DET ÅRLIGA PROGRAMMET FÖR ÅTERVÄNDANDEFONDEN 2008

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "DET ÅRLIGA PROGRAMMET FÖR ÅTERVÄNDANDEFONDEN 2008"

Transkript

1 DET ÅRLIGA PROGRAMMET FÖR ÅTERVÄNDANDEFONDEN 2008 MEDLESSTAT: Finland FOND: Återvändandefonden ANSVARIG MYNDIGHET: Inrikesministeriet, enheten för internationella frågor ÅR SOM AVSES: 2008 ÅTGÄRDER FÖR GENOMFÖRANDE AV PRIORITERINGARNA SOM SKA STÖDJAS GENOM PROGRAMMET 3.1 Åtgärder för att genomföra PRIORITERING 1: Stöd till utarbetande av en strategi för medlemsländernas hantering av återvändande I prioritering 1 får följande åtgärder medfinansiering genom det årliga programmet 2008 för återvändandefonden: Det kommer att läggas upp planer och program för återvändande, särskilt för de viktigaste grupperna av återvändande. Målet med planerna är att förbättra situationen för i synnerhet sårbara återvändande. Planerna och programmen läggs upp i ett multidisciplinärt samarbete, där finländska myndigheter, nationella och internationella frivilligorganisationer och övriga lokala aktörer medverkar, till exempel utbildningsmyndigheter och grupper av återvändande. Hantering, utvärdering och undersökning av frivilligt eller påtvingat återvändande (inbegripet handläggning av försvunna personer och personer tagna i förvar). Åtgärderna inbegriper återvändande både på frivillig väg och påtvingat och tonvikten läggs på frivilligt återvändande bland vissa grupper. ÅTGÄRD 1: Att upprätta planer och program för återvändande Det primära långsiktiga målet är att lägga upp ett ramprogram med en gemensam mekanism för att hjälpa och vägleda dem som återvänder frivilligt och för att öka samarbetet mellan aktörerna. För att målet ska kunna nås krävs det att hanteringen av återvändande, både på frivillig väg och påtvingat, undersöks närmare. Den insamlade informationen måste dessutom utvärderas och analyseras. För mycket viktiga grupper av återvändande kommer det att tas fram planer och program och det primära målet är att hjälpa sårbara återvändande. De främsta länderna dit personer återvänder är bland annat Afghanistan och Kosovo. Sårbara återvändande är kvinnor, ensamföräldrar, äldre, barn och offer för tortyr. I det här stadiet är målet med planerna och programmen att samla in information, nå målgrupperna, ge dem information och stärka deras egenmakt. Återvändandeprogrammen kan genomföras senare under programperioden som ett led i prioritering 3 och tillsammans med frivilligorganisationer och andra parter, till exempel de berörda grupperna av återvändande. Det slutliga målet är att bygga upp nätverk för internationella och lokala aktörer för att stödja återvändande, till exempel

2 i frågor som gäller bostad, utbildning, att söka arbete, företagsamhet och vårdnad. Återvändande kan också få ekonomiskt bidrag (bland annat mikrolån) för att starta småföretag. 2. Förväntade stödmottagare Nationella behöriga myndigheter, till exempel Migrationsverket, flyktingförläggningar och andra aktörer, bland annat nationella och internationella frivilligorganisationer. Det kommer att skapas en gemensam ram för styrning och bistånd. Vi lär oss att bättre ta till oss och förstå utmaningarna och problemen med den nuvarande återvändandemekanismen. I samråd med samarbetspartnerna kommer det att sammanställas en återvändandeplan för de två viktigaste geografiska områdena. De behöriga myndigheterna, frivilligorganisationerna och grupper av återvändande ska engageras bättre i verksamheten. Samarbetet mellan myndigheterna förbättras. Planer för de mest sårbara återvändande upprättas. Målgrupperna får större egenmakt. Antalet deltagare är lika med antalet företrädare för de målgrupper som deltar i projekten det första året. Ingen förväntas återvända det första året och de kvantifierbara målen läggs upp först för de kommande åren. Återvändandeplaner för utsatta grupper (antal och typ). Hur många undersökningar som har publicerats. Hur många utvärderingar som har gjorts.

3 5. Komplementaritet med liknande åtgärder som finansieras genom andra EUinstrument, 3.2 Åtgärder för att genomföra PRIORITERING 2: Stöd till samarbete mellan medlemsstaterna när det gäller hanteringen av återvändande I prioritering 2 får följande åtgärder medfinansiering genom det årliga programmet 2008 för återvändandefonden: Tillsammans med de berörda medlemsstaterna kommer det att genomföras utbildning, seminarier, expertutbyte och studiebesök av olika slag. I dagsläget är ambitionen att finna och jämföra goda metoder för att förbättra samarbetet (till exempel gemensamma flygresor för återvändande och annan hantering av påtvingat återvändande). Dessutom ska läget i de viktigaste berörda länderna studeras tillsammans med företrädare för berörda EU-stater. ÅTGÄRD 2: Samarbete mellan olika aktörer och medlemsstater Målet är att genomföra multidisciplinära åtgärder mellan medlemsstaterna (till exempel utbildning, seminarier, expertutbyte och besök). I dagsläget är ambitionen att finna och jämföra goda metoder för att förbättra samarbetet (till exempel gemensamma flygresor för återvändande och annan hantering av påtvingat återvändande). Finland kan stärka sina nuvarande mekanismer genom att etablera samarbete och fortsätta samarbeta i synnerhet med de medlemsstater som har liknande prioriteringar för hanteringen av återvändande (bland annat de övriga nordiska länderna och Tyskland). Nationella behöriga myndigheter, till exempel Migrationsverket, flyktingförläggningar och andra aktörer, bland annat nationella och internationella frivilligorganisationer.

4 Mer samarbete etableras. Det kommer att ordnas utbildning, seminarier, expertutbyte och besök. Närverk byggs upp. Hur många multidisciplinära program det finns som koncentrerar sig på gemensamma återvändanden och på att utveckla påtvingade återvändandemekanismer som genomförs tillsammans med andra medlemsstater. Hur många företrädare för nationella myndigheter som har deltagit i utbildning, seminarier, expertutbyte och besök. Hur många kurser, seminarier, expertutbyten och besök som har ordnats. Hur många samordnade återvändandeplaner det finns och av vilken typ. Hur många nätverk och mekanismer det finns som stöder samarbetet mellan medlemsstater och av vilken typ de är. Hur många utvärderingar som har gjorts. 5. Komplementaritet med liknande åtgärder som finansieras genom andra EUinstrument, ÅTGÄRD 3: Deltagande i EU-resor för att samla in information Målet är att genomföra gemensamma resor för EU-staterna till de viktigaste berörda länderna för att samla in information om återvändandefrågor. Tonvikten ligger på

5 länder som är viktiga för Finland i frågor som gäller återvändande samarbete med de viktigaste frivilligorganisationerna och deras deltagande i resorna samarbete med de nordiska länder som är EU-stater och andra liknande stater med likartade principer för återvändande som Finland stöd till insamling av information och de övriga prioriterade områdena i det årliga programmet. Nationella behöriga myndigheter, till exempel Migrationsverket, polisen, flyktingförläggningar och frivilligorganisationer som är engagerade i återvändandeprogrammen. Det ordnas studiebesök. Företrädare för frivilligorganisationerna deltar i besöken. Samarbetet med andra medlemsstater utvidgas. Reserapporter ges ut och översätts till nödvändiga språk. Det införs nya arbetsmetoder och tillvägagångssätt och startas nya partnerskap. Hur många myndigheter som har deltagit i studiebesöken. Hur många frivilligorganisationer som har deltagit i studiebesöken. Hur många rapporter som har sammanställts. Hur många rekommendationer som har upprättats.

6 5. Komplementaritet med liknande åtgärder som finansieras genom andra EUinstrument, 3.3 Åtgärder för att genomföra PRIORITERING 3: Stöd till särskilda nyskapande (inter)nationella redskap för hanteringen av återvändande I prioritering 3 får följande åtgärder medfinansiering genom det årliga programmet 2008 för återvändandefonden: Åtgärder för att tillgodose särskilda behov hos och garantera säkerheten (inbegripet riskbedömning) för kvinnor, ensamföräldrar, personer med funktionsnedsättning, sexuella minoriteter, äldre, barn, offer för tortyr och människohandel och personer med tillfälligt skydd. Också frågor som gäller boende, hälso- och sjukvård, medicinering och försörjning måste beaktas. Dessutom måste man se till vilka konsekvenser åtgärderna har i de berörda länderna i ett större perspektiv, på resursanvändningen i nationella och internationella organisationer och exempelvis för utvecklingssamarbetets roll i återanpassningen och uppföljningen. Uppföljning görs i ett generellt perspektiv av återanpassningen tillsammans med frivilligorganisationerna. Inom ramen för denna mekanism kan man också förmedla information om Finland till invånarna i de länder som kan tänkas fundera på att flytta till Finland och information om respektive länder till personer som vistas i Finland. En EU-mekanism planeras där nationella experter kan anlitas och resor ordnas för dem till de länder dit personerna återvänder. Det måste finnas adekvata resurser för uppföljning också när det inte finns så många återvändande personer eller fall som kräver uppföljning. Databaser ska tas fram och informationsförsörjningen och länderinformationen bli bättre. Tonvikten läggs på dem som återvänder frivilligt. ÅTGÄRD 4: Hjälp till sårbara återvändande Målet är att tillgodose de särskilda behoven hos kvinnor, ensamföräldrar, personer med funktionsnedsättning, sexuella minoriteter, äldre, barn, offer för tortyr och människohandel och personer med tillfälligt skydd och garantera deras säkerhet (inbegripet riskbedömning) innan de återvänder. Det kommer att tas fram rådgivning och informationstjänst för att stödja och vägleda potentiella återvändande som är i en sårbar situation. Boende, hälso- och sjukvård, medicinering och försörjning är också frågor som måste beaktas. Dessutom måste man se till vilka konsekvenser åtgärderna har i de

7 berörda länderna i ett större perspektiv, på resursanvändningen i nationella och internationella organisationer och exempelvis för utvecklingssamarbetets roll i återanpassningen och uppföljningen. Nationella behöriga myndigheter, till exempel Migrationsverket, flyktingförläggningar och frivilligorganisationer som är engagerade i återvändandeprogrammen. Riskerna bedöms innan personer återvänder. Det kommer att tas fram rådgivning och informationstjänst för att stödja och vägleda potentiella återvändande som kan är i en sårbar situation. Fokus sätts på frågor som gäller boende, hälso- och sjukvård, medicinering och försörjning. Det utreds vilka konsekvenser åtgärderna har i ett vidare perspektiv i de berörda länderna. Det ska ges mer information om frivilligt återvändande och återanpassning. Hur många riskbedömningar som har gjorts. Hur många personer som har fått information och rådgivning. Hur många rapporter som har publicerats och av vilken typ. Hur många sårbara återvändande som har deltagit. Hur många modeller det har upprättas för att hjälpa sårbara återvändande och av vilken typ.

8 5. Komplementaritet med liknande åtgärder som finansieras genom andra EUinstrument, ÅTGÄRD 5: En länderdatabas Målet är att uppmuntra till att utveckla hanteringen av återvändande och för detta ändamål ska det byggas upp en databas om länderna med ett delregister över frivilligt och påtvingat återvändande. Det ska kunna användas av myndigheter som ordnar frivilliga och påtvingade återvändanden, frivilligorganisationer och andra parter, till exempel återvändande personer. Tack vare databasen ska myndigheter och återvändande personer kunna identifiera de länder dit det på hållbara grunder är realistiskt och möjligt att återvända. Den ska också ge information om behoven i länderna, bland annat inom vilka branscher det behövs kvalificerad arbetskraft och företagare. Information om återresa plus planering och genomförande av följande åtgärder: bidrag till återanpassning, uppföljning och samarbete med tredjeländer i frågor som gäller återvändande. De närmaste åren kan verksamheten utvecklas med hjälp av kontraktsbaserat samarbete, bistånd och uppföljning. Nationella behöriga myndigheter, till exempel Migrationsverket, frivilligorganisationer (också invandrarorganisationer), internationella frivilligorganisationer, flyktingförläggningar och polisen. Åtgärden genomförs med hänsyn till prioritering 1. Mer information om frivilligt återvändande och återanpassning.

9 Hur mycket information det går att få ur databasen och vilken typ. Antalet databasanvändare. 5. Komplementaritet med liknande åtgärder som finansieras genom andra EUinstrument, 3.4 Åtgärder för att genomföra PRIORITERING 4: Stöd till gemenskapens standarder och bästa metoder för hanteringen av återvändande I prioritering 4 får följande åtgärder medfinansiering genom det årliga programmet 2008 för återvändandefonden: En samarbetsstruktur skapas mellan myndigheterna (inbegripet mottagande myndigheter, beslutsfattare och kommuner) och frivilligorganisationerna. Den ska täcka in informationsförsörjning, informationsutbyte, utbildning, seminarier och utvecklingsprogram och sammanföra olika förvaltningar. Åtgärder sätts in för att förbättra databaserna, informationsförsörjningen och den landspecifika informationstjänsten. Fokus ska sättas på att förbättra informationssystemen och deras användbarhet, bland annat genom utbildning. Dessutom ska statistiken om frivilligt och påtvingat återvändande bli bättre. Jämförelser av de bästa metoderna för återvändande och hantering av processen tillsammans med andra medlemsstater (besök, seminarier, analyser, rapporter). ÅTGÄRD 6: Bättre statistik över frivilligt och påtvingat återvändande

10 Statistikmetoderna ska förbättras för uppföljningen av frivilligt och påtvingat återvändande. Det ska finnas ett rapporteringsalternativ för elektronisk behandling av migrationsärenden för att det ska gå att upprätta statistik och kostnadsrapporter över frivilligt och påtvingat återvändande. Det behövs statistik för att Finland ska kunna vidareutveckla sin mekanism för hantering av återvändande. Bättre statistiska metoder medger också bevakning av statistik- och kostnadsinformation om frivilligt och påtvingat återvändande. I den första fasen (2008 och 2009) byggs ett statistiskt system upp och i den andra fasen skapas det en samarbetsstruktur mellan myndigheterna och frivilligorganisationerna med hjälp av den insamlade och analyserade informationen. I den andra fasen inhämtas och utbyts också information. Vidare ordnas det kurser och seminarier och läggs upp utvecklingsprogram för att sammanföra förvaltningarna. Nationella behöriga myndigheter, till exempel Migrationsverket och polisen. Det ska tas fram indikatorer för uppföljning och bedömning av frivilligt och påtvingat återvändande. Det sammanställs statistik och kostnadsrapporter om frivilligt och påtvingat återvändande. 5. Komplementaritet med liknande åtgärder som finansieras genom andra EUinstrument,

11 ÅTGÄRD 7: Utbildning för behöriga myndigheter Multidisciplinära kurser och seminarier kommer att ordnas för förvaltnings- och justitiemyndigheter, regionala myndigheter och andra berörda. Bland annat följande teman behandlas: internationella standarder för de mänskliga rättigheterna EU-lagstiftning om återvändande återvändandedirektivet bästa metoder i andra medlemsstater kulturella skillnader. Som ett led i åtgärden kan man för polismyndigheterna ordna workshops eller seminarier i samråd med FRONTEX. Temat kan vara god europeisk praxis i frivilligt återvändande, återvändande med ledsagare och påtvingat återvändande. Nationella behöriga myndigheter, till exempel Migrationsverket och polisen, flyktingmottagningar och frivilligorganisationer. Det ordnas kurser och seminarier för myndigheterna. Nya arbetsmetoder och partnerskap tas fram. Formerna för samarbete mellan de behöriga myndigheterna blir lättare att identifiera. Samarbetet förbättras och det blir lättare att se utvecklingsmöjligheterna. Hur många kurser och seminarier det har arrangerats. Hur många myndigheter som har deltagit. Hur många rapporter som har getts ut.

12 5. Komplementaritet med liknande åtgärder som finansieras genom andra EUinstrument, ÅTGÄRD 8: Jämförelse mellan bästa metoder för återvändande Jämförelser av de bästa metoderna för återvändande och hantering av processen med läget i andra medlemsstater (besök, seminarier, analyser, rapporter). Tonvikten ligger på hur tredjeländer tar emot sina medborgare arrangemang för återresa per flyg skillnader i praxis i transitområden, inbegripet bistånd från myndigheterna i transitländer analys av avtalen om återtagande mellan EU och tredjeländer; fokus sätts på återtagandeavtalen mellan EU och Ryssland. Nationella behöriga myndigheter, till exempel Migrationsverket, polisen och migrationsavdelningen vid inrikesministeriet. Exempel på bästa metoder samlas in och analyseras och tillämpas sedan på finländska förhållanden.

13 Hur många exempel på bästa metoder som har samlats in och anpassats till finländska förhållanden. Deltagarantalet. Jämförelse av mekanismerna för återvändande tillför de nationella åtgärderna ett mervärde. 5. Komplementaritet med liknande åtgärder som finansieras genom andra EUinstrument,

ÅTERVÄNDANDEFOND (ÅF) PROGRAM FÖR 2010

ÅTERVÄNDANDEFOND (ÅF) PROGRAM FÖR 2010 ÅTERVÄNDANDEFOND (ÅF) PROGRAM FÖR 2010 MEDLEMSSTAT: Finland FOND: Återvändandefond ANSVARIG MYNDIGHET: Inrikesministeriet, enheten för internationella ärenden OMFATTAR ÅR: 2010 3. ÅTGÄRDER SOM SKA STÖDAS

Läs mer

ÅTERVÄNDANDEFONDEN (RF) PROGRAM FÖR 2012

ÅTERVÄNDANDEFONDEN (RF) PROGRAM FÖR 2012 ÅTERVÄNDANDEFONDEN (RF) PROGRAM FÖR 2012 MEDLEMSSTAT: Finland FOND: Återvändandefonden ANSVARIG MYNDIGHET: Inrikesministeriet, enheten för internationella ärenden OMFATTAR ÅR: 2012 3. INSATSER SOM SKA

Läs mer

Medfinansiering från Återvändandefonden till utvecklingsprojekt

Medfinansiering från Återvändandefonden till utvecklingsprojekt Läs mer på: www.migrationsverket.se/fonder Medfinansiering från Återvändandefonden till utvecklingsprojekt Utlysning av medel från Europeiska återvändandefonden äger rum från 15 juli till 20 september

Läs mer

Asyl-, migrations- och integrationsfonden(amif) Funktionen för fonderna

Asyl-, migrations- och integrationsfonden(amif) Funktionen för fonderna Asyl-, migrations- och integrationsfonden(amif) Funktionen för fonderna Organisationsskiss Funktionen för fonderna Varför finns EU-fonder? Stimulerar medlemsstaterna att genomföra den EUgemensamma politiken.

Läs mer

Östersjöstaternas Råds Aktionsgrupp mot Människohandel

Östersjöstaternas Råds Aktionsgrupp mot Människohandel Arbejdsmarkedsudvalget, Retsudvalget, Socialudvalget, Udvalget for Udlændinge- og Integrationspolitik 2010-11 AMU alm. del Bilag 109, REU alm. del Bilag 251, SOU alm. del Bilag 178, UUI alm. del Bilag

Läs mer

ÅRLIGT PROGRAM. MEDLEMSSTAT: Sverige FOND: Europeiska återvändandefonden ANSVARIG MYNDIGHET: Migrationsverket ÅR: 2008

ÅRLIGT PROGRAM. MEDLEMSSTAT: Sverige FOND: Europeiska återvändandefonden ANSVARIG MYNDIGHET: Migrationsverket ÅR: 2008 ÅRLIGT PROGRAM X ursprunglig version 2008-03-04 version som reviderats (nummer, datum dd/mm/yyyy) efter dialog med kommissionen version som reviderats av annan orsak MEDLEMSSTAT: Sverige FOND: Europeiska

Läs mer

INTEGRATIONSFONDENS FLERÅRIGA PROGRAM FÖR 2007-2013

INTEGRATIONSFONDENS FLERÅRIGA PROGRAM FÖR 2007-2013 INTEGRATIONSFONDENS FLERÅRIGA PROGRAM FÖR 2007-2013 MEDLEMSSTAT: Finland FOND: Integrationsfonden ANSVARIG MYNDIGHET: Inrikesministeriet, enheten för internationella ärenden RAPPORTERINGSPERIOD: 2007-2013

Läs mer

EUROPEISKA ÅTERVÄNDANDEFONDEN

EUROPEISKA ÅTERVÄNDANDEFONDEN 111-2012-32348 EUROPEISKA ÅTERVÄNDANDEFONDEN Årligt program 2013 SVERIGE Ursprunglig version 2012-10-31 Version som reviderats (datum 07/03/2013) efter dialog med kommissionen Version som reviderats av

Läs mer

HANDLINGSPROGRAM FÖR HÄLSOKONTROLL UTKAST TILL ARBETSPROGRAM 1998-1999. (Art. 5.2.b I BESLUT 1400/97/EG)

HANDLINGSPROGRAM FÖR HÄLSOKONTROLL UTKAST TILL ARBETSPROGRAM 1998-1999. (Art. 5.2.b I BESLUT 1400/97/EG) GEST.6.SV-V/F-01/10/98 HANDLINGSPROGRAM FÖR HÄLSOKONTROLL UTKAST TILL ARBETSPROGRAM 1998-1999 (Art. 5.2.b I BESLUT 1400/97/EG) 1. INLEDNING Europeiska unionens verksamhet på folkhälsoområdet skall stödjas

Läs mer

För ett jämställt Dalarna

För ett jämställt Dalarna För ett jämställt Dalarna Regional avsiktsförklaring 2014 2016 Vi vill arbeta för...... Att förändra attityder Ett viktigt steg mot ett jämställt Dalarna är att arbeta med att förändra attityder i länet,

Läs mer

Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd

Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Innehåll

Läs mer

Överenskommelse. innovationsupphandling

Överenskommelse. innovationsupphandling Överenskommelse mellan Konkurrensverket och VINNOVA om innovationsupphandling 2014-05-27 1 (6) Inledning Konkurrensverket och VINNOVA har uppdrag och verksamhetsområden som är viktiga för innovationsupphandling.

Läs mer

EU-strategi för sydöstra Skåne

EU-strategi för sydöstra Skåne EU-strategi för sydöstra Skåne 1 Vägledande riktlinjer för vårt agerande kring gemensamma EU-frågor Vad ska denna gemensamma EU-satsning leda till? Vilka effekter vill vi uppnå? Med hjälp av denna strategi

Läs mer

EUROPEISKA ÅTERVÄNDANDEFONDEN

EUROPEISKA ÅTERVÄNDANDEFONDEN 111-2010-25754 EUROPEISKA ÅTERVÄNDANDEFONDEN Årligt program 2011 Reviderad version 2, 2011-10-20 SVERIGE MEDLEMSSTAT: Sverige FOND: Europeiska återvändandefonden (Återvändandefonden) ANSVARIG MYNDIGHET:

Läs mer

ATT FRÄMJA TILLGÄNGLIGHET TILL INFORMATION FÖR ETT LIVSLÅNGT LÄRANDE

ATT FRÄMJA TILLGÄNGLIGHET TILL INFORMATION FÖR ETT LIVSLÅNGT LÄRANDE ATT FRÄMJA TILLGÄNGLIGHET TILL INFORMATION FÖR ETT LIVSLÅNGT LÄRANDE Tillgänglig information är en grundläggande rättighet för alla studerande, med eller utan funktionsnedsättning och/eller särskilda behov

Läs mer

HANDBOK. för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS

HANDBOK. för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS HANDBOK för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS Världen angår oss Centerkvinnornas fond Världen angår oss (VAO) är fonden för Centerkvinnornas medlemmar som vill jobba för en

Läs mer

internationell strategi 1

internationell strategi 1 Internationell strategi internationell strategi 1 Internationell strategi Bakgrund Vi lever idag i ett globaliserat samhälle där ländernas gränser suddas ut. Fler reser, studerar eller bor i andra länder,

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet 2013/2061(INI) 5.9.2013 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om handlingsplanen för e-hälsa 2012 2020 Innovativ hälsovård för det 21:a

Läs mer

Barnens Rättigheter Manifest

Barnens Rättigheter Manifest Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,

Läs mer

Gå över gränsen! hur kan du som arbetar med vuxnas lärande ta hjälp av oss för internationellt samarbete?

Gå över gränsen! hur kan du som arbetar med vuxnas lärande ta hjälp av oss för internationellt samarbete? Gå över gränsen! hur kan du som arbetar med vuxnas lärande ta hjälp av oss för internationellt samarbete? Vad vill du göra och vad kan vi hjälpa till med? Fortbilda dig personligen? Göra ett studiebesök?

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för utveckling 15.7.2013 2013/0024(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för utveckling till utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och

Läs mer

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 KF, februari 2013 Dnr 325-1035/2012 www.stockholm.se Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Februari 2013 Stockholms stads program

Läs mer

Europeiska integrationsfonden

Europeiska integrationsfonden Diarienummer 2012-2 1(7) Stöder integration av medborgare från länder utanför EU Europeiska integrationsfonden Stöder projekt som syftar till att förbättra integrationen för nyanlända tredjelandsmedborgare

Läs mer

Ramöverenskommelse mellan regeringen och Miljöpartiet de gröna om migrationspolitik

Ramöverenskommelse mellan regeringen och Miljöpartiet de gröna om migrationspolitik 2011-03-03 Ramöverenskommelse mellan regeringen och Miljöpartiet de gröna om migrationspolitik Sverige ska ha en human asylpolitik och vara en fristad för dem som flyr undan förföljelse och förtryck. Samtidigt

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för regional utveckling 14.10.2009 2009/0072(CNS) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för regional utveckling till utskottet för kultur och utbildning över förslaget

Läs mer

Tjänstemannautbyte. En möjlighet till. internationalisering. för statligt anställda

Tjänstemannautbyte. En möjlighet till. internationalisering. för statligt anställda Tjänstemannautbyte En möjlighet till internationalisering för statligt anställda Programmen för tjänstemannautbyte stödjer internationell mobilitet och personalutveckling hos de anställda inom den statliga

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2014-2015

VERKSAMHETSPLAN 2014-2015 VERKSAMHETSPLAN 2014-2015 KOMMUNFÖRBUNDET SKÅNE BRYSSEL Denna verksamhetsplan presenterar verksamhetsinriktning, arbetsmetod och prioriteringar under 2014-.2015 för Kommunförbundet Skånes Brysselrepresentation.

Läs mer

Program mot Våld och förtryck i nära relationer

Program mot Våld och förtryck i nära relationer Program mot Våld och förtryck i nära relationer Hudiksvalls kommun Förord Arbetet med att förebygga våld och förtryck i nära relationer utgår från ett folkhälsoperspektiv och syftar till att medborgarnas

Läs mer

PATENT- OCH REGISTERSTYRELSEN. Sju mål för framtiden

PATENT- OCH REGISTERSTYRELSEN. Sju mål för framtiden PATENT- OCH REGISTERSTYRELSEN Sju mål för framtiden Ta en titt på våra mål för framtiden. Vi har utarbetat våra strategiska mål för perioden 2012 2015 tillsammans med de bästa experterna inom området

Läs mer

Mottagandet av ensamkommande barn och ungdomar i Europa

Mottagandet av ensamkommande barn och ungdomar i Europa Mottagandet av ensamkommande barn och ungdomar i Europa Länsstyrelsen, Malmö, 12 mars Mikaela Hagan, mikaela.hagan@rb.se, www.connectproject.eu The contents of this presentation can in no way be taken

Läs mer

Shirin Pettersson Henare. Tel: 010-4855499. Teamledare på Mottagningsenheten i Borås. shirin.petterssonhenare@migrationsver. ket.

Shirin Pettersson Henare. Tel: 010-4855499. Teamledare på Mottagningsenheten i Borås. shirin.petterssonhenare@migrationsver. ket. Januari 2013 Shirin Pettersson Henare Tel: 010-4855499 Teamledare på Mottagningsenheten i Borås shirin.petterssonhenare@migrationsver ket.se Migrationsverkets uppdrag Vi prövar ansökningar från de som

Läs mer

Europaparlamentets resolution av den 16 januari 2014 om EU:s strategi mot hemlöshet (2013/2994(RSP))

Europaparlamentets resolution av den 16 januari 2014 om EU:s strategi mot hemlöshet (2013/2994(RSP)) P7_TA-PROV(2014)0043 EU:s strategi mot hemlöshet Europaparlamentets resolution av den 16 januari 2014 om EU:s strategi mot hemlöshet (2013/2994(RSP)) Europaparlamentet utfärdar denna resolution med beaktande

Läs mer

av bidrag utfärdas genom förordning av inrikesministeriet. träda i kraft senast den 1 juli 2015.

av bidrag utfärdas genom förordning av inrikesministeriet. träda i kraft senast den 1 juli 2015. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av lagen om mottagande av personer som söker internationellt skydd och utlänningslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna

Läs mer

Så kan små och medelstora företag bli mer delaktiga i standardisering

Så kan små och medelstora företag bli mer delaktiga i standardisering Så kan små och medelstora företag bli mer delaktiga i standardisering Näringslivsorganisationer och standardiseringsorgan kan bidra till att öka medvetenheten bland små och medelstora företag om nyttan

Läs mer

Utsatta EU-medborgare i Sverige lägesrapport ur ett människohandelsperspektiv

Utsatta EU-medborgare i Sverige lägesrapport ur ett människohandelsperspektiv Utsatta EU-medborgare i Sverige lägesrapport ur ett människohandelsperspektiv Vad är uppdraget? Vi jobbar mot människohandel Inte mot generell social utsatthet och inte med minoritetsfrågor Det finns indikationer

Läs mer

VÄGLEDNING FÖR SAMORDNINGSKOMMITTÉN FÖR FONDERNA

VÄGLEDNING FÖR SAMORDNINGSKOMMITTÉN FÖR FONDERNA EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORATET FÖR Regional- och stadspolitik VÄGLEDNING FÖR SAMORDNINGSKOMMITTÉN FÖR FONDERNA OM BEHANDLING AV RETROAKTIVT EU-STÖD UNDER PERIODEN 2007 2013 ANSVARSFRISKRIVNING:

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 12-31

ÄNDRINGSFÖRSLAG 12-31 EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för regional utveckling 29.10.2009 2009/0072(CNS) ÄNDRINGSFÖRSLAG 12-31 Förslag till yttrande Karima Delli (PE430.326v01-00) över förslaget till rådets beslut om Europeiska

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

Kort om Barnkonventionen

Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Alla barn har egna rättigheter Den 20 november 1989 är en historisk dag för världens 2 miljarder barn. Då antog FNs generalförsamling konventionen om barnets

Läs mer

TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG

TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG 20110909 TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG Tillväxtprogram Fyrbodal Prioriterade programområden Projekt Förstudier Verksamheter t med programområdenas prioriteringar och insatser

Läs mer

BARN HAR EGNA RÄTTIGHETER?

BARN HAR EGNA RÄTTIGHETER? VISSTE DU ATT BARN HAR EGNA RÄTTIGHETER? DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA GÄLLER ALLA OAVSETT ÅLDER. FN:S KONVENTION OM KOM TILL FÖR ATT TRYGGA BARNETS SÄRSKILDA BEHOV OCH INTRESSEN. ALLA BARN ÄR JÄMLIKA KONVENTIONEN

Läs mer

Så här garanteras att personer med osteoartrit och reumatoid artrit får optimal vård i hela Europa: Rekommendationer från EUMUSC.

Så här garanteras att personer med osteoartrit och reumatoid artrit får optimal vård i hela Europa: Rekommendationer från EUMUSC. Så här garanteras att personer med osteoartrit och reumatoid artrit får optimal vård i hela Europa: Rekommendationer från EUMUSC.NET I samarbete med EULAR och 22 center i hela Europa - Med stöd av EG:s

Läs mer

Arbetsgruppen för skydd av enskilda med avseende på behandlingen av personuppgifter (Artikel 29)

Arbetsgruppen för skydd av enskilda med avseende på behandlingen av personuppgifter (Artikel 29) Arbetsgruppen för skydd av enskilda med avseende på behandlingen av personuppgifter (Artikel 29) 02318/09/SV WP167 Yttrande 8/2009 Om skydd av personuppgifter insamlade och behandlade av skattefria butiker

Läs mer

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Regional Action Plan 7 YES Let s do it Förord 8 4 Det regionala utvecklingsprogrammet Regionförbundet

Läs mer

Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige

Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige Produktion: Socialdepartementet Form: Blomquist Annonsbyrå Tryck: Edita Västra Aros, Västerås, 2011 Foto: Lars Forssted Artikelnummer: S2010.026 Strategi

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 1(9) enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 Inledning Socialstyrelsen har angett föreskrifter och allmänna råd för hur kommunerna ska inrätta ledningssystem för kvalitet i verksamheter enligt SoL, LVU,

Läs mer

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Åsa Johansson, utredare/ nämndsekreterare Tfn: 0345-18236 E-post: asa.johansson@hylte.se Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Kommunfullmäktige 2014-06-18 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Syfte...

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer (M och S) Föreskrifter och allmänna råd Våld i nära relationer Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling () publiceras myndighetens föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifter

Läs mer

Redovisning Workshop fredagen den 25 november, 2011

Redovisning Workshop fredagen den 25 november, 2011 Grupp 1 - Positivt med fondöverskridande program så som Kommissionen föreslår - FLEXIBEL elektronisk hantering gällande ansökan och rapportering önskvärd - Förenklad/samordnad hantering/rapportering av

Läs mer

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning 2015-06-09 1 (5) Avdelningen för ekonomi och styrning Björn Kullander Mänskliga rättigheter i styrning och ledning - Projektplan Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) kommer under 2015 och 2016

Läs mer

Så här färdigställer ni er strategi

Så här färdigställer ni er strategi Bilaga 1 Sida 1 av 8 2015-04-21 Så här färdigställer ni er strategi Nu har ni fått veta vilka fonder som ni får finansiering ifrån. Först ska ni plocka bort den eller de fonder som ni har sökt, men inte

Läs mer

Tjänstemannautbyte. En möjlighet till. internationalisering. för statligt anställda

Tjänstemannautbyte. En möjlighet till. internationalisering. för statligt anställda Tjänstemannautbyte En möjlighet till internationalisering för statligt anställda Programmen för tjänstemannautbyte stödjer internationell mobilitet och personalutveckling hos de anställda inom den statliga

Läs mer

Rättslig styrning 2011-06-22 RCI 19/2011

Rättslig styrning 2011-06-22 RCI 19/2011 BFD12 080926 1 (5) Rättslig styrning 2011-06-22 RCI 19/2011 Rättsligt ställningstagande angående uppehållstillstånd för fristadsförfattare 1 Bakgrund Med fristadsförfattare avses författare som i sina

Läs mer

Verksamhetsplan för 2012

Verksamhetsplan för 2012 Verksamhetsplan för 2012 Nduguföreningens syftesparagraf Nduguföreningen vill tillsammans med invånare och lokala aktörer i byn Kizaga och omgivande byar i Tanzania, verka för att ge enskilda människor

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel 21/VIII/2007 K(2007) 3926 slutlig KOMMISSIONENS BESLUT av den 21/VIII/2007 om genomförande av rådets beslut 2007/435/EG med avseende på antagandet av strategiska

Läs mer

GEMENSKAPENS ÅTGÄRDSPROGRAM FÖR HÄLSOÖVERVAKNING ARBETSPROGRAM FÖR 2000 (Artikel 5.2.b i beslut 1400/97/EG)

GEMENSKAPENS ÅTGÄRDSPROGRAM FÖR HÄLSOÖVERVAKNING ARBETSPROGRAM FÖR 2000 (Artikel 5.2.b i beslut 1400/97/EG) VERSION FINALE GEMENSKAPENS ÅTGÄRDSPROGRAM FÖR HÄLSOÖVERVAKNING ARBETSPROGRAM FÖR 2000 (Artikel 5.2.b i beslut 1400/97/EG) 1. Inledning Europeiska unionens verksamhet på folkhälsoområdet skall stödjas

Läs mer

2 Internationell policy

2 Internationell policy Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 19 februari 2002 Reviderad den: 20 augusti 2009 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Dokumentet gäller för:

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING L 150/168 Europeiska unionens officiella tidning 20.5.2014 EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) nr 516/2014 av den 16 april 2014 om inrättande av asyl-, migrations- och integrationsfonden, om

Läs mer

Nytt europeiskt utbildningsprogram: Erasmus+

Nytt europeiskt utbildningsprogram: Erasmus+ Nytt europeiskt utbildningsprogram: Erasmus+ "Erasmus+" är namnet på EU:s nya program för utbildning, ungdom och sport. Det kommer att ersätta det ramprogram som finns idag och starta 2014. Det nya programmet

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET ÄNDRINGSFÖRSLAG 35-44. Utskottet för kultur och utbildning 2008/0258(COD) 17.3.2009

EUROPAPARLAMENTET ÄNDRINGSFÖRSLAG 35-44. Utskottet för kultur och utbildning 2008/0258(COD) 17.3.2009 EUROPAPARLAMENTET 2004 Utskottet för kultur och utbildning 2009 2008/0258(COD) 17.3.2009 ÄNDRINGSFÖRSLAG 35-44 Förslag till betänkande Ruth Hieronymi (PE420.136v01-00) Förslag till Europaparlamentets och

Läs mer

Delrapport för verksamheter som har beviljats utvecklingsmedel år 2011 för att stärka stödet till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnar våld

Delrapport för verksamheter som har beviljats utvecklingsmedel år 2011 för att stärka stödet till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnar våld Delrapport för verksamheter som har beviljats utvecklingsmedel år 2011 för att stärka stödet till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnar våld 1. Grunduppgifter Kommun/verksamhet: Medrapporterande

Läs mer

FÖRHANDLINGARNA OM BULGARIENS OCH RUMÄNIENS ANSLUTNING TILL EUROPEISKA UNIONEN

FÖRHANDLINGARNA OM BULGARIENS OCH RUMÄNIENS ANSLUTNING TILL EUROPEISKA UNIONEN FÖRHANDLINGARNA OM BULGARIENS OCH RUMÄNIENS ANSLUTNING TILL EUROPEISKA UNIONEN Bryssel den 31 mars 2005 (OR. en) AA 12/2/05 REV 2 ANSLUTNINGSFÖRDRAGET: PROTOKOLLET, BILAGA IX UTKAST TILL RÄTTSAKTER OCH

Läs mer

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund Så vill vi ha Flens kommuns äldreomsorg i framtiden 2008 2012 Är du intresserad av en god äldreomsorg i Flen? Vi politiker hoppas att du som bor i Flens kommun

Läs mer

Det är smart att driva företag kooperativt. Det förenar det bästa av två världar resultatorientering och mänsklighet.

Det är smart att driva företag kooperativt. Det förenar det bästa av två världar resultatorientering och mänsklighet. Det är smart att driva företag kooperativt. Det förenar det bästa av två världar resultatorientering och mänsklighet. Socialt Företagande Info om Coompanion Definition sociala företag Inuti och utanför

Läs mer

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Styrelsen 2013-10-24 Sida 80 (91) 52 Samverkan mot våld Samverkan mot våld har varit ett projekt i Norrbotten under åren 2011-2012. Projektet har syftat till att

Läs mer

Informationshantering och journalföring. Maria Jacobsson, Hälso- och sjukvårdsavdelningen

Informationshantering och journalföring. Maria Jacobsson, Hälso- och sjukvårdsavdelningen Informationshantering och journalföring Maria Jacobsson, Hälso- och sjukvårdsavdelningen 1. Målet för hälso- och sjukvården 2 HSL Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor

Läs mer

Kommunikationsstrategi för Norrbottens läns landsting 2014-2016

Kommunikationsstrategi för Norrbottens läns landsting 2014-2016 Kommunikationsstrategi för Norrbottens läns landsting 2014-2016 Kommunikation är en av ledningsprocesserna i landstinget. Landstinget ska vara en organisation med ett aktivt kommunikationsarbete och en

Läs mer

Finlands Banks strategi

Finlands Banks strategi Finlands Banks strategi Bankavdelningen vid Finlands Bank svarar för genomförandet av ECB:s penningmarknadsoperationer i Finland. Finlands Bank främjar prisstabilitet och finansiell stabilitet, effektivitet

Läs mer

Sammanfattning av rapport om länders beskrivning av utsatta EU-medborgare

Sammanfattning av rapport om länders beskrivning av utsatta EU-medborgare Nationella Samordnaren utsatta EU-medborgare S2015:01 Sammanfattning av rapport om länders beskrivning av utsatta EU-medborgare Bakgrund Unionsmedborgares rätt att fritt röra och uppehålla sig i andra

Läs mer

EUROPEISKA FLYKTINGFONDEN

EUROPEISKA FLYKTINGFONDEN ANNEX II 111-2008-9061 EUROPEISKA FLYKTINGFONDEN Årligt program 2008 SVERIGE MEDLEMSSTAT: Sverige FOND: Europeiska flyktingfonden (Flyktingfonden) ANSVARIG MYNDIGHET: Migrationsverket ÅR: 2008 1. ALLMÄNNA

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Ledningskansliet

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Ledningskansliet ÖREBRO LÄNS LANDSTING Ledningskansliet Riktlinjer för internationellt engagemang 2011-2014 2 Riktlinjer för internationellt engagemang Inledning Landstingsfullmäktige antog i juni 2003 en policy för Örebro

Läs mer

RÅDGIVANDE KOMMITTÉN OM RAMKONVENTIONEN OM SKYDD FÖR NATIONELLA MINORITETER

RÅDGIVANDE KOMMITTÉN OM RAMKONVENTIONEN OM SKYDD FÖR NATIONELLA MINORITETER Strasbourg, 17 april 2008 GVT/COM/II(2008)001 RÅDGIVANDE KOMMITTÉN OM RAMKONVENTIONEN OM SKYDD FÖR NATIONELLA MINORITETER SVERIGES REGERINGS KOMMENTARER TILL RÅDGIVANDE KOMMITTÉNS ANDRA YTTRANDE OM GENOMFÖRANDET

Läs mer

Europeiska integrationsfonden

Europeiska integrationsfonden 1(8) Diarienummer 2013-03-12 Stöder integration av medborgare från länder utanför EU Europeiska integrationsfonden Stöder projekt som syftar till att förbättra integrationen för nyanlända tredjelandsmedborgare

Läs mer

Målgruppen för projektet var framförallt kvinnor, delvis med utländsk bakgrund, som redan hade startat eller ville starta eget företag på landsbygden.

Målgruppen för projektet var framförallt kvinnor, delvis med utländsk bakgrund, som redan hade startat eller ville starta eget företag på landsbygden. PROJEKTSTÖD - Slutrapport Du ska använda blanketten för att skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten i databasen för

Läs mer

SAMMANHÅLLNINGSPOLITIKEN 2014-2020

SAMMANHÅLLNINGSPOLITIKEN 2014-2020 GEMENSKAPSLEDD LOKAL UTVECKLING SAMMANHÅLLNINGSPOLITIKEN 2014-2020 I december 2013 godkände Europeiska unionens råd formellt de nya reglerna och lagstiftningen som styr nästa runda av EU:s sammanhållningspolitiska

Läs mer

Utdrag ur Europa Europa program/noter/kampskrift (2014). Se europaeuropa.nu för mer information.

Utdrag ur Europa Europa program/noter/kampskrift (2014). Se europaeuropa.nu för mer information. Utdrag ur Europa Europa program/noter/kampskrift (2014). Se europaeuropa.nu för mer information. Frontex EU:s militanta födelsedagsbarn Den europeiska byrån vars främsta uppgift är att postera ut poliser

Läs mer

Verksamhetsplan för Energikontoret i Mälardalen AB. Verksamhetsår 2013. Energikontoret verkar för en hållbar energiutveckling i Mälardalen

Verksamhetsplan för Energikontoret i Mälardalen AB. Verksamhetsår 2013. Energikontoret verkar för en hållbar energiutveckling i Mälardalen Verksamhetsplan för Energikontoret i Mälardalen AB Verksamhetsår 2013 Energikontoret verkar för en hållbar energiutveckling i Mälardalen Energikontoret i Mälardalen AB Syfte Energikontoret i Mälardalen

Läs mer

Hjälp att rekrytera i EU

Hjälp att rekrytera i EU Hjälp att rekrytera i EU Sysselsättning & Europeiska socialfonden Sysselsättning socialpolitik Europeiska kommissionen 1 Eures: Hjälp att rekrytera i EU Vill ditt företag bygga upp en mångkulturell, flerspråkig

Läs mer

Årsplan 2014 Uppdrag till kommunfullmäktiges beredningar

Årsplan 2014 Uppdrag till kommunfullmäktiges beredningar Uppdrag till kommunfullmäktiges beredningar 2013-12-11 Kommunfullmäktiges presidium KS13.1069 Innehåll Inledning 5 1 Uppföljning av målen i Vilja och mål ur ett medborgarperspektiv 6 2 Framtidsbild 2018

Läs mer

Vägledning för kanalstrategi

Vägledning för kanalstrategi Vägledning Version 1.0 2010-09-28 Vägledning för kanalstrategi Vad vill E-delegationen uppnå med vägledningen? Mål: att bidra till att offentlig förvaltning levererar service till privatpersoner och företag

Läs mer

SAMMANHÅLLNINGSPOLITIKEN 2014 2020

SAMMANHÅLLNINGSPOLITIKEN 2014 2020 INTEGRERAD HÅLLBAR STADSUTVECKLING SAMMANHÅLLNINGSPOLITIKEN 2014 2020 I december 2013 godkände Europeiska unionens råd formellt de nya reglerna och lagstiftningen som styr nästa runda av EU:s sammanhållningspolitiska

Läs mer

1 (5) Verksamhetsplan 2012

1 (5) Verksamhetsplan 2012 1 (5) Verksamhetsplan 2012 CSR Västsverige ger medlemmar ökad konkurrenskraft genom att omsätta kunskap i konkret handling. CSR Västsverige utvecklar och sprider verktyg och kompetens kring betydelsen

Läs mer

Information om nätverksaktiviteter

Information om nätverksaktiviteter Information om nätverksaktiviteter Genom nätverksaktiviteterna sprider Landsbygdsnätverket information om landsbygdsprogrammet. Nätverksaktiviteterna syftar även till att underlätta metodutbyte och erfarenhetsutbyte

Läs mer

Överenskommelse om Skånesamverkan mot droger

Överenskommelse om Skånesamverkan mot droger LÄNSSTYRELSEN 2011-04-01 1(5) Överenskommelse om Skånesamverkan mot droger 1. Skånesamverkan mot droger Under namnet Skånesamverkan mot droger, SMD samverkar Länsstyrelsen, Region Skåne, Kommunförbundet

Läs mer

Kommunstyrelsens arbetsutskott 2015-06-12 1 (5) Roland Åkesson (C), ordförande Britt-Marie Domeij (M)

Kommunstyrelsens arbetsutskott 2015-06-12 1 (5) Roland Åkesson (C), ordförande Britt-Marie Domeij (M) Sida Kommunstyrelsens arbetsutskott 2015-06-12 1 (5) Plats och tid Kommunhuset den 12 juni 2015 kl. 08.00 10.00 Beslutande Roland Åkesson (C), ordförande Britt-Marie Domeij (M) Lars Hollner (S) Ann Petersson

Läs mer

Ensamkommande barn och ungdomar God mans roll under asylprocessen och Överförmyndarens roll

Ensamkommande barn och ungdomar God mans roll under asylprocessen och Överförmyndarens roll Ensamkommande barn och ungdomar God mans roll under asylprocessen och Överförmyndarens roll Pernilla Andemore, socionom Arbetsledare, överförmyndarverksamheten för Stenungsund, Orust, Lilla Edet och Tjörns

Läs mer

Projektets uppdrag: Att uppmärksamma och motarbeta diskriminering av personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) eller psykisk ohälsa

Projektets uppdrag: Att uppmärksamma och motarbeta diskriminering av personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) eller psykisk ohälsa Projektets uppdrag: Att uppmärksamma och motarbeta diskriminering av personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) eller psykisk ohälsa Samarbetspartners: Sveriges Kommuner och Landsting,

Läs mer

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig

Läs mer

Gränsöverskridande livssituationer i EU

Gränsöverskridande livssituationer i EU GENERALDIREKTORATET FÖR EU-INTERN POLITIK UTREDNINGSAVDELNING C: MEDBORGERLIGA RÄTTIGHETER OCH KONSTITUTIONELLA FRÅGOR RÄTTSLIGA FRÅGOR Gränsöverskridande livssituationer i EU En jämförande studie om civilståndshandlingar

Läs mer

Framtidens kollektivtrafik. Kommunikation och media

Framtidens kollektivtrafik. Kommunikation och media Framtidens kollektivtrafik Kommunikation och media Detta är en delrapport inom det förvaltningsövergripande projektet Framtidens kollektivtrafik i Malmö. Detta pm är sammanställt av: Linda Herrström, Gatukontoret

Läs mer

Riktlinjer för undergruppen katastrofrisk vid sjukförsäkring

Riktlinjer för undergruppen katastrofrisk vid sjukförsäkring EIOPA-BoS-14/176 SV Riktlinjer för undergruppen katastrofrisk vid sjukförsäkring EIOPA Westhafen Tower, Westhafenplatz 1-60327 Frankfurt Germany - Tel. + 49 69-951119-20; Fax. + 49 69-951119-19; email:

Läs mer

Meddelandeblad. Januari 2005

Meddelandeblad. Januari 2005 Meddelandeblad Mottagare: Kommunstyrelser, socialtjänstens individ- och familjeomsorg, länsstyrelser, förvaltningsdomstolar, Utrikesdepartementet och Migrationsverket Januari 2005 Rättigheter inom socialtjänsten

Läs mer

Bilagor. till Välj rätt mänskliga rättigheter i offentlig verksamhet

Bilagor. till Välj rätt mänskliga rättigheter i offentlig verksamhet Bilagor till Välj rätt mänskliga rättigheter i offentlig verksamhet B ilaga A. Ämnen Ska alla ha rätt till ett namn? Ska alla ha rätt till en bostad? Ska alla kunna ta del av sjukvård? Ska alla vara lika

Läs mer

Våld i nära relationer. Handlingsplan för socialnämnden 2011

Våld i nära relationer. Handlingsplan för socialnämnden 2011 Våld i nära relationer Handlingsplan för socialnämnden 2011 1 Utgångspunkter Enligt 5 kap 11 andra stycket socialtjänstlagen ska socialnämnden särskilt beakta att kvinnor som är eller har varit utsatta

Läs mer

Kommittédirektiv. Framtidens stöd till konsumenter. Dir. 2011:38. Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011

Kommittédirektiv. Framtidens stöd till konsumenter. Dir. 2011:38. Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011 Kommittédirektiv Framtidens stöd till konsumenter Dir. 2011:38 Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011 Sammanfattning En särskild utredare ska se över det befintliga stödet till konsumenter i form

Läs mer

PROJEKTPLAN. Sjukhusmaterial

PROJEKTPLAN. Sjukhusmaterial PROJEKTPLAN Sjukhusmaterial Version: 3 1 Innehållsförteckning Inledning... 3 Projektledningsgrupp... 3 Delprojektgrupp... 3 Bakgrund... 3 Behovs- och problemformulering... 3 Syfte... 4 Målgrupp... 4 Projektmål...

Läs mer

Försvarsdepartementet

Försvarsdepartementet Ds 2006:1 En strategi för Sveriges säkerhet Försvarsberedningens förslag till reformer REGERINGENS PROPOSITION 2005/06:133 Samverkan vid kris - för ett säkrare samhälle Säkerhetsstrategin Arbetet bör bedrivas

Läs mer