligt beslut av regeringen. För motparter som

Läs mer

SKOLA. TAXA inom förskola, fritidshem, öppen fritidsverksamhet och pedagogisk omsorg. Taxan träder i kraft 1 januari 2013

SKOLA. TAXA inom förskola, fritidshem, öppen fritidsverksamhet och pedagogisk omsorg. Taxan träder i kraft 1 januari 2013 TAXA inom förskola, fritidshem, öppen fritidsverksamhet och pedagogisk omsorg Taxan träder i kraft 1 januari 2013 Antagen av kommunfullmäktige (KF 45/2010) Reviderad: (KF 210/2010) Reviderad: (KF 257/2012)

Läs mer

Fakturerings- och kravpolicy

Fakturerings- och kravpolicy Fakturerings- och kravpolicy Policydokument för den kommunala organisationen i Bergs kommun Antagen av kommunfullmäktige 2014-06-24 Dnr 2014/138 2014-04-07 1 (4) Fakturerings- och kravpolicy för Bergs

Läs mer

Exempel på utfall vid sänkt/minskad månadsersättningen för en som väljer att arbeta med stöd av de nya reglerna om steglös avräkning.

Exempel på utfall vid sänkt/minskad månadsersättningen för en som väljer att arbeta med stöd av de nya reglerna om steglös avräkning. Exempel på utfall vid sänkt/minskad månadsersättningen för en som väljer att arbeta med stöd av de nya reglerna om steglös avräkning. Vi har i nedan stående exempel använt samma exempel som Försäkringskassan

Läs mer

Uppgift #23, sid 1 [10] t-konto - nivå A - facit

Uppgift #23, sid 1 [10] t-konto - nivå A - facit Uppgift #23, sid 1 [10] 14 152 000 1221 152 000 BR BR 15 200 1228 15 200 30 1510 IB 128 125 128 125 1 2 80 000 12 000 10 5 60 000 80 000 18 17 200 000 48 000 21 19 890 000 70 000 31 20 70 000 25 720 27

Läs mer

KF 276 26 NOV 2012. Nr 276. Ansökan om förlängning av kommunal borgen avseende AB UTK-hallen KSN-2012-0792

KF 276 26 NOV 2012. Nr 276. Ansökan om förlängning av kommunal borgen avseende AB UTK-hallen KSN-2012-0792 KF 276 26 NOV 2012 Nr 276. Ansökan om förlängning av kommunal borgen avseende AB UTK-hallen KSN-2012-0792 Kommunfullmäktige Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att medge

Läs mer

Banktjänster för privattandläkarnas medlemmar

Banktjänster för privattandläkarnas medlemmar Banktjänster för privattandläkarnas medlemmar För dig som driver egen tandläkarpraktik är det naturligtvis viktigt att kunna erbjuda dina patienter ett bra och enkelt sätt att betala. Lika viktigt är förmånliga

Läs mer

Pressmeddelande. Så blir din ekonomi i januari 2010. Stockholm 2009-11-24

Pressmeddelande. Så blir din ekonomi i januari 2010. Stockholm 2009-11-24 Pressmeddelande Stockholm 2009-11-24 Så blir din ekonomi i januari 2010 Har du jobb och dessutom bostadslån med rörlig ränta? Då tillhör du vinnarna. Är du däremot pensionär i hyresrätt går du på minus.

Läs mer

Välfärdstendens 2014. Delrapport 4: Tryggheten som pensionär

Välfärdstendens 2014. Delrapport 4: Tryggheten som pensionär Välfärdstendens 2014 Delrapport 4: Tryggheten som pensionär Inledning Folksam har sedan år 2007 publicerat en årlig uppdatering av rapporten Välfärdstendens. Syftet med Välfärdstendens är att beskriva

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 27 februari 2013 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART AA Ombud: BB SET Konsulter KB Järnvägsgatan 7 252 24 Helsingborg ÖVERKLAGAT

Läs mer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 26.3.2010 KOM(2010)114 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET Bedömning av de italienska myndigheternas rapport om indrivningen av den tilläggsavgift som mjölkproducenterna

Läs mer

Uppgifter föreläsning

Uppgifter föreläsning Linköpings universitet 2015-01-16 IEI - Företagsekonomi Gunnar Eriksson / Peter Johansson Externredovisning B 723G36 vt 2015 Föreläsningsuppgifter för vecka 1 IAS (Föreställningsramen), pkt 1-101 ABL (Aktiebolagslagen),

Läs mer