Kort om immaterialrätt

Transkript

1 Kort om immaterialrätt

2 Har du koll på verktygslådan för att stödja affärsidéer? Vill du ha uppslag till diskussioner kring immaterialrätt?

3 001 - symbolen används för att visa att upphovsrätt (copyright) åberopas. Det finns inget rättsligt krav att använda den.

4 002 Copyleft När en aktör frånsäger sig vissa rättigheter inom immaterialrätten, ofta kopplat till att denne samtidigt inför skyldigheter. En av grundtankarna inom Open Source, där licenser som GNU/GPL är exempel på Copyleft.

5 003 Copyright Copyright är den engelska termen för upphovsrätt.

6 004 Counterfeiting Förfalskning av skyddade produkter, dvs när någon olovligt säljer kopior av en produkt under originaltillverkarens varumärke.

7 005 Creative Commons (CC) En plattform genom vilken artister, forskare och andra på ett enkelt sätt kan dela med sig av sina verk. CC bygger egentligen på grundprincipen inom upphovsrätten, d.v.s. gratis tillgång för icke-kommersiellt bruk, medan ersättning måste betalas för kommersiell användning.

8 006 Crowdsourcing En övergripande modell för kollektivt samarbete. Idén är en av grundtankarna i projektet Webb 2.0, där användarna ska bjudas in att aktivt bidra till utveckling. Det sker antingen genom att forma virtuella team via sociala nätverk eller att individen anonymt bidrar direkt med egna förslag eller kompetens.

9 007 Dual Licensing Särskild form av licens för fri programvara som introducerats av företaget MySQL. Principen är att man erbjuder två olika licenser: en fri version som är gratis och en avgiftsbelagd för dem som vill behålla resultatet av sin utveckling av programvaran för sig själv.

10 008 EPO European Patent Office är ett gemensamt patentverk i München som inrättats genom den europeiska patentkonventionen (EPC). Detta patentverk granskar och beviljar så kallade europeiska patent.

11 009 EU-patent Patent som ska kunna ge ett enhetligt skydd i alla EUs medlemsländer. Granskning och beviljande ska precis som för dagens europeiska patent ske vid EPO. Detta patent finns inte ännu, men EU:s Konkurrenskraftsråd antog i december 2009 en principöverenskommelse om att ett EU-patent ska införas.

12 010 Europeiskt patent Patent som beviljas av det europeiska patentverket (EPO) och sedan kan gälla i ett antal europeiska länder. Sökanden väljer själv i vilka av EPOs över 30 medlemsländer man vill göra patentet giltigt. Patenten blir nationella patent i dessa länder, dvs det är ett knippe nationella patent och inte (som ett EU-patent) ett enhetligt patentskydd för flera länder.

13 011 Företagshemlighet Information om affärs- eller driftförhållanden i ett företag som företaget håller hemlig och som ifall den röjs medför skada för företaget. Lagen om företagshemligheter ger skydd mot att sådan information olovligen avslöjas eller utnyttjas.

14 012 Gemenskapsformgivning (EU-formgivning) Mönster/designskydd som gäller i samtliga EU-länder. Det finns dels ett treårigt skydd som uppkommer utan registrering, dels ett skydd som kräver registrering vid EU-myndigheten OHIM och som då kan gälla i upp till 25 år.

15 013 Gemenskapsvarumärke (EU-varumärke) Ett varumärke med giltighet för hela EU-området. Beviljas av EU-myndigheten OHIM.

16 014 Generika Generika eller generiskt läkemedel är ett läkemedel där den aktiva substansen tidigare varit patentskyddad men där patenttiden löpt ut. Det första godkända läkemedlet som innehåller en viss aktiv substans kallas original läkemedel. Generika kan säljas av andra än originaltillverkaren och säljs då under ett annat varumärke än originalläkemedlet.

17 015 GNU/GPL, BSD-licenser med flera GNU General Public License (GNU/GPL) och Berkeley Software Distribution (BSD), är två exempel på upphovsrättslicens för fri programvara. Grundprincipen är att programvaran får användas i eget, valfritt syfte men att förbättringar av programmet ska distribueras så att andra kan dra nytta av modifieringarna. Licenserna kan anpassas efter aktörens affärsmodell.

18 016 Grace period Om du har offentliggjort din design innan du ansöker om ett designskydd har du 12 månader på dig att ge in ansökan. Detta kallas för en nyhetsfrist eller grace period. I USA och Japan men inte i Sverige finns en nyhetsfrist även för patentansökningar.

19 017 Immaterialrätt Den del av juridiken som handlar om skyddet för intellektuellt skapande, som uppfinningar, varumärken, form och design, musik, film, konstverk, texter med mera. Också företagshemligheter brukar ibland räknas in.

20 018 Immateriell tillgång En tillgång som inte går att ta på. Exempel på immateriella tillgångar är kunskap och annat intellektuellt skapande, patent, licensrättigheter och goodwill.

21 019 Informationsföreläggande Beslut från en domstol som innebär att den som gör intrång och vissa andra aktörer måste ge den som äger immaterialrättigheterna information om de intrångsgörande varornas/tjänsternas ursprung och distributionsnät. Avsikten är att underlätta för rättsinnehavaren att utreda intrång. Bestämmelserna infördes i Sverige som en följd av IPRED-direktivet.

22 020 Industriellt rättsskydd Skyddet för patent, varumärken och design går under den gemensamma beteckningen det industriella rättsskyddet. Upphovsrätten ingår inte i detta. Gemensamt för de flesta former av industriellt rättsskydd är att de måste registreras för att gälla.

23 021 Innovation Resultatet av en kreativ process en ny idé som förverkligas och används. Innovationer är inte bara tekniska produkter utan kan också vara nya tjänster, metoder och affärsmodeller.

24 022 Intrång När någon olovandes använder sig av någon annans rättighet, medvetet eller omedvetet. Prövning av om användningen är ett intrång sker genom ett domstolsförfarande.

25 023 Intellectual Property (IP) och Intellectual Property Rights (IPR) Är två engelska samlingsnamn för de olika formerna av immateriella tillgångar och rättigheter.

26 024 Invändning När ett patent, ett mönsterskydd eller ett varumärke beviljats kan den som anser att beviljandet är felaktigt göra en invändning. Patentverket omprövar då sitt beslut. Invändningen måste göras inom en viss kortare tid från beslutet.

27 025 Intellectual Property Rights Enforcement Directive (IPRED) EU-direktiv som harmoniserar lagarna om intrång i immateriella rättigheter. Infördes i Sverige 2009 genom den s k IPRED-lagen (även kallad piratjägarlagen eller fildelningslagen) som egentligen är ett antal förändringar i redan gällande lagar om immaterialrätt.

28 026 Kommersialisera En process där ett forskningsresultat eller idé realiseras och blir en kommersiell produkt. Detta kan ske i ett eget företag eller genom att man säljer eller upplåter rätten att utnyttja idén till någon annan.

29 027 Kopiering för privat bruk Även om en produkt är upphovsrättsskyddad, så får man som huvudregel göra ett eller några få exemplar av ett verk till sig själv eller sin familj, förutsatt att det exemplar man kopierar är lagligt. Detta gäller dock inte alltid. Till exempel får man inte kopiera datorprogram (förutom säkerhetskopior).

30 028 Licens Ordet kommer från latinets licentia som betyder tillåtelse. Genom ett licensavtal kan en rättighetsinnehavare ge utvalda personer eller företag rätt att utnyttja sina immateriella rättigheter. En licens kan gälla delar av rättigheterna eller allt, mot betalning eller gratis, för visst geografiskt område eller globalt etc.

31 029 Madridprotokollet Madridprotokollet är ett avtal mellan ett antal länder om internationell registrering av varumärken som syftar till att göra det enklare att skydda sitt varumärke i flera länder.

32 030 Monopol En situation där en aktör ensam kontrollerar utbudet av en vara eller tjänst, d v s det finns ingen möjlighet till val av alternativa producenter för konsumenten.

33 031 Mönsterskydd (designskydd) Mönster/designskydd är ett formskydd för utseendet på produkter, t ex föremål, förpackningar, grafiska symboler, typsnitt eller gränssnitt för datorprogram. En ny design har skydd utan registrering i 3 år. Man kan få skydd i upp till 25 år genom registrering hos PRV (för skydd i Sverige) eller hos EU-myndigheten OHIM (för skydd i hela EU).

34 032 Nyhetskrav För att en uppfinning skall kunna patenteras måste den vara ny, d v s inte vara tidigare känd. Har uppfinningen offentliggjorts, t ex på en mässa eller genom publicering i en tidskrift, kan skydd normalt inte beviljas. Ett krav på nyhet finns också för att en design ska kunna få mönsterskydd.

35 033 Närstående rättigheter Vissa rättigheter som liknar upphovsrätt och regleras i upphovsrättslagen, men som inte räknas in i den egentliga upphovsrätten. De omfattar t ex artisters rättigheter till sina framträdanden och filmproducenters rättigheter till en film.

36 034 Office for Harmonization in the Internal Market (OHIM) Myndighet som handlägger och beviljar varumärkes- och mönster/designskydd som gäller för hela EU. Belägen i Alicante, Spanien.

37 035 Open innovation Ett samlingsnamn för samarbetsmodeller för utvecklingsprojekt. Principen innebär att en grupp individer eller företag samarbetar och delar på immaterialrättigheter eller resurser, ofta för forskning och utveckling runt ett tekniskt problem. Exempel på sådana samarbetsformer är: Open Source, Standardisering, Patentpooler, Crowdsourcing och User Innovation.

38 036 Open source (öppen källkod) En programvara eller projekt där källkoden är fritt tillgänglig att använda, läsa, modifiera och vidaredistribuera. Det är tillåtet att använda den i en affärsverksamhet, men alla förändringar och anpassningar måste i sin tur också göras fritt tillgängliga till andra. Villkor för rättigheter och skyldigheter regleras genom licensavtal med den som skapat programmet.

39 037 Patent Patent skyddar uppfinningar, d.v.s. lösningar på tekniska problem. Inte bara produkter utan även metoder och användningssätt kan patenteras. Ett patent ger ensamrätt att använda en uppfinning kommersiellt. Det innebär att ingen annan har rätt att till exempel tillverka eller sälja den. Patent beviljas av patentverk och gäller upp till 20 år.

40 038 Patentbyrå Ett konsultföretag som hjälper företag och personer med att registrera och försvara olika immaterialrättsliga skydd.

41 039 Patent Cooperation Treaty (PCT) En internationell konvention som gör det enklare att söka patent i många länder. Principen är att ett fåtal patentmyndigheter världen över är auktori serade att göra en särskild bedömning av patentansökningar. Deras utlåtande används sedan som ledning för granskningen hos nationella patentverk.

42 040 Patent- och registreringsverket (PRV) Myndighet som beviljar patent, varumärken och mönster/designskydd i Sverige.

43 041 Piratkopiering Olovlig kopiering av upphovsrättsligt skyddade verk. På senare tid har termen ofta kommit att syfta på olaglig digital distribution av musik, filmer, program och spel via så kallade fildelningsprogram.

44 042 -symbolen används för att visa att ett visst varumärke är registrerat, men det är inget rättsligt krav att använda den. Det strider mot marknadsföringslagen att använda sig av symbolen om varumärket inte är registrerat.

45 043 Skyddstid Den tid ensamrätten gäller. Skyddstiderna är olika för olika immaterialrätter. T ex gäller upphovsrätt normalt i 70 år efter upphovspersonens död, medan skyddstiden för patent är 20 år och för mönster/designskydd 25 år. Varumärken kan skyddas under obegränsad tid, så länge årsavgifter betalas.

46 044 Standard Standarder skapar en gemensam norm att arbeta efter och är ett formellt dokument som fastställer en enhetlig teknik eller tekniska kriterier, metoder, processer och rutiner. En standard kan vara nationell (t ex SE-märkning) eller internationell (t ex GSM-systemet) och arbetet finansieras av de företag, organisationer, myndigheter som är med och tar fram den.

47 045 Särprägel Ett kriterium för att få mönster/designskydd. Innebär att den form man vill skydda måste ge ett annat helhetsintryck än tidigare kända former.

48 046 Särskiljningsförmåga Ett krav för att ett varumärke ska kunna skyddas. Innebär att märket ska ge konsumenter möjlighet att skilja en viss näringsidkares varor från andras. T ex kan inte ord som bara beskriver varan eller dess egenskaper vara varumärken. Sådana ord ska vara fria för alla att använda.

49 047 TM -symbolen används för att visa att man gör anspråk på varumärkesskydd men utan att varumärket registrerats. Den kan t ex användas om man anser att varumärket är inarbetat. Det finns inget rättsligt krav att använda den.

50 048 TRIPS Ett internationellt handelsavtal som ställer upp minimistandarder för immaterialrättsligt skydd. Alla nationer som vill bli medlemmar i världshandelsorganisationen WTO måste acceptera TRIPS.

51 049 Tvångslicens En skyldighet för patenthavaren att mot sin vilja ge någon annan rätt utnyttja ett patent eller annan rättighet. Tvångslicenser kan beviljas av domstol i vissa situationer där rättighetshavarens utnyttjande av ensamrätten strider mot viktiga samhällsintressen.

52 050 Uppfinningshöjd En uppfinning måste skilja sig väsentligt från vad som förut är känt för att patent skall kunna beviljas. Det betyder att lösningen inte får vara uppenbar för en kunnig person på området, utan det krävs något extra och innovativt.

53 051 Upphovsperson Den fysiska person som har skapat ett verk som uppfyller kraven för upphovsrätt.

54 052 Upphovsrätt Skyddar konstnärliga och litterära verk, såsom böcker, musikaliska kompositioner, teaterpjäser, filmer, bildkonst, byggnadskonst, konst - hantverk, datorprogram m.m. Skyddet gäller bara utformningen av verket, inte fakta och information som finns i verket. Upphovsrätt uppkommer automatiskt och gäller normalt i 70 år efter upphovspersonens död.

55 053 User Innovation Ett arbetssätt där kunder involveras i innovationsprocessen. Kundernas förslag på förbättringar kanaliseras till företaget, ofta via ett särskilt forum. Företaget kan sedan utnyttja idéerna i sin produktutveckling.

56 054 Varumärke Ett varumärke skiljer varor eller tjänster från andras. Kan bestå av ord, figurer, logotyper mm. Skyddet innebär ensamrätt att använda varumärket kommersiellt. Genom registrering skyddas det i tio år med möjlighet till förlängning obegränsat antal gånger. Varumärken kan också skyddas genom inarbetning, d.v.s. genom att bli känt.

57 055 Verkshöjd För att ett verk ska kunna få upphovsrätt måste det ha verkshöjd, d.v.s. det måste uppvisa originalitet och vara resultatet av ett personligt skapande.

58 056 World Intellectual Property Organization (WIPO) Ett FN-organ för immaterialrätt. WIPO är baserat i Genève och arbetar med att främja skyddet för immateriella rättigheter, bl. a. genom konventioner som harmoniserar regelverken.

59 057 Årsavgift Avgift för patent, varumärken och mönsterskydd, som betalas till patentverken. Om årsavgift inte betalas upphör skyddet att gälla.

60 058 Det finns så klart ännu fler ord och begrepp som kan vara bra att kunna, men har du kläm på de här är du på god väg att bli expert. Användbara länkar: creativecommons.se epo.org gnu.org oami.europa.se openinnovation.eu opensource.org prv.se wipo.int wto.org regeringen.se/sb/d/1910 regeringen.se/sb/d/10026/a/ ec.europa.eu/internal_market/top_layer/index_52_en.htm

61 LEIF.SE Storgatan 19, Stockholm, Stockholm, ,