Kreativitet och nyskapande med digitala verktyg. Kristian Smedlund, Utbildningsstyrelsen Finlandssvensk utbildningskonferens, 25.9.

Transkript

1 Kreativitet och nyskapande med digitala verktyg Kristian Smedlund, Utbildningsstyrelsen Finlandssvensk utbildningskonferens, Spår 4

2 Pedagogiska modeller för digitalt lärande 1. SAMR-modellen (Ruben Puentedura) Modell för lärandets förändring med hjälp av digitala verktyg 2. Taxonomiska modeller Blooms originala taxonomi (Benjamin Bloom, 1956) Reviderade taxonomin (Lorin Anderson, David Krathwohl m.fl., 2001) Utbildningsstyrelsen 2

3 Blooms taxonomi fungerar och används år Utbildningsstyrelsen 3

4 SAMR-modellen på originalspråket (Puentedura) Bildkälla: Utbildningsstyrelsen 4

5 Modellens nivåer Omdefiniering Tekniken möjliggör skapande av nya uppgifter som tidigare var omöjliga Förändring Tekniken möjliggör en betydande förändring av en uppgift Omvandling Förbättring Tekniken utgör ett ersättande verktyg som samtidigt ger nya funktioner Ersättning Tekniken utgör ett ersättande verktyg utan egentlig förbättring i funktion Utbildningsstyrelsen 5

6 Riktgivande exempel på SAMR-modellen

7 Ersättning (S) 1. Att slå upp betydelsen av ett ord i en digital ordbok i stället för SAOB eller att använda ett digitalt lexikon istället för ett tryckt lexikon 2. Att använda en dokumentkamera endast för att skriva texter och för att visa färdiga bilder (i stället för en gammal overhead-apparat!) 3. Att använda den digitala versionen av en dagstidning 4. Att använda en digital karttjänst i stället för en heltäckande tryckt kartbok (eller en jordglob!) endast för att lokalisera en ort Utbildningsstyrelsen 7

8 Papperstidningens långsamma död är ganska ointressant Utbildningsstyrelsen 8

9 Utbildningsstyrelsen 9

10 Förbättring (A) 1. Att använda ett textbehandlingsprogram och dess olika funktioner för att utforma ett snyggt dokument etc. 2. Att använda en öppen pedagogisk digital lärmiljö för att lära sig de absoluta grunderna i algoritmiskt tänkande (programmering) 3. Att använda en matematisk app för små barn där de kan kombinera antal med motsvarande siffersymboler och räkneord 4. Att på egen hand lära sig hur en laboration i en naturvetenskap utförs via en instruktionsvideo på nätet 5. Fråga: på vilken nivå ligger användning av VR/AR-teknologi? Utbildningsstyrelsen 10

11 Webbtjänsten code.org med tema Frozen Utbildningsstyrelsen 11

12 Olika laborationer på Vetamix: vetamix.yle.fi Utbildningsstyrelsen 12

13 Virtuella och förstärkta verkligheter fantastiska möjligheter 3DBear Utbildningsstyrelsen 13

14 Förändring (M) 1. Att använda en lämplig applikation för digitala berättelser (digital storytelling) 2. Att använda ett pedagogiskt musikprogram som Yousician för att lära sig grundläggande musikteori och för att spela melodier (A/M) 3. Att använda en eller flera digitala karttjänster för att kunna ge eleverna mer krävande analysuppgifter i geografi 4. Användning av sociala medier och materialbanker för att få fram information: text, statistik och grafik, bilder, ljud- och videomaterial etc Utbildningsstyrelsen 14

15 Utbildningsstyrelsen 15

16 Yuosician en medryckande app för musiklärande (gratis / avgiftsbelagd) Utbildningsstyrelsen 16

17 Olika startnivåer. eleven flyttas upp till följande nivå först när hen klarat av den föregående Utbildningsstyrelsen 17

18 paikkaoppi.fi - digital lärmiljö där eleven lär sig använda geodata Utbildningsstyrelsen 18

19 Material om ett speciellt tema - här Twitter Kampen, Helsingfors 1907 Brander Signe HKM, 1907: Kamppi (Kaupunginmuseo, #helsinki) Helsingfors centrum 1937 Pietinen Aarne Oy, 1937: Lasipalatsi (Kaupunginmuseo, #helsinki) Utbildningsstyrelsen 19

20 Omdefiniering (R) 1. Att använda en visuell programmeringsmiljö för att skapa program som tidigare hade varit omöjliga att göra för elevgruppen (spel, interaktiva funktioner, växlande arenor mm.) 2. Att använda ett dynamiskt geometriprogram (Geogebra) för undersökande uppgifter inom till exempel klassisk geometri 3. Att använda ett gemensamt dokument i en elevgrupp för att bygga upp ny kunskap tillsammans, som de sedan kan presentera för varandra med olika visuella verktyg 4. Att göra en gemensam blogg, wiki eller producera egna böcker. Kan följas och läsas av vem som helst i världen Utbildningsstyrelsen 20

21 Visuella programmeringsmiljön Scratch: scratch.mit.edu Utbildningsstyrelsen 21

22 Dynamisk geometri: Geogebra Utbildningsstyrelsen 22

23 Utbildningsstyrelsen 23

24 bokess.bookis.se ett e-bibliotek från Överesse skola, Pedersöre Utbildningsstyrelsen 24

25 Kort om taxonomiska modeller och kopplingen till SAMR

26 Naturlig koppling mellan modellerna Utbildningsstyrelsen 26

27 Populariseringar av modellerna med olika appar som exempel Bildkälla: 4d71b69e55c61c0a0b3e40def3.png Utbildningsstyrelsen 27

28 Reviderade taxonomin (2001) Anderson, Krathwohl m.fl. (2001) A Taxonomy for Learning, Teaching and Assessing. A Revision of Bloom s Taxonomy of Educational Objectives Utbildningsstyrelsen 28

29 Exempel på ett lokalt mångvetenskapligt lärområde - kombinerar historia, geografi, omgivningslära, matematik, bildkonst, Illustrationer över landhöjningen i Jakobstadsområdet. Foto: Jens-Ole Hedman efter Pekka Toivanens teckning, Jakobstads museum

30 Eleverna producerar tillsammans nytt digitalt material på en för dem passande nivå: Kognitivt rika aktiviteter Nivå av tänkande Nivå av kunskap 1. Minnas 2. Förstå 3. Tillämpa 4. Analysera 5. Värdera 6. Skapa A. Faktakunskap X X X X B. Begreppslig kunskap X X X X C. Metodkunskap X X X D. Metakognitiv X X X kunskap Utbildningsstyrelsen 30

31 Mångvetenskapliga lärområden enligt LP 2014 Mål: förstå förhållandet mellan olika fenomen och på vilket sätt de är beroende av varandra Inom undervisningen i varje läroämne och i synnerhet över läroämnesgränserna studerar man olika teman eller företeelser i den verkliga världen som helheter Samma tema studeras parallellt i minst två läroämnen samtidigt Utbildningsanordnaren ska se till att elevernas studier innehåller minst ett ML per läsår Utbildningsstyrelsen 31

32 Genomförandet av ML De mångvetenskapliga lärområdena ska planeras och genomföras utgående från de lokala resurserna och möjligheterna > Lokala läroplanen! ML har lokal anknytning, är aktuella och har samhällelig betydelse > motivationshöjande eleverna deltar i planeringen > stärker elevernas delaktighet omfattningen av ett lärområde ska planeras så att eleverna har tid att fördjupa sig i innehållet och att arbeta målinriktat, mångsidigt och uthålligt Utbildningsstyrelsen 32

33 Lagarbete