Globala Utvecklingsfrågor

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Globala Utvecklingsfrågor"

Transkript

1 Globala Utvecklingsfrågor ett nyhetsbrev från Forum Syd Innehåll maj 2009: FINANSKRISEN... 2 Vem har ansvar för världsekonomin?... 2 Debatt i krisens tecken... 2 VÄRLDSBANKEN/INTERNATIONELLA VALUTAFONDEN... 3 Sverige bromsar guldpaket i IMF... 3 VÄRLDSHANDEL... 4 EPA ytterligare börda i krisdrabbade afrikanska länder... 4 BISTÅND... 5 EU sviker sina biståndslöften... 5 ÖVRIGT... 6 Politik för global utveckling under lupp... 6 Bli globalfadder bekämpa global orättvisa på hemmaplan... 7 MÅNADENS UTNÄMNINGAR... 8 Månadens gräddtårta... 8 Månadens hemläxa Om du vill ha en bakgrundsbeskrivning till områdena Världshandel, skuldfrågor, och Världsbanken och Internationella valutafonden se nummer 1 av Globala utvecklingsfrågor på: https://www.forumsyd.org/templates/fs_articletypeb.aspx?id=3890 1

2 FINANSKRISEN Vem har ansvar för världsekonomin? Den finansiella krisen har nu gått över i en verkligt djup ekonomisk kris som sprider sig över världen. Idag talar FN om att hundratals miljoner människor i Syd kan bli working poor, fattiga trots att de jobbar. Det ställer frågan om vem som ska ha ansvaret för krislösningarna och för att förebygga framtida kriser. Hittills har vi sett mest handlingskraft från G20:s sida, men det har mest handlat om mer pengar till existerande institutioner, framför allt IMF. Samtidigt har FN:s kriskommission under ledning av Joseph Stiglitz visat sig mer intresserad av att föreslå nya institutioner för att förebygga kriser snarare än bara lappa: ett ekonomiskt säkerhetsråd, en expertgrupp av ekonomer i stil med FN:s klimatpanel, en myndighet för att godkänna nya finansiella instrument, tillgång till och beskattning av skatteparadisens tillgångar, och en ny skuldsaneringsmekanism där låntagare och långivare är lika representerade. För att driva detta perspektiv framåt har FN kallat till ett toppmöte, som dock två gånger har skjutits på framtiden, den nya tidpunkten är den juni i New York. Det mesta tyder dock på att kriskommissionens rekommendationer kommer att urholkas till oigenkännlighet. I det senaste utkastet till slutkommuniké har det mesta av de radikala förslagen försvunnit och ersatts av tandlösa rekommendationer om att länder bör samarbeta och tillsammans lösa problem. Det enda konkreta förslag som återstår är att FN:s expertkommitté om internationellt skattesamarbete ska uppgraderas till regeringsnivå, ett tecken på att kontroll av skatteparadis och kampen för att få in skatteintäkter kanske inte längre är en kontroversiell fråga. När det gäller en mekanism för att hantera den framtida skuldkris som kan bli följden av de nya lån som fattiga länder nu tar är utkastet närmast parodiskt vagt. Man talar om att man bör överväga om det vore passande att instifta en ny skuldsaneringsmekanism. FN:s stora kriskonferens riskerar att bli en sorglig föreställning när den en gång kommer till stånd. De rika länderna såväl som de nya världsaktörerna föredrar uppenbarligen att agera inom ramen för G20. Kenneth Hermele Information om FN:s toppmöte om den finansiella krisen och dess följder för fattiga länder finner du på: Debatt i krisens tecken Kan framtida kriser undvikas genom bättre reglering? Eller är staten och politiken i själva verket det största hotet? Dessa frågor stod i fokus när Johan Norberg och Kenneth Hermele debatterade den 26 maj på ett fullsatt Tvålpalats i Stockholm. De flesta är medvetna om att det var för låga räntor och för hög belåning som skapade krisen, men det är lika stor enighet om att krisen ska lösas med ännu lägre räntor, ännu större belåning och ännu större 2

3 underskott. Detta konstaterade Johan Norberg under debatten som leddes av Nathalie Besèr, ekonomireporter på DN, och som arrangerades av Forum Syd. (Johan Norberg är liberal debattör och författare till den nyligen utgivna boken En perfekt storm Hur staten, kapitalet och du och jag sänkte världsekonomin.) För att komma bort från dagens oansvariga beteende ville Norberg ha mer osäkerhet på finansmarknaden, på samma sätt som inom det vanliga näringslivet. Om riksbanken går in och räddar situationen genom att pressa räntan varje gång ekonomin går ner så kommer folk att fortsätta ta galna risker. Det är bättre att låta företag och banker gå i konkurs. Kenneth Hermele menade å sin sida att Johan Norbergs modell nästan gränsar till nattväktarstat, där staten drar sig tillbaka helt och hållet från ekonomin. Bankägarna behöver väl inte skyddas men dock låntagarna, tyckte Hermele och försvarade insättningsgarantin, som Johan Norberg ville avskaffa. (Kenneth Hermele är ekonom verksam vid Forum Syd och författare till den nyligen utgivna rapporten I krisens skugga G20:s blinda fläck vad bör göras? ) Hermele ansåg vidare att de som argumenterar som Norberg i själva verket har ett ansvar för krisen, genom sitt oreserverade stöd till globaliseringen. Globaliseringen har bra sidor men den för också med sig risker. Nu ser vi t ex mer protektionism hos krisdrabbade länder. Dessutom finns en risk för ökad främlingsfientlighet i krisens spår. Globaliseringen måste styras och balanseras för att undvika de negativa effekterna, menade Hermele. Johan Norberg sa dock att globaliseringen fortfarande är det mest positiva som hänt när det gäller att lyfta mänsklig levnadsstandard, och detta kommer inte krisen att rå på. Panelen var överens om att maktbalansen i världen förändrats. Att G20 ersatt G8 som det viktigaste forumet för beslut om den globala ekonomin är ett tecken på att utvecklingsländerna tar större plats, menade Kenneth Hermele. Johan Norberg såg globaliseringen som en viktig orsak till detta. Samtidigt har IMF fått kraftigt ökad makt i den ekonomiska krisens spår. Kenneth Hermele varnade för detta och slog ett slag för nya institutioner, t ex ett internationellt ekonomiskt säkerhetsråd eller en oberoende skuldsaneringsmekanism. Den senare lär behövas när de gigantiska summor som nu lånas ut ska betalas tillbaka om några år. Sven Elander Lyssna på debatten på: VÄRLDSBANKEN/INTERNATIONELLA VALUTAFONDEN Sverige bromsar guldpaket i IMF G20-länderna vill att IMF ska sälja en del av sin guldreserv för att finansiera billiga lån till de fattigaste länderna. Men Sverige har hittills varit emot förslaget eftersom man anser att det hotar IMF:s egna finanser. 3

4 IMF beslutade redan förra året att sälja guld för att få in 6,5 miljarder dollar till den egna verksamheten (tex personalkostnader). Men guldpriset har stigit kraftigt sedan dess och idag skulle en försäljning ge runt 11 miljarder dollar. G20 föreslog därför på toppmötet den 2 april att en del av dessa ökade intäkter skulle användas till förmånliga lån till de fattigaste. G20 vill använda 1 miljard av de pengar som blir över till sådana lån. Ett flertal folkrörelser (Oxfam, Jubilee US, One, Eurodad) vill att IMF går ännu längre och använder hela värdeökningen på 5 miljarder till skuldavskrivningar och mer förmånliga lån till de fattigaste. Det skulle ändå finnas 6,5 miljarder kvar till IMF:s egen verksamhet, enligt organisationerna. Men Sverige och den nordisk-baltiska gruppen i IMF har motsatt sig förslaget. Sverige vill inte riva upp guldbeslutet från förra året. Om guldpengarna tar slut måste IMF kanske höja räntorna på andra lån för att klara sin ekonomi, befarar Sverige. Sverige ser hellre att de rika länderna lever upp till sina löften om att ge 0,7 procent i bistånd. Men ökat bistånd kommer knappast att räcka för att täcka behoven hos de fattigaste. Nya rapporter visar att upp till 90 miljoner fler kan halka under fattigdomsstrecket i år och att upp till spädbarn om året fram till 2015 kan dö som en följd av den ekonomiska krisen. Bara 2-3 procent av Världsbankens och IMF:s totala krisutlåning kommer att gå till de 61 fattigaste länderna, befarar många folkrörelser. Skälet till detta är att pengarna som nu lånas ut från IMF till stor del kommer från länder med stora reserver (Kina, EU, USA etc). Dessa länder bidrar med pengar till en särskild IMF-fond varifrån de lånas ut till krisdrabbade länder. Dessa lån ges till marknadsmässiga villkor eftersom de ska betalas tillbaks till de länder som lånat ut pengarna. De fattigaste länderna har inte råd med sådana lån. De behöver mer förmånliga lån med lägre ränta och längre återbetalningstid, eller ännu hellre skuldavskrivningar. Inkomster från guldförsäljningen skulle kunna öppna möjligheten att ge den typen av stöd. Sven Elander VÄRLDSHANDEL EPA ytterligare börda i krisdrabbade afrikanska länder Forskare från Namibia och England varnar för att handelsavtalen mellan EU och Afrika (EPA) kommer att slå hårt mot afrikanska länder i skuggan av den ekonomiska krisen. Afrika förvägras instrument som västländer använde när de industrialiserades. - EPA-avtalen hotar utvecklingen i Afrika. Mot bakgrund av att afrikanska länder kommer att drabbas hårt av den globala ekonomiska krisen, är detta mycket allvarligt, sa Emily Jones, forskare vid Oxford University, vid ett seminarium om EPA-avtalen arrangerat av Forum Syd den 11 maj. Som en följd av krisen uppskattar man att tillväxten i Afrika söder om Sahara kommer att sjunka från 4,9 procent 2008 till 1,5 procent 2009, och att Afrikas export kommer att minska med 40 procent de närmaste 4

5 två åren, enligt Emily. EPA-avtalen kräver att länderna öppnar upp minst 80 procent av sin handel med EU. Då är det inte möjligt att skydda både jordbruksprodukter för att säkra tillgången till livsmedel och tillverkade produkter som kommer från en industri under uppbyggnad. Risken är stor, enligt Emily, att afrikanska länder kommer att sitta fast i ett beroende av råvaruexport. - EU vill nu förbjuda afrikanska länder att använda samma instrument som både europeiska länder och tigerekonomier i Sydostasien använde under sin industrialisering, d v s tullar för att skydda sina ekonomier och sin lokala produktion, påpekade Emily. - I många afrikanska länder utgör tullar upp till 40 procent av den statliga budgeten. Om man då, som EPA-avtalen, kräver att tullarna ska sänkas drastiskt, finns det inga kompenserande mekanismer att finansiera offentliga verksamheter genom, påpekade Carl Schlyter, EU-parlamentariker för Miljöpartiet de Gröna. - För Namibia är så kallad infant industry protection ett viktigt instrument för att skydda inhemska industrier under uppbyggnad tills de kan konkurrera med mer avancerade industrier, berättade Wallie Roux, forskare från Namibia. Det används idag till exempel för mejeriprodukter. Det är också ett sätt att skapa arbetstillfällen, något som är enormt viktigt i ett land som Namibia med en arbetslöshet på 40 procent. I EPA-avtalen vill EU inte tillåta sådant skydd för begynnande industri. EU vill också förbjuda exportskatter genom EPA. Resultatet skulle bli att Namibia får svårt att främja vidareförädling av råvaror och diversifiera sin ekonomi. - Afrikanska länder ingick interimsavtalen eftersom de blev tvingade, påpekade Carl Schlyter. Förre handelskommissionären hotade med att länderna skulle få sämre handelsvillkor för sin export till EU om de inte gick med på EPA-avtalen. Karin Gregow Om du vill ha Emily Jones power point presentation från seminariet, hör av dej till BISTÅND EU sviker sina biståndslöften En ny rapport visar att EU-länderna har lång väg kvar för att nå sina biståndsmål. Svenska EUparlamentariker är kritiska till urholkning av biståndet och en uppluckring av regelverket för vad som kan räknas som bistånd. I den globala ekonomiska krisens spår räknar man nu med att upp till 90 miljoner människor kan halka under fattigdomsstrecket i år. Samtidigt lever inte EU-länderna upp till sina biståndsmål. Över 400 miljarder kronor saknas för att de givna löftena om biståndsnivåer ska hållas, visar rapporten Lighten the load, som tagits fram av Concord Europa. EU har åtagit sig att ge 0,56 procent av BNI i bistånd år 2010 och 0,7 procent 2015, men enligt statistik från OECD:s biståndskommitté DAC gick endast 0,4 procent av BNI till bistånd under Med 5

6 nuvarande trend kommer målen inte att nås. EU-länderna fortsätter dessutom att urholka sitt bistånd genom att redovisa till exempel skuldavskrivningar, flyktingkostnader eller kostnader för studenter som vistas inom EU som biståndsmedel. Sverige urholkade under förra året sitt bistånd med kostnader för flyktingmottagning. I rapporten varnar svenska organisationer för att den svenska regeringen vid ett flertal tillfällen uttryckt en önskan om att OECD/DAC:s regelverk för vad som kan räknas som bistånd borde vara mer flexibelt och till exempel tillåta vissa militära och säkerhetsrelaterade kostnader. I debatten vid lanseringen av rapporten, var EU-parlamentarikerna Jens Holm (V), Åsa Westlund (S), Olle Schmidt (FP) och Christoffer Järkeborn (M) eniga om att regelverket för vad som kan räknas som bistånd inte bör luckras upp så att även andra områden som säkerhetsrelaterade kostnader kan inkluderas. Jens Holm och Christoffer Järkeborn var också kritiska till att bistånd går till skuldavskrivningar och flyktingmottagning, vilket nuvarande DAC-regler tillåter. Svenska organisationer uppmanar i rapporten den svenska regeringen att se till att klimatfinansiering går utöver 1%-målet för biståndet. Förutom Christoffer Järkeborn ansåg EU-parlamentarikerna i debatten att klimatinsatser inte bör finansieras med pengar ur biståndsbudgeten. Concord Europa (en sammanslutning av över 1600 europeiska organisationer) ger årligen ut en rapport som analyserar EU-ländernas och kommissionens bistånd. Svenska organisationer som står bakom årets rapport Lighten the load är Action Aid, Diakonia, Forum Syd, Plan Sverige, Svenska Kyrkan och Svenska missionsrådet. Karin Gregow >>Läs rapporten Lighten the load på: https://www.forumsyd.org/upload/tmp/glufs/bistandspolitik/aidwatch_report2009.pdf ÖVRIGT Politik för global utveckling under lupp Hur kan fattiga människors perspektiv tas till vara i Sveriges utvecklingspolitik? Den frågan stod i centrum när organisationer från civilsamhället träffade handläggare från bland andra UD och Sida i ett rundabordssamtal om politik för global utveckling (PGU) den 26 maj. PGU antogs av riksdagen Den innebär att all svensk politik ska bidra till att skapa en rättvis och hållbar utveckling i världen och präglas av ett rättighetsperspektiv och fattiga människors perspektiv på utveckling. Forum Syd, Fair Trade Center, Rädda Barnen och Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen som stod bakom mötet presenterade nyframtagna rapporter kring vilka problem de ser inom Sveriges handels- och säkerhetspolitik utifrån målen i PGU samt en rapport om genomförandet av politik för global utveckling (se länkar nedan). Handläggare från UD, Sida, riksdagskansliet, Riksrevisionen och Inspektionen för strategiska produkter (ISP), som handlägger vapenexportärenden, deltog. Samtalet fokuserade bland annat på vilka frågor regeringen väljer att analysera ur ett PGU-perspektiv. Representanter från civilsamhället ser en risk att arbetet fokuserar för mycket på synergieffekter och för lite på mål- och intressekonflikter. 6

7 - Genom att ge näringslivet en betydande roll i biståndet vill regeringen uppnå en synergieffekt mellan företagens intressen och utvecklingspolitiska mål men problemet är att näringslivet inte har några sådana mål, sa Annika Torstensson från Fair Trade Center. En annan fråga gällde vem som ska ha tolkningsföreträde i frågor om vad som gynnar utveckling - Sveriges regering, regeringsföreträdare för fattiga länder, eller civilsamhället. Georg Andrén från Sida påpekade att Sverige har en åsikt - och också ett ansvar att ha det - om vad som är bra i bistånd, baserat på värden som demokrati och mänskliga rättigheter. Thomas Tjäder från ISP framhöll istället att varje land måste ha rätt att föra en självständig politik. - Det blir något av en kolonialistisk attityd att neka andra länder att köpa vapen från Sverige med hänvisning till att de är fattiga, sa han. Rolf Lindfors från Svenska Freds menade däremot att ISP inte skulle kunna fatta de beslut om utförseltillstånd som de gör idag om fattigdomsanalyser gjordes. Afrikanska länders förhandlare i handelsfrågor, som är placerade i Genève, företräder inte nödvändigtvis fattiga människor, menade Georg Andrén. Karin Gregow från Forum Syd påpekade dock att motståndet från afrikanska länder att förhandla investeringar och tjänstehandel med EU i EPA-förhandlingarna är kompakt. Det kommer från såväl Afrikanska unionen som fackföreningar, lantbrukarorganisationer och andra delar av det afrikanska civilsamhället. Politik för global utveckling ska omfatta alla som deltar i utvecklingssamarbetet. Birgitta Jansson från Sida menade att organisationer ur civilsamhället själva kan arbeta mer aktivt med PGU, inte bara när det gäller att peka ut målkonflikter. - Ligg på ambassaderna när samarbetsstrategier för biståndet ska skrivas, uppmanade hon. Maria Elowsson Läs rapporterna som presenterades på mötet på: Svenskt näringslivs roll i fattigdomsbekämpningen mpning.pdf Politik för global vapenutveckling Forum Syds rapporter om genomförandet av PGU respektive handelspolitik kommer att läggas upp på hemsidan inom kort. Bli globalfadder bekämpa global orättvisa på hemmaplan Forum syd arbetar för att påverka globala orättvisor både i fattiga länder och på hemmaplan. Vi sprider information, bildar opinion och trycker på svenska och internationella makthavare i frågor om skulder, klimat, handelspolitik, och fattiga länders inflytande. Från och med i år är vi helt beroende av bidrag från personer som dig för att kunna fortsätta detta arbete. För att få ett ekonomiskt bidrag från Sida till vår verksamhet krävs nämligen en egeninsats av insamlade medel. 7

8 Vi tror att du kan vara beredd att bli en av våra regelbundna givare en Globalfadder! Som globalfadder bidrar du med minst 90 kr i månaden genom autogiro. Blir du globalfadder kommer du att få olika specialerbjudanden, bland annat kommer vi att ordna särskilda träffar med sakkunniga personer från Sverige och länder i Syd och Öst för faddrarna. Globalfaddrarna avgör om Forum Syd ska kunna fortsätta sitt arbete med att stärka fattigas röst i världspolitiken. Gå in på och bli globalfadder. MÅNADENS UTNÄMNINGAR Månadens gräddtårta går till Olle Schmidt (FP), Åsa Westlund (S), Jens Holm (V) och Christoffer Järkeborn (M) som under en debatt inför EU-valet (15/5) enades om att de ekonomiska policykrav som ställs på utvecklingsländer i samband med bistånd- eller långivning bör mjukas upp. Månadens hemläxa......bör göras av Abir Al-Sahlani och Marie Wickberg (båda kandidater till EU-parlamentet för C) som i Afrikagruppernas valenkät erkänner att de inte har tillräcklig kunskap om de kontroversiella EPA-avtalen, men ändå kommer att stödja Sveriges linje och rösta igenom fullödiga EPA:s som innefattar tjänster, investeringar, offentlig upphandling och konkurrensregler om de blir invalda. Detta nyhetsbrev ges ut av Forum Syds enhet för Globala Utvecklingsfrågor. Om du vill veta mer om något eller har följdfrågor på någonting kontakta gärna oss! Artiklarna är signerade för att du ska veta vem du ska kontakta. Om du vill avsluta din prenumeration sänder du en rad till 8

Europeiska handelsavtal ingen väg ur den globala krisen

Europeiska handelsavtal ingen väg ur den globala krisen I en period av stora förändringar och osäkerhet är det den absolut sämsta tiden för afrikanska regeringar att skriva på bindande avtal som minskar rätten att själva bestämma över sin ekonomiska utveckling

Läs mer

Valkompassen. 7 riksdagspartier och F! har svarat.

Valkompassen. 7 riksdagspartier och F! har svarat. 7 riksdagspartier och F! har svarat. 5 teman: Utvecklingssamarbete / bistånd Handelsavtal Klimat och miljö Globala rättvisefrågor Mänskliga rättigheter Är partierna överens om någonting? Sverige bör arbeta

Läs mer

AidWatch 2014 sammanfattning

AidWatch 2014 sammanfattning AidWatch 2014 sammanfattning För nionde året i rad har civilsamhällesorganisationer från EU:s medlemsländer inom ramen för CONCORD Europa producerat AidWatch-rapporten, som utvärderar EU-ets kvalitet och

Läs mer

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Save the world Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Olika indelningar av världen Olika indelningar av världen Första, andra och tredje världen Olika indelningar av världen Första, andra

Läs mer

Aktivitetstips. Drömlandet

Aktivitetstips. Drömlandet Aktivitetstips Drömlandet Drömlandet är ett rollspel. Deltagarna får en uppgift men förutsättningarna förändrar sig efter vägen och övningen blir en annan. Övningen inleder med att ta upp svårigheten med

Läs mer

En enda jord människor och miljö. Vecka 10-15

En enda jord människor och miljö. Vecka 10-15 En enda jord människor och miljö. Vecka 10-15 Varför är vissa länder rika och andra fattiga? Hur är det att leva i ett fattigt land? Hur ska fattiga länder kunna bli rika? Hur kommer jorden att se ut i

Läs mer

Gör ett annat Europa möjligt!

Gör ett annat Europa möjligt! Gör ett annat Europa möjligt! Åsa Westlund Socialdemokratisk ledamot i Europaparlamentet Foto: Peter Berggren/Imagine De Europeiska Socialdemokraternas Parlamentsgrupp Foto: Curt Berggren/Imagine Bättre

Läs mer

VI PLACERAR DINA PENGAR I BÄTTRE HÄLSA I ANDRA LÄNDER

VI PLACERAR DINA PENGAR I BÄTTRE HÄLSA I ANDRA LÄNDER VI PLACERAR DINA PENGAR I BÄTTRE HÄLSA I ANDRA LÄNDER FN har som mål att halvera fattigdomen i världen till år 2015. Det innebär att hundratals miljoner människor får ett rikare liv. BÄTTRE HÄLSA GÖR VÄRLDEN

Läs mer

Företagarnas panel Rapport från Företagarna

Företagarnas panel Rapport från Företagarna Företagarnas panel Rapport från Företagarna oktober 2011 Inledning... 2 Vart fjärde småföretag anser att det är svårare än normalt att finansiera verksamheten... 2 Finansieringsmöjligheterna har försämrats

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

Globala Utvecklingsfrågor

Globala Utvecklingsfrågor Innehåll juli/augusti 2010: Globala Utvecklingsfrågor ett nyhetsbrev från Forum Syd VÄRLDSBANKEN/INTERNATIONELLA VALUTAFONDEN... 2 Världsbankens krav göms i nya dokument... 2 Världsbanken bör sluta finansiera

Läs mer

En ny solidaritetspolitik

En ny solidaritetspolitik september 2008 En ny solidaritetspolitik En rättvis värld är möjlig Socialdemokraterna RÅDSLAG VÅR VÄRLD Innehållsförteckning En ny solidaritetspolitik 3 Fattigdomsbekämpning i centrum 4 Demokrati, mänskliga

Läs mer

Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd

Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Innehåll

Läs mer

'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan'

'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan' 1 'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan' På ett möte i Västervik den 19 juni 2001 bestämde vi i centerpartiet

Läs mer

Mini-Barometern 2010 Folkrörelser mäter trycket på Sveriges politik för global utveckling

Mini-Barometern 2010 Folkrörelser mäter trycket på Sveriges politik för global utveckling Mini-Barometern 2010 Folkrörelser mäter trycket på Sveriges politik för global utveckling Afrikagrupperna Diakonia Forum Syd Hela världen, Svenska kyrkans internationella arbete Kristna fredsrörelsen Svenska

Läs mer

Swedfund. Kännedomsmätning nov 2014

Swedfund. Kännedomsmätning nov 2014 Swedfund Kännedomsmätning nov 2014 141217 SWEDFUND Uppföljning ursprungsmätning 141219 Innehåll Om undersökningen Resultat från uppföljningsmätningen Jobb och tillväxt Fattigdomsbekämpning i utvecklingsländer

Läs mer

Sveriges möjligheter att bidra till en hållbar utvecklingsfinansiering

Sveriges möjligheter att bidra till en hållbar utvecklingsfinansiering Februari 2015 Sveriges möjligheter att bidra till en hållbar utvecklingsfinansiering Svenska civilsamhällesorganisationers rekommendationer inför Addis Abeba År 2015 är ett avgörande år vad det gäller

Läs mer

Östgruppen vill veta vad X-partiet har för inställning till utvecklingen i Ryssland och till det svenska demokratistödet till Ryssland:

Östgruppen vill veta vad X-partiet har för inställning till utvecklingen i Ryssland och till det svenska demokratistödet till Ryssland: Augusti-september 2014 Enkät om Sveriges demokratistöd till Ryssland Östgruppen för demokrati och mänskliga rättigheter har under lång tid bevakat och granskat det svenska demokratistödet till Ryssland,

Läs mer

13 JULI, 2 0 1 5: MAKRO & MARKNAD FRÅN GREKLAND TILL ÅTERHÄMTNING

13 JULI, 2 0 1 5: MAKRO & MARKNAD FRÅN GREKLAND TILL ÅTERHÄMTNING 13 JULI, 2 0 1 5: MAKRO & MARKNAD FRÅN GREKLAND TILL ÅTERHÄMTNING Starten på sommaren blev inte så behaglig. Greklandsoron intensifierades då landet i början av juni fick anstånd med en återbetalning till

Läs mer

Arbetsmarknad i en globaliserad värld ARBETSMARKNAD I EN GLOBALISERAD VÄRLD

Arbetsmarknad i en globaliserad värld ARBETSMARKNAD I EN GLOBALISERAD VÄRLD Arbetsmarknad i en globaliserad värld ARBETSMARKNAD I EN GLOBALISERAD VÄRLD FAKTA: ILO Ett självständigt fackorgan inom FN. ILO:s mål är att främja social rättvisa och humana arbetsvillkor. Det sker bland

Läs mer

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA SAMMANFATTNING Återhämtningen i vår omvärld går trögt, i synnerhet i eurozonen där centralbanken förväntas fortsätta att lätta på penningpolitiken.

Läs mer

Vår EU-valkampanj våren 2009

Vår EU-valkampanj våren 2009 Vår EU-valkampanj våren 2009 Bilaga till verksamhetsberättelse 2007-2009 I GLÖD-KONGRESSEN 2009 RÅDHUSET, MALMÖ BOX 704 03, 107 25 STOCKHOLM Besök, Sveavägen 68 Telefon: 08 545 55 330 Broderskapsrörelsen

Läs mer

Framtidskontraktet. Avsnitt: En rättvis värld är möjlig. Version: Beslutad version

Framtidskontraktet. Avsnitt: En rättvis värld är möjlig. Version: Beslutad version Framtidskontraktet Avsnitt: En rättvis värld är möjlig Version: Beslutad version En rättvis värld är möjlig 5 Socialdemokraternas internationella politik syftar till alla människors frigörelse, utveckling

Läs mer

www.sida.se Svenskt bistånd och utvecklingssamarbete Så fungerar det

www.sida.se Svenskt bistånd och utvecklingssamarbete Så fungerar det www.sida.se Svenskt bistånd och utvecklingssamarbete Så fungerar det Vad är svenskt bistånd och utvecklingssamarbete? Sverige arbetar med både kortsiktigt humanitärt bistånd och långsiktigt utvecklingssamarbete.

Läs mer

HAR FRIHANDELS- OVÄNNERNA NÅGOT STÖD?

HAR FRIHANDELS- OVÄNNERNA NÅGOT STÖD? Rapport från Svensk Handel HAR FRIHANDELS- Johan Norberg Paula Werenfels Röttorp HAR FRIHANDELS- september 2000 SVENSK HANDEL 1 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förord 5 Positiva till frihandel 6 U-landsfrågan 7

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Valenkät om svensk biståndspolitik

Valenkät om svensk biståndspolitik Valenkät om svensk biståndspolitik Förord I år är det val. Den svenska valdebatten handlar ofta om skatter, välfärd och andra inrikespolitiska frågor och utmaningar. Dessa frågor är väldigt viktiga, men

Läs mer

Vi har använt sökorden: Kvinnor, kvinna, jämställdhet och 1325. Granskningsperiod: oktober 2006-23 juni 2008

Vi har använt sökorden: Kvinnor, kvinna, jämställdhet och 1325. Granskningsperiod: oktober 2006-23 juni 2008 En granskning av socialdemokraternas utrikespolitiske talesperson Urban Ahlins anföranden, skriftliga frågor, interpellationer, pressmeddelanden och debattartiklar under perioden oktober 2006 23 juni 2008.

Läs mer

Ekonomi Sveriges ekonomi

Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi = Att hushålla med det vi har på bästa sätt Utdrag ur kursplanen för grundskolan Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret. Eleven skall Ha kännedom

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Utskottet för utveckling 2014/0059(COD) 7.1.2015 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för utveckling till utskottet för internationell handel över förslaget till Europaparlamentets

Läs mer

Socialdemokraternas Afrikaprogram

Socialdemokraternas Afrikaprogram Socialdemokraternas Afrikaprogram En rättvis värld är möjlig Socialdemokraterna Innehållsförteckning 1 Inledning 3 2 God samhällsstyrning, mänskliga rättigheter och demokrati 6 2.1 Social utveckling och

Läs mer

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 16.7.2013 COM(2013) 531 final MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN Efter 2015:

Läs mer

(http://www.ekonomifakta.se/sv/fakta/ekonomi/tillvaxt/fakta-fran-kris-tillkris/)

(http://www.ekonomifakta.se/sv/fakta/ekonomi/tillvaxt/fakta-fran-kris-tillkris/) 1 Sara Gabrielsson Läsa 2015 lektion 10 LEKTION 10: 8 maj 2015 1. Finanskris och skuldkris Före: Gör multimediaövningarna på ekonomiskt ordförråd (se hemsidan)! (http://www.ekonomifakta.se/sv/fakta/ekonomi/tillvaxt/fakta-fran-kris-tillkris/)

Läs mer

Introduktionstext till tipspromenaden

Introduktionstext till tipspromenaden Introduktionstext till tipspromenaden 1,2 miljarder människor lever i dag i extrem fattigdom. Världens ledare i FN har beslutat om en handlingsplan för att utrota fattigdomen. Denna handlingsplan består

Läs mer

Dragkampen om biståndet

Dragkampen om biståndet Dragkampen om biståndet Världen vill inte ha några nya löften. Det är absolut nödvändigt att alla aktörer till fullo uppfyller de åtaganden de redan gjort i Millenniedeklarationen, vid 2002 års Monterreykonferens

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Krisen i ekonomin. Roger Mörtvik 2012-02-16

Krisen i ekonomin. Roger Mörtvik 2012-02-16 Krisen i ekonomin Roger Mörtvik 2012-02-16 Krisen utlöstes i september 2008 Investmentfirman Lehman Brothers går omkull vilket blir startskottet på en global finanskris Men grunderna till krisen var helt

Läs mer

Unga arbetstagares möte

Unga arbetstagares möte Unga arbetstagares möte Durban, Sydafrika lördag 24 november 2012 I folkets intresse: ett ungdomsperspektiv STÖDINFORMATION 0 I folkets intresse: ett ungdomsperspektiv Unga människor är en av samhällets

Läs mer

Olle Ludvigsson Europaparlamentariker. Socialdemokraterna S&D-gruppen Västsverige

Olle Ludvigsson Europaparlamentariker. Socialdemokraterna S&D-gruppen Västsverige Olle Ludvigsson Europaparlamentariker Socialdemokraterna S&D-gruppen Västsverige Internationellt och europeiskt klimatarbete 1) 2) 3) Internationell klimatpolitik: Baksmälla efter Köpenhamn - hur går man

Läs mer

Det är en av denna världs många tragiska ironier att. Klimatfinansiering samtalens gordiska knut

Det är en av denna världs många tragiska ironier att. Klimatfinansiering samtalens gordiska knut Klimatfinansiering samtalens gordiska knut Det är en av denna världs många tragiska ironier att de länder som smutsar ned minst är de som drabbas värst av klimatförändringarna. De flesta är bekanta med

Läs mer

Kort om Barnkonventionen

Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Alla barn har egna rättigheter Den 20 november 1989 är en historisk dag för världens 2 miljarder barn. Då antog FNs generalförsamling konventionen om barnets

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR Sammanfattning Eurozonen växte med drygt 1 procent i årstakt under förra årets sista kvartal. Trots att många såg det som positivt,

Läs mer

Finansinspektionen och makrotillsynen

Finansinspektionen och makrotillsynen ANFÖRANDE Datum: 2015-03-18 Talare: Martin Andersson Möte: Affärsvärldens Bank och Finans Outlook Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35

Läs mer

Rättvisa i konflikt. Folkrätten

Rättvisa i konflikt. Folkrätten Rättvisa i konflikt Folkrätten Studiematerialet Rättvisa i konflikt Bildas studiematerial Rättvisa i konflikt finns tillgängligt att hämta fritt från Bildas hemsida. Materialet är upplagt för tre träffar

Läs mer

Finanskriserna 1990 och 2009 - likheter och olikheter? 4 februari 2009 Karl-Henrik Pettersson

Finanskriserna 1990 och 2009 - likheter och olikheter? 4 februari 2009 Karl-Henrik Pettersson Finanskriserna 1990 och 2009 - likheter och olikheter? Seminarium, Almi Företagspartner AB Seminarium, Almi Företagspartner AB 4 februari 2009 Karl-Henrik Pettersson The big five (Spanien 1977, Norge

Läs mer

utveckling, och ett utmärkt tillfälle för (Det talade ordet gäller) nätverkande och utbyte av idéer mellan Inledningsanförande Sten Nordin

utveckling, och ett utmärkt tillfälle för (Det talade ordet gäller) nätverkande och utbyte av idéer mellan Inledningsanförande Sten Nordin (Det talade ordet gäller) Inledningsanförande Sten Nordin Stockholmsmötet 2010, 100531 utveckling, och ett utmärkt tillfälle för nätverkande och utbyte av idéer mellan regionens näringsliv och politiska

Läs mer

Förslag till nya regler om krav på amortering av bolån

Förslag till nya regler om krav på amortering av bolån REMISSVAR Hanteringsklass: Öppen Dnr 2015/287 2015-04-20 Finansinspektionen Box 7821 103 97 STOCKHOLM Förslag till nya regler om krav på amortering av bolån (FI Dnr 14-16628) Sammanfattning Riksgäldskontoret

Läs mer

Effektrapport 2014 Latinamerikagrupperna

Effektrapport 2014 Latinamerikagrupperna Effektrapport 2014 Latinamerikagrupperna Latinamerikagrupperna är medlem av Frivilligorganisationernas Insamlingsråd, FRII. Som medlem förbinder sig Latinamerikagrupperna att följa FRIIs kvalitetskod vilken

Läs mer

En rapport från Diakonia, september 2006: Urholkning av det svenska biståndet

En rapport från Diakonia, september 2006: Urholkning av det svenska biståndet En rapport från Diakonia, september 2006: Urholkning av det svenska biståndet Att utrota fattigdomen är inte en gest av välgörenhet. Det handlar om rättvisa. Det handlar om att värna en grundläggande mänsklig

Läs mer

EU:s budget från parlamentets förhandlingshorisont - Ett verktyg för gemensamma investeringar i smart, hållbar och inkluderande tillväxt

EU:s budget från parlamentets förhandlingshorisont - Ett verktyg för gemensamma investeringar i smart, hållbar och inkluderande tillväxt EU:s budget från parlamentets förhandlingshorisont - Ett verktyg för gemensamma investeringar i smart, hållbar och inkluderande tillväxt Politiskt instrument för att finansiera långsiktiga prioriteringar

Läs mer

Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad

Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad Kommunstyrelsen Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad Kommunstyrelsen beslöt på sammanträde den 22 augusti 2002, 183, att anta ett

Läs mer

2. Konsekvenser och problem med nuvarande system

2. Konsekvenser och problem med nuvarande system 2. Konsekvenser och problem med nuvarande system Vad påverkas av penningsystemet? Penningsystemet 2 Vad påverkas av penningsystemet? Brist på pengar Inflation Ökande penningmängd Penningsystemet Överföring

Läs mer

Bedömare som i dag vill fördela "skulden" för krisen mellan olika aktörer bör därför inte glömma bort de utländska långivarnas missbedömningar.

Bedömare som i dag vill fördela skulden för krisen mellan olika aktörer bör därför inte glömma bort de utländska långivarnas missbedömningar. DN DEBATT: "Domedagsprofetiorna kommer för tidigt". Assar Lindbeck och Dan Lindbeck analyserar den asiatiska finanskrisen: Västländernas skuld får inte glömmas bort. Asiatiska företag och banker har underskattat

Läs mer

Barnens Rättigheter Manifest

Barnens Rättigheter Manifest Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,

Läs mer

HUR KAN DU PÅVERKA I EU?

HUR KAN DU PÅVERKA I EU? HUR KAN DU PÅVERKA I EU? Det här är en broschyr som förklarar arbetet i EU. Den handlar om vem som fattar beslut inom EU, och hur det går till. Du får en kort beskrivning av EU-kommissionen, Europaparlamentet

Läs mer

Produktion - handel - transporter

Produktion - handel - transporter Produktion - handel - transporter Kunskapskrav E C A Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation

Läs mer

världshandeln Fokus på

världshandeln Fokus på Fokus på världshandeln Afrikagrupperna Diakonia Fair Trade Center Forum för systemdebatt Forum Syd Fältbiologerna Konsumenter i Samverkan Konsumentföreningen Stockholm Lutherhjälpen Röda Korsets Folkhögskola

Läs mer

Oordnad upplösning av skuldkrisen i euroområdet alltför kostsam

Oordnad upplösning av skuldkrisen i euroområdet alltför kostsam Konjunkturläget december 2011 33 FÖRDJUPNING Oordnad upplösning av skuldkrisen i euroområdet alltför kostsam I denna fördjupning beskrivs det euroländerna redan gjort för att hantera skuldkrisen i euroområdet

Läs mer

Maj 2012 Redaktörer: Peter Sörbom och Annelie Andersson, CONCORD Sverige Formgivning: Annelie Andersson, CONCORD Sverige Omslag: Kyrkmedia

Maj 2012 Redaktörer: Peter Sörbom och Annelie Andersson, CONCORD Sverige Formgivning: Annelie Andersson, CONCORD Sverige Omslag: Kyrkmedia Maj 2012 Redaktörer: Peter Sörbom och Annelie Andersson, CONCORD Sverige Formgivning: Annelie Andersson, CONCORD Sverige Omslag: Kyrkmedia Innehåll Nystart för PGU...4 Säkerhet och krigsmateriel...7 Skatteflykt

Läs mer

A. Offentlig upphandling är byråkrati till ingen nytta. (http://www.dn.se/debatt/offentlig-upphandling-ar-byrakrati-till-ingennytta/)

A. Offentlig upphandling är byråkrati till ingen nytta. (http://www.dn.se/debatt/offentlig-upphandling-ar-byrakrati-till-ingennytta/) Lektion 15 SCIC 10/01/2014 TEMA: FÖRETAG: konkurrens, offentlig upphandling A. Offentlig upphandling är byråkrati till ingen nytta (http://www.dn.se/debatt/offentlig-upphandling-ar-byrakrati-till-ingennytta/)

Läs mer

25 maj val till Europaparlamentet

25 maj val till Europaparlamentet 25 maj val till Europaparlamentet "Den övergripande agenda som kommer att råda i Europaparlamentet efter valet i maj 2014 kommer att avgöra Europas krispolitik och vår framtida utveckling till ledande

Läs mer

*' * *+ - Förebyggande av väpnade konflikter - Nedrustning och vapenkontroll - Krigsmaterielhandel - Civil krishantering

*' * *+ - Förebyggande av väpnade konflikter - Nedrustning och vapenkontroll - Krigsmaterielhandel - Civil krishantering !" #!"$ % Sedan 2003 har Sverige haft en politik för global utveckling som strävar efter en samstämmighet, så att alla olika politikområden drar åt samma håll. Det här är folkrörelsernas första sammanfattande

Läs mer

Politik för global utveckling

Politik för global utveckling 2014:1 Politik för global utveckling Regeringens gemensamma ansvar? MISSIV DATUM DIARIENR 2014-01-21 2013/170-5 ERT DATUM ER BETECKNING 2013-06-27 UF2013/38842/UD/USTYR Regeringen Utrikesdepartementet

Läs mer

KRISER. Kriser. 90-tals krisen. 90-tals krisen

KRISER. Kriser. 90-tals krisen. 90-tals krisen Kriser KRISER Kris normalt och återkommande! Sverige gått igenom flera oljekrisen, fastighetskrisen och finanskrisen 2008 1990-tals krisen Finanskrisen 2008 90-tals krisen 1990-talets början djup kris

Läs mer

Hur påverkas kommunens ekonomi av försämringarna i arbetslöshetsförsäkringen

Hur påverkas kommunens ekonomi av försämringarna i arbetslöshetsförsäkringen Interpellation Hur påverkas kommunens ekonomi av försämringarna i arbetslöshetsförsäkringen 090211 Vänsterpartiet, Örebro Murad Artin Enligt Arbetsförmedlingens senaste prognos beräknas arbetslösheten

Läs mer

skuldkriser perspektiv

skuldkriser perspektiv Finansiella kriser och skuldkriser Dagens kris i ett historiskt Dagens kris i ett historiskt perspektiv Relativt god ekonomisk utveckling 1995 2007. Finanskris/bankkris bröt ut 2008. Idag hotande skuldkris.

Läs mer

Internationellt program

Internationellt program Internationellt program 2011 Ämnespolitiskt program antaget av Centerstudenters förbundsstämma 21-21 maj 2011, Örebro. Programmet redogör för Centerstudenters syn på vad som skapar en globalt hållbar värld

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Konjunkturutsikterna 2011

Konjunkturutsikterna 2011 1 Konjunkturutsikterna 2011 Det går bra i vår omgivning. Hänger Åland med? Richard Palmer, ÅSUB Fortsatt återhämtning i världsekonomin men med inslag av starka orosmoment Världsekonomin växer men lider

Läs mer

Ekonomiskt kretslopp

Ekonomiskt kretslopp Samhällets ekonomi Ekonomiskt kretslopp Pengar, varor och tjänster flödar genom samhället Enkel förklaringsmodell (så här såg det ut innan banker och den offentliga sektorn dök upp): Större förklaringsmodell

Läs mer

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Beslutad av: Forum Syds styrelse Beslutsdatum: 18 februari 2013 Giltighetstid: Tillsvidare Ansvarig: generalsekreteraren 2 (5)

Läs mer

200 år av fred i Sverige

200 år av fred i Sverige U N I T E D N A T I O N S N A T I O N S U N I E S 200 år av fred i Sverige -- Anförande av FN:s vice generalsekreterare Jan Eliasson vid firandet av Sveriges Nationaldag Skansen, Stockholm, 6 juni 2014

Läs mer

Cash or Crash Småföretagens ekonomiindikator

Cash or Crash Småföretagens ekonomiindikator Cash or Crash Småföretagens ekonomiindikator Cash or Crash? Hur går det för Sveriges småföretag? Vi har hört mycket om krisens effekter i storbolagen, inledningsvis de finansiella företagen och de större

Läs mer

Arbetskraftsinvandring, millenniemålen och Sveriges politik för global utveckling. Diskussionsunderlag

Arbetskraftsinvandring, millenniemålen och Sveriges politik för global utveckling. Diskussionsunderlag Arbetskraftsinvandring, millenniemålen och Sveriges politik för global utveckling Diskussionsunderlag EN PROMEMORIA FRÅN SVENSKA FN-FÖRBUNDET DECEMBER 2007 1 Innehåll Förord 3 1 Sveriges politik för arbetskraftsinvandring

Läs mer

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv Jörgen Kennemar Efter vinter kommer våren... 2 Globala tillväxten en återhämtning har inletts med Asien i spetsen 3 Den globala finanskrisen är

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Finns det en grekisk åtramningsmyt?

Finns det en grekisk åtramningsmyt? Finns det en grekisk åtramningsmyt? Efter rapporten om Greklandkrisen fick jag flera synpunkter som gick ut på att Grekland fuskat med åtstramningen och reformerna. En mer underbyggd sådan kom i form av

Läs mer

KLIMATET FÖRE VINSTEN Byt system, inte klimat. För en rättvis världsordning.

KLIMATET FÖRE VINSTEN Byt system, inte klimat. För en rättvis världsordning. KLIMATET FÖRE VINSTEN Byt system, inte klimat. För en rättvis världsordning. ENMÖTESCIRKEL FÖR KLUBBAR Det som brukar kallas för klimatförändringar är jordens varierande klimat över tid. Klimatet på jorden

Läs mer

Medlem i Föreningen för Fairtrade

Medlem i Föreningen för Fairtrade Medlem i Föreningen för Fairtrade Ett enkelt sätt att göra skillnad! Alla svenska organisationer är välkomna att bli en del av arbetet för en schysstare världshandel, en handel som skapar möjligheter för

Läs mer

Bistånd i fel fickor?

Bistånd i fel fickor? Bistånd i fel fickor? Föreningen för Utvecklingsfrågor, FUF, är en politiskt och religiöst obunden Är biståndet genom enskilda organisationer korrupt? Rapport från ett seminarium som anordnades av FUF

Läs mer

DET ÄR ALLDELES FÖR LÅNGT FRÅN MIN VARDAG.

DET ÄR ALLDELES FÖR LÅNGT FRÅN MIN VARDAG. DET ÄR ALLDELES FÖR LÅNGT FRÅN MIN VARDAG. Jag, min kommun och europeiseringen Rutger Lindahl Centrum för Europaforskning (CERGU) Göteborgs universitet INTERNATIONALISERING och GLOBALISERING inte bara

Läs mer

10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET

10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET 10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET Efter att man röstade ner långivarnas förslag för sparpaket samt att man missade sin betalning till IMF så godkänndes till slut ett sparpaket från

Läs mer

EUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 10 december 2010 (13.12) (OR. en) 17769/10 DEVGEN 399 COHAFA 111 ACP 327 RELEX 1100 FIN 730

EUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 10 december 2010 (13.12) (OR. en) 17769/10 DEVGEN 399 COHAFA 111 ACP 327 RELEX 1100 FIN 730 EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 10 december 2010 (13.12) (OR. en) 17769/10 DEVGEN 399 COHAFA 111 ACP 327 RELEX 1100 FIN 730 NOT från: Generalsekretariatet till: Delegationerna Föreg. dok. nr: 17477/10

Läs mer

Finlands globala ansvar

Finlands globala ansvar Finlands globala ansvar 2007 Vad betyder globaliseringen för SFP? Globaliseringen innebär att det internationella samfundet står inför en rad gemensamma utmaningar. Därför måste vi allt mera kunna samarbeta

Läs mer

Föreläsning 3. Kapitalmarknaden, Utrikeshandeln och valutan. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson

Föreläsning 3. Kapitalmarknaden, Utrikeshandeln och valutan. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson Föreläsning 3 Kapitalmarknaden, Utrikeshandeln och valutan 1 Idag! Kapitalmarknaden " Vad är kapitalmarknaden, vad är dess syfte? " Vad handlas på kapitalmarknaden? " Hur fungerar den?! Utrikeshandel och

Läs mer

BAR OME TER MEDLEMMAR I CONCORD SVERIGE ORGANISATIONER MÄTER TRYCKET PÅ SVERIGES POLITIK FÖR GLOBAL UTVECKLING

BAR OME TER MEDLEMMAR I CONCORD SVERIGE ORGANISATIONER MÄTER TRYCKET PÅ SVERIGES POLITIK FÖR GLOBAL UTVECKLING BAR OME TER 2014 ORGANISATIONER MÄTER TRYCKET PÅ SVERIGES POLITIK FÖR GLOBAL UTVECKLING ACTIONAID // AFRIKAGRUPPERNA // DIAKONIA // FORUM SYD // KRISTNA FREDSRÖRELSEN // LO-TCO BISTÅNDSNÄMND // PLAN SVERIGE

Läs mer

Handel och hållbar utveckling

Handel och hållbar utveckling Handel och hållbar utveckling Lärarfortbildning 2010 Marianne Jönsson marianne.jonsson@kommers.se Vad är hållbar utveckling? 1987 Brundtlandkommissionen 1992 Rio de Janeiro Agenda 21 1998 OECD tre dimensioner

Läs mer

Några lärdomar av tidigare finansiella kriser

Några lärdomar av tidigare finansiella kriser Några lärdomar av tidigare finansiella kriser KAPITEL 1 FÖRDJUPNING Hittills har den finansiella orons effekter på börskurser och r äntor på företagsobligationer varit mindre än vid tidigare liknande p

Läs mer

Hej! Latinamerikagrupperna

Hej! Latinamerikagrupperna B Detta kuvert ar viktigare an det andra du brukar få Hej! Vet du att mycket information om dina framtida pensionspengar inte står med i det där andra orange kuvertet? Information som är viktig. Som att

Läs mer

Världen idag och i morgon

Världen idag och i morgon Världen idag och i morgon Det är många stora problem som måste lösas om den här planeten ska bli en bra plats att leva på för de flesta. Tre globala utmaningar är särskilt viktiga för mänskligheten. Den

Läs mer

Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i. Afghanistan

Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i. Afghanistan Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i Afghanistan 2014 2019 Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i Afghanistan 2014 2019 1. Förväntade resultat Resultatstrategin styr

Läs mer

Kommentar till situationen i Grekland

Kommentar till situationen i Grekland Kommentar till situationen i Grekland Finansminister Magdalena Andersson 29 juni 2015 AGENDA Vad har hänt? Möjliga följder för Sverige 3 Allvarligt läge 26 juni Tsipras meddelar folkomröstning den 5 juli

Läs mer

Kampen om kapitalet. Undersökning kring svenska företags utmaningar att erhålla en kostnadseffektiv finansiering/refinansiering.

Kampen om kapitalet. Undersökning kring svenska företags utmaningar att erhålla en kostnadseffektiv finansiering/refinansiering. Kampen om kapitalet Undersökning kring svenska företags utmaningar att erhålla en kostnadseffektiv finansiering/refinansiering Augusti 2011 Far, Box 6417, 113 82 Stockholm Besöksadress: Kungsbron 2, Tel.

Läs mer

PiteåPanelen. Rapport nr 13. Europaförslag. November 2010. Kommunledningskontoret. Eva Andersson

PiteåPanelen. Rapport nr 13. Europaförslag. November 2010. Kommunledningskontoret. Eva Andersson PiteåPanelen Rapport nr 13 Europaförslag November 2010 Eva Andersson Kommunledningskontoret Europaförslag Europaparlamentet vill utöka möjligheten för Europas medborgare att påverka Europeiska unionen.

Läs mer

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet Det ekonomiska läget 4 juli Finansminister Anders Borg Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,

Läs mer

BAR OME TER MEDLEMMAR I CONCORD SVERIGE ORGANISATIONER MÄTER TRYCKET PÅ SVERIGES POLITIK FÖR GLOBAL UTVECKLING

BAR OME TER MEDLEMMAR I CONCORD SVERIGE ORGANISATIONER MÄTER TRYCKET PÅ SVERIGES POLITIK FÖR GLOBAL UTVECKLING BAR OME TER 2014 ORGANISATIONER MÄTER TRYCKET PÅ SVERIGES POLITIK FÖR GLOBAL UTVECKLING ACTIONAID // AFRIKAGRUPPERNA // DIAKONIA // FORUM SYD // KRISTNA FREDSRÖRELSEN // LO-TCO BISTÅNDSNÄMND // PLAN SVERIGE

Läs mer

ECOFIN-skuldavskrivningar

ECOFIN-skuldavskrivningar ECOFIN-skuldavskrivningar Land: Argentina Delegat: Amanda Schill Republiken Argentina vill inledningsvis påtala att landet hyser enorm empati för länder i skuldkris då republiken Argentina själv drabbades

Läs mer

Säkerställande av skydd Europeiska unionens riktlinjer om människorättsförsvarare

Säkerställande av skydd Europeiska unionens riktlinjer om människorättsförsvarare Säkerställande av skydd Europeiska unionens riktlinjer om människorättsförsvarare I. SYFTE 1. Stöd till människorättsförsvarare är sedan länge ett inslag i de yttre förbindelserna i Europeiska unionens

Läs mer

SÅ HÄR SKULLE DET INTE BLI. Så här skulle det inte bli. 100 InTeRVJUeR MeD DeM SOM FATTADe BeSlUT OM PenSIOnSSYSTeMeT.

SÅ HÄR SKULLE DET INTE BLI. Så här skulle det inte bli. 100 InTeRVJUeR MeD DeM SOM FATTADe BeSlUT OM PenSIOnSSYSTeMeT. SÅ HÄR SKULLE DET INTE BLI 3 Så här skulle det inte bli. 100 InTeRVJUeR MeD DeM SOM FATTADe BeSlUT OM PenSIOnSSYSTeMeT. 4 SÅ HÄR SKULLE DET INTE BLI Innehåll 1. Förord...5 2. Inledning...6 3. Bakgrund...7

Läs mer