Handlingslinjer för verksamhetsplan 2009
|
|
- Birgitta Eriksson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Integrationsfonden Handlingslinjer för verksamhetsplan 2009 HANDLINGSLINJE A1 HANDLINGSLINJE A2 HANDLINGSLINJE B3 HANDLINGSLINJE B4 HANDLINGSLINJE C5 HANDLINGSLINJE C6 Stödjande av tredjelandsmedborgare i såbara situationer. Innovativa modeller för rådgivning och integration. Utveckling av indikatorer för integration Barometer Interkulturell kompetensutveckling och utbildning av myndigheter och tjänsteleverantörer. Jämställdhet och interkulturell dialog
2 Integrationsfondens fokusgrupp Tredjelandsmedborgare utan medborgarskap i Europeiska Unionen, som, av myndigheterna, beviljats uppehållstillstånd i Finland. Fonden är i första hand riktad till integrationsprojekt menade för nyanlända personer. Tredjelandsmedborgare, som befinner sig i utanför EU-området, och önskar inträda i landet (handlingslinje A2) Till IF:s fokusgrupp hör INTE flyktingar och personer med motsvarande status. Personer som erhåller tillfällig asyl och asylsökande hör inte heller till fokusgruppen. De ovannämnda villkoren gäller för alla IF:s handlingslinjer. Nedan presenteras särdragen för linjernas fokusgrupper. 2
3 HANDLINGSLINJE A1. Stödjande av tredjelandsmedborgare i utsatta situationer. Tredjelandsmedborgare i utsatta situationer riskerar utslagning eftersom de inte, pga. deras situation eller status, kan dra fördel av de tillgängliga integrationsfrämjande åtgärderna och tjänsterna som erbjuds. Utslagning, ensamhet, våld, diskriminering, bristande kunskaper om rättigheter och möjligheter samt andra problem hindrar integrationen i det nya samhället. Tredjelandsmedborgare i utsatt situation. Målgruppen består främst av nyanlända invandrare. I utsatt situation är är främst kvinnor, ungdomar, barn, äldre, analfabeter, handikappade och personer som hör till en sexuell minoritet som är : 1) utanför arbetsmarknader 2) i behov av en ny början 3) i behov av stödåtgärder för förebyggandet socialutslagning. Obs! Målgruppen är inte asylsökande, flyktingar eller personer i motsvarande ställning. 1. Stöd för integreringen av invandrare i utsatt situation, t.ex. genom att förbättra specifika integrationsplaner 2. Undvika problem som social utslagning, ensamhet, våld och diskriminering 3. Öka medvetenhet om rättigheter och möjligheter för utsatta invandrare 4. Utveckla integrationstjänster så att de bättre återspeglar de utsatta invandrarnas särskilda behov Projektet verksamhet riktas till utsatta tredjelandsmedborgare. Inte till kommunala eller andra offentliga myndigheter. 1. Integrationen av tredjelandsmedborgare i utsatt situation har förbättras, risken för utslagning har minskat. 2. Utsatta invandrare känner bättre till sina rättigheter och vet var de kan, vid behov, få hjälp och stöd. 3. Integrationstjänsterna tar hänsyn till de särskilda behoven hos tredjelandsmedborgare i utsatta situationer. 3
4 HANDLINGSLINJE A2. Innovativa modeller för rådgivning och integration 1. Den existerande s.k. traditionella integrationsmodellen möter inte behoven hos tredjelandsmedborgarna. 2. Det saknas och/eller finns inte tillräckligt utförlig rådgivning för immigranter före och efter ankomsten till Finland 3. Rådgivningen i Finland är inte koordinerad med rådgivningen och kurserna i ursprungslandet. 1. Nyanlända tredjelandsmedborgare som beviljats uppehållstillstånd i Finland. 2. Tredjelandsmedborgare, som befinner sig i utanför EU-området, och önskar inträda i landet. Personerna bör uppfylla de allmänna antagningskriterierna. 1. Att utveckla nya modeller för integrationen av nyanlända tredjelandsmedborgare. 2. Att utveckla och testa vägledning, rådgivning och utbildning i ursprungslandet och att stöda integrationen av tredjelandsmedborgare efter deras ankomst. 3. Ta bättre hänsyn till invandrare som anländer till Finland pga. arbete eller studier, inse deras särskilda behov Obs! Rekrytering och rekryteringshändelser omfattas inte av integrationsfondens mål. Projekten skall utveckla integrationstjänster ur ett nytt och innovativt perspektiv. 1. Den tillgängliga rådgivningen och integrationen tillgodoser bättre deras behov och möjliggör också integration vid sidan av arbete och studier. 2. Det erbjuds effektiva och fungerande integrationstjänster i ursprungslandet som stöder tredjelandsmedborgarnas integration efter deras ankomst. 3. Integrationstjänsterna tar hänsyn till invandrare som anländer pga. arbete eller studier. 4
5 HANDLINGSLINJE B3 Utveckling av indikatorer för integration De existerande metoderna för uppföljning och utvärdering mäter inte integration, effekten av integration eller etniska relationer. Utförlig information fås inte med hjälp av dessa metoder. Verksamheten bör sträva efter att utveckla integrationspolitiken och integrationsverksamheten riktad till tredjelandsmedborgare. 1. Utveckla kvalitativa och kvantitativa indikatorer för informationsanskaffning gällande integration 2. Skapa studier, undersökningar och enkäter som syftar till att utveckla offentliga och privata tjänster för tredjelandsmedborgare. Tjänsterna bör möta de olika gruppernas behov samt sprida god praxis. Tredjelandsmedborgare deltar i projektens planering, genomförande och utvärdering. Verksamheten utnyttjar invandrarnas kompetens och styrka och invandrarorganisationer förstärks. Enbart deltagande i evenemang som anordnas av projektet inte är tillräcklig, utan invandrarna bör också delta i planerandet och genomförandet av projektet. 1. Integrationen och integreringen mäts regelbundet med klara indikatorer 2. Aktuell och kvalitativ information finns tillgängligt gällande funktionen och effektiviteten av integrationspolitiken och integrationsverksamheten. 3. Integrationspolitiken möter bättre integrationens utmaningar. 5
6 HANDLINGSLINJE B4 Barometer Integrationsverksamheten riktas inte rätt, eftersom det inte finns information om invandrarnas åsikter gällande deras behov och den existerande verksamhetens effektivitet. Verksamheten bör sträva efter att utveckla integrationspolitiken och -åtgärdernas effektivitet och ändamålsenlighet. 1. Att utveckla en barometer, som sammanfattar invandrarnas synpunkter om integrationsåtgärder, deras effektivitet och behovet av tjänster. 2. Dra nytta av invandrarnas åsikter och synpunkter om integration i verksamhetsplanering och politiska beslutsprocesser. Tredjelandsmedborgare deltar i projektens planering, genomförande och utvärdering. Verksamheten utnyttjar invandrarnas kompetens och styrka och invandrarorganisationer förstärks. Enbart deltagande i evenemang som anordnas av projektet inte är tillräcklig, utan invandrarna bör också delta i planerandet och genomförandet av projektet. 1. Integrationen och integreringen mäts regelbundet 2. Aktuell och kvalitativ information finns tillgängligt gällande funktionen och effektiviteten av integrationspolitiken och integrationsverksamheten. 3. Integrationspolitiken möter bättre integrationens utmaningar 6
7 HANDLINGSLINJE C5 Interkulturell kompetensutveckling och utbildning av myndigheter och tjänsteleverantörer. Myndigheter och diverse leverantörer av integreringstjänster har inte de kunskaper som krävs för interkulturell interaktion. Således möter inte erbjudet av tjänster efterfrågan, och tjänsterna riktas inte till personer i behov av dem. Behoven hos särskilda grupper identifieras inte, och detta leder till diskriminering. I samhället förekommer också negativa attityder gentemot invandring och integration. Förutom tredjelandsmedborgare, när det gäller att främja interkulturell dialog, kan målgruppen också omfatta offentliga myndigheter, handledare, finländare och andra invandrare. Projektets resultat bör främst främja integrationen av tredjelandsmedborgare. 1. Öka de offentliga myndigheternas, tjänsteleverantörernas och organisationernas sakkunnighet och medvetenhet med hjälp av utbildning och jämlikhetsplanering 2. Utveckla och genomföra interkulturell utbildning, kapacitetsuppbyggnad och hantering av mångfald. 3. Förbättra den sociala toleransen gentemot invandring och integration, genom ökad medvetenhet i samhället 4. Förbättra tredjelandsmedborgarnas tillgång till utbildning och sysselsättning samt möjligheten att erhålla tjänster Projektverksamheten befrämjar integrationens tvåsidighet, och samhällets deltagande i integrationsprocessen. Detta kan t.ex. ske genom ökad medvetenhet i samhället eller genom samhällsaktiverande verksamhet. 1. Myndigheternas och tjänsteleverantörernas sakkunskap och know-how har förbättrats 2. Service riktad till tredjelandsmedborgare kan riktas bättre och de motsvarar de olika kundernas verkliga behov. 3. Diskriminering och negativa attityder i samhället har minskat pga. ökad interkulturell kunskap och medvetenhet. 7
8 HANDLINGSLINJE C6. Jämställdhet och interkulturell dialog Dialog saknas mellan tredjelandsmedborgare och finländarna samt mellan olika etniska grupper. Detta komplicerar integration och ökar risken för utslagning, diskriminering och fördomar mellan de olika grupperna. Tredjelandsmedborgare inte har lika tillgång till utbildning, sysselsättning, tjänster eller möjlighet att delta i olika samhällsaktiviteter. Förutom tredjelandsmedborgare, när det gäller att främja interkulturell dialog, kan målgruppen också omfatta offentliga myndigheter, handledare, finländare och andra invandrare. Projektets resultat bör främst främja integrationen av tredjelandsmedborgare. 1. Befrämja jämställdhet bland tredjelandsmedborgare. 2. Befrämjar integrationens tvåsidighet genom att befrämja utbytet av information mellan berörda parte, kulturer, samfund och religioner, samt genom att utveckla tredjelandsmedborgarnas kommunikationsmöjligheter 3. Befrämja tredjelandsmedborgarnas deltagande i olika samhällsaktiviteter på långsikt. Tredjelandsmedborgare deltar i projektens planering, genomförande och utvärdering. Verksamheten utnyttjar invandrarnas kompetens och styrka och invandrarorganisationer förstärks. Enbart deltagande i evenemang som anordnas av projektet inte är tillräcklig, utan invandrarna bör också delta i planerandet och genomförandet av projektet. 1. Interkulturell dialog förs olika kulturer emellan, och detta har förbättrat integrationens tvåsidighet. 2. Tredjelandsmedborgarnas tillgång till utbildning och sysselsättning samt möjligheten att erhålla tjänster har förbättrats. 3. Tredjelandsmedborgare deltar aktivt i samhället och i politiska beslutsprocesser. 8
INTEGRATIONSFONDENS FLERÅRIGA PROGRAM FÖR 2007-2013
INTEGRATIONSFONDENS FLERÅRIGA PROGRAM FÖR 2007-2013 MEDLEMSSTAT: Finland FOND: Integrationsfonden ANSVARIG MYNDIGHET: Inrikesministeriet, enheten för internationella ärenden RAPPORTERINGSPERIOD: 2007-2013
Läs merI detta korta PM sammanfattas huvuddragen i de krav som ställs och som SKA uppfyllas för att ett projekt ska kunna få pengar.
Vad krävs för att få pengar från ESF (EU:s socialfond) för projekt i Stockholmsregionen? - En genomgång av förutsättningar och krav som gäller på EU-, nationell- och regional nivå För alla som ska söka
Läs merEUROPEISKA FLYKTINGFONDENS (ERF) FLERÅRIGA PROGRAM 2008 2013
EUROPEISKA FLYKTINGFONDENS (ERF) FLERÅRIGA PROGRAM 2008 2013 Flyktingfonden har följande operativa mål: Asylförfarandena samt mottagningen och integrationen av asylsökande ska i alla skeden beakta principerna
Läs merMOTTAGNING AV FLYKTINGAR I KOMMUNERNA
MOTTAGNING AV FLYKTINGAR I KOMMUNERNA Helsingfors 7.1.2016 Innehåll MOTTAGNING AV FLYKTINGAR I KOMMUNERNA...3 Nya flyktingförläggningar... 3 Undervisning för asylsökandes barn... 4 Inflyttning av asylsökande
Läs merKs 583/2011. Jämställdhets- och ickediskrimineringsplan 2012-2015. för Örebro kommun
Ks 583/2011 Jämställdhets- och ickediskrimineringsplan 2012-2015 för Örebro kommun Innehållsförteckning Sammanfattning...2 Om Jämställdhets- och icke-diskrimineringsplan 2012-2015 för Örebro kommun...3
Läs mer15312/16 sa/ab 1 DGD 1B
Europeiska unionens råd Bryssel den 9 december 2016 (OR. en) 15312/16 LÄGESRAPPORT från: Rådets generalsekretariat av den: 9 december 2016 till: Delegationerna MIGR 214 EDUC 419 JEUN 107 SPORT 87 CULT
Läs merMETODUPPGIFT, PM Invandringspolitik
METODUPPGIFT, PM Invandringspolitik Forskningsproblem Sverige är ett land som alltid har tagit emot andra människor med olika bakgrund och kulturer. Invandringen har skedd länge från delar av Europa och
Läs merHur kan mänskliga rä.gheter fungera som e4 stöd för företag som vill ta ansvar? 8 december 2014
Hur kan mänskliga rä.gheter fungera som e4 stöd för företag som vill ta ansvar? 8 december 2014 #1 Vad mänskliga rä5gheter kan bidra med Tydliggöra vikten av arbetet Mänskliga rä.gheter beskriver Vad som
Läs merDET ÅRLIGA PROGRAMMET FÖR INTEGRATIONSFONDEN 2013
1 DET ÅRLIGA PROGRAMMET FÖR INTEGRATIONSFONDEN 2013 MEDLEMSSTAT: Finland FOND: Integrationsfonden ANSVARIG MYNDIGHET: Inrikesministeriet, enheten för internationella frågor ÅR SOM AVSES: 2013 ÅTGÄRDER
Läs merMänskliga rättigheter i Sverige. Vad innebär det i rollen som statsanställd?
Mänskliga rättigheter i Sverige Vad innebär det i rollen som statsanställd? Mänskliga rättigheters utgångspunkt Alla människor är lika i värdighet och rättigheter Alla människor har rätt till samtliga
Läs merTILLÄMPNING. Etnisk mångfald. Hudiksvalls kommun
TILLÄMPNING Etnisk mångfald i Hudiksvalls kommun Plan för aktiva åtgärder Diskrimineringslagen har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett
Läs merFRÅN INVANDRARE TILL KOMMUNINVÅNARE
FRÅN INVANDRARE TILL KOMMUNINVÅNARE DELAKTIGHET OCH SYSSELSÄTTNING SYSSELSÄTTNING BLAND INVANDRARE INVA KARTLÄGGNING AV NULÄGET NULÄG CAROLINA HERBERTS, 202 Målsättningen för projektet Från invandrare
Läs merDET ÅRLIGA PROGRAMMET FÖR INTEGRATIONSFONDEN 2007 och 2008
1 DET ÅRLIGA PROGRAMMET FÖR INTEGRATIONSFONDEN 2007 och 2008 MEDLEMSSTAT: Finland FOND: Integrationsfonden ANSVARIG MYNDIGHET: Inrikesministeriet, enheten för internationella frågor ÅR SOM AVSES: 2007
Läs merEUROPARÅDETS KONVENTION OM FÖREBYGGANDE OCH BEKÄMPNING AV VÅLD MOT KVINNOR OCH VÅLD I HEMMET. Istanbulkonventionen VÅLD
EUROPARÅDETS KONVENTION OM FÖREBYGGANDE OCH BEKÄMPNING AV VÅLD MOT KVINNOR OCH VÅLD I HEMMET Istanbulkonventionen TRYGGHET FRÅN FRUKTAN TRYGGHET FRÅN VÅLD VAD ÄR KONVENTIONENS SYFTE? Europarådets nya konvention
Läs merSTRATEGI FÖR INTEGRATION I GISLAVEDS KOMMUN
STRATEGI FÖR INTEGRATION I GISLAVEDS KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige den 23 oktober 2014 16 FÖRORD Integration kan ses utifrån många områden och alla har sin egen uppfattning om vad integration är.
Läs merKoppling mellan Specikt mål - nationellt mål - prioriterad finansiering och Indikator
Koppling mellan Specikt mål - nationellt mål - prioriterad finansiering och Specifikt mål 1 Asyl Avsnitt 3 i det nationella programmet Specifikt mål 1 Asyl och nationellt mål 1 Mottagnings och asylsystem
Läs merREGION VÄRMLAND. Mångfaldspolicy. Regionfullmäktige 2009-05-28
REGION VÄRMLAND Mångfaldspolicy Regionfullmäktige 2009-05-28 MÅNGFALDSPOLICY 1. BAKGRUND Egna organisationen Omvärlden 2. NULÄGESBESKRIVNING Kända data Upplevt nuläge Framtid 3. SYFTE/VISION 4. FRAMGÅNGSFAKTORER
Läs merPlanmall för arbetsliv. Jämställdhets- och likabehandlingsplan
Planmall för arbetsliv Jämställdhets- och likabehandlingsplan Inledning och målsättning Det interna jämställdhets- och likabehandlingsarbete ska främja allas lika rätt i frågor om arbete, anställnings-
Läs merStrategi. Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län
Strategi Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län 2014-2016 Titel: Strategi - Länsstyrelsens arbete med jämställdhetsintegrering i Södermanlands län 2014-2016 Utgiven av:
Läs merRP 166/2007 rd. omfattas av vedertagen tillämpningspraxis ska regleras i lag. Vidare föreslås det att utlänningslagens bestämmelse
Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om ändring av utlänningslagen och av vissa lagar som har samband med den PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås
Läs merREGIONAL STRATEGI FÖR ÖKAD INFLYTTNING OCH FÖRBÄTTRAD INTEGRATION 2015-2020
REGIONAL STRATEGI FÖR ÖKAD INFLYTTNING OCH FÖRBÄTTRAD INTEGRATION 2015-2020 Integration handlar om att olika delar går samman till en helhet. Integration är en förutsättning för utveckling och tillväxt
Läs merVerksamhetsplan. för jämställdhet. Diarienummer: Ks2015/0392.192. Gäller från: 2016-01-01. Fastställd av: Kommunstyrelsen, 2016-01-12 18
Diarienummer: Ks2015/0392.192 Verksamhetsplan för jämställdhet Gäller från: 2016-01-01 Gäller för: Ljungby kommun Fastställd av: Kommunstyrelsen, 2016-01-12 18 Utarbetad av: Jämställdhetsstrategerna Revideras
Läs merEuropeiska unionens råd Bryssel den 17 november 2016 (OR. en)
Conseil UE Europeiska unionens råd Bryssel den 17 november 2016 (OR. en) PUBLIC 14480/16 LIMITE MIGR 197 EDUC 381 JEUN 101 SPORT 82 CULT 114 SOC 713 EMPL 487 ASILE 78 I/A-PUNKTSNOT från: till: Ärende:
Läs merVuxna dövas, bl.a. döva invandrares, möjlighet till kommunal vuxenutbildning Motion av Lars Rådh (s) (2000:25)
Utlåtande 2005: RIV (Dnr 424-484/2000) Vuxna dövas, bl.a. döva invandrares, möjlighet till kommunal vuxenutbildning Motion av Lars Rådh (s) (2000:25) Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta
Läs merFÖRSLAG TILL YTTRANDE
EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 18.11.2010 2010/0210(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet
Läs mer106:e plenarsessionen den 2 3 april 2014. RESOLUTION från Regionkommittén "STADGAN OM FLERNIVÅSTYRE I EUROPA"
106:e plenarsessionen den 2 3 april 2014 RESOL-V-012 RESOLUTION från Regionkommittén "STADGAN OM FLERNIVÅSTYRE I EUROPA" Rue Belliard/Belliardstraat 101 1040 Bruxelles/Brussel BELGIQUE/BELGIË Tfn +32 22822211
Läs merARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Följedokument till
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 25.3.2013 SWD(2013) 78 final ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN Följedokument till Förslag till Europaparlamentets
Läs merJämställdhets- och mångfaldspolicy 2007-06-20
Jämställdhets- och mångfaldspolicy 2007-06-20 OMSLAGSFOTO: NORDIC PHOTO. TRYCK: KOMMUNTYRCKERIET MARS 2008 Jämställdhets-och mångfaldspolicy Grundläggande arbetsgivarprinciper för hur jämställdhetsoch
Läs merNationella jämställdhetsmål
Grästorps kommun Jämställdhetsplan Antagandebeslut: Kommunstyrelsen 2014-04-08, 86 Giltighet: 2014-2016 Utgångspunkter Grästorp kommuns jämställdhetsplan tar sin utgångspunkt från de nationella jämställdhetsmålen,
Läs merFörskolan: Humlan Natt & Dag 2015-2016
Förskolan: Humlan Natt & Dag 2015-2016 Förskolans främjande insatser Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar förståelse för alla människors lika värde. Förebyggande åtgärder På Humlans förskola
Läs merHammarlands kommun jämställdhetsplan för åren 2016-2018. Antagen av kommunfullmäktige den 25.6.2015 39
Hammarlands kommun jämställdhetsplan för åren 2016-2018 Antagen av kommunfullmäktige den 25.6.2015 39 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Jämställdhetsarbetets juridiska grund... 3 3. Målsättningar
Läs merDOM 2015-08-20 Meddelad i Stockholm
I STOCKHOLM 2015-08-20 Meddelad i Stockholm Mål nr UM 3266-14 1 KLAGANDE Ombud och offentligt biträde: MOTPART Migrationsverket ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrätten i Stockholm; migrationsdomstolens
Läs merSammanfattning. Utgångspunkterna för rapporten
Sammanfattning Utgångspunkterna för rapporten Sverige är ett land med en heterogen befolkning sammansatt av kvinnor och män, från olika samhällsklasser, med olika etniska bakgrunder, i alla åldrar, med
Läs merM i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2015:17
M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2015:17 Målnummer: UM3212-15 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2015-11-26 Rubrik: Av en dom från Europadomstolen (Tarakhel mot Schweiz) följer att när en familj
Läs mernya värden för ditt företag
Mångfald kan skapa Andreas Carlgren, Integrationsverket nya värden för ditt företag Mångfald för utveckling och affärskraft Allt fler företag, offentliga förvaltningar och andra organisationer börjar
Läs merEnkät / Attitydundersökning Skånska kommuners integrations- och mångfaldsarbete. Beredningen för integration och mångfald oktober 2009
Enkät / Attitydundersökning Skånska kommuners integrations- och mångfaldsarbete Beredningen för integration och mångfald oktober 2009 Sammanfattning (I) 25 av Skånes 33 kommuner har svarat. 84 procent
Läs mer2015-2016. Upprättad av elever och lärare 2015.08.23
2015-2016 Praktiska Nykvarns årliga plan för att förebygga och motverka och åtgärda diskriminering, trakasserier och kränkande behandling enligt lagar och förordningar Upprättad av elever och lärare 2015.08.23
Läs merTjänsteskrivelse. Jämställdhetsplan 2014
Malmö stad Fritidsförvaltningen 1 (4) Datum 2013-12-16 Vår referens Anna Emelie Caroline Friholm HR-konsult Tjänsteskrivelse Emelie.Friholm@malmo.se Jämställdhetsplan 2014 FRI-2013-3236 Sammanfattning
Läs merSammanfattning. Se OECD (2013). 2. Se SCB (2015). 3. Se Migrationsverket (2015).
Sammanfattning År 2015 var mer än 1,5 miljoner personer, eller över 16 procent av den totala befolkningen som bodde i Sverige, födda utomlands. Därutöver hade mer än 700 000 personer födda i Sverige minst
Läs merMångfald på arbetsplatsen och mångfaldsarbete i ditt företag
Mångfald på arbetsplatsen och mångfaldsarbete i ditt företag 31/03/2008-28/04/2008 Det finns 371 svar, av totalt 371, som motsvarar dina sökvillkor 0. Medverkan Land DE Tyskland 58 (15.6%) PL Polen 44
Läs merOlikheter är en styrka
Guide till Likabehandlingsplanen Olikheter är en styrka Förvaltningens årliga arbete med likabehandlingsplanen Guidens syfte är att ge konkreta tips och vägledning i framtagandet av aktiviteter utifrån
Läs merVUXENUTBILDNINGEN. Läroplan för vuxenutbildningen 2012 ISBN 978-91-87115-80-6. www.skolverket.se
VUXENUTBILDNINGEN Läroplan för vuxenutbildningen 2012 ISBN 978-91-87115-80-6 www.skolverket.se Beställningsadress: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm Telefon: 08-690 95 76 Telefax: 08-690 95 50 E-post:
Läs merProjektnamn: Diapraxis Interkulturell och interreligiös dialog med socialt arbete
Projektnamn: Diapraxis Interkulturell och interreligiös dialog med socialt arbete Projektnummer: 2010-0021/2011-3011110 Projektägare: Stockholms Stadsmission Projektpartners: Muslimernas förening i Nacka
Läs merIn-Diversity 1:a elektroniska nyhetsbrevet
1:a elektroniska nyhetsbrevet MAJ 2011 Projektet genomförs med ekonomiskt stöd från Europeiska kommissionen. För uppgifterna i denna publikation ansvarar endast upphovsmannen. Europeiska kommissionen tar
Läs merKollektivavtal och jämställda löner. Kurt Eriksson
Kollektivavtal och jämställda löner Kurt Eriksson Diskrimineringsförbud Lönesättningsprinciperna ska inte vara diskriminerande Diskriminerande eller andra sakligt omotiverade skillnader i löner och andra
Läs merJämställdhet gör skillnad
Jämställdhet gör skillnad Handlingsplan för jämställd regional tillväxt i Västra Götaland 2012-2014 Dnr RUN 610-839-12 1 (11) Innehåll Sid 1. Bakgrund...3 2. Varför jämställdhet?...3 3. Nationella och
Läs merHandlingsplan för nordiskt samarbete om funktionshinder 2015-2017
Handlingsplan för nordiskt samarbete om funktionshinder 2015-2017 MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER MÅNGFALD FRI RÖRLIGHET Innehåll Nordiskt samarbete om funktionshinder...2 Mänskliga rättigheter...2 Nordisk nytta
Läs merPressträff. Flyktingkrisen och finanspolitiken 21 december 2015. John Hassler: Ordförande
Pressträff Flyktingkrisen och finanspolitiken 21 december 215 John Hassler: Ordförande Flyktingkrisen En av de största utmaningarna för Sverige på många år. Mina kommentarer: finanspolitiken på kort sikt
Läs merEFFEKTERNA AV KOMPETENSUTVECKLINGEN FÖR UNDERVISNINGSVÄSENDETS PERSONAL
EFFEKTERNA AV KOMPETENSUTVECKLINGEN FÖR UNDERVISNINGSVÄSENDETS PERSONAL Syftet med kompetensutvecklingen för undervisningsväsendets personal är att förstärka ett kunnande som är konkurrenskraftigt och
Läs merKAN VI STÅ TILL TJÄNST? ORGANISERINGEN AV DEN SVENSKSPRÅKIGA INTEGRATIONEN
KAN VI STÅ TILL TJÄNST? ORGANISERINGEN AV DEN SVENSKSPRÅKIGA INTEGRATIONEN MIKA HELANDER PD, akademilektor (forskningsledig fr.o.m. 1.9.2015) Åbo Akademi sociologiska enheten Kan vi stå till tjänst? 2
Läs merDiskriminering som hinder för en jämlik vård. Christine Gilljam www.do.se, do@do.se, 08-120 20 700
Diskriminering som hinder för en jämlik vård Christine Gilljam www.do.se, do@do.se, 08-120 20 700 Lagens ändamål Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter
Läs merTill dig som är pedagog och arbetar med barn i förskola i Vingåkers kommun
Till dig som är pedagog och arbetar med barn i förskola i Vingåkers kommun Språkutvecklingsprogram 2 Till dig som är pedagog och arbetar med barn i våra förskolor i Vingåkers kommun Detta språkutvecklingsprogram
Läs merVad innebär aktiva åtgärder mot diskriminering?
Vad innebär aktiva åtgärder mot diskriminering? Örebro universitet 22 november 2011 Olle Andersson Brynja www.do.se, olle.brynja@do.se, 08-120 20 700 Det här är DO Diskrimineringsombudsmannen (DO) är en
Läs merMedfinansiering från Flyktingfonden III till utvecklingsprojekt
Läs mer på: www.migrationsverket.se/fonder Medfinansiering från Flyktingfonden III till utvecklingsprojekt Utlysning av medel från Europeiska flyktingfonden äger rum från 15 juli till 20 september 2013.
Läs merLikabehandlingsplan. Förskolan Lärkdrillen
Likabehandlingsplan Förskolan Lärkdrillen 2011 10 25 Styrdokument Läroplanen för förskolan, Lpfö 98/10, poängterar vikten av en lika behandling av alla individer inom verksamheten, bl.a. går det att läsa:
Läs merJämställdhets- och mångfaldsplan för Konsult- och servicekontoret 2007
1(5) Jämställdhets- och mångfaldsplan för 2007 Styrelsen för Konsult- och service har som utgångspunkt att alla individer oavsett kön, etnisk bakgrund, religiös tillhörighet, funktionsförmåga eller sexuell
Läs mer# $ % & % ' ( ' ) ' * +
!" # $ % & % ' ( ' ) ' * + 2 Inom svensk lagstiftning finns olika bestämmelser till skydd mot olika former av diskriminering för arbetstagare och arbetssökande. Grunden i dessa föreskrifter är att en lag
Läs merStrategi fö r arbetet med ja msta lldhetsintegrering 2014-2016 Plan fö r det externa arbetet La nsstyrelsen i Blekinge
Strategi fö r arbetet med ja msta lldhetsintegrering 2014-2016 Plan fö r det externa arbetet La nsstyrelsen i Blekinge Inledning Jämställdhet innebär att kvinnor och män har samma makt att forma samhället
Läs merEUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 09.03.2001 KOM(2001) 128 slutlig 2001/0064 (ACC) VOLYM I Förslag till RÅDETS BESLUT om gemenskapens ståndpunkt i associeringsrådet beträffande Republiken
Läs merLOKAL ÖVERENSKOMMELSE OM UTVECKLING AV INTRODUKTIONEN FÖR FLYKTINGAR OCH ANDRA INVANDRARE I NÄSSJÖ KOMMUN
1 LOKAL ÖVERENSKOMMELSE OM UTVECKLING AV INTRODUKTIONEN FÖR FLYKTINGAR OCH ANDRA INVANDRARE I NÄSSJÖ KOMMUN 1 INLEDNING... 1 1.1 MÅLGRUPP... 1 1.2 MÅL FÖR INTRODUKTION... 1 1.3 DELMÅL FÖR INTRODUKTION...
Läs merMångfaldsplan 2015-2018. - plan för lika rättigheter och möjligheter för kommunens medarbetare
Mångfaldsplan - plan för lika rättigheter och möjligheter för kommunens medarbetare 2015-2018 Åstorp - Söderåsstaden där människor och företag möts och växer www.astorp.se Mångfaldsplan 2015-2018, Åstorps
Läs merAnvändar Handbok. Info4Migrants
T H E P R O J E C T N U M B E R : U K / 1 3 / L L P - L D V / T O I - 6 1 5 Användar Handbok Info4Migrants Projektet har finansierats med stöd från Europeiska kommissionen. Denna publikation [kommunikation]
Läs merElever med heltäckande slöja i skolan
Juridisk vägledning Granskat juli 2012 Mer om Elever med heltäckande slöja i skolan Klädsel är något som normalt bestäms av individen själv. Utgångspunkten är att en skolhuvudman ska visa respekt för enskilda
Läs merM i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n M I G 2 0 1 3 : 8
M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n M I G 2 0 1 3 : 8 Målnummer: UM8090-12 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2013-06-14 Rubrik: En kvinna och hennes barn har sökt asyl i Sverige. Deras ansökningar
Läs merLöner och löneklyftan mellan kvinnor och män inom sjukvård och omsorg
Löner och löneklyftan mellan kvinnor och män inom sjukvård och omsorg Rapport från EPSU:s studie om löner i vårdbranschen i förhållande till övergripande lönenivåer och löneklyftan i olika länder inom
Läs merMEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 26.9.2014 COM(2014) 604 final MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET om hjälp till de nationella myndigheterna med att bekämpa missbruk av rätten
Läs merElever med heltäckande slöja i skolan
1 (9) Elever med heltäckande slöja i skolan Inledning Frågan om möjligheten för en elev att bära religiös klädsel i skolan i form av heltäckande slöja (burqa eller niqab) har aktualiserats i samband med
Läs merREGLERING AV DISKRIMINERING OCH ARBETSLIVET
Broschyrtext juli 2004 REGLERING AV DISKRIMINERING OCH ARBETSLIVET Allmänt Lagstiftning: Finlands grundlag - Arbetsavtalslagen - Lagen om jämställdhet mellan kvinnor och män - Andra lagar - Strafflagen
Läs merLUP för Motala kommun 2015 till 2018
LUP för Motala kommun 2015 till 2018 Sammanfattning Det lokala utvecklingsprogrammet (LUP) beskriver den politik som styr verksamheten i Motala kommun under mandatperioden. Programmet bygger på majoritetens
Läs merJämställdhets- och mångfaldsplan i Fagersta kommun
Jämställdhets- och mångfaldsplan i Fagersta kommun 1 Jämställdhet och mångfald i Fagersta kommun Bakgrund Arbetet med jämställdhet och mångfald hör ihop med ett antal internationella, nationella och lokala
Läs merHandlingsplan för barn och unga
Handlingsplan för barn och unga Barnkonventionen I Jönköpings län 2013 Innehållsförteckning Landstingsdirektörens ord... 3 Barnkonventionen i Landstinget i Jönköpings län... 4 Begrepp... 5 Kunskap om barnkonventionen...
Läs merHar du rätt glasögon på dig? Ett stöd att integrera ett barnrätts- och ungdomsperspektiv i Nordiska ministerrådets arbete
Ett stöd att integrera ett barnrätts- och ungdomsperspektiv i Nordiska ministerrådets arbete 1 2 5 3 4 Ett stöd att integrera ett barnrätts- och ungdomsperspektiv i Nordiska ministerrådets arbete ISBN
Läs merVad är integration? - Termer om invandring och integrationsarbete. Emine Ehrström Regionalkoordinator Finland mitt hem projektet (ESF)
Vad är integration? - Termer om invandring och integrationsarbete Emine Ehrström Regionalkoordinator Finland mitt hem projektet (ESF) Utbildning i invandrar- och integrationsarbete för anställda inom den
Läs merSveriges synpunkter på EU:s grönbok om psykisk hälsa
Yttrande 2006-06-16 S2005/9249/FH Socialdepartementet Enheten för folkhälsa Europeiska kommissionen Generaldirektoratet för hälsa och konsumentskydd Enhet C/2 "Hälsoinformation" L-2920 LUXEMBURG Sveriges
Läs merÄNDRINGSFÖRSLAG 1-33
EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 11.10.2013 2013/2147(INI) ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-33 Barbara Matera (PE519.533v01-00) över Saudiarabien,
Läs merÖvergripande struktur för upprättande av gemensam plan mot diskriminering och kränkande behandling avseende Villaryds förskola i Lycksele kommun.
Lycksele kommun Kultur- och utbildningsförvaltningen Villaryds förskola 2015-09-17 Övergripande struktur för upprättande av gemensam plan mot diskriminering och kränkande behandling avseende Villaryds
Läs merLikabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för gymnasieskola med särskoleelever vid Hjalmar Strömerskolan.
Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för gymnasieskola med särskoleelever vid Hjalmar Strömerskolan läsåret 2014/2015 Likabehandlingsplan för ungdoms- och vuxenutbildningen vid Hjalmar
Läs merLikavillkorsplan 2009-2011
Likavillkorsplan 2009-2011 Lika villkor, vad menar vi med det? De mänskliga rättigheterna gäller oss alla och ska utgöra en grund för vår verksamhet. På vår länsstyrelse ska vi värna om allas lika möjligheter,
Läs merGRANSKNING AV KONVENTIONSSTATERNAS RAPPORTER I ENLIGHET MED ARTIKEL 9 I KONVENTIONEN. Slutsatser av kommittén för avskaffande av rasdiskriminering
KOMMITTÉN FÖR AVSKAFFANDE AV RASDISKRIMINERING 81:a sessionen Den 6 31 augusti 2012 CERD/C/FIN/CO/20-22 31.08.2012 Originalspråk: engelska GRANSKNING AV KONVENTIONSSTATERNAS RAPPORTER I ENLIGHET MED ARTIKEL
Läs merRostocks förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Rostocks förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1-3 år 1/10 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet
Läs merGrundprinciper i barnrättsbaserad beslutsprocess
Grundprinciper i barnrättsbaserad beslutsprocess Icke-diskriminering och likvärdiga villkor (art. 2) Barnets bästa (art. 3) Rätt till liv, överlevnad och utveckling (art. 6) Åsiktsfrihet och rätt att göra
Läs merViadidaktnämndens åtaganden inför övergripande plan med budget 2011-2013
Vi VIAN:s handling nr 9-2010 1 (6) Bilaga 1 Nämndens åtaganden Viadidaktnämndens åtaganden inför övergripande plan med budget 2011-2013 A. Verksamhetsbeskrivning 1. Sammanfattande verksamhetsbeskrivning
Läs merMinoritetsfadder 2014
Minoritetsfadder Minoritetsfadder 2014 Plans arbete Projektexempel Minoritetsfadder Tack för ditt stöd som Minoritetsfadder! Människor från ursprungsbefolkningar utsätts ofta för diskriminering och har
Läs merLikabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling
Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskoleavdelningen Slussen 2010 SÄTERS KOMMUN BARN- OCH UTBILDNINGS- FÖRVALTNINGEN Innehållsförteckning 1. Vision...2 2. Vad säger lagen...2 3. Rutiner
Läs merInrikesminister Ville Itälä
Statsrådets skrivelse till Riksdagen med anledning av ett förslag till rådets direktiv (om varaktigt bosatta tredjelandsmedborgares rättsliga ställning) I enlighet med 96 2 mom. grundlagen översänds till
Läs merÖverenskommelse om idéburet offentligt partnerskap Bakgrund Målet för landstinget i Uppsala län är en god hälsa för alla länsinvånare. Landstinget ansvarar främst för hälso- och sjukvård men skapar också
Läs merKatrinebergs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Katrinebergs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Mölndals stad a för planen Camilla Stensholm, Förskolechef Elisabeth
Läs merFastställd av kommunstyrelsen , 188. Integrationsstrategi för Västerviks kommun
Integrationsstrategi för Västerviks kommun 2015 2017 1 Integrationsstrategi för Västerviks kommun Vision Västerviks kommuns vision avseende integration är att gemensamt skapa förutsättningar för kommunen
Läs merPersonalpolicy i Hultsfreds kommun
Personalpolicy 1 (5) Personalpolicy i Hultsfreds kommun Inledning Kommunstyrelsen är det politiska organ som ytterst är ansvarig för personalpolitiken i Hultsfreds kommun. Det är kommunstyrelsen som beslutar
Läs merM i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2016:7
M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2016:7 Målnummer: UM3714-15 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2016-04-07 Rubrik: Det finns inte skäl att bevilja två minderåriga barn flyktingstatusförklaring
Läs merTag till vara kompetens!
Tag till vara kompetens! Redovisning av enkät från uppstart maj 9 av projekt under medfinansiering från Europeiska Integrationsfonden Projektägare : Lärcentrum Västra Vux, Tranås kommun Projekt Tag till
Läs merDOM. SAKEN Överföring enligt Dublinförordningen MIGRATIONSÖVERDOMSTOLENS AVGÖRANDE. Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid
Avdelning 1 Meddelad i Stockholm 1 KLAGANDE Migrationsverket MOTPART A, B och C, sekretessbelagda uppgifter, se bilaga A ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Länsrättens i Stockholms län, migrationsdomstolen, dom den
Läs merIBK Härnösands Jämställdhetsplan
Sida 1 av 5 IBK Härnösands Jämställdhetsplan Riksidrottsförbundets inriktning Inom idrottsrörelsen har det pågått ett medvetet jämställdhetsarbete sedan Riksidrottsförbundets (RF:s) stämma 1977. Idrotten
Läs merIntegrationsutskottet
Integrationsutskottet Inledning Segregering existerar i många former. Den påverkar hur vi tänker och hur vi som ett samhälle beslutar våra lagar och normer, den bestämmer vår ställning till andra människor
Läs merDiskrimineringslag (2008:567) och ändringar fr.o.m. den 1 januari 2015
Diskrimineringslag (2008:567) och ändringar fr.o.m. den 1 januari 2015 1 kap. Inledande bestämmelser Lagens ändamål 1 /Upphör att gälla U:2015-01-01/ Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering
Läs merNykyrka skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Nykyrka skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola F-6 samt Fritidshem Läsår 2015/2016 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas
Läs merLika rätt ett Sverige för alla. integrationsprogram
Lika rätt ett Sverige för alla integrationsprogram Vi är alla olika men har lika värde och rätt 3 En lagstiftning 5 Sveriges officiella inställning till mångfald och integration 6 Lika värde lika rätt
Läs merMotion till riksdagen 2015/16:2739 av Camilla Waltersson Grönvall m.fl. (M) Bättre undervisning i Svenska som andraspråk
Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2739 av Camilla Waltersson Grönvall m.fl. (M) Bättre undervisning i Svenska som andraspråk Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som
Läs merLänsstyrelsens Likavillkorsplan
Länsstyrelsens Likavillkorsplan LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN 2011-06-27 Likavillkorsplan Sid. 1 LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN 2011-06-27 Likavillkorsplan Sid. 2 Inledning Länsstyrelsen har en viktig
Läs merLikabehandlingsplan Kompetenscenter, Köping
Sida 1 av 6 Senast reviderad: 2015-01-09 Likabehandlingsplan Kompetenscenter, Köping Inledning Denna plan avser all verksamhet som bedrivs i Kompetenscenters regi såsom: utbildning i svenska för invandrare
Läs mer