TRIPS kontroversiellt patentavtal Trade Related Intellectual Property Rights

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "TRIPS kontroversiellt patentavtal Trade Related Intellectual Property Rights"

Transkript

1 TRIPS kontroversiellt patentavtal Trade Related Intellectual Property Rights TRIPS-avtalet (Trade-Related Aspects of Intellectual Property Rights) reglerar immaterialrätt, eller skydd av intellektuell egendom, som inkluderar bland annat patent, copyright, skydd av varumärken, industridesign och affärshemligheter. Patent är den starkaste formen av immaterialrätt och syftar till att ge utvecklaren av nya produkter och tekniker ensamrätt på de ekonomiska vinsterna av investeringar och utvecklingskostnader för en viss begränsad tidsperiod. Tanken bakom patentlagstiftning är att forsknings- och utvecklingsprocesser ska främjas, då ett företag som får patent på resultatet av sin forskning förväntas bli mer villiga att satsa pengar på forskning. Den absoluta majoriteten av alla patent ägs idag av företag från industrialiserade länder. Patentlagstiftningar är framför allt nationella. Reglerna för vad som kan patenteras, längden på patentperioder och andra villkor varierar mellan olika länder. Generellt sett är patentskyddet starkare i industriländerna. Industrialiserade länder med stark teknisk utveckling var också av naturliga skäl de som först utvecklade patentlagar. Men de flesta av dagens i-länder har till viss del baserat sin teknologiska utveckling på kopierad teknik från andra länder. USA kopierade till exempel brittisk teknologi. Även de sydostasiatiska länderna byggde sin industrialisering delvis på att kopiera och förbättra amerikanska och europeiska produkter. Även om patentlagar är nationella har de länge koordinerats mellan olika länder och det har varit möjligt att ansöka om patent i andra länder grundades FNorganet WIPO, World Intellectual Property Organisation, med över 200 medlemsländer idag. Men det var inte förrän WTO:s TRIPS-avtal trädde i kraft, som det skapades en internationell minimistandard som reglerar vilka områden som måste erbjudas patent, längden på patentperioder och hur starka rättigheterna måste vara något som tidigare hade lämnats åt den nationella lagstiftningen. TRIPS-avtalet TRIPS-avtalet förhandlades fram under Uruguayrundan och antogs som en obligatorisk del av WTO:s övriga avtal Avtalet administreras av TRIPS-rådet. TRIPS trädde i kraft med WTO U-länder fick dispens med tillämpningen fram till år Några u-länder fick också uppskov fram till år 2005 för vissa produktområden som de tidigare hade undantagit från produktpatentering, t.ex. läkemedel. De minst utvecklade länderna har ännu längre uppskov längre. Uppskovet har omförhandlas och förlängts flera gånger, senast 2013, och gäller nu fram till Redan när avtalet skapades bestämdes det att det skulle göras en översyn av avtalet in, som bland annat innebär översyner av implementeringen, men också en särskild översyn av artikel 27.3(b), som handlar om patent på livsformer. Denna sista översyn skulle ha börjat 1999, men blev fördröjd och är ännu egentligen inte avslutad. En segsliten diskussion har också förts i WTO om huruvida denna översyn endast ska omfatta om/hur mycket medlemsländer har infört beslutade regler eller om den också ska omfatta effekter av dessa regler med möjlighet att göra ändringar och tillägg. Varför är patentregler så kontroversiellt? TRIPS omfattar mycket mer än direkt handelsrelaterade frågor rörande Forum Syd Katarinavägen 20 Box SE Stockholm Sweden tel: +46(0) fax: +46(0)

2 immaterialrätt. Det skiljer sig också från övriga WTO-avtal genom att det snarare handlar om att skydda monopol än att införa fler avregleringar. De minimistandards för patentregler som TRIPS föreskriver är satta till en nivå som motsvarar de industrialiserade ländernas lagstiftningar, vilket innebär att avtalet får störst konsekvenser för fattigare länder som ofta måste införa helt nya lagstiftningar. Länder har inte längre flexibilitet att välja omfattningen på patenterbara områden. TRIPS innebär också att nationella patentlagstiftningar nu övervakas av WTO:s tvistlösningsmekanism och att länder därmed kan straffas med handelssanktioner om de bedöms bryta mot WTO:s regler. Patent på livsformer och genetiskt material En av de mest kontroversiella delarna av TRIPs-avtalet är artikel 27 om patenträttigheter. Den säger att produkt eller process måste kunna patenteras om den är ny, innehåller ett innovativt inslag samt går att tillämpas industriellt. Ett patent innebär ett fullständigt monopol på den patenterade produkten eller processen under en period av minst 20 år. Enligt artikel 27.3(b) får länder sedan undanta växter och djur samt det som i huvudsak är biologiska processer, men inte mikroorganismer eller mikrobiologiska processer, från patenterbarhet. Gränsen mellan vad som är biologiska processer och mikrobiologiska processer är dock ganska flytande. Likaså finns inga riktigt klara gränser mellan mikroorganismer och andra livsformer. De flesta u-länder har tidigare inte tillåtit patent på liv över huvudtaget och för dem innebär paragrafen att det måste till helt ny lagstiftning, ofta med stora konsekvenser. Bönders rätt att spara utsäde Växtarter går att undanta från patentering men om ett medlemsland väljer att undanta växtarter från patent måste man enligt TRIPS införa något annat sorts växtförädlarskydd. Det enda alternativa system som funnits sedan tidigare är växtförädlarrätten UPOV, som i sin senaste version ligger mycket nära patenträtten. UPOV är utvecklat i de utvecklade länderna för deras behov och det finns stora farhågor bland fattigare länder att detta system ska förändra villkoren för småbönder, som är beroende av att spara sina fröer från år till år. Om utsädet är patenterat har bönderna inte rätt att använda det utan att betala till patentinnehavaren. I takt med att allt fler utsäden patenteras eller skyddas av växtförädlarrätt hotas böndernas rätt att spara, byta eller sälja sina fröer. Det finns exempel från olika delar av världen på hur böndernas rätt att spara och utbyta utsäde har begränsats kraftigt, framför allt när en allt större del av grödorna består av genetiskt modifierade arter- dessa marknadsförs i många länder hårt. Patentsystemet bidrar till att växtförädlingsarbetet koncentreras till ett fåtal transnationella företag, som framför allt satsar på de stora kommersiella grödorna. Biostöld Det förekommer även fall där företag söker patent på levande organismer eller genetiskt material utan att erkänna eller ersätta den ursprungliga ägaren till materialet eller den traditionella kunskapen som ligger till grund för utvecklandet av produkten. Detta kallas biostöld (biopiracy). Det finns farhågor om att starkare patentlagstiftningar ska leda till ökande fall av biostöld. TRIPS är inte direkt orsak till biostöld, utan det är brister i nationella lagstiftningar som gör det möjligt. Men TRIPS överlåter tolkningen av vad som menas med innovativt inslag till nationella myndigheter och avtalet bidrar därmed inte till att förhindra dessa missbruk av patent. Patent på läkemedel Innan WTO trädde i kraft 1995 hade många u-länder andra patentregler för

3 läkemedel än för andra varor. I Indien kunde man t.ex. patentera processen genom vilken man tog fram läkemedlet men inte själva produkten. På så sätt kunde indiska företag utveckla s.k. generiska kopior av läkemedel som var mycket lika de ursprungliga produkterna. Dessa kopior var helt lagliga. Indien utvecklade därmed en inhemsk läkemedelsindustri och kunde inte bara tillhandahålla viktiga läkemedel till avsevärt lägre priser inom landet, utan man blev också en viktig exportör av t.ex. billiga HIV-mediciner till många länder i Afrika som själva saknade kapacitet att utveckla en liknande produktion. (Även i Sverige blev det inte möjligt att ta produktpatent på läkemedel förrän under 1970-talet). För utvecklingsländer som inte har en egen läkemedelsindustri är detta förfarande att importera generiska kopior - som kallas parallell import det enda alternativet för att få tag på billigare läkemedel. Man kan då dra fördel av att det produceras billiga mediciner på andra håll i världen. Förfarandet i sig med parallell import är tillåtet under TRIPS. Problemet är huvudsakligen att avtalet begränsar möjligheten i sig att producera billigare läkemedel. Enligt TRIPS-avtalet måste länder nu erbjuda i princip samma patentskydd för läkemedel som för industriprodukter. Fr.o.m. år 2005 genomfördes detta även i Indien för nya produkter. Ännu har effekten inte helt slagit igenom men många, till exempel Läkare Utan Gränser, pekar på att detta kommer att innebära att tillgången på billigare mediciner runt om i världen kommer att minska avsevärt. Förutom att generiska produkter i sig är billigare har de visat sig även ha en prispressande funktion på orginalprodukterna. TRIPS tillåter vissa undantag Genom en process som kallas tvångslicensering kan länder utfärda licenser för inhemsk tillverkning av läkemedel utan att de behöver tillstånd från patentinnehavaren. Men det förutsätter att länderna har en relativt avancerad läkemedelsindustri och förfarandet är förenat med ett antal villkor, att det ska råda en nödsituation, att licenserna endast ska gälla under en begränsad tidsperiod och att kompensation ska betalas till patentinnehavaren. När TRIPS-avtalet skrevs stipulerade det också att en eventuell produktion som görs på grundval av tvångslicensiering ska vara övervägande för inhemskt bruk. Detta senare kom dock under förhandling efter det att WTO:s ministermöte i Doha år 2001 antog en deklaration som sa att TRIPS-avtalet inte borde stå i vägen för viktigt arbete för den allmänna folkhälsan. Efter långa förhandlingar togs därför beslut om att det i vissa fall ska vara tillåtet att exportera även tvångslicensierade läkemedel. Processerna såväl för tvångslicensiering som för export av sådana produkter dock ganska krångliga, det handlar också om att direkt utmana starka interssen, något som kan vara svårt för en del länder. I takt med att TRIPS får större genomslag (att nya produkter kommer som det inte sedan tidigare finns generiska (lagliga) kopior av) kommer troligen därför de långa patentperioderna och bristen på konkurrens från lokal produktion att leda till att tillgången på billig medicin minskar oavsett om dessa undantagsregler finns. Mäktiga läkemedelsföretag dominerar Läkemedelsbranschen domineras av stora transnationella företag. Det var också flera av dessa storföretag som låg bakom initiativet till ett patentavtal i WTO. De flesta patenten på läkemedelsprodukter innehas av transnationella företag baserade i nord. TRIPS-plus Det finns exempel på att i-länder använder bilaterala eller regionala handelsavtal

4 med länder i syd för att driva igenom strängare patentlagstiftningar än vad TRIPSavtalet egentligen föreskriver, s k TRIPS-plus regler. Den internationella organisationen GRAIN har identifierat ca 50 fall där bilaterala eller regionala avtal med utvecklingsländer kräver strängare patentregler än TRIPS. Avtalen kräver bland annat att växtsorter som inte patenteras ska skyddas av UPOV (TRIPS refererar inte uttryckligen till UPOV och definierar inte vad man menar med ett alternativt system ) eller tillåter inte undantag för patent på livsformer. Läkemedelsindustrin utövar också påtryckningar gentemot u-länder för att de ska anta TRIPS-plus-regler vad gäller läkemedelspatenten, till exempel förbud mot tvångslicensering och parallell import, liksom möjligheter till förlängning av patentperioder utöver 20 år. Möjligen var ett exempel på detta när fyrtio av världens största läkemedelsföretag våren 2001 stämde Sydafrika i sydafrikansk domstol. Företagen hävdade att Sydafrikas nya lagstiftning, som tillåter tvångslicensering och parallell import av vissa aidsmediciner, stred mot såväl Sydafrikas författning som TRIPS-avtalet. Läkemedelsföretagens agerande väckte en stark proteststorm över hela världen och många menade att Sydafrika inte alls gick bortom TRIPS bestämmelser. Företagen drog så småningom tillbaka sin stämningsansökan så frågan blev aldrig prövad i domstol. Afrikanska länder kräver revidering av TRIPS Många fattigare länder var emot att TRIPS överhuvudtaget skulle införas i WTO. I själva förhandlingarna om avtalet deltog endast ett fåtal u-länder. Under de senaste åren har däremot många utvecklingsländer deltagit aktivt i förhandlingarna och diskussionerna kring TRIPS. De afrikanska länderna lade redan inför WTO:s ministermöte i Seattle 1999 fram ett förslag på revidering av TRIPS-avtalet, som stöddes av många andra länder i syd liksom av folkrörelser världen över. Förslaget innehöll bland annat krav på ett stopp för patent på liv och att TRIPS måste harmoniseras med FN:s konvention om biologisk mångfald. Det senare har sedan konkretiserats i förslag av bland annat Indien. De minst utvecklade länderna, av vilka många också återfinns i Afrika, stöder de afrikanska ländernas förslag och de framför dessutom krav på att livsviktiga mediciner ska uteslutas från patenterbarhet. Folkrörelser är kritiska Folkrörelsers kritik är framför allt inriktad på effekterna av de två ovannämnda områdena; patent på liv och patent på läkemedel. Förslaget från de afrikanska länderna om en grundläggande revidering av TRIPS har ett brett stöd hos folkrörelser världen runt. Även till exempel FN:s subkommission för mänskliga rättigheter har uttryckt farhågor över TRIPS och menar att avtalet är tveksamt ur ett mänskliga rättigheters-perspektiv. Kommissionen har framför allt pekat på begränsningar av ursprungs- och lokalbefolkningars kontroll över sina genetiska resurser och begränsningar i tillgången till livsnödvändiga mediciner som ett hot mot de mänskliga rättigheterna. Många, både folkrörelser och enskilda forskare, menar att TRIPS-avtalet står i konflikt med FN:s konvention om biologisk mångfald, framför allt vad gäller en rättvis fördelning av vinster från produkter framtagna på basis av biologisk mångfald. FN-konventionen erkänner lokalsamhällens och länders rättighet till kontroll och inflytande över hur deras genetiska resurser används. Förutom de mycket konkreta ändringar som folkrörelser vill se i TRIPS-avtalet i

5 relation till läkemedel och genetiska resurser, vill många också se en större och mer principiell diskussion om TRIPS påverkan på utveckling. Patenträttigheter handlar alltid om en slags balans mellan företagens rättigheter och den allmänna nyttan av utveckling och forskning. Men många ifrågasätter om inte TRIPSavtalets kraftfulla förstärkning av patenträttigheterna som alla länder tvingats införa tillgodoser patentinnehavarens intressen i alltför stor utsträckning och allmännyttans intressen alltför lite.

TRIPS och tillgång till läkemedel

TRIPS och tillgång till läkemedel 30 januari 2008 Diarienummer: 100-280-06 TRIPS och tillgång till läkemedel Kommerskollegiums analys av de nya reglerna om tvångslicenser Sammanfattning av utredningen The WTO decision on compulsory licensing:

Läs mer

Vetenskapsrådets synpunkter på "Patentskydd för biotekniska uppfinningar 1 SOU 2008:20.

Vetenskapsrådets synpunkter på Patentskydd för biotekniska uppfinningar 1 SOU 2008:20. 2008-09-04 Diarienummer 112-2008-6225 Handläggare Håkan Billig Vetenskapsrådet YTTRANDE Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Vetenskapsrådets synpunkter på "Patentskydd för biotekniska uppfinningar 1

Läs mer

Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet

Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet 2001L0018 SV 21.03.2008 003.001 1 Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet B EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2001/18/EG av den

Läs mer

Indiens läkemedelsindustri och TRIPS

Indiens läkemedelsindustri och TRIPS Indiens läkemedelsindustri och TRIPS Av Indira Mehmedagic Handledare: Yves Bourdet Kandidatuppsats VT-05 Sammanfattning Syftet med uppsatsen är att redogöra för utvecklingen av den indiska läkemedelsindustrin

Läs mer

PATENTFAKTA EN ORIENTERING OM PATENT

PATENTFAKTA EN ORIENTERING OM PATENT WESTPATENT AB PATENTFAKTA EN ORIENTERING OM PATENT Westpatent AB 2014-06-24 1 Innehållsförteckning 1 HUR BÖRJAR MAN OM MAN INTE ÄR VAN VID PATENT, OCH HAR EN UPPFINNING SOM MAN VILL PATENTSKYDDA?. 2 2

Läs mer

Amina Lundqvist (Justitiedepartementet) Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll

Amina Lundqvist (Justitiedepartementet) Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll Lagrådsremiss Nationella patent på engelska Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 14 november 2013 Beatrice Ask Amina Lundqvist (Justitiedepartementet) Lagrådsremissens huvudsakliga

Läs mer

Ändringar i patentlagen

Ändringar i patentlagen Lagutskottets betänkande 2005/06:LU32 Ändringar i patentlagen Sammanfattning I betänkandet behandlar utskottet regeringens proposition 2005/06:189 Ändringar i patentlagen. Propositionen avser frågan om

Läs mer

Förslaget kommenteras närmare nedan genom hänvisning till motsvarande punkter i utredningen

Förslaget kommenteras närmare nedan genom hänvisning till motsvarande punkter i utredningen Stockholm 2016-04-13 Remissvar N 2014/03447/MRT Sweboat Båtbranchens riksförbund, får härmed lämna följande yttrande över utredningen Obligatoriskt förarbevis för vattenskoter Sammanfattning av synpunkter

Läs mer

2005-11-17. Huvudpositioner

2005-11-17. Huvudpositioner Promemoria 2005-11-17 Utrikesdepartementet Enheten för internationell handelspolitik Kr Anna Block Mazoyer Telefon 08-405 56 47 Mobil 0709-32 87 46 Styrdokument - Särskild och differentierad behandling

Läs mer

Kort om immaterialrätt

Kort om immaterialrätt Kort om immaterialrätt Har du koll på verktygslådan för att stödja affärsidéer? Vill du ha uppslag till diskussioner kring immaterialrätt? 001 - symbolen används för att visa att upphovsrätt (copyright)

Läs mer

Fickfakta om svensk internationell handel och dess betydelse

Fickfakta om svensk internationell handel och dess betydelse Frihandel ger tillväxt Fickfakta om svensk internationell handel och dess betydelse sverige och frihandeln En allt öppnare världshandel, tillsammans med ett stabilt regelverk och fungerande samhällsinstitutioner,

Läs mer

Kommenterad dagordning inför Jordbruks- och fiskerådet den 24 januari 2005. 1. Godkännande av den preliminära dagordningen

Kommenterad dagordning inför Jordbruks- och fiskerådet den 24 januari 2005. 1. Godkännande av den preliminära dagordningen SLUTLIG Kommenterad dagordning 2005-01-17 Jordbruksdepartementet EU-nämnden Miljö- och jordbruksutskottet Kopia: UD/EU-enheten Riksdagens Kammarkansli Kommenterad dagordning inför Jordbruks- och fiskerådet

Läs mer

Patentskydd för biotekniska uppfinningar. Bioteknikkommitténs slutsatser

Patentskydd för biotekniska uppfinningar. Bioteknikkommitténs slutsatser Patentskydd för biotekniska uppfinningar Bioteknikkommitténs slutsatser Bakgrund till utredningsuppdraget Genomförandet av bioteknikdirektivet 98/44/EG i svensk rätt år 2004 Oro för att biotekniska patent

Läs mer

Utvecklad takprismodell för vissa äldre läkemedel och krav på laga kraft av beslut om sanktionsavgifter

Utvecklad takprismodell för vissa äldre läkemedel och krav på laga kraft av beslut om sanktionsavgifter Promemoria Utvecklad takprismodell för vissa äldre läkemedel och krav på laga kraft av beslut om sanktionsavgifter I juni 2011 fick en utredare i uppdrag att se över vissa frågor om prissättning, tillgänglighet

Läs mer

Yttrande över EU-kommissionens förslag till ändringar i EU:s varumärkessystem

Yttrande över EU-kommissionens förslag till ändringar i EU:s varumärkessystem YTTRANDE Diarienr AD 578/2013 851 81 Sundsvall 2013-04-30 1 (9) Tfn: 060-18 40 00 Fax: 060-12 98 40 bolagsverket@bolagsverket.se www.bolagsverket.se Justitiedepartementet Enheten för immaterialrätt och

Läs mer

Möjligheter att begränsa eller förbjuda användning av godkända GMO som foder och livsmedel i det egna landet

Möjligheter att begränsa eller förbjuda användning av godkända GMO som foder och livsmedel i det egna landet Regeringskansliet Faktapromemoria Möjligheter att begränsa eller förbjuda användning av godkända GMO som foder och livsmedel i det egna landet Näringsdepartementet 2015-05-21 Dokumentbeteckning KOM (2015)177

Läs mer

2011-03-30 LS 0906-0526. Motion 2009:22 av Raymond Wigg m.fl. (MP) om att göra Stockholms län till en GMO-fri zon

2011-03-30 LS 0906-0526. Motion 2009:22 av Raymond Wigg m.fl. (MP) om att göra Stockholms län till en GMO-fri zon Stockholms läns landsting Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 1 Ankom Stockholms läns landsting 2011-03-30 LS 0906-0526 2011-03» 3 0 j lanostingssrvrelsew Dnr. Landstingsstyrelsen j 1 1-04- 1 2 * 0 44

Läs mer

Lärarhandledning. På liv & död...

Lärarhandledning. På liv & död... Lärarhandledning På liv & död... VEM HAR RÄTT TILL MEDICIN? Studielmaterialet På liv & död - Vem har rätt till medicin? består av ett elevmagasin och en kort lärarhandledning. Syftet med materialet är

Läs mer

Yttrande över SOU 2008:38 EU, allmännyttan och hyrorna

Yttrande över SOU 2008:38 EU, allmännyttan och hyrorna Finansdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över SOU 2008:38 EU, allmännyttan och hyrorna Sammanfattning Gemensam Välfärd Stockholm avfärdar utredningens bägge förslag, vilka i praktiken innebär att

Läs mer

0HG HXURSHLVNW GLJLWDOW LQQHKnOO EHKnOOHUYLOHGQLQJHQ

0HG HXURSHLVNW GLJLWDOW LQQHKnOO EHKnOOHUYLOHGQLQJHQ 63((&+ (UNNL/LLNDQHQ Ledamot av Europeiska kommissionen med ansvar för näringspolitik och informationssamhället 0HG HXURSHLVNW GLJLWDOW LQQHKnOO EHKnOOHUYLOHGQLQJHQ Norden digitalt konferens +HOVLQJIRUVGHQRNWREHU

Läs mer

III RÄTTSAKTER SOM ANTAGITS I ENLIGHET MED AVDELNING V I FÖRDRAGET OM EUROPEISKA UNIONEN

III RÄTTSAKTER SOM ANTAGITS I ENLIGHET MED AVDELNING V I FÖRDRAGET OM EUROPEISKA UNIONEN 13.12.2008 Europeiska unionens officiella tidning L 335/99 III (Rättsakter som antagits i enlighet med fördraget om Europeiska unionen) RÄTTSAKTER SOM ANTAGITS I ENLIGHET MED AVDELNING V I FÖRDRAGET OM

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2011:43 LS 0906-0526 1 (2) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2009:22 av Raymond Wigg m.fl. (MP) om att göra Stockholms län till en GMO-fri zon Föredragande landstingsråd: Gustav Andersson

Läs mer

Teckenspråkiga och den nordiska språkkonventionen i dag och i framtiden? Kaisa Alanne Finlands Dövas Förbund rf Dövas Nordiska Råd

Teckenspråkiga och den nordiska språkkonventionen i dag och i framtiden? Kaisa Alanne Finlands Dövas Förbund rf Dövas Nordiska Råd Teckenspråkiga och den nordiska språkkonventionen i dag och i framtiden? Kaisa Alanne Finlands Dövas Förbund rf Dövas Nordiska Råd Dövas Nordiska Råd (DNR) Dövas Nordiska Råd (DNR) är ett nordiskt samarbetsorgan

Läs mer

Kommittédirektiv. En förbättrad varumärkesrätt inom EU. Dir. 2015:53. Beslut vid regeringssammanträde den 7 maj 2015

Kommittédirektiv. En förbättrad varumärkesrätt inom EU. Dir. 2015:53. Beslut vid regeringssammanträde den 7 maj 2015 Kommittédirektiv En förbättrad varumärkesrätt inom EU Dir. 2015:53 Beslut vid regeringssammanträde den 7 maj 2015 Sammanfattning Genom att använda sig av varumärken kan företag särskilja och framhäva sina

Läs mer

Tidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden: 20 oktober 2006

Tidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden: 20 oktober 2006 Bilaga 1 Slutlig Rådspromemoria 2006-12-08 Jordbruksdepartementet Naturresurs- och sameenheten Rådets möte den 19-21 december 2006 Dagordningspunkt 3a och 3b Rubrik: 3. Ekologiska produkter: a) Förslag

Läs mer

Direktivet om tjänster på den inre marknaden 1 - vidare åtgärder Information från EPSU (i enlighet med diskussioner vid NCC-mötet den 18 april 2007)

Direktivet om tjänster på den inre marknaden 1 - vidare åtgärder Information från EPSU (i enlighet med diskussioner vid NCC-mötet den 18 april 2007) Direktivet om tjänster på den inre marknaden 1 - vidare åtgärder (i enlighet med diskussioner vid NCC-mötet den 18 april 2007) 1. Introduktion Den 15 november 2006 antog Europaparlamentet direktivet och

Läs mer

Tentamen i Nationalekonomi A. Delkurs 2: Globalisering, 7,5 hp. Datum: 2015-08-18

Tentamen i Nationalekonomi A. Delkurs 2: Globalisering, 7,5 hp. Datum: 2015-08-18 Tentamen i Nationalekonomi A Delkurs 2: Globalisering, 7,5 hp Datum: 2015-08-18 Ansvariga lärare: Patrik Karpaty Johan Karlsson Hjälpmedel: Skrivdon och miniräknare Maximal poängsumma: 26 För betyget G

Läs mer

HFD 2015 ref 79. Lagrum: 58 1 jaktförordningen (1987:905)

HFD 2015 ref 79. Lagrum: 58 1 jaktförordningen (1987:905) HFD 2015 ref 79 Överklagandeförbudet i 58 1 jaktförordningen står i strid med unionsrätten när det gäller beslut om jakt efter en art som är skyddad av EU:s livsmiljödirektiv. Lagrum: 58 1 jaktförordningen

Läs mer

Patenträtt - Introduktion

Patenträtt - Introduktion Immaterialrätt ME2020 Tillfälle 2 Fredag 26 mars 2010 Erik Woodcock Patenträtt - Introduktion Rättsakter Svenska Patentlagen (1967:837) (PL) Patentkungörelsen (1967:838) Lag (1971:1078) om försvarsuppfinningar

Läs mer

HÅLLBAR UTVECKLING. Bakgrund till Katedralskolans FN- rollspel 2012

HÅLLBAR UTVECKLING. Bakgrund till Katedralskolans FN- rollspel 2012 HÅLLBAR UTVECKLING Bakgrund till Katedralskolans FN- rollspel 2012. INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning Hållbar utveckling FN:s miljöarbete kopplat till millenniemålen FN:s miljöhistoria I år i Rio Frågor till

Läs mer

30.12.2005 Europeiska unionens officiella tidning L 347/1. (Rättsakter vilkas publicering är obligatorisk)

30.12.2005 Europeiska unionens officiella tidning L 347/1. (Rättsakter vilkas publicering är obligatorisk) 30.12.2005 Europeiska unionens officiella tidning L 347/1 I (Rättsakter vilkas publicering är obligatorisk) RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 2173/2005 av den 20 december 2005 om upprättande av ett system med

Läs mer

Regeringens proposition 2006/07:56

Regeringens proposition 2006/07:56 Regeringens proposition 2006/07:56 Harmoniserad patenträtt Prop. 2006/07:56 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 15 mars 2007 Fredrik Reinfeldt Beatrice Ask (Justitiedepartementet)

Läs mer

Förordning (1998:318) om tillämpning av ett avtal mellan Sverige och Ryssland om ömsesidigt bistånd vid bekämpning av vissa fiskala brott

Förordning (1998:318) om tillämpning av ett avtal mellan Sverige och Ryssland om ömsesidigt bistånd vid bekämpning av vissa fiskala brott Smugglingslagen m.m./internationellt tullsamarbete 1 Förordning (1998:318) om tillämpning av ett avtal mellan Sverige och Ryssland om ömsesidigt bistånd vid bekämpning av vissa fiskala brott 1 [9381] Det

Läs mer

Konkurrensverkets författningssamling

Konkurrensverkets författningssamling Konkurrensverkets författningssamling ISSN 1103-6303 Konkurrensverkets allmänna råd om näringsförbud vid överträdelser av konkurrensreglerna KKVFS 2015:2 Utkom från trycket den 30 december 2014 beslutat

Läs mer

Kommun-, landstings- och regionledningens ansvar

Kommun-, landstings- och regionledningens ansvar KONVENTION OM RÄTTIGHETER FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Kommun-, landstings- och regionledningens ansvar Många av konventionens rättigheter ligger inom kommunernas, landstingens och regionernas

Läs mer

Slutlig. Kommenterad dagordning inför Jordbruks- och fiskerådet den 13-14 oktober 2014

Slutlig. Kommenterad dagordning inför Jordbruks- och fiskerådet den 13-14 oktober 2014 Slutlig Kommenterad dagordning Landsbygdsdepartementet 20141008 Kommenterad dagordning inför Jordbruks och fiskerådet den 1314 oktober 2014 Icke lagstiftande verksamhet FISKE 4. Förslag till rådets förordning

Läs mer

Sociala hänsyn och offentlig upphandling på den inre marknaden

Sociala hänsyn och offentlig upphandling på den inre marknaden Sociala hänsyn och offentlig upphandling på den inre marknaden Bakgrund och syfte Frågan om hur de ekonomiska mål som den inre marknaden syftar till att förverkliga bör och kan balanseras mot de sociala

Läs mer

Frågor och svar om EU:s nya syn på odling av genetiskt modifierade organismer

Frågor och svar om EU:s nya syn på odling av genetiskt modifierade organismer MEMO/10/325 Bryssel den 13 juli 2010 Frågor och svar om EU:s nya syn på odling av genetiskt modifierade organismer Varför antar kommissionen det här lagstiftningspaketet idag och vad ingår? I mars 2010

Läs mer

Uppdrag att medverka i genomförandet av EU:s Strategi för Östersjöregionen och dess handlingsplan

Uppdrag att medverka i genomförandet av EU:s Strategi för Östersjöregionen och dess handlingsplan Uppdrag att medverka i genomförandet av EU:s Strategi för Östersjöregionen och dess handlingsplan Rapport från Läkemedelsverket 2013-01-31 Dnr 1.2-2013-4123 Postadress/Postal address: P.O. Box 26, SE-751

Läs mer

UberPOP. En fråga om skatt

UberPOP. En fråga om skatt UberPOP En fråga om skatt Inledning Att åka med UberPOP är billigt. Faktum är att det är jättebilligt. Tyvärr är anledningen till det låga priset varken teknologi eller delningsekonomi, företeelser som

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (11) meddelad i Stockholm den 21 december 2015 KLAGANDE Granskningsnämnden för radio och tv Box 33 121 25 Stockholm-Globen MOTPART Sändarföreningen Enter Box 57 232

Läs mer

EU:s riktlinjer om dödsstraff reviderad och uppdaterad version

EU:s riktlinjer om dödsstraff reviderad och uppdaterad version EU:s riktlinjer om dödsstraff reviderad och uppdaterad version I. INLEDNING i) Förenta nationerna har bl.a. i den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter (ICCPR), konventionen

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden. Förslag till direktiv (KOM(2003) 621 C5-0610/2003 2003/0252(COD))

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden. Förslag till direktiv (KOM(2003) 621 C5-0610/2003 2003/0252(COD)) EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden 25 februari 2004 PE 338.504/14-31 ÄNDRINGSFÖRSLAG 14-31 Förslag till yttrande (PE 338.504) Enrico Ferri Körkort Förslag

Läs mer

HANDIKAPPOLITISKT PROGRAM FÖR LEKEBERGS KOMMUN

HANDIKAPPOLITISKT PROGRAM FÖR LEKEBERGS KOMMUN Förslag antaget av kommunstyrelsens handikappråd 2009-05-28 Rev. KS-AU 2009-10-05 211 Rev. Kommunfullmäktige 2009-11-26 100 Revidering av HANDIKAPPOLITISKT PROGRAM FÖR LEKEBERGS KOMMUN 1 Bakgrund Kommunfullmäktige

Läs mer

(Lagstiftningsakter) DIREKTIV

(Lagstiftningsakter) DIREKTIV 23.12.2015 L 336/1 I (Lagstiftningsakter) DIREKTIV EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV (EU) 2015/2436 av den 16 december 2015 för tillnärmning av medlemsstaternas varumärkeslagstiftning (omarbetning)

Läs mer

Immaterialrätt Kollegiets positioner och roll

Immaterialrätt Kollegiets positioner och roll PM WTO och handelsutvecklingen Emilie Anér Ralph Eliasson För kännedom Ledningsgruppen Immaterialrätt Kollegiets positioner och roll Inledning Immaterialrätten innebär en äganderätt till intellektuell

Läs mer

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Följedokument till

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Följedokument till EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 25.3.2013 SWD(2013) 78 final ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN Följedokument till Förslag till Europaparlamentets

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 2011/0059(CNS) 6.2.2012 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet

Läs mer

LOV att välja Lag om valfrihetssystem (SOU 2008:15)

LOV att välja Lag om valfrihetssystem (SOU 2008:15) Remissvar 2008-05-26 S2008/2022/ST 013-2008-1852 Socialdepartementet 103 33 Stockholm LOV att välja Lag om valfrihetssystem (SOU 2008:15) Bakgrund Verket för näringslivsutveckling (Nutek) har anmodats

Läs mer

MINNESANTECKNINGAR Datum 2015-11-06. Närvarande från länsstyrelsen: Anna-Lena Fritz, Magnus Martinsson och Ingrid Thomasson

MINNESANTECKNINGAR Datum 2015-11-06. Närvarande från länsstyrelsen: Anna-Lena Fritz, Magnus Martinsson och Ingrid Thomasson MINNESANTECKNINGAR Datum 2015-11-06 Dnr 511-1375-15 1(7) Minnesanteckningar från informationsmötet i Othem bygdegård 2015-11- 03 angående undersökningen i riksintresseområdet Filehajdar, Hejnum hällar

Läs mer

ENKÄT OM AVTALSREGLER FÖR KÖP AV DIGITALT INNEHÅLL OCH FYSISKA VAROR PÅ NÄTET

ENKÄT OM AVTALSREGLER FÖR KÖP AV DIGITALT INNEHÅLL OCH FYSISKA VAROR PÅ NÄTET ENKÄT OM AVTALSREGLER FÖR KÖP AV DIGITALT INNEHÅLL OCH FYSISKA VAROR PÅ NÄTET Uppgifter om svaranden 1. Ange för- och efternamn ELLER namnet på den organisation / det företag / den institution du företräder

Läs mer

U 3/2015 rd. Helsingfors den 11 juni 2015. Näringsminister Olli Rehn. Handelsråd Leena Mannonen

U 3/2015 rd. Helsingfors den 11 juni 2015. Näringsminister Olli Rehn. Handelsråd Leena Mannonen Statsrådets skrivelse till riksdagen om ett förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EG) nr 1829/2003 vad gäller medlemsstaternas möjlighet att begränsa eller förbjuda

Läs mer

Inges till Förvaltningsrätten i Stockholm Kammarrätten i Stockholm Box 2302 103 17 Stockholm

Inges till Förvaltningsrätten i Stockholm Kammarrätten i Stockholm Box 2302 103 17 Stockholm KKV1040, v1.3, 2012-09-20 ÖVERKLAGANDE 2014-01-31 Dnr 57-58/2013 1 (7) Inges till Förvaltningsrätten i Stockholm Kammarrätten i Stockholm Box 2302 103 17 Stockholm Överklagande Klagande Konkurrensverket,

Läs mer

Barn, barndom och barns rättigheter. Ann Quennerstedt Lektor i pedagogik, Örebro universitet

Barn, barndom och barns rättigheter. Ann Quennerstedt Lektor i pedagogik, Örebro universitet Barn, barndom och barns rättigheter Ann Quennerstedt Lektor i pedagogik, Örebro universitet BARNDOM en tidsperiod i livet en samhällsstruktur BARNET Barn lever i barndomen, och mäts emot bilden av barnet!

Läs mer

(Icke-lagstiftningsakter) FÖRORDNINGAR

(Icke-lagstiftningsakter) FÖRORDNINGAR 23.4.2010 Europeiska unionens officiella tidning L 102/1 II (Icke-lagstiftningsakter) FÖRORDNINGAR KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) nr 330/2010 av den 20 april 2010 om tillämpningen av artikel 101.3 i fördraget

Läs mer

Rapport om Europeiska rådets möte Göteborg

Rapport om Europeiska rådets möte Göteborg 63((&+ 0V0DUJRW:DOOVWU P Miljökommissionär Rapport om Europeiska rådets möte Göteborg Yttrande inför Europaparlamentet på kommissionens vägnar ledamot av kommissionen Strasbourg den 3 juli 2001 +HUUIUXWDOPDQSUHPLlUPLQLVWHUlUDGHOHGDP

Läs mer

RP 45/2015 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 45/2015 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till riksdagen om godkännande av avtalet om en enhetlig patentdomstol och med förslag till lagar om sättande i kraft av de bestämmelser i avtalet som hör till området för lagstiftningen

Läs mer

Bryssel den 16 december 2002

Bryssel den 16 december 2002 ,3 Bryssel den 16 december 2002 :72 RFK MRUGEUXNHW (XURSHLVND NRPPLVVLRQHQ I UHVOnU HQ SSQDUH PDUNQDG VW G VRP L PLQGUH JUDG VQHGYULGHU KDQGHOQ RFK UDGLNDOW ElWWUH YLOONRU I UXWYHFNOLQJVOlQGHUQD.RPPLVVLRQHQODGHLGDJIUDPHWWDPELWL

Läs mer

Lag om ändring av patentlagen

Lag om ändring av patentlagen RSv 170/1995 rd - RP 161/1995 rd Riksdagens svar på regeringens proposition med förslag till lagar om ändring av patentlagen samt vissa lagar som har samband med den Till riksdagen har överlämnats regeringens

Läs mer

PARLAMENTET OCH RÅDET FÖRLIKNINGSKOMMITTÉ. Överenskommelse om tredje järnvägspaketet

PARLAMENTET OCH RÅDET FÖRLIKNINGSKOMMITTÉ. Överenskommelse om tredje järnvägspaketet EUROPEISKA UNIONENS RÅD C/07/49 Bryssel den 22 juni 2007 08/07 (Presse 49) (OR. en) PARLAMENTET OCH RÅDET FÖRLIKNINGSKOMMITTÉ Överenskommelse om tredje järnvägspaketet Rådet och Europaparlamentet nådde

Läs mer

LAG OM NYTTIGHETSMODELLRÄTT

LAG OM NYTTIGHETSMODELLRÄTT Given i Helsingfors den 10 maj 1991 LAG OM NYTTIGHETSMODELLRÄTT I enlighet med riksdagens beslut stadgas: 1 kap. Allmänna stadganden 1 Den som har gjort en uppfinning eller den till vilken uppfinnarens

Läs mer

6 Sammanfattning. Problemet

6 Sammanfattning. Problemet 6 Sammanfattning Oförändrad politik och oförändrat skatteuttag möjliggör ingen framtida standardhöjning av den offentliga vården, skolan och omsorgen. Det är experternas framtidsbedömning. En sådan politik

Läs mer

Motion till riksdagen: 2014/15:2976 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft

Motion till riksdagen: 2014/15:2976 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft Kommittémotion Motion till riksdagen: 2014/15:2976 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft Sammanfattning Hela Sveriges utvecklingskraft, tillväxtpotential och sysselsättningsmöjligheter

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM37. Direktiv om försäljning av varor på nätet eller annars på distans. Dokumentbeteckning.

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM37. Direktiv om försäljning av varor på nätet eller annars på distans. Dokumentbeteckning. Regeringskansliet Faktapromemoria Direktiv om försäljning av varor på nätet eller annars på distans Justitiedepartementet 2016-01-11 Dokumentbeteckning KOM(2015) 635 Förslag till Europaparlamentets och

Läs mer

12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik

12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik 12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik maj 2009 www.centerpartiet.se Inledning EU:s gemensamma jordbrukspolitik är grunden till en fungerande inre marknad och begränsar riskerna för ojämlika

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för utveckling och samarbete FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för utveckling och samarbete

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för utveckling och samarbete FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för utveckling och samarbete EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för utveckling och samarbete PRELIMINÄR VERSION 2003/2078(INI) 22 augusti 2003 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för utveckling och samarbete till utskottet för

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:2603 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft

Motion till riksdagen 2015/16:2603 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2603 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa

Läs mer

Yttrande med anledning av förslag till översiktsplan 2011 för Eskilstuna kommun

Yttrande med anledning av förslag till översiktsplan 2011 för Eskilstuna kommun Stockholm den 1 september 2011 Eskilstuna kommun Planavdelningen 631 86 Eskilstuna Yttrande med anledning av förslag till översiktsplan 2011 för Eskilstuna kommun Med stöd av bifogade fullmakter får vi

Läs mer

NTF:s 7 punkter för minskat rattfylleri. Sju konkreta åtgärder som radikalt kan minska antalet dödade i trafiken

NTF:s 7 punkter för minskat rattfylleri. Sju konkreta åtgärder som radikalt kan minska antalet dödade i trafiken NTF:s 7 punkter för minskat rattfylleri Sju konkreta åtgärder som radikalt kan minska antalet dödade i trafiken NTF April 2007 Vi har alla ett ansvar att motarbeta rattfylleriet Alkoholen är vårt allvarligaste

Läs mer

Lagändringar till följd av ändringar i EU:s varumärkesförordning

Lagändringar till följd av ändringar i EU:s varumärkesförordning Näringsutskottets betänkande 2015/16:NU18 Lagändringar till följd av ändringar i EU:s varumärkesförordning Sammanfattning Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till lagändringar till följd av

Läs mer

A Allmänt KONSEKVENSUTREDNING 2015-05-12. Beskrivning av problemet och vad Skatteverket vill uppnå. Bakgrund

A Allmänt KONSEKVENSUTREDNING 2015-05-12. Beskrivning av problemet och vad Skatteverket vill uppnå. Bakgrund KONSEKVENSUTREDNING 2015-05-12 Dnr. 1 31 280766-15/111, 1 31 280775-15/111 Skatteverkets förslag till föreskrifter om personalliggare (SKVFS 2015:X) och förslag till föreskrifter om identifikationsnummer

Läs mer

Förklaranderapport. 1. Inledning

Förklaranderapport. 1. Inledning Förklaranderapport 1. Inledning Bakgrunden till den nordiska konventionen är en vilja att, på grundval av slutsatserna vid det nordiska justitieministermötet på Svalbard i juni 2002, förenkla och effektivisera

Läs mer

Villkor och krav för. MedTech info-tjänsterna som tillhandahålls av. INTERTEK Semko AB

Villkor och krav för. MedTech info-tjänsterna som tillhandahålls av. INTERTEK Semko AB Villkor och krav för MedTech info-tjänsterna som tillhandahålls av INTERTEK Semko AB 17 september 2009 1 Artikel I. DEFINITIONER 1.1 Inom ramen för detta Avtal ska följande ord och uttryck ha den betydelse

Läs mer

14 kap 6 : ordet endast i ändringsförslaget bör skrivas kursivt.

14 kap 6 : ordet endast i ändringsförslaget bör skrivas kursivt. Bilaga 2 14 kap 6 : ordet endast i ändringsförslaget bör skrivas kursivt. 4 3 Ett kemiskt eller biologiskt bekämpningsmedel får inte föras in till Sverige från ett land utanför Europeiska unionen eller

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för industrifrågor, utrikeshandel, forskning och energi FÖRSLAG TILL YTTRANDE

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för industrifrågor, utrikeshandel, forskning och energi FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för industrifrågor, utrikeshandel, forskning och energi PRELIMINÄR VERSION 2003/0262(COD) 10 februari 2004 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för industrifrågor,

Läs mer

STs Temperaturmätare Arbetsmiljön 2012

STs Temperaturmätare Arbetsmiljön 2012 STs Temperaturmätare Arbetsmiljön 2012 Fackförbundet ST 2012-05-15. Referens: Torbjörn Carlsson, Utredare 070/658 49 29 torbjorn.carlsson@st.org Förord Fackförbundet ST har tidigare år genomfört större

Läs mer

2006-06-09. Dagordningspunkt: 9. Rubrik: Förslag till direktiv om minimiregler för skydd av slaktkyckling - riktlinjedebatt

2006-06-09. Dagordningspunkt: 9. Rubrik: Förslag till direktiv om minimiregler för skydd av slaktkyckling - riktlinjedebatt Bilaga 2. slutlig Rådspromemoria 2006-06-09 Jordbruksdepartementet Livsmedels- och djurenheten Rådets möte den 19 juni 2006 Dagordningspunkt: 9 Rubrik: Förslag till direktiv om minimiregler för skydd av

Läs mer

Svenska Naturskyddsföreningens yttrande över Läkemedelsverkets rapport Miljöpåverkan från läkemedel samt kosmetiska och hygieniska produkter

Svenska Naturskyddsföreningens yttrande över Läkemedelsverkets rapport Miljöpåverkan från läkemedel samt kosmetiska och hygieniska produkter Svenska Naturskyddsföreningen Swedish Society for Nature Conservation Box 4625, SE-116 91 Stockholm, Sweden Telefon:+46-8-702 65 00 Telefax: +46-8-702 08 55 Hemsida: www.snf.se E-mail: info@snf.se 2005-03-22

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:3296 av Håkan Svenneling m.fl. (V) med anledning av skrivelse 2015/16:48 Regeringens exportstrategi

Motion till riksdagen 2015/16:3296 av Håkan Svenneling m.fl. (V) med anledning av skrivelse 2015/16:48 Regeringens exportstrategi Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:3296 av Håkan Svenneling m.fl. (V) med anledning av skrivelse 2015/16:48 Regeringens exportstrategi 1 Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom

Läs mer

Fråga 2: Immaterial- och marknadsrätt

Fråga 2: Immaterial- och marknadsrätt Fråga 2: Immaterial- och marknadsrätt Alice planerar att importerar exotiska frukter till Sverige och sedan sälja dem vidare till svenska livsmedelshandlare. För att öka kunskapen om och intresset för

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för regionalpolitik, transport och turism. Rådets gemensamma ståndpunkt (8938/1/2002 C5-0615/2002 2001/0033(COD))

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för regionalpolitik, transport och turism. Rådets gemensamma ståndpunkt (8938/1/2002 C5-0615/2002 2001/0033(COD)) EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för regionalpolitik, transport och turism 3 mars 2003 PE 314.760/3-23 ÄNDRINGSFÖRSLAG 3-23 Förslag till andrabehandlingsrekommendation (PE 314.760) Mathieu J.H. Grosch

Läs mer

Åtgärderna i samband med tillämpningen av konventionen

Åtgärderna i samband med tillämpningen av konventionen 60 Europeiska gemenskapernas officiella tidning 15/Vol 04 382R3626 311282 EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS OFFICIELLA TIDNING Nr L 384/ 1 RÅDETS FÖRORDNING ( EEG ) nr 3626/82 av den 3 december 1982 om genomförande

Läs mer

Företagarombudsmannen

Företagarombudsmannen Företagarombudsmannen Den Nya Välfärden, Box 5625, 114 86 Stockholm, www.dnv.se Ärendenummer: FO 2012-001 Övertorneå Datum: 2012-03-06 Utredare: Micha Velasco Utredning avseende olaglig försäljning av

Läs mer

Information från kommittémöte för exportbidrag och licenser den 25 juni 2014

Information från kommittémöte för exportbidrag och licenser den 25 juni 2014 1(5) Information från kommittémöte för exportbidrag och licenser den 25 juni 2014 Sammanfattning: Fyra medlemsstater presenterade sin syn på den praktiska hanteringen av regelverket för offentlig intervention.

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET 2014-2019. Utskottet för rättsliga frågor ARBETSDOKUMENT

EUROPAPARLAMENTET 2014-2019. Utskottet för rättsliga frågor ARBETSDOKUMENT EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Utskottet för rättsliga frågor 6.2.2015 ARBETSDOKUMENT Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om privata enmansbolag med begränsat ansvar Utskottet för rättsliga

Läs mer

För delegationerna bifogas kommissionens dokument SEK(2010) 1290 slutlig.

För delegationerna bifogas kommissionens dokument SEK(2010) 1290 slutlig. EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 3 november 2010 (4.11) (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2010/0306 (NLE) 15770/10 ADD 2 ATO 63 ENV 742 FÖLJENOT från: Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska

Läs mer

UPPFÖRANDEKOD FÖR LEVERANTÖRER

UPPFÖRANDEKOD FÖR LEVERANTÖRER UPPFÖRANDEKOD FÖR LEVERANTÖRER UPPFÖRANDEKOD FÖR LEVERANTÖRER INLEDNING Brunngård Group AB är ett inköpsorienterat grossisthandelsföretag utan egen tillverkning, med en företagskultur som framhåller engagemang,

Läs mer

Remissvar EU-kommissionens meddelande Mot en modernare och mer europeisk ram för upphovsrätten (Ju2016/00084/L3)

Remissvar EU-kommissionens meddelande Mot en modernare och mer europeisk ram för upphovsrätten (Ju2016/00084/L3) Film&TV-Producenterna YTTRANDE 2016-02-26 Remissvar EU-kommissionens meddelande Mot en modernare och mer europeisk ram för upphovsrätten (Ju2016/00084/L3) Om Film&TV-Producenterna Film&TV-Producenterna

Läs mer

2008-05-15 A/2008/969/ARM

2008-05-15 A/2008/969/ARM 2008-05-15 A/2008/969/ARM Arbetsmarknadsdepartementet Rättssekretariatet Europeiska kommissionen Generaldirektören Nikolaus G. van der Pas, GD Sysselsättning, socialpolitik och lika möjligheter B-1049

Läs mer

Det svenska systemet - bruksvärdesprincip och förhandlade hyror

Det svenska systemet - bruksvärdesprincip och förhandlade hyror 1 (8) Handläggare Datum P-GN 2013-10-18 Det svenska systemet - bruksvärdesprincip och förhandlade hyror Inledning Det svenska hyressystemet är komplicerat och i jämförelse med andra länder unikt. Det svenska

Läs mer

Code of Conduct. Arbetsvillkor

Code of Conduct. Arbetsvillkor Code of Conduct AddLifekoncernen är Nordens största oberoende distributör av diagnostiska produkter samt en ledande oberoende leverantör av medicinteknisk utrustning och förbrukningsartiklar. Bolagen inom

Läs mer

Delårsrapport. januari september 2014

Delårsrapport. januari september 2014 Delårsrapport januari september 2014 VIKING MALT ÄR EN AV EKN:S KUNDER. DE PRODUCERAR OCH EXPORTERAR MALT FRÄMST TILL NORRA EUROPA MEN ÄVEN TILL SYDAMERIKA, AFRIKA, JAPAN OCH RYSSLAND. Perioden i korthet

Läs mer

Europeiska handelsavtal ingen väg ur den globala krisen

Europeiska handelsavtal ingen väg ur den globala krisen I en period av stora förändringar och osäkerhet är det den absolut sämsta tiden för afrikanska regeringar att skriva på bindande avtal som minskar rätten att själva bestämma över sin ekonomiska utveckling

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 23.12.2002 KOM(2002) 761 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET om resultaten av tillämpningen av artikel 12 i rådets direktiv 98/56/EG av den 20

Läs mer

Världskrigen. Talmanus

Världskrigen. Talmanus Världskrigen I början av 1900-talet var det två stora krig, första och andra världskriget. Många barn hade det mycket svårt under krigen. Men de som krigade tyckte inte att de hade något ansvar för barnen

Läs mer

Elsäkerhetsverkets förslag till föreskrifter som implementerar direktiv 2014/30/EMC

Elsäkerhetsverkets förslag till föreskrifter som implementerar direktiv 2014/30/EMC KONSEKVENSUTREDNING 1 (11) Martin Gustafsson Avdelningen för produkter 010-168 05 27 2015-10-16 15EV733 Elsäkerhetsverkets förslag till föreskrifter som implementerar direktiv 2014/30/EMC Elsäkerhetsverket

Läs mer

INTRESSEPOLITISKT PROGRAM

INTRESSEPOLITISKT PROGRAM INTRESSEPOLITISKT PROGRAM Antaget av Adoptionscentrums Förbundsmöte 2011-05-15 Innehåll INTRESSEPOLITISKT PROGRAM... 2 Inledning... 2 Våra viktigaste krav:... 2 Detta är Adoptionscentrum... 3 Barnhem är

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2009 2014 Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet 19.12.2011 2011/2307(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om vår livförsäkring, vårt naturkapital en strategi för biologisk mångfald

Läs mer

Effektivare offentlig upphandling

Effektivare offentlig upphandling 2008-02-14 1 (7) Effektivare offentlig upphandling Anförande av Claes Norgren, generaldirektör Konkurrensverket, vid konferens Effektivare offentlig upphandling i Stockholm den 14/2 2008. Det talade ordet

Läs mer

VADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det?

VADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det? VADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det? För att du ska veta att maten är ekologisk räcker det att det står ekologisk på förpackningen. Eller så kikar du efter de här två märkena,

Läs mer