Globala Utvecklingsfrågor

Transkript

1 Globala Utvecklingsfrågor ett nyhetsbrev från Forum Syd Innehåll maj 2009: FINANSKRISEN... 2 Vem har ansvar för världsekonomin?... 2 Debatt i krisens tecken... 2 VÄRLDSBANKEN/INTERNATIONELLA VALUTAFONDEN... 3 Sverige bromsar guldpaket i IMF... 3 VÄRLDSHANDEL... 4 EPA ytterligare börda i krisdrabbade afrikanska länder... 4 BISTÅND... 5 EU sviker sina biståndslöften... 5 ÖVRIGT... 6 Politik för global utveckling under lupp... 6 Bli globalfadder bekämpa global orättvisa på hemmaplan... 7 MÅNADENS UTNÄMNINGAR... 8 Månadens gräddtårta... 8 Månadens hemläxa Om du vill ha en bakgrundsbeskrivning till områdena Världshandel, skuldfrågor, och Världsbanken och Internationella valutafonden se nummer 1 av Globala utvecklingsfrågor på: 1

2 FINANSKRISEN Vem har ansvar för världsekonomin? Den finansiella krisen har nu gått över i en verkligt djup ekonomisk kris som sprider sig över världen. Idag talar FN om att hundratals miljoner människor i Syd kan bli working poor, fattiga trots att de jobbar. Det ställer frågan om vem som ska ha ansvaret för krislösningarna och för att förebygga framtida kriser. Hittills har vi sett mest handlingskraft från G20:s sida, men det har mest handlat om mer pengar till existerande institutioner, framför allt IMF. Samtidigt har FN:s kriskommission under ledning av Joseph Stiglitz visat sig mer intresserad av att föreslå nya institutioner för att förebygga kriser snarare än bara lappa: ett ekonomiskt säkerhetsråd, en expertgrupp av ekonomer i stil med FN:s klimatpanel, en myndighet för att godkänna nya finansiella instrument, tillgång till och beskattning av skatteparadisens tillgångar, och en ny skuldsaneringsmekanism där låntagare och långivare är lika representerade. För att driva detta perspektiv framåt har FN kallat till ett toppmöte, som dock två gånger har skjutits på framtiden, den nya tidpunkten är den juni i New York. Det mesta tyder dock på att kriskommissionens rekommendationer kommer att urholkas till oigenkännlighet. I det senaste utkastet till slutkommuniké har det mesta av de radikala förslagen försvunnit och ersatts av tandlösa rekommendationer om att länder bör samarbeta och tillsammans lösa problem. Det enda konkreta förslag som återstår är att FN:s expertkommitté om internationellt skattesamarbete ska uppgraderas till regeringsnivå, ett tecken på att kontroll av skatteparadis och kampen för att få in skatteintäkter kanske inte längre är en kontroversiell fråga. När det gäller en mekanism för att hantera den framtida skuldkris som kan bli följden av de nya lån som fattiga länder nu tar är utkastet närmast parodiskt vagt. Man talar om att man bör överväga om det vore passande att instifta en ny skuldsaneringsmekanism. FN:s stora kriskonferens riskerar att bli en sorglig föreställning när den en gång kommer till stånd. De rika länderna såväl som de nya världsaktörerna föredrar uppenbarligen att agera inom ramen för G20. Kenneth Hermele Information om FN:s toppmöte om den finansiella krisen och dess följder för fattiga länder finner du på: Debatt i krisens tecken Kan framtida kriser undvikas genom bättre reglering? Eller är staten och politiken i själva verket det största hotet? Dessa frågor stod i fokus när Johan Norberg och Kenneth Hermele debatterade den 26 maj på ett fullsatt Tvålpalats i Stockholm. De flesta är medvetna om att det var för låga räntor och för hög belåning som skapade krisen, men det är lika stor enighet om att krisen ska lösas med ännu lägre räntor, ännu större belåning och ännu större 2

3 underskott. Detta konstaterade Johan Norberg under debatten som leddes av Nathalie Besèr, ekonomireporter på DN, och som arrangerades av Forum Syd. (Johan Norberg är liberal debattör och författare till den nyligen utgivna boken En perfekt storm Hur staten, kapitalet och du och jag sänkte världsekonomin.) För att komma bort från dagens oansvariga beteende ville Norberg ha mer osäkerhet på finansmarknaden, på samma sätt som inom det vanliga näringslivet. Om riksbanken går in och räddar situationen genom att pressa räntan varje gång ekonomin går ner så kommer folk att fortsätta ta galna risker. Det är bättre att låta företag och banker gå i konkurs. Kenneth Hermele menade å sin sida att Johan Norbergs modell nästan gränsar till nattväktarstat, där staten drar sig tillbaka helt och hållet från ekonomin. Bankägarna behöver väl inte skyddas men dock låntagarna, tyckte Hermele och försvarade insättningsgarantin, som Johan Norberg ville avskaffa. (Kenneth Hermele är ekonom verksam vid Forum Syd och författare till den nyligen utgivna rapporten I krisens skugga G20:s blinda fläck vad bör göras? ) Hermele ansåg vidare att de som argumenterar som Norberg i själva verket har ett ansvar för krisen, genom sitt oreserverade stöd till globaliseringen. Globaliseringen har bra sidor men den för också med sig risker. Nu ser vi t ex mer protektionism hos krisdrabbade länder. Dessutom finns en risk för ökad främlingsfientlighet i krisens spår. Globaliseringen måste styras och balanseras för att undvika de negativa effekterna, menade Hermele. Johan Norberg sa dock att globaliseringen fortfarande är det mest positiva som hänt när det gäller att lyfta mänsklig levnadsstandard, och detta kommer inte krisen att rå på. Panelen var överens om att maktbalansen i världen förändrats. Att G20 ersatt G8 som det viktigaste forumet för beslut om den globala ekonomin är ett tecken på att utvecklingsländerna tar större plats, menade Kenneth Hermele. Johan Norberg såg globaliseringen som en viktig orsak till detta. Samtidigt har IMF fått kraftigt ökad makt i den ekonomiska krisens spår. Kenneth Hermele varnade för detta och slog ett slag för nya institutioner, t ex ett internationellt ekonomiskt säkerhetsråd eller en oberoende skuldsaneringsmekanism. Den senare lär behövas när de gigantiska summor som nu lånas ut ska betalas tillbaka om några år. Sven Elander Lyssna på debatten på: VÄRLDSBANKEN/INTERNATIONELLA VALUTAFONDEN Sverige bromsar guldpaket i IMF G20-länderna vill att IMF ska sälja en del av sin guldreserv för att finansiera billiga lån till de fattigaste länderna. Men Sverige har hittills varit emot förslaget eftersom man anser att det hotar IMF:s egna finanser. 3

4 IMF beslutade redan förra året att sälja guld för att få in 6,5 miljarder dollar till den egna verksamheten (tex personalkostnader). Men guldpriset har stigit kraftigt sedan dess och idag skulle en försäljning ge runt 11 miljarder dollar. G20 föreslog därför på toppmötet den 2 april att en del av dessa ökade intäkter skulle användas till förmånliga lån till de fattigaste. G20 vill använda 1 miljard av de pengar som blir över till sådana lån. Ett flertal folkrörelser (Oxfam, Jubilee US, One, Eurodad) vill att IMF går ännu längre och använder hela värdeökningen på 5 miljarder till skuldavskrivningar och mer förmånliga lån till de fattigaste. Det skulle ändå finnas 6,5 miljarder kvar till IMF:s egen verksamhet, enligt organisationerna. Men Sverige och den nordisk-baltiska gruppen i IMF har motsatt sig förslaget. Sverige vill inte riva upp guldbeslutet från förra året. Om guldpengarna tar slut måste IMF kanske höja räntorna på andra lån för att klara sin ekonomi, befarar Sverige. Sverige ser hellre att de rika länderna lever upp till sina löften om att ge 0,7 procent i bistånd. Men ökat bistånd kommer knappast att räcka för att täcka behoven hos de fattigaste. Nya rapporter visar att upp till 90 miljoner fler kan halka under fattigdomsstrecket i år och att upp till spädbarn om året fram till 2015 kan dö som en följd av den ekonomiska krisen. Bara 2-3 procent av Världsbankens och IMF:s totala krisutlåning kommer att gå till de 61 fattigaste länderna, befarar många folkrörelser. Skälet till detta är att pengarna som nu lånas ut från IMF till stor del kommer från länder med stora reserver (Kina, EU, USA etc). Dessa länder bidrar med pengar till en särskild IMF-fond varifrån de lånas ut till krisdrabbade länder. Dessa lån ges till marknadsmässiga villkor eftersom de ska betalas tillbaks till de länder som lånat ut pengarna. De fattigaste länderna har inte råd med sådana lån. De behöver mer förmånliga lån med lägre ränta och längre återbetalningstid, eller ännu hellre skuldavskrivningar. Inkomster från guldförsäljningen skulle kunna öppna möjligheten att ge den typen av stöd. Sven Elander VÄRLDSHANDEL EPA ytterligare börda i krisdrabbade afrikanska länder Forskare från Namibia och England varnar för att handelsavtalen mellan EU och Afrika (EPA) kommer att slå hårt mot afrikanska länder i skuggan av den ekonomiska krisen. Afrika förvägras instrument som västländer använde när de industrialiserades. - EPA-avtalen hotar utvecklingen i Afrika. Mot bakgrund av att afrikanska länder kommer att drabbas hårt av den globala ekonomiska krisen, är detta mycket allvarligt, sa Emily Jones, forskare vid Oxford University, vid ett seminarium om EPA-avtalen arrangerat av Forum Syd den 11 maj. Som en följd av krisen uppskattar man att tillväxten i Afrika söder om Sahara kommer att sjunka från 4,9 procent 2008 till 1,5 procent 2009, och att Afrikas export kommer att minska med 40 procent de närmaste 4

5 två åren, enligt Emily. EPA-avtalen kräver att länderna öppnar upp minst 80 procent av sin handel med EU. Då är det inte möjligt att skydda både jordbruksprodukter för att säkra tillgången till livsmedel och tillverkade produkter som kommer från en industri under uppbyggnad. Risken är stor, enligt Emily, att afrikanska länder kommer att sitta fast i ett beroende av råvaruexport. - EU vill nu förbjuda afrikanska länder att använda samma instrument som både europeiska länder och tigerekonomier i Sydostasien använde under sin industrialisering, d v s tullar för att skydda sina ekonomier och sin lokala produktion, påpekade Emily. - I många afrikanska länder utgör tullar upp till 40 procent av den statliga budgeten. Om man då, som EPA-avtalen, kräver att tullarna ska sänkas drastiskt, finns det inga kompenserande mekanismer att finansiera offentliga verksamheter genom, påpekade Carl Schlyter, EU-parlamentariker för Miljöpartiet de Gröna. - För Namibia är så kallad infant industry protection ett viktigt instrument för att skydda inhemska industrier under uppbyggnad tills de kan konkurrera med mer avancerade industrier, berättade Wallie Roux, forskare från Namibia. Det används idag till exempel för mejeriprodukter. Det är också ett sätt att skapa arbetstillfällen, något som är enormt viktigt i ett land som Namibia med en arbetslöshet på 40 procent. I EPA-avtalen vill EU inte tillåta sådant skydd för begynnande industri. EU vill också förbjuda exportskatter genom EPA. Resultatet skulle bli att Namibia får svårt att främja vidareförädling av råvaror och diversifiera sin ekonomi. - Afrikanska länder ingick interimsavtalen eftersom de blev tvingade, påpekade Carl Schlyter. Förre handelskommissionären hotade med att länderna skulle få sämre handelsvillkor för sin export till EU om de inte gick med på EPA-avtalen. Karin Gregow Om du vill ha Emily Jones power point presentation från seminariet, hör av dej till karin.gregow@forumsyd.org BISTÅND EU sviker sina biståndslöften En ny rapport visar att EU-länderna har lång väg kvar för att nå sina biståndsmål. Svenska EUparlamentariker är kritiska till urholkning av biståndet och en uppluckring av regelverket för vad som kan räknas som bistånd. I den globala ekonomiska krisens spår räknar man nu med att upp till 90 miljoner människor kan halka under fattigdomsstrecket i år. Samtidigt lever inte EU-länderna upp till sina biståndsmål. Över 400 miljarder kronor saknas för att de givna löftena om biståndsnivåer ska hållas, visar rapporten Lighten the load, som tagits fram av Concord Europa. EU har åtagit sig att ge 0,56 procent av BNI i bistånd år 2010 och 0,7 procent 2015, men enligt statistik från OECD:s biståndskommitté DAC gick endast 0,4 procent av BNI till bistånd under Med 5

6 nuvarande trend kommer målen inte att nås. EU-länderna fortsätter dessutom att urholka sitt bistånd genom att redovisa till exempel skuldavskrivningar, flyktingkostnader eller kostnader för studenter som vistas inom EU som biståndsmedel. Sverige urholkade under förra året sitt bistånd med kostnader för flyktingmottagning. I rapporten varnar svenska organisationer för att den svenska regeringen vid ett flertal tillfällen uttryckt en önskan om att OECD/DAC:s regelverk för vad som kan räknas som bistånd borde vara mer flexibelt och till exempel tillåta vissa militära och säkerhetsrelaterade kostnader. I debatten vid lanseringen av rapporten, var EU-parlamentarikerna Jens Holm (V), Åsa Westlund (S), Olle Schmidt (FP) och Christoffer Järkeborn (M) eniga om att regelverket för vad som kan räknas som bistånd inte bör luckras upp så att även andra områden som säkerhetsrelaterade kostnader kan inkluderas. Jens Holm och Christoffer Järkeborn var också kritiska till att bistånd går till skuldavskrivningar och flyktingmottagning, vilket nuvarande DAC-regler tillåter. Svenska organisationer uppmanar i rapporten den svenska regeringen att se till att klimatfinansiering går utöver 1%-målet för biståndet. Förutom Christoffer Järkeborn ansåg EU-parlamentarikerna i debatten att klimatinsatser inte bör finansieras med pengar ur biståndsbudgeten. Concord Europa (en sammanslutning av över 1600 europeiska organisationer) ger årligen ut en rapport som analyserar EU-ländernas och kommissionens bistånd. Svenska organisationer som står bakom årets rapport Lighten the load är Action Aid, Diakonia, Forum Syd, Plan Sverige, Svenska Kyrkan och Svenska missionsrådet. Karin Gregow >>Läs rapporten Lighten the load på: ÖVRIGT Politik för global utveckling under lupp Hur kan fattiga människors perspektiv tas till vara i Sveriges utvecklingspolitik? Den frågan stod i centrum när organisationer från civilsamhället träffade handläggare från bland andra UD och Sida i ett rundabordssamtal om politik för global utveckling (PGU) den 26 maj. PGU antogs av riksdagen Den innebär att all svensk politik ska bidra till att skapa en rättvis och hållbar utveckling i världen och präglas av ett rättighetsperspektiv och fattiga människors perspektiv på utveckling. Forum Syd, Fair Trade Center, Rädda Barnen och Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen som stod bakom mötet presenterade nyframtagna rapporter kring vilka problem de ser inom Sveriges handels- och säkerhetspolitik utifrån målen i PGU samt en rapport om genomförandet av politik för global utveckling (se länkar nedan). Handläggare från UD, Sida, riksdagskansliet, Riksrevisionen och Inspektionen för strategiska produkter (ISP), som handlägger vapenexportärenden, deltog. Samtalet fokuserade bland annat på vilka frågor regeringen väljer att analysera ur ett PGU-perspektiv. Representanter från civilsamhället ser en risk att arbetet fokuserar för mycket på synergieffekter och för lite på mål- och intressekonflikter. 6

7 - Genom att ge näringslivet en betydande roll i biståndet vill regeringen uppnå en synergieffekt mellan företagens intressen och utvecklingspolitiska mål men problemet är att näringslivet inte har några sådana mål, sa Annika Torstensson från Fair Trade Center. En annan fråga gällde vem som ska ha tolkningsföreträde i frågor om vad som gynnar utveckling - Sveriges regering, regeringsföreträdare för fattiga länder, eller civilsamhället. Georg Andrén från Sida påpekade att Sverige har en åsikt - och också ett ansvar att ha det - om vad som är bra i bistånd, baserat på värden som demokrati och mänskliga rättigheter. Thomas Tjäder från ISP framhöll istället att varje land måste ha rätt att föra en självständig politik. - Det blir något av en kolonialistisk attityd att neka andra länder att köpa vapen från Sverige med hänvisning till att de är fattiga, sa han. Rolf Lindfors från Svenska Freds menade däremot att ISP inte skulle kunna fatta de beslut om utförseltillstånd som de gör idag om fattigdomsanalyser gjordes. Afrikanska länders förhandlare i handelsfrågor, som är placerade i Genève, företräder inte nödvändigtvis fattiga människor, menade Georg Andrén. Karin Gregow från Forum Syd påpekade dock att motståndet från afrikanska länder att förhandla investeringar och tjänstehandel med EU i EPA-förhandlingarna är kompakt. Det kommer från såväl Afrikanska unionen som fackföreningar, lantbrukarorganisationer och andra delar av det afrikanska civilsamhället. Politik för global utveckling ska omfatta alla som deltar i utvecklingssamarbetet. Birgitta Jansson från Sida menade att organisationer ur civilsamhället själva kan arbeta mer aktivt med PGU, inte bara när det gäller att peka ut målkonflikter. - Ligg på ambassaderna när samarbetsstrategier för biståndet ska skrivas, uppmanade hon. Maria Elowsson Läs rapporterna som presenterades på mötet på: Svenskt näringslivs roll i fattigdomsbekämpningen mpning.pdf Politik för global vapenutveckling Forum Syds rapporter om genomförandet av PGU respektive handelspolitik kommer att läggas upp på hemsidan inom kort. Bli globalfadder bekämpa global orättvisa på hemmaplan Forum syd arbetar för att påverka globala orättvisor både i fattiga länder och på hemmaplan. Vi sprider information, bildar opinion och trycker på svenska och internationella makthavare i frågor om skulder, klimat, handelspolitik, och fattiga länders inflytande. Från och med i år är vi helt beroende av bidrag från personer som dig för att kunna fortsätta detta arbete. För att få ett ekonomiskt bidrag från Sida till vår verksamhet krävs nämligen en egeninsats av insamlade medel. 7

8 Vi tror att du kan vara beredd att bli en av våra regelbundna givare en Globalfadder! Som globalfadder bidrar du med minst 90 kr i månaden genom autogiro. Blir du globalfadder kommer du att få olika specialerbjudanden, bland annat kommer vi att ordna särskilda träffar med sakkunniga personer från Sverige och länder i Syd och Öst för faddrarna. Globalfaddrarna avgör om Forum Syd ska kunna fortsätta sitt arbete med att stärka fattigas röst i världspolitiken. Gå in på och bli globalfadder. MÅNADENS UTNÄMNINGAR Månadens gräddtårta går till Olle Schmidt (FP), Åsa Westlund (S), Jens Holm (V) och Christoffer Järkeborn (M) som under en debatt inför EU-valet (15/5) enades om att de ekonomiska policykrav som ställs på utvecklingsländer i samband med bistånd- eller långivning bör mjukas upp. Månadens hemläxa......bör göras av Abir Al-Sahlani och Marie Wickberg (båda kandidater till EU-parlamentet för C) som i Afrikagruppernas valenkät erkänner att de inte har tillräcklig kunskap om de kontroversiella EPA-avtalen, men ändå kommer att stödja Sveriges linje och rösta igenom fullödiga EPA:s som innefattar tjänster, investeringar, offentlig upphandling och konkurrensregler om de blir invalda. Detta nyhetsbrev ges ut av Forum Syds enhet för Globala Utvecklingsfrågor. Om du vill veta mer om något eller har följdfrågor på någonting kontakta gärna oss! Artiklarna är signerade för att du ska veta vem du ska kontakta. Om du vill avsluta din prenumeration sänder du en rad till kristina.froberg@forumsyd.org 8