Huvudpositioner

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "2005-11-17. Huvudpositioner"

Transkript

1 Promemoria Utrikesdepartementet Enheten för internationell handelspolitik Kr Anna Block Mazoyer Telefon Mobil Styrdokument - Särskild och differentierad behandling (SDT) i WTO-förhandlingarna Huvudpositioner Det är centralt att nå en överenskommelse om SDT i Doharundan. SDT ska bidra till att u-länderna i högre grad integreras i världshandeln och förbättrar deras möjligheter att dra fördel av WTO:s regelverk. Det är viktigt att särbestämmelserna utformas så att de inte leder till att nya hinder skapas. SE skulle helst se att SDT behandlas i ett samlat grepp genom att man formulerar ett ramverk som främjar handel och tar hänsyn till länders olika kapacitet att genomföra WTO-regelverket. Bakgrund De olika WTO-avtalen innehåller bestämmelser som ger utvecklingsländerna särskilda rättigheter och de utvecklade länderna skyldigheter och möjligheter att behandla u-länder mer fördelaktigt än andra WTO-medlemmar. Denna typ av specialbestämmelser samlas under begreppet "special and differential treatment" (särskild och differentierad behandling). Förkortningen SDT används i denna PM. Det finns ca 150 villkor för SDT i WTO:s avtal. Dessa har WTOsekretariatet klassificerat i sex grupper: (i) öka u-ländernas möjligheter att exportera (ii) tillvarata (safeguard) u-ländernas intressen, (iii) flexibilitet i åtaganden, i åtgärder och i bruket av policyinstrument, (iv) övergångsperioder, (v) tekniskt bistånd, (vi) SDT av typ (i)-(v) enbart riktade till de minst utvecklade länderna. Om vi bortser från den sista gruppen är SDT i formen tillvarata u-ländernas intressen den vanligaste förekommande typen av SDT i WTO:s regler (ca 50 gånger), följt av flexibilitet. Övergångstider är den tredje vanligaste.

2 Det var krav från framför allt u-länderna om översyn av SDT inför och under Doha-mötet som ledde till att dessa frågor inkluderades i Dohadeklarationen. U-länderna uttrycke missnöje över att de existerande SDT-bestämmelserna var svåra att utnyttja (low utilisation rate), inte ställde tillräckligt bindande krav på i-länderna, hade otydliga målsättningar, innebar för korta övergångsperioderna och för dålig övervakning av utnyttjande och implementering. I-länderna (däribland Sverige) delade uppfattningen att SDT-bestämmelserna inte haft avsedd effekt. I synnerhet kan i-länderna kritiseras för att inte tillräckligt ha bidragit till u-ländernas handelsutveckling och deras förmåga att implementera WTO-avtalen. Det är vedertaget att de SDT-bestämmelser som införts under tidigare förhandlingsrundor ibland varit ett sätt att lappa ihop avtal som u-länder inte varit helt nöjda med. Ofta tillkom de ad hoc och utan att målsättningarna och effekterna av bestämmelserna analyserats. Någon konsensus fanns inte om hur hänsyn till utvecklingsdimensionen skulle beaktas i utformandet av nya avtal. Inte heller gjordes tillräcklig bedömning av länkarna mellan det mycket disparata systemet av olika bestämmelser eller av möjligheterna för u-länder att utnyttja bestämmelserna. Det ska noteras att antalet u- landsmedlemmar som deltog aktivt i de tidigare förhandlingarna var mycket mindre än idag. 2 Mandatet I Dohadeklarationens paragraf 44 sägs att SDT-bestämmelserna skall ses över i syfte att stärka dessa och göra dem mer precisa, effektiva och operationella. I paragrafen noteras att några medlemsländer har föreslagit ett ramavtal för SDT. En hänvisning görs också till det särskilda implementeringsbeslut som togs i Doha ("Decision on Implementationrelated Issues and Concerns") som bl.a. anger riktlinjer för översynen av SDT-bestämmelserna. Paragraf 12 i implementeringsbeslutet instruerar WTO:s kommitté för handel och utveckling (CTD) att: identifiera vilka SDT-bestämmelser som är bindande, överväga legala och praktiska implikationer av att göra fler bestämmelser bindande, liksom identifiera de bestämmelser som borde göras bindande. se över hur SDT-bestämmelserna kan göras mer effektiva och hur u- länder kan stödjas för att bättre kunna utnyttja dem. inom ramen för WTO:s arbetsprogram, ge förslag till hur SDTbestämmelserna skulle kunna inkorporeras i WTO:s regelverk. Förhandlingsläget

3 Inför ministermötet i Cancún hade enighet i princip uppnåtts om ett antal förslag i enlighet med mandatet, men eftersom förhandlingarna strandade fattades inte något beslut. Efter Cancún har förhandlingarna gått trögt. (I slutet av förra året anades en ljusning i förhandlingarna, men tillfället förlorades.) Detta beror i stor grad på oenighet mellan industriländer och utvecklingsländer om fokus på arbetet och att olika grupper av utvecklingsländer har delvis olika intressen. Därtill kommer att frågan utgör en del av WTO-förhandlingarna som helhet, och därmed är beroende av framsteg på andra centrala områden, inte minst jordbruk. Vid förhandlingsmötet i WTO:s kommitté för handel och utveckling (CTD/SS)14/11 om SDT nåddes inte några nya framsteg. Processen har under de senaste två månaderna främst fokuserat på de fem sk. avtalsspecifika förslagen från MUL-gruppen, dock utan att märkbara framsteg nåtts. Mötet utmynnade i att ordföranden (Faizel Ismail, Sydafrika) ska fortsätta konsultationerna om de fem MUL-förslagen samtidigt som en faktarapport förbereds från arbetet i CTD/SS till ministrarna i Hong Kong. Sverige verkar aktivt för att driva SDT-frågan framåt och för att EU ska verka som en konstruktiv part med en tillmötesgående inställning till de behov som utvecklingsländerna för fram i SDT-förhandlingarna. Vi anser det vara viktigt att SDT utformas på sådant sätt att inte nya hinder skapas mot framtida utveckling eller integrering i världshandelssystemet. Sverige har analyserat samtliga lagda SDT-förslag och lämnat synpunkter på dessa till kommissionen och EU:s övriga medlemsländer för att bidra till att utforma EU:s ståndpunkt. EU:s målsättning EU har presenterat vilka riktlinjer som bör finnas för SDT. Sådana riktlinjer och utformandet av SDT i framtiden bör syfta till att säkerställa att SDT bättre än förut bidrar till att integrera u-länder i den internationella handeln och förbättrar möjligheterna att dra fördel av WTO:s regelverk. Inför Hong Kong har KOM som målsättning att nå en överenskommelse om de fem avtalsspecifika MUL-förslagen, om möjligt kompletterade med de 28 åtgärder, som överenskoms inför Cancún. Förhandlingsparternas målsättning I det fortsatta arbete med SDT-frågorna är likeminded-gruppen viktig som plattform för utformande av förslag till förbättringar som kan lämnas EU och födas in Geneve. Nederländerna och UK är tillsammans med S de mest aktiva på detta område inom EU. KOM behöver aktiveras mer. Utanför EUkretsen är Schweiz, Kanada och Norge viktiga samarbetsparter. Sveriges allmänna inställning är dock att det är u-länderna själva som bör driva processen och lägga fram förslag. Svenska mål 3

4 4 Det är centralt i Doharundan att nå en överenskommelse om särskild och differentierad behandling, både vad gäller frågor som är specifika för enskilda avtal och övergripande aspekter. Regeringens syn är att SDT ska bidra till att utvecklingsländerna i högre grad integreras i världshandeln och förbättra deras möjligheter att dra fördel av WTO:s regelverk. Regeringen verkar för att EU ska vara en konstruktiv part med en tillmötesgående inställning till de behov som utvecklingsländerna för fram. För Sverige, liksom för övriga EU, är det av vikt att även övergripande aspekter hanteras. Det bör finnas en gemensam målsättning bakom särbestämmelserna. En svaghet med nuvarande system är att det saknas både en sammanhållande ram och en uppföljningsmekanism. Det är viktigt att särbestämmelserna utformas så att de inte leder till att nya hinder skapas. För att bidra till diskussionen inom EU, och i WTO, har två fristående forskare/konsulter på uppdrag av UD gjort en studie om SDT. Ett seminarium med internationellt deltagande hölls i Stockholm i augusti 2004, med uppföljning i Genève. Sverige verkar aktivt för att driva SDT-frågan framåt och för att EU ska verka som en konstruktiv part med en tillmötesgående inställning till de behov som utvecklingsländerna för fram i SDT-förhandlingarna. Vi anser det vara viktigt att SDT utformas på sådant sätt att inte nya hinder skapas mot framtida utveckling eller integrering i världshandelssystemet. Sverige har analyserat samtliga lagda SDT-förslag och lämnat synpunkter på dessa till kommissionen och EU:s övriga medlemsländer för att bidra till att utforma EU:s ståndpunkt. Mer specifikt bör framtida gemensamma grundprinciper/riktlinjer för SDT innehålla följande målsättningar: WTO:s grundläggande regler måste gälla lika för alla. Stora som små länder måste kunna förlita sig på det gemensamma regelverket och principerna om öppenhet och ickediskriminering. Parallella regelverk för i- och u-länder missgynnar både u-länders långsiktiga utveckling och deras förmåga att tillvarata sina offensiva intressen i WTO. Samtidigt måste WTO kunna hantera det faktum att länder på olika utvecklingsnivå kan ha olika intresse eller möjlighet att genomföra vissa avtal inom överskådlig framtid. Fattiga länders resursbrist och höga anpassningskostnader kan göra att övergångstider behöver vara längre eller, i vissa fall, t.o.m. utan slutdatum. Sverige utesluter heller inte att de fattigaste länderna helt undantas från vissa regler. SDT-bestämmelser ska vara handelsfrämjande snarare än handelsbegränsande. Exempelvis är det bättre med åtaganden från i- länders sida att främja u-länders export än med ökade rättigheter för u- länder att begränsa import. Samtidigt finns det situationer när u-länder behöver högre grad av flexibilitet, även i form av ökad möjlighet att skydda sin marknad för import. Det gäller framför allt i situationer då (1) handelsförhållandena i praktiken inte kan anses ske på

5 marknadsmässiga grunder, t.ex. vid dumpad export från i-länder, och (2) då tillgängliga skyddsinstrument (antidumping- och utjämningsåtgärder, skydd av inhemsk industri eller betalningsbalansåtgärder) inte är tillämpliga eller effektiva. SDT ska finnas med från början i förhandlingarna, inte vara nödlösning i slutet av förhandlingarna 1. Differentiering mellan u-länder ska ta sin utgångspunkt i vilken utvecklingsnivå som landet befinner sig på. Det är ett problem i det nuvarande handelssystemet att fattiga u-länder utan MUL-status tvingas leva upp till samma åtaganden som de mest utvecklade u-länderna. Ev. ytterligare differentiering mellan u-länder måste ta sin utgångspunkt i viljan att förbättra SDT-behandling för fattiga länder snarare än att "utgraduera" de rikare u-länderna från existerande SDT. SDT i WTOsystemet är en del av det övergripande förhandlingsresultatet och måste behandlas på samma sätt som andra gjorda överenskommelser. Helst bör en sådan principiell diskussion föras i CTD och gälla samtliga avtal under WTO. Tydligare kriterier behövs om vad som krävs under en övergångssperiod (både från u-länder och i-länder) för att säkerställa att perioden används för att förbereda implementering av avtal. Ett stegvis införande med tydliga genomförandestationer kan här var ett stöd. Eventuella kopplingar och synergieffekter mellan olika SDTbestämmelser (exempelvis mellan åtaganden, övergångsperioder, preferenser och tekniskt bistånd) behöver tillvaratas. 2 Det måste finnas en tydlig uppföljning i syfte att stärka förutsägbarheten i det stöd som i-länderna utlovar för att underlätta genomförande av åtaganden. Effektivare biståndsinsatser, utifrån u-landets utvecklingssituation, stödjer relevant kapacitetsuppbyggnad som behövs för att u-länderna ska kunna fullgöra sina åtaganden och kunna utnyttja WTO-systemet till sin fördel. Sådana insatser måste vara långsiktiga och baseras på landets utvecklingsstrategi. SDT måste beakta den totala kostnadsbilden, på såväl kort- som lång sikt, för implementering av åtaganden inom alla avtal. 5 1 Modalitetsdiskussionerna i förhandlingarna om jordbruk och industrivaror visar att detta är möjligt. Dock visar SDT-diskussionerna i bl.a jordbruksförhandlingarna att oklarheter kring syftet med SDT gör det svårt att enas hur SDT ska utformas. 2 Sverige presenterade inför Seattle ett förslag på stegvis implementering som kopplades och planerades till åtaganden om stöd som var nödvändigt för denna implementering.

Transatlantisk frihandel? Hinder mot handeln mellan EU och USA och möjliga lösningar. Niels Krabbe, Kommerskollegium

Transatlantisk frihandel? Hinder mot handeln mellan EU och USA och möjliga lösningar. Niels Krabbe, Kommerskollegium Transatlantisk frihandel? Hinder mot handeln mellan EU och USA och möjliga lösningar Niels Krabbe, Kommerskollegium 120330 Kommerskollegium och EU:s yttre handelspolitik Sammanställer svenska intressen,

Läs mer

Kontakt Bo Jerlström Ambassadör Telefon: 0709-62 00 15. Uttalande Utrikesdepartementet 27 juli 2007 Sten Tolgfors, Handelsminister

Kontakt Bo Jerlström Ambassadör Telefon: 0709-62 00 15. Uttalande Utrikesdepartementet 27 juli 2007 Sten Tolgfors, Handelsminister 2007 Uttalande Utrikesdepartementet 27 juli 2007 Sten Tolgfors om att svenskt företag tog hem uppdrag att renovera FN Idag meddelades att Skanska har fått uppdraget att renovera FN:s högkvarter i New York.

Läs mer

VECKOBREVET FRÅN GENÈVE

VECKOBREVET FRÅN GENÈVE VECKOBREVET FRÅN GENÈVE Besök Världshandelsbloggen http://blogg.ud.se/varldshandelsbloggen/ AKTUELLT OM HANDELSPOLITIKEN vecka 44-45 Sveriges representation vid de internationella organisationerna i Genève

Läs mer

Bryssel den 16 december 2002

Bryssel den 16 december 2002 ,3 Bryssel den 16 december 2002 :72 RFK MRUGEUXNHW (XURSHLVND NRPPLVVLRQHQ I UHVOnU HQ SSQDUH PDUNQDG VW G VRP L PLQGUH JUDG VQHGYULGHU KDQGHOQ RFK UDGLNDOW ElWWUH YLOONRU I UXWYHFNOLQJVOlQGHUQD.RPPLVVLRQHQODGHLGDJIUDPHWWDPELWL

Läs mer

TRIPS kontroversiellt patentavtal Trade Related Intellectual Property Rights

TRIPS kontroversiellt patentavtal Trade Related Intellectual Property Rights TRIPS kontroversiellt patentavtal Trade Related Intellectual Property Rights TRIPS-avtalet (Trade-Related Aspects of Intellectual Property Rights) reglerar immaterialrätt, eller skydd av intellektuell

Läs mer

Vässa EU:s klimatpoli tik. En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter

Vässa EU:s klimatpoli tik. En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter Vässa EU:s klimatpoli tik En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter Sammanfattning EU:s system för handel med utsläppsrätter (EU-ETS) är tillsammans med unionens

Läs mer

Protokoll SWEPRO:s möte den 8 december 2011 (74:e mötet)

Protokoll SWEPRO:s möte den 8 december 2011 (74:e mötet) Enheten för internationell handelsutveckling 2011-12-14 Dnr 5.4-2011/00266-15 Malin Gunnarsson Ljungkvist För kännedom SWEPRO:s ledamöter Protokoll SWEPRO:s möte den 8 december 2011 (74:e mötet) Plats:

Läs mer

Kommerskollegiums vision. Kommerskollegium. Sveriges myndighet för utrikeshandel och handelspolitik. Kommerskollegiums uppdrag.

Kommerskollegiums vision. Kommerskollegium. Sveriges myndighet för utrikeshandel och handelspolitik. Kommerskollegiums uppdrag. Kommerskollegium Kommerskollegiums vision Sveriges myndighet för utrikeshandel och handelspolitik Fri och öppen handel med klara spelregler Lena Johansson Generaldirektör Kommerskollegiums uppdrag Disposition

Läs mer

Kommenterad dagordning inför Jordbruks- och fiskerådet den 24 januari 2005. 1. Godkännande av den preliminära dagordningen

Kommenterad dagordning inför Jordbruks- och fiskerådet den 24 januari 2005. 1. Godkännande av den preliminära dagordningen SLUTLIG Kommenterad dagordning 2005-01-17 Jordbruksdepartementet EU-nämnden Miljö- och jordbruksutskottet Kopia: UD/EU-enheten Riksdagens Kammarkansli Kommenterad dagordning inför Jordbruks- och fiskerådet

Läs mer

Ökad välfärd och global utveckling - svensk handelspolitik i WTO:s Doharunda

Ökad välfärd och global utveckling - svensk handelspolitik i WTO:s Doharunda Utrikesutskottets yttrande 0/06:UU3y Ökad välfärd och global utveckling - svensk handelspolitik i WTO:s Doharunda Till näringsutskottet Näringsutskottet har vid sammanträde den oktober 0 beslutat att bereda

Läs mer

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen 2015-09-21 /Kjell Andersson. Remissyttrande över Promemorian Anläggningsbesked för biodrivmedel

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen 2015-09-21 /Kjell Andersson. Remissyttrande över Promemorian Anläggningsbesked för biodrivmedel SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen 2015-09-21 /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE M 2015/3227/R Till Miljö- och energidepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande över Promemorian Anläggningsbesked för biodrivmedel

Läs mer

Öppna gränser och frihandel. - Risker och möjligheter för svensk industri i dagens EU Cecilia Wikström Europaparlamentariker

Öppna gränser och frihandel. - Risker och möjligheter för svensk industri i dagens EU Cecilia Wikström Europaparlamentariker Öppna gränser och frihandel - Risker och möjligheter för svensk industri i dagens EU Cecilia Wikström Europaparlamentariker Hotet mot Schengensamarbetet Konsekvenser för transportsektorn Det europeiska

Läs mer

Remissyttrande. Europeiska Kommissionens förslag om ny kemikalielagstiftning

Remissyttrande. Europeiska Kommissionens förslag om ny kemikalielagstiftning Miljödepartementet Ert dnr M2003/3979/Knb 103 33 Stockholm Vårt dnr 327/2003 Stockholm, 2004-03-17 Remissyttrande Europeiska Kommissionens förslag om ny kemikalielagstiftning REACH Föreningen Svenskt Näringsliv

Läs mer

EG- kommissionens förslag till direktiv om handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom Europeiska unionen (KOM(2001)581)

EG- kommissionens förslag till direktiv om handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom Europeiska unionen (KOM(2001)581) 1 (5) Näringsdepartementet Enheten för energi, skog och basindustri 103 33 Stockholm EG- kommissionens förslag till direktiv om handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom Europeiska unionen (KOM(2001)581)

Läs mer

Slutlig. Kommenterad dagordning inför Jordbruks- och fiskerådet den 13-14 oktober 2014

Slutlig. Kommenterad dagordning inför Jordbruks- och fiskerådet den 13-14 oktober 2014 Slutlig Kommenterad dagordning Landsbygdsdepartementet 20141008 Kommenterad dagordning inför Jordbruks och fiskerådet den 1314 oktober 2014 Icke lagstiftande verksamhet FISKE 4. Förslag till rådets förordning

Läs mer

Bevakningsrapport för prioriterade EU-policyområden:

Bevakningsrapport för prioriterade EU-policyområden: Bevakningsrapport för prioriterade EU-policyområden: maj 2014 Detta är årets femte rapport om bevakning och påverkan av de prioriterade områdena för Stockholmsregionens Europaförening 2014. Innehållsförteckning

Läs mer

Remissvar EU:s förslag om ny kemikalielagstiftning REACH M2003/3975/Knb

Remissvar EU:s förslag om ny kemikalielagstiftning REACH M2003/3975/Knb Miljödepartementet 103 33 Stockholm registrator@environment.ministry.se Remissvar EU:s förslag om ny kemikalielagstiftning REACH M2003/3975/Knb Skogsindustrierna, som företräder massa- och pappersbruken

Läs mer

Rapport från möte med referensgruppen för WTO frågor den 30 september 2005

Rapport från möte med referensgruppen för WTO frågor den 30 september 2005 Promemoria 2005-10-03 Utrikesdepartementet Enheten för internationell handelspolitik Praktikant Mojtaba Ghodsi Telefon 08-405 21 85 Mobil 0733-40 28 51 E-post mojtaba.ghodsi@foreign.ministry.se Rapport

Läs mer

Fickfakta om svensk internationell handel och dess betydelse

Fickfakta om svensk internationell handel och dess betydelse Frihandel ger tillväxt Fickfakta om svensk internationell handel och dess betydelse sverige och frihandeln En allt öppnare världshandel, tillsammans med ett stabilt regelverk och fungerande samhällsinstitutioner,

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:2603 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft

Motion till riksdagen 2015/16:2603 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2603 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa

Läs mer

BILAGA. till. förslaget till rådets beslut

BILAGA. till. förslaget till rådets beslut EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 22.1.2016 COM(2016) 18 final ANNEX 3 PART 1/4 BILAGA till förslaget till rådets beslut om ingående av det ekonomiska partnerskapsavtalet mellan Europeiska unionen och

Läs mer

Frågor och svar om förslaget till högre kapitaltäckningskrav för de stora svenska bankgrupperna

Frågor och svar om förslaget till högre kapitaltäckningskrav för de stora svenska bankgrupperna PROMEMORIA Datum 2011-11-25 Frågor och svar om förslaget till högre kapitaltäckningskrav för de stora svenska bankgrupperna Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787

Läs mer

Kompletterande yttrande över PM Billigare utbyggnad av bredbandsnät, ert dnr N2015/2228/ITP

Kompletterande yttrande över PM Billigare utbyggnad av bredbandsnät, ert dnr N2015/2228/ITP Remissvar Sida 1(6) Diarienr 1.6-82/2015 Handläggare Godkänd av Marguerite Sjöström- Josephson t.f. VD Regeringskansliet Näringsdepartementet Enheten för IT politik 103 33 Stockholm Kompletterande yttrande

Läs mer

NYHETSBREVET FRÅN GENÈVE

NYHETSBREVET FRÅN GENÈVE NYHETSBREVET FRÅN GENÈVE Besök Världshandelsbloggen http://blogg.ud.se/varldshandelsbloggen/ AKTUELLT OM HANDELSPOLITIKEN vecka 16-20 Sveriges representation vid de internationella organisationerna i Genève

Läs mer

Direktivet om tjänster på den inre marknaden 1 - vidare åtgärder Information från EPSU (i enlighet med diskussioner vid NCC-mötet den 18 april 2007)

Direktivet om tjänster på den inre marknaden 1 - vidare åtgärder Information från EPSU (i enlighet med diskussioner vid NCC-mötet den 18 april 2007) Direktivet om tjänster på den inre marknaden 1 - vidare åtgärder (i enlighet med diskussioner vid NCC-mötet den 18 april 2007) 1. Introduktion Den 15 november 2006 antog Europaparlamentet direktivet och

Läs mer

Remiss: Nya regler om upphandling SOU 2014:51 och Ds 2014:25

Remiss: Nya regler om upphandling SOU 2014:51 och Ds 2014:25 Datum Er referens S2014/5303/RU Vår referens 2014-09-30 Stefan Holm Socialdepartementet Enheten för upphandlingsrätt 103 33 Stockholm Remiss: Nya regler om upphandling SOU 2014:51 och Ds 2014:25 Almega

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT

Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 15.4.2014 COM(2014) 223 final 2014/0125 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om fastställande av den ståndpunkt som Europeiska unionen ska inta i Världshandelsorganisationens

Läs mer

2005-11-24. Marknadstillträde för industrivaror (non-agricultural market access - NAMA)

2005-11-24. Marknadstillträde för industrivaror (non-agricultural market access - NAMA) REGERINGSKANSLIET Utrikesdepartementet Styrdokument Enheten för internationell handelspolitik Per Altenberg Telefon 08-4055706 E-post: per.altenberg@foreign.ministry.se Marknadstillträde för industrivaror

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM37. Direktiv om försäljning av varor på nätet eller annars på distans. Dokumentbeteckning.

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM37. Direktiv om försäljning av varor på nätet eller annars på distans. Dokumentbeteckning. Regeringskansliet Faktapromemoria Direktiv om försäljning av varor på nätet eller annars på distans Justitiedepartementet 2016-01-11 Dokumentbeteckning KOM(2015) 635 Förslag till Europaparlamentets och

Läs mer

Lönepolicy. med kriterier, tillämpningar, samt handlingsplan för åren 2014-2016. Fastställd av Kommunfullmäktige 2014-xx-xx, paragraf xx 2014-04-29

Lönepolicy. med kriterier, tillämpningar, samt handlingsplan för åren 2014-2016. Fastställd av Kommunfullmäktige 2014-xx-xx, paragraf xx 2014-04-29 A Lönepolicy med kriterier, tillämpningar, samt handlingsplan för åren 2014-2016 Fastställd av Kommunfullmäktige 2014-xx-xx, paragraf xx 2014-04-29 Inledning Dorotea kommuns samtliga verksamheter har till

Läs mer

Information från kommittémöte för säljfrämjande åtgärder den 3 mars 2015

Information från kommittémöte för säljfrämjande åtgärder den 3 mars 2015 1(6) Information från kommittémöte för säljfrämjande åtgärder den 3 mars 2015 Sammanfattning: Kommissionens gick igenom medlemsstaternas kommentar på sitt första utkast till genomförande akt med tillämpningsregler

Läs mer

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

EUROPEISKA KOMMISSIONEN EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den, 19.03.2002 C(2002) 708 Ärende: Statligt stöd nr N 327/01 Sverige Stöd till trädgårdsnäringen Herr Minister, Jag har äran att meddela Er att kommissionen inte har några

Läs mer

(Icke-lagstiftningsakter) FÖRORDNINGAR

(Icke-lagstiftningsakter) FÖRORDNINGAR 15.12.2011 Europeiska unionens officiella tidning L 332/1 II (Icke-lagstiftningsakter) FÖRORDNINGAR RÅDETS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) nr 1306/2011 av den 12 december 2011 om tydliggörande av tillämpningsområdet

Läs mer

Remiss EU-kommissions förslag till produktsäkerhetspaket i form av förordning om allmän produktsäkerhet samt förordning om marknadskontroll

Remiss EU-kommissions förslag till produktsäkerhetspaket i form av förordning om allmän produktsäkerhet samt förordning om marknadskontroll Remissvar 1 (7) Datum Dnr/Beteckning Ert datum Er beteckning 2012-02-21 Ju2013/1320/KO UD2012/41590/FIM ju.registrator@regeringskansliet.se ud.registrator@regeringskansliet.se anders.bagge@regeringskansliet.se

Läs mer

Cabotage. Promemoria

Cabotage. Promemoria Cabotage Promemoria RättsPM 2007:1 Utvecklingscentrum Malmö Februari 2007 2 Innehållsförteckning 1 Vad är cabotage?...3 2 Lagstiftning om cabotage....3 2.1 Centrala EU förordningar.....3 2.2 Förordning

Läs mer

Vetenskapsrådets jämställdhetsstrategi

Vetenskapsrådets jämställdhetsstrategi Styrelsen Bilaga 2 Vetenskapsrådets jämställdhetsstrategi Mål för Vetenskapsrådets jämställdhetsarbete Vetenskapsrådet ska, enligt instruktionen, främja jämställdheten inom sitt verksamhetsområde. Strategin

Läs mer

Remissyttrande. SOU 2011:5, Bemanningsdirektivets genomförande i Sverige, betänkande av Bemanningsutredningen

Remissyttrande. SOU 2011:5, Bemanningsdirektivets genomförande i Sverige, betänkande av Bemanningsutredningen Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm Vår referens: Niklas Beckman Er referens: A2011/533/ARM 2011-04-27 Remissyttrande SOU 2011:5, Bemanningsdirektivets genomförande i Sverige, betänkande av Bemanningsutredningen

Läs mer

Eventuella störningar i svensk handel med Ryssland och Ukraina

Eventuella störningar i svensk handel med Ryssland och Ukraina 2 På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 214-6-12 Eventuella störningar i svensk handel med Ryssland och Ukraina Sveriges exportvärde för jordbruksprodukter inklusive fisk till Ryssland och

Läs mer

Marknadsråd ägg 2014-05-27

Marknadsråd ägg 2014-05-27 Marknadsråd ägg 2014-05-27 Under 2013 ökade både produktionen och förbrukningen av ägg med knappt sex procent. Förprövningsstatistiken för 2013 tyder på en lägre vilja att investera i äggproduktion 2013

Läs mer

2013:20. Myndighetsanalys av Kommerskollegium

2013:20. Myndighetsanalys av Kommerskollegium 2013:20 Myndighetsanalys av Kommerskollegium MISSIV DATUM DIAR ENR 2013-12-09 2013/133-5 ERT DATUM ER BETECKN NG 2013-05-16 UF2013/29709/ UD/FIM Regeringen Utrikesdepartementet 103 33 Stockholm Myndighetsanalys

Läs mer

Policy Brief Nummer 2011:1

Policy Brief Nummer 2011:1 Policy Brief Nummer 2011:1 Varför exporterar vissa livsmedelsföretag men inte andra? Det finns generellt både exportörer och icke-exportörer i en industri, och de som exporterar kan vända sig till ett

Läs mer

Promemoria om ändring av Livsmedelsverkets föreskrifter (LIVSFS 2005:22) om kontroll vid handel med animaliska livsmedel inom den Europeiska unionen

Promemoria om ändring av Livsmedelsverkets föreskrifter (LIVSFS 2005:22) om kontroll vid handel med animaliska livsmedel inom den Europeiska unionen 1 (5) Promemoria Promemoria om ändring av Livsmedelsverkets föreskrifter (LIVSFS 2005:22) om kontroll vid handel med animaliska livsmedel inom den Europeiska unionen 1. Inledning Denna promemoria handlar

Läs mer

2016-02-29. Promemoria. Finansdepartementet. Upphandling av sociala tjänster och andra särskilda tjänster. 1. Bakgrund

2016-02-29. Promemoria. Finansdepartementet. Upphandling av sociala tjänster och andra särskilda tjänster. 1. Bakgrund Promemoria 2016-02-29 Finansdepartementet Välfärdsutredningen Johan Höök Telefon 08-405 37 98 Mobil 070-671 93 56 E-post johan.hook@regeringskansliet.se Upphandling av sociala tjänster och andra särskilda

Läs mer

Reflektion från seminarium 1. Jonas Borglund Projektledare för GOS-projektet

Reflektion från seminarium 1. Jonas Borglund Projektledare för GOS-projektet Reflektion från seminarium 1 Jonas Borglund Projektledare för GOS-projektet Viktiga budskap - Peter Uneklint, Trafikverket Det skarpa arbetet med ny nationell plan sker under 2016 och då gäller det för

Läs mer

Departementspromemorian Godkännande av motorfordon m.m., Ds 2008:8

Departementspromemorian Godkännande av motorfordon m.m., Ds 2008:8 YTTRANDE Rättssekretariatet Datum Dnr Torgny Johansson 2008-06-03 TV0-2008-255 Tel. 040-6613075 Ert datum Er referens torgny.johansson@tullverket.se 2008-03-19 N2008/2346/TR Näringsdepartementet 103 33

Läs mer

Sverige i den globala ekonomin nu och i framtiden

Sverige i den globala ekonomin nu och i framtiden Sverige i den globala ekonomin nu och i framtiden Göran Wikner, Hanna Norström Widell, Jonas Frycklund Maj 2007 Trender för svenskt företagande Bilaga 1 till Globala affärer regler som hjälper och stjälper

Läs mer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN. Årsrapport (2010 2011)

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN. Årsrapport (2010 2011) EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 18.12.2012 COM(2012) 775 final RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN Årsrapport (2010 2011) om tillämpningen av rådets förordning (EG) nr 953/2003 av den 26 maj 2003 om förhindrande

Läs mer

Utvecklingsaspekterna i Doharundan inför WTO:s ministermöte i Hongkong

Utvecklingsaspekterna i Doharundan inför WTO:s ministermöte i Hongkong RAPPORT Enheten för global handel 2005-07-04 Utvecklingsaspekterna i Doharundan inför WTO:s ministermöte i Hongkong 2 bilagor Vilka områden bör prioriteras? Det strategiskt viktigaste området ur ett utvecklingsperspektiv

Läs mer

Motion till riksdagen: 2014/15:2976 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft

Motion till riksdagen: 2014/15:2976 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft Kommittémotion Motion till riksdagen: 2014/15:2976 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft Sammanfattning Hela Sveriges utvecklingskraft, tillväxtpotential och sysselsättningsmöjligheter

Läs mer

Bidrag om åldersdiskriminering/niklas Bruun ALI 2007-02-04/Roland Kadefors/demografiuppdraget

Bidrag om åldersdiskriminering/niklas Bruun ALI 2007-02-04/Roland Kadefors/demografiuppdraget Bidrag om åldersdiskriminering/niklas Bruun ALI 2007-02-04/Roland Kadefors/demografiuppdraget Åldersdiskriminering och rättsläget i Sverige 1. Bakgrund I ett internationellt perspektiv är det inte ovanligt

Läs mer

WTO-avtalet om förenklade handelsprocedurer

WTO-avtalet om förenklade handelsprocedurer WTO-avtalet om förenklade handelsprocedurer WTO-avtalet om förenklade handelsprocedurer Första multilaterala avtalet sedan WTO bildades 1995 Syfte: Minska byråkratin och kostnaderna för internationell

Läs mer

UTSKICK Nr 10 2014-06-24

UTSKICK Nr 10 2014-06-24 SKATTEHUSET INFORMATION Aktuellt hos Skattehuset Utlandskonferenser 2014 Våra utlandskonferenser i höst. Vi åker till: Rhodos, 14-21 sep Rhodos byråvecka, FULLBOKAD Medelhavskryssning, 4-12 okt FÅTAL PL

Läs mer

Import- och exportföreskrifter/veterinärkontroll m.m. 1. Definitioner

Import- och exportföreskrifter/veterinärkontroll m.m. 1. Definitioner Import- och exportföreskrifter/veterinärkontroll m.m. 1 Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2011:49) om införsel av sällskapsdjur och hund- och kattsperma samt hundar, katter och illrar avsedda

Läs mer

Introduktion till EU:s antidumpningstullar

Introduktion till EU:s antidumpningstullar Introduktion till EU:s antidumpningstullar Tulldagarna 2012 Jonas Kasteng Kommerskollegium Vad är handelspolitiska skyddsinstrument? 1 Handelspolitiska skyddsinstrument Antidumpningsåtgärder mot dumpad

Läs mer

TRIPS och tillgång till läkemedel

TRIPS och tillgång till läkemedel 30 januari 2008 Diarienummer: 100-280-06 TRIPS och tillgång till läkemedel Kommerskollegiums analys av de nya reglerna om tvångslicenser Sammanfattning av utredningen The WTO decision on compulsory licensing:

Läs mer

Kommunernas regelöversyn utifrån tjänstedirektivet. En vägledning

Kommunernas regelöversyn utifrån tjänstedirektivet. En vägledning Kommunernas regelöversyn utifrån tjänstedirektivet En vägledning Kommerskollegiums EU-helpdesk Telefon: 08-690 49 80 E-post: euhelpdesk@kommers.se Kommerskollegium är den myndighet i Sverige som ansvarar

Läs mer

Remissvar avseende kompletterande remiss om förhållandet mellan Solvens II-direktivet och tjänstepensionsdirektivet

Remissvar avseende kompletterande remiss om förhållandet mellan Solvens II-direktivet och tjänstepensionsdirektivet Till Finansdepartementet Enheten för försäkring och redovisning E-postadress: registrator@finance.se 2012-07-12 Remissvar avseende kompletterande remiss om förhållandet mellan Solvens II-direktivet och

Läs mer

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Åtföljande dokument till

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Åtföljande dokument till EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 27.3.2013 SWD(2013) 96 final ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN Åtföljande dokument till Förslag till EUROPAPARLAMENTETS

Läs mer

Vissa handelspolitiska frågor

Vissa handelspolitiska frågor Näringsutskottets betänkande 09/:NU3 Vissa handelspolitiska frågor Sammanfattning I betänkandet behandlar utskottet 4 motionsyrkanden om olika handelspolitiska frågor. Samtliga yrkanden avstyrks av utskottet.

Läs mer

Svensk export och internationalisering Utveckling, utmaningar, företagsklimat och främjande (SOU 2008:90) Remiss från Utrikesdepartementet

Svensk export och internationalisering Utveckling, utmaningar, företagsklimat och främjande (SOU 2008:90) Remiss från Utrikesdepartementet PM 2008: RI (Dnr 305-2465/2008) Svensk export och internationalisering Utveckling, utmaningar, företagsklimat och främjande (SOU 2008:90) Remiss från Utrikesdepartementet Borgarrådsberedningen föreslår

Läs mer

0HG HXURSHLVNW GLJLWDOW LQQHKnOO EHKnOOHUYLOHGQLQJHQ

0HG HXURSHLVNW GLJLWDOW LQQHKnOO EHKnOOHUYLOHGQLQJHQ 63((&+ (UNNL/LLNDQHQ Ledamot av Europeiska kommissionen med ansvar för näringspolitik och informationssamhället 0HG HXURSHLVNW GLJLWDOW LQQHKnOO EHKnOOHUYLOHGQLQJHQ Norden digitalt konferens +HOVLQJIRUVGHQRNWREHU

Läs mer

TIDIGA INSATSER FÖR BARN I BEHOV AV STÖD (ECI) MEDDELANDEN OM RIKTLINJER

TIDIGA INSATSER FÖR BARN I BEHOV AV STÖD (ECI) MEDDELANDEN OM RIKTLINJER TIDIGA INSATSER FÖR BARN I BEHOV AV STÖD (ECI) MEDDELANDEN OM RIKTLINJER Inledning Här följer en översikt över slutsatser och rekommendationer av den analys om tidiga insatser för barn i behov av stöd

Läs mer

Gunnel Liliefelt-Gustafsson den / 2008. Solbritt Lonne-Rahm den / 2008

Gunnel Liliefelt-Gustafsson den / 2008. Solbritt Lonne-Rahm den / 2008 1(6) Justeras: Gunnel Liliefelt-Gustafsson den / 2008 Solbritt Lonne-Rahm den / 2008 Lokal förhandlingsordning för löneöversyn 2008 vid Karolinska Universitetssjukhuset Parter: Karolinska Universitetssjukhuset,

Läs mer

PM angående tendensen att likställa ideell verksamhet med privat näringsverksamhet.

PM angående tendensen att likställa ideell verksamhet med privat näringsverksamhet. PM angående tendensen att likställa ideell verksamhet med privat näringsverksamhet. Bakgrund I Sverige finns sedan länge en partiövergripande syn på människors självorganisering i ideella föreningar som

Läs mer

30.12.2005 Europeiska unionens officiella tidning L 347/1. (Rättsakter vilkas publicering är obligatorisk)

30.12.2005 Europeiska unionens officiella tidning L 347/1. (Rättsakter vilkas publicering är obligatorisk) 30.12.2005 Europeiska unionens officiella tidning L 347/1 I (Rättsakter vilkas publicering är obligatorisk) RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 2173/2005 av den 20 december 2005 om upprättande av ett system med

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-74

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-74 EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för internationell handel 4.10.2012 2012/2114(INI) ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-74 Förslag till betänkande Jan Zahradil (PE492.903v01-00) Finansiering av små och medelstora EU-företags

Läs mer

KLYS och Copyswedes synpunkter på EU-kommissionens förslag till förordning om s k portabilitet för innehållstjänster online på den inre marknaden

KLYS och Copyswedes synpunkter på EU-kommissionens förslag till förordning om s k portabilitet för innehållstjänster online på den inre marknaden Stockholm den 5 februari 2016 Justitiedepartementet 103 33 Stockholm KLYS och Copyswedes synpunkter på EU-kommissionens förslag till förordning om s k portabilitet för innehållstjänster online på den inre

Läs mer

Rättspraxis: Vägledande rättsfall om anmälningsdirektivet från EU-domstolen och svenska domstolar

Rättspraxis: Vägledande rättsfall om anmälningsdirektivet från EU-domstolen och svenska domstolar 2013-02-20 Rättspraxis: Vägledande rättsfall om anmälningsdirektivet från EU-domstolen och svenska domstolar Genom åren har EU:s domstol i sina avgöranden förtydligat hur anmälningsdirektivet (98/34/EG)

Läs mer

(Icke-lagstiftningsakter) FÖRORDNINGAR

(Icke-lagstiftningsakter) FÖRORDNINGAR 23.4.2010 Europeiska unionens officiella tidning L 102/1 II (Icke-lagstiftningsakter) FÖRORDNINGAR KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) nr 330/2010 av den 20 april 2010 om tillämpningen av artikel 101.3 i fördraget

Läs mer

Uthållighetsmärkning av livsmedel (Projektredovisning) Bakgrund

Uthållighetsmärkning av livsmedel (Projektredovisning) Bakgrund Uthållighetsmärkning av livsmedel (Projektredovisning) Certifieringar och märkningar av produkter och verksamheter i livsmedelssektorn; Kvalitet, produktsäkerhet, miljö, djuromsorg, arbetsmiljö och socialt

Läs mer

Folkhälsokommitténs sekretariat. Johan Jonsson 2013-03-18

Folkhälsokommitténs sekretariat. Johan Jonsson 2013-03-18 1(9) PM Folkhälsokommitténs sekretariat Referens Datum Diarienummer Johan Jonsson 2013-03-18 FOLKHÄLSOKOMMITTÈN Regionfullmäktiges uppdrag regionstyrelsen ska utvärdera regionens samlade folkhälsoinsatser

Läs mer

Europeiska unionens råd Bryssel den 17 juni 2016 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare

Europeiska unionens råd Bryssel den 17 juni 2016 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare Europeiska unionens råd Bryssel den 17 juni 2016 (OR. en) 10442/16 ADD 17 FÖLJENOT från: inkom den: 16 juni 2016 till: Komm. dok. nr: Ärende: ENV 440 AGRI 357 SAN 272 MI 464 CHIMIE 41 IA 43 Jordi AYET

Läs mer

Tal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?"

Tal vid seminarium Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga? SPEECH/07/501 Margot Wallström Vice-President of the European Commission Tal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?" Arrangerat av Ekonomiska och sociala

Läs mer

Verksamhetsplan för Sveriges Hamnar 2014

Verksamhetsplan för Sveriges Hamnar 2014 Verksamhetsplan för Sveriges Hamnar 2014 Innehållsförteckning Inledning... 1 Sveriges Hamnars vision... 1 Verksamhetsidé... 2 Omvärldsförutsättningar... 2 Sveriges Hamnars förutsättningar... 2 Kortsiktiga

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-28

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-28 EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för utveckling 2011/2019(BUD) 5.5.2011 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-28 (PE462.791v01-00) Mandatet för trepartsmötet om förslaget till budget för 2012 (2011/2019(BUD)) AM\866542.doc

Läs mer

Information inför projektansökan inom nationella program. Bilaga: Statsstöd. Rapport 0002

Information inför projektansökan inom nationella program. Bilaga: Statsstöd. Rapport 0002 Information inför projektansökan inom nationella program Bilaga: Statsstöd Rapport 0002 Rev A Information inför projektansökan inom nationella program Bilaga: Statsstöd KOM 0027 Tillväxtverket Stockholm,

Läs mer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 30.3.2015 COM(2015) 138 final RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET om utövande av delegering av befogenheter till kommissionen i enlighet med Europaparlamentets

Läs mer

Sammanfattning av Svenskt Växtskydds synpunkter och förslag:

Sammanfattning av Svenskt Växtskydds synpunkter och förslag: Stockholm 2014-09-01 Remissyttrande Ert Dnr: M2013/2065/Ke Vårt Dnr: SV/2/14 Miljödepartementet Kemikalieenheten 103 33 Stockholm Förslag till ny nationell reglering om avgifter för ansökningar som rör

Läs mer

För delegationerna bifogas de slutsatser som Europeiska rådet antog vid mötet.

För delegationerna bifogas de slutsatser som Europeiska rådet antog vid mötet. Europeiska rådet Bryssel den 26 juni 2015 (OR. en) EUCO 22/15 CO EUR 8 CONCL 3 FÖLJENOT från: Rådets generalsekretariat till: Delegationerna Ärende: Europeiska rådets möte (25 och 26 juni 2015) Slutsatser

Läs mer

GATT 1947 General Agreement on Tariffs and Trade. WTO 1994 World Trade Organization. GATS 1994 General Agreement on Trade in Services

GATT 1947 General Agreement on Tariffs and Trade. WTO 1994 World Trade Organization. GATS 1994 General Agreement on Trade in Services GATT 1947 General Agreement on Tariffs and Trade WTO 1994 World Trade Organization GATS 1994 General Agreement on Trade in Services GATS ingår i ett större mönster Makt och kontroll flyttar utanför landets

Läs mer

Effektivare offentlig upphandling

Effektivare offentlig upphandling 2008-02-14 1 (7) Effektivare offentlig upphandling Anförande av Claes Norgren, generaldirektör Konkurrensverket, vid konferens Effektivare offentlig upphandling i Stockholm den 14/2 2008. Det talade ordet

Läs mer

Information från kommittémöte för säljfrämjande åtgärder den 20 januari 2015

Information från kommittémöte för säljfrämjande åtgärder den 20 januari 2015 1(7) Information från kommittémöte för säljfrämjande åtgärder den 20 januari 2015 Sammanfattning Kommissionens presenterade sitt utkast till genomförande akt med tillämpningsregler för säljfrämjande åtgärder,

Läs mer

Hjälpmedelsnämnden i Värmland Styrdokument för förskrivning av hjälpmedel

Hjälpmedelsnämnden i Värmland Styrdokument för förskrivning av hjälpmedel Hjälpmedelsnämnden i Värmland Styrdokument för förskrivning av hjälpmedel Beskrivning av vad som styr inriktningen av vilka hjälpmedel som tillhandahålls och riktlinjerna för förskrivning inom Hjälpmedelsnämnden

Läs mer

NordGens Miljösamordningsgrupp Möte Nr.7. 22 November 2012 09.00-12.00 CET Kringler conference center, Norge

NordGens Miljösamordningsgrupp Möte Nr.7. 22 November 2012 09.00-12.00 CET Kringler conference center, Norge NordGens Miljösamordningsgrupp Möte Nr.7 22 November 2012 09.00-12.00 CET Kringler conference center, Norge Närvarande: Danmark Lars Landbo (LL) Jordbruk/skog Island Sigurdur A. Thrainsson (SAT) Miljö

Läs mer

Tillståndsplikt och övervakning av utsläpp

Tillståndsplikt och övervakning av utsläpp Tillståndsplikt och övervakning av utsläpp Kristin Gunnarsson Naturvårdsverket 2014-11-27 Innehåll del 1 Del 1 Tillståndsplikt anläggningar Verksamheter som ingår Definition av en anläggning Uppstart respektive

Läs mer

Tillsammans för en rättvisare värld

Tillsammans för en rättvisare värld Tillsammans för en rättvisare värld 2 Inledning Den värld vi lever i är inte rättvis. Miljoner människor lider av fattigdom, sjukdomar, krig och konflikter. Mänskliga rättigheter kränks och för många är

Läs mer

Konsekvenser för Sverige av EU-kommissionens förslag på klimat-och energipolitiskt ramverk

Konsekvenser för Sverige av EU-kommissionens förslag på klimat-och energipolitiskt ramverk PM Nr 24, 2014 Konsekvenser för Sverige av EU-kommissionens förslag på klimat-och energipolitiskt ramverk Miljöekonomiska enheten 2014-01-31 Konjunkturinstitutet Dnr 4.2-2-3-2014 Konsekvenser för Sverige

Läs mer

1 Förslaget 2015/16:FPM50. förslaget som rör finansiering av kommissionens föreslagna egna kontroller utanför EU-budgeten via nationella myndigheter.

1 Förslaget 2015/16:FPM50. förslaget som rör finansiering av kommissionens föreslagna egna kontroller utanför EU-budgeten via nationella myndigheter. Regeringskansliet Faktapromemoria Förordning om typgodkännande för motorfordon Näringsdepartementet 2016-02-24 Dokumentbeteckning KOM (2016) 31 Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om

Läs mer

Tidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden: 20 oktober 2006

Tidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden: 20 oktober 2006 Bilaga 1 Slutlig Rådspromemoria 2006-12-08 Jordbruksdepartementet Naturresurs- och sameenheten Rådets möte den 19-21 december 2006 Dagordningspunkt 3a och 3b Rubrik: 3. Ekologiska produkter: a) Förslag

Läs mer

Famnas faktablad om EU 4. Finansiering av tjänster av allmänt intresse

Famnas faktablad om EU 4. Finansiering av tjänster av allmänt intresse Famnas faktablad om EU 4. Finansiering av tjänster av allmänt intresse Bakgrund Som nämnts i de tidigare faktabladen så saknas en tydlig definition av begreppet allmänna tjänster på gemenskapsnivån. Däremot

Läs mer

KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) nr / av den 7.7.2014

KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) nr / av den 7.7.2014 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 7.7.2014 C(2014) 4517 final KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) nr / av den 7.7.2014 om genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/125/EC avseende krav på

Läs mer

15605/2/12 REV 2 ADD 1 /chs 1 DG D 1B

15605/2/12 REV 2 ADD 1 /chs 1 DG D 1B EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 31 maj 2013 (3.6) (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2008/0243 (COD) 15605/2/12 REV 2 ADD 1 ASILE 129 CODEC 2520 OC 601 UTKAST TILL RÅDETS MOTIVERING Ärende: Rådets

Läs mer

LÖNER 1 april 2012 31 mars 2013

LÖNER 1 april 2012 31 mars 2013 Preliminär ÖVERENSKOMMELSE EnergiFöretagens Arbetsgivareförening (EFA) och SEKO har idag träffat nedanstående avtal att gälla vid samtliga EFAs medlemsföretag för tiden 1 april 2012-31 mars 2013. Överenskommelsen

Läs mer

1999-04-14 Dnr 110-948-1999. Yvonne Gustafsson, UD-IH

1999-04-14 Dnr 110-948-1999. Yvonne Gustafsson, UD-IH Dnr 110-948-1999 För kännedom: Yvonne Gustafsson, UD-IH Per-Göran Öjeheim, JO Mats Ringborg, UD Arne Rodin, UD-IH Anders Ahnlid, UD-IH Karin Eckerdal, UD-IH Håkan Björklund, UD-IH Arne Karlsson, SJV Utrikesdepartementet

Läs mer

VÄGLEDNING 2014-06-26 2 (8)

VÄGLEDNING 2014-06-26 2 (8) KKV2002, v1.2, 2011-02-05 VÄGLEDNING 2014-06-27 1 (8) 1 Riktlinjer för användning av hållbarhetskriterier vid offentlig upphandling Konkurrensverket ger i detta dokument en rättslig och praktisk bakgrund

Läs mer

EUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 8 mars 2010 (15.3) (OR. en) 17279/3/09 REV 3 ADD 1. Interinstitutionellt ärende: 2008/0192 (COD)

EUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 8 mars 2010 (15.3) (OR. en) 17279/3/09 REV 3 ADD 1. Interinstitutionellt ärende: 2008/0192 (COD) EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 8 mars 2010 (15.3) (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2008/0192 (COD) 17279/3/09 REV 3 ADD 1 SOC 762 CODEC 1426 RÅDETS MOTIVERING Ärende: Rådets ståndpunkt vid första

Läs mer

Information från expertgruppen och kommittén för vin 20 oktober 2015

Information från expertgruppen och kommittén för vin 20 oktober 2015 1(5) Information från expertgruppen och kommittén för vin 20 oktober 2015 Sammanfattning Förslag till förenklingar av vissa rapporteringskrav diskuterades. Röstning om ändringar av förordning 555/2008,

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2012/13:FPM100. Utkast förhandlingsmandat för handelsoch investeringsavtal mellan EU och USA. Dokumentbeteckning

Regeringskansliet Faktapromemoria 2012/13:FPM100. Utkast förhandlingsmandat för handelsoch investeringsavtal mellan EU och USA. Dokumentbeteckning Regeringskansliet Faktapromemoria Utkast förhandlingsmandat för handelsoch investeringsavtal mellan EU och USA Utrikesdepartementet 2013-05-17 Dokumentbeteckning KOM (2013) 316 Final Rekommendation till

Läs mer

Yttrande över motion 2014:11 av Gunilla Roxby Cromwall (V) med flera om att ställa krav på vinstbegränsning vid upphandling

Yttrande över motion 2014:11 av Gunilla Roxby Cromwall (V) med flera om att ställa krav på vinstbegränsning vid upphandling Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Peter Ölund TJÄNSTEUTLÅTANDE 2015-04-23 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2015-06-02, P 19 1 (3) HSN 1411-1524 Yttrande över motion 2014:11 av Gunilla Roxby Cromwall

Läs mer

Kommittédirektiv. Utredning om tredjepartstillträde till fjärrvärmenäten. Dir. 2009:5. Beslut vid regeringssammanträde den 22 januari 2009

Kommittédirektiv. Utredning om tredjepartstillträde till fjärrvärmenäten. Dir. 2009:5. Beslut vid regeringssammanträde den 22 januari 2009 Kommittédirektiv Utredning om tredjepartstillträde till fjärrvärmenäten Dir. 2009:5 Beslut vid regeringssammanträde den 22 januari 2009 Sammanfattning av uppdraget En utredare ska närmare analysera förutsättningarna

Läs mer