Metoder för delaktighet och inflytande inom LSS Kortversion och arbetsmaterial
|
|
- Lucas Karlsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Metoder för delaktighet och inflytande inom LSS Kortversion och arbetsmaterial 1 Susanne Larsson FoU Södertörns skriftserie nr 135/15
2 Förord Den här sammanfattningen bygger på ett FoU-projekt som genomförts under våren och sommaren 2014 inom funktionshinderområdet i Södertälje kommun. Projektet syftade till att utveckla arbetet med metoder för brukares delaktighet och inflytande. Sammanfattningen kan användas som stöd vid fortbildning och/eller utveckling av arbetssätt där brukare erbjuds metoder för delaktighet och inflytande. Om inget annat anges finns de verksamheter som presenteras i Södertälje kommun och fotograferat har Marita Johansson, arbetshandledare på Ord- och bildverkstaden, gjort. Tack alla som deltagit och gjort det här möjligt. Södertälje i januari 2015 Susanne Larsson Verksamhetsutvecklare inom Verksamheter för personer med funktionsnedsättning i Södertälje kommun Omslagsbilden visar Jonathan Niemi framför sitt schema. FoU Södertörn och författaren 2015 FoU Södertörns skriftserie 135/15 ISSN
3 Inledning och bakgrund Han hämtade bilden och visade att han ville gå ut! Vi ska skicka ut dagordningen före mötet nu, och lägga till bilder vid punkterna, så att de kan förbereda sig, och se vad mötet ska innehålla Nu när vi skriver upp vad som ska handlas så kan hon själv gå och hämta och lägga i korgen Om det fanns streck man skulle dra, eller glada och sura gubbar skulle jag kunna fylla i mer själv i min genomförandeplan Medarbetare och brukare ovan uttalar sig och påminner om att det spelar roll hur vi arbetar i LSS-verksamhet. Enligt LSS (1993:387), Lagen om Stöd och Service ska insatser utföras så att brukaren får förutsättningar för självständighet, egenmakt, delaktighet och inflytande. Med metoder för brukares delaktighet och inflytande avses här att det talade språket (och kroppsspråket) kompletteras med exempelvis text, bild eller saker för att visa vad som ska hända, vem som ska komma, vad brukaren kan välja mellan etc. Syftet med det här sättet att arbeta är att brukaren lättare ska kunna förstå vad personal vill och menar, och själv få förutsättningar att tala om för personalen vad han/hon vill och menar. Sammanfattningen börjar med ett kort stycke om varför en del brukare behöver att vi som arbetar tar saker, bild eller text till hjälp när vi kommunicerar. Vidare presenteras en kort version av resultatet av det projekt som ligger till grund för det här materialet och i slutet ges en vägledning att arbeta efter om man själv vill utveckla arbetet i sin verksamhet. Allra sist ges exempel på hjälpmedel och sätt att arbete från ett par verksamheter. Vill du läsa mer om olika metoder eller exempel från verksamheter som arbetar med metoder för delaktighet och inflytande kan du fördjupa dig i rapporten Metoder för delaktighet och inflytande inom LSS. Vägledningen är tänkt att användas som en checklista då man vill utveckla arbetet i verksamheten eller som reflektionsmaterial i personalgruppen. Varför behöver vissa brukare text, bilder eller saker? Personer med kognitiv funktionsnedsättning och/eller autismspektrumstörning kan ha svårt att tänka abstrakt, alltså göra sig bilder av vad som ska ske eller vad en information innebär. De kan också ha svårt för att hämta i minnet, sådan som de kanske kan göra om de får hjälp och påminnelser. Det kan vara så att brukaren vet och förstår innebörden av exempelvis en 3
4 uppgift först när han/hon ser en sak, bild eller person (som har med saken att göra). För vissa kan det vara svårt att hålla en strategi, eller räkna ut vad nästa steg i en händelsekedja är, även om man gjort det många gånger. Många med kognitiv funktionsnedsättning och/eller autismspektrumstörning har också perceptionsstörningar. Det kan innebära att de uppfattar intryck (med olika sinnen så som lukt, smak, hörsel, syn och huden) annorlunda men också att sätta dem i sitt sammanhang. För många är det därför en för svår utmaning att ta verbala instruktioner/information. De kan behöva se, och kanske känna på det som hör till aktiviteten/uppgiften för att förstå, förbereda sig eller välja (Söderman 2005, Mandre, 1999). Förbättringsförslag och resultat i projekt om metoder för delaktighet och inflytande en sammanfattning Fyra verksamheter var med i projektet Metoder för delaktighet och inflytande inom LSS som det här materialet bygger på. De kom fram till olika saker att prova/erbjuda brukaren för att han/hon skulle kunna delta och påverka mer. Nedan redovisas vad varje verksamhet gjorde och hur det gick. Serviceboendet Här bor personer med kognitiv funktionsnedsättning i olika grad (några väldigt lite) och så kallade psykiska tillägg. Det mesta av arbetet som görs grundas på verbalt stöd. Brukaren som personalen ville förbättra arbetet runt frågar mycket, är ofta orolig inför en aktivitet, och börjar vänta långt innan den ska ske. Han behöver visuellt stöd för att förstå tid, se och hålla en struktur och överhuvudtaget få en chans till sammanhang och kommunikation. Förbättringsförslag Personalen bestämmer att det ska sättas upp bild på vilken personal som arbetar inför varje pass och att situationerna städ, handling och dusch ska förtydligas. I städskåpet ska det sättas upp en momentbeskrivning, en lista över vilka moment som ska klaras av då man städar. Personalen ska göra upp med brukaren vilka/vilket moment han tar, och säga att de själva tar resten. I duschen ska ett inplastat bildschema sättas upp med bilder på olika moment som brukaren är van vid, exempelvis: blöt kroppen och håret, ta schampo i håret och tvål på kroppen, duscha bort allt schampo och all tvål, torka kroppen torr och så vidare. Brukaren ska kika på det själv när han duschar, ha det som stöd och personalen bara påminna om att han ska titta på det. 4
5 Att gå till affären för att handla mat ska kompletteras med att man skriver en handlingslista innan brukaren och personal går iväg. När det görs ska man ta veckobladet från affären där han brukar handla till hjälp. Resultat - I personalgruppen upplever man hur brukaren står vid översikts-schemat, att han pratar om bilderna och klarar mer socialt sen man börjat använda dem. Han kan nu till skillnad mot förut göra två aktiviteter efter varandra och väntar inte lika intensivt och långt innan en aktivitet ska börja. Man anser rent allmänt att ett ökat fokus på brukaren och användandet av bilderna har gjort honom tryggare och gladare. En gång när det varit dags för dusch har brukaren kikat på bildschemat och sagt det här klarar jag lätt som en plätt. En dag hade han valt att äta med personalen som arbetade dag i boendet, efter lunchen gick han in i sin lägenhet, kom ut igen och sa det står att jag ska diska nu. Den ökade förmågan till att vara med i sociala sammanhang syntes, och hade ökat ytterligare. Vid en avstämning med personalgruppen frågar jag om de tycker att de tänker annorlunda om metoder som förtydligar och konkretiserar nu och flera nickar. De berättar spontant att det är kul med bilder, att man inte förstått att han behövt det. Gruppboendet I gruppboendet bor flera brukare med stora behov av struktur, stöd i kommunicerandet och i att härbärgera känslor. Flera av dem har konstaterade eller förmodade diagnoser inom autismspektrumet. Det förekommer en hel del oro, ångest och tvång. Brukaren man vill förbättra arbetet runt får kraftiga utbrott där han både hotar och ger sig på personal och andra boenden. Han gör också illa sig själv. Man uppfattar att brukaren har svår oro på grund av sina kommunikationssvårigheter och att han inte vet vad som ska hända eller hur det går till. Förbättringsförslag - Brukaren ska erbjudas bilder på personalen, så att han vet vilka som arbetar och finns till för honom under respektive pass. Det ska göras en bild-översikt över dagen som visar vad som ska ske, och som ger brukaren bättre förutsättningar att välja. Bilderna på den personal som kommer ska personal på innevarande arbetspass sätta upp tillsammans med brukaren. Och översikten över delar av dagen ska personal och brukaren sätta upp under arbetspasset innan den del av dagen som avses. Bilderna ska förvaras i en pärm i anslutning till schemat. Om förändringar sker, exempelvis att en personal blir sjuk och inte kommer till arbetet, så ska man gå till översikten med brukaren och berätta som det är, be honom ta ner den bild som sitter uppe och sätta upp en på den personal som kommer i stället. Likadant ska man göra om det blir förändringar bland aktiviteter. Resultat När personalen erbjudit bilder och själva använt dem ett tag börjar brukaren själv hämta dem för att visa att han vill något. En utav cheferna som sitter med säger att hon hört att det verkade lite lugnare först, då de använde bilderna mer men att nu, då de vet med sig att de varit sämre på att följa rutinen ett tag, sett en ökning av oro och utagerande igen. 5
6 Personalen berättar vid ytterligare en avstämning att trots att han är stressad tar han sig tid att stå där vid schemat. På frågan om måendet, och utagerandet så hörs unisont att det blivit bättre. De berättar att de noterat en skillnad i hur de ser på brukaren. Nu när han kommer ut i köket tänker de vad vill han nu? istället för som förut, då man förberedde sig på bråk och mest försökt få ut honom därifrån för att det inte skulle bli utbrott eller bråk. Man hade insett hur det då ofta ledde till en ond cirkel av frustration. Också här är man mer positiv till att konkretisera och förtydliga arbetet mer. Man ser stora vinster i det både för brukaren och för sig själv som personal. Personlig assistans Verksamheten finns till kring en man som på grund av en hjärnskada har svårt med minnet och uthålligheten. Mycket kretsar kring att han vill röka hela tiden, och att han får utbrott när han inte får det. Förbättringsförslag - Det beslutas att personalen, tillsammans med brukaren, ska skriva en kort text som talar om att pengarna bara räcker till ett paket cigaretter om dagen, och max en cigarett i timmen. Texten ska sättas upp i köket och i vardagsrummet. När brukaren ber om cigaretter så ska personalen hänvisa till lappen. De ska också ordna en tavla att skriva upp vad som ska ske och vem som ska arbeta hos honom. Vem som ska arbeta skriver personal upp under arbetspasset innan och säger att de gjort det. De tror inte att han vill skriva själv. I början tänkte de erbjuda brukaren bilder men de övergick till att skriva istället. När det gäller aktiviteter ska personalen dels utgå ifrån tvättider och andra göromål i hemmet, dels höra med brukaren vad han vill göra, så att de kan skriva upp det på tavlan. Resultat - Medarbetarna går först igenom pictogrambilder tillsammans med brukaren för att presentera dem och komma överens om vilka som ska användas i vardagen. De tycker att det är svårt att komma igång. Brukaren är inte intresserad av att delta i exempelvis hushållssysslor eller att berätta vad han vill göra på dagarna. Vid en avstämning med vikarierande gruppchef hörs att medarbetarna bestämt sig för att skriva upp vad som ska ske under dagen i stället. Det gäller vilken personal som kommer följande pass också. Brukaren är fortfarande inte intresserad av att välja aktiviteter eller delta särskilt mycket i hushållsarbetet/att mata katten. Han vill att personal ska komma på vad de ska göra och de tar stöd av reklamblad, turistinformationer etc. Personalen berättar att de upplever att det ändå är till hjälp för brukaren att de skriver upp vem som ska jobba kommande pass. Han frågar lite mindre om det. De säger själva att de, även om brukaren inte visar intresse, är hjälpta av aktivitetsschemat, de stagar upp vardagen och blir något att göra och titta på. Av lappen om rökning blev det inget av. Jag frågar personalgruppen om hur de ser på att arbeta på det här sättet, med att försöka komplettera pratet med brukaren med att skriva upp vissa saker. Personalen säger att de 6
7 tycker att det är svårt att veta precis hur man ska göra och att brukaren inte är så intresserad men det känns ändå rätt och underlättar något. De är positiva till att fortsätta försöka. Daglig verksamhet I verksamheten finns personer med stora behov av stöd fysiskt, psykiskt och med kommunikation och förståelse. Brukaren man avser att utveckla arbetet kring är i 50- årsåldern, han talar inte, väljer ofta att vara med i en aktivitet på håll, man uppfattar honom som att han nästan inte vill något och att det är svårt att kommunicera med honom, eller erbjuda honom sysselsättning som han tycker om. När han inte tycker om det som görs, kanske inte heller mår bra eller förstår, blir han orolig och gör illa sig själv. Man vet att han har autistiska drag och befinner sig på en tidig utvecklingsnivå. I dagsläget visar personalen inga bilder eller saker när de pratar med brukaren. De upplever att han förstår ändå, ibland, och som sagt, inte vill så mycket. Vi pratar om att det kan vara så att han inte vill, på grund av att han inte förstår och därmed saknar förmåga att föreställa sig vad som ska ske. Förbättringsförslag Personalgruppen ska prova att visa brukaren saker som hör ihop med respektive aktivitet och se om det hjälper honom att förstå vad som ska ske och förbereda sig på det. De tänker att han då kanske inte väljer bort att delta lika ofta. Man hoppas också att det ska göra det möjligt för honom att välja mellan olika saker/aktiviteter så småningom. De utvecklar också en del aktiviteter där brukaren mest följt med förut. De ska till exempel ordna så att han kan duka till sig själv i köket där han tycker om att vara. Resultat - När personalgruppen provat att använda saker för att kommunicera med brukaren ser de skillnad. Brukaren deltar i fler aktiviteter, han är distinkt när han tar muggen eller tallrik för att fika/äta och rullar ibland själv till köket. Övriga objekt som kommit till är; blöjan (för att gå på toaletten), kloss (för att jobba med klossar), boll (för bollhavet), symbol för djungelrummet, skor för att vara inne eller ute och ärtpåsar (för att kasta med). Vissa tar han oftast emot, och håller i när han är på väg till den aktiviteten. Personalen ser det som meningsfullt, som att man träffat rätt att man i högre utsträckning medvetandegör för brukaren vad som ska ske istället för att saker bara händer honom. Man upplever att han mår bättre, deltar mer och har en större känsla av sammanhang. När brukaren har att gå i gåstol eller sitta i arbetsstolen på schemat så ställer man helt enkelt fram den sak det gäller och ger honom tid att visa att han vill. Då hjälper man honom dit han ska. Man har också skrivit rutiner för hur man ska arbeta med sakerna, hur man gör om brukaren inte vill och för dagliga anteckningar över hur det går. Personalens inställning till att använda saker för att kommunicera med brukaren är mycket positiv. De talar om att ha hittat rätt, att han deltar mer och verkar mer tillfreds. 7
8 Metoder för delaktighet och inflytande utveckla verksamheten Arbeta enligt stegen från a till d och välj ut det som är relevant för arbetet i din/er verksamhet. Använd upplägget som en checklista eller något att inspireras av om du/ni funderar på att utveckla arbetet med metoder för delaktighet och inflytande. Det som presenteras nedan är generell kunskap, i arbetet ska allt anpassas utifrån den brukare det gäller. a) Kunskap om funktionsnedsättningens innebörd De flesta av oss blir mer motiverade att göra något om vi förstår varför. Det ger oss en känsla av sammanhang. Därför, och för att brukare ska få ett adekvat bemötande och goda förutsättningar måste vi som arbetar förstå vad deras funktionsnedsättning innebär. Att förstå hur en person fungerar är en förutsättning för att kunna bemöta och stödja individen att delta, påverka och utvecklas. Se citaten under rubrik ett, en kort redogörelse under rubrik 2 och sök mer kunskap om du behöver (på egen hand, via litteratur- och tipslistan i det här materialet samt rapporten som det bygger på, FoU-rapporten Metoder för delaktighet och inflytande i LSS). b) Syn på brukaren, förhållningssätt och att anpassa miljön Synen på uppdraget i LSS-verksamhet (och övrig socialtjänst) och vårt sätt att förhålla oss till brukaren ska präglas av att vi ger stöd och skapar förutsättningar för delaktighet och inflytande. Detta ska göras med respekt för individen och dennes behov och sätt att fungera. I grundläggande behov ingår att ha en känsla av kontroll, att förstå tid och rum och få en chans att förbereda sig och kunna välja. Vår kompetens och vår värdegrund syns också i hur vi ordnar och förhåller oss till miljön. Det finns kunskap idag om hur exempelvis höga ljud, starkt ljus, många intryck etc. kan innebära för högt ställda krav på personer med perceptionsstörning, koncentrationssvårigheter eller dylikt. Miljön ska organiseras (och bete sig, eftersom vi som personal är en del av miljön) med anpassning utifrån brukares behov (Hejlskov, 2009). c) En uppdaterad genomförandeplan med tillhörande rutiner Säkerställ att brukarens beslut/beställning och genomförandeplan är känd för alla, att brukaren/företrädare varit delaktiga och att dokumenten är aktuella och tydliga ifråga om vad som förväntas och hur insatsen ska utföras. Tydliggör också arbetsfördelning i verksamheten och bestäm hur och hur ofta genomförandeplaner/rutiner ska diskuteras på konferenser och följas upp (de ska följas upp vid behov) (SOSFS 2014:5) men behöver ses över med fasta intervall). Alla som arbetar ska känna till sammanhanget kring beslut, beställning, 8
9 genomförandeplan, dokumentation och uppföljning liksom vilka samarbetsrutiner som finns mellan handläggare och utförare. Säkerställ att det finns dokumenterade rutiner för hur arbetet ska bedrivas samt att dessa är bekanta för alla i personalgruppen. Är de uppdaterade? Fungerar dokumenterandet så att det som är viktigt för brukaren kommer fram och så att de som arbetar kan göra ett gott arbete? Kan brukaren känna sig trygg, få kontinuitet och möjlighet att påverka? Kan det som skrivs följa brukaren och fungera som grund för nya mål och bedömningar? d) Delaktighet och inflytande i vardagen och i genomförandeplan Vad vill och behöver brukaren veta för att kunna förutse, delta och påverka? Någon vill veta vad som sker under dagen, en annan vilken personal som arbetar och ytterligare någon när det är dags att åka hem. Uppmaningen handlar om att utgå ifrån brukaren, och inte förenkla och tro att alla kan och behöver ha samma slags rutiner, hjälpmedel (för kommunikation) och/eller information. Personer med funktionsnedsättning är lika olika som alla vi andra. Hur man förstår och kommunicerar är väldigt individuellt. En brukare behöver se sina skor för att förstå att han/hon ska gå ut nu, en annan tolkar en bild på skorna, eller bara läsa att han/hon ska gå ut. Vissa kan och behöver information om flera aktiviteter på en gång, för andra är det till mest hjälp om de bara vet om vad som sker nu och sen. Ytterligare andra kan ha ett text- eller bildschema över hela dagen eller veckan. En del brukare läser och skriver. De kan läsa i en almanacka eller skriva in vad som ska ske (i almanackan, telefon/ipad eller dylikt) men behöver kanske hjälp att komma igång. Andra kan ha ett omfattande schema och bara behöva hjälp att gå från en aktivitet till en annan eller att bestämma hur länge man ska hålla på med olika aktiviteter. Ett förenklat men konkret sätt att prova sig fram då man erbjuder brukare visuellt stöd är att undersöka och prova om brukaren vill/behöver ha: Sina egna saker Symboliska saker Bilder Bild och text Text Digitala hjälpmedel med saker, bilder eller text för att förstå vad som avses. En viktig tanke är att vi erbjuder saker/bilder/text för att ge brukaren bättre chanser att förstå vad vi menar, målet är att sakerna/bilderna/texten ska bli brukarens, så att han/hon kan tala om för oss vad han/hon vill. Se gärna olika idéer och lösningar i bilaga. Det är viktigt (och vi uppmanas till det i föreskriften om dokumentation SOSFS 2014:5) att skapa förutsättningar för delaktighet även för brukare som har mycket svårt att förmedla vad 9
10 de föredrar och vad de menar. Utöver att fråga, be dem visa och göra det med hjälp av konkreta saker kan man (om det inte räcker) göra dem delaktiga genom att samla information via observations- och checklistor över olika situationer. Sammanställningar av dessa (över vad brukare förmedlar, brukar välja och verkar föredra etc.) kan föras in i dokumentation och genomförandeplaner och fungera som underlag vid diskussion, reflektion och arbete med genomförandeplaner. Om brukare verkligen inte kan föra sin egen talan kan detta komplettera ett gott bemötande och samverkan med företrädare. Reflektion: a. Vad innebär brukarens/brukarnas funktionsnedsättning/-ar? b. Hur är miljön anpassad till brukarens behov och funktionsnedsättning? c. Finns det några situationer då ni skulle kunna förbättra brukarens förutsättningar att kunna välja, förbereda sig och förklara för er vad han/hon vill/menar? d. Hur arbetar ni för att brukaren ska kunna välja, förbereda sig och förklara för er vad han/hon vill/menar? e. Är brukarnas genomförandeplaner uppdaterade? Och fungerar arbetet med dokumentationen? f. Hur är brukaren delaktig i arbetet med genomförandeplan och dokumentation i journal? g. Hur svarar du när du får frågan om vad du jobbar med? 10
11 Bilaga Exempel på metoder och koncept för delaktighet och inflytande I bilagan ges några exempel på metoder eller koncept i arbetet för delaktighet och inflytande samt bilder på olika slags översiktsscheman samt kommunikationshjälpmedel för att välja och planera. En mer utförlig text finns i rapporten TEACCH, Treatment and Education for Autistic Children and Children with related Handicaps TEACCH och den delen som kallas för strukturerad undervisning, där ord, bilder och/eller saker som visar vad som ska ske, i vilken ordning, hur länge, med vem och vad som händer syftar till att ge brukaren en känsla av kontroll och möjlighet att förutse och kommunicera. (Gerland, 2000). Grundtanken i TEACCH är att varje människa vill känna kontroll, och kunna påverka sitt liv. Utöver tanken om en i positiv bemärkelse känsla av kontroll så lyfts också vikten av samverkan fram. De som finns runt personer med behov av stöd måste samverka för personens bästa. Liksom att miljön ska anpassas och att visuella hjälpmedel ska tas fram och anpassas individuellt. Inom TEACCH-programmet ser man att pedagogik och kommunikation är vägen att gå för att ge personer med behov av förtydligande och struktur en fungerande tillvaro där de själva har makt över sitt liv. PFA, Pedagogiskt Förhållnings- och Arbetssätt PFA handlar om att man: 1. Bedömer vad personen behöver för att kunna få använda sina färdigheter och få stöd för sina svårigheter och på så vis få leva ett gott liv utifrån sina önskemål om vad det är. 2. Anpassar miljön efter den unika individens behov och sätt att fungera för att den ska kunna få bli så självständig som den kan. 3. Följer upp den anpassning som gjorts för att se om det som görs är det rätta. I PFA utgår man ifrån att det är miljön som ska anpassas efter brukaren, och inte tvärtom (Gustafsson, Lindström och Löwenborg, 2013). Gustafsson skriver i texten om tillämpning av PFA (2013) att ökad självständighet är ett utav målen. Vidare att användandet av konkreta visuella metoder som ökar förutsättning för kommunikation kan medföra att brukaren kan få 11
12 uppmärksamhet, styra saker, börja och sluta olika aktiviteter, välja etc. Allt det handlar om inflytande. Utöver självständigheten, anpassning av miljön efter brukarens behov och att den meningsfullhet man talar om ska utgå ifrån brukarens preferenser, understryks vikten av samordning för att ett stödjande arbetssätt ska bli just stödjande. AKK, Alternativ kompletterande kommunikation Syftet med AKK är att hitta andra sätt att kommunicera än att tala, eller att komplettera det verbala språket med saker, bilder, text, digitalt stöd etc. Här ges också exempel på vad som kan komplettera det talade/avsaknaden av tal; saker, bilder eller symboler, och dessa kan arrangeras på pekkartor, i kommunikationsböcker, i talande samtalshjälpmedel eller olika typer av datorer. Om brukaren har motoriska svårigheter kan den få hjälp av blickpekning, pannpinne, en peklampa, att trycka på kontakter med någon annan kroppsdel eller använda särskilda styrsätt till dator. Det ges exempel på hjälpmedel för olika behov som utgår ifrån olika utvecklingsnivåer. Och man påminns om att det också går att arbeta med konkreta föremål, som en sked för att äta, en sko för att gå ut etc. Konkreta föremål beskrivs som lämpliga att använda i kommunikation med personer som är på en tidig utvecklingsnivå eller med mycket små barn. Det kan fungera stödjande både för minnet, för övergångar från oavsiktlig till avsiktlig kommunikation. Vidare att de vanligast förekommande alternativa kommunikationssätten är: tecken som stöd till tal, konkreta föremål, foto, bilder, blissymboler och bokstäver. Bliss är ytterligare ett exempel på sådant som kan komplettera talat språk/avsaknad av språk. Det består av över 5000 grafiska symboler, blisstecken och blissord. Bliss är som teckenspråk ett helt eget språk, med egen syntax och grammatik. ISAAk hänvisar till och för den som vill lära mer. Den som använder AKK kan behöva flera olika former av alternativ kommunikation. Ofta blandas flera olika kommunikationssätt beroende på situationen och den kommunikativa utvecklingsnivån. Vissa AKK-användare behöver sina kommunikationshjälpmedel i alla situationer medan andra bara gör det i vissa, t.ex. i skolan eller på daglig verksamhet eller i samtal med okända personer. En del behöver också vissa verktyg för att kunna använda sina hjälpmedel. Det kan vara fråga om kontakter, joystick och lampor av olika slag. 12
13 13
14 14
15 Litteraturförteckning Gerland, G. (2000) Hur man kan förstå och behandla utagerande och självskadande beteende vid autism? en översikt över behandlingsmodeller och relaterade faktorer. Stockholm: Riksföreningen Autism Gustafsson, Ch., Lindström, A. och Löwenborg, K. (2013) Pedagogiskt förhållnings- och arbetssätt. Eskilstuna Kommun och Mälardalens Högskola. Gustafsson, Ch. (2013) Tillämpning av pedagogiskt förhållnings- och arbetssätt i teorin om salutogenes. Eskilstuna Kommun och Mälardalens Högskola. Hejlskov, B. (2009) Problemskapande beteende vid utvecklingsmässiga funktionshinder. Lund: Studentlitteratur. Mandre, E. (1999) Från observation till specialpedagogisk design. Certec. LTH 2:1999. SOSFS 2014:5 Dokumentation i verksamhet som bedrivs med stöd av SoL, LVU, LVM och LSS Söderman, L. och Nordlund, M. (2005) Utvecklingsstörning/funktionshinder. Stockholm: Liber AB. 15
UPPDRAG OCH YRKESROLL SOCIALPSYKIATRI
UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL SOCIALPSYKIATRI Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll -socialpsykiatri är en beskrivning av vad det innebär att arbeta med stöd och service till personer
Läs mer2012-06-20. Vad är fritid? Göra vad jag vill. Vad är en funktionsnedsättning?
Vad är fritid? Göra vad jag vill Fritid är den tid då jag är fri jag kan göra det jag tycker om och jag kan välja bland allt som jag vill göra då är jag lugn Fritid kan vara när som helst när jag är ledig
Läs merOm autism information för föräldrar
Om autism information för föräldrar Välkommen till tredje tillfället! INNEHÅLL Autismspektrumtillstånd Information om diagnosen Föräldraperspektiv Kommunikation och socialt samspel Beteende Stress Mat/Sömn/Toa
Läs merManual till Genomförandeplan
Manual till Genomförandeplan SoL särskilt boende SoL korttidsplats äldre Jenny Järf Utredare, avdelningen ledning- och verksamhetsstöd 05-2015 2015-04-24 1 (11) Innehåll 1. BESKRIVNING AV GENOMFÖRANDEPLANENS
Läs merUtmanande beteende och avledningsmetoder
Iraj Yekerusta Utmanande beteende och avledningsmetoder Teoretiska perspektiv Det finns olika syn och tolkningar om beteendeproblem. Hanteringen av beteendeproblem varierar utifrån det perspektiv man agerar
Läs merUtvärdering av VISA som arbetssätt Förvaltningen för funktionshindrade Örebro kommun
2011-03-18 Nf 451/2010 Regionförbundet Örebro Utvärderingsverkstad 2010 2011 Kursort: Örebro Utvärdering av VISA som arbetssätt Förvaltningen för funktionshindrade Örebro kommun Handledare: Kerstin Färm,
Läs merSocialtjänstlagen 2 kap. 2 Kommunen har det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver
Riktlinjer för Anhörigstödet i Boxholms kommun 2011-04-14 Bakgrund Kommunens stöd till anhöriga utgår från socialtjänstlagen och främst 5 kap 10 Socialnämnden ska erbjuda stöd för att underlätta för de
Läs merInkludering. Förhållningssätt Mångfald som grund Tillgänglighet. Delaktighet
Inkludering Förhållningssätt Mångfald som grund Tillgänglighet Delaktighet Integrering är inte det samma som inkludering! Fysisk integrering kan leda till social exkludering Organisation Kunskap om de
Läs merBILAGA TILL RUTIN DOKUMENTATION SOL & LSS
1 (7) TYP AV DOKUMENT: BILAGA TILL RUTIN DOKUMENTATION SOL OCH LSS BESLUTAD AV: UPPDRAGSCHEF ANTAGEN: 19 JANUARI 2016 ANSVARIG: KVALITETSSAMORDNARE REVIDERAS: ÅRLIGEN SENAST REVIDERAD: 18 MAJ 2016 BILAGA
Läs merUtbildningsförvaltningen. Arbetsplan för Hallaryds förskola
Utbildningsförvaltningen Arbetsplan för Hallaryds förskola 2014-2015 Innehållsförteckning 1. Presentation av förskolan. 3 2. Årets utvecklingsområden. 4 3. Normer och värden 4 4. Utveckling och lärande.
Läs merHälsa/ohälsa. Psykisk ohälsa. Psykisk ohälsa. Att förebygga psykisk ohälsa och arbeta med. aufisms, /lilifl[jjjmtillsfånd
Att förebygga psykisk ohälsa och arbeta med i insatser för vuxna med aufisms, /lilifl[jjjmtillsfånd 3 april 2009 Lena Nylander, VO Psykiatri överläkare Lund Hälsa/ohälsa QI Vilka salutogena faktorer finns?
Läs merSamhälle, samverkan & övergång
Samhälle, samverkan & övergång En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2013/2014 Förskolan Loviselund Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Läroplanens riktlinjer
Läs merArbete med barn och elever med autism
Arbete med barn och elever med autism Stödmaterialet har arbetats fram av Stöd- och hälsoenheten 1 2016-01-20 Inledning Denna information vänder sig till rektorer, förskolechefer och pedagoger som arbetar
Läs merKvalitetsrapport för förskolan Grönsiskan
Kvalitetsrapport för förskolan Grönsiskan Läsåret 2014-2015 GRUNDFAKTA... 2 FÖRUTSÄTTNINGAR... 3 Arbetsmiljö... 3 Systematiskt kvalitetsarbete... 4 Vägledande samspel, Språkplan (inklusive språkmatris),
Läs merBrukarenkät Bostad med särskild service 2015
Socialförvaltningen Monica Bylund/ Susanne Nordlander RAPPORT 2015-12 Brukarenkät Bostad med särskild service 2015 Projektledare: Monica Bylund Verksamhetsutvecklare och Susanne Nordlander Rehabiliteringskonsulent
Läs merGrafisk form: Frida Nilsson www.illbatting.se. Barns och ungdomars rätt på sjukhus
Grafisk form: Frida Nilsson www.illbatting.se Barns och ungdomars rätt på sjukhus Vilka rättigheter har barn och ungdomar på sjukhus? FN:s barnkonvention definierar barns rättigheter. För dig som är barn
Läs merGrafisk form: Frida Nilsson www.illbatting.se. Barns och ungdomars rätt på sjukhus
Grafisk form: Frida Nilsson www.illbatting.se Barns och ungdomars rätt på sjukhus 10 Jag har rätt till respekt Relationer, närhet och trygghet Barn skall bemötas med takt och förståelse och deras integritet
Läs merErt barn kommer att börja på.. Där arbetar.
Ängsgårds förskola Om Ängsgårds förskola Ängsgårds förskola ligger på Ängsgårdsvägen mitt emot Vallås kyrka. Det är lätt att ta sig hit. Vi har busshållplats precis utanför och flera cykel- och gångbanor.
Läs merNormer och värden. Mål (enligt Lpfö 98, reviderad 2010) Arbetssätt/metod. Arbetsplan 2012-2013
Arbetsplan 2012-2013 Normer och värden Mål (enligt Lpfö 98, reviderad 2010) Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga att ta hänsyn till och
Läs merLikabehandlingsplanen
Likabehandlingsplanen Handlingsplan vid fall av kränkning Reviderad sept. 2014 Drakbergsskolans mål Varje elev och all personal på Drakbergsskolan skall kunna gå till skolan utan att vara orolig för att
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling
2014-05-27 Reviderad Tuna skolområde 2014-05-26 1 (9) Plan mot diskriminering och kränkande behandling Tuna skolområde INNEHÅLL: o Lagtexter o Tuna skolområde en beskrivning o Vision o Främjande arbete
Läs merPlan för Hökåsens förskolor
Plan för Hökåsens förskolor I enheten Hökåsens förskolor ingår: Hökåsens förskola, Isbjörnens förskola samt Arkens förskola. Barn och medarbetare har rätt till en trygg arbetsmiljö och att ej bli utsatta
Läs merVerksamhetsplan för Årikets förskola
Verksamhetsplan för Årikets förskola Läsåret 2015 2016 2 (11) Innehåll Inledning... 2 Övergripande mål 2017 för kommunal förskola... 3 Vision och verksamhetsidé för kommunal förskola... 3 Centrala stadens
Läs merKvalitetsrapport verksamhetsåret 2014/2015
Augusti 2015 Kvalitetsrapport verksamhetsåret 2014/2015 Mockfjärds förskola Mål Normer och Värden 2:1 Måluppfyllelse I arbetet med att förankra grundläggande normer och värden i förskolans verksamhet sker
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13. Förskolan Junibacken. Plats för egen logga/bild
BARN OCH UTBILDNING Förskoleverksamheten Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13 Förskolan Junibacken Plats för egen logga/bild 1 Innehållsförteckning: Normer och värden sidan 3 Utveckling
Läs merAtt ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som:
Att ge feedback Detta är ett verktyg för dig som: Vill skapa ett målinriktat lärande hos dina medarbetare Vill bli tydligare i din kommunikation som chef Vill skapa tydlighet i dina förväntningar på dina
Läs merMeddelandeblad. Stöd till anhöriga i form av service eller behovsprövad insats handläggning och dokumentation
Meddelandeblad Mottagare: Politiker, chefer, biståndshandläggare, socialsekreterare, LSS-handläggare, anhörigkonsulenter, demenssjuksköterskor inom socialtjänstens olika verksamheter. Kuratorer inom landstingen
Läs merTäby kommun som leverantör. Boendestöd för dig med psykisk eller neuropsykiatrisk funktionsnedsättning
Täby kommun som leverantör Boendestöd för dig med psykisk eller neuropsykiatrisk funktionsnedsättning Vad behöver du för stöd? Vad tycker du är viktigt att vi känner till för att stödja dig på bästa sätt?
Läs merLokal pedagogisk planering. Frivilligt kvällsdisco i skolmatsalen för de som går i årskurs 1 4 på skolan.
Lokal pedagogisk planering Frivilligt kvällsdisco i skolmatsalen för de som går i årskurs 1 4 på skolan. Elevgrupp: Fritidshemmets :or är 25 elever. De är ansvariga för godis, frukt och läskförsäljning
Läs merUppföljning av Patient Närmre Vård Avdelning 15 Ängelholms Sjukhus Januari 2007
Uppföljning av Patient Närmre Vård Avdelning 15 Ängelholms Sjukhus Januari 2007 Eva Müller Avdelningschef Avdelning 15 Ängelholms sjukhus januari 2007 Postadress: Ängelholms sjukhus, 262 81 Ängelholm Besöksadress:
Läs merSammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd
Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd Bakgrund Syftet med lärande nätverk är att samla in och sprida kunskap och ta del av aktuell forskning. Samtliga lokala lärande nätverk består av personer
Läs merför chefer och handläggare
LSS 2016 för chefer och handläggare kunskap utveckling inspiration Självbestämmande i praktiken erhåll verktyg för att öka brukarens delaktighet och inflytande Maximera nyttan med valbara föreläsningar!
Läs merVår grundsyn. Rektorsområde skolor för elever med autism Kirseberg SDF Malmö Stad. grundbultar
Rektorsområde skolor för elever med autism Kirseberg SDF Malmö Stad 2009 10 09 Vår grundsyn Utgångspunkter Vi utgår från att autismspektrum är en funktionsnedsättning som har biologiska orsaker. En persons
Läs merFörarbete, planering och förankring
Förarbete, planering och förankring Förarbete, planering och förankring Att arbeta med vilka etiska värden och normer som ska känneteckna den äldreomsorgsverksamhet vi arbetar i och hur vi konkret ska
Läs merArbetsplan 2015/2016 Vintrosa förskola
Arbetsplan 2015/2016 Vintrosa förskola Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Läroplansmål- Normer och värden 3. Läroplansmål- Utveckling och lärande 4. Läroplansmål- Förskola och hem 5. Läroplansmål- Samverkan
Läs merRutin vid bältesläggning
Rutin vid bältesläggning Inledning Enligt Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) gäller en allmän skyldighet att erbjuda en god vård som skall ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda
Läs merÅrsberättelse 2013/2014
Årsberättelse 2013/2014 Bomhus förskoleområde Förskolechef Ewa Åberg Biträdande förskolechefer Ingrid Ahlén Nina Larsson Eva Lindgren 1 Bomhus förskoleområde 2013/2014 Inom Bomhus förskoleområde finns
Läs merMetoder för delaktighet och inflytande inom LSS Susanne Larsson FoU Södertörns skriftserie nr 134/15 1
Metoder för delaktighet och inflytande inom LSS Susanne Larsson FoU Södertörns skriftserie nr 134/15 1 Innehållsförteckning Metoder för delaktighet och inflytande...3 Serviceboendet... 6 Förbättringsförslag...
Läs merResultat för I Ur och Skur Tallrotens förskola för verksamhetsår 2012/2013
2013-08-19 Resultat för I Ur och Skur Tallrotens förskola för verksamhetsår 2012/2013 Ett systematiskt kvalitetsarbete Förskolechef har en pedagogisk utvecklare anställd på deltid i sina verksamheter.
Läs merHandlingsplan för frånvaro
Sjömarkenskolan F-6 Augusti 2014 Handlingsplan för frånvaro När träder handlingsplanen in? Vid Orosfrånvaro... då anmäld frånvaro överstiger något av följande kriterier: Ströfrånvaro överstigande 6 dagars
Läs merSkaparkraft ger resultat Kulturens Hus Luleå, 3 februari 2011
Skaparkraft ger resultat Kulturens Hus Luleå, 3 februari 2011 Åsa Gardelli Föreläsningens innehåll Hur jag har arbetat med mitt uppdrag Vad jag sett hittills resultat Hur kan man gå vidare? Lektor i pedagogik
Läs merUTVÄRDERING SOLKATTEN TEKNIKFÖRSKOLAN 2010/11
UTVÄRDERING SOLKATTEN TEKNIKFÖRSKOLAN 2010/11 Verksamhetsbeskrivning: När vi byggt upp miljön på Solkatten har vi försökt att verkligen tänka till och inte stressa fram beslut. Möbler kan man flytta på
Läs merKvalitetsdokument 2012-2013
Kvalitetsdokument 2012-2013 Förskola: Prästkragen Förskolechef: Susan Hellström Beskrivning av förskolan: Prästkragens förskola ligger nära Danderyds sjukhus och kommunikationerna. Förskolan består av
Läs merLOKAL ARBETSPLAN 2014
LOKAL ARBETSPLAN 2014 FÖRSKOLA: Parkens förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger Fyll i diagrammet Övergripande Stimulerande lärande 100 80
Läs merGranskningsrapport. Brukarrevision. Londongatan Boende för ensamkommande
Granskningsrapport Brukarrevision Londongatan Boende för ensamkommande 2014 . INLEDNING Om brukarrevision Detta är en rapport från brukarrevisionen. Brukarrevision är ett sätt att ta reda på vad de vi
Läs merLikabehandlingsplan/ Plan mot kränkande behandling
Likabehandlingsplan/ Plan mot kränkande behandling Förskola Junibacken 2015-2016 Förskolan Junibackens vision På vår förskola ska alla må bra, leka, lära och utvecklas. Gemenskapen ska präglas av omsorg,
Läs merVerksamhetsplan 2014/2015
Verksamhetsplan 2014/2015 Inledning Arbetet med denna verksamhetsplan har genomförts med Läroplan för förskolan (Lpfö 98/10) som underlag. Vår vision Att ha den mest lustfyllda och lärorika verksamheten
Läs merArbetsmöte 1. Vi arbetar med vår värdegrund
Om arbetsmöten Arbetsmötena handlar om hur vi ska arbeta för att värdegrunden ska ge resultat, det vill säga att de äldre personer som vi ger stöd och omsorg kan ha ett värdigt liv och känna välbefinnande.
Läs merBarns åsikter om sjukhus, vårdcentraler, väntrum och personalens bemötande
2013-02-06 Barns åsikter om sjukhus, vårdcentraler, väntrum och personalens bemötande Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport,
Läs merDialog Respekt för privatliv och personlig integritet
Respekt för privatliv och personlig integritet Av 1 kap. 1 tredje stycket i socialtjänstlagen framgår det att verksamheten ska bygga på respekt för människors självbestämmande och integritet. Innan vi
Läs merVerksamhetsuppföljning Korttidsvistelse, korttidstillsyn Januari 2015
Verksamhetsuppföljning Korttidsvistelse, korttidstillsyn Januari 2015 Bakgrund Verksamhetsuppföljning för Korttidsvistelsen och Korttidstillsynen har genomförts under januari månad 2015. I verksamhetsuppföljningen
Läs merFörskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för SOLEN 2015
Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för SOLEN 2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4-9 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida 5-6
Läs merPlan för arbete mot diskriminering och kränkande behandling gällande Frösundas särskolor Ikasus samt Äventyrsskolan
HT14/VT15 Plan för arbete mot diskriminering och kränkande behandling gällande Frösundas särskolor Ikasus samt Äventyrsskolan Vision På Frösunda särskolor arbetar vi för allas lika rättigheter. Vi arbetar
Läs merBarn- och utbildningsförvaltningen. Kvalitetsredovisning Resursenheten 2005
Barn- och utbildningsförvaltningen Kvalitetsredovisning Resursenheten 2005 KVALITETSREDOVISNING BARN OCH ELEVERS BEHOV Grundsärskolan Gärsnäs Skolans uppgift är att låta varje enskild elev finna sin unika
Läs merMANUAL för samplanering i hemmet - Sigtuna
MANUAL för samplanering i hemmet - Sigtuna Bakgrund Då den enskilde behöver insatser från både socialtjänst och hälsooch sjukvården ska kommunen tillsammans med landstinget upprätta en så kallad samordnad
Läs merFallbeskrivningar. Mikael 19 år. Ruben 12 år. Therese 18 år. Tom 10 år
Fallbeskrivningar Mikael 19 år Ruben 12 år Therese 18 år Tom 10 år Mikael 19 år Fallbeskrivning Mikael har haft svårigheter med relationer sedan han började i skolan. Föräldrarna beskriver honom som en
Läs merKVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2007-2008
KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2007-2008 Nya Slättängsgårdens förskola Bollebygds kommun 1. Verksamhetens förutsättningar 1.1. Om verksamhetsområdet Slättängsgårdens förskola har idag fyra avdelningar och
Läs merKVALITETSREDOVISNING MALMÖ STAD FÖRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS, GRUNDSKOLA, SÄRSKOLA OCH FRITIDSHEM - 2006 -
KVALITETSREDOVISNING MALMÖ STAD FÖRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS, GRUNDSKOLA, SÄRSKOLA OCH FRITIDSHEM - 2006 - OMRÅDE: Hindby Skoldaghem Stadsdelsövergripande SU-grupper STADSDEL: Fosie MALMÖ den 15 januari 2007
Läs merVerksamhetsplanering, läsåret 2015-2016. Trappgränds montessoriförskola
Verksamhetsplanering, läsåret 2015-2016. Trappgränds montessoriförskola Solgläntan Solgläntan är en småbarnsavdelning med 16 barn ht-15 i åldrarna ett - tre år. Personalen består from okt 2014 av en förskollärare/
Läs mernatur och miljö Syfte
Natur och miljö Kurskod: SGRNAT7 Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Att veta hur företeelser i omvärlden hänger samman är
Läs merDelaktighet och inflytande via personliga utvecklingsprogram
Delaktighet och inflytande via personliga utvecklingsprogram intervjuer med brukare och personal i bostad med särskild service Verksamheten ska vara grundad på respekt för den enskildes självbestämmande
Läs merPedagogiskt material till föreställningen
Pedagogiskt material till föreställningen Pucko vs Milan Detta är ett material vars huvudsyfte är att fånga upp de teman och situationer som är en del av föreställningen. Målet är att skapa reflektion
Läs merGRIPSHOLMSSKOLAN. - Mobbning är handlingar som är avsiktliga och återkommande och som riktar sig mot en försvarslös person
Handlingsplan mot mobbning Vad är mobbning? - Att gräla och vara av olika åsikt är inte mobbning - Att retas eller leka häftigt är inte mobbning - Mobbning är handlingar som är avsiktliga och återkommande
Läs merUtmanande beteenden Utmanade verksamheter. Utmanande beteenden. Emma Sällberg, Joakim Cronmalm, Magnus Björne, Petra Björne
Utmanande beteenden Utmanade verksamheter Emma Sällberg, Joakim Cronmalm, Magnus Björne, Petra Björne Malmö stad Norrköping 2016-01-15 Utmanande beteenden! Beteenden som till följd av sin art, intensitet
Läs merSjälvkänsla. Här beskriver jag skillnaden på några begrepp som ofta blandas ihop.
Självkänsla Självkänsla är lika med att bottna i sitt innerst. Självkänslan finns i varje människa och söker plats att få fäste i och växa ur. Vissa ger den utrymme medan vissa inte låter den gro. Det
Läs mer2014-2015 Björbo skola Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling
2014-2015 Björbo skola Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Upprättad september 2014 I samarbete med personal, elever, föräldrar och rektor samt fastställd av rektor. 2014-09
Läs merPresentation av Björkängens förskola
Presentation av Björkängens förskola Vår förskola startade 1 oktober 1990 och tillhör Närlunda rektorsområde. Vi är en förskola i utveckling som har inspirerats av Reggio Emilias filosofi och tankar om
Läs merUTVÄRDERING. av utvecklingsområden efter läsåret 2013/14
Dokumentation grundsärskola Malmö stad KVALITETSRAPPORT UTVÄRDERING av utvecklingsområden efter läsåret 2013/14 skickas senast 1/9 till grfkvalitet@malmo.se Skola: Stenkulaskolan / Grundsärskolan Rektor:
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling
Plan mot diskriminering och kränkande behandling för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Förskolan Lönngården 2015/2016 Lönngårdens vision Alla
Läs merMinnesanteckningar vid besök på Dunderklumpens förskola i Teckomatorp 2016-04-27
Sida 1/5 Minnesanteckningar vid besök på Dunderklumpens förskola i Teckomatorp 2016-04-27 Dunderklumpen är en fristående förskola som drivs som ett föräldrakooperativ. I dagsläget är 27 barn inskrivna.
Läs merKvalitetsrapport för. Montessoriskolan Castello. läsåret 2014-2015
1 Kvalitetsrapport för Montessoriskolan Castello läsåret 2014-2015 2 Kvalitetsrapport Pysslingens skolors kvalitetsarbete syftar till att säkerställa att varje barn och elev oavsett skola ges möjlighet
Läs merRiktlinjer vid Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom inom äldreboende Sundsvalls kommun
Riktlinjer vid Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom inom äldreboende Sundsvalls kommun Carina Sjölander Januari 2013 Innehållsförteckning 1 Inledning...3 1.1 BPSD enligt socialstyrelsen...3
Läs merGenombrottsprogram IV, Bättre vård Mindre tvång. Team 62 Avdelning 94, rättspsykiatri Brinkåsen, NU-sjukvården, Västra Götalandsregionen
Projektrapport Genombrottsprogram IV, Bättre vård Mindre tvång Team 62 Avdelning 94, rättspsykiatri Brinkåsen, NU-sjukvården, Västra Götalandsregionen Deltagande team Carl-Gustav Eriksson, chefsöverläkare
Läs merPedagogisk planering Verksamhetsåret 2015/16. Förskolan Villekulla. Avdelning Igelkotten
Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015/16 Förskolan Villekulla Avdelning Igelkotten 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning sidan 4 Normer och värden
Läs merRapport skolinspektionen vt-11
Rapport skolinspektionen vt-11 De förskolor vi granskat klarar inte sitt pedagogiska uppdrag fullt ut. Det finns ibland också en ovilja att dokumentera barnens lärande av rädsla för att detta ska ses som
Läs mer150811 Lokal Pedagogisk Plan
150811 Lokal Pedagogisk Plan Gys - 13 lektionsserie, tema smoothie. ES I denna lektionsserie får eleverna delta i hela processen kring att tillaga en enkel måltid. Under första lektionstillfället förbereds
Läs merAkvarellens förskola Helsingborg 110909
Akvarellens förskola Helsingborg 110909 Systematiskt kvalitetsarbete 2010-2011 Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet 2010/2011 Akvarellens förskola Styrelse och verksamhetsansvariga: Elisabeth
Läs merUtvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande
Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation
Läs merSamhälle, samverkan & övergång
Samhälle, samverkan & övergång En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Sandvikstrollens familjedaghem Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Läroplanens
Läs merLOKAL ARBETSPLAN 2014
LOKAL ARBETSPLAN 2014 Blåklintens förskola N o N FÖRSKOLA: Blåklinten förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger - Medarbetarenkät - Utvärdering
Läs merMäta effekten av genomförandeplanen
Vård- och omsorgsförvaltningen Mäta effekten av genomförandeplanen -rapport från utvärderingsverkstad 2014 Utvärderingsverkstad Regionförbundet Uppsala län och Uppsala universitet Birgitta Lind Maud Sandberg
Läs merHandbok för Social Dokumentation inom Sektor Vård och Omsorg. Valdemarsviks kommun
Handbok för Social Dokumentation inom Sektor Vård och Omsorg Valdemarsviks kommun 2011-05-13 Marita Pettersson 2 (11) Inledning Inom vård och omsorg i Valdemarsviks kommun dokumenterar vi idag i personakter
Läs merKvalitetsredovisning 2012/ 2013 Förskolan Sörängen Hallsbergs Kommun
Kvalitetsredovisning 2012/ 2013 Förskolan Sörängen Hallsbergs Kommun Innehållsförteckning Inledning 3 Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning och mål för den aktuella tidsperioden 3 Underlag och
Läs merVerktyg för förändring inom vård och omsorg om äldre
Socialt innehåll Verktyg för förändring inom vård och omsorg om äldre Det råder inget tvivel om att alla har rätt till ett liv med ett socialt innehåll vare sig man är ung eller gammal, om man klarar sig
Läs merSadelmakarens förskola plan mot diskriminering och kränkande behandling
Sadelmakarens förskola plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Ansvariga för planen Förskolechef, pedagogisk samordnare
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13. Storbrons Förskola
Barn och Utbildning Förskoleverksamheten Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13 Storbrons Förskola Lena Löwbäck Förskolechef 1 Innehållsförteckning: Normer och värden sidan 3 Utveckling och
Läs merLärandefrågor uppföljande samtal. Framtagen av Funktionshinder, Hägersten-Liljeholmens Stadsdelsförvaltning, Stockholms stad.
Lärandefrågor uppföljande samtal. Framtagen av Funktionshinder, Hägersten-Liljeholmens Stadsdelsförvaltning, Stockholms stad. Mars 2012 Frågor om situationen: Hur upplever du brukarens fysiska hälsa? Hur
Läs merFÖRÄLDRAENKÄTER. Magelungen Kolloverksamheter BONDEGATAN 35 116 33 STOCKHOLM TELEFON 08-556 93 196 www.magelungen.com info@magelungen.
FÖRÄLDRAENKÄTER Sammanställning av utvärderingsenkäter ifyllda av föräldrar som haft barn på Terapikoloniers sommarverksamheter, eller som själva deltagit tillsammans med sina barn på någon Terapikoloniers
Läs merLikabehandlingsplan Förskolan Bergshöjdens plan mot diskriminering och kränkande behandling
1 Förskolan Bergshöjden Likabehandlingsplan Förskolan Bergshöjdens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsåret 2015/2016 Förskolans Likabehandlingsplan stödjer sig på två lagar: Diskrimineringslagen(2008:576)
Läs merPedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/2014. Förskolan Villekulla. Avdelning Igelkotten
BARN OCH UTBILDNING Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/2014 Förskolan Villekulla Avdelning Igelkotten Inledning: Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Igelkottens
Läs merSocial dokumentation. Lisbeth Hagman Utredare Stiftelsen Äldrecentrum
Social dokumentation Lisbeth Hagman Utredare Stiftelsen Äldrecentrum Vad reglerar? Förvaltningslagen (1986:223) Socialtjänstlagen (2001:453) SOSFS 2006:5 2013-10-25 Vilka bestämmelser gäller? SoL 11 kap.
Läs merSammanställning av kompetensinventering för delprojekt. Rätt stöd till arbete och studier
Sammanställning av kompetensinventering för delprojekt Rätt stöd till arbete och studier Innehåll 1. Om kompetensinventeringen... 4 2. Vilket kompetensbehov ingår inte i delprojektet?... 4 3. Redovisning
Läs merLIA handledarutbildning 22/10. Att vara handledare
LIA handledarutbildning 22/10 Att vara handledare What s in it for me? Fundera över hur du kan se den studerande som resurs på din arbetsplats Studerande som resurs Reflektion Inspiration extra hand kan
Läs merBorgens förskola. Verksamhetsplan 2014-15
Borgens förskola Verksamhetsplan 2014-15 SOLNA STAD kontakt@solna.se Organisationssnummer Förvaltning Tel. 08-734 20 00 212000-0183 171 86 Solna Fax. 08-734 20 59 www.solna.se Besök. Stadshusgången 2 LEDNINGSDEKLARATION
Läs merOrolig för ett barn. vad kan jag göra?
Orolig för ett barn vad kan jag göra? Rädda Barnen 2016 Formgivning: Rädda Barnen Foto: Oskar Kullander Upplaga: 4 000 ex Artikelnummer: 11505 ISBN: 978-91-7321-366-0 Barn i utsatta situationer behöver
Läs merTill er som föräldrar
Till er som föräldrar Vi vill börja med att hälsa er varmt välkomna till Vallens förskola. Vi ser mycket fram emot att lära känna er och ert barn. Att börja på förskolan är en stor omställning i ett barns
Läs merSpråket Vi använder oss av språklekar, sagoberättande, rim och ramsor m.m. Dessa har vi anpassat till det aktuella temats innehåll.
Vårt tema När vi planerar det aktuella temat följer vi Läroplanen för förskolan 2010. De mål som vi på förskolan ska sträva mot kan sammanfattas i följande punkter: Värdegrundsfrågor Under en dag på förskolan
Läs merPedagogiskt arbetssätt på Myrans heldagsskola
Orminge skolenhet Myrans heldagsskola Pedagogiskt arbetssätt på Myrans heldagsskola Sammanställd av Jenny Bennarsten och Annika Klöfver 2004 Reviderad senast 2013. Inledning Myrans heldagsskola är en grund
Läs merGUIDE FÖR KOMMUNIKATION. En guide som är utvecklad för att beskriva användningen av alternativ och kompletterande kommunikation på daghemmet.
GUIDE FÖR KOMMUNIKATION En guide som är utvecklad för att beskriva användningen av alternativ och kompletterande kommunikation på daghemmet. Mathilda Finne 2014 1 Innehåll Inledning... 3 Bilder... 4 Tecken
Läs merFörskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Dungen 2014-2015
Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Dungen 2014-2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4-5 2.2 Utveckling och lärande sida
Läs mer