Globala Utvecklingsfrågor

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Globala Utvecklingsfrågor"

Transkript

1 Innehåll juli/augusti 2010: Globala Utvecklingsfrågor ett nyhetsbrev från Forum Syd VÄRLDSBANKEN/INTERNATIONELLA VALUTAFONDEN... 2 Världsbankens krav göms i nya dokument... 2 Världsbanken bör sluta finansiera fossilkraft... 2 IMF:s krav på fattiga länder bättre men inte bra... 3 SKULDFRÅGOR... 4 IMF skriver av Haitis skulder... 4 Katastrofen i Pakistan kräver skuldavskrivningar inte nya lån... 4 VÄRLDSHANDEL... 5 Minskade tullintäkter pga EPA slår hårt mot Afrika... 5 Cocktail ska sätta fart på WTO... 6 Handel med miljöprodukter ska underlättas... 7 ACTA-avtalet och tillgången till medicin muntliga löften men inget på pränt... 8 KLIMATFÖRHANDLINGAR... 8 Nord glömmer bort många utsläppskällor... 8 BISTÅNDSFRÅGOR... 9 NGOs ökar globalt arbete för bättre bistånd... 9 FN Oenighet i förhandlingarna inför toppmöte om Millenniemålen Rent vatten en mänsklig rättighet? SEMINARIER/AKTIVITETER sept, Inspiration Världen Global Rättvisa Nu sept, Seminarium på bokmässan i Gbg: EU jagar råvaror i Afrika Om du vill ha en bakgrundsbeskrivning till områdena Världshandel, skuldfrågor, och Världsbanken och Internationella valutafonden se nummer 1 av Globala utvecklingsfrågor på: https://www.forumsyd.org/templates/fs_articletypeb.aspx?id=3890 En bakgrundsbeskrivning till kapitalflykt och skatteparadis finner du på: https://www.forumsyd.org/templates/fs_articletypea.aspx?id=

2 VÄRLDSBANKEN/INTERNATIONELLA VALUTAFONDEN Världsbankens krav göms i nya dokument Världsbanken har minskat sina krav på låntagarna, men om ett land har flera lån, och om vi tar hänsyn till de krav som finns i andra överenskommelser än lånedokumenten, är konditionaliteten fortfarande förfärande hög. Den gäller dessutom ofta mycket kontroversiella frågor som privatiseringar och åtstramningar, visar en studie av Ghanas nya krislån. Världsbanken har minskat antalet krav på sina låntagare från 40 till 15 per lån, men minskningen är mest kosmetisk: varje lånedokument har färre krav än tidigare, men i det sidodokument om landets utvecklingspolitik som låntagare ofta skriver på Letter for development policy, LDP finns det gott om villkor som inte räknas in i Världsbankens siffror. Ofta rör det sig dessutom om mycket kontroversiella frågor. Det europeiska skuldnätverket Eurodad visar i en ny genomgång av Ghanas tre lån från Världsbanken efter finanskrisens utbrott att lånedokumenten har 45 krav, medan landets LDP innehåller ytterligare 12 viktiga villkor. Det handlar bland annat om att drastiskt och snabbt minska statsbudgetens underskott från oroväckande 15 % av BNP 2008 till acceptabla 5 % nästa år vilket kommer att innebära en dramatisk nerdragning av den offentliga sektorn. Samtidigt ställs krav på privatisering och försäljningar av offentliga nyttigheter som vatten, elektricitet, transporter och telekommunikationer. Det är den sortens krav som den tidigare brittiska Labourregeringen sade sig vilja stryka från listan över acceptabla ingrepp i låntagarnas utvecklingspolitik. Till det allvarliga i Ghanas fall hör att landet är råvarurikt och dessutom nyligen fått fastställt att man har stora oljetillgångar utanför kusten, vilka nu enligt villkoren ska ställas till utländska exploatörers förfogande. Därmed hotar villkoren att minska den ghananska statens framtida inkomster, samtidigt som det ger inhemska intressenter en konkurrensnackdel gentemot det internationella kapitalet. Kenneth Hermele >>Läs Eurodads rapport Conditionality in World Bank crisis-lending to Ghana på: e%20world%20bank%20lay%20out.pdf Världsbanken bör sluta finansiera fossilkraft Samtidigt som oroande siffror om att fossila bränslen får allt mer subventioner presenteras jobbar Världsbankens privata kreditinstitut International Finance Corporation med nya riktlinjer för sin utlåning. Dock utan att ta klimatet på allvar. International Finance Corporation (IFC), som finansierar storbolags investeringar, ofta i infrastruktur, håller på att skriva om sina riktlinjer för sin långivning. En detaljerad genomgång av Steven Herz, på 2

3 uppdrag av bland andra Center for International Environmental Law i Washington, visar att IFC inte tar den rika världens löfte om att sluta subventionera fossilkraft på allvar. G20 har upprepade gånger lovat att subventioner till fossila bränslen ska upphöra, senast på mötet i Toronto i somras. Att lån från IFC verkligen är subventioner är otvetydigt, argumenterar Herz elegant: det står i IFC:s stadgar att man inte får ge lån om det finns privata alternativ att tillgå (Artikel 3:3:i), vilket innebär att alla IFC:s lån uppfyller (eller ska uppfylla) det sedvanliga kriteriet på vad en subvention är: en "överföring av offentliga resurser som gynnar en privat aktör". Slutsatsen blir att IFC bör upphöra med alla lån till fossila projekt utom dem som har till huvudsakligt syfte att förse fattiga människor med energi. Om IFC:s nya regelverk verkligen görs om så att investeringar i fossilkraft utesluts, kan IFC bidra till att dagens enorma subventioner till fossilsektorn bromsas: enligt en beräkning av den ekonomiska nyhetsbyrån Bloomberg Businessweek (29 juli 2010) får fossilenergi globalt 557 miljoner USD i subventioner, jämfört med förnybara energislag som fått nöja sig med 45 miljoner, en skillnad på 12 gånger till fossilsektorns förmån. Kenneth Hermele >> Läs inlagan till IFC: Comments on the Climate-Related Provisions of IFC's Draft Policy and Performance Standards on Social and Environmental Sustainability på: https://www.forumsyd.org/upload/tmp/glufs/varldsbanken_imf/ifc_reviewsubmissionclimateaug2 010.pdf IMF:s krav på fattiga länder bättre men inte bra Under finanskrisens första år tillät IMF fattiga länder att gå med underskott, men redan nu börjar man dra åt svångremmen igen. Alldeles för tidigt, menar Oxfam i en ny rapport om hur krisen slår mot de fattigaste. Vid den förra finanskrisen i Ostasien drog IMF på sig mycket kritik för att man mitt i en allvarlig nedgång krävde åtstramningar och sparsamhet; klokare ekonomisk politik hade tillåtit, ja krävt, att länder tilläts gå med underskott. I stället kom IMF:s linje att förvärra krisen och försena återhämtningen. Nu har IMF lärt sig läxan, i alla fall till hälften. I dagens finanskris fick två tredjedelar av 56 undersökta låginkomstländer öka sina underskott under krisens första år 2009, en stor skillnad mot IMF:s tidigare hållning. Men redan i år tvingas de flesta åter att dra i bromsen och bara vart fjärde låginkomstland fortsätter att stimulera sin ekonomi. Oxfam menar att risken därför är stor att krisen åter kommer att förvärras i världens fattiga länder, delvis på grund av att IMF alltför tidigt verkar anse att faran är över. IMF:s roll här är kluven. Å ena sidan ökade de länder som samarbetade nära med IMF sina underskott mer än länder som försökte klara sig utan fonden, ungefär som om de som satt i knäet på IMF vågade låta underskotten växa i trygg förhoppning om att de skulle räddas av världssamfundet om det skulle behövas. Men redan i år har just dessa länder minskat sin expansion snabbare än de länder som tidigare varit försiktiga. IMF:s krav, varnar Oxfam, verkar alltså bli att förvärra svängningarna i fattiga länders ekonomier, snabbare och större underskott följs av en hårdare inbromsning. 3

4 Kenneth Hermele >>Läs Oxfams rapport The Impact of the Global Economic Crisis on the Budgets of Low-Income Countries på: SKULDFRÅGOR IMF skriver av Haitis skulder Sedan jordbävningskatastrofen på Haiti har utvecklingsorganisationer världen över verkat för att IMF ska skriva av Haitis skulder. I slutet av juli annonserade IMF äntligen det glädjande beskedet att alla skulder som Haiti har till fonden kommer att skrivas av. Avskrivningen omfattar att den största delen av Haitis kvarvarande skulder 268 miljoner US$. Kristina Fröberg >>Se tidigare artiklar om Haitis skuldsituation och Forum Syds brev till Gunilla Carlsson och Anders Borg på: https://www.forumsyd.org/templates/fs_articletypeb.aspx?id=11134#haiti Katastrofen i Pakistan kräver skuldavskrivningar inte nya lån Översvämningarna i augusti har fört Pakistan till randen av en kollaps. Den vidspridda förödelsen innebär att massiv extern finansiering kommer att krävas för att tillgodose basbehoven hos 6 miljoner hemlösa och 20 miljoner drabbade. Responsen från Världsbanken och IMF hotar att lägga ytterligare skuldbördor på ett land där en tredjedel av statens intäkter redan innan katastrofen gick till att betala räntor. NGOs menar att det internationella samfundet istället för att ge lån borde bidra med bistånd, och att internationella fordringsägare genast måste frysa återbetalningarna av lån för att frigöra resurser till de drabbade. Nya IMF-lån innebär ohållbara skuldnivåer Redan innan översvämningarna var Pakistans utlandsskulder en tung börda för landet var det skyldigt 50 miljarder US$. 60% av invånarna levde under fattigdomsgränsen samtidigt som en tredjedel av statens intäkter gick åt till att betala räntor. Tre gånger så mycket lades på återbetalningar som på hälsosektorn. I juni 2010 gjorde IMF en genomgång av Pakistans lån och beräknade att skulden skulle växa till 70 miljarder US$ år Mer än hälften av landets utlandsskuld (28$) består av lån från IMF, Världsbanken och den Asiatiska utvecklingsbanken. Världsbanken och den Asiatiska utvecklingsbanken annonserade efter katastrofen nya lån på 900 miljoner respektive 2 miljarder US$. Detta trots att IMF dragit slutsatsen att public debt is a source of vulnerability and needs to be reduced. Illegitima skulder Majoriteten av de tidigare lånen har tagits av militärregimer och inte kommit befolkningen till nytta. Långt innan katastrofen har civilsamhällesorganisationer därför krävt att lånen ska ses över och illegitima skulder 4

5 (lån där långivaren varit medveten om att de gått till diktaturer och inte kommit befolkningen till nytta) skrivas av. IMF:s lånevillkor hotar att förvärra situationen för landets fattiga I november 2008 godkände IMF ett nytt lån till Pakistan för att motverka den globala finanskrisens effekter på landet. Lånet gavs på villkor att Pakistan skulle minska regeringens underskott från 7,4 % av BNP till 4,2% genom stora nedskärningar i budgeten, och att höja räntenivån för att motverka inflation. Villkoren inkluderade också minskade subventioner av energi genom en prishöjning på 20% och en ny mervärdesskatt. Trots att man även förespråkade stärkande av sociala skyddsnät rapporterade den pakistanska dagstidningen Dawn att the government had been left with no option but to cut development expidenture and take other measures to meet the budget deficit target of 4,2 per cent by the end of June, as agreed with the IMF. Höjningen av energipriser, åtstramningar, och regressiv beskattning som mervärdesskatt kritiserades skarpt av civilsamhället eftersom de ansågs förhindra, snarare än stödja, den ekonomiska återhämtningen och ha skadliga effekter för landets fattiga. IMF tillkännagav också att decline in poverty during the precrisis period.. may have been partly reversed.. (due to) the economic slowdown. Fonden fortsatte dock att pressa regeringen att implementera de kontroversiella villkoren, bland annat genom att tillbakahålla medel då meningsskiljaktigheter uppstod mellan fonden och regeringen över den påtvingade mervärdesskatten. Bistånd bör ges istället för lån vid klimatrelaterade katastrofer Civilsamhällesorganisationer världen över går nu ut med budskapet att bistånd - inte lån - bör ges vid klimatrelaterade katastrofer. Dessutom anser man att internationella institutioner genast måste frysa återbetalningarna av Pakistans lån för att frigöra resurser till de drabbade av katastrofen. Jubilee Debt Campaign gick i dagarna ut med ett pressmeddelande där man agerar för ett två år långt uppehåll i Pakistans återbetalningar utan ränta. Kristina Fröberg >>Läs Jubilee Deb Campaigns pressmeddelande på: 0Pakistan% twl >>Läs mer på Eurodads hemsida på: VÄRLDSHANDEL Minskade tullintäkter pga EPA slår hårt mot Afrika En ny studie visar att förlusterna av inkomster från tullar kan komma att drabba afrikanska länder hårt. I många länder utgör tullintäkter en stor del av statens totala inkomster. Under förhandlingarna om handelsavtal (EPA) mellan EU och afrikanska länder, har kritiker ofta pekat på att avvecklingen av tullar skulle leda till drastiskt minskade intäkter till statskassan. Effekterna av den globala ekonomiska krisen kombinerat med livsmedels- och energikriser har ytterligare aktualiserat denna 5

6 debatt. I spåren av kriserna har fattiga länder nu stor press på sig att generera intäkter och mobilisera inhemska resurser. Baserat på de ingångna interimsavtalen som innehåller scheman och planer för avvecklingen av tullarna kan man uppskatta hur stora förlusterna av tullintäkter skulle bli. De afrikanska länderna tvingas genom EPA-avtalen att avveckla minst 80 procent av sina tullar på europeiska varor under en tidsperiod av runt 15 år. Exempelvis ska Botswana, Lesotho, Namibia och Swaziland avveckla 86 procent av tullarna på europeiska produkter inom loppet av fyra år. De östafrikanska länderna ska avveckla 82 procent av tullarna under 25 år, där 65 procent ska vara avvecklat under de första två åren och 80 procent under 15 år. En nyligen genomförd forskningsstudie visar att tullintäkterna skulle minska med 16 procent i Burundi, 21 procent i Madagaskar och upp till 28 procent i Ghana. Hur hårt en sådan förlust skulle slå i de olika länderna beror på hur stor del tullintäkterna utgör av statens totala intäkter. Madagaskar skulle till exempel drabbas hårt eftersom inkomster från tullar utgör hälften av statsintäkterna. I Västafrika är regeringarna oroade över att minskade tullintäkter kommer att slå hårt mot ländernas redan ansträngda ekonomier. Här finns också en utbredd informell sektor, vilket gör att det är svårt att ersätta inkomster från tullar med ett fungerande inhemskt skattesystem. Karin Gregow >>Läs mer om de finansiella effekterna av EPA-avtalen i senaste numret av Trade Negotiations Insights: på: Cocktail ska sätta fart på WTO Inga konkreta förhandlingsresultat har uppnåtts i Doha-rundan. Förhandlingarna förs nu i en cocktail av olika formella och informella grupper. Förhandlingarna inom den s.k. Doha-rundan om förändringar i WTOs Världshandelsorganisationens avtal går nu snart in på sitt tionde år. Chefen för WTO, EUs f d handelskommissionär Pascal Lamy, menar dock att stämningen är god. Inom till exempel det omdiskuterade jordbruksavtalet har man dock ännu inte kommit överens om hur förändringarna ska se ut. Den stora stötestenen där är sedan länge frågan om Special Safeguard Mechanism - vilka skyddsåtgärder fattiga länder ska kunna ta till för sin jordbruksproduktion om det blir tillfälliga stora uppsving i importen. Framför allt drivs denna fråga av en allians av länder som kallar sig för G33. G33 består av utvecklingsländer där en stor del av befolkningen är beroende av jordbruket, Indonesien, Sri Lanka, Indien m.fl. USA och andra jordbruksexportörer vägrar helt att acceptera generösa möjligheter till ett sådant skydd. En annan kontroversiell fråga är tullar på industrivaror där USA varit benhård i sina krav på att emerging markets, fattiga länder med stor och växande industriproduktion, fr a Indien, Kina och Brasilien, måste öppna upp sina marknader mer för varor från rika länder. Inte heller här har man närmat sig någon överenskommelse. Indien har dock börjat antyda att man ska börja se över möjligheten att öppna vissa sektorer. 6

7 Makten i WTO har alltid legat hos en mindre grupp av medlemmar som i praktiken ofta förhandlat fram ett avtal som resten av medlemsländerna sedan bara fått säga ja och nej till. Sammansättningen av denna grupp informella makthavare har dock skiftat över åren, vilket avspeglat den geopolitiska maktförskjutning som skett i världen. Nu omnämns en grupp som brukar kallas för G5 som de egentliga makthavarna i WTO. Gruppen består av USA, EU, Indien, Brasilien och Kina. Förutom diskussionerna i denna självutnämnda ledning brukar mycket av förhandlingarna utspela sig i mindre och slutna möten dit ett visst antal länder inbjuds, bilaterala möten osv. Detta, inte särskilt demokratiska, förhandlingssätt har genom åren utsatts för en hel del kritik både från mindre länder som lämnas utanför och från folkrörelser. Lamy har dock uppmuntrat alla varianter av förhandlingar, oavsett om alla länder som vill får delta eller inte. Sedan en tid tillbaka pratar han om en förhandlingscocktail bestående av alla möjliga slags möten, bilaterala och informella grupper likväl som möten inom de formella strukturer som finns i WTO för att alla ska få delta. Vi har alla ingredienserna för vår cocktail nu, sa han innan WTO tog sitt sedvanliga sommaruppehåll i förhandlingarna i augusti. stämningsmusiken är mer uppåt, nu måste vi gå från att röra cocktailen till att skaka den häftigt både horisontellt och vertikalt, sa han. Men vad drinken som ska bli slutprodukten ska smaka är ganska oklart? Många bedömare har nu tonat ner sina tidigare ibland ganska överdrivna övertoner om att denna runda ska rädda världens ekonomi. I en rapport från i vintras ger Martin Khor en översikt av både viktiga knäckfrågor och av processerna. Detta dokument liksom många andra analyser av WTO:s arbete finns att ladda ner från Maud Johansson Läs Matin Khors anlys på: https://www.forumsyd.org/upload/tmp/glufs/handel/mkhoranalysisofthedohanegotiations2009.pdf Handel med miljöprodukter ska underlättas I enlighet med riktlinjerna i Doha-förhandlingarna diskuteras bland annat liberalisering av handel med miljöprodukter. Men det är inte lätt att enas om definitioner av vad detta ska omfatta. På sidolinjen av de stora tunga förhandlingarna om jordbruksavtalet och industrivaruavtalet i WTO pågår en rad mindre förhandlingar av olika karaktär. En sådan diskussion handlar om att liberalisera handeln med miljö-produkter. Att även detta skulle förhandlas slogs fast i riktlinjerna för Doha-rundan. Frågan kan tyckas enkel; att genom en liberalisering av handeln underlätta för t ex spridande av miljövänlig teknik. Men diskussionerna har genom åren varit långa och motsättningarna många om vilka varor och tjänster som ska omfattas och hur de ska definieras. Distribution av vatten skulle till exempel kunna definieras som en miljötjänst. Men bidrar en liberalisering vattendistribution (vilket i princip skulle innebära att man underlättar för utländska företag att ta över vattendistributionen) verkligen till en bättre miljö? Tveksamt, tycker många organisationer. När det gäller varor kan det mycket förenklat sägas att mer industrialiserade länder slagits för en mycket bred definition, att handeln ska liberaliseras för alla varor som kan bidra till en miljövänlig utveckling. En del utvecklingsländer har dock varit skeptiska och menat att detta skulle kunna konkurrera ut sådant som tillverkningen av turbiner (som t ex kan användas till vindkraft) och som kanske är i ett uppbyggnadsskede i deras länder. En del har i stället förespråkat en 7

8 project-approach, att det ska handla om att liberalisera varor som konkret ska användas i miljöprojekt. Här råder ännu ingen enighet. Även frågan om vilka kategorier av varor som ska omfattas är komplicerad. Qatar menar till exempel att naturgas (som är mer klimatvänlig än råolja) borde inkluderas, och Brasilien driver på för att biobränsle ska omfattas av avtalet. Maud Johansson ACTA-avtalet och tillgången till medicin muntliga löften men inget på pränt Ytterligare ett förhandlingsmöte genomfördes i sommar om det omdiskuterade ACTA-avtalet. De förhandlande länderna försäkrade att handel som är mycket viktig för tillgången till läkemedel inte ska stoppas. Några förhandlingstexter som bekräftar detta har dock inte lämnats ut. I månadsskiftet juni-juli genomfördes ytterligare ett förhandlingsmöte om det kontroversiella ACTAavtalet i Lucerne i Schweiz. Avtalets kritiker menar bland annat att det kan komma att innebära att tullmyndigheter får större rättigheter att beslagta generiska (kopior av) läkemedel på transport genom ett land till ett annat även om denna handel är helt legal enligt WTO. I ett uttalande efter mötet försäkrade de förhandlade länderna (ett trettiotal huvudsakligen OECD-länder) att sådan handel, som är mycket viktig för tillgången till läkemedel, inte alls ska stoppas. Kritikerna måste dock tro dem på deras ord, någon förhandlingstext lämnades inte ut. Många organisationer är oroade över vad avtalet kan komma att få för effekter (se också nyhetsbrev från juni) och skeptiska till påståendet att det inte kommer att påverka tillgången till medicin. Oxfam m.fl skickade in kommentarer till mötet. USAs handelskammare och Business Europe har dock uttryckt stöd för förhandlingarna. Maud Johansson >> Läs Oxfams kommentarer på :http://www.oxfam.org/en/pressroom/pressrelease/ /actacould-endanger-lives-people-needing-affordable-medicines >>Läs USAs handelskammares och Business Europeas kommentarer på: KLIMATFÖRHANDLINGAR Nord glömmer bort många utsläppskällor Kryphålen i Kyotoprotokollet är många och den verkliga utsläppsminskningen hotar att bli än mindre än man tidigare trott, visar en ny rapport från Third World Network. Klimatförhandlingarna senast återupptagna i augusti i Bonn står närmast stilla. Orsaken är i grunden motsättningar kring vilka länder som ska minska sina utsläpp: att Nord måste göra det erkänns av alla parter, men bör inte även Sydländer göra några åtaganden? 8

9 Det faktum att Kyotoprotokollet inte tar upp alla utsläpp komplicerar bilden. Så slipper Nordländer visa vad de gjort när det gäller landanvändning av åker- och betesmark, trots att förändringar på dessa områden påverkar utsläppen av växthusgaser precis som avskogning. Likaså har Kyoto valt att bortse från det internationella flygets och sjöfartens utsläpp, vilka kan öka utan att det syns i länders redovisade utsläpp. Det här innebär att många verkliga utsläpp hittills står utanför Kyotoprotokollet, samtidigt som Nord kräver att Sydländer ska åta sig att minska sina utsläpp. Det är därför är ingen långsökt gissning att varje krav på Syd om bindande utsläppsminskningar kommer att mötas av krav på att Nord också ska vidga sina åtaganden så att alla former av ändrad landanvändning, liksom flyg- och båttrafik, kommer med. En annan kontroversiell fråga är om det är produktionen eller konsumtionen som ska utgöra bas för länders beräknade utsläpp. Kytoto säger produktionen, medan många Sydländer i stället vill se konsumtionen som grund för uppdelningen av ansvaret för de totala utsläppen. I Kinas fall skulle det betyda att närmare 25 procent av landets utsläpp skulle bokföras på de importerande ländernas konton (där konsumtionen sker) och inte komma att belasta Kina (trots att det är i Kina som produktionen skett). Fast även motsatt riktning av handeln måste då räknas in: i Kinas fall motsvarar landets import närmare 10 procent av de egna utsläppen, vilket alltså ger en nettosiffra som säger att Kinas utsläpp är ca 15 procent mindre med konsumtions- än med produktionsperspektivet. Kenneth Hermele >>Läs Third World Networks bakgrundspapper till Bonnförhandlingarna: Addressing the credibility gap på: BISTÅNDSFRÅGOR NGOs ökar globalt arbete för bättre bistånd I pressmeddelanden och uttalanden i samband med FN:s utvecklingssamarbetsforum i New York juni ger BetterAid plattformen, som samlar mer än 800 bistånds- och sociala NGO:s över hela världen, sitt stöd för FN som..ett mer demokratiskt alternativ för effektivare och bättre bistånd. Bakgrunden är de G20 och G8 möten som ägde rum i Kanada veckan innan och som BetterAid anser manifesterar en total urspårning när det gäller att leva upp till tidigare löften om bistånd. I Kanada kom det fram att givarländerna ligger 20 miljarder dollar back jämfört med vad som utlovades i Glenneagles för fem år sedan. Följderna blir allvarliga, menar BetterAid, som bland annat pekar på att förutsägbarheten och möjligheten för utvecklingsländer att planera fattigdomsbekämpning och hållbar utveckling urholkas, vilket i princip gör det omöjligt att effektivt nå hållbara utvecklingsresultat. I juli, några veckor senare i Paris, träffades parterna i OECD/DAC: s arbetsgrupp för biståndseffektivitet (WP-EFF) som ska realisera de principer för biståndseffektivitet som angetts i Parisdeklarationen och handlingsprogrammet från Accra. NGOs är genom BetterAid representerat med två platser i den verkställande kommittén. Andra parter är givarländer, multilaterala organisationer och mottagarländer. 9

10 BetterAid följer WP-EFFs arbete noga och har under 2010 lyckats bevaka ett tiotal möten och där föra fram civilsamhällets åsikter. Enligt BetterAid noterades vissa framsteg på mötet i juli. Kritiken att överenskommelserna i Paris och Accra är alltför tekniska processer med för lite fokus på betydelsen av demokratiskt ägarskap (dvs. möjligheten för parlament och CSOs att påverka hur biståndet ska användas för att effektivt uppnå utvecklingsresultat) verkar till viss del ha hörsammats. Fler och fler delegater på mötet använde begreppet utvecklingseffektivitet i sina framföranden, och förslaget från BetterAid att ha en workshop om utvecklingseffektivitet i samband med nästa WP-EFF möte i oktober gick igenom. Att starta en diskussion och påverka den globala biståndspolitiska agendan i en riktning som går längre och djupare än innebörden av begreppet biståndseffektivitet är BetterAids huvudmål. För organisationerna i BetterAid, som nu genomför en rad möten runt om i världen för att öka förståelsen och vässa argumenten inför biståndstoppmötet i Korea december 2011, betyder det ett mycket större fokus på mänskliga rättigheter, demokratiskt ägda och framtagna utvecklingsplaner, ett nytt globalt biståndssystem, samstämmighet med andra politikområden, ett rättighetsbaserat globalt system som säkerställer att åtaganden genomförs, och ett ökat erkännande av NGOs som utvecklingsaktörer. Forum Syd och IBON, som har programansvaret i den öppna plattformen BetterAid, kommer att hålla ett möte för intresserade organisationer om resultatet från WP-EFF:s möte i oktober och vad som står på spel inför det kommande högnivåmötet, som är en uppföljare av Paris och Accra, i Busan i Korea december Inbjuden resursperson är BetterAids representant i WP-EFF:s verkställande kommitté, Tony Tujan från IBON. Krister Holm (IBON-Europa), Program Manager, BetterAid >>För information om BetterAID se FN Oenighet i förhandlingarna inför toppmöte om Millenniemålen Utvecklingsländerna och de rika länderna är inte överens om vägen framåt för att nå Millenniemålen. Skillnaderna är tydliga inför toppmötet i september. Endast fem år återstår till 2015-års deadline för att uppnå Millenniemålen. Det förestående toppmötet om Millenniemålen den september i New York blir därför en viktig måttstock på om uppfyllandet av målen är realistiskt eller inte. Toppmötet ska se över hur långt man kommit de senaste fem åren och försöka göra en kraftsamling för att målen verkligen ska uppnås. Utvecklingsländerna var dock kritiska till det 14-sidiga första utkast till slutdokument för toppmötet som cirkulerades den 31 maj. De menade att utkastet saknade fokus på behovet av internationellt samarbete för att stimulera utvecklingsprocesser, utan istället mest innehöll åtgärder som måste göras på nationell nivå. Utvecklingsländerna hade till exempel krävt att FN ska göra en årlig översyn av biståndet och givarländernas åtaganden, men detta förkastades av de rika länderna. Utvecklingsländerna hade också velat få med en referens till bistånd utan konditionalitet. Förhandlingarna har sedan fortsatt under sommaren kring olika förslag till texten i slutdokumentet. Det står klart att utvecklingsländerna och de rika länderna har olika syn på vad som behövs för att 1

11 Millenniemålen ska uppnås. Enligt en analys gjord av Third World Network är det stor risk att slutdokumentet, som ska innehålla en s k action agenda för respektive mål, kommer att landa på en väldigt generell nivå. Karin Gregow >>Läs utkastet till slutdokument på: Rent vatten en mänsklig rättighet? FNs generalförsamling har slagit fast att vatten ska betraktas som en mänsklig rättighet. Sverige, tillsammans med 40 andra länder, gav dock inte stöd till resolutionen. I slutet av juli antog FNs generalförsamling en resolution som slog fast att tillgång till rent vatten är en mänsklig rättighet bland andra sådana. Resolutionen påminner om att hundratals miljoner människor inte har tillgång till rent dricksvatten vilket bland annat medför att miljoner barn dör varje år. Den uppmanar också världens regeringar och internationella organisationer att prioritera frågan. Man kan tycka att detta inte är en särskilt kontroversiell fråga, men ärendet har debatterats många år i FN och motståndet har varit stort. Slutligen röstades dock en resolution igenom (bifogad). Inget land röstade emot men uppseendeväckande nog lade 41 länder ned sina röster, bland annat Sverige. EU var delat; Tyskland, Frankrike, Belgien m.fl. stödde resolutionen men Sverige och Storbritannien valde att inte rösta för. Regeringen förklarade detta ungefär med att en resolution är fel metod. Detta föranledde en hel del kritik. Bland annat skrev en allianskollega, f d biståndsminister Alf Svensson, en upprörd debattartikel under rubriken Rent vatten är visst en mänsklig rättighet i Aftonbladet Maud Johansson >>Läs mer om diskussionen, vilka som röstade för och inte etc. på: SEMINARIER/AKTIVITETER 11 sept, Inspiration Världen Global Rättvisa Nu Den 11 september arrangerar ett stort antal organisationer Inspiration Världen Global Rättvisa Nu inför riksdagsvalet med debatter, seminarier, filmvisningar och kulturevenemang. Temat är klimat, handel och naturresurser, globalt utvecklingssamarbete, och fred och mänskliga rättigheter. Gäster från Afrika, Asien och Latinamerika deltar. På programmet står bland annat en paneldebatt om klimatet, Det finns inte en planet B, mellan EUminister Birgitta Ohlsson (FP), Gustav Fridolin (MP) och Jens Holm (V) m fl. 1

12 Läs mer på: Tid: Lördagen 11 september kl Plats: ABF-huset, Stockholm För info, kontakta: Maria Löfgren, föreningssekreterare Latinamerikagrupperna, eller Arrangörer: Afrikagrupperna, Attac, Framtidsjorden, Färnebo folkhögskola, Latinamerikagrupperna, Miljöförbundet Jordens Vänner, Svalorna Indien-Bangladesh, Svalorna Latinamerika m fl organisationer som är medlemmar i nätverket Global Rättvisa Nu 25 sept, Seminarium på bokmässan i Gbg: EU jagar råvaror i Afrika Kampen om Afrikas resurser hårdnar. Riskerar EU:s handelspolitik att låsa fast Afrika i rollen som leverantör av billiga råvaror? Presentation baserat på en kommande Global Studie om EU:s råvarustrategi där handelsavtal används för att säkra tillgången på råvaror. Om vilka effekter detta riskerar att få för industrialisering och utveckling i afrikanska länder. Tid: Lördagen 25 september kl Plats: Internationella Torget, lilla scenen Arrangörer: Afrikagrupperna, Forum Syd och Miljöförbundet Jordens Vänner 1

Europeiska handelsavtal ingen väg ur den globala krisen

Europeiska handelsavtal ingen väg ur den globala krisen I en period av stora förändringar och osäkerhet är det den absolut sämsta tiden för afrikanska regeringar att skriva på bindande avtal som minskar rätten att själva bestämma över sin ekonomiska utveckling

Läs mer

Globala Utvecklingsfrågor

Globala Utvecklingsfrågor Globala Utvecklingsfrågor ett nyhetsbrev från Forum Syd Innehåll maj 2009: FINANSKRISEN... 2 Vem har ansvar för världsekonomin?... 2 Debatt i krisens tecken... 2 VÄRLDSBANKEN/INTERNATIONELLA VALUTAFONDEN...

Läs mer

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Save the world Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Olika indelningar av världen Olika indelningar av världen Första, andra och tredje världen Olika indelningar av världen Första, andra

Läs mer

Valkompassen. 7 riksdagspartier och F! har svarat.

Valkompassen. 7 riksdagspartier och F! har svarat. 7 riksdagspartier och F! har svarat. 5 teman: Utvecklingssamarbete / bistånd Handelsavtal Klimat och miljö Globala rättvisefrågor Mänskliga rättigheter Är partierna överens om någonting? Sverige bör arbeta

Läs mer

AidWatch 2014 sammanfattning

AidWatch 2014 sammanfattning AidWatch 2014 sammanfattning För nionde året i rad har civilsamhällesorganisationer från EU:s medlemsländer inom ramen för CONCORD Europa producerat AidWatch-rapporten, som utvärderar EU-ets kvalitet och

Läs mer

Produktion - handel - transporter

Produktion - handel - transporter Produktion - handel - transporter Kunskapskrav E C A Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation

Läs mer

Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd

Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Innehåll

Läs mer

Sveriges möjligheter att bidra till en hållbar utvecklingsfinansiering

Sveriges möjligheter att bidra till en hållbar utvecklingsfinansiering Februari 2015 Sveriges möjligheter att bidra till en hållbar utvecklingsfinansiering Svenska civilsamhällesorganisationers rekommendationer inför Addis Abeba År 2015 är ett avgörande år vad det gäller

Läs mer

Samråd om ESP:s manifest inför valet till Europaparlamentet 2009, diskussionsunderlag. Rädda vår planet

Samråd om ESP:s manifest inför valet till Europaparlamentet 2009, diskussionsunderlag. Rädda vår planet Samråd om ESP:s manifest inför valet till Europaparlamentet 2009, diskussionsunderlag Rädda vår planet 1. Utmaningen Idag står Europa inför utmaningen att åstadkomma hållbar utveckling: En utveckling som

Läs mer

Jämförelser av Köpenhamnslöftena

Jämförelser av Köpenhamnslöftena Peter Stigson och Susanna Roth Projektresultat från CompNat Klimatfrukost, Hotell Birger Jarl 11 december 2012 CompNat - Om projektet Finansierat av Energimyndighetens forskningsprogram Internationell

Läs mer

EU:s budget från parlamentets förhandlingshorisont - Ett verktyg för gemensamma investeringar i smart, hållbar och inkluderande tillväxt

EU:s budget från parlamentets förhandlingshorisont - Ett verktyg för gemensamma investeringar i smart, hållbar och inkluderande tillväxt EU:s budget från parlamentets förhandlingshorisont - Ett verktyg för gemensamma investeringar i smart, hållbar och inkluderande tillväxt Politiskt instrument för att finansiera långsiktiga prioriteringar

Läs mer

En enda jord människor och miljö. Vecka 10-15

En enda jord människor och miljö. Vecka 10-15 En enda jord människor och miljö. Vecka 10-15 Varför är vissa länder rika och andra fattiga? Hur är det att leva i ett fattigt land? Hur ska fattiga länder kunna bli rika? Hur kommer jorden att se ut i

Läs mer

Till Biståndsminister Gunilla Carlsson angående en ny biståndspolitisk plattform

Till Biståndsminister Gunilla Carlsson angående en ny biståndspolitisk plattform Sida 1 av 5 Till Biståndsminister Gunilla Carlsson angående en ny biståndspolitisk plattform 14 augusti 2012 Vi välkomnar att regeringen tagit initiativ till en biståndspolitisk plattform och skriver detta

Läs mer

Efter Köpenhamn. Vad gäller och vad gör vi?

Efter Köpenhamn. Vad gäller och vad gör vi? Efter Köpenhamn. Vad gäller och vad gör vi? Olle Björk Sammanhanget: Milstolpar i klimatförhandlingarna Klimatkonventionen i Rio 1992 Kyotoprotokollet 1997 Bali Action Plan 2007 Köpenhamn 2009 Mexiko 2010

Läs mer

UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER

UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER , De följande sidorna är en introduktion för er som vill vara med och påverka för ett en mer klimatsmart och rättvis värld. Vi börjar nu i klassrummet! Att vända sig

Läs mer

Introduktion till antidumpningsinstrumentet

Introduktion till antidumpningsinstrumentet Introduktion till antidumpningsinstrumentet Workshop om skyddstullar 5 april 2011 Jonas Kasteng Camilla Prawitz Handelspolitiska skyddsinstrument Vilka är de? Hur fungerar de? EU:s regelverk EU:s regler

Läs mer

Introduktionstext till tipspromenaden

Introduktionstext till tipspromenaden Introduktionstext till tipspromenaden 1,2 miljarder människor lever i dag i extrem fattigdom. Världens ledare i FN har beslutat om en handlingsplan för att utrota fattigdomen. Denna handlingsplan består

Läs mer

Internationell Politik

Internationell Politik Internationell Politik 733G20 Jensen Emma, Johnsson Gustav, Juholt Anton, Järneteg Anna, Kant Albertina 2012-05-22 Inledning Miljön debatteras ständigt och avtal för att minska utsläppen stiftas mellan

Läs mer

Klimatpolitikens utmaningar

Klimatpolitikens utmaningar MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Klimatpolitikens utmaningar Eva Samakovlis MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Innehåll Inledning Globala miljöproblem kräver globala lösningar Renodla koldioxid- och energiskatterna

Läs mer

Barnens Rättigheter Manifest

Barnens Rättigheter Manifest Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,

Läs mer

Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering

Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering Frågor och svar om: Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering 1. Klimatförändring Hur fungerar växthuseffekten? Den naturliga växthuseffekten är en förutsättning för livet på jorden. Beräkningar

Läs mer

200 år av fred i Sverige

200 år av fred i Sverige U N I T E D N A T I O N S N A T I O N S U N I E S 200 år av fred i Sverige -- Anförande av FN:s vice generalsekreterare Jan Eliasson vid firandet av Sveriges Nationaldag Skansen, Stockholm, 6 juni 2014

Läs mer

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 16.7.2013 COM(2013) 531 final MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN Efter 2015:

Läs mer

Samtal om biståndets roll för utveckling och kompetensbehov. En framtidsspaning kring pågående trender

Samtal om biståndets roll för utveckling och kompetensbehov. En framtidsspaning kring pågående trender Samtal om biståndets roll för utveckling och kompetensbehov En framtidsspaning kring pågående trender Samtal om bistånd och utveckling - Från missionärsverksamhet till biståndindustri - Biståndets roll

Läs mer

Vem bär skulden? Förhållande mellan U-hjälp och skuldåterbetalning till IMF: Genomsnitt i de fattigaste länderna: 2,77 ggr (1998)

Vem bär skulden? Förhållande mellan U-hjälp och skuldåterbetalning till IMF: Genomsnitt i de fattigaste länderna: 2,77 ggr (1998) 1 Vem bär skulden? Förhållande mellan U-hjälp och skuldåterbetalning till IMF: Guatemala: x 1,75 Angola: x 4 Peru: x 5 Indien: x 7 Indonesien: x 14,8 Genomsnitt i de fattigaste länderna: 2,77 ggr (1998)

Läs mer

Stockholm International Water Institute. En samverkansplattform för Vatten och Läkemedel

Stockholm International Water Institute. En samverkansplattform för Vatten och Läkemedel Stockholm International Water Institute En samverkansplattform för Vatten och Läkemedel SIWI The Stockholm International Water Institute (SIWI) är ett policy institut som bidrar till det internationella

Läs mer

Aktivitetstips. Drömlandet

Aktivitetstips. Drömlandet Aktivitetstips Drömlandet Drömlandet är ett rollspel. Deltagarna får en uppgift men förutsättningarna förändrar sig efter vägen och övningen blir en annan. Övningen inleder med att ta upp svårigheten med

Läs mer

Höga och rörliga livsmedelspriser - Är exportrestriktioner ett hot mot tryggad livsmedelsförsörjning?

Höga och rörliga livsmedelspriser - Är exportrestriktioner ett hot mot tryggad livsmedelsförsörjning? Höga och rörliga livsmedelspriser - Är exportrestriktioner ett hot mot tryggad livsmedelsförsörjning? Författare till svenska FAO-kommitténs debattskrift: Andreas Davelid Patrik Eklöf Fabian Nilsson Upplägg

Läs mer

Vad hände vid ICAO Assembly? - vägen framåt

Vad hände vid ICAO Assembly? - vägen framåt Vad hände vid ICAO Assembly? - vägen framåt Positiva och problematiska beslut om regleringen av det internationella flygets klimatpåverkan Therése Sjöberg, therese.sjoberg@transportstyrelsen.se, 2013-11-06

Läs mer

MARKT/2526/02 SV Orig. EN GATS och den internationella utvecklingen Lägesrapport

MARKT/2526/02 SV Orig. EN GATS och den internationella utvecklingen Lägesrapport MARKT/2526/02 SV Orig. EN GATS och den internationella utvecklingen Lägesrapport Commission européenne, B-1049 Bruxelles / Europese Commissie, B-1049 Brussel Belgien. Telefon: +32-2-299.11.11 Kontor: C107

Läs mer

Befolkningstillväxten är fortfarande hög i många av de länder där tryggad tillgång till mat är osäker.

Befolkningstillväxten är fortfarande hög i många av de länder där tryggad tillgång till mat är osäker. Att stilla hungern i en tid av kris I en tid när den ekonomiska krisen dominerar nyheterna är det viktigt att påminna oss själva om att inte alla jobbar på kontor eller i fabriker. Krisen drabbar framförallt

Läs mer

Unga arbetstagares möte

Unga arbetstagares möte Unga arbetstagares möte Durban, Sydafrika lördag 24 november 2012 I folkets intresse: ett ungdomsperspektiv STÖDINFORMATION 0 I folkets intresse: ett ungdomsperspektiv Unga människor är en av samhällets

Läs mer

Framtiden. är här. valmanifest på lättläst svenska

Framtiden. är här. valmanifest på lättläst svenska Framtiden är här valmanifest på lättläst svenska De val vi gör i dag är viktiga för våra liv i framtiden. Miljöpartiet vill skydda djuren, naturen, miljön, världen och människorna. Vi vill ha ett miljövänligare

Läs mer

Ekonomi Sveriges ekonomi

Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi = Att hushålla med det vi har på bästa sätt Utdrag ur kursplanen för grundskolan Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret. Eleven skall Ha kännedom

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-27

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-27 EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för sysselsättning och sociala frågor 2009/2171(INI) 8.4.2010 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-27 (PE439.256v01-00) Minskning av fattigdomen och skapande av arbetstillfällen i utvecklingsländerna:

Läs mer

En milliard sultne utfordringer for matvareproduksjonen

En milliard sultne utfordringer for matvareproduksjonen En milliard sultne utfordringer for matvareproduksjonen Bergen 6 November 2010 En milliard sultne utfordringer for matvareproduksjonen Fil. Dr. Jakob Lundberg, informasjonsansvarlig i FAO Norden, UN s

Läs mer

Jordens Vänners paket

Jordens Vänners paket Foto: Shutteerstock.com Jordens Vänners paket VI ERBJUDER WORKSHOPS med utgångspunkten klimaträttvisa för gymnasieskolor, folkhögskolor och organisationer. Vår workshop-form har under åren utvecklats till

Läs mer

Vad ungdomar bör veta om. Henrik Isakson, enhetsråd

Vad ungdomar bör veta om. Henrik Isakson, enhetsråd Vad ungdomar bör veta om handelspolitik Henrik Isakson, enhetsråd Tanke bakom workshopen 1. Den öppna handelspolitikens för och nackdelar 2. Hur fungerar WTO? 3. Hur ser frihandelsavtalen ut? 4. Hur fungerar

Läs mer

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet Det ekonomiska läget 4 juli Finansminister Anders Borg Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,

Läs mer

HAR FRIHANDELS- OVÄNNERNA NÅGOT STÖD?

HAR FRIHANDELS- OVÄNNERNA NÅGOT STÖD? Rapport från Svensk Handel HAR FRIHANDELS- Johan Norberg Paula Werenfels Röttorp HAR FRIHANDELS- september 2000 SVENSK HANDEL 1 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förord 5 Positiva till frihandel 6 U-landsfrågan 7

Läs mer

Det är en av denna världs många tragiska ironier att. Klimatfinansiering samtalens gordiska knut

Det är en av denna världs många tragiska ironier att. Klimatfinansiering samtalens gordiska knut Klimatfinansiering samtalens gordiska knut Det är en av denna världs många tragiska ironier att de länder som smutsar ned minst är de som drabbas värst av klimatförändringarna. De flesta är bekanta med

Läs mer

ECOFIN-skuldavskrivningar

ECOFIN-skuldavskrivningar ECOFIN-skuldavskrivningar Land: Argentina Delegat: Amanda Schill Republiken Argentina vill inledningsvis påtala att landet hyser enorm empati för länder i skuldkris då republiken Argentina själv drabbades

Läs mer

skuldkriser perspektiv

skuldkriser perspektiv Finansiella kriser och skuldkriser Dagens kris i ett historiskt Dagens kris i ett historiskt perspektiv Relativt god ekonomisk utveckling 1995 2007. Finanskris/bankkris bröt ut 2008. Idag hotande skuldkris.

Läs mer

TEMA: EKONOMI, FINANS OCH SKATTER indirekt beskattning. (http://www.ekonomifakta.se/sv/fakta/skatter/skattetryck/skatteintakter-perskatt/)

TEMA: EKONOMI, FINANS OCH SKATTER indirekt beskattning. (http://www.ekonomifakta.se/sv/fakta/skatter/skattetryck/skatteintakter-perskatt/) Lektion 33 SCIC 13/06/2014 TEMA: EKONOMI, FINANS OCH SKATTER indirekt beskattning A. Olika skatter (http://www.ekonomifakta.se/sv/fakta/skatter/skattetryck/skatteintakter-perskatt/) Före: Uttala de markerade

Läs mer

Finansiella risker och lösningar

Finansiella risker och lösningar Finansiella risker och lösningar Jonas Rybring, Deputy General Manager Swedbank Shanghai Branch Shanghai 2008-03-10 1 Lång erfarenhet i Kina Swedbank har gjort affärer i Kina i över 20 år Representationskontor

Läs mer

Klimatrollspel. Pressmeddelanden

Klimatrollspel. Pressmeddelanden Pressmeddelanden Under pågående förhandlingar kan delegationerna utsättas för särskilda utmaningar genom att de via ett pressmeddelande får ta del av ett krisscenario som till exempel en svår livsmedelskris.

Läs mer

Krisen i ekonomin. Roger Mörtvik 2012-02-16

Krisen i ekonomin. Roger Mörtvik 2012-02-16 Krisen i ekonomin Roger Mörtvik 2012-02-16 Krisen utlöstes i september 2008 Investmentfirman Lehman Brothers går omkull vilket blir startskottet på en global finanskris Men grunderna till krisen var helt

Läs mer

Kan välfärden räddas?

Kan välfärden räddas? Kan välfärden räddas? HAR VÄLFÄRDEN VERKLIGEN FÅTT MER? Källa: SKL, SCB, Egna beräkningar Källa: SKL, SCB, Egna beräkningar 140 miljarder sänkt skatt. Sen 2001 sänkt skatt ca 300 miljarder per år. Hur

Läs mer

Handel och hållbar utveckling

Handel och hållbar utveckling Handel och hållbar utveckling Lärarfortbildning 2010 Marianne Jönsson marianne.jonsson@kommers.se Vad är hållbar utveckling? 1987 Brundtlandkommissionen 1992 Rio de Janeiro Agenda 21 1998 OECD tre dimensioner

Läs mer

TTIP och EU:s övriga frihandelsavtal

TTIP och EU:s övriga frihandelsavtal TTIP och EU:s övriga frihandelsavtal Annika Widell, Enheten för Handel och tekniska regler Tulldagarna 21 oktober 2014 EU:s frihandelsavtal EU:s förhandlingar om frihandelsavtal Förhandlingar och avtal

Läs mer

Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad

Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad Kommunstyrelsen Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad Kommunstyrelsen beslöt på sammanträde den 22 augusti 2002, 183, att anta ett

Läs mer

FORUM SYD S POLICY FÖR MILJÖ OCH KLIMAT

FORUM SYD S POLICY FÖR MILJÖ OCH KLIMAT FORUM SYD S POLICY FÖR MILJÖ OCH KLIMAT A. FORUM SYDS STÄLLNINGSTAGANDEN KRING MILJÖ OCH KLIMAT 1. Civilsamhällets betydelse för en ekologiskt hållbar utveckling 2. Staters ansvar för att tillgodose marginaliserade

Läs mer

Rapport från expertgruppen och kommittén för frukt och grönsaker, 5 maj 2015

Rapport från expertgruppen och kommittén för frukt och grönsaker, 5 maj 2015 1(6) Rapport från expertgruppen och kommittén för frukt och grönsaker, 5 maj 2015 Sammanfattning Mötet diskuterade den andra uppsättningen artiklar om PO-stödet (förordning 543/2011). De nya skolfruktsreglerna

Läs mer

Policy Brief Nummer 2013:2

Policy Brief Nummer 2013:2 Policy Brief Nummer 2013:2 Drivmedel från jordbruket effekter av EU:s krav Enligt EU-direktivet om främjande av energi från förnybara energikällor ska varje medlemsland ha ökat sin konsumtion av förnybara

Läs mer

The Health Impact Fund: En kostnadseffektiv, realistisk plan for att förbättra människors hälsa världen över

The Health Impact Fund: En kostnadseffektiv, realistisk plan for att förbättra människors hälsa världen över The Health Impact Fund: En kostnadseffektiv, realistisk plan for att förbättra människors hälsa världen över För närvarande drivs utvecklingen av nya mediciner av möjligheten till vinster från tillfälliga

Läs mer

BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT

BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT Miljö- och klimatbiståndet syftar till bättre miljö, hållbart nyttjande av naturresurser, begränsad klimatpåverkan och stärkt motståndskraft mot miljö- och klimatförändringar.

Läs mer

EUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 10 december 2010 (13.12) (OR. en) 17769/10 DEVGEN 399 COHAFA 111 ACP 327 RELEX 1100 FIN 730

EUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 10 december 2010 (13.12) (OR. en) 17769/10 DEVGEN 399 COHAFA 111 ACP 327 RELEX 1100 FIN 730 EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 10 december 2010 (13.12) (OR. en) 17769/10 DEVGEN 399 COHAFA 111 ACP 327 RELEX 1100 FIN 730 NOT från: Generalsekretariatet till: Delegationerna Föreg. dok. nr: 17477/10

Läs mer

Det svenska jordbruket läggs ner i tysthet medan allt mer mat importeras!

Det svenska jordbruket läggs ner i tysthet medan allt mer mat importeras! amtiden r f h c o n e t a M? Vart är vi på väg Susanne Gäre Gunnar Lyckhage Det svenska jordbruket läggs ner i tysthet medan allt mer mat importeras! Sverige saknar en livsmedelsstrategi! Jordbrukarna

Läs mer

Världen idag och i morgon

Världen idag och i morgon Världen idag och i morgon Det är många stora problem som måste lösas om den här planeten ska bli en bra plats att leva på för de flesta. Tre globala utmaningar är särskilt viktiga för mänskligheten. Den

Läs mer

GATS. Ska våra rättigheter. bli varor? www.attac.nu/karlstad. Det fi

GATS. Ska våra rättigheter. bli varor? www.attac.nu/karlstad. Det fi GATS Ska våra rättigheter Det fi bli varor? www.attac.nu/karlstad GATS Vad är på gång? Världshandel med tjänster Sverige är medlem i världshandelsorganisationen WTO, som arbetar för att liberalisera världshandeln.

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

Utsläppsrättspris på Nord Pool

Utsläppsrättspris på Nord Pool Kyotoprotokollet I enlighet med Kyotoprotokollet ska EU minska sina utsläpp med 8% från 1990 till perioden 2008-2012. I enlighet med EU:s sk bördefördelning har Sverige fått möjlighet att öka sina utsläpp

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR Sammanfattning Eurozonen växte med drygt 1 procent i årstakt under förra årets sista kvartal. Trots att många såg det som positivt,

Läs mer

Olle Ludvigsson Europaparlamentariker. Socialdemokraterna S&D-gruppen Västsverige

Olle Ludvigsson Europaparlamentariker. Socialdemokraterna S&D-gruppen Västsverige Olle Ludvigsson Europaparlamentariker Socialdemokraterna S&D-gruppen Västsverige Internationellt och europeiskt klimatarbete 1) 2) 3) Internationell klimatpolitik: Baksmälla efter Köpenhamn - hur går man

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Genus- och jämställdhetsperspektiv på hållbar utveckling

Genus- och jämställdhetsperspektiv på hållbar utveckling Genus- och jämställdhetsperspektiv på hållbar utveckling 24 oktober 2006 Drude Dahlerup, Statsvetenskapliga Institutionen, Stockholms Universitet Disposition: 1. A broad concept of sustainable development

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Politik, valutor, krig

Politik, valutor, krig Weekly Market Briefing nr. 4-2013 Politik, valutor, krig Japans valutaförsvagning väcker ont blod...... och pressar våra investeringar i Korea Rapportfloden i USA bjuder på ljusglimtar 1 Alla fonder Skarp

Läs mer

För att kunna utveckla ekonomin bör Bhutan fokusera på de fem juvelerna, vattenkraft, jordbruk, turism, småföretag och mineraler

För att kunna utveckla ekonomin bör Bhutan fokusera på de fem juvelerna, vattenkraft, jordbruk, turism, småföretag och mineraler För att kunna utveckla ekonomin bör Bhutan fokusera på de fem juvelerna, vattenkraft, jordbruk, turism, småföretag och mineraler I går, vid en sammankomst av det tredje parlamentet, och elva månader efter

Läs mer

Annerstedt Flodins Utblick - Nytt från den globala köttmarknaden

Annerstedt Flodins Utblick - Nytt från den globala köttmarknaden Mikael Olsson Annerstedt Flodins Utblick - Nytt från den globala köttmarknaden 15 juni 2012 NÖTKÖTTSMARKNADEN Brasilien Exporten till EU fortsätter att öka under april och maj månad. Gapet mellan förra

Läs mer

Uppdaterad statistik till läroboken (5:e upplagan)

Uppdaterad statistik till läroboken (5:e upplagan) Uppdaterad statistik till läroboken (5:e upplagan) s. 26: Världshandeln per produkt och region 1960 2009 2 s. 29: Världsekonomins topp-20 år 2009 3 s. 35: Sveriges export/import 2010 4 s. 37: Topp-tio

Läs mer

Föreläsningspaket 2013-2014

Föreläsningspaket 2013-2014 Föreläsningspaket 2013-2014 Makten över maten I Sverige står maten idag för 25 procent av växthusgaserna, från produktion och transport tills den hamnar på tallriken eller i soporna. Olika livsmedel ger

Läs mer

Vad är European Social Forum (ESF)?

Vad är European Social Forum (ESF)? The World Social Forum is an open meeting place for reflective thinking, democratic debate of ideas, formulation of proposals, free exchange of experiences and interlinking for effective action, by groups

Läs mer

VI PLACERAR DINA PENGAR I BÄTTRE HÄLSA I ANDRA LÄNDER

VI PLACERAR DINA PENGAR I BÄTTRE HÄLSA I ANDRA LÄNDER VI PLACERAR DINA PENGAR I BÄTTRE HÄLSA I ANDRA LÄNDER FN har som mål att halvera fattigdomen i världen till år 2015. Det innebär att hundratals miljoner människor får ett rikare liv. BÄTTRE HÄLSA GÖR VÄRLDEN

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Beslutad av: Forum Syds styrelse Beslutsdatum: 18 februari 2013 Giltighetstid: Tillsvidare Ansvarig: generalsekreteraren 2 (5)

Läs mer

13 JULI, 2 0 1 5: MAKRO & MARKNAD FRÅN GREKLAND TILL ÅTERHÄMTNING

13 JULI, 2 0 1 5: MAKRO & MARKNAD FRÅN GREKLAND TILL ÅTERHÄMTNING 13 JULI, 2 0 1 5: MAKRO & MARKNAD FRÅN GREKLAND TILL ÅTERHÄMTNING Starten på sommaren blev inte så behaglig. Greklandsoron intensifierades då landet i början av juni fick anstånd med en återbetalning till

Läs mer

Effektivare genomförande av vindkraftprojekt!

Effektivare genomförande av vindkraftprojekt! Effektivare genomförande av vindkraftprojekt! Climate Change, tillståndsprocessen, MKB m.m. Seminarium för STF Ingenjörsutbildning 1 september 2009 Mårten Tagaeus Charlotte Björnsdotter Lundgren Legal#3645892_1.PPT

Läs mer

Investment Management

Investment Management Investment Management Konjunktur Räntor och valutor Aktier April 2011 Dag Lindskog +46 70 5989580 dag.lindskog@cim.se Optimistens utropstecken! Bara början av en lång expansionsperiod Politikerna prioriterar

Läs mer

Energiförsörjningens risker

Energiförsörjningens risker Energiförsörjningens risker Hot mot energiförsörjningen i ett globalt perspektiv Riskkollegiets seminarium, ABF-huset Stockholm 9 November 2010 Dr Mikael Höök Globala Energisystem, Uppsala Universitet

Läs mer

Ang: Remissyttrande från LO-TCO Biståndsnämnd avseende Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges

Ang: Remissyttrande från LO-TCO Biståndsnämnd avseende Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges Till: Utrikesdepartementet ud.cso-dialog@gov.se Stockholm 9 oktober 2014 Ang: Remissyttrande från LO-TCO Biståndsnämnd avseende Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer

Läs mer

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA SAMMANFATTNING Återhämtningen i vår omvärld går trögt, i synnerhet i eurozonen där centralbanken förväntas fortsätta att lätta på penningpolitiken.

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Oordnad upplösning av skuldkrisen i euroområdet alltför kostsam

Oordnad upplösning av skuldkrisen i euroområdet alltför kostsam Konjunkturläget december 2011 33 FÖRDJUPNING Oordnad upplösning av skuldkrisen i euroområdet alltför kostsam I denna fördjupning beskrivs det euroländerna redan gjort för att hantera skuldkrisen i euroområdet

Läs mer

Agenda. Ekonomiskt hållbar utveckling J A K Lokalekonomisk utveckling och omställning JAK Medlemsbank

Agenda. Ekonomiskt hållbar utveckling J A K Lokalekonomisk utveckling och omställning JAK Medlemsbank Agenda Ekonomiskt hållbar utveckling J A K Lokalekonomisk utveckling och omställning JAK Medlemsbank J Jord alla naturresurser A Arbete skapande, kunnande och arbetsförmåga K Kapital produkten av jord

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Att navigera mellan klimatskeptiker & domedagsprofeter Föredrag för GAME & Näringslivets miljöchefer Göteborg Fysisk resursteori Energi & Miljö, Chalmers Norra halvklotets medeltemperatur under de senaste

Läs mer

Klimatmötet i Köpenhamn ett fall framåt för skogsbruket? Hans Nilsagård, Ämnesråd, Jordbruksdepartementet

Klimatmötet i Köpenhamn ett fall framåt för skogsbruket? Hans Nilsagård, Ämnesråd, Jordbruksdepartementet Köpenhamn vad dhände egentligen, och hur fortsätter vi? Klimatmötet i Köpenhamn ett fall framåt för skogsbruket? KSLA 21 april 2010 Hans Nilsagård, Ämnesråd, ordbruksdepartementet Milstolpar i Köpenhamn

Läs mer

KLIMATET FÖRE VINSTEN Byt system, inte klimat. För en rättvis världsordning.

KLIMATET FÖRE VINSTEN Byt system, inte klimat. För en rättvis världsordning. KLIMATET FÖRE VINSTEN Byt system, inte klimat. För en rättvis världsordning. ENMÖTESCIRKEL FÖR KLUBBAR Det som brukar kallas för klimatförändringar är jordens varierande klimat över tid. Klimatet på jorden

Läs mer

Rådgivande landsbygdsriksdag. Årsmöte/föreningsmöte. Styrelse. 24 Länsbygderåd

Rådgivande landsbygdsriksdag. Årsmöte/föreningsmöte. Styrelse. 24 Länsbygderåd Rådgivande landsbygdsriksdag Årsmöte/föreningsmöte Styrelse 24 Länsbygderåd Kansli Cirka 100 kommunbygderåd Cirka 4 500 lokala utvecklingsgrupper Cirka 40 medlemsorganisationer llt vårt arbete har sin

Läs mer

Klimatet ett globalt problem som måste lösas via global samverkan

Klimatet ett globalt problem som måste lösas via global samverkan Klimatet ett globalt problem som måste lösas via global samverkan Skogbrukets bidrag till ett bättre klimat KSLA, 18 november 2010 Hans Nilsagård, Ämnesråd, Milstolpar i Köpenhamn 2009 Copenhagen Accord

Läs mer

Det globala ansvaret

Det globala ansvaret Det globala ansvaret Under mina elva år som verksamhetsledare på Stiftelsen Ekocentrum i Göteborg skrev jag ett antal ledartexter till Ekocentrums månatliga nyhetsbrev som gick ut till cirka 7000 mottagare.

Läs mer

Människan, resurserna och miljön

Människan, resurserna och miljön Människan, resurserna och miljön Hålbar utveckling "En hållbar utveckling tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov." http://www.youtube.com/watch?v=b5nitn0chj0&feature=related

Läs mer

Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström

Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström Is there some action a government of India could take that would lead the Indian economy to grow like Indonesia s or Egypt s? If so, what, exactly? If not, what is it about the nature of India that makes

Läs mer

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv Jörgen Kennemar Efter vinter kommer våren... 2 Globala tillväxten en återhämtning har inletts med Asien i spetsen 3 Den globala finanskrisen är

Läs mer

Förslag till ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism

Förslag till ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism 2013-09-09 R E M I S S P R O M E M O R I A FI Dnr 13-6295 Förslag till ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan

Läs mer

Handelsstudie Island

Handelsstudie Island Handelsstudie Island Juni 2013 Andreas Thörnroos 2013-06-05 Sammanfattning Handelns utveckling totalt Sverige är ett av världens mest globaliserade länder och handeln har en avgörande betydelse för svensk

Läs mer

Policy för Swedwatchs arbete

Policy för Swedwatchs arbete Policy för Swedwatchs arbete Fastställd av Swedwatchs styrelse den 18 mars 2009, reviderad den 22 okt 2012 och 3 mars 2014. Innehåll 1. Swedwatchs syfte och strategi 2. Arbetet med rapporter 3. Externa

Läs mer

Kort om Europeiska investeringsbanken

Kort om Europeiska investeringsbanken Kort om Europeiska investeringsbanken Som EU:s bank erbjuder vi finansiering och expertkunskaper till solida och hållbara investeringsprojekt i och utanför Europa. Banken ägs av EU:s 28 medlemsstater och

Läs mer