Globala Utvecklingsfrågor

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Globala Utvecklingsfrågor"

Transkript

1 Innehåll juli/augusti 2010: Globala Utvecklingsfrågor ett nyhetsbrev från Forum Syd VÄRLDSBANKEN/INTERNATIONELLA VALUTAFONDEN... 2 Världsbankens krav göms i nya dokument... 2 Världsbanken bör sluta finansiera fossilkraft... 2 IMF:s krav på fattiga länder bättre men inte bra... 3 SKULDFRÅGOR... 4 IMF skriver av Haitis skulder... 4 Katastrofen i Pakistan kräver skuldavskrivningar inte nya lån... 4 VÄRLDSHANDEL... 5 Minskade tullintäkter pga EPA slår hårt mot Afrika... 5 Cocktail ska sätta fart på WTO... 6 Handel med miljöprodukter ska underlättas... 7 ACTA-avtalet och tillgången till medicin muntliga löften men inget på pränt... 8 KLIMATFÖRHANDLINGAR... 8 Nord glömmer bort många utsläppskällor... 8 BISTÅNDSFRÅGOR... 9 NGOs ökar globalt arbete för bättre bistånd... 9 FN Oenighet i förhandlingarna inför toppmöte om Millenniemålen Rent vatten en mänsklig rättighet? SEMINARIER/AKTIVITETER sept, Inspiration Världen Global Rättvisa Nu sept, Seminarium på bokmässan i Gbg: EU jagar råvaror i Afrika Om du vill ha en bakgrundsbeskrivning till områdena Världshandel, skuldfrågor, och Världsbanken och Internationella valutafonden se nummer 1 av Globala utvecklingsfrågor på: https://www.forumsyd.org/templates/fs_articletypeb.aspx?id=3890 En bakgrundsbeskrivning till kapitalflykt och skatteparadis finner du på: https://www.forumsyd.org/templates/fs_articletypea.aspx?id=

2 VÄRLDSBANKEN/INTERNATIONELLA VALUTAFONDEN Världsbankens krav göms i nya dokument Världsbanken har minskat sina krav på låntagarna, men om ett land har flera lån, och om vi tar hänsyn till de krav som finns i andra överenskommelser än lånedokumenten, är konditionaliteten fortfarande förfärande hög. Den gäller dessutom ofta mycket kontroversiella frågor som privatiseringar och åtstramningar, visar en studie av Ghanas nya krislån. Världsbanken har minskat antalet krav på sina låntagare från 40 till 15 per lån, men minskningen är mest kosmetisk: varje lånedokument har färre krav än tidigare, men i det sidodokument om landets utvecklingspolitik som låntagare ofta skriver på Letter for development policy, LDP finns det gott om villkor som inte räknas in i Världsbankens siffror. Ofta rör det sig dessutom om mycket kontroversiella frågor. Det europeiska skuldnätverket Eurodad visar i en ny genomgång av Ghanas tre lån från Världsbanken efter finanskrisens utbrott att lånedokumenten har 45 krav, medan landets LDP innehåller ytterligare 12 viktiga villkor. Det handlar bland annat om att drastiskt och snabbt minska statsbudgetens underskott från oroväckande 15 % av BNP 2008 till acceptabla 5 % nästa år vilket kommer att innebära en dramatisk nerdragning av den offentliga sektorn. Samtidigt ställs krav på privatisering och försäljningar av offentliga nyttigheter som vatten, elektricitet, transporter och telekommunikationer. Det är den sortens krav som den tidigare brittiska Labourregeringen sade sig vilja stryka från listan över acceptabla ingrepp i låntagarnas utvecklingspolitik. Till det allvarliga i Ghanas fall hör att landet är råvarurikt och dessutom nyligen fått fastställt att man har stora oljetillgångar utanför kusten, vilka nu enligt villkoren ska ställas till utländska exploatörers förfogande. Därmed hotar villkoren att minska den ghananska statens framtida inkomster, samtidigt som det ger inhemska intressenter en konkurrensnackdel gentemot det internationella kapitalet. Kenneth Hermele >>Läs Eurodads rapport Conditionality in World Bank crisis-lending to Ghana på: e%20world%20bank%20lay%20out.pdf Världsbanken bör sluta finansiera fossilkraft Samtidigt som oroande siffror om att fossila bränslen får allt mer subventioner presenteras jobbar Världsbankens privata kreditinstitut International Finance Corporation med nya riktlinjer för sin utlåning. Dock utan att ta klimatet på allvar. International Finance Corporation (IFC), som finansierar storbolags investeringar, ofta i infrastruktur, håller på att skriva om sina riktlinjer för sin långivning. En detaljerad genomgång av Steven Herz, på 2

3 uppdrag av bland andra Center for International Environmental Law i Washington, visar att IFC inte tar den rika världens löfte om att sluta subventionera fossilkraft på allvar. G20 har upprepade gånger lovat att subventioner till fossila bränslen ska upphöra, senast på mötet i Toronto i somras. Att lån från IFC verkligen är subventioner är otvetydigt, argumenterar Herz elegant: det står i IFC:s stadgar att man inte får ge lån om det finns privata alternativ att tillgå (Artikel 3:3:i), vilket innebär att alla IFC:s lån uppfyller (eller ska uppfylla) det sedvanliga kriteriet på vad en subvention är: en "överföring av offentliga resurser som gynnar en privat aktör". Slutsatsen blir att IFC bör upphöra med alla lån till fossila projekt utom dem som har till huvudsakligt syfte att förse fattiga människor med energi. Om IFC:s nya regelverk verkligen görs om så att investeringar i fossilkraft utesluts, kan IFC bidra till att dagens enorma subventioner till fossilsektorn bromsas: enligt en beräkning av den ekonomiska nyhetsbyrån Bloomberg Businessweek (29 juli 2010) får fossilenergi globalt 557 miljoner USD i subventioner, jämfört med förnybara energislag som fått nöja sig med 45 miljoner, en skillnad på 12 gånger till fossilsektorns förmån. Kenneth Hermele >> Läs inlagan till IFC: Comments on the Climate-Related Provisions of IFC's Draft Policy and Performance Standards on Social and Environmental Sustainability på: https://www.forumsyd.org/upload/tmp/glufs/varldsbanken_imf/ifc_reviewsubmissionclimateaug2 010.pdf IMF:s krav på fattiga länder bättre men inte bra Under finanskrisens första år tillät IMF fattiga länder att gå med underskott, men redan nu börjar man dra åt svångremmen igen. Alldeles för tidigt, menar Oxfam i en ny rapport om hur krisen slår mot de fattigaste. Vid den förra finanskrisen i Ostasien drog IMF på sig mycket kritik för att man mitt i en allvarlig nedgång krävde åtstramningar och sparsamhet; klokare ekonomisk politik hade tillåtit, ja krävt, att länder tilläts gå med underskott. I stället kom IMF:s linje att förvärra krisen och försena återhämtningen. Nu har IMF lärt sig läxan, i alla fall till hälften. I dagens finanskris fick två tredjedelar av 56 undersökta låginkomstländer öka sina underskott under krisens första år 2009, en stor skillnad mot IMF:s tidigare hållning. Men redan i år tvingas de flesta åter att dra i bromsen och bara vart fjärde låginkomstland fortsätter att stimulera sin ekonomi. Oxfam menar att risken därför är stor att krisen åter kommer att förvärras i världens fattiga länder, delvis på grund av att IMF alltför tidigt verkar anse att faran är över. IMF:s roll här är kluven. Å ena sidan ökade de länder som samarbetade nära med IMF sina underskott mer än länder som försökte klara sig utan fonden, ungefär som om de som satt i knäet på IMF vågade låta underskotten växa i trygg förhoppning om att de skulle räddas av världssamfundet om det skulle behövas. Men redan i år har just dessa länder minskat sin expansion snabbare än de länder som tidigare varit försiktiga. IMF:s krav, varnar Oxfam, verkar alltså bli att förvärra svängningarna i fattiga länders ekonomier, snabbare och större underskott följs av en hårdare inbromsning. 3

4 Kenneth Hermele >>Läs Oxfams rapport The Impact of the Global Economic Crisis on the Budgets of Low-Income Countries på: SKULDFRÅGOR IMF skriver av Haitis skulder Sedan jordbävningskatastrofen på Haiti har utvecklingsorganisationer världen över verkat för att IMF ska skriva av Haitis skulder. I slutet av juli annonserade IMF äntligen det glädjande beskedet att alla skulder som Haiti har till fonden kommer att skrivas av. Avskrivningen omfattar att den största delen av Haitis kvarvarande skulder 268 miljoner US$. Kristina Fröberg >>Se tidigare artiklar om Haitis skuldsituation och Forum Syds brev till Gunilla Carlsson och Anders Borg på: https://www.forumsyd.org/templates/fs_articletypeb.aspx?id=11134#haiti Katastrofen i Pakistan kräver skuldavskrivningar inte nya lån Översvämningarna i augusti har fört Pakistan till randen av en kollaps. Den vidspridda förödelsen innebär att massiv extern finansiering kommer att krävas för att tillgodose basbehoven hos 6 miljoner hemlösa och 20 miljoner drabbade. Responsen från Världsbanken och IMF hotar att lägga ytterligare skuldbördor på ett land där en tredjedel av statens intäkter redan innan katastrofen gick till att betala räntor. NGOs menar att det internationella samfundet istället för att ge lån borde bidra med bistånd, och att internationella fordringsägare genast måste frysa återbetalningarna av lån för att frigöra resurser till de drabbade. Nya IMF-lån innebär ohållbara skuldnivåer Redan innan översvämningarna var Pakistans utlandsskulder en tung börda för landet var det skyldigt 50 miljarder US$. 60% av invånarna levde under fattigdomsgränsen samtidigt som en tredjedel av statens intäkter gick åt till att betala räntor. Tre gånger så mycket lades på återbetalningar som på hälsosektorn. I juni 2010 gjorde IMF en genomgång av Pakistans lån och beräknade att skulden skulle växa till 70 miljarder US$ år Mer än hälften av landets utlandsskuld (28$) består av lån från IMF, Världsbanken och den Asiatiska utvecklingsbanken. Världsbanken och den Asiatiska utvecklingsbanken annonserade efter katastrofen nya lån på 900 miljoner respektive 2 miljarder US$. Detta trots att IMF dragit slutsatsen att public debt is a source of vulnerability and needs to be reduced. Illegitima skulder Majoriteten av de tidigare lånen har tagits av militärregimer och inte kommit befolkningen till nytta. Långt innan katastrofen har civilsamhällesorganisationer därför krävt att lånen ska ses över och illegitima skulder 4

5 (lån där långivaren varit medveten om att de gått till diktaturer och inte kommit befolkningen till nytta) skrivas av. IMF:s lånevillkor hotar att förvärra situationen för landets fattiga I november 2008 godkände IMF ett nytt lån till Pakistan för att motverka den globala finanskrisens effekter på landet. Lånet gavs på villkor att Pakistan skulle minska regeringens underskott från 7,4 % av BNP till 4,2% genom stora nedskärningar i budgeten, och att höja räntenivån för att motverka inflation. Villkoren inkluderade också minskade subventioner av energi genom en prishöjning på 20% och en ny mervärdesskatt. Trots att man även förespråkade stärkande av sociala skyddsnät rapporterade den pakistanska dagstidningen Dawn att the government had been left with no option but to cut development expidenture and take other measures to meet the budget deficit target of 4,2 per cent by the end of June, as agreed with the IMF. Höjningen av energipriser, åtstramningar, och regressiv beskattning som mervärdesskatt kritiserades skarpt av civilsamhället eftersom de ansågs förhindra, snarare än stödja, den ekonomiska återhämtningen och ha skadliga effekter för landets fattiga. IMF tillkännagav också att decline in poverty during the precrisis period.. may have been partly reversed.. (due to) the economic slowdown. Fonden fortsatte dock att pressa regeringen att implementera de kontroversiella villkoren, bland annat genom att tillbakahålla medel då meningsskiljaktigheter uppstod mellan fonden och regeringen över den påtvingade mervärdesskatten. Bistånd bör ges istället för lån vid klimatrelaterade katastrofer Civilsamhällesorganisationer världen över går nu ut med budskapet att bistånd - inte lån - bör ges vid klimatrelaterade katastrofer. Dessutom anser man att internationella institutioner genast måste frysa återbetalningarna av Pakistans lån för att frigöra resurser till de drabbade av katastrofen. Jubilee Debt Campaign gick i dagarna ut med ett pressmeddelande där man agerar för ett två år långt uppehåll i Pakistans återbetalningar utan ränta. Kristina Fröberg >>Läs Jubilee Deb Campaigns pressmeddelande på: 0Pakistan% twl >>Läs mer på Eurodads hemsida på: VÄRLDSHANDEL Minskade tullintäkter pga EPA slår hårt mot Afrika En ny studie visar att förlusterna av inkomster från tullar kan komma att drabba afrikanska länder hårt. I många länder utgör tullintäkter en stor del av statens totala inkomster. Under förhandlingarna om handelsavtal (EPA) mellan EU och afrikanska länder, har kritiker ofta pekat på att avvecklingen av tullar skulle leda till drastiskt minskade intäkter till statskassan. Effekterna av den globala ekonomiska krisen kombinerat med livsmedels- och energikriser har ytterligare aktualiserat denna 5

6 debatt. I spåren av kriserna har fattiga länder nu stor press på sig att generera intäkter och mobilisera inhemska resurser. Baserat på de ingångna interimsavtalen som innehåller scheman och planer för avvecklingen av tullarna kan man uppskatta hur stora förlusterna av tullintäkter skulle bli. De afrikanska länderna tvingas genom EPA-avtalen att avveckla minst 80 procent av sina tullar på europeiska varor under en tidsperiod av runt 15 år. Exempelvis ska Botswana, Lesotho, Namibia och Swaziland avveckla 86 procent av tullarna på europeiska produkter inom loppet av fyra år. De östafrikanska länderna ska avveckla 82 procent av tullarna under 25 år, där 65 procent ska vara avvecklat under de första två åren och 80 procent under 15 år. En nyligen genomförd forskningsstudie visar att tullintäkterna skulle minska med 16 procent i Burundi, 21 procent i Madagaskar och upp till 28 procent i Ghana. Hur hårt en sådan förlust skulle slå i de olika länderna beror på hur stor del tullintäkterna utgör av statens totala intäkter. Madagaskar skulle till exempel drabbas hårt eftersom inkomster från tullar utgör hälften av statsintäkterna. I Västafrika är regeringarna oroade över att minskade tullintäkter kommer att slå hårt mot ländernas redan ansträngda ekonomier. Här finns också en utbredd informell sektor, vilket gör att det är svårt att ersätta inkomster från tullar med ett fungerande inhemskt skattesystem. Karin Gregow >>Läs mer om de finansiella effekterna av EPA-avtalen i senaste numret av Trade Negotiations Insights: på: Cocktail ska sätta fart på WTO Inga konkreta förhandlingsresultat har uppnåtts i Doha-rundan. Förhandlingarna förs nu i en cocktail av olika formella och informella grupper. Förhandlingarna inom den s.k. Doha-rundan om förändringar i WTOs Världshandelsorganisationens avtal går nu snart in på sitt tionde år. Chefen för WTO, EUs f d handelskommissionär Pascal Lamy, menar dock att stämningen är god. Inom till exempel det omdiskuterade jordbruksavtalet har man dock ännu inte kommit överens om hur förändringarna ska se ut. Den stora stötestenen där är sedan länge frågan om Special Safeguard Mechanism - vilka skyddsåtgärder fattiga länder ska kunna ta till för sin jordbruksproduktion om det blir tillfälliga stora uppsving i importen. Framför allt drivs denna fråga av en allians av länder som kallar sig för G33. G33 består av utvecklingsländer där en stor del av befolkningen är beroende av jordbruket, Indonesien, Sri Lanka, Indien m.fl. USA och andra jordbruksexportörer vägrar helt att acceptera generösa möjligheter till ett sådant skydd. En annan kontroversiell fråga är tullar på industrivaror där USA varit benhård i sina krav på att emerging markets, fattiga länder med stor och växande industriproduktion, fr a Indien, Kina och Brasilien, måste öppna upp sina marknader mer för varor från rika länder. Inte heller här har man närmat sig någon överenskommelse. Indien har dock börjat antyda att man ska börja se över möjligheten att öppna vissa sektorer. 6

7 Makten i WTO har alltid legat hos en mindre grupp av medlemmar som i praktiken ofta förhandlat fram ett avtal som resten av medlemsländerna sedan bara fått säga ja och nej till. Sammansättningen av denna grupp informella makthavare har dock skiftat över åren, vilket avspeglat den geopolitiska maktförskjutning som skett i världen. Nu omnämns en grupp som brukar kallas för G5 som de egentliga makthavarna i WTO. Gruppen består av USA, EU, Indien, Brasilien och Kina. Förutom diskussionerna i denna självutnämnda ledning brukar mycket av förhandlingarna utspela sig i mindre och slutna möten dit ett visst antal länder inbjuds, bilaterala möten osv. Detta, inte särskilt demokratiska, förhandlingssätt har genom åren utsatts för en hel del kritik både från mindre länder som lämnas utanför och från folkrörelser. Lamy har dock uppmuntrat alla varianter av förhandlingar, oavsett om alla länder som vill får delta eller inte. Sedan en tid tillbaka pratar han om en förhandlingscocktail bestående av alla möjliga slags möten, bilaterala och informella grupper likväl som möten inom de formella strukturer som finns i WTO för att alla ska få delta. Vi har alla ingredienserna för vår cocktail nu, sa han innan WTO tog sitt sedvanliga sommaruppehåll i förhandlingarna i augusti. stämningsmusiken är mer uppåt, nu måste vi gå från att röra cocktailen till att skaka den häftigt både horisontellt och vertikalt, sa han. Men vad drinken som ska bli slutprodukten ska smaka är ganska oklart? Många bedömare har nu tonat ner sina tidigare ibland ganska överdrivna övertoner om att denna runda ska rädda världens ekonomi. I en rapport från i vintras ger Martin Khor en översikt av både viktiga knäckfrågor och av processerna. Detta dokument liksom många andra analyser av WTO:s arbete finns att ladda ner från Maud Johansson Läs Matin Khors anlys på: https://www.forumsyd.org/upload/tmp/glufs/handel/mkhoranalysisofthedohanegotiations2009.pdf Handel med miljöprodukter ska underlättas I enlighet med riktlinjerna i Doha-förhandlingarna diskuteras bland annat liberalisering av handel med miljöprodukter. Men det är inte lätt att enas om definitioner av vad detta ska omfatta. På sidolinjen av de stora tunga förhandlingarna om jordbruksavtalet och industrivaruavtalet i WTO pågår en rad mindre förhandlingar av olika karaktär. En sådan diskussion handlar om att liberalisera handeln med miljö-produkter. Att även detta skulle förhandlas slogs fast i riktlinjerna för Doha-rundan. Frågan kan tyckas enkel; att genom en liberalisering av handeln underlätta för t ex spridande av miljövänlig teknik. Men diskussionerna har genom åren varit långa och motsättningarna många om vilka varor och tjänster som ska omfattas och hur de ska definieras. Distribution av vatten skulle till exempel kunna definieras som en miljötjänst. Men bidrar en liberalisering vattendistribution (vilket i princip skulle innebära att man underlättar för utländska företag att ta över vattendistributionen) verkligen till en bättre miljö? Tveksamt, tycker många organisationer. När det gäller varor kan det mycket förenklat sägas att mer industrialiserade länder slagits för en mycket bred definition, att handeln ska liberaliseras för alla varor som kan bidra till en miljövänlig utveckling. En del utvecklingsländer har dock varit skeptiska och menat att detta skulle kunna konkurrera ut sådant som tillverkningen av turbiner (som t ex kan användas till vindkraft) och som kanske är i ett uppbyggnadsskede i deras länder. En del har i stället förespråkat en 7

8 project-approach, att det ska handla om att liberalisera varor som konkret ska användas i miljöprojekt. Här råder ännu ingen enighet. Även frågan om vilka kategorier av varor som ska omfattas är komplicerad. Qatar menar till exempel att naturgas (som är mer klimatvänlig än råolja) borde inkluderas, och Brasilien driver på för att biobränsle ska omfattas av avtalet. Maud Johansson ACTA-avtalet och tillgången till medicin muntliga löften men inget på pränt Ytterligare ett förhandlingsmöte genomfördes i sommar om det omdiskuterade ACTA-avtalet. De förhandlande länderna försäkrade att handel som är mycket viktig för tillgången till läkemedel inte ska stoppas. Några förhandlingstexter som bekräftar detta har dock inte lämnats ut. I månadsskiftet juni-juli genomfördes ytterligare ett förhandlingsmöte om det kontroversiella ACTAavtalet i Lucerne i Schweiz. Avtalets kritiker menar bland annat att det kan komma att innebära att tullmyndigheter får större rättigheter att beslagta generiska (kopior av) läkemedel på transport genom ett land till ett annat även om denna handel är helt legal enligt WTO. I ett uttalande efter mötet försäkrade de förhandlade länderna (ett trettiotal huvudsakligen OECD-länder) att sådan handel, som är mycket viktig för tillgången till läkemedel, inte alls ska stoppas. Kritikerna måste dock tro dem på deras ord, någon förhandlingstext lämnades inte ut. Många organisationer är oroade över vad avtalet kan komma att få för effekter (se också nyhetsbrev från juni) och skeptiska till påståendet att det inte kommer att påverka tillgången till medicin. Oxfam m.fl skickade in kommentarer till mötet. USAs handelskammare och Business Europe har dock uttryckt stöd för förhandlingarna. Maud Johansson >> Läs Oxfams kommentarer på :http://www.oxfam.org/en/pressroom/pressrelease/ /actacould-endanger-lives-people-needing-affordable-medicines >>Läs USAs handelskammares och Business Europeas kommentarer på: KLIMATFÖRHANDLINGAR Nord glömmer bort många utsläppskällor Kryphålen i Kyotoprotokollet är många och den verkliga utsläppsminskningen hotar att bli än mindre än man tidigare trott, visar en ny rapport från Third World Network. Klimatförhandlingarna senast återupptagna i augusti i Bonn står närmast stilla. Orsaken är i grunden motsättningar kring vilka länder som ska minska sina utsläpp: att Nord måste göra det erkänns av alla parter, men bör inte även Sydländer göra några åtaganden? 8

9 Det faktum att Kyotoprotokollet inte tar upp alla utsläpp komplicerar bilden. Så slipper Nordländer visa vad de gjort när det gäller landanvändning av åker- och betesmark, trots att förändringar på dessa områden påverkar utsläppen av växthusgaser precis som avskogning. Likaså har Kyoto valt att bortse från det internationella flygets och sjöfartens utsläpp, vilka kan öka utan att det syns i länders redovisade utsläpp. Det här innebär att många verkliga utsläpp hittills står utanför Kyotoprotokollet, samtidigt som Nord kräver att Sydländer ska åta sig att minska sina utsläpp. Det är därför är ingen långsökt gissning att varje krav på Syd om bindande utsläppsminskningar kommer att mötas av krav på att Nord också ska vidga sina åtaganden så att alla former av ändrad landanvändning, liksom flyg- och båttrafik, kommer med. En annan kontroversiell fråga är om det är produktionen eller konsumtionen som ska utgöra bas för länders beräknade utsläpp. Kytoto säger produktionen, medan många Sydländer i stället vill se konsumtionen som grund för uppdelningen av ansvaret för de totala utsläppen. I Kinas fall skulle det betyda att närmare 25 procent av landets utsläpp skulle bokföras på de importerande ländernas konton (där konsumtionen sker) och inte komma att belasta Kina (trots att det är i Kina som produktionen skett). Fast även motsatt riktning av handeln måste då räknas in: i Kinas fall motsvarar landets import närmare 10 procent av de egna utsläppen, vilket alltså ger en nettosiffra som säger att Kinas utsläpp är ca 15 procent mindre med konsumtions- än med produktionsperspektivet. Kenneth Hermele >>Läs Third World Networks bakgrundspapper till Bonnförhandlingarna: Addressing the credibility gap på: BISTÅNDSFRÅGOR NGOs ökar globalt arbete för bättre bistånd I pressmeddelanden och uttalanden i samband med FN:s utvecklingssamarbetsforum i New York juni ger BetterAid plattformen, som samlar mer än 800 bistånds- och sociala NGO:s över hela världen, sitt stöd för FN som..ett mer demokratiskt alternativ för effektivare och bättre bistånd. Bakgrunden är de G20 och G8 möten som ägde rum i Kanada veckan innan och som BetterAid anser manifesterar en total urspårning när det gäller att leva upp till tidigare löften om bistånd. I Kanada kom det fram att givarländerna ligger 20 miljarder dollar back jämfört med vad som utlovades i Glenneagles för fem år sedan. Följderna blir allvarliga, menar BetterAid, som bland annat pekar på att förutsägbarheten och möjligheten för utvecklingsländer att planera fattigdomsbekämpning och hållbar utveckling urholkas, vilket i princip gör det omöjligt att effektivt nå hållbara utvecklingsresultat. I juli, några veckor senare i Paris, träffades parterna i OECD/DAC: s arbetsgrupp för biståndseffektivitet (WP-EFF) som ska realisera de principer för biståndseffektivitet som angetts i Parisdeklarationen och handlingsprogrammet från Accra. NGOs är genom BetterAid representerat med två platser i den verkställande kommittén. Andra parter är givarländer, multilaterala organisationer och mottagarländer. 9

10 BetterAid följer WP-EFFs arbete noga och har under 2010 lyckats bevaka ett tiotal möten och där föra fram civilsamhällets åsikter. Enligt BetterAid noterades vissa framsteg på mötet i juli. Kritiken att överenskommelserna i Paris och Accra är alltför tekniska processer med för lite fokus på betydelsen av demokratiskt ägarskap (dvs. möjligheten för parlament och CSOs att påverka hur biståndet ska användas för att effektivt uppnå utvecklingsresultat) verkar till viss del ha hörsammats. Fler och fler delegater på mötet använde begreppet utvecklingseffektivitet i sina framföranden, och förslaget från BetterAid att ha en workshop om utvecklingseffektivitet i samband med nästa WP-EFF möte i oktober gick igenom. Att starta en diskussion och påverka den globala biståndspolitiska agendan i en riktning som går längre och djupare än innebörden av begreppet biståndseffektivitet är BetterAids huvudmål. För organisationerna i BetterAid, som nu genomför en rad möten runt om i världen för att öka förståelsen och vässa argumenten inför biståndstoppmötet i Korea december 2011, betyder det ett mycket större fokus på mänskliga rättigheter, demokratiskt ägda och framtagna utvecklingsplaner, ett nytt globalt biståndssystem, samstämmighet med andra politikområden, ett rättighetsbaserat globalt system som säkerställer att åtaganden genomförs, och ett ökat erkännande av NGOs som utvecklingsaktörer. Forum Syd och IBON, som har programansvaret i den öppna plattformen BetterAid, kommer att hålla ett möte för intresserade organisationer om resultatet från WP-EFF:s möte i oktober och vad som står på spel inför det kommande högnivåmötet, som är en uppföljare av Paris och Accra, i Busan i Korea december Inbjuden resursperson är BetterAids representant i WP-EFF:s verkställande kommitté, Tony Tujan från IBON. Krister Holm (IBON-Europa), Program Manager, BetterAid >>För information om BetterAID se FN Oenighet i förhandlingarna inför toppmöte om Millenniemålen Utvecklingsländerna och de rika länderna är inte överens om vägen framåt för att nå Millenniemålen. Skillnaderna är tydliga inför toppmötet i september. Endast fem år återstår till 2015-års deadline för att uppnå Millenniemålen. Det förestående toppmötet om Millenniemålen den september i New York blir därför en viktig måttstock på om uppfyllandet av målen är realistiskt eller inte. Toppmötet ska se över hur långt man kommit de senaste fem åren och försöka göra en kraftsamling för att målen verkligen ska uppnås. Utvecklingsländerna var dock kritiska till det 14-sidiga första utkast till slutdokument för toppmötet som cirkulerades den 31 maj. De menade att utkastet saknade fokus på behovet av internationellt samarbete för att stimulera utvecklingsprocesser, utan istället mest innehöll åtgärder som måste göras på nationell nivå. Utvecklingsländerna hade till exempel krävt att FN ska göra en årlig översyn av biståndet och givarländernas åtaganden, men detta förkastades av de rika länderna. Utvecklingsländerna hade också velat få med en referens till bistånd utan konditionalitet. Förhandlingarna har sedan fortsatt under sommaren kring olika förslag till texten i slutdokumentet. Det står klart att utvecklingsländerna och de rika länderna har olika syn på vad som behövs för att 1

11 Millenniemålen ska uppnås. Enligt en analys gjord av Third World Network är det stor risk att slutdokumentet, som ska innehålla en s k action agenda för respektive mål, kommer att landa på en väldigt generell nivå. Karin Gregow >>Läs utkastet till slutdokument på: Rent vatten en mänsklig rättighet? FNs generalförsamling har slagit fast att vatten ska betraktas som en mänsklig rättighet. Sverige, tillsammans med 40 andra länder, gav dock inte stöd till resolutionen. I slutet av juli antog FNs generalförsamling en resolution som slog fast att tillgång till rent vatten är en mänsklig rättighet bland andra sådana. Resolutionen påminner om att hundratals miljoner människor inte har tillgång till rent dricksvatten vilket bland annat medför att miljoner barn dör varje år. Den uppmanar också världens regeringar och internationella organisationer att prioritera frågan. Man kan tycka att detta inte är en särskilt kontroversiell fråga, men ärendet har debatterats många år i FN och motståndet har varit stort. Slutligen röstades dock en resolution igenom (bifogad). Inget land röstade emot men uppseendeväckande nog lade 41 länder ned sina röster, bland annat Sverige. EU var delat; Tyskland, Frankrike, Belgien m.fl. stödde resolutionen men Sverige och Storbritannien valde att inte rösta för. Regeringen förklarade detta ungefär med att en resolution är fel metod. Detta föranledde en hel del kritik. Bland annat skrev en allianskollega, f d biståndsminister Alf Svensson, en upprörd debattartikel under rubriken Rent vatten är visst en mänsklig rättighet i Aftonbladet Maud Johansson >>Läs mer om diskussionen, vilka som röstade för och inte etc. på: SEMINARIER/AKTIVITETER 11 sept, Inspiration Världen Global Rättvisa Nu Den 11 september arrangerar ett stort antal organisationer Inspiration Världen Global Rättvisa Nu inför riksdagsvalet med debatter, seminarier, filmvisningar och kulturevenemang. Temat är klimat, handel och naturresurser, globalt utvecklingssamarbete, och fred och mänskliga rättigheter. Gäster från Afrika, Asien och Latinamerika deltar. På programmet står bland annat en paneldebatt om klimatet, Det finns inte en planet B, mellan EUminister Birgitta Ohlsson (FP), Gustav Fridolin (MP) och Jens Holm (V) m fl. 1

12 Läs mer på: Tid: Lördagen 11 september kl Plats: ABF-huset, Stockholm För info, kontakta: Maria Löfgren, föreningssekreterare Latinamerikagrupperna, eller Arrangörer: Afrikagrupperna, Attac, Framtidsjorden, Färnebo folkhögskola, Latinamerikagrupperna, Miljöförbundet Jordens Vänner, Svalorna Indien-Bangladesh, Svalorna Latinamerika m fl organisationer som är medlemmar i nätverket Global Rättvisa Nu 25 sept, Seminarium på bokmässan i Gbg: EU jagar råvaror i Afrika Kampen om Afrikas resurser hårdnar. Riskerar EU:s handelspolitik att låsa fast Afrika i rollen som leverantör av billiga råvaror? Presentation baserat på en kommande Global Studie om EU:s råvarustrategi där handelsavtal används för att säkra tillgången på råvaror. Om vilka effekter detta riskerar att få för industrialisering och utveckling i afrikanska länder. Tid: Lördagen 25 september kl Plats: Internationella Torget, lilla scenen Arrangörer: Afrikagrupperna, Forum Syd och Miljöförbundet Jordens Vänner 1

Europeiska handelsavtal ingen väg ur den globala krisen

Europeiska handelsavtal ingen väg ur den globala krisen I en period av stora förändringar och osäkerhet är det den absolut sämsta tiden för afrikanska regeringar att skriva på bindande avtal som minskar rätten att själva bestämma över sin ekonomiska utveckling

Läs mer

Globala Utvecklingsfrågor

Globala Utvecklingsfrågor Globala Utvecklingsfrågor ett nyhetsbrev från Forum Syd Innehåll december 2009: VÄRLDSBANKEN OCH INTERNATIONELLA VALUTAFONDEN... 2 Nu vet vi: IMF:s svångremspolitik fortsätter... 2 VÄRLDSHANDEL... 3 Stillsamt

Läs mer

UNFCCC KLIMATKONVENTIONEN. Fyrisöverenskommelsen 2015

UNFCCC KLIMATKONVENTIONEN. Fyrisöverenskommelsen 2015 UNFCCC KLIMATKONVENTIONEN Fyrisöverenskommelsen 2015 Nedanstående klimatavtal har förhandlats fram vid Fyrisskolans COP21-förhandling den 3-10 december 2015. Avtalet kommer att ersätta Kyotoprotokollet

Läs mer

Kommerskollegiums vision. Kommerskollegium. Sveriges myndighet för utrikeshandel och handelspolitik. Kommerskollegiums uppdrag.

Kommerskollegiums vision. Kommerskollegium. Sveriges myndighet för utrikeshandel och handelspolitik. Kommerskollegiums uppdrag. Kommerskollegium Kommerskollegiums vision Sveriges myndighet för utrikeshandel och handelspolitik Fri och öppen handel med klara spelregler Lena Johansson Generaldirektör Kommerskollegiums uppdrag Disposition

Läs mer

EU:s handelspolitik och Afrika en win-win-situation? Ann-Sofi Rönnbäck Statsvetenskapliga institutionen Umeå universitet

EU:s handelspolitik och Afrika en win-win-situation? Ann-Sofi Rönnbäck Statsvetenskapliga institutionen Umeå universitet EU:s handelspolitik och Afrika en win-win-situation? Ann-Sofi Rönnbäck Statsvetenskapliga institutionen Umeå universitet INTERNATIONELL POLITISK EKONOMI tvärvetenskaplig forskningsinriktning som analyserar

Läs mer

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Save the world Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Olika indelningar av världen Olika indelningar av världen Första, andra och tredje världen Olika indelningar av världen Första, andra

Läs mer

Globala Utvecklingsfrågor

Globala Utvecklingsfrågor Globala Utvecklingsfrågor ett nyhetsbrev från Forum Syd Innehåll maj 2009: FINANSKRISEN... 2 Vem har ansvar för världsekonomin?... 2 Debatt i krisens tecken... 2 VÄRLDSBANKEN/INTERNATIONELLA VALUTAFONDEN...

Läs mer

CONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet

CONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet CONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet 2014-04-29 1. Vår vision: Vår vision är en hållbar värld utan fattigdom och orättvisor, där politiken utformas för rättvisa, jämställdhet, jämlikhet och

Läs mer

GATT 1947 General Agreement on Tariffs and Trade. WTO 1994 World Trade Organization. GATS 1994 General Agreement on Trade in Services

GATT 1947 General Agreement on Tariffs and Trade. WTO 1994 World Trade Organization. GATS 1994 General Agreement on Trade in Services GATT 1947 General Agreement on Tariffs and Trade WTO 1994 World Trade Organization GATS 1994 General Agreement on Trade in Services GATS ingår i ett större mönster Makt och kontroll flyttar utanför landets

Läs mer

Valkompassen. 7 riksdagspartier och F! har svarat.

Valkompassen. 7 riksdagspartier och F! har svarat. 7 riksdagspartier och F! har svarat. 5 teman: Utvecklingssamarbete / bistånd Handelsavtal Klimat och miljö Globala rättvisefrågor Mänskliga rättigheter Är partierna överens om någonting? Sverige bör arbeta

Läs mer

EU:s budget från parlamentets förhandlingshorisont - Ett verktyg för gemensamma investeringar i smart, hållbar och inkluderande tillväxt

EU:s budget från parlamentets förhandlingshorisont - Ett verktyg för gemensamma investeringar i smart, hållbar och inkluderande tillväxt EU:s budget från parlamentets förhandlingshorisont - Ett verktyg för gemensamma investeringar i smart, hållbar och inkluderande tillväxt Politiskt instrument för att finansiera långsiktiga prioriteringar

Läs mer

BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015. Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom

BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015. Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015 Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom 1 Business Swedens Marknadsöversikt ges ut tre gånger per år: i april, september och december. Marknadsöversikt

Läs mer

Klimattoppmötet COP 19 i Warszawa

Klimattoppmötet COP 19 i Warszawa Klimattoppmötet COP 19 i Warszawa Madelene Ostwald GMV (GU/Chalmers) & Linköpings universitet madelene.ostwald@chalmers.se 3 december 2013 GAME frukost Lättare att hänga med på COPmötet vid datorn än att

Läs mer

CONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet 2014-04-29

CONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet 2014-04-29 CONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet 2014-04-29 1. Vår vision: Vår vision är en hållbar värld utan fattigdom och orättvisor, där politiken utformas för rättvisa, jämställdhet, jämlikhet och

Läs mer

Brasilien. Fattigdomen skall bekämpas! Danmark

Brasilien. Fattigdomen skall bekämpas! Danmark Brasilien Idag lever 1.4 miljarder människor i fattigdom, och 925 miljoner är undernärda. Med djup beklagan anser Brasilien att något borde göras för att rädda den svältande befolkningen världen över.

Läs mer

TRIPS kontroversiellt patentavtal Trade Related Intellectual Property Rights

TRIPS kontroversiellt patentavtal Trade Related Intellectual Property Rights TRIPS kontroversiellt patentavtal Trade Related Intellectual Property Rights TRIPS-avtalet (Trade-Related Aspects of Intellectual Property Rights) reglerar immaterialrätt, eller skydd av intellektuell

Läs mer

Produktion - handel - transporter

Produktion - handel - transporter Produktion - handel - transporter Kunskapskrav E C A Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation

Läs mer

STUDIEHANDLEDNING Vägen till Köpenhamn Klimatpolitisk kartbok

STUDIEHANDLEDNING Vägen till Köpenhamn Klimatpolitisk kartbok STUDIEHANDLEDNING Vägen till Köpenhamn Klimatpolitisk kartbok Av Rikard Warlenius 2009 Till dig som ska vara cirkelledare Studiecirkeln är en unik pedagogisk form av lärande där deltagarnas erfarenheter,

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:3296 av Håkan Svenneling m.fl. (V) med anledning av skrivelse 2015/16:48 Regeringens exportstrategi

Motion till riksdagen 2015/16:3296 av Håkan Svenneling m.fl. (V) med anledning av skrivelse 2015/16:48 Regeringens exportstrategi Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:3296 av Håkan Svenneling m.fl. (V) med anledning av skrivelse 2015/16:48 Regeringens exportstrategi 1 Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom

Läs mer

2015 Europaåret för utvecklingssamarbete

2015 Europaåret för utvecklingssamarbete 2015 Europaåret för utvecklingssamarbete vår värld vår värdighet vår framtid 1 2015 är ett avgörande år för det globala utvecklings samarbetet. Millenniemålen från 2000 ska uppnås och nya globala utvecklingsmål

Läs mer

Regeringens och svenska civilsamhällesorganisationers gemensamma åtaganden för stärkt dialog och samverkan inom utvecklingssamarbetet

Regeringens och svenska civilsamhällesorganisationers gemensamma åtaganden för stärkt dialog och samverkan inom utvecklingssamarbetet Regeringens och svenska civilsamhällesorganisationers gemensamma åtaganden för stärkt dialog och samverkan inom utvecklingssamarbetet Regeringens och svenska civilsamhällesorganisationers gemensamma åtaganden

Läs mer

Kontakt Bo Jerlström Ambassadör Telefon: 0709-62 00 15. Uttalande Utrikesdepartementet 27 juli 2007 Sten Tolgfors, Handelsminister

Kontakt Bo Jerlström Ambassadör Telefon: 0709-62 00 15. Uttalande Utrikesdepartementet 27 juli 2007 Sten Tolgfors, Handelsminister 2007 Uttalande Utrikesdepartementet 27 juli 2007 Sten Tolgfors om att svenskt företag tog hem uppdrag att renovera FN Idag meddelades att Skanska har fått uppdraget att renovera FN:s högkvarter i New York.

Läs mer

Efter Köpenhamn. Vad gäller och vad gör vi?

Efter Köpenhamn. Vad gäller och vad gör vi? Efter Köpenhamn. Vad gäller och vad gör vi? Olle Björk Sammanhanget: Milstolpar i klimatförhandlingarna Klimatkonventionen i Rio 1992 Kyotoprotokollet 1997 Bali Action Plan 2007 Köpenhamn 2009 Mexiko 2010

Läs mer

FÖRSLAG TILL RAPPORT

FÖRSLAG TILL RAPPORT GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS EU-FÖRSAMLINGEN Utskottet för ekonomisk utveckling, finanser och handel ACP-EU/101.516/B/13 18.08.2013 FÖRSLAG TILL RAPPORT om syd-syd-samarbetet och triangelsamarbetet:

Läs mer

Jämförelser av Köpenhamnslöftena

Jämförelser av Köpenhamnslöftena Peter Stigson och Susanna Roth Projektresultat från CompNat Klimatfrukost, Hotell Birger Jarl 11 december 2012 CompNat - Om projektet Finansierat av Energimyndighetens forskningsprogram Internationell

Läs mer

Sveriges möjligheter att bidra till en hållbar utvecklingsfinansiering

Sveriges möjligheter att bidra till en hållbar utvecklingsfinansiering Februari 2015 Sveriges möjligheter att bidra till en hållbar utvecklingsfinansiering Svenska civilsamhällesorganisationers rekommendationer inför Addis Abeba År 2015 är ett avgörande år vad det gäller

Läs mer

Globala Utvecklingsfrågor

Globala Utvecklingsfrågor Globala Utvecklingsfrågor ett nyhetsbrev från Forum Syd Innehåll november 2009: VÄRLDSHANDEL... 2 Ministermöte i WTO men vad ska ministrarna göra?... 2 ACTA-förhandlingar fortsätter i det fördolda... 2

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2016/17:FPM35. Meddelande om europeiskt initiativ för hållbarhet - Agenda Dokumentbeteckning.

Regeringskansliet Faktapromemoria 2016/17:FPM35. Meddelande om europeiskt initiativ för hållbarhet - Agenda Dokumentbeteckning. Regeringskansliet Faktapromemoria Meddelande om europeiskt initiativ för hållbarhet - Agenda 2030 Finansdepartementet, Utrikesdepartementet 2016-12-22 Dokumentbeteckning KOM (2016) 739 Meddelande från

Läs mer

Produktion - handel - transporter

Produktion - handel - transporter Produktion - handel - transporter Kunskapskrav E C A Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation

Läs mer

VÄRLDEN ÄR STÖRRE ÄN EUROPA

VÄRLDEN ÄR STÖRRE ÄN EUROPA VÄRLDEN ÄR STÖRRE ÄN EUROPA Utmaningar under Sveriges ordförandeskap i EU 2009 2 CONCORD Sverige VÄRLDEN ÄR STÖRRE ÄN EUROPA FOTO Rolf Depagie Sveriges utmaningar ordförandeskap i EU 2009 Världen är större

Läs mer

AidWatch 2014 sammanfattning

AidWatch 2014 sammanfattning AidWatch 2014 sammanfattning För nionde året i rad har civilsamhällesorganisationer från EU:s medlemsländer inom ramen för CONCORD Europa producerat AidWatch-rapporten, som utvärderar EU-ets kvalitet och

Läs mer

(De flesta länder som har en hög förmåga har också ett högt ansvar. De har nämligen blivit rika genom att använda energi från fossila bränslen.

(De flesta länder som har en hög förmåga har också ett högt ansvar. De har nämligen blivit rika genom att använda energi från fossila bränslen. Klimat 3J: RCI (På 3 i minuter hinner du förstå och memorera det som står med fetstil. Gör det nu. ii (Den här sektionen bygger på GDR. iii All information kommer därifrån om inget annat anges. Ansvar

Läs mer

HÅLLBAR UTVECKLING. Bakgrund till Katedralskolans FN- rollspel 2012

HÅLLBAR UTVECKLING. Bakgrund till Katedralskolans FN- rollspel 2012 HÅLLBAR UTVECKLING Bakgrund till Katedralskolans FN- rollspel 2012. INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning Hållbar utveckling FN:s miljöarbete kopplat till millenniemålen FN:s miljöhistoria I år i Rio Frågor till

Läs mer

MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt.

MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt. INGEN FATTIGDOM MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt. Slut på fattigdomen! Det betyder bland annat: Den extrema fattigdomen ska avskaffas och antalet personer som lever i fattigdom

Läs mer

ett rollspel om klimat för åk 9 och gymnasiet

ett rollspel om klimat för åk 9 och gymnasiet Lärarhandledning Klimattoppmöte 2011 ett rollspel om klimat för åk 9 och gymnasiet Under FNs klimattoppmöte i Sydafrika i december 2011 träffas världens ledare för att hitta en lösning på klimatutmaningarna.

Läs mer

Introduktion till antidumpningsinstrumentet

Introduktion till antidumpningsinstrumentet Introduktion till antidumpningsinstrumentet Workshop om skyddstullar 5 april 2011 Jonas Kasteng Camilla Prawitz Handelspolitiska skyddsinstrument Vilka är de? Hur fungerar de? EU:s regelverk EU:s regler

Läs mer

Samråd om ESP:s manifest inför valet till Europaparlamentet 2009, diskussionsunderlag. Rädda vår planet

Samråd om ESP:s manifest inför valet till Europaparlamentet 2009, diskussionsunderlag. Rädda vår planet Samråd om ESP:s manifest inför valet till Europaparlamentet 2009, diskussionsunderlag Rädda vår planet 1. Utmaningen Idag står Europa inför utmaningen att åstadkomma hållbar utveckling: En utveckling som

Läs mer

Barnens Rättigheter Manifest

Barnens Rättigheter Manifest Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,

Läs mer

Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd

Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Innehåll

Läs mer

Introduktionstext till tipspromenaden

Introduktionstext till tipspromenaden Introduktionstext till tipspromenaden 1,2 miljarder människor lever i dag i extrem fattigdom. Världens ledare i FN har beslutat om en handlingsplan för att utrota fattigdomen. Denna handlingsplan består

Läs mer

En svensk flygskatt (SOU 2016:83)

En svensk flygskatt (SOU 2016:83) YTTRANDE Vårt ärendenr: 2017-03-10 Sektionen för infrastruktur och fastigheter Peter Haglund Finansdepartementet 10333 STOCKHOLM En svensk flygskatt (SOU 2016:83) Sammanfattning (SKL) ser positivt på utredningens

Läs mer

cc ; utrikesminister Margot Wallström, finansminister Magdalena Andersson, biståndsminister Isabella Lövin

cc ; utrikesminister Margot Wallström, finansminister Magdalena Andersson, biståndsminister Isabella Lövin Stockholm 26 november 2014 Stefan Löfven, partiledare och statsminister Åsa Romson, språkrör och vice statsminister cc ; utrikesminister Margot Wallström, finansminister Magdalena Andersson, biståndsminister

Läs mer

Kommenterad dagordning för Rådet för Utrikes frågor (utveckling)

Kommenterad dagordning för Rådet för Utrikes frågor (utveckling) REGERINGSKANSLIET Utrikesdepartementet Kommenterad dagordning Ministerrådet Enheten för Europeiska unionen Kommenterad dagordning för Rådet för Utrikes frågor (utveckling) den 26 oktober 2015 Biståndsministrarnas

Läs mer

Militära utgifter i en ny definition av bistånd

Militära utgifter i en ny definition av bistånd Militära utgifter i en ny definition av bistånd Text Carla da CosTA Bengtsson Research Göran Eklöf BILD RIYANA/People that matter Bistånd går i allt större utsträckning till konfliktdrabbade stater. Detta

Läs mer

Sociala tjänster för alla

Sociala tjänster för alla Sociala tjänster för alla Sociala tjänster för alla 4 En stark röst för anställda i sociala tjänster i Europa EPSU är den europeiska fackliga federationen för anställda inom sociala tjänster. Federationen

Läs mer

Swedish The Swedi wood effect Sh wood effec NYckelN Till framgång T i köpenhamn1 Swe e TT global T per Spek Tiv ett initiativ av:

Swedish The Swedi wood effect Sh wood effec NYckelN Till framgång T i köpenhamn1 Swe e TT global T per Spek Tiv ett initiativ av: Swedish Wood Effect NYCKELN TILL FRAMGÅNG I KÖPENHAMN ETT INITIATIV AV: 1 2 Lösningen finns närmare än du tror Klimatfrågan är en av mänsklighetens ödesfrågor. De klimatförändringar som beror på människans

Läs mer

FÖRSLAG TILL RESOLUTION

FÖRSLAG TILL RESOLUTION EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Plenarhandling 26.6.2012 B7-0297/2012 FÖRSLAG TILL RESOLUTION i enlighet med artiklarna 90.2 och 110.2 i arbetsordningen om handelsförhandlingarna mellan EU och Japan (2012/2651(RSP))

Läs mer

FÖRSLAG TILL RESOLUTION

FÖRSLAG TILL RESOLUTION EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Plenarhandling 23.11.2009 B7-0173/2009 FÖRSLAG TILL RESOLUTION till följd av ett uttalande av kommissionen i enlighet med artikel 110.2 i arbetsordningen om FAO:s världstoppmöte

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM61. Meddelande om EU:s handlingsplan. mot olaglig handel med vilda djur och växter. Dokumentbeteckning

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM61. Meddelande om EU:s handlingsplan. mot olaglig handel med vilda djur och växter. Dokumentbeteckning Regeringskansliet Faktapromemoria Meddelande om EU:s handlingsplan mot olaglig handel med vilda djur och växter Miljö- och energidepartementet 2016-04-01 Dokumentbeteckning KOM (2016) 87 Meddelande från

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-28

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-28 EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för utveckling 2011/2019(BUD) 5.5.2011 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-28 (PE462.791v01-00) Mandatet för trepartsmötet om förslaget till budget för 2012 (2011/2019(BUD)) AM\866542.doc

Läs mer

Målsnöret. - en elevaktiv lektion om millenniemålen

Målsnöret. - en elevaktiv lektion om millenniemålen Målsnöret - en elevaktiv lektion om millenniemålen Hur går det för millenniemålen? När världens stats- och regeringschefer antog Millenniedeklarationen och millenniemålen i samband med ett toppmöte i FN

Läs mer

Översikten i sammandrag

Översikten i sammandrag OECD-FAO Agricultural Outlook 2009 Summary in Swedish OECD-FAO:s jordbruksöversikt 2009 Sammanfattning på svenska Översikten i sammandrag De makroekonomiska villkor som bildar underlaget för den här halvtidsrapporten

Läs mer

Klimatrollspel. Pressmeddelanden

Klimatrollspel. Pressmeddelanden Pressmeddelanden Under pågående förhandlingar kan delegationerna utsättas för särskilda utmaningar genom att de via ett pressmeddelande får ta del av ett krisscenario som till exempel en svår livsmedelskris.

Läs mer

En enda jord människor och miljö. Vecka 10-15

En enda jord människor och miljö. Vecka 10-15 En enda jord människor och miljö. Vecka 10-15 Varför är vissa länder rika och andra fattiga? Hur är det att leva i ett fattigt land? Hur ska fattiga länder kunna bli rika? Hur kommer jorden att se ut i

Läs mer

*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där.

*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där. PRIO-lektion november Nu börjar nedräkningen inför FN:s klimatmöte i Paris, som ska pågå mellan den 30 november och 11 december. Världens länder ska då enas om ett nytt globalt klimatavtal som ska gälla

Läs mer

Behovet av ledarskap i klimatpolitiken. Temperaturkoll svensk klimatpolitik. Sverige och EU: klimat- och energipaketet mm

Behovet av ledarskap i klimatpolitiken. Temperaturkoll svensk klimatpolitik. Sverige och EU: klimat- och energipaketet mm Knäckfrågorna inför Köpenhamn Cemus, 2/12 2008 Behovet av ledarskap i klimatpolitiken Temperaturkoll svensk klimatpolitik Sverige och EU: klimat- och energipaketet mm FN-förhandlingarna: Poznan och vidare

Läs mer

Sverige tappar direktinvesteringar. Jonas Frycklund April, 2004

Sverige tappar direktinvesteringar. Jonas Frycklund April, 2004 Sverige tappar direktinvesteringar Jonas Frycklund April, 2004 1 Innehåll Sverige som spetsnation... 2 FN:s direktinvesteringsliga... 3 PROGNOS FÖR DIREKTINVESTERINGSLIGAN... 4 STÄMMER ÄVEN PÅ LÅNG SIKT...

Läs mer

ENERGIPOLITISKA MÅL FÖR EUROPA

ENERGIPOLITISKA MÅL FÖR EUROPA ENERGIPOLITISKA MÅL FÖR EUROPA Presentation av J.M. Barroso, Europeiska kommissionens ordförande, vid Europeiska rådets möte den 4 februari 2011 Innehåll 1 I. Varför det är viktigt med energipolitik II.

Läs mer

Ekonomi Sveriges ekonomi

Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi = Att hushålla med det vi har på bästa sätt Utdrag ur kursplanen för grundskolan Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret. Eleven skall Ha kännedom

Läs mer

Vässa EU:s klimatpoli tik. En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter

Vässa EU:s klimatpoli tik. En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter Vässa EU:s klimatpoli tik En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter Sammanfattning EU:s system för handel med utsläppsrätter (EU-ETS) är tillsammans med unionens

Läs mer

Klimatpolitikens utmaningar

Klimatpolitikens utmaningar MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Klimatpolitikens utmaningar Eva Samakovlis MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Innehåll Inledning Globala miljöproblem kräver globala lösningar Renodla koldioxid- och energiskatterna

Läs mer

Globala Utvecklingsfrågor

Globala Utvecklingsfrågor Globala Utvecklingsfrågor ett nyhetsbrev från Forum Syd Innehåll januari 2010: SKULDFRÅGOR... 2 Venezuela skriver av Haitis skuld men IMF tvekar... 2 VÄRLDSBANKEN/IMF... 3 Världsbankens nya informationspolicy:

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM65. Vägen från Paris. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. 1 Förslaget. Miljö- och energidepartementet

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM65. Vägen från Paris. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. 1 Förslaget. Miljö- och energidepartementet Regeringskansliet Faktapromemoria Vägen från Paris Miljö- och energidepartementet 2016-04-06 Dokumentbeteckning KOM (2016) 110 Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet och rådet Vägen efter

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor PRELIMINÄRT FÖRSLAG 9 juli 2001 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor till utskottet

Läs mer

Internationell Politik

Internationell Politik Internationell Politik 733G20 Jensen Emma, Johnsson Gustav, Juholt Anton, Järneteg Anna, Kant Albertina 2012-05-22 Inledning Miljön debatteras ständigt och avtal för att minska utsläppen stiftas mellan

Läs mer

Vad är Global Compact?

Vad är Global Compact? Vad är Global Compact? Vid det ekonomiska världsforumet (World Economic Forum) i Davos i januari 1999 uppmanade FN:s generalsekreterare Kofi Annan företagen att ansluta sig till en global pakt med gemensamma

Läs mer

Handel och hållbar utveckling

Handel och hållbar utveckling Handel och hållbar utveckling Lärarfortbildning 2010 Marianne Jönsson marianne.jonsson@kommers.se Vad är hållbar utveckling? 1987 Brundtlandkommissionen 1992 Rio de Janeiro Agenda 21 1998 OECD tre dimensioner

Läs mer

Regeringens klimatstrategi och resultaten av Köpenhamnsmötet

Regeringens klimatstrategi och resultaten av Köpenhamnsmötet Regeringens klimatstrategi och resultaten av Köpenhamnsmötet 2 februari 2010 Per Rosenqvist, klimatkoordinator Föreläsning i kursen: Klimathot och klimatstrategier i dagens och morgondagens värld Innehåll

Läs mer

Vad hände vid ICAO Assembly? - vägen framåt

Vad hände vid ICAO Assembly? - vägen framåt Vad hände vid ICAO Assembly? - vägen framåt Positiva och problematiska beslut om regleringen av det internationella flygets klimatpåverkan Therése Sjöberg, therese.sjoberg@transportstyrelsen.se, 2013-11-06

Läs mer

Utsikter för EUs system med handel med utsläppsrätter (ETS)

Utsikter för EUs system med handel med utsläppsrätter (ETS) Utsikter för EUs system med handel med utsläppsrätter (ETS) Miljöbalksdagarna 2013 Hans Bergman Climate Action Röd tråd - EU ETS är en viktig del av EUs klimatpolitik. - Omtyckt och mindre omtyckt; kommer

Läs mer

Bryssel den 16 december 2002

Bryssel den 16 december 2002 ,3 Bryssel den 16 december 2002 :72 RFK MRUGEUXNHW (XURSHLVND NRPPLVVLRQHQ I UHVOnU HQ SSQDUH PDUNQDG VW G VRP L PLQGUH JUDG VQHGYULGHU KDQGHOQ RFK UDGLNDOW ElWWUH YLOONRU I UXWYHFNOLQJVOlQGHUQD.RPPLVVLRQHQODGHLGDJIUDPHWWDPELWL

Läs mer

RP 254/2016 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 254/2016 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till riksdagen om beviljande av statsgaranti för Finlands Bank som säkerhet för ett lån till Internationella valutafonden PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2012/13:FPM100. Utkast förhandlingsmandat för handelsoch investeringsavtal mellan EU och USA. Dokumentbeteckning

Regeringskansliet Faktapromemoria 2012/13:FPM100. Utkast förhandlingsmandat för handelsoch investeringsavtal mellan EU och USA. Dokumentbeteckning Regeringskansliet Faktapromemoria Utkast förhandlingsmandat för handelsoch investeringsavtal mellan EU och USA Utrikesdepartementet 2013-05-17 Dokumentbeteckning KOM (2013) 316 Final Rekommendation till

Läs mer

Det ekonomiska läget inför budgetpropositionen för 2015

Det ekonomiska läget inför budgetpropositionen för 2015 Det ekonomiska läget inför budgetpropositionen för 2015 Magdalena Andersson 2014-10-13 AGENDA Prognos för svensk ekonomi och offentliga finanser Offentligfinansiella osäkerheter Finanspolitiska ramverket

Läs mer

Till Biståndsminister Gunilla Carlsson angående en ny biståndspolitisk plattform

Till Biståndsminister Gunilla Carlsson angående en ny biståndspolitisk plattform Sida 1 av 5 Till Biståndsminister Gunilla Carlsson angående en ny biståndspolitisk plattform 14 augusti 2012 Vi välkomnar att regeringen tagit initiativ till en biståndspolitisk plattform och skriver detta

Läs mer

Kan välfärden räddas?

Kan välfärden räddas? Kan välfärden räddas? HAR VÄLFÄRDEN VERKLIGEN FÅTT MER? Källa: SKL, SCB, Egna beräkningar Källa: SKL, SCB, Egna beräkningar 140 miljarder sänkt skatt. Sen 2001 sänkt skatt ca 300 miljarder per år. Hur

Läs mer

Krisen i ekonomin. Roger Mörtvik 2012-02-16

Krisen i ekonomin. Roger Mörtvik 2012-02-16 Krisen i ekonomin Roger Mörtvik 2012-02-16 Krisen utlöstes i september 2008 Investmentfirman Lehman Brothers går omkull vilket blir startskottet på en global finanskris Men grunderna till krisen var helt

Läs mer

Finansiella risker och lösningar

Finansiella risker och lösningar Finansiella risker och lösningar Jonas Rybring, Deputy General Manager Swedbank Shanghai Branch Shanghai 2008-03-10 1 Lång erfarenhet i Kina Swedbank har gjort affärer i Kina i över 20 år Representationskontor

Läs mer

Hur utmanar Kina IMF:s makt i Afrika?

Hur utmanar Kina IMF:s makt i Afrika? Hur utmanar Kina IMF:s makt i Afrika? Johanna Malm (PhD) Seminarium: Samhällsstyrning, nationellt och globalt Expertgruppen för biståndsanalys 8 december 2016 Avhandling Underliggande fråga: Utmanar Kina

Läs mer

Samtal om biståndets roll för utveckling och kompetensbehov. En framtidsspaning kring pågående trender

Samtal om biståndets roll för utveckling och kompetensbehov. En framtidsspaning kring pågående trender Samtal om biståndets roll för utveckling och kompetensbehov En framtidsspaning kring pågående trender Samtal om bistånd och utveckling - Från missionärsverksamhet till biståndindustri - Biståndets roll

Läs mer

Ett fall framåt för svenskt skogsbruk?

Ett fall framåt för svenskt skogsbruk? Klimatmötet i Köpenhamn Ett fall framåt för svenskt skogsbruk? Vad resulterade COP 15 i? Visade svårigheten i att driva jättelika förhandlingsprocesser där enskilda länder/ grupper av länder har olika

Läs mer

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet Det ekonomiska läget 4 juli Finansminister Anders Borg Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,

Läs mer

Unga arbetstagares möte

Unga arbetstagares möte Unga arbetstagares möte Durban, Sydafrika lördag 24 november 2012 I folkets intresse: ett ungdomsperspektiv STÖDINFORMATION 0 I folkets intresse: ett ungdomsperspektiv Unga människor är en av samhällets

Läs mer

- - - -CHECK AGAINST DELIVERY - - - - -

- - - -CHECK AGAINST DELIVERY - - - - - Europaudvalget 2008-09 EUU Alm.del Bilag 459 Offentligt - - - -CHECK AGAINST DELIVERY - - - - - Statsministerns presentation av ordförandeskapsprioriteringarna i riksdagen den 23 juni Herr/Fru talman,

Läs mer

Resultatstrategi fö r glöbala insatser fö r ma nsklig sa kerhet

Resultatstrategi fö r glöbala insatser fö r ma nsklig sa kerhet Bilaga till regeringsbeslut 2014-02-13 (UF2014/9980/UD/SP) Resultatstrategi fö r glöbala insatser fö r ma nsklig sa kerhet 2014-2017 1 Förväntade resultat Denna strategi styr användningen av medel som

Läs mer

Regeringens internationella narkotikasamarbete

Regeringens internationella narkotikasamarbete Regeringens internationella narkotikasamarbete Lina Pastorek, Narkotikafrågorna samordnas av ANDT-strategin, Gabriel Wikström Missbruks- och behandlingsfrågor, Åsa Regnér Berör hela Regeringskansliet men

Läs mer

Internationell politik 1 Föreläsning 10. Globalisering. Jörgen Ödalen

Internationell politik 1 Föreläsning 10. Globalisering. Jörgen Ödalen Internationell politik 1 Föreläsning 10. Globalisering Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Vad är globalisering? Tre olika perspektiv: Hyperglobalister: Globalisering är ett verkligt och nytt fenomen. sprider

Läs mer

Aktivitetstips. Drömlandet

Aktivitetstips. Drömlandet Aktivitetstips Drömlandet Drömlandet är ett rollspel. Deltagarna får en uppgift men förutsättningarna förändrar sig efter vägen och övningen blir en annan. Övningen inleder med att ta upp svårigheten med

Läs mer

Skyldighet att skydda

Skyldighet att skydda Skyldighet att skydda I detta häfte kommer du att få läsa om FN:s princip Skyldighet att skydda (R2P/ responsibility to protect). Du får en bakgrund till principen och sedan får du läsa om vad principen

Läs mer

Medgivande för Riksbanken att delta i Internationella valutafondens (IMF:s) finansieringslösning till förmån för låginkomstländer

Medgivande för Riksbanken att delta i Internationella valutafondens (IMF:s) finansieringslösning till förmån för låginkomstländer Framställning till riksdagen 2012/13:RB4 Medgivande för Riksbanken att delta i Internationella valutafondens (IMF:s) finansieringslösning till förmån för låginkomstländer Sammanfattning Riksbanken föreslår

Läs mer

200 år av fred i Sverige

200 år av fred i Sverige U N I T E D N A T I O N S N A T I O N S U N I E S 200 år av fred i Sverige -- Anförande av FN:s vice generalsekreterare Jan Eliasson vid firandet av Sveriges Nationaldag Skansen, Stockholm, 6 juni 2014

Läs mer

2005-11-17. Huvudpositioner

2005-11-17. Huvudpositioner Promemoria 2005-11-17 Utrikesdepartementet Enheten för internationell handelspolitik Kr Anna Block Mazoyer Telefon 08-405 56 47 Mobil 0709-32 87 46 Styrdokument - Särskild och differentierad behandling

Läs mer

Stockholm International Water Institute. En samverkansplattform för Vatten och Läkemedel

Stockholm International Water Institute. En samverkansplattform för Vatten och Läkemedel Stockholm International Water Institute En samverkansplattform för Vatten och Läkemedel SIWI The Stockholm International Water Institute (SIWI) är ett policy institut som bidrar till det internationella

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Nationalekonomi på högskolan består av: Mikroekonomi producenter och konsumenter Makroekonomi hela landet Internationell ekonomi handel mellan länder Varför

Läs mer

EN EFFEKTIV KLIMATPOLITIK

EN EFFEKTIV KLIMATPOLITIK EN EFFEKTIV KLIMATPOLITIK Klas Eklund Senior Economist, SEB IVA 10 juni 2009 Huvudpoänger Klimathotet bör tas på allvar trots skeptiker och alarmister Klimatpolitiken bör vara global och kostnadseffektiv

Läs mer

Vem bär skulden? Förhållande mellan U-hjälp och skuldåterbetalning till IMF: Genomsnitt i de fattigaste länderna: 2,77 ggr (1998)

Vem bär skulden? Förhållande mellan U-hjälp och skuldåterbetalning till IMF: Genomsnitt i de fattigaste länderna: 2,77 ggr (1998) 1 Vem bär skulden? Förhållande mellan U-hjälp och skuldåterbetalning till IMF: Guatemala: x 1,75 Angola: x 4 Peru: x 5 Indien: x 7 Indonesien: x 14,8 Genomsnitt i de fattigaste länderna: 2,77 ggr (1998)

Läs mer

MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt.

MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt. INGEN FATTIGDOM MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt. Slut på fattigdomen! Det betyder bland annat: Den extrema fattigdomen ska avskaffas och antalet personer som lever i fattigdom

Läs mer

Öppna gränser och frihandel. - Risker och möjligheter för svensk industri i dagens EU Cecilia Wikström Europaparlamentariker

Öppna gränser och frihandel. - Risker och möjligheter för svensk industri i dagens EU Cecilia Wikström Europaparlamentariker Öppna gränser och frihandel - Risker och möjligheter för svensk industri i dagens EU Cecilia Wikström Europaparlamentariker Hotet mot Schengensamarbetet Konsekvenser för transportsektorn Det europeiska

Läs mer

Vår rödgröna biståndspolitik

Vår rödgröna biståndspolitik 2010-08-20 Stockholm Vår rödgröna biståndspolitik En rättvis värld är möjlig 2 (8) Solidaritetspolitik Det finns stora orättvisor och svåra utmaningar som världen måste ta sig an för att kunna utrota fattigdomen,

Läs mer

Transatlantisk frihandel? Hinder mot handeln mellan EU och USA och möjliga lösningar. Niels Krabbe, Kommerskollegium

Transatlantisk frihandel? Hinder mot handeln mellan EU och USA och möjliga lösningar. Niels Krabbe, Kommerskollegium Transatlantisk frihandel? Hinder mot handeln mellan EU och USA och möjliga lösningar Niels Krabbe, Kommerskollegium 120330 Kommerskollegium och EU:s yttre handelspolitik Sammanställer svenska intressen,

Läs mer