EUROPEISKA ÅTERVÄNDANDEFONDEN

Transkript

1 EUROPEISKA ÅTERVÄNDANDEFONDEN Årligt program 2013 SVERIGE

2 Ursprunglig version Version som reviderats (datum 07/03/2013) efter dialog med kommissionen Version som reviderats av annan orsak MEDLEMSSTAT: Sverige FOND: Europeiska återvändandefonden (Återvändandefonden) ANSVARIG MYNDIGHET: Migrationsverket ÅR: ALLMÄNNA BESTÄMMELSER FÖR URVAL AV PROJEKT SOM SKA FINANSIERAS GENOM DET ÅRLIGA PROGRAMMET A. Allmänna bestämmelser Intern organisation och partnerskapets konstruktion Migrationsverket har av regeringen utsetts till ansvarig myndighet för Europeiska återvändandefonden. Återvändandefonden förvaltas av fondenheten, en särskilt inrättad enhet vid Migrationsverket. Fondenheten har en oberoende ställning i förhållande till de verksamhetsområden inom myndigheten som kan komma att ansöka om projektbidrag. I enlighet med Europarlamentets och rådets beslut om inrättandet av fonderna har Migrationsverket inrättat ett partnerskap i två nivåer som består av dels en nationell samrådskommitté, dels en expertgrupp. Genom Migrationsverkets samråd med partnerskapet garanteras en öppenhet och parternas insyn och möjligheter att påverka Migrationsverkets arbete med Återvändandefonden. Den nationella samrådskommittén består av företrädare på hög nivå från de myndigheter och organisationer som utgör fondens intressenter. Kommittén ska ge synpunkter på fondens fleråriga program, de årliga programmen samt slutrapporterna innan dessa sänds till kommissionen. Samrådskommittén delges även information om de projekt som beviljats stöd från Återvändandefonden. Migrationsverkets generaldirektör är kommitténs ordförande. Från augusti 2009 omfattar den nationella samrådskommittén alla fyra fonder inom SOLIDprogrammet. Expertgruppen består av sakkunniga som en del av partnerskapets intressenter ställt till förfogande i arbetet med Återvändandefonden. I gruppen ingår även verksamhetsexperter från Migrationsverket. Experterna har bland annat till uppgift att bidra med underlag till de fleråriga och årliga programmen för Återvändandefonden. Vidare ska experterna delta i urvals- och beredningsprocessen och bedöma projektansökningarnas relevans i förhållande till målen som anges i det fleråriga programmet. Experterna ska även följa projektens utvecklingsprocess och verka för att resultaten från avslutade projekt utvärderas och sprids. 2

3 Komplementaritet med liknande åtgärder som finansieras genom andra EUinstrument och förebyggande arbete för att undvika dubbelfinansiering Som redan beskrivits ovan omfattar den nationella samrådskommittén alla fyra fonder inom SOLID-programmet. Övergripande säkerställs att fonderna kompletterar varandra. Genom samrådskommitténs delaktighet och insyn i framtagandet av både de fleråriga och årliga programmen för alla fyra fonder inom SOLID-programmet minskas riskerna för dubbelfinansiering. Motsvarande effekt har att flera av ledamöterna i expertgruppen även ingår i Gränsfondens expertgrupp. Då det kan finnas otydligheter i gränsdragningen mellan delar av Återvändandefonden och Gränsfonden kompletteras samrådskommitténs insatser med ett kontinuerligt informationsutbyte mellan fondenheten och Rikskriminalpolisen som förvaltar Gränsfonden. Information delas om både ansökningar och beslutade projekt inom respektive fond. Om det av en ansökan uppenbart framgår att det finns kopplingar till Gränsfonden, kontaktar ansvarig handläggare ansvarig vid Rikskriminalpolisen. Motsvarande tillvägagångssätt sker inom övriga SOLID-fonder. Tidsplan för genomförandet av det årliga programmet Den ordinarie utlysningen av 2013 års medel genomfördes under tiden 2 maj till 30 augusti Utlysningen offentliggjordes genom information som publicerades på Migrationsverkets webbplats och genom ett nyhetsbrev som utkommer regelbundet och skickas elektroniskt till cirka 850 prenumeranter. Utöver det som nämnts ovan har ett faktablad tagits fram som beskriver Återvändandefondens mål samt dess prioriterade områden. Faktabladet ger även information om villkoren för att kunna beviljas medfinansiering från fonden, till exempel vilka som kan ansöka om medfinansiering, vilka målgrupper som ingår, minimikriterier för urval, råd om ansökningsförfarandet, uppgift på kontaktpersoner samt sista dag för inlämnande av ansökan. Samtliga ansökningshandlingar som ska användas finns som mallar och hämtas via Migrationsverkets webbplats. För ekonomisk information och bestämmelser kring exempelvis utgifter som är stödberättigade hänvisas till en handbok Fondhjälpredan. Handboken finns att ladda ner från Migrationsverkets webbplats. Parallellt med den ordinarie utlysningen skedde under samma tidsperiod en intern utlysning för Migrationsverket. Utlysningen offentliggjordes via myndighetens intranät. Ett separat faktablad togs fram, som utöver det innehåll som beskrivs ovan även omfattar de särskilda villkor/krav som ställs för att ansvarig myndighet ska få genomföra projekt med verkställande metod. Urvalet av projekt fram till beslut om tilldelning av medel pågick parallellt för ansökningar i den öppna och i den interna utlysningen under perioden septembernovember Det fattades beslut i ansökningarna i januari Processen att teckna bidragsöverenskommelse med de projekt som beviljas medel inleds vid datumet för beslut. Målsättningen är att bidragsöverenskommelse ska ha tecknats med varje enskilt projekt inom sex månader efter beslut. Projekt som beviljats medel ur Återvändandefonden i 2013 års program startar tidigast 1 januari 2013 och kan som längst pågå i 30 månader. Några av projekten som 3

4 beviljats medel kan komma att belasta 2012 års program i avsikt att upparbeta Sveriges medelstilldelning så effektivt som möjligt. I ansökningar som avslås i den öppna respektive interna utlysningen meddelas detta projektägaren skriftligt med motivering till avslaget. Rutinerna som tillämpas för urval av beslut och tilldelning av medel från Återvändandefonden bygger på svensk förvaltningsrättslig lagstiftning och på de av kommissionen godkända förfaranden som anges i Beskrivning av kontroll- och förvaltningssystem för Flyktingfonden och Återvändandefonden och säkerställer likabehandling och icke-diskriminering av ansökningar och projektförslag genom hela processen från utlysningen till tecknandet av bidragsöverenskommelse. Samtliga projektansökningar, såväl i den öppna som i den interna utlysningen, administreras, bereds och bedöms genom ett rutinmässigt förfarande med checklistor. Sökanden ges lika långa svarstider för kompletteringar och alla projektägare delges samma information om den fortsatta processen vid beslut. Inom ramen för beredning av ansökningar granskar fondenheten om alla projektansökningar uppfyller de kriterier som anges i artikel 15.5 i rådsbeslutet, som handlar om situationen och behoven som föreligger i Sverige, utgifternas kostnadseffektivitet i förhållande till målgruppen och om den sökande organisationen eller myndigheten har den behörighet, erfarenhet, sakkunskap och trovärdighet som krävs för att genomföra åtgärden. Det kontrolleras också om åtgärden är stödberättigande samt om åtgärden kompletterar andra EUfinansierade åtgärder. Inom ramen för 2013 års ordinarie utlysning kommer också säkerställas att ansökningarna som beviljas medel har en tydlig koppling till de för Återvändandefonden tre utpekade fokusområden. Nedan under del B redovisas ett antal nationella identifierade utvecklingsbehov för programåret 2013 som kan kopplas till de tre fokusområdena. Dessa kommer också särskilt att beaktas när eventuella kvarvarande medel för 2012 och tilldelade medel för programår 2013 ska fördelas. Migrationsverket som verkställande organ Migrationsverket har genom lag det operativa ansvaret för asylprövning vilket även omfattar att verket företräder staten om asylbeslut överklagas i domstol asylmottagning, vidarebosättning, frivillig återvandring samt självmant återvändande. I egenskap av förvaltningsmyndighet har Migrationsverket en monopolställning vad avser myndighetsutövningen inom dessa områden men ska även verka för samordning och samarbete mellan samtliga berörda myndigheter så att verksamheten bedrivs effektivt. Inom ramen för det årliga programmet kan Migrationsverket endast fungera som verkställande myndighet inom områden där myndigheten har en monopolställning eller när dess uppdrag att samordna eller samarbeta med andra myndigheter är nödvändig för att genomföra uppdraget. Sekretess- och säkerhetsskäl kan också motivera att Migrationsverket blir projektägare och ensam stödmottagare. Motiveringen till att myndigheten är verkställande organ redovisas under eventuell åtgärd i kapitel 2, avsnitt 3. 4

5 B. Lägesbeskrivning rörande de tre strategiska prioriteringarna 2013 Fortsatt utveckling och förbättring av arbetet kring frivilligt återvändande Migrationsverket strävar i första hand mot att den som fått ett avlägsnandebeslut förstår och accepterar beslutet samt återvänder självmant och inom fastställd tid. Sedan flera år tillbaka har återvändandearbetet hos Migrationsverket varit ett prioriterat område och verket arbetar fortlöpande med att förstärka och strukturera arbetet med det självmana återvändandet. En insats i detta arbete är att införa ett leaninspirerat arbetssätt där centrala faktorer som enhetlighet, kvalitet, kundvärde, effektiva processer och involverade medarbetare ingår. En annan del i utvecklingsarbetet kring frivilligt återvändande är bland annat den kartläggning och utvärdering som Migrationsverket genomfört av de reintegreringsavtal som Sverige tecknat med ett antal länder. Kartläggningen ska ge svar på vilka stödinsatser som återvändande personer efterfrågar samt om efterfrågade stödinsatser överensstämmer med genomförda och befintliga stödinsatser i ursprungsländerna. Dessa insatser, liksom det stöd som frivilligorganisationer såsom Svenska Röda korset ger i tredjeland till återvändande personer, kan bidra till att utveckla och stärka ett mer varaktigt och långsiktigt återvändande. Inom ramen för detta arbete finns ett övergripande mål om att hitta nya former för återvändandeprogram och att utveckla och pröva nya eller förbättrade metoder till stöd för återvändande. Ett exempel på en sådan ny metod är att svenska organisationer, i samarbete med frivilligorganisationer och myndigheter i tredjeländer, som till exempel nationella rödakors- och rödahalvmåneföreningar och migrationsorgan såsom IOM International Organisation for Migration, initierar och utvecklar verksamheter i ursprungslandet för de människor som återvänder. Aktiviteter inom ramen för dessa verksamheter kan vara stöd i juridiska frågor, i förmedling av arbetsgivare, av lokala och statliga myndigheter och i bostadsrådgivning. Dessutom inriktar dessa frivilligorganisationer sig på kapacitetsutveckling av sina systerföreningar i ursprungslandet. Andra typer av stöd i tredjeland utifrån individens behov bör ta hänsyn till särskilt utsatta grupper såsom ensamkommande barn och ensamstående föräldrar. Inom ramen för arbetet med frivilligt återvändande har ett fortlöpande behov av utvecklingsinsatser identifierats. Dessa insatser bör rikta in sig på bland annat identitetsfrågor för att få fram identitetshandlingar i större utsträckning och i ett tidigare skede av asylprocessen. En typ av utveklingsinsats kring dessa frågor kan vara att ta fram metoder för utökat samarbete och informationsutbyte med tredjeland gällande identitet och medborgaskap. Arbetet med att vidareutveckla och förbättra det frivilliga återvändandet har påbörjats genom medel från Återvändandefonden inom ramen för tidigare programår och fortsätter delvis genom årets program under åtgärd 1. Inom ramen för aktuell åtgärd handlar det främst om att utveckla och pröva nya metoder till stöd för återvändande. Mot bakgrund av att arbetet med det frivilliga återvändandet har varit och även fortsättningsvis är ett prioriterat område för Migrationsverket fortsätter det arbete, som inom Återvändandefondens försorg 5

6 syftat till att förstärka och strukturera arbetet med det självmana återvändandet och att införa ett leaninspirerat arbetssätt, genom nationella medel. Främjande av ett mer strategiskt fokus på EU-standarder genom genomförandet av åtgärder kopplade till kraven i återvändandedirektivet Återvändandedirektivet infördes i svensk lagstiftning den 1 maj För svensk lagstiftning innebär lagändringen störst förändringar när det gäller reglerna om inreseförbud och tidsfrist för frivillig avresa samt när det gäller reglerna om hur länge en person får sitta i förvar. Mot bakgrund av att direktivet nyligen infördes i svensk lagstiftning finns behovet av att rikta utvecklingsinsatser till kraven inom återvändandedirektivet på ett mer övergripande plan. Såsom anges i ovan avsnitt är återvändandearbetet prioriterat hos Migrationsverket sedan flera år tillbaka. I detta arbete finns ett behov av att samarbeta med andra myndigheter och organisationer i utvecklandet av metoder och verktyg till exempel kring samtal i olika delar inför återvändandet och kring återvändande för särskilt utsatta grupper. Inom ramen för behovet är givetvis de EU-gemensamma normerna som tagits fram vägledande och styrande. Återvändandet av ensamkommande barn kompliceras av att det ska finnas en mottagare, förälder eller annan anhörig i mottagarlandet. Svårigheter råder främst gällande att hitta bra och hållbara metoder för efterforskning av anhöriga. Tidigare erfarenheter, från bland annat projekt genomförda inom ramen för Återvändandefonden, har påvisat ett behov av samarbete med flera aktörer i mottagarlandet där även anhöriga kan ingå, till exempel i ett gemensamt stödprogram med barnet. För att underlätta ett återvändande för de ensamkommande barnen och för att få ett bättre mottagande i mottagarlandet bör fungerande samarbetsformer med olika aktörer etableras även nationellt. Viktiga aktörer i återvändandearbetet är förutom Migrationsverket, kommuner, landsting och frivilligorganisationer. Vidare finns det även behov av en central kunskapsbank inriktad på återvändande för ensamkommande barn och andra särskilt utsatta grupper. En sådan kunskapsbank skulle med fördel tas fram i samarbete med andra medlemsstater. Arbetet med återvändande kopplat till kraven i återvändandedirektivet genomförs idag främst genom nationella medel och inom ramen för Migrationsverkets ordinarie verksamhet. När det gäller återvändande av ensamkommande barn genomfördes fram till sista december 2012 samverkansaktiviteter mellan ett antal europeiska länder genom medfinansiering av Europeiska återvändandefonden. Aktiviteterna handlade exempelvis om samverkan rörande efterforskning av anhöriga och mottagandet av barnen i hemlandet. När det handlar om att skaffa sig ökade kunskaper om återvändandearbetet avseende till exempel ensamkommande barn sker detta genom medfinansiering av Återvändandefonden inom ramen för åtgärd 2 i detta program. Nationell kapacitetsökning genom samarbete med andra medlemsstater En av de viktigaste delarna i Migrationsverkets utvecklingsarbete är behovet av att bygga in ett kontinuerligt lärande för dem som arbetar operativt med återvändandefrågor. Detta till följd av frekventa förändringar inom 6

7 återvändandeområdet. Ett sätt att tillgodose behovet av kompetensutveckling och en ökad förståelse för återvändandearbetet är att utveckla utbytesprogram dels mellan berörda nationella myndigheter och frivilligorganisationer, dels mellan olika medlemsstater. Med anknytning till kapacitetsökning genom samarbete med andra medlemsstater har man i Sverige särskilt identifierat ett behov av utveckling av metoder för utökat informations- och erfarenhetsutbyte mellan medlemsstaterna och mellan medlemsstater och tredjeland i frågor som rör identitet och medborgarskap. I dagsläget sker inget aktivt arbete avseende dessa behov varken med nationella medel eller genom medfinansiering av Återvändandefonden. 2. ÅTGÄRDER FÖR GENOMFÖRANDE AV PRIORITERINGARNA SOM SKA STÖDJAS GENOM PROGRAMMET Det övergripande målet som Sverige har angivit i det fleråriga programmet är att handläggningstiden mellan lagakraftvunnet beslut och utresa för personer som fått avslag på sin ansökan om asyl ska minska. Detta mål kommer under programperioden att ha hög prioritet och verksamheten i de projekt som beviljas medfinansiering från Återvändandefonden ska därför i hög grad bidra till att detta mål nås. Det årliga programmet 2013 omfattar liksom tidigare års program åtgärder som syftar till att nå detta mål på lång sikt. Vid utlysningen av 2013 års medel ur Europeiska återvändandefonden inkom totalt tre ansökningar om medfinansiering, två ansökningar inkom inom ramen för den öppna utlysningen och en ansökan inkom i den interna utlysningen. Efter att ansökningarna beretts för expertgruppen bifölls två av ansökningarna vilka också blev föremål för beslut enligt de rutiner som beskrivs i kapitel 1. En ansökan uppfyllde inte kraven i Återvändandefonden och avslogs. En sammanfattande bild av utlysningsomgången inför 2013 är att antalet ansökningar varit få. Åtgärderna i det årliga programmet 2013 ryms inom prioritering 3 och 4. Till följd av att det i aktuell utlysning inte inkom några projektansökningar som ryms inom prioritering 1 samt att det inte finns några åtgärder inom prioritering 1 som fortsätter från tidigare programår, finns det inom ramen för 2013 års program inte några åtgärder som genomförs inom nämnda prioritering. De föreliggande åtgärderna bygger delvis på erfarenheter och resultat från insatser som genomförts inom ramen för tidigare program. Åtgärd 1 har utvecklats utifrån resultaten av insatser som genomfördes inom ramen för programår 2009 och Några av faktorerna som aktuell åtgärd utgår ifrån handlar om förstärkta reintegrationsinsatser i tredjeland och om tidig kontakt med personer som ska återvända till tredjeland. Inom ramen för programåret fokuserar åtgärden bland annat på samarbete och utbyte med andra medlemsstater. Åtgärd 2 omfattar forskningsinsatser som svarar mot Återvändandefondens fleråriga ansats att utvärderings- och forskningsprojekt avseende de metoder och program som finns utvecklas för att stödja återvändande. 7

8 De slutliga målgrupperna är de som ingår i den grundläggande rättsakten för Europeiska återvändandefonden Åtgärder som genomför prioritering 1 För närvarande inte aktuell under programår Åtgärder som genomför prioritering 2 För närvarande inte tillämplig i Sverige Åtgärder som genomför prioritering 3 (1) Samarbete med tredjeland för att utveckla metoder för återvändande tilldelande 1. Åtgärdens mål och tillämpningsområde Åtgärdens övergripande mål är att, så som det anges i fondens fleråriga program, hitta nya former för återvändandeprogram samt utveckla och pröva nya eller förbättrade metoder till stöd för återvändande. Inom ramen för den övergripande målsättningen läggs fokus på att utöka samarbetet med organisationer och myndigheter i tredjeländer avseende återvändandearbetet. Åtgärden anknyter delvis till den centralt utpekade åtgärden i fondens fleråriga program Utvecklingsarbete för att utforma återvändandeprogram där åtgärder i hemlandet kopplas samman med återvändandeförberedelser i Sverige. Det övergripande syftet är att personer som av- och utvisas ska ha möjlighet att återvända under humana och värdiga former. Inom ramen för detta arbete kan återvändandet underlättas för den enskilde genom bland annat rådgivning och ett utökat stöd såväl i Sverige som i ursprungslandet då den enskildes behov och intressen sätts i fokus. På så sätt kan förutsättningar för social reintegration i ursprungslandet förbättras. På det nationella planet kan det handla om aktiviteter som inriktar sig på att exempelvis utveckla informationsmaterial till de som återvänder samt enhetligt utbildningsmaterial och nya handböcker för de organisationer som arbetar med återvändande personer. Det kan också röra sig om att utveckla metodiken i återvändandesamtalen som förs med de personer som ska återvända. Andra insatser kan vara att utveckla ett svenskt och internationellt nätverk för återvändande med avsikt att bland annat öka kunskapen om återvändande samt att utveckla nya rutiner och metoder för arbetet med återvändande. En sådan metod är exempelvis att svenska organisationer, i samarbete med frivilligorganisationer och myndigheter i tredjeländer, som till exempel nationella rödakors- och rödahalvmåneföreningar och migrationsorgan såsom IOM International Organisation for Migration, initierar och utvecklar verksamheter i ursprungslandet för de människor som återvänder. Exempelvis kan Svenska Röda Korset teckna avtal om åtgärdsplaner för återvändande personer med en nationell rödakors- och rödahalvmåneförening i tredjeland. Samarbetet kan till exempel bestå av personligt stöd i kontakter med IOM för den som återvänder. Det kan röra sig om 8

9 insatser som utbetalning av återetableringsstöd, utdelning av mat- och hygienpaket, stöd i kontakter med förmedling av arbetsgivare, förmedling av kontakter till lokala och statliga myndigheter samt andra institutioner, stöd i bostadsrådgivning och språkhöjande insatser. I förlängningen kan dessa insatser leda till ett faktiskt och hållbart återvändande. Åtgärden är flerårig och insatserna för åtgärden i 2013 års program är en utveckling från programår Det som är nytt för 2013 är att ett större fokus ligger på att få kontakt med de som ska återvända i ett tidigare skede. Insatsen handlar om att utarbeta nya metoder för att nå målgruppen redan under asylprocessen, innan beslut fattats i ansökan om asyl, för att bättre planering ska kunna göras inför ett återvändande. Detta ska bland annat genomföras genom informations- och undervisningsaktiviteter, sociala sammankomster, uppsökande verksamhet, hälsofrämjande aktiviteter och psykosocialt stöd. En annan mer uttalad ansats är att utveckla och förstärka samarbetet med frivilligorganisationer i EU:s medlemsstater, såsom olika rödakorsföreningar och inom ramen för Platform for European Red Cross Cooperation on Refugees, Asylum Seekers and Migrants (PERCO), för att på ett bättre och mer effektivt sätt kunna erbjuda stöd till dem som återvänder. Detta kan genomföras genom exempelvis workshops för återvändandehandläggare och att en plattform för landinformation och tillgängligt reintegrationsstöd i olika länder formaliseras mellan europeiska rödakorsföreningar. Bland annat skulle personer som ska återvända till ursprungslandet från Sverige kunna ta del av reintegrationsstöd i länder som andra europeiska rödakorsföreningar har kontakter i. Dessa insatser kan i en förlängning bidra till ett ökat självmant återvändande. Den slutliga målgruppen för åtgärden är tredjelandsmedborgare som inte eller inte längre uppfyller villkoren för inresa och vistelse i Sverige och som är skyldiga att lämna landet. Vissa aktiviteter inom åtgärden, såsom kompetenshöjande insatser, coachning och handledning, bildandet av arbetsgrupper, metodutvecklande aktiviteter och samverkansaktiviteter, riktas till anställda och frivilliga vid frivilligorganisationer och myndigheter som arbetar med målgruppen. Åtgärden kan på så sätt att den syftar till att utveckla nya hållbara former för stöd i återvändandet, både i Sverige och i tredjeland, anses koppla till fokusområde 1 (Vidareutveckling och förbättring av frivilligt återvändande). 2. Förväntade stödmottagare Exempel på stödmottagare är frivilligorganisationer, såsom Svenska Röda Korset, etc. 3. Om projektet eller projekten genomförs direkt av den ansvariga myndigheten såsom verkställande organ, motivera varför Ej tillämpligt i denna åtgärd. 4. Förväntade kvantifierbara resultat och indikatorer som ska användas Förväntade långsiktiga resultat är bland annat: - Antalet personer som återvänder frivilligt till ursprungslandet har ökat. 9

10 - Att personer som av- och utvisas har fått möjlighet att återvända under humana och värdiga former. Andra förväntade resultat är exempelvis: - Minst ett projekt har genomförts. - Minst två nya metoder har utvecklats och genomförts inom ramen för åtgärden. - Minst 1000 personer ur målgruppen asylsökande som fått avslag på sin ansökan om asyl och som ska återvända till hemländer såsom Makedonien, Irak, Ryssland, Serbien och Kosovo, har fått ta del av adekvat information om allmänna och specifika förhållanden i ursprungslandet. - Minst 1500 personer ur målgruppen asylsökande som fått avslag på sin ansökan om asyl och som ska återvända till hemlandet, har erbjudits råd och stöd i återvändandeprocessen. - Minst tre samverkansinsatser med organisationer och/eller myndigheter i tredjeländer har initierats och utvecklats kring aktiviteter för de återvändande i ursprungslandet. - Minst tio personer har återvänt som genom insatsen erbjudits stöd i ursprungslandet. - Minst en samverkansinsats med organisationer i EU:s medlemsländer. Exempel på indikatorer: - Antal projekt. - Antal nya metoder. - Antal personer bland målgruppen som tagit del av adekvat information om ursprungslandet. - Antal personer bland målgruppen som erbjudits råd och stöd i återvändandeprocessen. - Antal samverkansinsatser med organisationer/myndigheter i tredjeland. - Antal personer som återvänder som genom insatsen erbjuds stöd i ursprungslandet. - Antal samverkansinsatser med organisationer i EU:s medlemsstater. 5. Synliggörande av EU-medel Samtliga stödmottagare informeras om kravet på att i både tal och skrift tydliggöra att den Europeiska återvändandefonden är medfinansiär till deras projekt. Kravet på tydlig information om fondens medfinansiering finns även med i bidragsöverenskommelsen som upprättas mellan Migrationsverket och den slutliga stödmottagaren vid beviljande av projektmedel. En EU-logotyp i olika filformat kan hämtas av stödmottagarna på Migrationsverkets webbplats. 6. Komplementaritet med liknande åtgärder som finansieras genom andra EUinstrument Bestämmelserna rörande komplementaritet redovisas i kapitel Finansiell information För programåret avsätts cirka miljoner SEK för projekt som medfinansieras med maximalt 50 % av de stödberättigande kostnaderna inom 10

11 denna åtgärd, vilket motsvarar ,53 EUR Indelning av åtgärden i enlighet med Återvändandefondens typologi NIVÅ 1 FRIVILLIGT ELLER PÅTVINGAT ÅTERVÄNDANDE TYPOLOGI A Frivilligt återvändande Andel (enbart då både A och B har valts): TYPOLOGI B Påtvingat återvändande Andel (enbart då både A och B har valts): NIVÅ 2 (DE TIO TYPOLOGIERNA) Typologi (1 to 10) Andel (%) 2. Frivilligt återvändande 50 % 4. Rådgivning och information 50 % 2.4. Åtgärder som genomför prioritering 4 ( 2) Ökad samverkan och kompetens kring återvändande tilldelande 1. Åtgärdens mål och tillämpningsområde Åtgärden syftar övergripande till att höja kompetensen i återvändandearbetet för att trygga rättssäkerheten och att Sverige lever upp till sina internationella åtaganden. Som en del i dess övergripande mål riktas åtgärden mot att åskådliggöra gemenskapens standarder genom att belysa nationella strategier och bästa metoder för hanteringen av återvändande. Åtgärden knyter an till den centralt utpekade åtgärden i Återvändandefondens fleråriga program Utvärderings- och forskningsprojekt avseende de metoder och program som finns/utvecklas för att stödja återvändande. Åtgärden inriktar sig på att ta fram kunskap om hur återvändande- och verkställighetsarbetet ser ut kring till exempel ärenden som rör ensamkommande barn och ungdomar. Mer specifikt kan det handla om att nå ökad kunskap om olika organisationers och myndigheters arbete och samverkan i situationer där ensamkommande barn ska återvända till hemlandet, både självmant men också genom tvång. Inom ramen för åtgärden lyfts olika perspektiv i återvändandearbetet fram, såsom tjänstemännens perspektiv respektive den återvändande personens perspektiv. Genom att kritiskt granska den nationella strategin för verkställighet av ut- och avvisningar, bland annat i förhållande till EU:s gemensamma riktlinjer, kan insatsen exempelvis bidra till att ge myndigheter och organisationer ökad insikt om hur väl deras rutiner uppfyller de nationella strategierna för återvändande och på vilka sätt rutiner kan utvecklas i önskad riktning. Som en del i detta arbete kan insatsen medverka till att utveckla metoder som på sikt ger de återvändande en värdig återvändandeprocess. 1 Beloppet är beräknat med den valutakurs som KOM publicerade november 2012 (8,6155). 11

12 Åtgärden som är särskilt prioriterad syftar till att de gemensamma normerna för återvändande ska genomföras på ett rättvist och effektivt sätt, genom att till exempel bidra till kunskapshöjande insatser för personal som är involverade i återvändande- och verkställighetsarbetet. Andra exempel på aktiviteter som ingår i åtgärden och som kan bidra till att återvändandet genomförs på ett rättvist och effektivt sätt är undersökningar av målgruppens upplevelser, studier och kartläggningar av myndigheters och organisationers insatser och strategier. Åtgärden kan på så sätt att man arbetar för att belysa nationella strategier och bästa metoder för hanteringen av återvändande anses koppla till fokusområdet nummer två (Främjande av ett mer strategiskt fokus på EU-standarder genom genomförandet av åtgärder kopplade till kraven i återvändandedirektivet). 2. Förväntade stödmottagare Stödmottagare kan exempelvis vara universitet och högskolor. 3. Om projektet eller projekten genomförs direkt av den ansvariga myndigheten såsom verkställande organ, motivera varför Ej tillämpligt vid genomförande av denna åtgärd. 4. Förväntade kvantifierbara resultat och indikatorer som ska användas Åtgärdens långsiktiga förväntade resultat är exempelvis att nya metoder för att skapa en värdig och hållbar återvändandeprocess har utvecklas. Förväntade resultat är bland annat: - Minst ett projekt har genomförts. - Minst en studie har gjort av den nationella strategin för verkställighet av ut- och avvisningar. - Minst en studie av hur samverkan fungerar mellan olika nationella myndigheter och organisationer i återvändande- och verkställighetsarbetet har genomförts. - Minst en kartläggning av nationella myndigheters insatser och strategier i arbetet för ett värdigt återvändande. - Minst en undersökning av hur målgruppen upplever återvändandet. Exempel på indikatorer som ska användas: - Antal projekt. - Antal studier som genomförts av den nationella strategin för verkställighet av ut- och avvisningar. - Antal studier av samverkan mellan nationella myndigheter och organisationer i återvändande- och verkställighetsarbetet. - Antal kartläggningar av insatser och strategier i förhållande till värdigt återvändande. - Antal undersökningar av hur målgruppen upplever återvändandet. 5. Synliggörande av EU-medel Samtliga stödmottagare informeras om kravet på att i både tal och skrift tydliggöra att den Europeiska återvändandefonden är medfinansiär till deras 12

13 projekt. Kravet på tydlig information om fondens medfinansiering finns även med i bidragsöverenskommelsen som upprättas mellan Migrationsverket och den slutliga stödmottagaren vid beviljande av projektmedel. En EU-logotyp i olika filformat kan hämtas av stödmottagarna på Migrationsverkets webbplats. 6. Komplementaritet med liknande åtgärder som finansieras genom andra EUinstrument Bestämmelserna rörande komplementaritet redovisas i kapitel Finansiell information För programåret avsätts cirka miljoner SEK för projekt som medfinansieras med maximalt 75 % av de stödberättigande kostnaderna inom denna åtgärd, vilket motsvarar ,47 EUR Indelning av åtgärden i enlighet med Återvändandefondens typologi NIVÅ 1 FRIVILLIGT ELLER PÅTVINGAT ÅTERVÄNDANDE TYPOLOGI A Frivilligt återvändande Andel (enbart då både A och B har valts): 50 % TYPOLOGI B Påtvingat återvändande Andel (enbart då både A och B har valts): 50 % NIVÅ 2 (DE TIO TYPOLOGIERNA) Typologi (1 to 10) Andel (%) 8. Kapacitetsuppbyggnad forskning/bästa metoder 3. TEKNISKT BISTÅND 3.1. Syftet med det tekniska biståndet Det tekniska biståndet kommer i huvudsak att användas för att finansiera fondenhetens verksamhet inklusive personalkostnader, vilket framgår av framtagna kontroll- och förvaltningssystem för Flykting- och Återvändandefonden. Enheten är särskilt upprättad för att verkställa uppgifterna som ansvarig myndighet för Återvändandefonden och Flyktingfonden (ERF I, II och III) och har inga andra uppgifter. Tekniskt bistånd kommer även att användas för att finansiera kostnader som uppstår inom partnerskapet, exempelvis vid möten med expertgrupper och med nationella samrådskommittén. Genom att Återvändandefonden samförvaltas med Flyktingfonden görs betydande samordningsvinster. Kostnaderna fördelas mellan fonderna enligt en i förväg fastställd fördelningsnyckel. 2 Beloppet är beräknat med den valutakurs som KOM publicerade november 2012 (8,6155). 13

14 Det tekniska biståndet kommer även att användas för att finansiera direkta kostnader som den attesterande myndigheten har. En rad informationsaktiviteter genomförs med syftet att sprida och få återkoppling på de fleråriga och årliga programmen för Återvändandefonden. Aktiviteterna finansieras i allmänhet av det tekniska biståndet. Under 2013 kommer fondenheten att på följande sätt anordna ett antal informationsinsatser riktade till media och allmänheten i stort för att offentliggöra programmen inom Återvändandefonden och deras resultat: I samband med att beslut om tilldelning av medel har fattats publicerar fondenheten information om detta på Migrationsverkets webbplats, skriver en större artikel i nyhetsbrevet som fondenheten publicerar samt kontaktar riksmedia och lokalmedia tidningar, radio och TV. Information om enskilda projekt skickas till lokala media och regionala TT som rapporterar om projekten. Fondenheten arrangerar ett uppstartsmöte för samtliga nystartade projekt och informationsmöten för presumtiva projektägare. Mötena riktas till exempelvis landets kommuner, länsstyrelser, universitet och högskolor, studieförbund och frivilligorganisationer och utannonseras bland annat i dagspress och via e- postutskick. Som ett led i att sprida de årliga programmens resultat till en bredare allmänhet, i enlighet med Artikel 33.2 i tillämpningsföreskrifterna för Återvändandefonden, planerar fondenheten att genomföra flera öppna seminarier under året. Fondenheten medverkar också vid seminarier som arrangeras av projektägare inom Flykting- eller Återvändandefonden eller av länsstyrelser där det finns möjlighet till spridning av information om fonderna till många intressenter. Under året planerar fondenheten att delta vid minst tre seminarier som arrangeras av projektägare eller länsstyrelser runt om i Sverige. Utöver ovanstående aktiviteter förankras och sprids det årliga programmet genom flera andra aktiviteter. En del av förankringen och spridningen av programmet till viktiga aktörer sker genom den nationella samrådskommittén och expertgruppen. Därutöver annonseras det fleråriga och de årliga programmen på Migrationsverkets webbplats och i det nyhetsbrev som utges av fondenheten. Programmen finns i sin helhet på webbplatsen. Det tekniska biståndet kommer även att användas för att finansiera den utvärdering som ska göras 2015 av Återvändandefonden för programåren På Migrationsverkets webbplats publiceras också regelbundet relevant och värdefull information om fonden och programmens förverkligande. En fullständig förteckning över de projekt som medfinansieras med stöd av Återvändandefonden finns på webbplatsen. I förlängningen bidrar det ständigt pågående utvecklingsarbetet på fondenheten 14

15 samt dessa insatser som finansieras av det tekniska biståndet till att nå fondenhetens mål att relevanta, effektiva och verkningsfulla åtgärder har genomförts inom ramen för fonderna samt att nyttjandet av fonderna är högt Synliggörande av EU-medel Medfinansiering från Europeiska återvändandefonden framgår i all dokumentation och utskick från den ansvariga myndigheten. Fondenhetens kontorslokaler skyltar med EU-logotypen och Migrationsverket använder EU-logotypen i all information som går ut om Återvändandefonden och dess verksamhet, både på faktablad och genom elektroniska informationskanaler. I bidragsöverenskommelsen mellan Återvändandefonden och de projekt som beviljas medfinansiering skrivs kravet på att synliggöra EU-finansieringen in. Det innebär att alla projekt som arbetar med stöd av medel från Återvändandefonden har EU-logotypen med på presentationer, rapporter, inbjudningar med mera. Projektägarna kan hämta EU-logotypen i olika format på Migrationsverkets webbplats. 15

16