FÖRSLAG TILL RESOLUTION

Transkript

1 EUROPAPARLAMENTET Plenarhandling B7-.../2011 FÖRSLAG TILL RESOLUTION till följd av frågan för muntligt besvarande B7-0000/2011 i enlighet med artikel i arbetsordningen om EU:s årsrapport om utvecklingsfinansiering för 2011 Eva Joly för utskottet för utveckling RE\ doc PE v01-00 Förenade i mångfalden

2 B7-.../2011 Europaparlamentets resolution om EU:s årsrapport om utvecklingsfinansiering för 2011 Europaparlamentet utfärdar denna resolution med beaktande av FN:s millenniedeklaration av den 8 september 2000, med beaktande av G20-mötena i Pittsburgh den september 2009, London den 2 april 2009, Toronto den juni 2010 och Seoul den november 2010, med beaktande av G8-mötena i L Aquila, Italien, den 8 10 juli 2009, i Deauville, Frankrike, den maj 2011 och i Muskoka, Canada, den 26 juni 2010, med beaktande av Monterreyöverenskommelsen som antogs vid den internationella konferensen om utvecklingsfinansiering i Monterrey, Mexiko, den mars 2002, med beaktande av Parisdeklarationen om biståndseffektivitet och av handlingsprogrammet från Accra, med beaktande av det europeiska samförståndet om utvecklingspolitik 1 och EU:s uppförandekod om komplementaritet och arbetsfördelning inom utvecklingspolitiken 2, med beaktande av sin resolution av den 15 juni 2010 om framsteg i uppnåendet av millennieutvecklingsmålen 3, med beaktande av sin resolution av den 25 mars 2010 om effekterna av den globala finansiella och ekonomiska krisen på utvecklingsländerna och utvecklingssamarbetet 4, med beaktande av sin resolution av den 18 maj 2010 om en konsekvent EU-politik för utveckling och en komplettering av det offentliga utvecklingsbiståndet med icke-offentligt bistånd (ODA+) 5, med beaktande av sin resolution av den 23 september 2008 om uppföljning av Monterreykonferensen 2002 om utvecklingsfinansiering 6, med beaktande av sin resolution av den 22 maj 2008 om uppföljningen av Parisförklaringen från 2005 om biståndseffektivitet 7, med beaktande av sin resolution av den 5 juli 2011 om att göra EU:s utvecklingspolitik 1 EUT C 46, , s Rådets slutsatser 9558/07 av den 15 maj P7_TA(2010) P7_TA(2010) P7_TA(2010) P6_TA(2008) P6_TA(2008)0237 PE v /6 RE\ doc

3 effektivare 1, med beaktande av artikel och i arbetsordningen, och av följande skäl: A. Förra året gav EU:s medlemsstater endast 0,43 procent av sin bruttonationalinkomst till offentligt utvecklingsbistånd, trots millennieåtagandena om 0,7 procent till 2015 och ett delmål på 0,56 procent till B. I 15 medlemsstater sänktes biståndsbudgeten under 2009 eller C. År 2005 lovande medlemsstaterna att rikta 50 procent av allt nytt bistånd till Afrika söder om Sahara men i verkligen har man endast gett hälften. EU-staterna har inte heller uppfyllt sitt löfte om att senast 2010 ge 0,15 procent av bruttonationalinkomsten till de minst utvecklade länderna. D. Eftersom sådana åtaganden utgör en procentsats av bruttonationalinkomsten innebär en lågkonjunktur att de faktiska beloppen sjunker, därmed blir den ekonomiska krisen en dålig ursäkt för en proportionerlig minskning av biståndsbudgetarna. E. Om inte EU uppfyller sina biståndslöften försämras förtroendet kraftigt och man är inte längre trovärdig i utvecklingsländernas ögon, om man å andra sidan uppfyller åtagandena skickas en kraftfull och entydig signal till fattiga länder och andra biståndsgivare. F. De undermåliga skattesystemen i utvecklingsekonomierna utgör ett hinder mot en rättvis fördelning av välståndet, medför att staten saknar ekonomiska medel samt försvårar fattigdomsbekämpningen. G. De olagliga kapitalflödena från utvecklingsländerna beräknas vara cirka tio gånger större än det globala biståndet. H. Innovativa finansieringslösningar utgör för närvarande endast 3 procent av EU:s utvecklingsbistånd. I. Program som syftar till att förbättra fattigas tillgång till finansiella tjänster, såsom mikrofinansieringsprogram, kan vara mycket betydelsefulla för att göra småjordbrukare, i synnerhet kvinnor, självförsörjande och trygga deras livsmedelsförsörjning. J. Remitteringarna från utvandrare till utvecklingsländer överstiger de globala biståndsbudgetarna, och även om EU under 2008 åtog sig att sänka remitteringskostnaderna så har förändringen varit minimal. K. EU:s handelsbistånd uppgick till 10,5 miljarder euro 2009 medan det handelsrelaterade biståndet uppgick till 3 miljarder euro, vilket är långt över målet. L. I artikel 208 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt står att: Unionen ska ta hänsyn till målen för utvecklingssamarbetet vid genomförande av politik som kan påverka utvecklingsländerna. 1 P7_TA(2011)0320. RE\ doc 3/6 PE v01-00

4 M. Utvecklingsländerna, och då framför allt de minst utvecklade länderna, har drabbats särskilt hårt av krisen, vilket inte minst har medfört en ökning av skulderna. N. År 2009 tillhandahöll EU 2,3 miljarder euro i snabbstartsfinansiering för klimatåtgärder i utvecklingsländer. O. EU har lovat att se till att finansieringen av klimatåtgärder består av nya och extra medel. P. På grund av ineffektivt bistånd går årligen 6 miljarder euro av allmänna medel till spillo. 1. Europaparlamentet välkomnar kommissionens meddelande om EU:s årsrapport för finansieringsutveckling för 2011 och anser att den utgör en mycket användbar metod för insyn och kollegial granskning. Parlamentet uppmanar även de fem medlemsstater som inte svarade att göra det under Utvecklingsbistånd 2. Europaparlamentet inser att den finansiella och ekonomiska krisen leder till ett ökat tryck på de nationella budgetarna. 3. Europaparlamentet lovordar EU och dess medlemsstater för att de trots krisen fortsätter att vara världens största biståndsgivare. 4. Europaparlamentet gläder sig över att medlemsstaterna nyligen upprepade sina biståndslöften, i synnerhet löftet om 0,7 procent av bruttonationalinkomsten. Parlamentet är enigt med rådet om att enbart utvecklingsbistånd inte kommer att vara tillräckligt för att utrota fattigdomen i världen. 5. Europaparlamentet uttrycker trots detta sin djupa oro över att EU under 2010 låg 15 miljarder euro under sitt eget mål för biståndet och i princip måste fördubbla sitt bistånd för att nå millenniemålet för 2015, samt över att EU, trots sina löften, har misslyckats med att avsevärt öka biståndet till Afrika och de minst utvecklade länderna och över att ett antal medlemsstater minskade sina biståndsbudgetar under 2009 och 2010 och planerar ytterligare nedskärningar för 2011 och framåt. 6. Europaparlamentet understryker den stora betydelse som välanvänt bistånd kan ha för att uppnå en hållbar utveckling inom hälsovård, utbildning, jämställdhet, biologisk mångfald och många andra områden. 7. Europaparlamentet uppmanar därför alla medlemsstater att snarast vidta åtgärder för att uppfylla sina åtaganden om att biståndet ska vara 0,7 procent av bruttonationalinkomsten, samt deras specifika löften till Afrika och de minst utvecklade länderna. Parlamentet rekommenderar fullständigt transparenta, fleråriga, bindande åtgärder, samt även lagstiftning. Andra aspekter av utvecklingsfinansieringen 8. Europaparlamentet delar rådets och kommissionens åsikt att nyckeln till en hållbar utveckling består i att kunna uppbåda inhemska resurser. Parlamentet uppmanar EU:s bidragsgivare att prioritera kapacitetsbyggande inom detta område, i synnerhet när det PE v /6 RE\ doc

5 gäller att skapa starkare skattesystem och bättre skatteförvaltning, samt att öka sina globala ansträngningar för att främja skattetransparens och skatteredovisning landsvis och för att bekämpa skatteflykt och olaglig kapitalflykt vid behov även genom lagstiftning. 9. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att öka sitt stöd för Kimberleyprocessen och initiativet för öppenhet inom utvinningsindustrin. 10. Europaparlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att öppna upp för andra finansieringskällor utöver bistånd inom det internationella utvecklingsarbetet, bland annat genom att tidigarelägga införandet av vissa avgifter, till exempel skatt på finansiella transaktioner, för att finansiera globala gemensamma nyttigheter såsom utvecklingsbistånd, kraftigt sänka remitteringskostnaderna, öka möjligheterna att kombinera EU-bistånd med lån från Europeiska investeringsbanken, utan att detta leder till nedskärningar i biståndsutgifterna, stödja program för att förbättra tillgången till mikrofinansiering och andra finansiella tjänster i utvecklingsländer. 11. Europaparlamentet välkomnar EU:s betydande och tilltagande stöd för handelsbistånd och handelsrelaterat bistånd och förväntar sig att detta stöd i framtiden används för att i större utsträckning gynna de minst utvecklade länderna. 12. Europaparlamentet påminner om att både EU:s handelspolitik och andra politikområden, jordbruk, fiske, migration, säkerhet osv., enligt Lissabonfördraget måste vara konsekventa med målen i EU:s utvecklingspolitik. 13. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att öka ansträngningarna för att se till att befintliga initiativ för skuldlättnader genomförs fullt ut, i synnerhet när initiativen gäller multilaterala skulder eller de mest skuldsatta fattiga ländernas skulder, samt föreslår ett tillfälligt moratorium för återbetalning av skulder och skuldavskrivning för de minst utvecklade länderna. 14. Europaparlamentet stöder en gemensam EU-representation vid Internationella valutafonden och Världsbanken, både för att skapa en rättvisare fördelning av rösträtten till förmån för utvecklingsländerna och för att säkerställa att EU talar med en gemensam, mer konsekvent röst. 15. Europaparlamentet välkomnar det stöd EU nyligen har gett för klimatåtgärder i utvecklingsländerna, men understryker att detta stöd måste ges utöver det befintliga utvecklingsbiståndet. 16. Europaparlamentet förväntar sig att det fjärde högnivåforumet för biståndseffektivitet i Pusan i november leder till ett effektivare bistånd där man får mer valuta för pengarna. Parlamentet noterar de, om än ojämna, framsteg som beskrivs i årsrapporten om utvecklingsfinansiering för 2011, men uppfodrar EU:s medlemsstater att öka ansträngningarna för att förbättra bidragsgivarsamordningen (även i de fall då EU:s RE\ doc 5/6 PE v01-00

6 utrikestjänst är inblandad), skapa en gemensam programplanering och införa en lämpligare uppgiftsfördelning i biståndsarbetet. 17. Europaparlamentet kräver att EU:s bidragsgivare för en intensivare politisk dialog om utvecklingssamarbete med tillväxtekonomierna. Parlamentet anser att det inte längre går att motivera hjälp i form av pengar till kapitalstarka länder, såsom BRIC-staterna. OECD och kommittén för utvecklingsbistånds kollegiala granskning. 18. Europaparlamentet begär att få ingå i OECD:s och kommittén för utvecklingsbistånds nästa kollegiala granskning av EU:s utvecklingssamarbete. 19. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, medlemsstaterna, Europeiska investeringsbanken, FN:s organisationer, den gemensamma parlamentariska AVS EU-församlingen, G20-gruppen, Internationella valutafonden och Världsbanken. PE v /6 RE\ doc