DET ÅRLIGA PROGRAMMET FÖR FLYKTINGFONDEN (ERF) 2008 ÅTGÄRDER FÖR GENOMFÖRANDE AV PRIORITERINGARNA SOM SKA STÖDJAS GENOM PROGRAMMET

Transkript

1 DET ÅRLIGA PROGRAMMET FÖR FLYKTINGFONDEN (ERF) 2008 ÅTGÄRDER FÖR GENOMFÖRANDE AV PRIORITERINGARNA SOM SKA STÖDJAS GENOM PROGRAMMET Denna beskrivning av de åtgärder som ska stödjas enligt det årliga programmet 2008 är bara en uppskattning eftersom projekten för att genomföra åtgärderna ännu inte är utsedda. Det slutliga innehållet i programmet beror på hur många projektförslag det kommer in och av vilken typ de är. Respektive åtgärder kan innefatta flera enskilda projekt. Det generella målet är att stödja projekt som stärker ett bredare partnerskap, nätverk och samarbete mellan aktörerna, till exempel frivilligorganisationer (icke statliga organisationer) och myndigheter. Tanken är att projekten aktivt ska söka metoder för att bygga upp nätverk, utbyta erfarenheter och etablera samarbete med andra aktörer (kommuner, frivilligorganisationer, myndigheter, sammanslutningar). Projekt som främjar flyktingars och/eller flyktingorganisationers delaktighet och möjligheter att ta makten över sin egen situation betraktas som viktiga i alla prioriteringar, särskilt i integrationsprojekten. Dessutom är det viktigt att säkerställa att de nya arbetsmetoderna och insatserna blir permanent praxis och permanenta lösningar i asylprocessen och flyktingarbetet. Tidigare erfarenheter och befintliga metoder bör utnyttjas för att metoderna för att genomföra projekten ska bli bättre. ÅTGÄRDER SOM GENOMFÖR PRIORITERING 1 Åtgärd 1 (Mottagnings- och asylförfaranden): Utbildning för myndigheterna och framtagning av utbildnings- och informationsmaterial för asylsökande Myndigheterna och andra som deltar i asylförfarandet (bland andra rättsbiträden, företrädare för underåriga utan medföljande vuxen, tolkar) ska få utbildning dels i asyl- och flyktinglagstiftningen, dels i principerna och metoderna i gemenskapslagstiftningen och konkreta problem i mottagnings- och asylförfarandena. Dessutom kommer det att tas fram utbildningsmaterial. Informationsmaterial om mottagningsvillkor, asylförfarande, rättigheter och skyldigheter i asylförfarandet och tillgängliga tjänster (exempelvis rättsbiträde och tolkning) sammanställs för personer som anhåller om internationellt skydd. Nationella myndigheter, särskilt asylmyndigheterna, bland andra inrikesministeriet, Gränsbevakningsväsendet, Migrationsverket, flyktingförläggningar och minoritetsombudsmannen, samt frivilligorganisationer som erbjuder flyktingar stöd och rådgivning och privata aktörer, till exempel konsulter. 1

2 Utbildningsprogram, utbildningsmodeller, läroplaner och utbildningsmaterial har tagits fram för myndigheter och andra som är engagerade i asylprocessen. Kurser och seminarier har ordnats utifrån programmen och modellerna. Det finns informationsmaterial om mottagningsvillkoren, asylförfarandet och tillgängliga tjänster, till exempel rättsbiträden och tolkning, för asylsökande. Materialet är tillgängligt i olika format, inklusive broschyrer, dvd och cd. De förväntade kvantifierbara indikatorerna är statistik över kurser och utbildning och deltagarantal plus hur mycket utbildningsmaterial som har producerats. Det förs också statistik över mottagarna av utbildningsmaterialet. På kurserna används det också i förekommande fall kommentarformulär, rapporter och/eller utvärderingar. Beträffande resultatindikatorerna förväntas det att asylmyndigheterna ska få bättre kapacitet i och med att de får förbättra sina kunskaper om asyl- och flyktinglagstiftningen via utbildningsprogrammen. Vidare ska asylsökande få bättre möjligheter att få information, särskilt om juridisk rådgivning och tolkning. De ska också få bättre kunskaper om sina rättigheter och skyldigheter under asylprocessen. indikatorerna eftersom de i hög grad beror på vilka ansökningar det kommer in och på målen, som medfinansieras ska komplettera den nationella asylpolitiken och åtgärder som får anslag via andra EU-program. Bidrag från Europeiska flyktingfonden: 50 procent Nationell medfinansiering: 50 procent. Åtgärd 2 (Mottagnings- och asylförfaranden): Åtgärder för att identifiera särskilt utsatta asylsökande och beakta deras särskilda behov 2

3 Särskilt utsatta kategorier av asylsökande (underåriga utan medföljande vuxen, kvinnor, personer med funktionsnedsättning, sjuka och analfabeter) ska identifieras och deras särskilda behov beaktas. Det ska tas fram tjänster för traumatiserade asylsökande. Vidare ska olika yrkesgrupper få bättre kunskaper i frågor som gäller att bedöma barnets bästa tillsammans med experter på barns välfärd. Dessutom kommer verksamheten med företrädare för underåriga att stärkas (bland annat utbildning, handledning i arbetet och anställningsfrågor). Nationella, regionala och lokala myndigheter, till exempel nationella asylmyndigheter, flyktingförläggningar, kommuner, läroanstalter, till exempel medborgarinstitut, samt frivilligorganisationer som arbetar med flyktingar och organisationer som tillhandahåller kristjänst, rådgivning eller stöd till särskilt utsatta asylsökande, bland andra barn, utsatta kvinnor, tortyroffer m.fl. Utbildningsprogram och samarbetsmodeller har tagits fram för anställda, företrädare för flyktingar och personal inom hälso- och sjukvård och mentalvård. Det finns anpassad terapi och stödgrupper för asylsökande. Vidare har det utvecklats mekanismer och modeller för att rekrytera flyktingföreträdare och satsa på deras välfärd plus modeller och mekanismer för samarbete mellan myndigheter och experter på barns välfärd. De förväntade kvantifierbara indikatorerna är statistik över hur många utbildningsprogram, terapier och stödgrupper det har ordnats plus antalet samarbetsmodeller, samarbetsmekanismer och andra modeller. Det förs också statistik över deltagarantalet. Dessutom används i förekommande fall kommentarformulär, rapporter och/eller utvärderingar. Beträffande resultatindikatorerna förväntas det att behoven bland kategorierna av särskilt utsatta asylsökande ska kunna identifieras bättre och att de som arbetar med asylsökande ska få bättre kunskaper om deras särskilda behov. Olika yrkeskategorier ska få bättre kompetens i dessa frågor. Vidare ska de särskilt utsatta kategorierna av asylsökande snabbare få tillgång till specialservice. Det ska bli lättare att rekrytera företrädare för underåriga asylsökande och företrädarna ska få hjälp med att förbättra sina kunskaper. indikatorerna eftersom de i hög grad beror på vilka ansökningar det kommer in och på 3

4 som medfinansieras ska komplettera den nationella asylpolitiken och övriga åtgärder som får anslag via andra EU-program. Bidrag från Europeiska flyktingfonden: 75 procent Nationell medfinansiering: 25 procent. Åtgärd 3 (Integration): Åtgärder för att identifiera individers respektive familjer behov i integrationsprocessen Det kommer att tas fram modeller för att stödja och hjälpa flyktingfamiljerna att ta makten över sin egen situation. Fokus sätts särskilt på familjer som ska sammanföras. Vidare kommer man att satsa på alternativa utbildningsvägar för olika kategorier av deltagare och flyktingar med bristande grundutbildning. Också skräddarsydda insatser för familjer bestående av särskilt utsatta kvotflyktingar kommer att planeras. Flyktingar som redan bor i Finland och är integrerade och deras föreningar men också frivilligorganisationer ska få hjälp med att förbättra sina kunskaper och sin stödverksamhet. De förbättrade kunskaperna kan sedan utnyttjas i integrationen av nytillkomna flyktingar. Nationella, regionala och lokala myndigheter, till exempel ministerier (bland annat inrikesministeriet, undervisningsministeriet, social- och hälsovårdsministeriet, utbildningsstyrelsen), kommunala social-, hälso- och sjukvårds-, utbildnings- och ungdomsmyndigheter, arbetskrafts- och näringscentraler, frivilligorganisationer som arbetar med flyktingar och stöder flyktingfamiljer och flyktingbarn, flyktingorganisationer och läroanstalter, till exempel medborgarinstitut. Det har tagits fram modeller för att stödja och hjälpa flyktingfamiljer att ta makten över sin egen situation. Dessutom finns det särskilda insatser, till exempel mötesplatser, studiegrupper, studieklubbar och läger för familjer bestående av särskilt utsatta kvotflyktingar. Vidare har det sammanställts undervisningsmaterial för integrationspersonalen och integrationsanpassat material för flyktingar. Man har infört mottagningsmodeller som avser att starta integrationen genom att samordna arbete och utbildning. Vidare har man satsat på utbildningsvägar, utbildningsmodeller, läroplaner och undervisningsmaterial för olika kategorier av deltagare. Redan integrerade flyktingar som har kommit till Finland tidigare involveras i arbetet som handledare och stödpersoner. Som kvantifierbara indikatorer används statistik över hur många modeller för stöd, egenmakt och mottagning, särskilda insatser, utbildnings- och undervisningsmaterial och handledare 4

5 och stödpersoner det finns. Det förs också statistik över deltagarantalet. Dessutom används i förekommande fall kommentarformulär, rapporter och/eller utvärderingar. Beträffande resultatindikatorerna förväntas det att flyktingfamiljerna ska få bättre kapacitet att klara av familjeåterförening. Vidare ska det bli fler som deltar i integrationsutbildningen och slutför den. Fler ska få skräddarsydd integrationsutbildning som är anpassad efter mottagarnas behov och kunskaper (i synnerhet kategorier av särskilt utsatta personer). Myndigheterna och frivilligorganisationerna ska samarbeta bättre och man ska utnyttja kunskaperna och kompetensen hos redan integrerade flyktingar och deras föreningar bättre och integrera deras stödverksamhet i integrationsarbetet. indikatorerna eftersom de i hög grad beror på vilka ansökningar det kommer in och på som medfinansieras ska komplettera åtgärderna i den nationella integrationspolitiken och andra åtgärder som får anslag via andra EU-program. Bidrag från Europeiska flyktingfonden: 65 procent Nationell medfinansiering: 35 procent. Åtgärd 4 (Integration): Åtgärder för att förbättra kundserviceanställdas kompetens De anställda ska få bättre kunskaper om servicesystemet och flyktingars särskilda behov och därmed bättre kapacitet att tillgodose behoven. Samtidigt ska personalen få större kunskaper om förhållandena och sederna i ursprungsländerna och lära sig tillämpa dem i sitt kundtjänstarbete i Finland. Nationella, regionala och lokala myndigheter, till exempel kommunal hälso- och sjukvård, specialiserad sjukvård, socialvård och utbildningsförvaltning, arbetskraftsbyråer, 5

6 skatteförvaltningen, socialtjänst och frivilligorganisationer som arbetar med flyktingar och flyktingorganisationer. Strategier, handlingsplaner, verksamhetsprogram, utbildningsmodeller, informations- och utbildningsmaterial, mötesplatser och servicemodeller, nätverk och stödgrupper. De förväntade kvantifierbara indikatorerna är statistik över hur många av åtgärderna som har genomförts. Det förs också statistik över deltagarantalet. Dessutom används i förekommande fall kommentarformulär, rapporter och/eller utvärderingar. Beträffande resultatindikatorerna förväntas det att de anställda på kommunala och andra myndigheter ska bli mer medvetna om flyktingars särskilda behov och ha bättre kapacitet att tillgodose behoven med rätt insatser. indikatorerna eftersom de i hög grad beror på vilka ansökningar det kommer in och på som medfinansieras ska komplettera den nationella integrationspolitiken och övriga åtgärder som får anslag via andra EU-program. Bidrag från Europeiska flyktingfonden: 50 procent Nationell medfinansiering: 50 procent. Åtgärd 5 (Integration): Integration av särskilt utsatta kategorier av flyktingar De anställda ska få bättre kapacitet att identifiera kategorier av särskilt utsatta asylsökande (underåriga utan medföljande vuxen, kvinnor, offer för våld och sexuellt utnyttjande, personer med funktionsnedsättning, sjuka och analfabeter) och tillgodose deras särskilda behov. Vidare ska det informeras bättre om den service som finns tillgänglig för särskilt utsatta personer. Dessutom ska det tas fram tjänster för traumatiserade flyktingar. 6

7 Nationella, regionala och lokala myndigheter, till exempel kommunerna (hälso- och sjukvård, specialiserad sjukvård, socialvård och utbildningsförvaltning), minoritetsombudsmannen, frivilligorganisationer som arbetar med flyktingar och stöder särskilt utsatta kategorier av flyktingar samt invandrarorganisationer. Det har tagits fram utbildningsprogram, samarbetsmodeller och utbildningsmaterial för anställda på flyktingförläggningar, inom hälso- och sjukvård och inom mentalvård. Dessutom finns anpassade terapier och stödverksamhet för särskilt utsatta kategorier av flyktingar. De förväntade kvantifierbara indikatorerna är statistik över hur många utbildningsprogram och samarbetsmodeller det har tagits fram, hur mycket utbildningsmaterial det har producerats för personalen på flyktingförläggningar, inom hälso- och sjukvård och inom mentalvård och hur mycket terapi och stödverksamhet det har startat för de särskilt utsatta kategorierna av flyktingar. Det förs också statistik över deltagarantalet. Dessutom används i förekommande fall kommentarformulär, rapporter och/eller utvärderingar. Beträffande resultatindikatorerna förväntas det att det ska bli lättare att identifiera de särskilda behoven hos särskilt utsatta kategorier av flyktingar och att de som arbetar med flyktingar ska bli bättre på att identifiera de särskilda behoven och kunna tillgodose dem. Informationen om specialservicen ska förbättras och fler flyktingar ska få specialservice kort efter att de har kommit till Finland. indikatorerna eftersom de i hög grad beror på vilka ansökningar det kommer in och på som medfinansieras ska komplettera åtgärderna inom den nationella integrationspolitiken och övriga åtgärder som får anslag via andra EU-program. Bidrag från Europeiska flyktingfonden: 75 procent Nationell medfinansiering: 25 procent. 7

8 ÅTGÄRDER SOM GENOMFÖR PRIORITERING 2 Åtgärd 6 (Åtgärder för att förbättra kapaciteten att utveckla, följa upp och bedöma medlemsstaternas asylpolitik) Åtgärder för att ta fram databaser och liknande metoder och redskap för asylförfarandet Det kommer att sammanställas rättspraxisdatabaser på nationell nivå och i EU, landspecifika databaser och andra databaser om internationellt skydd. Dessutom ska det tas fram nödvändiga verktyg för att skapa databaserna. Migrationsverkets databaser Tellus och Legis kommer att vara föremål för särskilda utvecklingsinsatser och användarkretsen ska bli större genom att också parterna i asylprocessen involveras. Finland kommer att aktivt delta i samarbetet mellan medlemsstaterna. Vidare ska det tas fram metoder, tekniker, informationssystem och databaser på nationell nivå och i EU för verifiering av asylsökandes identitet. En rad aktörer kommer dessutom att starta samarbete. Nationella myndigheter, till exempel asylmyndigheter eller myndigheter som arbetar med flyktingfrågor (bland andra inrikesministeriet, migrationsverket, minoritetsombudsmannen, dataombudsmannen och diskrimineringsnämnden), och privata aktörer, till exempel konsulter. Stödet till tjänstemän som förbereder besluten kring asylansökningar ska stärkas. Behandlingstiderna blir kortare, besluten ska vara högkvalitativa och målet är att de inte ändras i besvärsorganen. Dessutom ska det finnas bättre databaser, analysmetoder och statistik. Arbetet med att ta fram metoder och teknik för att identifiera asylsökande och för att utveckla och sprida databaser har startat. Vi har undersökt system och förfaranden för språkanalys och åldersanalyser. Anknytande forskningsprojekt och projekt för informationssystem har startat. Det har ordnats utbildningsprogram och kurser för myndigheter, anställda på flyktingförläggningar och andra som är engagerade i asylförfarandet (rättsbiträden, företrädare för underåriga utan medföljande vuxen, tolkar). Tack vare detta kommer de att ha bättre kapacitet att använda informationssystemen och databaserna. Förväntade kvantifierbara indikatorer är statistik över genomförda insatser och antalet deltagare. Dessutom används i förekommande fall kommentarformulär, rapporter och/eller utvärderingar. Vidare kommer det att föras statistik över den förväntade förkortningen av behandlingstiderna, antalet beslut och om de inte ändras i besvärsorganen. indikatorerna eftersom de i hög grad beror på vilka ansökningar det kommer in och på 8

9 som medfinansieras ska komplettera åtgärderna inom den nationella asylpolitiken och åtgärder som får anslag via andra EU-program. Bidrag från Europeiska flyktingfonden: 75 procent Nationell medfinansiering: 25 procent. Åtgärd 7 (Åtgärder för att förbättra kapaciteten att utveckla, följa upp och bedöma medlemsstaternas asylpolitik): Bättre standard på asylförfarandena och undersökning av kvaliteten på asylsystemet Ett gemensamt europeiskt asylsystem främjas genom studier och rapporter och genom förslag till metoder för att förbättra asylförfarandena på nationell nivå och i EU. Målet är att bygga upp ett system som garanterar personer i behov av internationellt skydd en hög skyddsnivå på samma villkor i alla medlemsstater och möjlighet att bli rättvist och effektivt hörd i fall då inget skyddsbehov finns. En oberoende undersökning av asylsystemet i Finland kommer att göras. Nationella myndigheter, bland andra inrikesministeriet, migrationsverket och minoritetsombudsmannen, gränsmyndigheterna, samt frivilligorganisationer som arbetar med asylsökande och flyktingar och privata aktörer, till exempel konsulter. Asylförfarandet ska snabbas upp och få bättre kvalitet, vilket innebär att de myndigheter som svarar för handläggningen av asylansökningar ska kunna avgöra ansökningarna effektivt. Målet ska kunna uppfyllas genom att Finland lägger fram förslag som EU kan utnyttja för att utveckla Dublinmekanismen, bygga ut Eurodac-systemet och förbättra samarbetet mellan myndigheterna i medlemsstaterna. En studie av hur asylsystemet fungerar har kommit i gång. De förväntade kvantifierbara indikatorerna är statistik över antalet genomförda åtgärder och deltagare. Dessutom används i förekommande fall kommentarformulär, rapporter och/eller utvärderingar. 9

10 Beträffande resultatindikatorerna räknar vi med att få konkreta förslag till redskap för att förbättra asylförfarandet på nationell nivå och i EU och förväntar oss att samarbetet mellan medlemsstaterna ska bli effektivare i dessa frågor. indikatorerna eftersom de beror på vilka ansökningar det kommer in och på som medfinansieras ska komplettera åtgärderna inom den nationella asylpolitiken och övriga åtgärder som får anslag via andra EU-program. Bidrag från Europeiska flyktingfonden: 75 procent Nationell medfinansiering: 25 procent. ÅTGÄRDER SOM GENOMFÖR PRIORITERING 3 Åtgärd 8 (Vidarebosättning): Satsningar på vidarebosättning Informationssystemen, metoderna och förfarandena för vidarebosättning ska bli bättre. De berörda tjänstemännen och aktörer i kommunerna och organisationerna får utbildning och samarbetet mellan dem ska förbättras. Målet är att bygga upp uppdaterade, högkvalitativa och tillräckligt flexibla åtgärder för vidarebosättning. Tanken är att vi ska kunna reagera dels på förändringar i den globala flyktingsituationen, dels på enskilda flyktingars behov. Nationella, regionala och lokala myndigheter, till exempel inrikesministeriet, migrationsverket, kommunal hälso- och sjukvård, specialiserad sjukvård, socialvård och utbildningsförvaltning, samt arbetskrafts- och näringscentraler, frivilligorganisationer som arbetar med flyktingar och internationella organisationer. 10

11 Det har tagits fram informationssystem, metoder, utbildningsprogram, samarbetsmodeller och samarbetsplaner. De förväntade kvantifierbara indikatorerna är statistik över antalet genomförda åtgärder och deltagarantalet. Dessutom används i förekommande fall kommentarformulär, rapporter och/eller utvärderingar. Beträffande resultatindikatorerna räknar vi med att arbetsmetoderna och förfarandena för vidarebosättning ska bli bättre. Samtidigt kommer samarbetet mellan kommunerna och frivilligorganisationerna att förbättras och det ska tas fram nya arbetsmetoder. Kommunerna ska få bättre kapacitet att bosätta flyktingar. indikatorerna eftersom de beror på vilka ansökningar det kommer in och på målen, som medfinansieras ska komplettera åtgärderna inom den nationella politiken för vidarebosättning och övriga åtgärder som får anslag via andra EU-program. Bidrag från Europeiska flyktingfonden: 50 procent Nationell medfinansiering: 50 procent. Åtgärd 9 (Vidarebosättning): Åtgärder för att främja vidarebosättning i medlemsstaterna Vi kommer att främja åtgärder (till exempel seminarier, projekt, resor tillsammans med andra medlemsstater för att välja ut flyktingar) som syftar till att fler medlemsstater ska engagera sig UNHCR:s åtgärder för att vidarebosätta flyktingar. 11

12 Nationella och regionala myndigheter, till exempel inrikesministeriet och migrationsverket, och frivilligorganisationer och internationella organisationer som arbetar med vidarebosättning. Det har införts åtgärder som syftar till att fler EU-medlemsstater ska undersöka sina möjligheter att ta emot kvotflyktingar. Tack vare detta ökar kunskapen om vidarebosättning och informationsutbytet i frågan mellan medlemsstaterna. De förväntade kvantifierbara indikatorerna är statistik om antalet genomförda åtgärder och antalet deltagande. Dessutom används i förekommande fall kommentarformulär, rapporter och/eller utvärderingar. indikatorerna eftersom de i hög grad beror på ansökningarna från organisationerna och på målen, som medfinansieras ska komplettera åtgärderna inom den nationella politiken för vidarebosättning och övriga åtgärder som får anslag via andra EU-program. Bidrag från Europeiska flyktingfonden: 50 procent Nationell medfinansiering: 50 procent. ÖVRIGA ÅTGÄRDER Finland har lämnat en kalkyl till kommissionen som innebär att vi 2008 kommer att vidarebosätta 98 personer som ingår i de fyra kategorierna enligt artikel 13.3 i beslutet om inrättande av Europeiska flyktingfonden. År 2008 är det fasta beloppet till Finland för vidarebosatta personer euro. 12

13 PRELIMINÄR FINANSIERINGSPLAN Medlemsstat: Finland Årligt program: 2008 Fond: Europeiska flyktingfonden Årligt program Utkast till finansieringsplan Tabell 1 Översiktstabell Prioritering nr Särskild prioritering nr Gemenskapens bidrag Offentliga anslag Privata anslag TOTALT % EU Andel av totalbeloppet (d/total d) (alla siffror i euro) Åtgärd 1: ,00 % 9,52 % Åtgärd 2: 1 1, ,00 % 6,35 % Åtgärd 3: ,00 % 10,47 % Åtgärd 4: ,00 % 9,52 % Åtgärd 5: ,00 % 6,35 % Åtgärd 6: 2 2, ,00 % 7,05 % Åtgärd 7: ,00 % 7,05 % Åtgärd 8: ,00 % 6,41 % Åtgärd 9: ,00 % 6,41 % Åtgärd 10: ,00 % 6,41 % Tekniskt bistånd ,00 % 5,06 % Övriga åtgärder (2) ,00 % 19,40 % TOTALT ,50 % 100,00 % (2) Gäller det fasta beloppet enligt artikel 13.3 i beslut 573/2007/EG. 13