VÄRLDEN ÄR STÖRRE ÄN EUROPA

Transkript

1 VÄRLDEN ÄR STÖRRE ÄN EUROPA Utmaningar under Sveriges ordförandeskap i EU 2009

2 2 CONCORD Sverige VÄRLDEN ÄR STÖRRE ÄN EUROPA FOTO Rolf Depagie Sveriges utmaningar ordförandeskap i EU 2009 Världen är större än Europa, och ett EU som driver en ansvarsfull och effektiv politik för utveckling kan påverka världen till det bättre. Den globala ekonomiska krisen gör det än viktigare att alla EU:s politikområden bidrar till att minska fattigdomen. Sverige har en unik möjlighet att lyfta utvecklingsfrågorna inom EU under det svenska ordförandeskapet i höst. Den globala ekonomiska krisen i kombination med en förvärrad klimatkris slår nu väldigt hårt mot fattiga människor i många utvecklingsländer. Att verka för att alla politikområden inom EU drar åt samma håll för att förstärka fattigdomsbekämpningen måste därför ha högsta prioritet under Sveriges ordförandeskap i EU. Det handlar bland annat om att stå fast vid utlovade biståndsökningar, skydda mänskliga rättigheter och främja demokrati och jämställdhet, förbättra handels- och jordbrukspolitiken, stoppa kapitalflykten från Syd till Nord och få till stånd ett rättvist och utvecklingsorienterad klimatavtal i Köpenhamn. Vi 38 svenska organisationer som står bakom CONCORD Sverige menar att just Sverige är väl skickat att lyfta upp dessa frågor på EU:s dagordning. Världens länder är beroende av varandra och den eko nomiska och ekologiska krisen är global. Att stödja utvecklingsländerna att möta dessa utmaningar handlar både om solidaritet, vår gemensamma överlevnad och framtid.

3 CONCORD Sverige VÄRLDEN ÄR STÖRRE ÄN EUROPA 3 En samstämmig politik för utveckling EU:s politik gentemot utvecklingsländ erna måste i högre grad präglas av samstämmighet för att bidra till, istället för att försvåra, fattigdomsbekämpning. Alla politikområden måste konsekvent bidra till en rättvis och hållbar utveckling om det ska vara möjligt att uppnå FN:s millenniemål. Det går inte att utrota fattigdomen enbart med bistånd. EU:s jordbrukspolitik innebär idag att bönder i fattiga länder kan tvingas konkurrera med subventionerade varor från EU. En samstämmig politik för utveckling måste innebära en förändring så att sådana skadliga subventioner upphör. EU:s handelspolitik och de olika handelsavtal som förhandlas mellan EU och utvecklingsländer påverkar ländernas möjligheter att bedriva en hållbar utvecklingspolitik. Samtidigt har EU antagit en strategi Global Europe som bland annat slår fast att handelspolitiken ska underlätta för europeiska företag att konkurrera på världsmarknaden och säkra tillgången till råvaror. Sverige bör arbeta för att EU låter utvecklingspolitiska mål avgöra positioner vid förhandlingarna, så att handelsavtalen uppfyller de krav på samstämmighet som formulerats i EU:s politik för samstämmighet. Det måste också finnas flexibilitet i handelsavtalen som ger utvecklingsländerna rätt att skydda inhemsk matproduktion och småbrukares försörjning, liksom att reglera investeringar och utländska företag för att främja de mänskliga rättigheterna och fattiga människors behov. Det är också viktigt att EU verkar för kraftfulla globala åtgärder mot den kapitalflykt som sker i form av att individer och företag placerar kapital och tillgångar i skatteparadis och därigenom undviker att betala skatt i det egna landet. Summan av denna kapitalflykt är mycket större än det globala bistånd som idag förmedlas från Nord till Syd. Några viktiga steg har redan tagits för att förbättra informationen om hur kapitalströmmarna ser ut mellan olika länder, men mycket mer kan göras för att ge alla länder tillgång till informationen och på sikt stänga skatteparadisen. FOTO Kooperation utan Gränser

4 4 CONCORD Sverige VÄRLDEN ÄR STÖRRE ÄN EUROPA Ett bistånd som minskar fattigdomen Sverige har gott rykte i biståndssammanhang och har under ordförandeskapet stora möjligheter att påverka medlemsländerna att hålla sina löften gällande ett ökat bistånd EU-kommissionen är tillsammans med medlemsländerna världens största biståndsgivare. EU:s rikare medlemsstater har lovat att ge 0,70 procent av bruttonationalinkomsten i bistånd senast 2015, medan de nya medlemsländernas mål är 0,33 procent. Flera länder har långt kvar till målen, och under 2009 planerar vissa medlemsländer att skära ned sitt bistånd. Sverige har gott rykte i biståndssammanhang och har under ordförandeskapet stora möjligheter att påverka medlemsländerna att hålla sina löften gällande ett ökat bistånd med bättre kvalitet, vilket är nödvändigt om FN:s millenniemål om halverad fattigdom och hunger ska uppnås till år Sverige måste tydligt visa att vi håller fast vid 1 procent av bruttonationalinkomsten till bistånd, och inte belastar biståndet med utgifter till andra områden än fattigdomsbekämpning. För att biståndet ska göra större nytta måste biståndet blir mer efterfrågestyrt, och utgå från de nationella demokratiska processerna. Villkor som givarländer ställer ska garantera att demokrati och mänskliga rättigheter respekteras i mottagarländerna, men detaljvillkor som ställs på hur de fattiga länderna ska driva sin makroekonomiska politik bör fasas ut. Ägarskapet för den förda politiken kan inte heller begränsas till nationella regeringar, utan måste vara brett och demokratiskt där parlament, media och det civila samhället har insyn i och deltar i planering, genomförande och uppföljning av de prioriteringar som läggs fast i utvecklingsplanerna. För att utvecklingsländerna ska kunna planera, krävs att biståndet blir mer förutsägbart. Bättre givarsamordning mellan EU:s medlemsländer behövs, så att resurser sparas hos mottagarländerna. Det är viktigt att givarländer och samarbetsländer gemensamt sluter upp kring internationella åtaganden inom mänskliga rättigheter och hållbar utveckling. Effektivt bistånd kan inte heller vara bundet till att köpa varor och tjänster från givarlandet. Biståndet måste därutöver klimatsäkras och stödja en hållbar resursanvändning, och inte finansiera satsningar på exempelvis kol och olja som ger upphov till växthusgaser och global uppvärmning. Flertalet av de fattigaste människorna lever på landsbygden. Det är därför oerhört viktigt att satsa mer resurser på jordbruks- och landsbygdsutveckling i fattiga utvecklingsländer och särskilt uppmärksamma det småskaliga jordbrukets betydelse för livsmedelstrygghet och fattigdomsbekämpning. Vi uppmanar Sverige att ta initiativ inom EU för att lyfta fram jordbruksfrågorna inom biståndet. Sverige måste arbeta för ett stärkt barnrätts- och genderperspektiv i EU:s bistånd. En stor majoritet av världens fattiga är barn och kvinnor och för att nå målen om minskad fattigdom måste barnen och kvinnorna ges ökad makt och inflytande i politiska, sociala och ekonomiska sfärer i samhället. En förutsättning för deltagande är att flickor och kvinnor kan bestämma över sin egen kropp och sexualitet. Sverige måste även fortsättningsvis inom EU driva frågan om sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Barn och kvinnor kommer därutöver att drabbas extra hårt av den ekonomiska krisen, och därför krävs särskilda insatser för att minska krisens effekter på barn och kvinnors situation.

5 CONCORD Sverige VÄRLDEN ÄR STÖRRE ÄN EUROPA 5 FOTO IM/ERIK TÖRNER Kraftfulla klimatinsatser 2009 är ett avgörande år för klimatfrågan, och Sverige är ordförande i EU när FN:s klimatmöte i Köpenhamn äger rum i december. I skenet av klimatkrisen och utsläppsökningar som vida överstiger FN:s klimatpanels värsta scenarier måste Sverige inom EU axla ledarskap för att få till stånd ett rättvist och utvecklingsorienterat klimatavtal, som både markant reducerar de globala utsläppen av växthusgaser och säkrar resurser för fattiga länders utveckling. EU-länderna måste minska utsläppen på hemmaplan med minst 40 procent till år 2020 och kraftfullt öka stödet till både utsläppsminskningar och anpassningsåtgärder i utvecklingsländer. Det senare innebär att lägga fram konkreta finansieringslösningar för teknologiöverföring, anpassningsåtgärder och skydd av skog. Denna finansiering måste ske utöver biståndsbudgeten. De rika ländernas löften om ett fattigdomsorienterat bistånd och stöd till klimatarbete kan inte uppfyllas med samma pengar, eftersom man då riskerar att i praktiken låta fattiga människor betala för vår klimatpåverkan.

6 6 CONCORD Sverige VÄRLDEN ÄR STÖRRE ÄN EUROPA FOTO CLorenz Christensen/Phoenix Ett EU som främjar mänskliga rättigheter Sambandet mellan fattigdomsbekämpning, demokratisering och främjandet av de mänskliga rättigheterna är väl känt. Sverige har sedan länge gått i bräschen för en rättighetsbaserad syn på utvecklingsarbete och fattigdomsbekämpning. Under ordförandeskapet har Sverige unika möjligheter att inom EU verka för en tydlig integration av de mänskliga rättigheterna inom samtliga politikområden och tydliggöra eventuella målkonflikter. Som ett led i detta arbete välkomnar vi att Sverige har som uttalad prioritet under ordförandeskapet att effektivisera EU:s stöd till demokratiseringsprocesser. Detta arbete måste dock ha sin grund i en helhetssyn på de mänskliga rättigheterna där de ekonomiska, sociala och kulturella rättigheterna inte separeras från de medborgerliga och politiska rättigheterna. Detta är ett viktigt steg på vägen till ett EU där främjandet av de mänskliga rättigheterna genomsyrar unionens samtliga externa förbindelser på ett koherent sätt. I arbetet med att främja demokrati och mänskliga rättigheter är samverkan med både det lokala och globala civilsamhället en nyckelkomponent. En uthållig demokratiseringsprocess förutsätter ett aktivt, livskraftigt civilsamhälle där både barn, kvinnor och män deltar, som både kan fostra demokratiska värderingar och utkräva ansvar från beslutsfattare.

7 CONCORD Sverige VÄRLDEN ÄR STÖRRE ÄN EUROPA 7 FOTO IM/Janusz Lipinski Sverige bör under det svenska ordförandeskapet: Verka för att EU:s olika politikområden gemensamt bidrar till en effektiv fattigdomsbekämpning för att uppnå FN:s millenniemål. Alla politikområden måste vara samstämmiga med utvecklingsmålen och bidra till att minska fattigdomen och skapa en hållbar utveckling. Driva att EU:s medlemsländer lever upp till sina åtaganden om 0,7 procent respektive 0,33 procent av BNI, och hålla fast vid målet om 1 procent av BNI till bistånd. Utgifter som går till andra saker än att minska fattigdomen ska inte belasta biståndsbudgeten. Villkor som ställs på hur de fattiga länderna ska driva sin makroekonomiska politik bör fasas ut. Arbeta aktivt för att stärka gender- barnrätts- klimat- och miljöperspektiven i EU:s bistånds- och utvecklingspolitik. Driva att EU måste minska utsläppen av koldioxid på hemmaplan med minst 40 procent till år 2020 och kraftfullt öka stödet till både utsläppsminskningar och anpassningsåtgärder i utvecklingsländer. Klimatsatsningar i form av stöd för klimatanpassning och utsläppsminskningar måste ske utöver redan beslutade biståndsinsatser. Arbeta för att EU:s stöd till demokratiseringsprocesser har ett tydligt rättighetsperspektiv, samt att civila samhällets organisationer erkänns som en central aktör med värdefulla erfarenheter att utgå ifrån.

8 CONCORD Sveriges medlemsorganisationer ActionAid Afrikagrupperna Broderskapsrörelsen Centrum för internationellt ungdomsutbyte, CIU Diakonia Food first information & action network, FIAN Sverige Frivilligorganisationernas fond för mänskliga rättigheter Forum Syd Individuell Människohjälp, IM IOGT-NTO rörelsens internationella institut KFUK-KFUM Sverige Kooperation Utan Gränser Kriminellas revansch i samhället, KRIS Kvinna till Kvinna Landsrådet för Sveriges ungdomsorganisationer, LSU (observatör) Latinamerikagrupperna Liv & fred institutet LO-TCOs biståndsnämnd Naturskyddsföreningen Nykterhetsrörelsens bildningsverksamhet, NBV Olof Palmes internationella centrum, Palmecentret Plan Sverige PMU interlife Praktisk solidaritet Riksförbundet för sexuellt likaberättigande, RFSL Riksförbundet för sexuell upplysning, RFSU Rädda Barnen Sensus studieförbund Svenska handikapporganisationers internationella biståndsförening, SHIA Svalorna Indien Bangladesh sektionen Svenska Afghanistankommittéen, SAK Svenska FN-förbundet Svenska freds- och skiljedomsföreningen Svenska kyrkan Svenska missionsrådet, SMR Svenska Röda Korset (observatör) UNIFEM Vi skogen concord-juni_2009 GRAFISK FORM HILLWALKER.SE OM CONCORD Sverige CONCORD Sverige är en arena för 38 utvecklings- och biståndsorganisationer med uppdrag att följa och påverka EU:s utvecklinagspolitik. CONCORD Sverige är en av 22 nationella plattformar i CONCORD Europa, som samlar frivilligorganisationer i Europa. CONCORD Sverige Slakthusplan Johanneshov tel +46 (0) info@concord.se The document has been produced with the financial assistance of the European Union. The contents of this document is the sole responsibility of CONCORD Sweden and can under no circumstances be regarded as reflecting the position of the European Union.