EUROPEISKA ÅTERVÄNDANDEFONDEN

Transkript

1 EUROPEISKA ÅTERVÄNDANDEFONDEN Årligt program 2011 Reviderad version 2, SVERIGE

2 MEDLEMSSTAT: Sverige FOND: Europeiska återvändandefonden (Återvändandefonden) ANSVARIG MYNDIGHET: Migrationsverket ÅR: ALLMÄNNA BESTÄMMELSER FÖR URVAL AV PROJEKT SOM SKA FINANSIERAS GENOM DET ÅRLIGA PROGRAMMET Intern organisation och partnerskapets konstruktion Migrationsverket har av regeringen utsetts till ansvarig myndighet för Europeiska återvändandefonden. Myndigheten fungerar även som tilldelande myndighet vid genomförandet av fondens åtgärder. Återvändandefonden förvaltas av fondenheten, en särskilt inrättad enhet vid Migrationsverket. Fondenheten har en oberoende ställning i förhållande till de verksamhetsområden inom myndigheten som kan komma att ansöka om projektbidrag. I enlighet med Europarlamentets och rådets beslut om inrättandet av fonderna har Migrationsverket inrättat ett partnerskap i två nivåer som består av dels en nationell samrådskommitté, dels en expertgrupp. Genom Migrationsverkets samråd med partnerskapet garanteras en öppenhet och parternas insyn och möjligheter att påverka Migrationsverkets arbete med Återvändandefonden. Den nationella samrådskommittén består av företrädare på hög nivå från de myndigheter och organisationer som utgör fondens intressenter. Kommittén ska ge synpunkter på fondens fleråriga program, de årliga programmen samt slutrapporterna innan dessa sänds till kommissionen. Samrådskommittén delges även information om de projekt som beviljats stöd från Återvändandefonden. Migrationsverkets generaldirektör är kommitténs ordförande. Från augusti 2009 omfattar den nationella samrådskommittén alla fyra fonder inom SOLIDprogrammet. Expertgruppen består av sakkunniga som en del av partnerskapets intressenter ställt till förfogande i arbetet med Återvändandefonden. I gruppen ingår även verksamhetsexperter från Migrationsverket. Experterna har bland annat till uppgift att bidra med underlag till de fleråriga och årliga programmen för Återvändandefonden. Vidare ska experterna delta i urvals- och beredningsprocessen och bedöma projektansökningarnas relevans i förhållande till målen som anges i det fleråriga programmet. Experterna ska även följa projektens utvecklingsprocess och verka för att resultaten från avslutade projekt utvärderas och sprids. Komplementaritet med liknande åtgärder som finansieras genom andra EUinstrument och förebyggande arbete för att undvika dubbelfinansiering Som redan beskrivits ovan omfattar den nationella samrådskommittén alla fyra fonder inom SOLID-programmet. Övergripande säkerställs att fonderna kompletterar varandra. Genom samrådskommitténs delaktighet och insyn i framtagandet av både de fleråriga och årliga programmen för alla fyra fonder inom SOLID-programmet minskas riskerna för dubbelfinansiering. Motsvarande 2

3 effekt har att fler av ledamöterna i expertgruppen även ingår i Gränsfondens expertgrupp. Då det kan finnas otydligheter i gränsdragningen mellan delar av Återvändandefonden och Gränsfonden kompletteras samrådskommitténs insatser med ett kontinuerligt informationsutbyte mellan fondenheten och Rikskriminalpolisen som förvaltar Gränsfonden. Information delas om både ansökningar och beslutade projekt inom respektive fond. Om det av en ansökan uppenbart framgår att det finns kopplingar till Gränsfonden, kontaktar ansvarig handläggare ansvarig vid Rikskriminalpolisen. Motsvarande tillvägagångssätt sker inom övriga SOLID-fonder. Tidsplan för genomförandet av det årliga programmet Den ordinarie utlysningen av 2011 års medel genomfördes under tiden 22 mars till 30 april Utlysningen offentliggjordes genom information som publicerades på Migrationsverkets hemsida 1 och genom ett nyhetsbrev 2 som utkommer regelbundet och skickas elektroniskt till cirka 1000 prenumeranter. 3 I januari informerade Migrationsverket om Återvändandefonden och den planerade utlysningen vid ett seminarium i Sundsvall, vid vilket ca 150 intressenter från hela norra Sverige deltog. Utöver det som nämnts ovan har ett faktablad tagits fram som beskriver Återvändandefondens mål samt dess prioriterade områden. Faktabladet ger även information om villkoren för att kunna beviljas medfinansiering från fonden, till exempel vilka som kan ansöka om medfinansiering, vilka målgrupper som ingår, minimikriterier för urval, råd om ansökningsförfarandet, uppgift på kontaktpersoner samt sista dag för inlämnande av ansökan. Samtliga ansökningshandlingar som ska användas finns som mallar och hämtas via Migrationsverkets hemsida. För ekonomisk information och bestämmelser kring exempelvis utgifter som är stödberättigade hänvisas till en handbok Fondhjälpredan. Handboken finns att ladda ner från Migrationsverkets hemsida. Parallellt med den ordinarie öppna utlysningen skedde under samma tidsperiod (se ovan angivna datum) en intern utlysning för Migrationsverket. Utlysningen offentliggjordes via myndighetens intranät. Ett separat faktablad som, utöver det innehåll som beskrivs ovan, även omfattar de särskilda villkor/krav som ställs för att ansvarig myndighet ska få genomföra projekt med verkställande metod togs fram. Migrationsverket deltog därmed inte i den öppna utlysningen. De kvarvarande medlen som tilldelats Sverige men som inte beslutades i den ordinarie utlysningen kommer att lysas ut i nästa ordinarie utlysning, under marsapril Urvalet av projekt fram till beslut om tilldelning av medel pågick parallellt för 1 Se 2 Se Nyhetsbrevet nr 1 mars var 1007 prenumeranter registrerade som mottagare av Nyhetsbrevet. 4 Som avser medlen för

4 ansökningar i den öppna och i den interna utlysningen under perioden 1 april till 6 oktober Majoriteten av ansökningar avgjordes av beslutsfattaren den 21 september I ett ärende begärde dock den rådgivande expertgruppen att fondenheten skulle kräva in ytterligare förtydliganden och kompletteringar, för att kunna ta ställning till ansökningarnas relevans för det fleråriga programmet. Denna ansökan avgjordes den 6 oktober 2010 efter att sökanden skickat in kompletteringar och efter att ett nytt möte genomförts med expertgruppen. Processen att teckna bidragsöverenskommelse med de projekt som beviljats medel inleddes vid datumet för beslut, det vill säga den 21 september eller 6 oktober Målsättningen är att bidragsöverenskommelse ska ha tecknats med varje enskilt projekt inom sex månader efter beslut. Ansökningar som avslogs i den öppna och i den interna utlysningen har meddelats projektägaren skriftligt med motivering till avslaget. Projekt som beviljats medel ur Återvändandefonden i 2011 års program startar tidigast 1 januari 2011 och kan som längst pågå i 36 månader, vilket innebär att projekt som pågår längre än 30 månader även kommer att belasta det årliga programmet 2012 eller Ingen åtskillnad mellan projekt som genomförs med tilldelande eller verkställande metod. Rutinerna som tillämpas för urval av beslut och tilldelning av medel från Återvändandefonden bygger på svensk förvaltningsrättslig lagstiftning och på de av Kommissionen godkända förfaranden som anges i Beskrivning av kontroll- och förvaltningssystem för Flyktingfonden och Återvändandefonden och säkerställer likabehandling och icke-diskriminering av ansökningar och projektförslag genom hela processen från utlysningen till tecknandet av bidragsöverenskommelse. Samtliga projektansökningar, såväl i den öppna som i den interna utlysningen, administreras, granskas och bedöms utifrån samma rutiner och kriterier. Inom ramen för detta arbete granskar fondenheten om projektansökningarna uppfyller de kriterier som anges i artikel 15.5 i rådsbeslutet, som handlar om situationen och kraven som föreligger i Sverige, utgifternas kostnadseffektivitet och om den sökande organisationen eller myndigheten har den erfarenhet, sakkunskap och trovärdighet som krävs för att genomföra åtgärden. Det kontrolleras också om den sökande organisationen/myndigheten är ekonomiskt solid (granskning av medfinansieringsintyg och eventuella årsredovisningar) samt om åtgärden kompletterar andra EU-finansierade åtgärder. Efter att beslut om medfinansiering har fattats delges alla projektägare samma information om den fortsatta processen samt ges lika långa svarstider för kompletteringar. Migrationsverket som verkställande organ Migrationsverket har genom lag 5 det operativa ansvaret för asylprövning vilket även omfattar att verket företräder staten om asylbeslut överklagas i domstol asylmottagning, vidarebosättning, frivillig återvandring samt självmant återvändande. I egenskap av förvaltningsmyndighet har Migrationsverket en monopolställning vad avser myndighetsutövningen inom dessa områden men ska 5 Se SFS 2007:996 Förordning med instruktion till Migrationsverket. 4

5 även verka för samordning och samarbete mellan samtliga berörda myndigheter så att verksamheten bedrivs effektivt. Inom ramen för det årliga programmet kan Migrationsverket endast fungera som verkställande myndighet inom områden där myndigheten har en monopolställning eller när dess uppdrag att samordna eller samarbeta med andra myndigheter är nödvändig för att genomföra uppdraget. Sekretess- och säkerhetsskäl kan också motivera att Migrationsverket blir projektägare och ensam stödmottagare. Under programåret 2011 genomför Migrationsverket projekt som verkställande myndighet under åtgärd 1. Motiveringen till att myndigheten är verkställande organ redovisas under respektive åtgärd i kapitel 3, avsnitt 3. Även åtgärd 3 genomförs med verkställande metod. Motivering till vald metod framförs i avsnitt 3 under åtgärden. 2. ÅTGÄRDER FÖR GENOMFÖRANDE AV PRIORITERINGARNA SOM SKA STÖDJAS GENOM PROGRAMMET Det övergripande målet som Sverige har angivit i det fleråriga programmet är att handläggningstiden mellan lagakraftvunnet beslut och utresa för personer som fått avslag på sin ansökan om asyl ska minska. Detta mål kommer under programperioden att ha hög prioritet och verksamheten i de projekt som beviljas medfinansiering från Återvändandefonden ska därför i hög grad bidra till att detta mål nås. Det årliga programmet 2011 omfattar liksom tidigare års program åtgärder som framförallt syftar till att nå detta mål. Under 2009 har Migrationsverket påbörjat en stor insats för att förbättra och effektivisera asylprövningen genom ett leaninspirerat arbetssätt. 6 Då insatsen tidigt ledde till positiva resultat, till exempel när det gäller kortare handläggningstider från ansökan till beslut, genomfördes 2010 en förstudie inom Migrationsverkets mottagningsverksamhet som syftade till att kartlägga och göra en översyn av också återvändandeprocessen samt undersöka huruvida arbetsmodellen utifrån leankonceptet även lämpade sig för denna process. 7 Detta projekt kommer tillsammans med projekt som genomförs inom ramen för programår 2011 att ha stort genomslag på resultaten av det fleråriga programmet. Vid utlysningen av 2011 års medel ur Europeiska återvändandefonden inkom totalt sju ansökningar om medfinansiering, fyra ansökningar inkom inom ramen för den öppna utlysningen och tre ansökningar inkom i den interna utlysningen. Sammanlagt tre ansökningar var föremål för beredning av expertgruppen varav endast en beviljades bifall och blev föremål för beslut enligt de rutiner som beskrivs i kapitel 1. Av övriga ansökningar uppfyllde inte tre kraven i Återvändandefonden och avvisades eller avslogs på denna grund. En sammanfattande bild av utlysningsomgången inför 2011 är att antalet ansökningar var få samt att de höll låg kvalitet. 6 Avses E Kortare väntan. 7 R Kortare väntan Återvändande. 5

6 Åtgärderna i det årliga programmet 2011 ryms inom prioritering 1 och 3. Till följd av att det i utlysningen av 2011 års medel inte inkom några projektansökningar som ryms inom prioritering 4 samt att det inte finns några åtgärder inom prioritering 4 som fortsätter från tidigare programår, finns det inom ramen för 2011 års program inte några åtgärder som genomförs inom nämnda prioritering. Aktuella åtgärder bygger delvis på erfarenheter och resultat från insatser som genomförts inom ramen för tidigare program. Åtgärd 1 har utvecklats utifrån resultaten av ovan nämnda översyn och kartläggning av återvändandeprocessen som genomfördes inom ramen för årliga programmet Inom ramen för åtgärd 2 fortsätter insatserna från tidigare programår. De slutliga målgrupperna är i samtliga åtgärder de som ingår i den grundläggande rättsakten för Europeiska återvändandefonden. Alla förväntade resultat och indikatorer som anges under respektive åtgärd är indikativa Åtgärder som genomför prioritering 1 (1) Åtgärder för att förbättra organisationen och genomförandet i återvändandeprocessen - verkställande 1. Åtgärdens mål och tillämpningsområde Syftet med åtgärden är att utveckla återvändandeprocessen till att bli enhetlig och effektiv och att självmant återvändande ökar. Detta kan genomföras genom att införa och tillämpa nya metoder inom återvändandearbetet, bland annat med hjälp av centrala faktorer som en enhetlig och teambaserad arbetsmodell och ett arbetssätt utifrån leanprinciper. I en arbetsmetod enligt lean ingår centrala begrepp som kundvärde och kvalitet, effektiva processer samt nöjda och involverade medarbetare. Syftet med denna metod är att utveckla en effektivare och snabbare återvändandeprocess med kortare ledtider. Ett exempel på en konkret insats inom ramen för åtgärden är att under förberedelserna inför återsändanden införa en ny samtalsmetodik, motiverande samtal (MI), som kan anpassas till olika typer av samtal för att nå bättre samtalsklimat i återvändandearbetet. Metoden syftar till att stärka individens motivation till förändring, dels genom att sätta individen/den som ska återvända i centrum, dels genom att försöka reda ut den återvändandes tveksamheter kring förändringen. Genom metoden får samtalsledaren verktyg och tekniker för att diskutera för- och nackdelar med en förändring. Vidare genom en blandning av öppna frågor, bekräftelser, reflektivt lyssnande och sammanfattande slutsatser kan samtalsledaren hålla ett samtal där individen själv argumenterar för och emot en förändring av sin egen situation. En del i åtgärden syftar till att inom ramen för att garantera ett faktiskt och hållbart återvändande kartlägga och utvärdera de reintegreringsavtal som Sverige har tecknat med ett antal länder. Avtalen gäller mottagande och reintegrering av återvändande och kan ge stöd i ursprungslandet åt de som återvänder. Inom ramen för detta arbete kommer också effekterna av avtalen och det reintegreringsstöd som erbjuds inom ramen för avtalen att granskas. Det så kallade reintegreringsstöd som personer som återvänder självmant kan få kan exempelvis 6

7 vara ett finansiellt stöd, ett stöd i anskaffandet av nödvändiga dokument och handlingar och ett stöd i den sociala reintegrationen i ursprungslandet. Ett exempel på en aktivitet inom ramen för detta arbete kan vara att göra en undersökning för att ge svar på vilka stödinsatser som återvändande personer efterfrågar samt om efterfrågade stödinsatser överensstämmer med genomförda och befintliga stödinsatser i ursprungsländerna. Dessa insatser kan bidra till att utveckla och stärka ett mer varaktigt och faktiskt stöd i ursprungslandet för de som återvänder självmant. Arbetet med att vidareutveckla återvändandearbetet innefattar också inom ramen för åtgärden att göra en vetenskaplig belysning av området, vilket innefattar studier av den rådande situationen i andra EU-medlemsstater. Till exempel genomförs en kartläggning av Migrationsverkets utbyte av erfarenheter och kunskaper genom deltagande i nätverk, grupper och organisationer för återvändandefrågor inom EU. Kartläggningen syftar till att ge underlag för hur återvändandearbetet kan utvecklas för att öka antalet självmant återvändande. Åtgärden syftar till att bättre tillgodose behoven hos den slutliga målgruppen, d.v.s. de asylsökande som återtar sin ansökan om asyl och återvänder självmant, av- och utvisade som återvänder självmant samt tredjelandsmedborgare som saknar rätt att resa in i eller vistas i Sverige och som inte är beredda att självmant lämna landet. 2. Förväntade stödmottagare Migrationsverket. 3. Om projektet eller projekten genomförs direkt av den ansvariga myndigheten såsom verkställande organ, motivera varför Migrationsverket är central förvaltningsmyndighet för verksamhet inom migrationsområdet och ska verka för samverkan och samordning mellan berörda myndigheter så att verksamheten inom detta område är effektiv. I egenskap av förvaltningsmyndighet har verket en monopolställning inom asylområdet, vilket inkluderar processen från ansökan om asyl till uppehållstillstånd eller självmant återvändande. Utan verkets aktiva medverkan i utvecklingsprocessen är det inte möjligt att åstadkomma en meningsfull och bestående utveckling. 4. Förväntade kvantifierbara resultat och indikatorer som ska användas Förväntade resultat är bland annat: - Minst ett genomfört projekt. - Ett nytt enhetligt och teambaserat arbetssätt har införts i återvändandeprocessen. - Antalet personer som självmant återvänder ökar i förhållande till antalet vid startdatum för åtgärden med 15 %. - Den totala handläggningstiden för återvändandeärenden har förkortats genom kortare ledtider med 10 %. - En ny samtalsmetodik, motiverande samtal, har införts i återvändandearbetet. 7

8 - Minst två aktiviteter har genomförts med syfte att återvändandearbetet ska ske under rättssäkra och humana former och med respekt för de berörda individerna. - En kartläggning och utvärdering av reintegreringsavtal som Migrationsverket använder är genomförd. - En kartläggning av de behov av stödåtgärder de återvändande uppger att de har i sina ursprungsländer har genomförts, i form av en enkät. - Minst tre förslag på metoder, sanktioner och incitament har tagits fram för att öka andelen självmant återvändande. Exempel på indikatorer som ska användas: - Antal projekt. - Antal nya arbetssätt för hanteringen av återvändandeärenden. - Antal personer som självmant återvänder. - Andel kortare handläggningstider i återvändandeärenden, från början till avslut. - Antal nya samtalsmetoder. - Antal genomförda aktiviteter med syfte att få återvändandearbetet att ske under rättssäkra och humana former och med respekt för individen. - Antal genomförda kartläggningar och utvärderingar av reintegreringsavtal. - Antal genomförda enkäter för att få fram återvändandes behov av stöd i ursprungslandet. - Antal faktorer i form av metoder, sanktioner och incitament som påverkar andelen självmant återvändande. Förväntat utfall kan ej anges förrän bidragsöverenskommelse tecknats med de enskilda projekten. 5. Synliggörande av EU-medel Samtliga stödmottagare informeras om kravet på att i både tal och skrift tydliggöra att den Europeiska återvändandefonden är medfinansiär till deras projekt. Kravet på tydlig information om fondens medfinansiering finns även med i bidragsöverenskommelsen som upprättas mellan Migrationsverket och den slutliga stödmottagaren vid beviljande av projektmedel. En EU-logotyp i olika filformat kan hämtas av stödmottagarna på Migrationsverkets hemsida. 6. Komplementaritet med liknande åtgärder som finansieras genom andra EUinstrument Bestämmelserna rörande komplementaritet redovisas i kapitel Finansiell information Åtgärden kommer huvudsakligen att genomföras genom projekt som beviljats förhållandevis mycket medel. I dessa fall ställs i beslut upp krav på att projekt granskas av externa revisorer för att minska risken för stora avvikelser i både verksamhet och finansiering. Risken för dubbelfinansiering genom avgränsningsproblematik mellan enskilda delvis samverkande projekt (som drivs av samma projektägare och inom samma verksamhetsområden) hanteras både genom krav på riskhantering i besluten och genom särskilda villkor i besluten om medfinansiering och i bidragsöverenskommelse med respektive projektägare. 8

9 För programåret avsätts cirka 16,46 miljoner SEK för projekt som medfinansieras med maximalt 50 % av de stödberättigande kostnaderna inom denna åtgärd, vilket motsvarar cirka EUR Åtgärder som genomför prioritering 2 För närvarande inte tillämplig i Sverige. 2.3 Åtgärder som genomför prioritering 3 (2) Samarbete med tredjeland för att utveckla metoder för återvändande tilldelande 1. Åtgärdens mål och tillämpningsområde Åtgärdens övergripande mål är att, så som det anges i fondens fleråriga program, hitta nya former för återvändandeprogram samt utveckla och pröva nya eller förbättrade metoder till stöd för återvändande. Inom ramen för den övergripande målsättningen finns ett fokus på att utöka samarbetet med organisationer och myndigheter i tredjeländer avseende återvändandearbetet. Åtgärden anknyter delvis till den centralt utpekade åtgärden i fondens fleråriga program Utvecklingsarbete för att utforma återvändandeprogram där åtgärder i hemlandet kopplas samman med återvändandeförberedelser i Sverige. Det övergripande syftet är att personer som av- och utvisas ska ha möjlighet att återvända under humana och värdiga former. Inom ramen för detta arbete kan återvändandet underlättas för den enskilde och förutsättningar för social reintegration i ursprungslandet förbättras genom bland annat rådgivning och ett utökat stöd såväl i Sverige som i ursprungslandet utifrån den enskildes behov och intressen. På det nationella planet kan det handla om aktiviteter som inriktar sig på att exempelvis utveckla informationsmaterial till de som återvänder samt enhetligt utbildningsmaterial och nya handböcker för de organisationer som arbetar med återvändande personer. Andra insatser kan vara att utveckla ett svenskt och internationellt nätverk för återvändande med avsikt att bland annat öka kunskapen om verksamheten samt att utveckla nya rutiner och metoder för arbetet med återvändande. En sådan ny metod är exempelvis att svenska organisationer, i samarbete med frivilligorganisationer och myndigheter i tredjeländer, som till exempel nationella rödakors- och rödahalvmåneföreningar och migrationsorgan såsom IOM International Organization for Migration, initierar och utvecklar verksamheter i ursprungslandet för de människor som återvänder. Detta kan göras genom att till exempel Svenska Röda Korset tecknar avtal om åtgärdsplaner för återvändande personer med en nationell rödakors- och rödahalvmåneförening i exempelvis Irak, Serbien och Kosovo. Detta samarbete kan, till exempel, bestå av personligt stöd i kontakter med IOM och utbetalning av återetableringsstöd, matoch hygienpaket, stöd i kontakter med förmedling av arbetsgivare; förmedling av 8 Beloppet är beräknat med den valutakurs som KOM publicerade november 2010 (9,3164). 9

10 kontakter till lokala och statliga myndigheter samt andra institutioner; stöd i bostadsrådgivning och språkhöjande insatser. I förlängningen kan dessa insatser leda till ett faktiskt och hållbart återvändande. Den slutliga målgruppen för åtgärden är tredjelandsmedborgare som inte eller inte längre uppfyller villkoren för inresa och vistelse i Sverige och som är skyldiga att lämna landet, oavsett om återvändandet klassificeras som frivilligt/självmant eller påtvingat, d.v.s. icke-självmant. Vissa aktiviteter inom åtgärden riktas till anställda och frivilliga vid frivilligorganisationer och myndigheter som arbetar med målgruppen. Det är, till exempel, särskilda seminarier och/eller workshops som syftar till att sprida kunskap om de utvecklade metoderna i avsikt att göra handläggningen av återvändande-ärenden mer enhetlig/förbättra återvändandeprocessen. Åtgärden är flerårig och insatserna för åtgärden fortsätter delvis från programår Förväntade stödmottagare Exempel på stödmottagare är frivilligorganisationer, såsom Svenska Röda Korset, etc. 3. Om projektet eller projekten genomförs direkt av den ansvariga myndigheten såsom verkställande organ, motivera varför Ej tillämpligt i denna åtgärd. 4. Förväntade kvantifierbara resultat och indikatorer som ska användas Förväntade långsiktiga resultat är bland annat: - Antalet personer som återvänder till ursprungslandet har ökat. - Att personer som av- och utvisas har fått möjlighet att återvända under humana och värdiga former. Andra förväntade resultat är exempelvis: - Minst ett projekt har genomförts. - Minst två nya metoder har utvecklats och genomförts inom ramen för åtgärden. - Att minst 20 % av målgruppen som kommer från Irak, Serbien och Kosovo har fått ta del av adekvat information om allmänna och specifika förhållanden i ursprungslandet. - Att minst 20 % av målgruppen som kommer från Irak, Serbien och Kosovo har erbjudits råd och stöd i återvändandeprocessen. - Att minst sex samverkansinsatser med organisationer och/eller myndigheter i tredjeländer har initierats och utvecklats kring aktiviteter för de återvändande i ursprungslandet. - Minst tio personer har återvänt som genom insatsen erbjudits stöd i ursprungslandet. Exempel på indikatorer: - Antal projekt. - Antal nya metoder. 10

11 - Antal personer bland målgruppen som tagit del av adekvat information om ursprungslandet. - Antal personer bland målgruppen som erbjudits råd och stöd i återvändandeprocessen. - Antal samverkansinsatser med organisationer/myndigheter i tredjeland. - Antal personer som återvänder som genom insatsen erbjuds stöd i ursprungslandet. 5. Synliggörande av EU-medel Bestämmelserna som redovisas under åtgärd 1 är tillämpliga även i denna åtgärd. 6. Komplementaritet med liknande åtgärder som finansieras genom andra EUinstrument Bestämmelserna rörande komplementaritet redovisas i kapitel Finansiell information Åtgärden kommer huvudsakligen att genomföras genom projekt som beviljats förhållandevis mycket medel. Fondenheten hanterar risken i detta genom krav på riskhantering i besluten och genom särskilda villkor i besluten om medfinansiering och i bidragsöverenskommelser med respektive projektägare. För programåret avsätts cirka 2,83 miljoner SEK för projekt som medfinansieras med maximalt 50 % av de stödberättigande kostnaderna inom denna åtgärd, vilket motsvarar cirka EUR. 9 (3) Samarbete med tredjeland för att utveckla metoder för framtagandet av handlingar i återvändandearbetet verkställande 1. Åtgärdens mål och tillämpningsområde Åtgärdens övergripande långsiktiga mål är att en större andel personer som har erhållit av- och utvisningsbeslut återvänder självmant eller med tvång till ursprungsländerna. Detta mål kan nås genom att nya metoder utvecklas och prövas inom ramen för åtgärden och i arbetet med verkställighet av avvisningsoch utvisningsbeslut. En del i detta arbete fokuserar på att i samarbete mellan svenska myndigheter och med tredjeländers konsulära myndigheter och immigrationsmyndigheter anskaffa resehandlingar och andra identitetshandlingar som krävs i återvändandearbetet. Inom ramen för detta arbete är en central insats att också etablera och stärka former för samverkan mellan berörda nationella myndigheter. Åtgärden knyter således an till den i det fleråriga programmet centralt utpekade åtgärden Utveckling av samverkan mellan berörda svenska myndigheter samt tredjeländer i arbetet med att anskaffa rese- och andra identitetshandlingar som krävs vid återvändandet. Ytterligare en insats i arbetet med att utveckla nya metoder kan innebära att pröva en ny central funktion för samordning av identitets- och verkställighetsfrågor inom ansvariga myndigheter, till exempel Polisen. Det kan mer konkret röra sig om att samordna metoder, kunskap och information kring verkställighetsarbetet vad gäller exempelvis identitetsfrågor och frågor rörande återtagandeavtal. Inom ramen för en central 9 Beloppet är beräknat med den valutakurs som KOM publicerade november 2010 (9,3164). 11

12 funktion kan exempel på insatser vara att utveckla och etablera rutiner för bland annat statistikföring, anskaffning av och hantering av resedokument och andra handlingar som krävs i återvändandearbetet. Åtgärden är flerårig och har pågått sedan programår Inom ramen för programår 2011 tar åtgärden ett nytt grepp i form av ett utökat samarbete med konsulära myndigheter och immigrationsmyndigheter i tredjeland. Samarbetet med tredjeland har också utökats till andra länder än Irak som åtgärden i synnerhet inriktade sig mot under programår Målgrupp för åtgärden är av- och utvisade tredjelandsmedborgare som återvänder självmant samt tredjelandsmedborgare som saknar rätt att resa in i eller vistas i Sverige och som inte är beredda att självmant lämna landet. Direkt målgrupp kan vara de som arbetar med verkställighet av avvisnings- och utvisningsbeslut samt personal på ambassader och konsulat som utfärdar identitets- och resehandlingar till personer som ska återvända. Åtgärden ses som särskilt prioriterad då den syftar till att testa nya arbetsmetoder för att påskynda processen med att förse de återvändande med handlingar i samarbete med tredjeländers konsulära myndigheter och immigrationsmyndigheter. 2. Förväntade stödmottagare Stödmottagare kan exempelvis vara nationella myndigheter, såsom Polisen, Migrationsverket, Kriminalvården och Skatteverket. 3. Om projektet eller projekten genomförs direkt av den ansvariga myndigheten såsom verkställande organ, motivera varför Åtgärden verkar inom ett område där det råder en monopolsituation. De nationella myndigheterna Migrationsverket och Polisen verkar båda inom området att verkställa beslut avseende personer som fått avslag på sin ansökan om asyl. I egenskap av central förvaltningsmyndighet inom migrationsområdet har Migrationsverket en monopolställning när det gäller självmant återvändande. Polisen å sin sida har monopolställning i förhållanden där det är fråga om ett påtvingat återvändande. Utan myndigheternas aktiva medverkan i utvecklingsprocessen av självmant respektive tvångsvist återvändande är det inte möjligt att åstadkomma en meningsfull och bestående utveckling. 4. Förväntade kvantifierbara resultat och indikatorer som ska användas Ett förväntat långsiktigt resultat är att andelen personer som återvänder till ursprungslandet självmant eller med tvång har ökat. Förväntade resultat är bland annat: - Minst ett projekt har genomförts. - Minst två nya metoder för att öka andelen resehandlingar och andra identitetshandlingar har utvecklats och prövats. - En för verksamheten adekvat organisationsmodell med inriktning på samordning har tagits fram. 12

13 - Minst två insatser för utökat samarbete och kommunikation mellan berörda svenska myndigheter kring metoder för återvändande har genomförts och etablerats. - Minst två former för utökat samarbete med tredjeland, såsom konsulära myndigheter och immigrationsmyndigheter, kring införskaffandet av identitetshandlingar och resedokument har utvecklats och prövats. Exempel på indikatorer som ska användas: - Antal projekt. - Antal nya metoder/rutiner för att införskaffa nödvändiga resehandlingar. - Antal organisationsmodeller med samordningsinriktning. - Antal samverkansinsatser och insatser för utökad kommunikation mellan berörda nationella myndigheter kring metoder för återvändande. - Antal nya former för samarbete med tredjeland kring införskaffandet av identitetshandlingar och resedokument. 5. Synliggörande av EU-medel Bestämmelserna som redovisas under åtgärd 1 är tillämpliga även i denna åtgärd. 6. Komplementaritet med liknande åtgärder som finansieras genom andra EUinstrument Bestämmelserna rörande komplementaritet redovisas i kapitel Finansiell information För programåret avsätts cirka 3,3 miljoner SEK för projekt som medfinansieras med maximalt 75 % av de stödberättigande kostnaderna inom denna åtgärd, vilket motsvarar cirka EUR TEKNISKT BISTÅND 3.1. Syftet med det tekniska biståndet Det tekniska biståndet kommer i huvudsak att användas för att finansiera fondenhetens verksamhet inklusive personalkostnader, vilket framgår av framtagna kontroll- och förvaltningssystem för Flykting- samt Återvändandefonden. Enheten är särskilt upprättad för att verkställa uppgifterna som ansvarig myndighet för Återvändandefonden och Flyktingfonden (ERF I, II och III) och har inga andra uppgifter. Tekniskt bistånd kommer även att användas för att finansiera kostnader som uppstår inom partnerskapet, exempelvis vid möten med expertgrupper och med nationella samrådskommittén. Genom att Återvändandefonden samförvaltas med Flyktingfonden görs betydande samordningsvinster. Kostnaderna fördelas mellan fonderna enligt en i förväg fastställd fördelningsnyckel. Vidare kommer det tekniska biståndet även att användas för att finansiera direkta kostnader som den attesterande myndigheten har. Revisionsmyndigheten har 10 Beloppet är beräknat med den valutakurs som KOM publicerade november 2010 (9,3164). 13

14 byggt upp en ny organisation för att fullgöra sin uppgift och har betydande kostnader som är stödberättigade inom ramen för tekniskt bistånd. På grund av begränsningen av biståndets storlek och delvis av praktiska skäl, kommer huvudparten av revisionsmyndighetens kostnader som det ser ut idag att finansieras med nationella medel. Revisionsmyndigheten genomför kontroller och revisoner av projekt. Inom ramen för programår 2011 kommer det tekniska biståndet även att användas för att finansiera kostnader kopplat till det möte som arbetsgruppen för Återvändandefonden kommer att hålla i Sverige under våren Vidare kommer direkta kostnader förenade med arbetet om en eventuell revidering av det fleråriga programmet att finansieras med det tekniska biståndet. Detta mot bakgrund av att det under hösten 2010 genomfördes en fördjupad analys av det fleråriga programmet för att undersöka behovet av en eventuell revidering av programmen. I arbetet ingick en konferens vid vilken resultaten från den fördjupade analysen presenterades för partnerskapet (och andra intressenter). Aktiviteten genomfördes i februari Kostnaderna i detta arbete fördelas mellan fonderna enligt en i förväg fastställd fördelningsnyckel. Denna gemensamma granskning är ett konkret exempel på den samverkan som äger rum med andra fonder. Så som nämnts i kapitel 1 genomförs en rad informationsaktiviteter med syftet att sprida och få återkoppling på de fleråriga och årliga programmen för Återvändandefonden. Aktiviteterna finansieras i allmänhet av det tekniska biståndet. Under 2011 kommer fondenheten att på följande sätt anordna ett antal informationsinsatser riktade mot media och allmänheten i stort för att offentliggöra programmen inom Återvändandefonden och deras resultat: I samband med att beslut om tilldelning av medel har fattats publicerar fondenheten denna nyhet på Migrationsverkets hemsida, skriver en större artikel i nyhetsbrevet som fondenheten publicerar samt kontaktar riksmedia och lokalmedia tidningar, radio och TV. Bland annat skickas pressmeddelanden om enskilda projekt till lokala media och regionala nyhetsbyråer som rapporterar om projekten. Fondenheten sprider också information om pågående projekt till media. Vidare kommer fondenheten att anordna uppstartsmöte för samtliga nystartade projekt samt ett informationsmöte för presumtiva projektägare, som till exempel riktar sig till landets kommuner, länsstyrelser, universitet och högskolor, studieförbund och frivilligorganisationer. Som ett led i att sprida de årliga programmens resultat genomförs ett erfarenhetsseminarium i Norrköping. Inom ramen för programår 2011 har ett antal regionala informationsträffar genomförts. Till exempel ska fondenheten delta vid en nationell mässa om integration i Göteborg (västra Sverige) och senare vid en regional konferens i Skåne (södra Sverige). Inför utlysningen deltog fondenheten i en regional konferens i Sundsvall vid vilken intressenter från hela norra Sverige deltog. Fondenheten har också medverkat vid en konferens och paneldiskussion i Östersund om flyktingbarns introduktion i norra Sverige. Denna konferens rönte stort intresse i lokal media. 14

15 Utöver ovanstående aktiviteter förankras och sprids det årliga programmet genom flera andra aktiviteter. Genom den nationella samrådskommitténs möten sprids programmet till viktiga aktörer. Även expertgruppen har i uppdrag att sprida och förankra programmets syfte och innehåll. Därutöver annonseras det fleråriga och de årliga programmen på Migrationsverkets hemsida och i det nyhetsbrev som utges av fondenheten. Programmen finns i sin helhet att ta del av på hemsidan. På Migrationsverkets hemsida läggs också regelbundet relevant och värdefull information om fonden och programmens förverkligande. En fullständig förteckning över de projekt som medfinansieras med stöd av Återvändandefonden finns att tillgå via hemsidan. I förlängningen bidrar det ständigt pågående utvecklingsarbetet på fondenheten samt dessa insatser som finansieras av det tekniska biståndet till att nå fondenhetens mål att relevanta, effektiva och verkningsfulla åtgärder har genomförts inom ramen för fonderna samt att nyttjandet av fonderna är högt Synliggörande av EU-medel Medfinansiering av Europeiska återvändandefonden framgår i all dokumentation och utskick från den ansvariga myndigheten. Fondenhetens kontorslokaler skyltar med EU-logon och Migrationsverket använder vidare EU-logon i all information som går ut om Återvändandefonden och dess verksamhet, både på faktablad och genom elektroniska informationskanaler. I kontrakten mellan Återvändandefonden och de projekt som beviljas medfinansiering skrivs kravet på att synliggöra EU-finansieringen in. Det innebär att alla projekt som arbetar med stöd av medel från Återvändandefonden har EUlogon med på presentationer, rapporter, inbjudningar med mera. Projektägarna kan hämta EU-logon i olika format på Migrationsverkets hemsida. 15

16 4. UTKAST TILL FINANSIERINGSPLAN Medlemsstat: Sverige Berört årligt program: 2011 Fond: Europeiska återvändandefonden (alla siffror i euro) Årligt program - Utkast till finansieringsplan Ref. prioriter ing Ref. särskild prioritering (1) Tabell 1 Översiktstabell Gemenskapens bidrag (a) Offentliga anslag (b) Privata anslag ( c) TOTALT (d=a+b+c) % EU (e=a/d) Andel av totalbelopp (d/tot d) Åtgärd 1: Åtgärder för att förbättra organisationen och genomförandet i återvändandeprocessen - verkställande , , ,51 50,0% 74,4% Åtgärd 2: Samarbete m tredjeland för att utveckla metoder för återvändande - tilldelande , , ,11 50,0% 12,8% Åtgärd 3: Samarbete med tredjeland för att utveckla metoder för framtagandet av handlingar i återvändandearbetet verkställande , , ,21 75,0% 10,0% Tekniskt bistånd , ,14 100,0% 2,8% Övriga insatser (2) TOTALT , , , ,97 53,9% 100,0% 1 Om tillämpligt 2 Särskilda åtgärder som i den grundläggande rättsakten definieras som krisåtgärder Monika Wendleby, verksamhetsområdeschef Europeiskt och internationellt samarbete

17 17