DET ÅRLIGA PROGRAMMET FÖR FLYKTINGFONDEN (ERF) 2013 INSATSER FÖR GENOMFÖRANDE AV PRIORITETERNA SOM SKA STÖDJAS GENOM PROGRAMMET
|
|
- Klara Engström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 DET ÅRLIGA PROGRAMMET FÖR FLYKTINGFONDEN (ERF) 2013 INSATSER FÖR GENOMFÖRANDE AV PRIORITETERNA SOM SKA STÖDJAS GENOM PROGRAMMET Följande beskrivning av de insatser, som ska stödjas inom ramen för det årliga programmet 2013, är bara en uppskattning eftersom projekten för att genomföra insatserna ännu inte har valts. Programmets slutgiltiga innehåll beror på antalet inlämnade projektförslag och deras kvalitet. Respektive insatser kan innefatta flera enskilda projekt. Det övergripande målet är att finansiera projekt som främjar bredare partnerskap, nätverksbildning och samarbete mellan aktörerna, till exempel medborgarorganisationer och myndigheter. Projekten ska aktivt söka metoder för att bygga upp nätverk, utbyta erfarenheter och etablera samarbete med andra aktörer (kommuner, medborgarorganisationer, myndigheter, sammanslutningar). Projekt som främjar flyktingars och/eller flyktingorganisationers delaktighet och möjligheter att ta makten över sin egen situation betraktas som viktiga i alla prioriteringar, särskilt i integrationsprojekten. Man bör även säkerställa att de nya arbetsmetoderna och insatserna blir permanent praxis och permanenta lösningar i asylprocessen och flyktingarbetet. Tidigare erfarenheter och befintliga metoder bör utnyttjas för att metoderna för att genomföra projekten ska bli bättre, speciellt vid utbildning och sysselsättning av flyktingar. Det årliga programmet 2013 följer de definierade ramarna som anges i det fleråriga programmet I det årliga programmet 2013 fortsätter man delvis verksamheten som inleddes under de årliga programmen Regeringen har som målsättning att behandlingen av asylansökningar ska ske i snabbare takt. Detta strävar man efter att uppnå genom att se till att det finns tillräckligt med personal, genom att förstärka samarbetet samt genom att börja använda en samarbetsmodell, i vilken flera olika myndighetssektorer såsom Migrationsverket, Polisen och Gränsbevakningsväsendet ingår. De kostnader som mottagningen av asylsökande föranleder anpassas i förhållande till antalet asylsökande och de förkortade behandlingstiderna. Enligt regeringsprogrammet riktas uppmärksamhet främst på mindreåriga asylsökande: det är förbjudet att ta mindreåriga asylsökande i förvar. Dessutom konstateras det i programmet att alla barn som omfattas av mottagningssystemet har rätt till skolgång. Att hitta kommunplatser för kvotflyktingar och asylsökande som har fått uppehållstillstånd har varit utmanande, och kommuner som vill erbjuda kommunplatser har varit få. Statens kompensation till kommunerna har höjts och pilotprojekt har satts igång för att främja placeringen av flyktingar i kommuner. Ett av projekten har särskilt inriktats på kvotflyktingar, som hör till utsatta grupper. Enligt regeringsprogrammet kommer man att göra upp ett samarbetsavtal mellan staten och kommunerna, genom vilket man strävar efter att uppnå en kontrollerad och systematisk placering i kommunerna av flyktingar och asylsökande som erhållit ett positivt beslut. För att stödja den sporrande samarbetsmodellen utformas under regeringsperioden en plan för en stegvis höjning av ersättningen till kommunerna så att den motsvarar kostnadsutvecklingen. 1
2 Den nya integrationslagen och lagen om mottagande av personer som söker internationellt skydd (lagen om mottagande) trädde i kraft den 1 september I verkställandet av integrationslagen betonas särskilt vägledning och rådgivning av invandrare i integrationens inledande skede samt att man gör upp individuella integrationsplaner. Lagen förutsätter även att kommunerna gör upp integrationsprogram och den betonar ett avtalsbaserat förhandlingssystem mellan ELY-centralen och kommunen. Därigenom skapas förutsättningar för att utveckla integrationssystemet på den lokala nivån och utöka möjligheterna för mottagande av personer som får internationellt skydd. Integrationen av invandrare och mottagandet av personer som får internationellt skydd förutsätter dessutom en förbättring av personalens kunnande och yrkesskicklighet inte bara inom migrationstjänsterna, utan även inom alla sektorer inom basservicen, i skolor, inom social- och hälsovården och inom fritidssektorn. Genom lagen om mottagande klargörs regleringen av mottagandet och ett förenhetligande av tjänsterna vid mottagande främjas. INSATSER SOM GENOMFÖR PRIORITERING 1 Insats 1 (Mottagnings- och asylförfaranden): Utbilda myndigheter och andra aktörer som arbetar med asylsökande Insatsens mål och tillämpningsområde: Myndigheter och andra som betjänar asylsökande (bl.a. rättsbiträden, företrädare för underåriga som saknar vårdnadshavare, tolkar, flyktingförläggningarnas personal) ska få utbildning dels i asyl- och flyktinglagstiftningen, dels i principerna och metoderna i EUlagstiftningen och konkreta problem i mottagnings- och asylförfarandena. Dessutom kommer man att sammanställa utbildningsmaterial. Kompetensen hos olika yrkeskategorier bl.a. i bedömning av aktuella frågor när det gäller fördelarna för barn förbättras i samarbete med experter på barnskyddsfrågor. Man utvecklar verksamheten för företrädare för minderåriga genom att till exempel ge handledning och fortbildning samt erbjuda stödverksamhet. Förväntade stödmottagare: Nationella, regionala och lokala myndigheter, särskilt asylmyndigheterna, bland andra inrikesministeriet, polisen, Gränsbevakningsväsendet, Migrationsverket, flyktingförläggningar, minoritetsombudsmannen, rättshjälpsbyråerna, kommuner, utbildningsinstitutioner samt medborgarorganisationer som erbjuder flyktingar stöd och rådgivning, särskilt organisationer som specialiserat sig på barns välfärd, och privata aktörer, till exempel konsulter (som arbetar på en ideell basis). Förväntade kvantifierbara resultat och indikatorer som ska användas: Utbildningsprogram, utbildningsmodeller, läroplaner och utbildningsmaterial har tagits fram för myndigheter och andra som är engagerade i asylprocessen. Utbildningsprogrammen och - modellerna har använts som grund för kurser och seminarier. Eftersom endast ett fåtal projekt beräknas kunna genomföras inom ramen för denna insats kommer runt 1-3 organiserade utbildningsprogram och modeller att tas fram. 2
3 Man har utvecklat metoder och mallar som rör förbättring av kompetensen hos och rekryteringen av företrädare för minderåriga som saknar vårdnadshavare och säkerställandet av deras arbetshälsa för, samtidigt som man har sammanställt mallar och metoder för samarbetet mellan myndigheter och experter på barnskyddsfrågor. Man har utvecklat utbildningsprogram och samarbetsmodeller för anställda, företrädare samt personal inom hälso- och mentalvården. Eftersom de förväntade stödmottagarna inom denna insats är mottagningsenheter kommer personalen som avses att uppgå till några hundra personer. De förväntade kvantifierbara indikatorerna är statistik över utbildningar som har ordnats och antalet deltagare samt hur mycket utbildningsmaterial som sammanställts. Det förs också statistik över utbildningsmaterialens mottagare. Vid behov används också feedbackformulär, rapporter och/eller utvärderingar. Beträffande resultatindikatorerna förväntas det att asylmyndigheternas beredskap förbättras genom att de stärker sina kunskaper om asyl- och flyktinglagstiftningen med hjälp av utbildningsprogram. Man utvecklar olika yrkesgruppers sakkunnighet. Yrkeskunnigheten bland företrädare för minderåriga asylsökande förbättras. Asylsökandenas behov ska identifieras ännu bättre, och kunskap rörande behoven förbättras hos dem som arbetar med asylsökande. På detta stadium är det omöjligt att i detalj förutse de kvantifierbara resultaten och indikatorerna eftersom de i hög grad beror på vilka ansökningar som kommer in och på syftet, innehållet och tidsplanerna för de planerade projekten. Synliggörande av EU-medel: Flyktingfondens bidrag kommer att synliggörs i alla informationsverksamheter, inklusive varor, rapporter och annat skriftligt material, på Internet, seminarier samt i artiklar och i intervjuer i medier. Allt material kommer att vara försett med EU:s logo och det kommer att omnämnas att flyktingfonden är medfinansiär. Projekt som får bidrag från flyktingfonden måste dessutom ha en informationsplan. Komplementaritet med liknande insatser som finansieras genom andra EUfinansieringsprogram (om tillämpligt): Vid valet av projekt kommer ledningsgruppen för fonden att fästa särskild uppmärksamhet vid komplementariteten, såsom analyserats av de expertbedömarna, dvs. att de projekt som medfinansieras ska komplettera den nationella asylpolitiken och åtgärder som finansieras av andra program. Samtidigt kommer man att fokusera på att undvika överlappningar med andra finansieringsinstrument. Finansiell information: Europeiska flyktingfondens bidrag: 50 procent Nationell medfinansiering: 50 procent 3
4 Insats 2 (Mottagnings- och asylförfaranden): Insatser genom vilka man förbättrar förhållandena vid mottagande av utsatta flyktingar och asylsökande och identifieringen av deras speciella behov Syftet med denna insats är att identifiera och ta hänsyn till de särskilda behoven hos utsatta flyktingar och asylsökande som kvinnor, funktionshindrade, personer som lider av psykiska problem, offer för människohandel, analfabeter eller ensamkommande barn och att förbättra mottagningsförhållandena. Tjänster för asylsökande som utsatts för trauma kommer att utvecklas och dessa omfattar till exempel olika former av psykologisk vård och psykologiskt stöd samt stödverksamhet. Anställda på flyktingförläggningar och andra personer som arbetar med asylsökande (däribland juridiska ombud, företrädare för ensamkommande barn och tolkar) kommer att utbildas för att identifiera de särskilda behoven hos utsatta asylsökande och för att professionellt möta de särskilda behoven hos de ovan nämnda grupperna. Strukturerna och metoderna för mottagningstjänster kommer att utvecklas och samarbetet mellan aktörerna att utökas. Aktiviteterna i projektet kan innebära organisering av undervisning och utbildning, främjande av vård och hälsa, framtagande av information, olika former av psykologiskt omhändertagande och stöd, sociala välfärdsaktiviteter, juridisk rådgivning, tolkningstjänster, forskning för att klargöra ett fenomen eller andra aktiviteter för att förbättra mottagningsförhållandena för utsatta asylsökande. Ett annat syfte är att stödja utsatta flyktingar (personer som avses i artikel 6 punkt 1, b och e) i beslutet om inrättande av fonden) genom att skapa och testa olika servicestrukturer och modeller i kommunerna samtidigt som man tar hänsyn till de möjligheter som finns i distrikten, servicestrukturerna och modellerna samt att man beaktar de möjligheter som finns på kommunnivå. Åtgärder kommer att vidtas för att utveckla och organisera tjänster som rör hälsa, psykisk hälsa och rehabilitering samt psykosociala tjänster och för att utbilda personal som arbetar i de ovan nämnda sektorerna i kommunerna. Förväntade stödmottagare: Nationella, regionala och lokala myndigheter, särskilt asylmyndigheterna, bland andra inrikesministeriet, polisen, Gränsbevakningsväsendet, Migrationsverket, flyktingförläggningar, minoritetsombudsmannen, kommuner, utbildningsinstitutioner samt medborgarorganisationer som erbjuder flyktingar stöd och rådgivning och privata aktörer, till exempel konsulter (som arbetar på en ideell basis). Integrationsmyndigheter, till exempel arbets- och näringsministeriet, utbildningsministeriet och social- och hälsovårdsministeriet, Finlands utbildningsstyrelse, kommunernas socialvård, hälso- och sjukvård, specialiserad hälsovård, utbildnings- och ungdomsverksamhet samt centra för ekonomisk utveckling, transport och miljö, arbetsförmedlingar, icke-statliga organisationer som arbetar med flyktingar, invandrarorganisationer och läroinrättningar. 4
5 Förväntade kvantifierbara resultat och indikatorer som ska användas: Specialtjänster, såsom olika former av psykologisk vård och psykologiskt stöd samt stödgruppsaktiviteter och utbildning har införts för utsatta asylsökande. Nya specialtjänster eller stödmetoder har utvecklats och testats. Eftersom det uppskattade antalet projekt inom ramen för denna insats kommer att vara runt tio motsvarar det förväntade antalet utvecklade tjänster och metoder detta antal. När antalet asylsökande i Finland är några tusen per år uppgår dessa aktiviteter till cirka ettusen. Informationsmaterial om mottagningsförhållanden, asylförfarandet och tillgängliga tjänster, som juridiska ombud och tolkning kommer att förberedas för asylsökande. Materialet kommer att finnas tillgängligt i olika former, inklusive broschyrer samt DVD- och CD-skivor. Asylsökandes möjligheter att få information, särskilt juridisk rådgivning och tolkning, kommer att förbättras. Dessutom kommer man att förbättra asylsökandes kunskaper om sina rättigheter och skyldigheter under asylförarandet genom olika informationsåtgärder som nämnts tidigare samt genom utbildning. De förväntade kvantifierbara indikatorerna är statistik som kommer att utarbetas över utbildningsprogram som organiseras för t.ex. juridiska ombud, företrädare för ensamkommande barn och tolkar och antalet deltagare däri, samt den mängd utbildningsmaterial som framställs. Statistik kommer även att sammanställas över antalet personer som deltar i dessa aktiviteter. I samband med dessa aktiviteter används även feedbackformulär, rapporter och/eller utvärderingar där så är lämpligt. Som resultatindikatorer förväntas det att de speciella behoven hos utsatta asylsökande identifieras och beaktas bättre än tidigare och att det kommer att vara möjligt att hjälpa dem mer effektivt. Kunskap om särskilda behov kommer att förbättras bland anställda som arbetar med asylsökande, och utsatta asylsökandes tillgång till specialtjänster kommer att påskyndas. Kommunerna har infört mottagningsmodeller för utsatta flyktingar så att deras integration kan påbörjas genom att man samordnar arbete och utbildning. Utbildningsvägar och utbildningsmodeller, kursplaner och utbildningsmaterial har tagits fram för olika typer av elever. Flyktingar som har anlänt till landet tidigare och redan är integrerade ingår i integrationsarbetet som rådgivare och stödpersoner. På detta stadium är det omöjligt att i detalj förutse de kvantifierbara resultaten och indikatorerna eftersom de i hög grad beror på vilka ansökningar som kommer in och på syftet, innehållet och tidsplanerna för de planerade projekten. Synliggörande av EU-medel: Flyktingfondens bidrag kommer att synliggörs i alla informationsverksamheter, inklusive varor, rapporter och annat skriftligt material, på Internet, seminarier samt i artiklar och i intervjuer i medier. Allt material kommer att vara försett med EU:s logo och det kommer att omnämnas att flyktingfonden är medfinansiär. Projekt som får bidrag från flyktingfonden måste dessutom ha en informationsplan. Komplementaritet med liknande insatser som finansieras genom andra EUfinansieringsprogram (om tillämpligt): Vid valet av projekt kommer ledningsgruppen för fonden att fästa särskild uppmärksamhet vid komplementariteten, såsom analyserats av de expertbedömarna, dvs. att de projekt som 5
6 medfinansieras ska komplettera den nationella asylpolitiken och åtgärder som finansieras av andra program. Samtidigt kommer man att fokusera på att undvika överlappningar med andra finansieringsinstrument. Finansiell information: Europeiska flyktingfondens bidrag: 75 procent Nationell medfinansiering: 25 procent Insats 3 (Integration): Åtgärder för att främja placeringen av flyktingar i kommunerna Insatsens mål och tillämpningsområde: Insatsens mål är att stödja de personer som avses i artikel 6 (punkterna a, b och e) i den grundläggande rättsakten av ERF genom att skapa och testa olika tjänstestrukturer och - modeller i kommunerna och att samtidigt beakta också de möjligheter som står till buds regionalt. Åtgärder vidtas för att utveckla och ordna hälsovårds-, mentalvårds- och rehabiliteringstjänster samt psykosociala tjänster och för att utbilda personal som arbetar inom de ovan nämnda branscherna i kommunerna. Sådana åtgärder vidtas också med vilka man vill inverka på attityder både regionalt och lokalt, för att snabbare och lättare kunna placera flyktingar i kommunerna. De kundserviceanställda ska få bättre kunskaper om flyktingars behov och därmed bättre kapacitet att tillgodose behoven. Samtidigt ska personalen få större kunskaper om förhållandena och sederna i de olika ursprungsländerna samt lära sig att tillämpa dessa kunskaper i kundtjänstarbetet i Finland. Flyktingar som redan bor i Finland och är integrerade och medborgarorganisationerna ska få hjälp med att förbättra sina kunskaper och sin stödverksamhet, för att detta sedan ska kunna utnyttjas i arbetet för att integrera flyktingar som nyligen anlänt. Förväntade stödmottagare: Nationella, regionala och lokala myndigheter, såsom ministerier (till exempel inrikes-, undervisnings- och social- och hälsovårdsministeriet, utbildningsstyrelsen), kommunernas social-, hälsovårds-, ungdoms- och undervisningsmyndigheter, myndigheter som ansvarar för specialiserad sjukvård, ELY-centraler, TE-byråer, medborgarorganisationer som arbetar med flyktingar, invandrarorganisationer och utbildningsinstitutioner. Förväntade kvantifierbara resultat och indikatorer som ska användas: Placeringen i kommunerna har påskyndats och underlättats till exempel genom att förbättra de tjänster som utvecklats och ordnats för målgruppen. Nya tjänstestrukturer och -modeller har utvecklats och kommunernas anställda har fått stöd för att förbättra yrkesskickligheten när det gäller att bemöta och hantera kunder som hör till målgruppen. Man har utvecklat undervisningsmaterial för personer som arbetar med integrationsuppgifter samt material för att stödja integrationen av flyktingar. Det uppskattade antalet projekt inom ramen för denna insats kommer att vara 2-4 och genomförarna kommer att vara kommuner som riktar in sig på 6
7 merparten av aktiviteterna för sina anställda. Det förväntade antalet anställda som berörs uppgår till ett par hundra. I kommunerna har man infört mottagningsmodeller för flyktingar så att de ska kunna börja integreras genom samordning av arbete och utbildning. Vidare har man gjort upp utbildningsvägar och -modeller, läroplaner och undervisningsmaterial för olika kategorier av deltagare. Flyktingar som anlänt till landet tidigare och som redan har integrerats inkluderas i integrationsarbetet som handledare och stödpersoner. Som kvantifierbara indikatorer används statistik över hur många modeller för stöd, egenmakt och mottagning, särskilda insatser samt utbildnings- och undervisningsmaterial det finns. Det förs också statistik över antalet personer som deltar i dessa åtgärder. Vid behov används också feedbackformulär, rapporter och/eller utvärderingar. Beträffande resultatindikatorerna förväntas det att anställda vid kommunala och andra myndigheter ska få bättre insikt i flyktingarnas behov samt bättre kapacitet att tillgodose dessa behov med rätta åtgärder. Kommunernas förmåga att placera flyktingar har förbättrats. Fler ska få skräddarsydd integrationsutbildning som är anpassad efter mottagarnas behov och kunskaper. Myndigheterna och medborgarorganisationerna ska samarbeta bättre och man ska i högre grad utnyttja kompetensen hos redan integrerade flyktingar och deras föreningar samt deras stödverksamhet i integrationsarbetet. På detta stadium är det omöjligt att i detalj förutse de kvantifierbara resultaten och indikatorerna eftersom de i hög grad beror på vilka ansökningar som kommer in och på innehållet och tidsplanerna för de planerade projekten. Synliggörande av EU-medel: Flyktingfondens bidrag kommer att synliggörs i alla informationsverksamheter, inklusive varor, rapporter och annat skriftligt material, på Internet, seminarier samt i artiklar och i intervjuer i medier. Allt material kommer att vara försett med EU:s logo och det kommer att omnämnas att flyktingfonden är medfinansiär. Projekt som får bidrag från flyktingfonden måste dessutom ha en informationsplan. Komplementaritet med liknande insatser som finansieras genom andra EUfinansieringsprogram (om tillämpligt): Vid valet av projekt kommer ledningsgruppen för fonden att fästa särskild uppmärksamhet vid komplementariteten, såsom analyserats av de expertbedömarna, dvs. att de projekt som medfinansieras ska komplettera den nationella asylpolitiken och åtgärder som finansieras av andra program. Samtidigt kommer man att fokusera på att undvika överlappningar med andra finansieringsinstrument. Finansiell information: Europeiska flyktingfondens bidrag: 50 procent Nationell medfinansiering: 50 procent 7
8 INSATSER SOM GENOMFÖR PRIORITERING 2 Insats 4 (Åtgärder för att förbättra kapaciteten att utveckla, följa upp och bedöma medlemsstaternas asylpolitik): Förbättra standarden på asylförfarandet genom att utveckla kvaliteten på asylsystemet, databaser och liknande metoder och verktyg Insatsens mål och tillämpningsområde:. Det gemensamma europeiska asylsystemet kommer att främjas genom nationella utvecklingsåtgärder och rapporter samt genom att man ger förslag på sätt att förbättra asylförfarandet både på nationell nivå och EU-nivå. Syftet är att skapa ett system som garanterar en hög skyddsnivå för personer som behöver internationellt skydd på samma villkor i alla medlemsstater, samt en rättvis och effektiv behandling eller möjlighet till rättslig prövning i fall där ett behov av skydd inte förekommer. Rättspraxisdatabaser på nationell nivå och inom EU, landspecifika databaser och andra databaser om internationellt skydd ska sammanställas. Dessutom ska nödvändiga verktyg för att skapa databaserna utvecklas. Vidare utvecklas metoder, tekniker, informationssystem och databaser på nationell nivå och inom EU för verifiering av asylsökandes identitet. Dessutom utvecklas samarbete mellan en rad aktörer. Särskild uppmärksamhet kommer att ägnas åt samarbetet med Europeiska stödkontoret för asylfrågor och andra gemenskapsorgan, särskilt när det gäller utvecklingen av integrationsprocessen i den nationella databasen över ursprungsland i COI-portalen. Bland annat kommer asylförfarandet att påskyndas genom att man förbättrar samarbetet mellan de olika myndigheter som deltar i asylförfarandet. Samarbetet mellan finska Migrationsverket och viktiga nationella och internationella (beträffande medlemsstaterna) intressenter kommer att intensifieras genom utbyte av information och utbildning av de anställda. Förväntade stödmottagare: Nationella offentliga myndigheter som inrikesministeriet, det finska Migrationsverket, gränsbevakningsväsendet och polisen. Motivering avseende projekt som genomförs av ansvarig myndighet som agerar enligt metoden med ett verkställande organ Aktiviteterna inom ramen för denna insats kommer att genomföras som projekt som utförs av myndigheter i en monopolställning enligt metoden med ett verkställande organ för att rikta medlen. De förväntade förmånstagarna är det finska Migrationsverket och arbets- och näringsministeriet som har monopolställning i frågor som rör mottagandet och vidarebosättningen av flyktingar i kommunerna. Förväntade kvantifierbara resultat och indikatorer som ska användas: 8
9 För att förbättra standarden och hastigheten på asylförfarandet så att de myndigheter som ansvarar för handläggning av ansökningar om asyl kan fatta beslut om dessa effektivt, på ett sådant sätt att deras rättssäkerhet åtminstone förblir densamma. Detta kan åstadkommas genom att man kommer med förslag på hur Dublinförfarandet kan utvecklas, genom att utvidga Eurodacsystemet och genom att förbättra samarbetet mellan myndigheterna i medlemsstaterna. Integration av Eurodacsystemet med det nationella elektroniska fallhanteringssystemet för immigrationsärenden (UMA) planeras och kommer att genomföras. Kvaliteten på och effektiviteten i asylförfarandet kommer att förbättras genom verksamhetsutveckling (benchmarking baserad på Lean-metoden). Den förväntade processuella utvecklingen kommer att påverka hela personalen på det finska Migrationsverket (antalet är några hundra). Fortbildning och vägledande stöd som ges till tjänstemän som hanterar asylansökningar kommer att förbättras. Handläggningstiden förkortas, besluten kommer att vara av en hög standard och förbli oförändrade i appellationsdomstolar, och databaser samt metoder för analys och statistik kommer att bli tillgängliga. Utvecklingen och användningen av metoder och tekniker samt informationssystem och databaser som behövs för att identifiera asylsökande har påbörjats. Potentialen för att införa språkliga analyser och åldersbestämning har undersökts. Forskningsprojekt och informationssystemutvecklingsprojekt som rör ämnet har inletts. Utbildningsprogram och evenemang har organiserats för myndigheterna, anställda på flyktingförläggningar och andra berörda parter i asylförfarandet (juridiska ombud, företrädare för ensamkommande barn, tolkar). Som ett resultat av detta kommer deras färdigheter i att använda informationssystemen och databaserna för att stödja deras arbete att förbättras. De förväntade kvantifierade indikatorerna som ska användas kommer att bli en sammanställning av statistik över antalet aktiviteter (t.ex. utbildning för handläggare av asylfrågor, rapporter och andra informationsåtgärder) som planerats och personer som deltar i dem. I samband med dessa aktiviteter används även feedbackformulär, rapporter och/eller utvärderingar där det är lämpligt. Statistik kommer även att sammanställas över de förväntade förkortade handläggningstiderna, antalet beslut som fattats och i vilken utsträckning besluten förblir oförändrade i appellationsdomstolar. Som resultatindikatorer förväntas det att konkreta förslag på sätt att förbättra asylförfarandet både på nationell nivå och EU-nivå presenteras och att samarbetet mellan medlemsstaterna i dessa frågor ökas. På detta stadium är det omöjligt att i detalj förutse de kvantifierbara resultaten och indikatorerna eftersom de i väsentlig grad beror på vilka ansökningar som kommer in och på innehållet och tidsplanerna för de planerade projekten. Uppmaningen till intresseanmälan kommer att anordnas i samband med den ordinarie förslagsinfordran. Synliggörande av EU-medel: Flyktingfondens bidrag kommer att synliggörs i alla informationsverksamheter, inklusive varor, rapporter och annat skriftligt material, på Internet, seminarier samt i artiklar och i intervjuer i medier. Allt material kommer att vara försett med EU:s logo och det kommer att omnämnas att flyktingfonden är medfinansiär. Projekt som får bidrag från flyktingfonden måste dessutom ha en informationsplan. Komplementaritet med liknande åtgärder som finansieras genom andra EUfinansieringsprogram, om tillämpligt: 9
10 Vid valet av projekt kommer ledningsgruppen för fonden att fästa särskild uppmärksamhet vid komplementariteten, såsom analyserats av de expertbedömarna, dvs. att de projekt som medfinansieras ska komplettera den nationella asylpolitiken och åtgärder som finansieras av andra program. Samtidigt kommer man att fokusera på att undvika överlappningar med andra finansieringsinstrument. Finansiell information: Europeiska flyktingfondens bidrag: 75 procent Nationell medfinansiering: 25 procent INSATSER SOM GENOMFÖR PRIORITERING 3 År 2013 inkluderar kvoten 200 afghanska flyktar från Iran, 150 sudanesiska flyktingar från Egypten, 150 kongolesiska flyktingar från södra Afrika, 150 irakier, iranier, afghaner och somalier från Turkiet samt 100 akuta fall. Insats 5 (Vidarebosättning): Satsningar på vidarebosättning på nationell nivå Insatsens mål och tillämpningsområde: Några av aktiviteterna inom ramen för denna insats kommer att genomföras som projekt som utförs av myndigheter i en monopolställning enligt metoden med ett verkställande organ för att rikta medlen. En del av finansieringen kommer att fördelas via den tilldelande myndigheten. Totalt 83,3 % av insatsens finansiering kommer att beviljas genom metoden med ett verkställande organ och 16,7 % av finansieringen av insatsen enligt metoden med tilldelande myndighet. Förfaranden för vidarebosättning ska utvecklas. Tjänstemän inom lokal- och regionförvaltning samt berörda aktörer i organisationer utbildas och samarbetet dem emellan förbättras. Målet är att bygga upp uppdaterade och högkvalitativa åtgärder för vidarebosättning för att man smidigt ska kunna bemöta dels förändringar i internationella flyktingsituationer och dels enskilda flyktingars behov. I utbildningarna strävar man efter att ge en så praktisk bild som möjligt av de olika skedena i mottagningen av kvotflyktingar. Förutom politisk bakgrund, den lagliga ramen och ekonomiska frågor i samband med vidarebosättning kan seminarierna även innehålla studiebesök hos t.ex. kommunernas socialbyråer, arbetskraftsbyråer, läroanstalter eller medborgarorganisationer som arbetar med uppgifter som främjar första skedet av integrationen av kvotflyktingar. Tjänstemän inom lokal- och regionförvaltningen kan delta i uttagningsresor som observatörer så att de kan bekanta sig med det praktiska arbetet. Observatörerna sätter sig in i förberedelsen av uttagningsresan, den lagliga ramen för uttagningen av kvotflyktingar, hur flyktingkvoten inriktas och kriterierna för val av flyktingar. De bekantar sig också med vilka roller och ansvar de tjänstemän som deltar i resan har. Det är viktigt i den kulturella orienteringen av kvotflyktingar att stödja integration som ett kontinuum, från 10
11 tillhandahållandet av information i det första asyllandet till den första etappen av kulturell orientering i kommunen. Projekt som leder till att myndighetsförfaranden kontinuerligt förbättras och förtydligas på ett sådant sätt att samarbete mellan myndigheter för omlokalisering av flyktingar till kommunerna sker utan onödiga avbrott kommer att finansieras enligt metoden med ett verkställande organ. Dessutom kommer de generella förutsättningarna för kommuner att ta emot omlokaliserade flyktingar att förbättras och kompetensen hos de kommunala myndigheterna att stärkas. Man kommer att sträva efter att nå målen genom att anordna nationella och regionala informationsevenemang/informationskampanjer om mottagande av flyktingar i synnerhet för kommunala beslutsfattare, samt genom utbildningsevenemang om praktiska åtgärder för organisering av första mottagandet och kostnadsersättningar för att utveckla kompetensen hos kommunala myndigheter. Förväntade stödmottagare: Nationella, regionala och lokala myndigheter, såsom inrikesministeriet, arbets- och näringsministeriet, det finska Migrationsverket, kommunernas hälso- och sjukvård, specialiserad hälso- och sjukvård, sociala tjänster och utbildningstjänster samt centra för ekonomisk utveckling, transport och miljö. Motivering avseende projekt som genomförs av ansvarig myndighet som agerar enligt metoden med ett verkställande organ Aktiviteterna inom ramen för denna insats kommer att genomföras som projekt som utförs av myndigheter i en monopolställning enligt metoden med ett verkställande organ. Den förväntade förmånstagaren inom ramen för denna insats är arbets- och näringsministeriet som har nationellt mandat i frågor som rör vidarebosättning. Förväntade kvantifierbara resultat och indikatorer som ska användas: Det har tagits fram informationssystem, metoder och utbildningsprogram, samt samarbetsmodeller och -planer för att förbättra rutiner i samband med vidarebosättning på den nationella nivån. För tjänstemän inom lokal- och regionförvaltningen har det ordnats utbildningstillfällen och studiebesök i anslutning till vidarebosättning Det förväntade antalet projekt är 0-2 inom ramen för denna insats. Därmed kommer antalet metoder, modeller och utbildningsprogram att återspegla antalet projekt. De förväntade kvantifierbara indikatorerna är statistik över genomförda insatser (t.ex. utbildning, föreläsningar osv.) och antalet deltagare. Vid behov används också feedbackformulär, rapporter och/eller utvärderingar. Beträffande resultatindikatorerna förväntas att arbetsmetoderna och förfarandena för vidarebosättning ska bli bättre. Samarbetet mellan kommunerna och medborgarorganisationerna ska förbättras och nya arbetsmetoder ska tas fram. Kommunerna ska få bättre kapacitet för att bosätta flyktingar. 11
12 På detta stadium är det omöjligt att i detalj förutse de kvantifierbara resultaten och indikatorerna eftersom de i hög grad beror på vilka ansökningar som kommer in och på innehållet och tidsplanerna för de planerade projekten. Synliggörande av EU-medel: Flyktingfondens bidrag kommer att synliggörs i alla informationsverksamheter, inklusive varor, rapporter och annat skriftligt material, på Internet, seminarier samt i artiklar och i intervjuer i medier. Allt material kommer att vara försett med EU:s logo och det kommer att omnämnas att flyktingfonden är medfinansiär. Projekt som får bidrag från flyktingfonden måste dessutom ha en informationsplan. Komplementaritet med liknande åtgärder som finansieras genom andra EUfinansieringsprogram, om tillämpligt: Vid valet av projekt kommer ledningsgruppen för fonden att fästa särskild uppmärksamhet vid komplementariteten, såsom analyserats av de expertbedömarna, dvs. att de projekt som medfinansieras ska komplettera den nationella asylpolitiken och åtgärder som finansieras av andra program. Samtidigt kommer man att fokusera på att undvika överlappningar med andra finansieringsinstrument. Finansiell information: Europeiska flyktingfondens bidrag: 50 procent Nationell medfinansiering: 50 procent Totalt 83,3 % eller euro av insatsens finansiering kommer att beviljas enligt metoden med ett verkställande organ och 16,7 % eller euro av finansieringen av insatsen enligt metoden med tilldelande myndighet. 12
DET ÅRLIGA PROGRAMMET FÖR FLYKTINGFONDEN (ERF) 2012 INSATSER FÖR GENOMFÖRANDE AV PRIORITETERNA SOM SKA STÖDJAS GENOM PROGRAMMET
DET ÅRLIGA PROGRAMMET FÖR FLYKTINGFONDEN (ERF) 2012 INSATSER FÖR GENOMFÖRANDE AV PRIORITETERNA SOM SKA STÖDJAS GENOM PROGRAMMET Följande beskrivning av de insatser, som ska stödjas inom ramen för det årliga
Läs merDET ÅRLIGA PROGRAMMET FÖR FLYKTINGFONDEN (ERF) 2011 INSATSER FÖR GENOMFÖRANDE AV PRIORITETERNA SOM SKA STÖDJAS GENOM PROGRAMMET
DET ÅRLIGA PROGRAMMET FÖR FLYKTINGFONDEN (ERF) 2011 INSATSER FÖR GENOMFÖRANDE AV PRIORITETERNA SOM SKA STÖDJAS GENOM PROGRAMMET Följande beskrivning av de insatser, som ska stödjas inom ramen för det årliga
Läs merDET ÅRLIGA PROGRAMMET FÖR FLYKTINGFONDEN (ERF) 2008 ÅTGÄRDER FÖR GENOMFÖRANDE AV PRIORITERINGARNA SOM SKA STÖDJAS GENOM PROGRAMMET
DET ÅRLIGA PROGRAMMET FÖR FLYKTINGFONDEN (ERF) 2008 ÅTGÄRDER FÖR GENOMFÖRANDE AV PRIORITERINGARNA SOM SKA STÖDJAS GENOM PROGRAMMET Denna beskrivning av de åtgärder som ska stödjas enligt det årliga programmet
Läs merDET ÅRLIGA PROGRAMMET FÖR INTEGRATIONSFONDEN 2013
1 DET ÅRLIGA PROGRAMMET FÖR INTEGRATIONSFONDEN 2013 MEDLEMSSTAT: Finland FOND: Integrationsfonden ANSVARIG MYNDIGHET: Inrikesministeriet, enheten för internationella frågor ÅR SOM AVSES: 2013 ÅTGÄRDER
Läs merDET ÅRLIGA PROGRAMMET FÖR ÅTERVÄNDANDEFONDEN 2008
DET ÅRLIGA PROGRAMMET FÖR ÅTERVÄNDANDEFONDEN 2008 MEDLESSTAT: Finland FOND: Återvändandefonden ANSVARIG MYNDIGHET: Inrikesministeriet, enheten för internationella frågor ÅR SOM AVSES: 2008 ÅTGÄRDER FÖR
Läs merEUROPEISKA FLYKTINGFONDENS (ERF) FLERÅRIGA PROGRAM 2008 2013
EUROPEISKA FLYKTINGFONDENS (ERF) FLERÅRIGA PROGRAM 2008 2013 Flyktingfonden har följande operativa mål: Asylförfarandena samt mottagningen och integrationen av asylsökande ska i alla skeden beakta principerna
Läs merÅTERVÄNDANDEFOND (ÅF) PROGRAM FÖR 2010
ÅTERVÄNDANDEFOND (ÅF) PROGRAM FÖR 2010 MEDLEMSSTAT: Finland FOND: Återvändandefond ANSVARIG MYNDIGHET: Inrikesministeriet, enheten för internationella ärenden OMFATTAR ÅR: 2010 3. ÅTGÄRDER SOM SKA STÖDAS
Läs merDET ÅRLIGA PROGRAMMET FÖR INTEGRATIONSFONDEN 2007 och 2008
1 DET ÅRLIGA PROGRAMMET FÖR INTEGRATIONSFONDEN 2007 och 2008 MEDLEMSSTAT: Finland FOND: Integrationsfonden ANSVARIG MYNDIGHET: Inrikesministeriet, enheten för internationella frågor ÅR SOM AVSES: 2007
Läs merFÖRSLAG TILL YTTRANDE
EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för utrikesfrågor 25.5.2012 2011/0366(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för utrikesfrågor till utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga
Läs merÅTERVÄNDANDEFONDEN (RF) PROGRAM FÖR 2012
ÅTERVÄNDANDEFONDEN (RF) PROGRAM FÖR 2012 MEDLEMSSTAT: Finland FOND: Återvändandefonden ANSVARIG MYNDIGHET: Inrikesministeriet, enheten för internationella ärenden OMFATTAR ÅR: 2012 3. INSATSER SOM SKA
Läs merVad är integration? - Termer om invandring och integrationsarbete. Emine Ehrström Regionalkoordinator Finland mitt hem projektet (ESF)
Vad är integration? - Termer om invandring och integrationsarbete Emine Ehrström Regionalkoordinator Finland mitt hem projektet (ESF) Utbildning i invandrar- och integrationsarbete för anställda inom den
Läs merMOTTAGNING AV FLYKTINGAR I KOMMUNERNA
MOTTAGNING AV FLYKTINGAR I KOMMUNERNA Helsingfors 7.1.2016 Innehåll MOTTAGNING AV FLYKTINGAR I KOMMUNERNA...3 Nya flyktingförläggningar... 3 Undervisning för asylsökandes barn... 4 Inflyttning av asylsökande
Läs merEUROPEISKA FLYKTINGFONDEN
ANNEX II 111-2008-9061 EUROPEISKA FLYKTINGFONDEN Årligt program 2008 SVERIGE MEDLEMSSTAT: Sverige FOND: Europeiska flyktingfonden (Flyktingfonden) ANSVARIG MYNDIGHET: Migrationsverket ÅR: 2008 1. ALLMÄNNA
Läs merENHETEN FÖR REGIONAL UTVECKLING. Avsiktsförklaring. om samverkan kring nyanlända flyktingars etablering
ENHETEN FÖR REGIONAL UTVECKLING Avsiktsförklaring om samverkan kring nyanlända flyktingars etablering 1 Avsiktsförklaring om samverkan kring flyktingmottagning i Västmanlands län Kommunerna i Västmanlands
Läs merDe viktigaste observationerna vid revisionen och ställningstaganden
De viktigaste observationerna vid revisionen och ställningstaganden Integration inom social- och hälsovården Vid utgången av 2012 uppgick antalet utländska medborgare i Finland till 195 511, vilket utgör
Läs merMedfinansiering från Flyktingfonden III till utvecklingsprojekt
Läs mer på: www.migrationsverket.se/fonder Medfinansiering från Flyktingfonden III till utvecklingsprojekt Utlysning av medel från Europeiska flyktingfonden äger rum från 15 juli till 20 september 2013.
Läs mer32 % Året 2014 vid Migrationsverket. Antalet medborgarskapsansökningar ökade mest
Året vid Migrationsverket Antalet inledda ärenden ökade med nästan 4 000 och steg till nästan 54 000. Antalet beslut var 5,6 procent större än antalet inledda ärenden.! År var medierna särskilt intresserade
Läs merRegeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM95. Reviderad förordning om det europeiska stödkontoret för asylfrågor (EASO) Dokumentbeteckning
Regeringskansliet Faktapromemoria Reviderad förordning om det europeiska stödkontoret för asylfrågor (EASO) Justitiedepartementet 2016-06-07 Dokumentbeteckning KOM (2016) 271 Förslag från kommissionen
Läs merFörebyggande av våld. i närrelationer och inom familjen 2004 2007. Broschyrer 2004:9
Förebyggande av våld i närrelationer och inom familjen 2004 2007 Broschyrer 2004:9 Trygghet är en grundläggande rättighet Trygghet är en grundläggande rättighet för envar och en förutsättning för välbefinnande.
Läs merMottagandet av ensamkommande barn och ungdomar i Europa
Mottagandet av ensamkommande barn och ungdomar i Europa Länsstyrelsen, Malmö, 12 mars Mikaela Hagan, mikaela.hagan@rb.se, www.connectproject.eu The contents of this presentation can in no way be taken
Läs merVÄGLEDNING FÖR SAMORDNINGSKOMMITTÉN FÖR FONDERNA
EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORATET FÖR Regional- och stadspolitik VÄGLEDNING FÖR SAMORDNINGSKOMMITTÉN FÖR FONDERNA OM BEHANDLING AV RETROAKTIVT EU-STÖD UNDER PERIODEN 2007 2013 ANSVARSFRISKRIVNING:
Läs merBpE: Becoming a part of Europe:
www.bpe-project.eu BpE: H U R A R B E T E M E D U N G A K A N S T Ö D J A U N G A M I G R A N T E R, F LY K T I N G A R O C H A S Y L S Ö K A N D E P O L I C Y R E K O M M E N D A T I O N E R Social inkludering
Läs merOM ANVISANDE TILL KOMMUN OCH FRÄMJANDE AV INTEGRATION
AVTAL OM ANVISANDE TILL KOMMUN OCH FRÄMJANDE AV INTEGRATION Nylands närings-, trafik- och miljöcentral (nedan ELY-centralen) och Grankulla stad (nedan staden) avtalar om följande när det gäller anvisande
Läs merAsyl,- migrations,- och integrationsfonden(amif) Funktionen för fonderna
Asyl,- migrations,- och integrationsfonden(amif) Funktionen för fonderna Organisationsskiss Funktionen för fonderna Varför finns EU-fonder? EU stödjer projekt ekonomiskt för att främja EU:s utveckling
Läs merAsyl-, migrations- och integrationsfonden(amif) Funktionen för fonderna
Asyl-, migrations- och integrationsfonden(amif) Funktionen för fonderna Organisationsskiss Funktionen för fonderna Varför finns EU-fonder? Stimulerar medlemsstaterna att genomföra den EUgemensamma politiken.
Läs merSammanfattande rapport
www.migrationsverket.se/fonder Sammanfattande rapport Resultat från Europeiska flyktingfonden Sverige 2008-2013 1 Om Flyktingfonden Flyktingfonden, eller Europeiska flyktingfonden som den heter i sin helhet,
Läs merU 37/2016 rd. Inrikesminister Paula Risikko
Statsrådets skrivelse till riksdagen om Europeiska kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv (direktivet om mottagningsvillkor) I enlighet med 96 2 momentet i grundlagen skickas
Läs merFLERÅRIGT PROGRAM
FLERÅRIGT PROGRAM 2008 2013 MEDLEMSSTAT: Finland FOND: Återvändandefonden ANSVARIG MYNDIGHET: Inrikesministeriet, Enheten för internationella ärenden PERIOD: 2008 2013 PROGRAMMETS OPERATIVA MÅL Samarbete
Läs merMedfinansiering från Återvändandefonden till utvecklingsprojekt
Läs mer på: www.migrationsverket.se/fonder Medfinansiering från Återvändandefonden till utvecklingsprojekt Utlysning av medel från Europeiska återvändandefonden äger rum från 15 juli till 20 september
Läs merAsyl och migration: insamling och analys av gemenskapsstatistik
P5_TA(2003)0471 Asyl och migration: insamling och analys av gemenskapsstatistik Europaparlamentets resolution om kommissionens meddelande till rådet och Europaparlamentet om en handlingsplan för insamling
Läs merRP 336/2010 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 45 i lagen om främjande av integration
RP 336/2010 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 45 i lagen om främjande av integration PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås en ändring
Läs merBILAGA. till KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) /
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 3.10.2016 C(2016) 6265 final ANNEX 2 BILAGA till KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) / om den gemensamma övervaknings- och utvärderingsram som föreskrivs i Europaparlamentets
Läs merDUA Nyanlända Lund år BILAGA 2 KARTLÄGGNING OCH VERKSAMHET I SAMVERKAN
DUA Nyanlända Lund 16 24 år BILAGA 2 KARTLÄGGNING OCH VERKSAMHET I SAMVERKAN Innehåll 1. Inledning... 3 1.1 Uppdraget...3 1.2 Styrning, uppföljning och målsättningar...3 1.2.1 Styrning... 3 1.2.2 Uppföljning...
Läs merEUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 9 mars 2012 (OR. en) 6444/2/12 REV 2. Interinstitutionellt ärende: 2009/0127 (COD)
EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 9 mars 2012 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2009/0127 (COD) 6444/2/12 REV 2 ASILE 26 CADREFIN 84 PARLNAT 134 CODEC 368 RÄTTSAKTER OCH ANDRA INSTRUMENT Ärende:
Läs merEUROPEISKA FLYKTINGFONDEN
111-2012-33619 EUROPEISKA FLYKTINGFONDEN Årligt program 2013 Rev version 2, 2013-04-16 slutlig SVERIGE Ursprunglig version 2012-10-31 Version som reviderats (2, datum 16/04/2013) efter dialog med kommissionen
Läs mer60 miljoner människor
Asyl- nyanlända Flyktingsituationen i världen 60 miljoner människor är just nu på flykt i världen Många av världens flyktingar kommer från dessa länder Syrien 4 miljoner Afghanistan 2.5 miljoner Somalia
Läs merÅRLIGT PROGRAM. MEDLEMSSTAT: Sverige FOND: Europeiska återvändandefonden ANSVARIG MYNDIGHET: Migrationsverket ÅR: 2008
ÅRLIGT PROGRAM X ursprunglig version 2008-03-04 version som reviderats (nummer, datum dd/mm/yyyy) efter dialog med kommissionen version som reviderats av annan orsak MEDLEMSSTAT: Sverige FOND: Europeiska
Läs merEn praktisk vägledning. Europeiskt Rättsligt Nätverk på privaträttens område
Användning av videokonferenser vid bevisupptagning i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur enligt rådets förordning (EG) nr 1206/2001 av den 28 maj 2001 En praktisk vägledning Europeiskt Rättsligt
Läs merDokument Det har ännu inte presenterats något dokument för behandlingen i rådet.
Rådspromemoria 2012-10-12 Justitiedepartementet Enheten för migration och asylpolitik Rådets möte (RIF) den 25-26 oktober 2012 Dagordningspunkt 4 Rubrik Det gemensamma europeiska asylsystemet. Dokument
Läs merDokument Det har ännu inte presenterats något dokument för behandlingen i rådet.
Rådspromemoria 2012-11-20 Justitiedepartementet Enheten för migration och asylpolitik Rådets möte (RIF) den 6-7 december 2012 Dagordningspunkt 3 Rubrik Det gemensamma europeiska asylsystemet. Dokument
Läs merANVISNING TILL KOMMUNERNA FÖR ANSÖKAN OM BONUSPENG SOM BETALAS UTIFRÅN BESLUT OM KOMMUNPLATSER SOM FATTATS Ansökningstid
Anvisning till kommunerna 1/6 16.10.2018 Sylvia/Bonuspeng/Anvisning/2018 ANVISNING TILL KOMMUNERNA FÖR ANSÖKAN OM BONUSPENG SOM BETALAS UTIFRÅN BESLUT OM KOMMUNPLATSER SOM FATTATS 2018 Ansökningstid 1.1
Läs merEuropeiska integrationsfonden
Diarienummer 2012-2 1(7) Stöder integration av medborgare från länder utanför EU Europeiska integrationsfonden Stöder projekt som syftar till att förbättra integrationen för nyanlända tredjelandsmedborgare
Läs merKommunernas ansvar för ensamkommande barn. Konsekvensutredning Dnr 27207/2015 1(5)
Konsekvensutredning 2015-11-04 Dnr 27207/2015 1(5) Avdelningen för regler och behörighet Anna Giertz anna.giertz@socialstyrelsen.se Konsekvensutredning Socialstyrelsens föreskrifter om undantag från vissa
Läs merYttrande: Utkast till lagrådsremiss Uppehållstillstånd för studier på gymnasial nivå
Catherine Johnsson Datum 2017-01-09 Yttrande: Utkast till lagrådsremiss Uppehållstillstånd för studier på gymnasial nivå Inledning Rädda Barnen är positiv till intentionerna med lagrådsremissen att underlätta
Läs merYttrande: Utkast till lagrådsremiss Uppehållstillstånd för studier på gymnasial nivå
RB1000, v 4.0, 2014-02-27 Catherine Johnsson Datum 2017-01-09 Yttrande: Utkast till lagrådsremiss Uppehållstillstånd för studier på gymnasial nivå Inledning Rädda Barnen är positiv till intentionerna med
Läs merINTEGRATIONSFONDENS FLERÅRIGA PROGRAM FÖR 2007-2013
INTEGRATIONSFONDENS FLERÅRIGA PROGRAM FÖR 2007-2013 MEDLEMSSTAT: Finland FOND: Integrationsfonden ANSVARIG MYNDIGHET: Inrikesministeriet, enheten för internationella ärenden RAPPORTERINGSPERIOD: 2007-2013
Läs merMOTTAGNING AV FLYKTINGAR I KOMMUNERNA
MOTTAGNING AV FLYKTINGAR I KOMMUNERNA Helsingfors 17.11.2015 Innehåll TOC 2 MOTTAGNING AV FLYKTINGAR I KOMMUNERNA Kommunförbundet betonar att Finland ska ge skyddsbehövande ett högklassigt internationellt
Läs merFörslag till RÅDETS FÖRORDNING
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den XXX COM(2018) 398 Förslag till RÅDETS FÖRORDNING om ändring av rådets förordning (EU) 2015/1588 av den 13 juli 2015 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget
Läs merBILAGA. till MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, EUROPEISKA RÅDET OCH RÅDET
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 8.12.2016 COM(2016) 792 final ANNEX 1 BILAGA till MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, EUROPEISKA RÅDET OCH RÅDET Fjärde lägesrapporten om genomförandet
Läs merU 22/2009 rd. Migrations- och Europaminister Astrid Thors
U 22/2009 rd Statsrådets skrivelse till Riksdagen om ett förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om bestämmande av vilken medlemsstat som har ansvaret för att pröva en ansökan om internationellt
Läs merUppdatering av avtal om flyktingars anvisande till kommunen och främjande av integration
Fullmäktige 85 14.12.2015 Uppdatering av avtal om flyktingars anvisande till kommunen och främjande av integration 431/05.11.00/2013 SOCHVUTS 83 Social- och hälsovårdsutskottet 18.11.2013 Beredare: Social-
Läs merVård- och omsorgsberedningens presidiekonferens Västmanland
Vård- och omsorgsberedningens presidiekonferens Västmanland Hallstahammar 2016-05-25 Situationen i EU och Sverige EU 2015-1 255 600 personer sökte asyl, 360 000 från Syrien (626 000 personer sökte asyl
Läs mer1. Bakgrund och planering... 2. 2. Deltagare... 3. 3. Rumäniens mottagande av kvotflyktingar... 4
Innehåll 1. Bakgrund och planering... 2 2. Deltagare... 3 3. Rumäniens mottagande av kvotflyktingar... 4 4. Gävleborgs besök i Rumänien för genomförandet av en utbildningsinsats... 5 5. Reflektioner...
Läs merKommittédirektiv. Dialog med kommuner om flyktingmottagande. Dir. 2008:16. Beslut vid regeringssammanträde den 14 februari 2008.
Kommittédirektiv Dialog med kommuner om flyktingmottagande Dir. 2008:16 Beslut vid regeringssammanträde den 14 februari 2008. Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare i form av en kontaktperson
Läs merHandlingslinjer för verksamhetsplan 2009
Integrationsfonden Handlingslinjer för verksamhetsplan 2009 HANDLINGSLINJE A1 HANDLINGSLINJE A2 HANDLINGSLINJE B3 HANDLINGSLINJE B4 HANDLINGSLINJE C5 HANDLINGSLINJE C6 Stödjande av tredjelandsmedborgare
Läs merRÄTTSLIGA FRÅGOR EUROPA EU:S PROGRAM FÖR RÄTTSLIGA FRÅGOR 2014-2020 I HELA. Rättsliga frågor
RÄTTSLIGA I HELA EUROPA EU:S PROGRAM FÖR RÄTTSLIGA 2014-2020 Rättsliga frågor EU-STÖD TILL ETT EUROPEISKT OMRÅDE FÖR RÄTTSLIGA Samarbete kring civil- och straffrättsliga frågor är nödvändigt för att kunna
Läs merSTATSRÅDETS PRINCIPBESLUT OM RIKTLINJER FÖR FRÄMJANDE AV IDROTT OCH MOTION
Bilaga 3 STATSRÅDETS PRINCIPBESLUT OM RIKTLINJER FÖR FRÄMJANDE AV IDROTT OCH MOTION Bakgrund Enligt regeringsprogrammet för statsminister Matti Vanhanens andra regering främjas befolkningens välbefinnande,
Läs merMyndigheten för yrkeshögskolan bidrar till att försörja arbetslivet med rätt kompetens i rätt tid. Detta skapar utveckling, mervärde och tillväxt för
Myndigheten för yrkeshögskolan bidrar till att försörja arbetslivet med rätt kompetens i rätt tid. Detta skapar utveckling, mervärde och tillväxt för individ och samhälle. Myndigheten för yrkeshögskolans
Läs merFÖRSLAG TILL BETÄNKANDE
EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet 2013/2061(INI) 5.9.2013 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om handlingsplanen för e-hälsa 2012 2020 Innovativ hälsovård för det 21:a
Läs mer8461/17 ck/ss 1 DGG 2B
Europeiska unionens råd Bryssel den 25 april 2017 (OR. en) 8461/17 LÄGESRAPPORT från: Rådets generalsekretariat av den: 25 april 2017 till: Delegationerna Föreg. dok. nr: 7875/17 + ADD 1 Komm. dok. nr:
Läs merINBJUDAN ATT LÄMNA FÖRSLAG EAC/S14/2018. Främjande av EU:s värden genom idrottsinitiativ på kommunal nivå
INBJUDAN ATT LÄMNA FÖRSLAG EAC/S14/2018 Främjande av EU:s värden genom idrottsinitiativ på kommunal nivå Syftet med denna inbjudan är att genomföra den förberedande åtgärden Främjande av europeiska värderingar
Läs merGrunderna för områdesindelningen och social- och hälsovårdsreformens stegmärken
Regeringens riktlinjer 7.11.2015 Grunderna för områdesindelningen och social- och hälsovårdsreformens stegmärken I regeringsförhandlingarna beslöt regeringen att de självstyranden områdenas antal ska vara
Läs mer14708/16 son/ub 1 DGD 1B
Europeiska unionens råd Bryssel den 28 november 2016 (OR. en) Interinstitutionella ärenden: 2016/0133 (COD) 2016/0222 (COD) 2016/0223 (COD) 2016/0224 (COD) 2016/0225 (COD) 14708/16 ASILE 80 ASIM 157 RELEX
Läs merRiktlinjer för försäkringsföretags hantering av klagomål
EIOPA-BoS-12/069 SV Riktlinjer för försäkringsföretags hantering av klagomål 1/7 1. Riktlinjer Inledning 1. Dessa riktlinjer utfärdas i enlighet med artikel 16 i förordningen om Eiopa 1 (Europeiska försäkrings-
Läs merSammanställning av kommunernas behov av regionalt stöd gällande mottagandet av ensamkommande barn samt förslag till handlingsplan.
Version 151113 Sammanställning av kommunernas behov av regionalt stöd gällande mottagandet av ensamkommande barn samt förslag till handlingsplan. Bakgrund Under 2014 kom 7049 ensamkommande barn till Sverige
Läs merProjekt Asylboenden för ensamkommande barn som fyller 18 år
Socialförvaltningen Avdelningen för stadsövergripande sociala frågor Tjänsteutlåtande Sida 1 (6) 2017-08-19 Handläggare Veronica Wolgast Karlberg Telefon: 08-508 25 081 Till Socialnämnden 2017-09-19 Projekt
Läs merRegeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av socialvårdslagen
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av socialvårdslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att socialvårdslagen ändras. Till lagen
Läs merKoppling mellan Specikt mål - nationellt mål - prioriterad finansiering och Indikator
Koppling mellan Specikt mål - nationellt mål - prioriterad finansiering och Specifikt mål 1 Asyl Avsnitt 3 i det nationella programmet Specifikt mål 1 Asyl och nationellt mål 1 Mottagnings och asylsystem
Läs merRAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 5.9.2011 KOM(2011) 537 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN Utvärdering
Läs merPROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om främjande av invandrares integration samt mottagande av asylsökande PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition
Läs merRamöverenskommelse mellan regeringen och Miljöpartiet de gröna om migrationspolitik
2011-03-03 Ramöverenskommelse mellan regeringen och Miljöpartiet de gröna om migrationspolitik Sverige ska ha en human asylpolitik och vara en fristad för dem som flyr undan förföljelse och förtryck. Samtidigt
Läs merHANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE
HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE Välkommen som handledare inom Teknikcollege Denna broschyr är en första allmän information till dig som handledare inom Teknikcollege. Du kommer också att under handledarutbildningen
Läs merMEDELSTORA FÖRETAGS SVÅRIGHETER I SAMBAND MED HANDELSPOLITISKA SKYDDSÅTGÄRDER. 31 maj 2011
ÅTGÄRDER FÖR ATT KOMMA TILL RÄTTA MED SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAGS SVÅRIGHETER I SAMBAND MED HANDELSPOLITISKA SKYDDSÅTGÄRDER ARBETSGRUPPEN FÖR HANDELSFRÅGOR 31 maj 2011 Förord I juni 2010 diskuterade arbetsgruppen
Läs merHelsingfors /2017. Rekommendationer till kommunerna om brådskande social- och hälsovård för personer som vistas olagligt i Finland
HÄLSOVÅRDSMINISTERIET KOMMUNINFO Helsingfors 31.1.2017 2/2017 Rekommendationer till kommunerna om brådskande social- och hälsovård för personer som vistas olagligt i Finland Med hjälp av denna rekommendation
Läs merStrategin för åren
Strategin för åren 2019 2020 1Utgångspunkter för strategiarbetet och den nya verksamhetsmiljön Kundfokus Konkurrens om kompetent personal Strategin för åren 2019 2020 ses som en uppdatering av den föregående
Läs merFlyktingar i Bergs kommun. www.berg.se
Flyktingar i Bergs kommun www.berg.se Innehåll Hur och varför man invandrar Kvotflykting Asylflykting Ensamkommande 18+, Asylboende, Introduktionstiden, Boende Afghanistan, Eritrea, Irak, Somalia, Syrien
Läs mer7010/12 abr/bl/mg 1 DG H 1B
EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 2 mars 2012 (6.3) (OR. en) 7010/12 ASILE 36 CODEC 505 NOT från: till: Ärende: Ordförandeskapet Ständiga representanternas kommitté (Coreper)/rådet Det gemensamma europeiska
Läs merEUROPEISKA FLYKTINGFONDEN
111-2009-35462 EUROPEISKA FLYKTINGFONDEN Årligt program 2010 Rev version 2012-01-23 UTKAST 121004 Beslutad C(2013)1426 SVERIGE MEDLEMSSTAT: Sverige FOND: Europeiska flyktingfonden (Flyktingfonden) ANSVARIG
Läs merU 34/2016 rd. Helsingfors den 25 augusti Inrikesminister Paula Risikko. Regeringsrådet Annikki Vanamo-Alho
Statsrådets skrivelse till riksdagen om Europeiska kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning (procedurförordningen) I enlighet med 96 2 momentet i grundlagen skickas till riksdagen
Läs merPROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 44 och 46 i lagen om främjande av integration PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att lagen om främjande
Läs merRapport Granskning av flyktingverksamheten. Ragunda Kommun
Rapport Granskning av flyktingverksamheten. Ragunda Kommun Augusti 2013 Innehåll Sammanfattning... 1 Inledning... 2 Rutinbeskrivning... 3 Granskningsresultat... 7 Sammanfattning Kommunen tar emot flyktingar
Läs merANNEX BILAGA. till. Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING
Ref. Ares(2018)2878361-01/06/2018 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Strasbourg den 29.5.2018 COM(2018) 374 final ANNEX BILAGA till Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om särskilda bestämmelser
Läs merTalepunkter till bildspelet Vidarebosättning En kvotflyktings väg till Sverige (pdf)
Talepunkter till bildspelet Vidarebosättning En kvotflyktings väg till Sverige (pdf) Migrationsverket har tagit fram ett presentationsunderlag (Vidarebosättning Presentation Bildspel) kring vidarebosättningen
Läs merFÖRSLAGSINFORDRAN EACEA 14/2018. Initiativet EU-frivilliga för humanitärt arbete: Tekniskt bistånd till utsändarorganisationer
FÖRSLAGSINFORDRAN EACEA 14/2018 Initiativet EU-frivilliga för humanitärt arbete: Tekniskt bistånd till utsändarorganisationer Kapacitetsuppbyggnad för värdorganisationers humanitära bistånd Genom Europaparlamentets
Läs merAnsökan om medel. Namn på verksamhet/ projekt/insats Bakgrund/Problembeskrivning. Beskrivning. Mål. Ansvar och relationer. > Implementerings plan
Rutin för ansökan om medel från Samordningsförbundet i Halland (se även bilagan till denna blankett) Den 1 januari 2004 infördes en permanent möjlighet till finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet
Läs merFörslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 22.10.2018 COM(2018) 719 final 2018/0371 (COD) Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 516/2014
Läs merRegeringskansliet Faktapromemoria 2016/17:FPM86. Meddelande om skydd för migrerande barn. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. Justitiedepartementet
Regeringskansliet Faktapromemoria Meddelande om skydd för migrerande barn Justitiedepartementet 2017-05-16 Dokumentbeteckning KOM (2017) 211 Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet och rådet
Läs mer23.4.2015 ÅLR 2015/896. Enligt sändlista Bilaga 1
Dokumentnamn Nr Sidnr BESLUT 27 N10 1 (5) Europeiska Gemenskapen Datum Dnr 23.4.2015 ÅLR 2015/896 Enligt sändlista Bilaga 1 Hänvisning Initiativ Kontaktperson Christel Lindholm Ärende TILLSÄTTANDE AV ÖVERVAKNINGSKOM-
Läs merMÅL ÅTGÄRDER ANSVARSSEKTOR TIDTABELL
ÅTGÄRDSFÖRSLAG 1. FÖREBYGGANDE ARBETE MÅL ÅTGÄRDER ANSVARSSEKTOR TIDTABELL 1.1 Effektivisera det förebyggande arbetet Åtgärderna indelas enligt åldern: 1) Spädbarn, 0 2 år 2) Barn i lekåldern, 3 5 år 3)
Läs merKOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 30.7.2014 C(2014) 5308 final KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den 30.7.2014 om fastställande av informations- och kommunikationsåtgärder för allmänheten
Läs merSTÅNDPUNKT ASYLPOLITIK
STÅNDPUNKT ASYLPOLITIK LSU:S ASYLPOLITISKA STÅNDPUNKT LSU är en ideell organisation, partipolitiskt och religiöst obunden, av och för ungdomsorganisationer. Ungdomsorganisationer samlas i LSU för att gemensamt
Läs merVerksamhetsplan 2016 Samordningsförbund Gävleborg
Verksamhetsplan 2016 Samordningsförbund Gävleborg Bollnäs kommun Gävle kommun Hofors kommun Hudiksvalls kommun Ljusdals kommun Nordanstigs kommun Ockelbo kommun Ovanåkers kommun Sandvikens kommun Söderhamns
Läs merParallell revision utförd av revisionsverken i EU av resultaten. av strukturfondsprogrammen på sysselsättningens/miljöns
Resumé 117/54/07 Parallell revision utförd av revisionsverken i EU av resultaten av strukturfondsprogrammen på sysselsättningens område Föremål för den parallella revisionen var resultaten (utfall/verkningar)
Läs merSamarbetsgruppen för tillsyn av Eurodac Rapport från den andra inspektionen sammanfattning
Samarbetsgruppen för tillsyn av Eurodac Rapport från den andra inspektionen sammanfattning 1. Eurodac bakgrund Eurodac är ett informationssystem som har inrättats för att identifiera vilken medlemsstat
Läs merINFORMATIONSMÖTE Helheten statsunderstöd för allmänbildande utbildning och småbarnspedagogik 2019
INFORMATIONSMÖTE 15.2.2019 Helheten statsunderstöd för allmänbildande utbildning och småbarnspedagogik 2019 En gemensam ansökningsomgång för statsunderstöd inom småbarnspedagogiken, förskoleundervisningen,
Läs merSammanfattande rapport
www.migrationsverket.se/fonder Sammanfattande rapport Resultat från Europeiska återvändandefonden Sverige 2008-2013 1 Om Återvändandefonden Europeiska Återvändandefonden ingick i EU:s ramprogram Solidaritet
Läs merVerksamhetsplan för Samordningsförbundet i Trelleborg 2013
Verksamhetsplan för Samordningsförbundet i Trelleborg 2013 1. Förbundets ändamål och uppgifter Förbundets ändamål anges i förbundsordningen 4. Förbundets ändamål är att inom Trelleborgs kommun svara för
Läs merPresentation Länsstyrelsen Gävleborg Gustav Wilhelmsson
Presentation Länsstyrelsen Gävleborg 2016-06-16 Gustav Wilhelmsson Agenda Organisation Statistik Migrationsverkets uppdrag Mottagningssystemet Skydd/asyl/asylsökande Asylprocessen Rättigheter/skyldigheter
Läs merKommittédirektiv. Översyn av mottagandet av asylsökande ensamkommande barn. Dir. 2011:9. Beslut vid regeringssammanträde den 17 februari 2011
Kommittédirektiv Översyn av mottagandet av asylsökande ensamkommande barn Dir. 2011:9 Beslut vid regeringssammanträde den 17 februari 2011 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska se över bestämmelsen
Läs mer10/01/2012 ESMA/2011/188
Riktlinjer och rekommendationer Samarbete, inbegripet delegering, mellan Esma, behöriga myndigheter och behöriga sektorsmyndigheter enligt förordning (EU) nr 513/2011 om kreditvärderingsinstitut 10/01/2012
Läs mer