Globala Utvecklingsfrågor

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Globala Utvecklingsfrågor"

Transkript

1 Globala Utvecklingsfrågor ett nyhetsbrev från Forum Syd Innehåll maj 2009: FINANSKRISEN... 2 Vem har ansvar för världsekonomin?... 2 Debatt i krisens tecken... 2 VÄRLDSBANKEN/INTERNATIONELLA VALUTAFONDEN... 3 Sverige bromsar guldpaket i IMF... 3 VÄRLDSHANDEL... 4 EPA ytterligare börda i krisdrabbade afrikanska länder... 4 BISTÅND... 5 EU sviker sina biståndslöften... 5 ÖVRIGT... 6 Politik för global utveckling under lupp... 6 Bli globalfadder bekämpa global orättvisa på hemmaplan... 7 MÅNADENS UTNÄMNINGAR... 8 Månadens gräddtårta... 8 Månadens hemläxa Om du vill ha en bakgrundsbeskrivning till områdena Världshandel, skuldfrågor, och Världsbanken och Internationella valutafonden se nummer 1 av Globala utvecklingsfrågor på: https://www.forumsyd.org/templates/fs_articletypeb.aspx?id=3890 1

2 FINANSKRISEN Vem har ansvar för världsekonomin? Den finansiella krisen har nu gått över i en verkligt djup ekonomisk kris som sprider sig över världen. Idag talar FN om att hundratals miljoner människor i Syd kan bli working poor, fattiga trots att de jobbar. Det ställer frågan om vem som ska ha ansvaret för krislösningarna och för att förebygga framtida kriser. Hittills har vi sett mest handlingskraft från G20:s sida, men det har mest handlat om mer pengar till existerande institutioner, framför allt IMF. Samtidigt har FN:s kriskommission under ledning av Joseph Stiglitz visat sig mer intresserad av att föreslå nya institutioner för att förebygga kriser snarare än bara lappa: ett ekonomiskt säkerhetsråd, en expertgrupp av ekonomer i stil med FN:s klimatpanel, en myndighet för att godkänna nya finansiella instrument, tillgång till och beskattning av skatteparadisens tillgångar, och en ny skuldsaneringsmekanism där låntagare och långivare är lika representerade. För att driva detta perspektiv framåt har FN kallat till ett toppmöte, som dock två gånger har skjutits på framtiden, den nya tidpunkten är den juni i New York. Det mesta tyder dock på att kriskommissionens rekommendationer kommer att urholkas till oigenkännlighet. I det senaste utkastet till slutkommuniké har det mesta av de radikala förslagen försvunnit och ersatts av tandlösa rekommendationer om att länder bör samarbeta och tillsammans lösa problem. Det enda konkreta förslag som återstår är att FN:s expertkommitté om internationellt skattesamarbete ska uppgraderas till regeringsnivå, ett tecken på att kontroll av skatteparadis och kampen för att få in skatteintäkter kanske inte längre är en kontroversiell fråga. När det gäller en mekanism för att hantera den framtida skuldkris som kan bli följden av de nya lån som fattiga länder nu tar är utkastet närmast parodiskt vagt. Man talar om att man bör överväga om det vore passande att instifta en ny skuldsaneringsmekanism. FN:s stora kriskonferens riskerar att bli en sorglig föreställning när den en gång kommer till stånd. De rika länderna såväl som de nya världsaktörerna föredrar uppenbarligen att agera inom ramen för G20. Kenneth Hermele Information om FN:s toppmöte om den finansiella krisen och dess följder för fattiga länder finner du på: Debatt i krisens tecken Kan framtida kriser undvikas genom bättre reglering? Eller är staten och politiken i själva verket det största hotet? Dessa frågor stod i fokus när Johan Norberg och Kenneth Hermele debatterade den 26 maj på ett fullsatt Tvålpalats i Stockholm. De flesta är medvetna om att det var för låga räntor och för hög belåning som skapade krisen, men det är lika stor enighet om att krisen ska lösas med ännu lägre räntor, ännu större belåning och ännu större 2

3 underskott. Detta konstaterade Johan Norberg under debatten som leddes av Nathalie Besèr, ekonomireporter på DN, och som arrangerades av Forum Syd. (Johan Norberg är liberal debattör och författare till den nyligen utgivna boken En perfekt storm Hur staten, kapitalet och du och jag sänkte världsekonomin.) För att komma bort från dagens oansvariga beteende ville Norberg ha mer osäkerhet på finansmarknaden, på samma sätt som inom det vanliga näringslivet. Om riksbanken går in och räddar situationen genom att pressa räntan varje gång ekonomin går ner så kommer folk att fortsätta ta galna risker. Det är bättre att låta företag och banker gå i konkurs. Kenneth Hermele menade å sin sida att Johan Norbergs modell nästan gränsar till nattväktarstat, där staten drar sig tillbaka helt och hållet från ekonomin. Bankägarna behöver väl inte skyddas men dock låntagarna, tyckte Hermele och försvarade insättningsgarantin, som Johan Norberg ville avskaffa. (Kenneth Hermele är ekonom verksam vid Forum Syd och författare till den nyligen utgivna rapporten I krisens skugga G20:s blinda fläck vad bör göras? ) Hermele ansåg vidare att de som argumenterar som Norberg i själva verket har ett ansvar för krisen, genom sitt oreserverade stöd till globaliseringen. Globaliseringen har bra sidor men den för också med sig risker. Nu ser vi t ex mer protektionism hos krisdrabbade länder. Dessutom finns en risk för ökad främlingsfientlighet i krisens spår. Globaliseringen måste styras och balanseras för att undvika de negativa effekterna, menade Hermele. Johan Norberg sa dock att globaliseringen fortfarande är det mest positiva som hänt när det gäller att lyfta mänsklig levnadsstandard, och detta kommer inte krisen att rå på. Panelen var överens om att maktbalansen i världen förändrats. Att G20 ersatt G8 som det viktigaste forumet för beslut om den globala ekonomin är ett tecken på att utvecklingsländerna tar större plats, menade Kenneth Hermele. Johan Norberg såg globaliseringen som en viktig orsak till detta. Samtidigt har IMF fått kraftigt ökad makt i den ekonomiska krisens spår. Kenneth Hermele varnade för detta och slog ett slag för nya institutioner, t ex ett internationellt ekonomiskt säkerhetsråd eller en oberoende skuldsaneringsmekanism. Den senare lär behövas när de gigantiska summor som nu lånas ut ska betalas tillbaka om några år. Sven Elander Lyssna på debatten på: VÄRLDSBANKEN/INTERNATIONELLA VALUTAFONDEN Sverige bromsar guldpaket i IMF G20-länderna vill att IMF ska sälja en del av sin guldreserv för att finansiera billiga lån till de fattigaste länderna. Men Sverige har hittills varit emot förslaget eftersom man anser att det hotar IMF:s egna finanser. 3

4 IMF beslutade redan förra året att sälja guld för att få in 6,5 miljarder dollar till den egna verksamheten (tex personalkostnader). Men guldpriset har stigit kraftigt sedan dess och idag skulle en försäljning ge runt 11 miljarder dollar. G20 föreslog därför på toppmötet den 2 april att en del av dessa ökade intäkter skulle användas till förmånliga lån till de fattigaste. G20 vill använda 1 miljard av de pengar som blir över till sådana lån. Ett flertal folkrörelser (Oxfam, Jubilee US, One, Eurodad) vill att IMF går ännu längre och använder hela värdeökningen på 5 miljarder till skuldavskrivningar och mer förmånliga lån till de fattigaste. Det skulle ändå finnas 6,5 miljarder kvar till IMF:s egen verksamhet, enligt organisationerna. Men Sverige och den nordisk-baltiska gruppen i IMF har motsatt sig förslaget. Sverige vill inte riva upp guldbeslutet från förra året. Om guldpengarna tar slut måste IMF kanske höja räntorna på andra lån för att klara sin ekonomi, befarar Sverige. Sverige ser hellre att de rika länderna lever upp till sina löften om att ge 0,7 procent i bistånd. Men ökat bistånd kommer knappast att räcka för att täcka behoven hos de fattigaste. Nya rapporter visar att upp till 90 miljoner fler kan halka under fattigdomsstrecket i år och att upp till spädbarn om året fram till 2015 kan dö som en följd av den ekonomiska krisen. Bara 2-3 procent av Världsbankens och IMF:s totala krisutlåning kommer att gå till de 61 fattigaste länderna, befarar många folkrörelser. Skälet till detta är att pengarna som nu lånas ut från IMF till stor del kommer från länder med stora reserver (Kina, EU, USA etc). Dessa länder bidrar med pengar till en särskild IMF-fond varifrån de lånas ut till krisdrabbade länder. Dessa lån ges till marknadsmässiga villkor eftersom de ska betalas tillbaks till de länder som lånat ut pengarna. De fattigaste länderna har inte råd med sådana lån. De behöver mer förmånliga lån med lägre ränta och längre återbetalningstid, eller ännu hellre skuldavskrivningar. Inkomster från guldförsäljningen skulle kunna öppna möjligheten att ge den typen av stöd. Sven Elander VÄRLDSHANDEL EPA ytterligare börda i krisdrabbade afrikanska länder Forskare från Namibia och England varnar för att handelsavtalen mellan EU och Afrika (EPA) kommer att slå hårt mot afrikanska länder i skuggan av den ekonomiska krisen. Afrika förvägras instrument som västländer använde när de industrialiserades. - EPA-avtalen hotar utvecklingen i Afrika. Mot bakgrund av att afrikanska länder kommer att drabbas hårt av den globala ekonomiska krisen, är detta mycket allvarligt, sa Emily Jones, forskare vid Oxford University, vid ett seminarium om EPA-avtalen arrangerat av Forum Syd den 11 maj. Som en följd av krisen uppskattar man att tillväxten i Afrika söder om Sahara kommer att sjunka från 4,9 procent 2008 till 1,5 procent 2009, och att Afrikas export kommer att minska med 40 procent de närmaste 4

5 två åren, enligt Emily. EPA-avtalen kräver att länderna öppnar upp minst 80 procent av sin handel med EU. Då är det inte möjligt att skydda både jordbruksprodukter för att säkra tillgången till livsmedel och tillverkade produkter som kommer från en industri under uppbyggnad. Risken är stor, enligt Emily, att afrikanska länder kommer att sitta fast i ett beroende av råvaruexport. - EU vill nu förbjuda afrikanska länder att använda samma instrument som både europeiska länder och tigerekonomier i Sydostasien använde under sin industrialisering, d v s tullar för att skydda sina ekonomier och sin lokala produktion, påpekade Emily. - I många afrikanska länder utgör tullar upp till 40 procent av den statliga budgeten. Om man då, som EPA-avtalen, kräver att tullarna ska sänkas drastiskt, finns det inga kompenserande mekanismer att finansiera offentliga verksamheter genom, påpekade Carl Schlyter, EU-parlamentariker för Miljöpartiet de Gröna. - För Namibia är så kallad infant industry protection ett viktigt instrument för att skydda inhemska industrier under uppbyggnad tills de kan konkurrera med mer avancerade industrier, berättade Wallie Roux, forskare från Namibia. Det används idag till exempel för mejeriprodukter. Det är också ett sätt att skapa arbetstillfällen, något som är enormt viktigt i ett land som Namibia med en arbetslöshet på 40 procent. I EPA-avtalen vill EU inte tillåta sådant skydd för begynnande industri. EU vill också förbjuda exportskatter genom EPA. Resultatet skulle bli att Namibia får svårt att främja vidareförädling av råvaror och diversifiera sin ekonomi. - Afrikanska länder ingick interimsavtalen eftersom de blev tvingade, påpekade Carl Schlyter. Förre handelskommissionären hotade med att länderna skulle få sämre handelsvillkor för sin export till EU om de inte gick med på EPA-avtalen. Karin Gregow Om du vill ha Emily Jones power point presentation från seminariet, hör av dej till BISTÅND EU sviker sina biståndslöften En ny rapport visar att EU-länderna har lång väg kvar för att nå sina biståndsmål. Svenska EUparlamentariker är kritiska till urholkning av biståndet och en uppluckring av regelverket för vad som kan räknas som bistånd. I den globala ekonomiska krisens spår räknar man nu med att upp till 90 miljoner människor kan halka under fattigdomsstrecket i år. Samtidigt lever inte EU-länderna upp till sina biståndsmål. Över 400 miljarder kronor saknas för att de givna löftena om biståndsnivåer ska hållas, visar rapporten Lighten the load, som tagits fram av Concord Europa. EU har åtagit sig att ge 0,56 procent av BNI i bistånd år 2010 och 0,7 procent 2015, men enligt statistik från OECD:s biståndskommitté DAC gick endast 0,4 procent av BNI till bistånd under Med 5

6 nuvarande trend kommer målen inte att nås. EU-länderna fortsätter dessutom att urholka sitt bistånd genom att redovisa till exempel skuldavskrivningar, flyktingkostnader eller kostnader för studenter som vistas inom EU som biståndsmedel. Sverige urholkade under förra året sitt bistånd med kostnader för flyktingmottagning. I rapporten varnar svenska organisationer för att den svenska regeringen vid ett flertal tillfällen uttryckt en önskan om att OECD/DAC:s regelverk för vad som kan räknas som bistånd borde vara mer flexibelt och till exempel tillåta vissa militära och säkerhetsrelaterade kostnader. I debatten vid lanseringen av rapporten, var EU-parlamentarikerna Jens Holm (V), Åsa Westlund (S), Olle Schmidt (FP) och Christoffer Järkeborn (M) eniga om att regelverket för vad som kan räknas som bistånd inte bör luckras upp så att även andra områden som säkerhetsrelaterade kostnader kan inkluderas. Jens Holm och Christoffer Järkeborn var också kritiska till att bistånd går till skuldavskrivningar och flyktingmottagning, vilket nuvarande DAC-regler tillåter. Svenska organisationer uppmanar i rapporten den svenska regeringen att se till att klimatfinansiering går utöver 1%-målet för biståndet. Förutom Christoffer Järkeborn ansåg EU-parlamentarikerna i debatten att klimatinsatser inte bör finansieras med pengar ur biståndsbudgeten. Concord Europa (en sammanslutning av över 1600 europeiska organisationer) ger årligen ut en rapport som analyserar EU-ländernas och kommissionens bistånd. Svenska organisationer som står bakom årets rapport Lighten the load är Action Aid, Diakonia, Forum Syd, Plan Sverige, Svenska Kyrkan och Svenska missionsrådet. Karin Gregow >>Läs rapporten Lighten the load på: https://www.forumsyd.org/upload/tmp/glufs/bistandspolitik/aidwatch_report2009.pdf ÖVRIGT Politik för global utveckling under lupp Hur kan fattiga människors perspektiv tas till vara i Sveriges utvecklingspolitik? Den frågan stod i centrum när organisationer från civilsamhället träffade handläggare från bland andra UD och Sida i ett rundabordssamtal om politik för global utveckling (PGU) den 26 maj. PGU antogs av riksdagen Den innebär att all svensk politik ska bidra till att skapa en rättvis och hållbar utveckling i världen och präglas av ett rättighetsperspektiv och fattiga människors perspektiv på utveckling. Forum Syd, Fair Trade Center, Rädda Barnen och Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen som stod bakom mötet presenterade nyframtagna rapporter kring vilka problem de ser inom Sveriges handels- och säkerhetspolitik utifrån målen i PGU samt en rapport om genomförandet av politik för global utveckling (se länkar nedan). Handläggare från UD, Sida, riksdagskansliet, Riksrevisionen och Inspektionen för strategiska produkter (ISP), som handlägger vapenexportärenden, deltog. Samtalet fokuserade bland annat på vilka frågor regeringen väljer att analysera ur ett PGU-perspektiv. Representanter från civilsamhället ser en risk att arbetet fokuserar för mycket på synergieffekter och för lite på mål- och intressekonflikter. 6

7 - Genom att ge näringslivet en betydande roll i biståndet vill regeringen uppnå en synergieffekt mellan företagens intressen och utvecklingspolitiska mål men problemet är att näringslivet inte har några sådana mål, sa Annika Torstensson från Fair Trade Center. En annan fråga gällde vem som ska ha tolkningsföreträde i frågor om vad som gynnar utveckling - Sveriges regering, regeringsföreträdare för fattiga länder, eller civilsamhället. Georg Andrén från Sida påpekade att Sverige har en åsikt - och också ett ansvar att ha det - om vad som är bra i bistånd, baserat på värden som demokrati och mänskliga rättigheter. Thomas Tjäder från ISP framhöll istället att varje land måste ha rätt att föra en självständig politik. - Det blir något av en kolonialistisk attityd att neka andra länder att köpa vapen från Sverige med hänvisning till att de är fattiga, sa han. Rolf Lindfors från Svenska Freds menade däremot att ISP inte skulle kunna fatta de beslut om utförseltillstånd som de gör idag om fattigdomsanalyser gjordes. Afrikanska länders förhandlare i handelsfrågor, som är placerade i Genève, företräder inte nödvändigtvis fattiga människor, menade Georg Andrén. Karin Gregow från Forum Syd påpekade dock att motståndet från afrikanska länder att förhandla investeringar och tjänstehandel med EU i EPA-förhandlingarna är kompakt. Det kommer från såväl Afrikanska unionen som fackföreningar, lantbrukarorganisationer och andra delar av det afrikanska civilsamhället. Politik för global utveckling ska omfatta alla som deltar i utvecklingssamarbetet. Birgitta Jansson från Sida menade att organisationer ur civilsamhället själva kan arbeta mer aktivt med PGU, inte bara när det gäller att peka ut målkonflikter. - Ligg på ambassaderna när samarbetsstrategier för biståndet ska skrivas, uppmanade hon. Maria Elowsson Läs rapporterna som presenterades på mötet på: Svenskt näringslivs roll i fattigdomsbekämpningen mpning.pdf Politik för global vapenutveckling Forum Syds rapporter om genomförandet av PGU respektive handelspolitik kommer att läggas upp på hemsidan inom kort. Bli globalfadder bekämpa global orättvisa på hemmaplan Forum syd arbetar för att påverka globala orättvisor både i fattiga länder och på hemmaplan. Vi sprider information, bildar opinion och trycker på svenska och internationella makthavare i frågor om skulder, klimat, handelspolitik, och fattiga länders inflytande. Från och med i år är vi helt beroende av bidrag från personer som dig för att kunna fortsätta detta arbete. För att få ett ekonomiskt bidrag från Sida till vår verksamhet krävs nämligen en egeninsats av insamlade medel. 7

8 Vi tror att du kan vara beredd att bli en av våra regelbundna givare en Globalfadder! Som globalfadder bidrar du med minst 90 kr i månaden genom autogiro. Blir du globalfadder kommer du att få olika specialerbjudanden, bland annat kommer vi att ordna särskilda träffar med sakkunniga personer från Sverige och länder i Syd och Öst för faddrarna. Globalfaddrarna avgör om Forum Syd ska kunna fortsätta sitt arbete med att stärka fattigas röst i världspolitiken. Gå in på och bli globalfadder. MÅNADENS UTNÄMNINGAR Månadens gräddtårta går till Olle Schmidt (FP), Åsa Westlund (S), Jens Holm (V) och Christoffer Järkeborn (M) som under en debatt inför EU-valet (15/5) enades om att de ekonomiska policykrav som ställs på utvecklingsländer i samband med bistånd- eller långivning bör mjukas upp. Månadens hemläxa......bör göras av Abir Al-Sahlani och Marie Wickberg (båda kandidater till EU-parlamentet för C) som i Afrikagruppernas valenkät erkänner att de inte har tillräcklig kunskap om de kontroversiella EPA-avtalen, men ändå kommer att stödja Sveriges linje och rösta igenom fullödiga EPA:s som innefattar tjänster, investeringar, offentlig upphandling och konkurrensregler om de blir invalda. Detta nyhetsbrev ges ut av Forum Syds enhet för Globala Utvecklingsfrågor. Om du vill veta mer om något eller har följdfrågor på någonting kontakta gärna oss! Artiklarna är signerade för att du ska veta vem du ska kontakta. Om du vill avsluta din prenumeration sänder du en rad till 8

Valkompassen. 7 riksdagspartier och F! har svarat.

Valkompassen. 7 riksdagspartier och F! har svarat. 7 riksdagspartier och F! har svarat. 5 teman: Utvecklingssamarbete / bistånd Handelsavtal Klimat och miljö Globala rättvisefrågor Mänskliga rättigheter Är partierna överens om någonting? Sverige bör arbeta

Läs mer

Europeiska handelsavtal ingen väg ur den globala krisen

Europeiska handelsavtal ingen väg ur den globala krisen I en period av stora förändringar och osäkerhet är det den absolut sämsta tiden för afrikanska regeringar att skriva på bindande avtal som minskar rätten att själva bestämma över sin ekonomiska utveckling

Läs mer

cc ; utrikesminister Margot Wallström, finansminister Magdalena Andersson, biståndsminister Isabella Lövin

cc ; utrikesminister Margot Wallström, finansminister Magdalena Andersson, biståndsminister Isabella Lövin Stockholm 26 november 2014 Stefan Löfven, partiledare och statsminister Åsa Romson, språkrör och vice statsminister cc ; utrikesminister Margot Wallström, finansminister Magdalena Andersson, biståndsminister

Läs mer

Vår rödgröna biståndspolitik

Vår rödgröna biståndspolitik 2010-08-20 Stockholm Vår rödgröna biståndspolitik En rättvis värld är möjlig 2 (8) Solidaritetspolitik Det finns stora orättvisor och svåra utmaningar som världen måste ta sig an för att kunna utrota fattigdomen,

Läs mer

Medgivande för Riksbanken att delta i Internationella valutafondens (IMF:s) finansieringslösning till förmån för låginkomstländer

Medgivande för Riksbanken att delta i Internationella valutafondens (IMF:s) finansieringslösning till förmån för låginkomstländer Framställning till riksdagen 2012/13:RB4 Medgivande för Riksbanken att delta i Internationella valutafondens (IMF:s) finansieringslösning till förmån för låginkomstländer Sammanfattning Riksbanken föreslår

Läs mer

Aktivitetstips. Drömlandet

Aktivitetstips. Drömlandet Aktivitetstips Drömlandet Drömlandet är ett rollspel. Deltagarna får en uppgift men förutsättningarna förändrar sig efter vägen och övningen blir en annan. Övningen inleder med att ta upp svårigheten med

Läs mer

Medgivande för Riksbanken att delta i Internationella valutafondens (IMF) finansieringslösning till förmån för fattiga länder

Medgivande för Riksbanken att delta i Internationella valutafondens (IMF) finansieringslösning till förmån för fattiga länder Framställning till riksdagen 2011/12:RB4 Medgivande för Riksbanken att delta i Internationella valutafondens (IMF) finansieringslösning till förmån för fattiga länder Sammanfattning Riksbanken föreslår

Läs mer

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Save the world Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Olika indelningar av världen Olika indelningar av världen Första, andra och tredje världen Olika indelningar av världen Första, andra

Läs mer

AidWatch 2014 sammanfattning

AidWatch 2014 sammanfattning AidWatch 2014 sammanfattning För nionde året i rad har civilsamhällesorganisationer från EU:s medlemsländer inom ramen för CONCORD Europa producerat AidWatch-rapporten, som utvärderar EU-ets kvalitet och

Läs mer

CONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet

CONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet CONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet 2014-04-29 1. Vår vision: Vår vision är en hållbar värld utan fattigdom och orättvisor, där politiken utformas för rättvisa, jämställdhet, jämlikhet och

Läs mer

2015 Europaåret för utvecklingssamarbete

2015 Europaåret för utvecklingssamarbete 2015 Europaåret för utvecklingssamarbete vår värld vår värdighet vår framtid 1 2015 är ett avgörande år för det globala utvecklings samarbetet. Millenniemålen från 2000 ska uppnås och nya globala utvecklingsmål

Läs mer

Kommenterad dagordning för Rådet för Utrikes frågor (utveckling)

Kommenterad dagordning för Rådet för Utrikes frågor (utveckling) REGERINGSKANSLIET Utrikesdepartementet Kommenterad dagordning Ministerrådet Enheten för Europeiska unionen Kommenterad dagordning för Rådet för Utrikes frågor (utveckling) den 26 oktober 2015 Biståndsministrarnas

Läs mer

VÄRLDEN ÄR STÖRRE ÄN EUROPA

VÄRLDEN ÄR STÖRRE ÄN EUROPA VÄRLDEN ÄR STÖRRE ÄN EUROPA Utmaningar under Sveriges ordförandeskap i EU 2009 2 CONCORD Sverige VÄRLDEN ÄR STÖRRE ÄN EUROPA FOTO Rolf Depagie Sveriges utmaningar ordförandeskap i EU 2009 Världen är större

Läs mer

En enda jord människor och miljö. Vecka 10-15

En enda jord människor och miljö. Vecka 10-15 En enda jord människor och miljö. Vecka 10-15 Varför är vissa länder rika och andra fattiga? Hur är det att leva i ett fattigt land? Hur ska fattiga länder kunna bli rika? Hur kommer jorden att se ut i

Läs mer

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA SAMMANFATTNING Återhämtningen i vår omvärld går trögt, i synnerhet i eurozonen där centralbanken förväntas fortsätta att lätta på penningpolitiken.

Läs mer

Bilaga 1 Promemoria Utkast. Handlingsplan för ökad samverkan mellan utvecklingssamarbetet och det svenska näringslivet

Bilaga 1 Promemoria Utkast. Handlingsplan för ökad samverkan mellan utvecklingssamarbetet och det svenska näringslivet Bilaga 1 Promemoria Utrikesdepartementet 2007-05-11 Utkast Enheten för utvecklingspolitik (UP) Enheten för exportfrämjande inre marknaden (FIM-PES) Bakgrundspromemoria till: Handlingsplan för ökad samverkan

Läs mer

Hur kan vi stärka solidariteten och bekämpa fattigdomen i världen?

Hur kan vi stärka solidariteten och bekämpa fattigdomen i världen? RÅDSLAG VÅR VÄRLD F Ö R O S S SO C I A L D E M O K R AT E R Ä R M Ä N N I S K A N M Å L E T hennes utveckling och frihet, vilja att växa, ansvarskänsla för kommande generationer, solidaritet med andra.

Läs mer

- - - -CHECK AGAINST DELIVERY - - - - -

- - - -CHECK AGAINST DELIVERY - - - - - Europaudvalget 2008-09 EUU Alm.del Bilag 459 Offentligt - - - -CHECK AGAINST DELIVERY - - - - - Statsministerns presentation av ordförandeskapsprioriteringarna i riksdagen den 23 juni Herr/Fru talman,

Läs mer

EU:s handelspolitik och Afrika en win-win-situation? Ann-Sofi Rönnbäck Statsvetenskapliga institutionen Umeå universitet

EU:s handelspolitik och Afrika en win-win-situation? Ann-Sofi Rönnbäck Statsvetenskapliga institutionen Umeå universitet EU:s handelspolitik och Afrika en win-win-situation? Ann-Sofi Rönnbäck Statsvetenskapliga institutionen Umeå universitet INTERNATIONELL POLITISK EKONOMI tvärvetenskaplig forskningsinriktning som analyserar

Läs mer

Dragkampen om biståndet

Dragkampen om biståndet Dragkampen om biståndet Rapport från FUF och Diakonias samarrangemang Dragkampen om biståndet, 31 januari 2008. FUF och Diakonia bjöd in till politikersamtalet Dragkampen om biståndet med anledning av

Läs mer

Gör ett annat Europa möjligt!

Gör ett annat Europa möjligt! Gör ett annat Europa möjligt! Åsa Westlund Socialdemokratisk ledamot i Europaparlamentet Foto: Peter Berggren/Imagine De Europeiska Socialdemokraternas Parlamentsgrupp Foto: Curt Berggren/Imagine Bättre

Läs mer

Ekonomi Sveriges ekonomi

Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi = Att hushålla med det vi har på bästa sätt Utdrag ur kursplanen för grundskolan Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret. Eleven skall Ha kännedom

Läs mer

Frågan är - vilket Sverige vill vi leva i. Vill vi leva i ett Sverige där girigheten får råda, där den tar över omtanken om de som behöver det mest?

Frågan är - vilket Sverige vill vi leva i. Vill vi leva i ett Sverige där girigheten får råda, där den tar över omtanken om de som behöver det mest? Är Sverige till Salu?? Ja idag är Sverige till salu! Vill vi ha det så? Frågan är - vilket Sverige vill vi leva i. Vill vi leva i ett Sverige där girigheten får råda, där den tar över omtanken om de som

Läs mer

Företagarnas panel Rapport från Företagarna

Företagarnas panel Rapport från Företagarna Företagarnas panel Rapport från Företagarna oktober 2011 Inledning... 2 Vart fjärde småföretag anser att det är svårare än normalt att finansiera verksamheten... 2 Finansieringsmöjligheterna har försämrats

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

CONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet 2014-04-29

CONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet 2014-04-29 CONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet 2014-04-29 1. Vår vision: Vår vision är en hållbar värld utan fattigdom och orättvisor, där politiken utformas för rättvisa, jämställdhet, jämlikhet och

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS NOVERMBER 2015 KORT RÄNTA FORTFARANDE BÄST

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS NOVERMBER 2015 KORT RÄNTA FORTFARANDE BÄST FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS NOVERMBER 2015 KORT RÄNTA FORTFARANDE BÄST SAMMANFATTNING De svenska bolåneräntorna förblir låga under de kommande åren och det är fortfarande mest fördelaktigt att

Läs mer

Ett naturligt steg för Sverige. Dags för euron

Ett naturligt steg för Sverige. Dags för euron Ett naturligt steg för Sverige 2002 Dags för euron Produktion: Herlin Widerberg Tryck: Tryckmedia Stockholm Tolv länder i Europa har infört den gemensamma valutan euro. 300 miljoner människor har därmed

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

FÖRORD. 1. Easterly (2006). 2. Bourguignon (2002) samt Kraay & Dollar (2002).

FÖRORD. 1. Easterly (2006). 2. Bourguignon (2002) samt Kraay & Dollar (2002). FÖRORD DET FINNS INGEN SOM VET om de omkring 16 biljoner kronor som den rika världen satsat på utvecklingsbistånd sedan 1950 har bidragit till att ta länder ut ur fattigdomen. 1 Ändå fortsätter politiken

Läs mer

Swedfund. Kännedomsmätning nov 2014

Swedfund. Kännedomsmätning nov 2014 Swedfund Kännedomsmätning nov 2014 141217 SWEDFUND Uppföljning ursprungsmätning 141219 Innehåll Om undersökningen Resultat från uppföljningsmätningen Jobb och tillväxt Fattigdomsbekämpning i utvecklingsländer

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för utveckling

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för utveckling EUROPAPARLAMENTET 2004 Utskottet för utveckling 2009 3.2.2006 PE 369.874v01-00 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-42 Förslag till betänkande Margrietus van den Berg Effektivt bistånd och korruption i utvecklingsländer

Läs mer

Finansiell månadsrapport AB Svenska Bostäder december 2010

Finansiell månadsrapport AB Svenska Bostäder december 2010 Finansiell månadsrapport AB Svenska Bostäder december 2010 Bolagets tillgång Tillgången uppgick vid slutet av månaden till 268 mnkr. Det är en ökning med 6 mnkr sedan förra månaden. Räntan för månaden

Läs mer

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram BY: George Ruiz www.flickr.com/koadmunkee/6955111365 GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING Partiprogrammet i sin helhet kan du läsa på www.mp.se/

Läs mer

'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan'

'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan' 1 'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan' På ett möte i Västervik den 19 juni 2001 bestämde vi i centerpartiet

Läs mer

Regeringens och svenska civilsamhällesorganisationers gemensamma åtaganden för stärkt dialog och samverkan inom utvecklingssamarbetet

Regeringens och svenska civilsamhällesorganisationers gemensamma åtaganden för stärkt dialog och samverkan inom utvecklingssamarbetet Regeringens och svenska civilsamhällesorganisationers gemensamma åtaganden för stärkt dialog och samverkan inom utvecklingssamarbetet Regeringens och svenska civilsamhällesorganisationers gemensamma åtaganden

Läs mer

2002-07-02 Dnr 02-702-DIR. Utrikesdepartementet Enheten för global utveckling. 103 39 Stockholm

2002-07-02 Dnr 02-702-DIR. Utrikesdepartementet Enheten för global utveckling. 103 39 Stockholm 2002-07-02 Dnr 02-702-DIR Utrikesdepartementet Enheten för global utveckling 103 39 Stockholm Yttrande över Betänkandet SOU 2001:96 En rättvisare värld utan fattigdom Sammanfattning Riksbankens allmänna

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Rika och fattiga länder

Rika och fattiga länder Att dela in världen - I-länder Länder som industrialiserats U-länder Länder där utvecklingen gått långsammare - Stor skillnad mellan I-länder storskillnad mellan I-länder och U-länder - BNI Bruttonationalinkomst

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Globala Utvecklingsfrågor

Globala Utvecklingsfrågor Globala Utvecklingsfrågor ett nyhetsbrev från Forum Syd Innehåll december 2009: VÄRLDSBANKEN OCH INTERNATIONELLA VALUTAFONDEN... 2 Nu vet vi: IMF:s svångremspolitik fortsätter... 2 VÄRLDSHANDEL... 3 Stillsamt

Läs mer

13 JULI, 2 0 1 5: MAKRO & MARKNAD FRÅN GREKLAND TILL ÅTERHÄMTNING

13 JULI, 2 0 1 5: MAKRO & MARKNAD FRÅN GREKLAND TILL ÅTERHÄMTNING 13 JULI, 2 0 1 5: MAKRO & MARKNAD FRÅN GREKLAND TILL ÅTERHÄMTNING Starten på sommaren blev inte så behaglig. Greklandsoron intensifierades då landet i början av juni fick anstånd med en återbetalning till

Läs mer

ett rollspel om klimat för åk 9 och gymnasiet

ett rollspel om klimat för åk 9 och gymnasiet Lärarhandledning Klimattoppmöte 2011 ett rollspel om klimat för åk 9 och gymnasiet Under FNs klimattoppmöte i Sydafrika i december 2011 träffas världens ledare för att hitta en lösning på klimatutmaningarna.

Läs mer

vid regeringssammanträde UF2009/39553/UP 1 bilaga

vid regeringssammanträde UF2009/39553/UP 1 bilaga Protokoll III:3 vid regeringssammanträde 2009-06-11 UF2009/39553/UP Utrikesdepartementet Inrättande av ett råd för Näringsliv och Utveckling 1 bilaga Ärendet Sverige ska bli bättre på att ta tillvara det

Läs mer

Hur utmanar Kina IMF:s makt i Afrika?

Hur utmanar Kina IMF:s makt i Afrika? Hur utmanar Kina IMF:s makt i Afrika? Johanna Malm (PhD) Seminarium: Samhällsstyrning, nationellt och globalt Expertgruppen för biståndsanalys 8 december 2016 Avhandling Underliggande fråga: Utmanar Kina

Läs mer

Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014. Vice riksbankschef Cecilia Skingsley

Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014. Vice riksbankschef Cecilia Skingsley Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014 Vice riksbankschef Cecilia Skingsley Om Riksbanken Myndighet under riksdagen Riksdagen Regeringen Riksbanken Finansdepartementet Finansinspektionen Riksgälden

Läs mer

Tal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?"

Tal vid seminarium Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga? SPEECH/07/501 Margot Wallström Vice-President of the European Commission Tal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?" Arrangerat av Ekonomiska och sociala

Läs mer

En svensk utvecklingspolitik för rättvisa, jämställdhet och hållbar utveckling

En svensk utvecklingspolitik för rättvisa, jämställdhet och hållbar utveckling Kommittémotion Motion till riksdagen: 2014/1581 av Hans Linde m.fl. (V) En svensk utvecklingspolitik för rättvisa, jämställdhet och hållbar utveckling 1 Innehållsförteckning 1 Innehållsförteckning...1

Läs mer

I/A-PUNKTSNOT Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (Kusp) Coreper/rådet EU:s prioriteringar inför Förenta nationernas 61:a generalförsamling

I/A-PUNKTSNOT Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (Kusp) Coreper/rådet EU:s prioriteringar inför Förenta nationernas 61:a generalförsamling EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 11 juli 2006 (12.7) (OR. en) 11380/06 PESC 665 CONUN 51 ONU 80 I/A-PUNKTSNOT från: Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (Kusp) till: Coreper/rådet Ärende: EU:s

Läs mer

EU:s budget från parlamentets förhandlingshorisont - Ett verktyg för gemensamma investeringar i smart, hållbar och inkluderande tillväxt

EU:s budget från parlamentets förhandlingshorisont - Ett verktyg för gemensamma investeringar i smart, hållbar och inkluderande tillväxt EU:s budget från parlamentets förhandlingshorisont - Ett verktyg för gemensamma investeringar i smart, hållbar och inkluderande tillväxt Politiskt instrument för att finansiera långsiktiga prioriteringar

Läs mer

EU och småföretagen. - EU-valet och Sveriges småföretagare

EU och småföretagen. - EU-valet och Sveriges småföretagare EU och småföretagen - och Sveriges småföretagare EU och Småföretagen Sammanfattning Så många som sju av tio svenska småföretagare uppger att de kommer att rösta i den 7 juni. De viktigaste frågorna är

Läs mer

Internationell politik 1 Föreläsning 10. Globalisering. Jörgen Ödalen

Internationell politik 1 Föreläsning 10. Globalisering. Jörgen Ödalen Internationell politik 1 Föreläsning 10. Globalisering Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Vad är globalisering? Tre olika perspektiv: Hyperglobalister: Globalisering är ett verkligt och nytt fenomen. sprider

Läs mer

Globala Utvecklingsfrågor

Globala Utvecklingsfrågor Innehåll juli/augusti 2010: Globala Utvecklingsfrågor ett nyhetsbrev från Forum Syd VÄRLDSBANKEN/INTERNATIONELLA VALUTAFONDEN... 2 Världsbankens krav göms i nya dokument... 2 Världsbanken bör sluta finansiera

Läs mer

Östgruppen vill veta vad X-partiet har för inställning till utvecklingen i Ryssland och till det svenska demokratistödet till Ryssland:

Östgruppen vill veta vad X-partiet har för inställning till utvecklingen i Ryssland och till det svenska demokratistödet till Ryssland: Augusti-september 2014 Enkät om Sveriges demokratistöd till Ryssland Östgruppen för demokrati och mänskliga rättigheter har under lång tid bevakat och granskat det svenska demokratistödet till Ryssland,

Läs mer

Politik för hållbart företagande

Politik för hållbart företagande Utrikesutskottets yttrande 2015/16:UU4y Politik för hållbart företagande Till näringsutskottet Näringsutskottet beslutade den 21 januari 2016 att bereda utrikesutskottet tillfälle att yttra sig över skrivelse

Läs mer

Resultatstrategi fö r glöbala insatser fö r ma nsklig sa kerhet

Resultatstrategi fö r glöbala insatser fö r ma nsklig sa kerhet Bilaga till regeringsbeslut 2014-02-13 (UF2014/9980/UD/SP) Resultatstrategi fö r glöbala insatser fö r ma nsklig sa kerhet 2014-2017 1 Förväntade resultat Denna strategi styr användningen av medel som

Läs mer

INLEDNING. European Alliance for Freedom skall arbeta för följande fundamentala förändringar:

INLEDNING. European Alliance for Freedom skall arbeta för följande fundamentala förändringar: INLEDNING De förestående EU-valen kommer att hållas mellan den och den 5 maj 014 i samtliga medlemsländer i den europeiska unionen. I detta dokument framläggs ett förslag på allmänna politiska principer

Läs mer

1. Antagande av den preliminära dagordningen. Lagstiftande verksamhet 2. (ev.) Godkännande av listan över A-punkter

1. Antagande av den preliminära dagordningen. Lagstiftande verksamhet 2. (ev.) Godkännande av listan över A-punkter Annotering REV 2 2011-11-21 rev. 2011-11-24 Finansdepartementet Ekofinrådets möte den 30 november i Bryssel Kommenterad dagordning - enligt den preliminära dagordning som framkom i Coreper den 16 november

Läs mer

Sverige behöver sitt inflationsmål

Sverige behöver sitt inflationsmål Sverige behöver sitt inflationsmål Fores 13 oktober Vice riksbankschef Martin Flodén Varför inflationsmål? Riktmärke för förväntningarna i ekonomin Underlättar för hushåll och företag att fatta ekonomiska

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT

Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 22.9.2015 COM(2015) 464 final 2015/0215 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om fastställande av den ståndpunkt som ska intas på Europeiska unionens vägnar i Världshandelsorganisationens

Läs mer

fairtrade av susanne lundström

fairtrade av susanne lundström fairtrade av susanne lundström 8 9 Vem har sagt att rättvisa produkter måste se tråkiga och fula ut? Och får man verkligen ställa krav på kvaliteten? Det har hänt mycket de senaste åren inom rättvis handel.

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Det ekonomiska läget inför budgetpropositionen för 2015

Det ekonomiska läget inför budgetpropositionen för 2015 Det ekonomiska läget inför budgetpropositionen för 2015 Magdalena Andersson 2014-10-13 AGENDA Prognos för svensk ekonomi och offentliga finanser Offentligfinansiella osäkerheter Finanspolitiska ramverket

Läs mer

För delegationerna bifogas de slutsatser som Europeiska rådet antog vid mötet.

För delegationerna bifogas de slutsatser som Europeiska rådet antog vid mötet. Europeiska rådet Bryssel den 26 juni 2015 (OR. en) EUCO 22/15 CO EUR 8 CONCL 3 FÖLJENOT från: Rådets generalsekretariat till: Delegationerna Ärende: Europeiska rådets möte (25 och 26 juni 2015) Slutsatser

Läs mer

Sverige tappar direktinvesteringar. Jonas Frycklund April, 2004

Sverige tappar direktinvesteringar. Jonas Frycklund April, 2004 Sverige tappar direktinvesteringar Jonas Frycklund April, 2004 1 Innehåll Sverige som spetsnation... 2 FN:s direktinvesteringsliga... 3 PROGNOS FÖR DIREKTINVESTERINGSLIGAN... 4 STÄMMER ÄVEN PÅ LÅNG SIKT...

Läs mer

Tillsammans för en rättvisare värld

Tillsammans för en rättvisare värld Tillsammans för en rättvisare värld 2 Inledning Den värld vi lever i är inte rättvis. Miljoner människor lider av fattigdom, sjukdomar, krig och konflikter. Mänskliga rättigheter kränks och för många är

Läs mer

Militära utgifter i en ny definition av bistånd

Militära utgifter i en ny definition av bistånd Militära utgifter i en ny definition av bistånd Text Carla da CosTA Bengtsson Research Göran Eklöf BILD RIYANA/People that matter Bistånd går i allt större utsträckning till konfliktdrabbade stater. Detta

Läs mer

Novus Politikers inställning till det svenska biståndet

Novus Politikers inställning till det svenska biståndet Novus Politikers inställning till det svenska biståndet 2010 Slutrapport 2010-06-30 Arne Modig 1749 Om undersökningen Undersökningen har genomförts av Novus Opinion på uppdrag av Sida. Undersökningen har

Läs mer

TEMA: EKONOMI, FINANS OCH SKATTER indirekt beskattning. (http://www.ekonomifakta.se/sv/fakta/skatter/skattetryck/skatteintakter-perskatt/)

TEMA: EKONOMI, FINANS OCH SKATTER indirekt beskattning. (http://www.ekonomifakta.se/sv/fakta/skatter/skattetryck/skatteintakter-perskatt/) Lektion 33 SCIC 13/06/2014 TEMA: EKONOMI, FINANS OCH SKATTER indirekt beskattning A. Olika skatter (http://www.ekonomifakta.se/sv/fakta/skatter/skattetryck/skatteintakter-perskatt/) Före: Uttala de markerade

Läs mer

DET ÄR ALLDELES FÖR LÅNGT FRÅN MIN VARDAG.

DET ÄR ALLDELES FÖR LÅNGT FRÅN MIN VARDAG. DET ÄR ALLDELES FÖR LÅNGT FRÅN MIN VARDAG. Jag, min kommun och europeiseringen Rutger Lindahl Centrum för Europaforskning (CERGU) Göteborgs universitet INTERNATIONALISERING och GLOBALISERING inte bara

Läs mer

Introduktionstext till tipspromenaden

Introduktionstext till tipspromenaden Introduktionstext till tipspromenaden 1,2 miljarder människor lever i dag i extrem fattigdom. Världens ledare i FN har beslutat om en handlingsplan för att utrota fattigdomen. Denna handlingsplan består

Läs mer

Vad vill Moderaterna med EU

Vad vill Moderaterna med EU Vad vill Moderaterna med EU Förstärka Miljö och Fredsfrågan Underlätta för handel Bekämpa internationell brottslighet Varför skall jag som Eksjöbo intressera mig för EU och rösta i EU valet Våra exporterande

Läs mer

Övriga handlingar. SSU:s 38:e förbundskongress 2015

Övriga handlingar. SSU:s 38:e förbundskongress 2015 Övriga handlingar SSU:s 38:e förbundskongress 2015 1 2 Uttalanden Jämlik framtid Det är det jämlika samhället som vi människor blir fria att forma våra liv utan att vår bakgrund bestämmer förutsättningarna.

Läs mer

Krisen i ekonomin. Roger Mörtvik 2012-02-16

Krisen i ekonomin. Roger Mörtvik 2012-02-16 Krisen i ekonomin Roger Mörtvik 2012-02-16 Krisen utlöstes i september 2008 Investmentfirman Lehman Brothers går omkull vilket blir startskottet på en global finanskris Men grunderna till krisen var helt

Läs mer

FÖRSLAG TILL RESOLUTION

FÖRSLAG TILL RESOLUTION EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Plenarhandling 26.6.2012 B7-0297/2012 FÖRSLAG TILL RESOLUTION i enlighet med artiklarna 90.2 och 110.2 i arbetsordningen om handelsförhandlingarna mellan EU och Japan (2012/2651(RSP))

Läs mer

Skyldighet att skydda

Skyldighet att skydda Skyldighet att skydda I detta häfte kommer du att få läsa om FN:s princip Skyldighet att skydda (R2P/ responsibility to protect). Du får en bakgrund till principen och sedan får du läsa om vad principen

Läs mer

En ny solidaritetspolitik

En ny solidaritetspolitik september 2008 En ny solidaritetspolitik En rättvis värld är möjlig Socialdemokraterna RÅDSLAG VÅR VÄRLD Innehållsförteckning En ny solidaritetspolitik 3 Fattigdomsbekämpning i centrum 4 Demokrati, mänskliga

Läs mer

VI PLACERAR DINA PENGAR I BÄTTRE HÄLSA I ANDRA LÄNDER

VI PLACERAR DINA PENGAR I BÄTTRE HÄLSA I ANDRA LÄNDER VI PLACERAR DINA PENGAR I BÄTTRE HÄLSA I ANDRA LÄNDER FN har som mål att halvera fattigdomen i världen till år 2015. Det innebär att hundratals miljoner människor får ett rikare liv. BÄTTRE HÄLSA GÖR VÄRLDEN

Läs mer

Verksamhetsstrategi. Expertgruppen för biståndsanalys såväl utvärderingar som analyser och andra typer av kunskapsunderlag.

Verksamhetsstrategi. Expertgruppen för biståndsanalys såväl utvärderingar som analyser och andra typer av kunskapsunderlag. Expertgruppen för biståndsanalys 2016-11-01 Verksamhetsstrategi Detta dokument beskriver verksamhetsstrategin för Expertgruppen för biståndsanalys (EBA). Strategin beskriver verksamhetens långsiktiga inriktning.

Läs mer

*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där.

*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där. PRIO-lektion november Nu börjar nedräkningen inför FN:s klimatmöte i Paris, som ska pågå mellan den 30 november och 11 december. Världens länder ska då enas om ett nytt globalt klimatavtal som ska gälla

Läs mer

Fakta om undersökningarna

Fakta om undersökningarna - - 9 EU företagens eller medborgarnas projekt? Välkomna! Anders Ydstedt, Svensk Tidskrift Christina Riksén, Stiftelsen Sverige i Europa Allmänhetens respektive företagares syn på EUfrågor Örjan Hultåker,

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2016/17:FPM35. Meddelande om europeiskt initiativ för hållbarhet - Agenda Dokumentbeteckning.

Regeringskansliet Faktapromemoria 2016/17:FPM35. Meddelande om europeiskt initiativ för hållbarhet - Agenda Dokumentbeteckning. Regeringskansliet Faktapromemoria Meddelande om europeiskt initiativ för hållbarhet - Agenda 2030 Finansdepartementet, Utrikesdepartementet 2016-12-22 Dokumentbeteckning KOM (2016) 739 Meddelande från

Läs mer

Vår EU-valkampanj våren 2009

Vår EU-valkampanj våren 2009 Vår EU-valkampanj våren 2009 Bilaga till verksamhetsberättelse 2007-2009 I GLÖD-KONGRESSEN 2009 RÅDHUSET, MALMÖ BOX 704 03, 107 25 STOCKHOLM Besök, Sveavägen 68 Telefon: 08 545 55 330 Broderskapsrörelsen

Läs mer

Vi har använt sökorden: Kvinnor, kvinna, jämställdhet och 1325. Granskningsperiod: oktober 2006-23 juni 2008

Vi har använt sökorden: Kvinnor, kvinna, jämställdhet och 1325. Granskningsperiod: oktober 2006-23 juni 2008 En granskning av socialdemokraternas utrikespolitiske talesperson Urban Ahlins anföranden, skriftliga frågor, interpellationer, pressmeddelanden och debattartiklar under perioden oktober 2006 23 juni 2008.

Läs mer

Redogörelse för Expertgruppens möten och beslut (februari-juni2013)

Redogörelse för Expertgruppens möten och beslut (februari-juni2013) Bilaga 2 till protokoll 2013-10-08 Expertgruppen för utvärdering och analys av Sveriges internationella bistånd Redogörelse för Expertgruppens möten och beslut (februari-juni2013) Expertgruppen för utvärdering

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition I budgetpropositionen är regeringen betydligt mer pessimistiska om den ekonomiska utvecklingen jämfört med i vårpropositionen.

Läs mer

Samhällsekonomiska begrepp.

Samhällsekonomiska begrepp. Samhällsekonomiska begrepp. Det är väldigt viktigt att man kommer ihåg att nationalekonomi är en teoretisk vetenskap. Alltså, nationalekonomen försöker genom diverse teorier att förklara hur ekonomin fungerar

Läs mer

Ansvar för jobb och tillväxt Mer kvar av lönen för dem som jobbar

Ansvar för jobb och tillväxt Mer kvar av lönen för dem som jobbar 2013-09-16 Ansvar för jobb och tillväxt Mer kvar av lönen för dem som jobbar Ansvar för jobb och tillväxt Mer kvar av lönen för dem som jobbar Alliansregeringenvillstärkadrivkrafternaförjobbgenomattgelågoch

Läs mer

Tilläggsavtal om lån till Irland

Tilläggsavtal om lån till Irland Finansutskottets betänkande 2014/15:FiU12 Tilläggsavtal om lån till Irland Sammanfattning I november 2010 utfäste sig EU och Internationella valutafonden (IMF) samt Danmark, Storbritannien och Sverige

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition I vårpropositionen skriver regeringen att Sveriges ekonomi växer snabbt. Prognosen för de kommande åren

Läs mer

Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd

Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Innehåll

Läs mer

Finanskriserna 1990 och 2009 - likheter och olikheter? 4 februari 2009 Karl-Henrik Pettersson

Finanskriserna 1990 och 2009 - likheter och olikheter? 4 februari 2009 Karl-Henrik Pettersson Finanskriserna 1990 och 2009 - likheter och olikheter? Seminarium, Almi Företagspartner AB Seminarium, Almi Företagspartner AB 4 februari 2009 Karl-Henrik Pettersson The big five (Spanien 1977, Norge

Läs mer

HUR KAN DU PÅVERKA I EU?

HUR KAN DU PÅVERKA I EU? HUR KAN DU PÅVERKA I EU? Det här är en broschyr som förklarar arbetet i EU. Den handlar om vem som fattar beslut inom EU, och hur det går till. Du får en kort beskrivning av EU-kommissionen, Europaparlamentet

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Nationalekonomi på högskolan består av: Mikroekonomi producenter och konsumenter Makroekonomi hela landet Internationell ekonomi handel mellan länder Varför

Läs mer

Protokoll, IKFF: s AU den 11 december 2008

Protokoll, IKFF: s AU den 11 december 2008 Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet Womens International League for Peace and Freedom Protokoll, IKFF: s AU den 11 december 2008 1 Formalia 1.1 Ordförande AnnaLisa Eneroth 1.2 Sekreterare

Läs mer

Riksgälden och finansiell stabilitet

Riksgälden och finansiell stabilitet Riksgälden och finansiell stabilitet Hans Lindblad Riksgäldsdirektör DNB Sverige Stockholm 26 januari 2017 Riksgäldens uppdrag Statens finansförvaltning Statens betalningar och kassahantering Upplåning

Läs mer

PROTOKOLL Svar på motion 2014:06 från Germund Sjövall (MP) om en gemensam värdegrund inför en oviss framtid KS-2014/716

PROTOKOLL Svar på motion 2014:06 från Germund Sjövall (MP) om en gemensam värdegrund inför en oviss framtid KS-2014/716 Kommunstyrelsens arbetsutskott 73 Utdrag ur PROTOKOLL 2015-05-20 Svar på motion 2014:06 från Germund Sjövall (MP) om en gemensam värdegrund inför en oviss framtid Arbetsutskottets förslag till beslut Kommunstyrelsen

Läs mer

Tidsperiod: vecka 49-50, 2-4. Strävan mot G Strävan mot HM 1 Strävan mot HM 2

Tidsperiod: vecka 49-50, 2-4. Strävan mot G Strävan mot HM 1 Strävan mot HM 2 1 Samhällsekonomi Strävansmål: Du skall efter kursen ha kunskaper om hur beslut om ekonomi kan påverka dig, det svenska samhället och i förlängningen resten av världen Tidsperiod: vecka 49-50, 2-4 Bedömningsmatris

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Utskottet för utveckling 2014/0059(COD) 7.1.2015 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för utveckling till utskottet för internationell handel över förslaget till Europaparlamentets

Läs mer

www.sida.se Svenskt bistånd och utvecklingssamarbete Så fungerar det

www.sida.se Svenskt bistånd och utvecklingssamarbete Så fungerar det www.sida.se Svenskt bistånd och utvecklingssamarbete Så fungerar det Vad är svenskt bistånd och utvecklingssamarbete? Sverige arbetar med både kortsiktigt humanitärt bistånd och långsiktigt utvecklingssamarbete.

Läs mer