A2. LP2016: Att skapa en digital verksamhetsmiljö hur och varför. Utvecklingsdagarna Christina Anderssén Kristian Smedlund

Transkript

1 A2. LP2016: Att skapa en digital verksamhetsmiljö hur och varför Utvecklingsdagarna Christina Anderssén Kristian Smedlund

2 LP2016 Barnets/elevens roll förändras - att göra tillsammans, att delta - undersökande och skapande arbete Skolan som lärande organisation Undervisningen förändras - synen på lärande - samarbete och att skapa helheter Världen förändras - miljö, globalisering, ekonomi, arbetsliv, teknik, samhälle Synen på bildning och kompetens förändras - mångsidighet, etik, hållbarhet, - förmåga att lära sig, kunnande och interaktion

3 Mångsidig kompetens > 1. Förmåga att tänka och lära sig 2. Kulturell och kommunikativ kompetens Dessa sju centrala kompetenser ingår i i målen för varje läroämne > MÅL FÖR LÄRANDE 7. Delaktighet och hållbar utveckling 6. Arbetslivskompetens och entrepenör- skap 5. Digital kompetens 3. Vardag- kompetens 4. Multilitteracitet

4 Mångvetenskapliga lärområden och helhetsskapande undervisning Syn på lärande Värdegrund Verksamhetskultur Strukturer Läroämne Lärmiljöer ML Läroämne Samarbete Mål för fostran och undervisning Mångsidiga kompetenser Arbetssätt Grund Handledning och stöd Mål Redskap Samarbete mellan olika läroämnen och med utomstående samarbetsparter.

5 Dagen är fylld av många olika gemensamma aktiviteter där man lär av varandra Unelma. i olika lärmiljöer

6 Pedagogiska modeller för (digitalt) lärande 1. Taxonomiska modeller Blooms originala taxonomi (Benjamin Bloom,1956) Reviderade taxonomin (2001) 2. SAMR-modellen Modell för lärandets förändring med hjälp av digitala verktyg (Dr. Ruben Puentedura)

7 Taxonomins tankenivåer Skapa Värdera Analysera Tillämpa Förstå Minnas

8 Reviderade taxonomin (2001) Nivå av tänkande Nivå av kunskap 1. Minnas 2. Förstå 3. Tillämpa 4. Analysera 5. Utvärdera 6. Skapa A. Faktakunskap B. Begreppslig kunskap C. Metodkunskap D. Metakognitiv kunskap Anderson, Krathwohl m.fl. (2001) A Taxonomy for Learning, Teaching and Assessing. A Revision of Bloom s Taxonomy of Educational Objectives.

9 Källa:

10 SAMR-modellen Omvandling Omdefiniering (R) Förändring (M) Förstärkning Förbättring (A) Ersättning (S)

11 Sammankoppling av modellerna Omdefiniering Förändring Förstärkning Ersättning

12 Vilka digitala verktyg använder vi i dag? Några exempel: Skoladministrationsprogram (Primus, Wilma, ) Pedagogisk lärplattform (Fronter, Moodle, Itslearning, ) Presentationsverktyg (Presentationer, audovisuella verktyg, grafräknare mm.) Mobila verktyg och appar (vg) Tillämningsprogram typiska för läroämnet (mvg) Plattformar för kollaborativt lärande (mvg) Sociala medier

13 LP2016: vad är nytt och vad betonar vi? Centrala förändringar Nya riktningar

14 Programmering (matematik och DK) Matematik åk 1-2 Matematik åk 3-6 Matematik åk 7-9 M12 M14 M20 Lära eleven att skapa stegvisa instruktioner och att följa dem Inspirera eleven att utarbeta instruktioner som datorprogram i en visuell programmeringsmiljö I1 (Mat. kunskap) I1 I1 Eleverna får kunskap om programmeringens grunder genom att skapa stegvisa instruktioner som också testas Eleverna planerar och utarbetar datorprogram i en visuell programmeringsmiljö Handleda eleven att utveckla sitt algoritmiska tänkande och sina färdigheter att tillämpa matematik och programmering för att lösa problem Eleverna fördjupar sitt algoritmiska tänkande. De programmerar och tränar samtidigt god programmeringspraxis. Eleverna tillämpar egna eller färdiga datorprogram i matematikstudierna.

15

16 Scratch en visuell programmeringsmiljö

17 Varför programmering i LP2016? Datalogiskt tänkande - grundläggande allmänbildning, medborgarfärdighet Jämlikhet/jämställdhet (kön, familj, kamratkrets etc.) IKT har blivit komsumtionsbetonad och ytlig Makroperspektivet: andra länder går förbi Finland (ex. Storbritannien, USA, Estland) Behovet av IT-kunniga stort även framöver (var ska IT-jobben finnas?) OBS! ALLA ska INTE bli programmerare

18 Digital kompetens i LP2016 Digital kompetens är en viktig medborgarfärdighet, både i sig och som en del av multilitteraciteten. Den är både föremål och redskap för lärandet. Alla elever ha möjligheter att utveckla sin digitala kompetens IKT ska systematiskt användas i den grundläggande utbildningens alla årskurser, i de olika läroämnena, i de mångvetenskapliga lärområdena och i det övriga skolarbetet

19 Digital kompetens i LP16, fyra huvudområden 1) Praktiska färdigheter och egen produktion 2) Ansvarsfulla och trygga arbetssätt 3) Informationshantering samt undersökande och kreativa arbetssätt 4) Kommunikation och nätverksbildning

20 Presenterande vs. undersökande pedagogik Exempel från geometri: I en rätvinklig triangel gäller följande samband mellan sidornas längder:

21 Alt. Undersökande metod Mera öppen frågeställning Automatiskt mer elevcentrerad Via ett undersökande (forskningsorienterat) arbetssätt tar eleverna själva fram t.ex. en formel, regel etc. Lämpliga hjälpmedel behövs digitala verktyg konkretiseringsmaterial

22 Exemplet Pythagoras Ta fram ett samband mellan sidornas längder för en triangel som har en rät vinkel. Vid behov: Rita tre kvadrater, vars sidor sammanfaller med triangelns sidor. Undersök kvadraternas areor. Överför sambandet mellan kvadraterna till sidornas längder Slutsatsen: Bilda en allmängiltig regel för sambandet i triangeln invid.

23 Reviderade taxonomin (2001) Nivå av tänkande Nivå av kunskap 1. Minnas 2. Förstå 3. Tillämpa 4. Analysera 5. Utvärdera 6. Skapa A. Faktakunskap B. Begreppslig kunskap C. Metodkunskap D. Metakognitiv kunskap Anderson, Krathwohl m.fl. (2001) A Taxonomy for Learning, Teaching and Assessing. A Revision of Bloom s Taxonomy of Educational Objectives.

24 Tillämpning för trendanalys: Gapminder

25 Utvärdering av digital kompetens? LP2016: Digital kompetens ingår i minst ett mål i de olika läroämnena Nya och alternativa bedömningsmetoder behövs: Digital kompetens Kollaborativa färdigheter, samarbetsfärdigheter Kreativitet, nyskapande Metakognitiva färdigheter mm. Formativa bedömningens stora möjligheter Självbedömning Digitala prov (online-test, lärplattformen mm.)

26 Olika bedömningsmetoder kan sammanföras: ipsativ bedömning Ipsativ = självrefererande Elevens arbeten dokumenteras i en eportfolio Oberoende av plats och tid Bedömning av den enskilda eleven kunskapskraven enligt LP2016 (OBS Inte relativ bedömning!) Styrkor och svagheter beskrivs prestationer jämförs med tidigare och kommande Olika modeller: Ex. eportfolio + självbedömning + utvecklingssamtal ( vitsord)

27 Forskning och resultat i användning av ikt i undervisningen exempel itec - Innovative Technologies for Engaging Classrooms, EUN-projekt i 20 länder (14 undervisningsministerier) Läs om de positiva resultaten på och a) Evaluation results (pdf) b) Project Summary 2014 (video)

28 Bordsdiskussion: Välj något av följande tema kring LP2016 och diskutera både möjligheter (+) och hotbilder (-) 1. Hur ska vi möjliggöra/garantera att eleverna får den digitala kompetens som LP2016 förutsätter? 2. Programmering som del av LP Hitta på nya elevcentrerade uppgifter på omvandlingsnivå i SAMR-modellen. 4. Kompetenser och nya arbetsmetoder: hur klarar vi av att bedöma elevens arbete?