Kommunfullmäktige

Transkript

1 Kommunfullmäktige Meddelanden 13 Byggnadsnämndens protokoll från den 2 febaruari 2010, 6 Medborgarförslag vision om ett nytt framtida lantligt småhusområde Oxunda by Tekniska nämndens protokoll från den 22 februari 2010, 7 Medborgarförslag om trafiksituationen vid Närtunagränd/Tunavägen i Brunnbyvik. Förslag till beslut Meddelandena läggs till handlingarna.

2 Kommunfullmäktige Medborgarförslag - Tillsätt en egen utredare med anledning av de planerna som brandkåren Attunda har vad gäller brandstationen i Upplands Väsby (KS/2010:65) Ärendebeskrivning Stig Eriksson har den 10 februari 2010 lämnat följande medborgarförslag till kommunfullmäktige. Väsby kommun tillsammans med fem andra kommuner äger och driver kommunförbundet Brandkåren Attunda. Syftet med detta förbund är att genom samverkan inom räddningstjänsten förstärka det förebyggande arbetet, öka effektiviteten i utryckningsstyrkan samt få stordriftsfördelar med minskade kostnader. Högsta beslutande organ för Attunda är en direktion som består av ledamöter från respektive kommun. Detta är naturligtvis bra för att få snabba beslut, men ger också en sämre insyn i viktiga frågor för varje enskild kommun. Jag befarar nu att detta kommer att belasta oss invånare i Upplands Väsby negativt. Minst 27 miljoner kronor årligen betalar Väsby till förbundet, det utgör c:a 17% av medlemsavgifterna som ägarkommunerna erlägger årligen till Attunda. När Brandstationen läggs ner kommer Väsby vara den enda kommunen inom förbundet som inte har en brandstation inom den egna kommunens gränser. Detta leder till längre insatstider rent operativt. Det medför troligen att större värden kommer att förstöras, mer mänskligt lidande i form av längre väntetider för den enskilt drabbade. En annan orosfaktor är att Landstinget troligen flyttar ut sin enda dygnsambulans ur kommunen i samband med detta. Efter att stationen flyttats ur kommunen kommer att kompenseras med att fortfarande betala minst 27 miljoner kronor. Mitt förslag bygger på att vi själva i kommunen tittar på exempelvis följande punkter.

3 Kommunfullmäktige Kommer detta att påverka utbyggnaden av kommunen negativt. Kommer kostnaderna att öka i byggprocessen genom t.ex. högre och dyrare brandkrav. Kommer större värden att förstöras. Blir den enskildes lidande större. M.m. Detta är bara några förslag på vad vår egen utredning bör titta på. När stationen är borta och vi finner att det inte var en bra lösning för oss, då blir det dyrt att återställa. Förslag till beslut Kommunfullmäktige överlämnar medborgarförslaget till kommunstyrelsen för beredning. Bilaga: Medborgarförslaget

4

5

6 Kommunfullmäktige Medborgarförslag - Göra om gamla simhallen till en bordtennishall (KS/2010:106) Ärendebeskrivning Stefan Lindvall har den 16 mars 2010 lämnat följande medborgarförslag. Pingisklubben behöver en egen lokal för att kunna växa/satsa på bredd/ungdomar och elitspel. Sporten passar även för äldre/pensionärer som kan utnyttja lokaler t.ex. på dagtid. En del av lokalen skulle kunna vara öppen för allmänheten under vissa tider (som en fritidsgård) där cafeteria och biljardbord skall finna. Man ska givetvis också kunna spela pingis. (kräver troligen samarbete med annan organisation eller kommunen) Att det nya gymnasiet byggs öppnar för en möjlighet att ha en gymnasieutbildning med bordtennisutbildning i den tilltänkta lokalen. (vi i kommunen profilers väl med idrott och hälsa). U-V bordtennisklubb kan säkert hyra ut bord för spontanspel vilket helt saknas i kommunen. Fredags disco/dans kan anordnas både för äldre och yngre med hjälp av ungdomsgården. Vet ej hur Fadderbyns verksamhet fungerar på vintertid men här med den nya lokalen skulle det med säkerhet bli bättre/ett alternativ. Upplands Väsby kommun skulle troligtvis bli unika i Stockholmsområdet med en egen pingishall. Det här förslaget lösgör yta för andra idrotter. Det här förslaget bör gynna alla parter även idrottsklubbarna som kan rekrytera ungdomarna, för dom är ju på plats. Förslag till beslut Medborgarförslaget överlämnas till kultur- och fritidsnämnden för besvarande. Bilaga: Medborgarförslaget

7

8

9 Kommunfullmäktige Medborgarförslag - Bygga en Curlinghall i Upplands Väsby (KS/2010:111) Ärendebeskrivning Marcelo Pino har den 29 mars 2010 lämnat följande medborgarförslag. Det vore riktigt kul om Väsby kunde bygga en modern och fin curlighall. Jag tror att intresset bara kommer att öka med åren och speciellt nu efter andra guldmedaljen i OS och då vi har en Väsbybo i landslaget, så skulle det sitta fint med en Curling hall i Väsby. Väsby borde gå i spetsen för curling utveckling i Stockholm. Ocha jag tror seriöst att vi skulle kunna få fler framtida medaljörer från Väsby. Intresset finns i alla åldrar vilket är ett stort plus. Förslag till beslut Kommunfullmäktige överlämnar medborgarförslaget till kultur- och fritidsnämnden för besvarande. Bilaga: Medborgarförslaget

10

11 Kommunfullmäktige Förslag om införskaffande av vindkraftverk till kommunkoncernen (KS/2009:32) Ärendebeskrivning Kommunstyrelsen gav 7 september 2009 stadsbyggnadskontoret i uppdrag att utreda villkoren för inköp av ett vindkraftverk för produktion av energi för kommunens eget behov (KS 7 september 2009, 149). I KS 7 september 2009 gavs följduppdrag 1. ta fram villkor för ägande av vindkraftverk 2. inleda samarbete med Väsbyhem angående förvärv av ett vindkraftverk i koncernen. 3. ta fram ett tematiskt tillägg till kommunplanen angående vindkraft 4. ta fram ansökan hos Boverket angående bidrag till ovanstående tematiska tillägg. I detta tjänsteutlåtande rapporteras om punkt 1 ovan. O2 Vindkompaniet har kontaktat Upplands Väsby kommun angående förvärv av vindkraftverk. Deras affärsidé är att uppföra vindkraftverk åt kunders räkning, med specialisering på kommuners behov. De erbjuder även ett så kallat balansansvar, d.v.s. att de hjälper organisationerna att redovisa hur mycket el som skeppats ut på marknaden och hur mycket som ligger till grund för elcertifikaten. Plan- och miljöutskottet 23 februari fick en muntlig redovisning av O2 Vindkompaniet där de presenterade kostnadskalkyler för ett 2 MW vindkraftverk i en vindkraftspark beläget i Rättviks kommun. Kommunstyrelsen fick en redogörelse om förutsättningar för vindkraftsprojektet och kommunens elbehov vid sitt sammanträde 8 mars. Kommunstyrelsen ställde sig positiv till köp av vindkraftverk, under förutsättning att kommunfullmäktige vid sitt sammanträde 12 april fattar beslut i enlighet med kommunstyrelsens förslag. Om kommunfullmäktige avslår förvärvet, blir det inga ekonomiska följder för kommunen. Upplands Väsby kommun har inför avtalet varit i kontakt med andra kommuner som förberett, eller har genomfört, köp av vindkraftverk, bl.a. Rättviks kommun, där de totalt 15 vindkraftverken står. Kommunen har vidare låtit extern juridisk expertis

12 Kommunfullmäktige granska avtalet för kommunens räkning. Kalkylerna har granskats av personer med kunskap om kommunal ekonomi och kommunens fastighetsförvaltning. Ekonomisk kalkyl Den ekonomiska kalkyl som förslaget baseras på redovisas i bilaga 1. Den ekonomiska vinsten med att äga ett vindkraftverk för egen elproduktion vilar på tre parametrar: vindkraftverk är befriade från energiskatt à 28 öre/kwh. elcertifikaten som produceras kan säljas till dyrare pris. Producenten måste uppfylla kvotplikten om 17,9 % (fram till 2012) à 6 öre, resten kan säljas à 33 öre (2009). Producenten undgår uttagsskatt vid användning av egenproducerad el.det är organisationsnumret som avgör om elen går till producenten. (Uttagsskatt belastar el som säljs till tredje part, dvs om hyresavtalet uttryckligen urskiljer el som en egen post på hyresfakturan). Sammantaget är bedömningen enligt kalkylen att ägandet av ett vindkraftverk ger en årlig kostnadssänkning för kommunens energiförbrukning motsvarande cirka 1 miljon kronor. Kommunens årliga elbehov Kommunen totala åtgång är MWh per år. Av detta köper kommunen MWh till fast pris som pendlar mellan nöjdpris à 32 öre/kwh och takpris 52 öre/kwh (nytt avtal sedan oktober 2009). Takpriset är maxbeloppet som Telge energi fått uppdrag att köpa el för. Överskjutande behovet av el, köps in på spotmarknaden till ett rörligt pris. Ett vindkraftverk av storleken 2 MW producerar i snitt MWh per år, vilket är utgångspunkten för den bifogade kalkylen. Överskott av el som går in i elnätet, ersätts inte av elbolagen, och blir därför en förlustaffär för producenten. Rekommendationen för en producent är att täcka högst 60 % av årsbehovet, en nivå som kommunens inte skulle komma i närheten av. Det pris som kommunen har idag med Telge Energi bedöms vara ett marknadsmässigt fördelaktig pris. Inga andra energislag kan dock konkurrera med befrielsen från energi- och uttagsskatterna, samt inkomsterna från försäljningen av elcertifikat. Den ekonomiska vinsten med att äga ett vindkraftsverk bygger på detta. Den miljömässiga vinsten är inte ifrågasatt. Kostnad för köp av vindkraftverk från O2 Den bifogade kalkylen är baserad på en beräknad årsmedelvind sedd över flera år. Ett vindkraftverk om 2 MW i den aktuella vindkraftparken alstrar ca MWh per

13 Kommunfullmäktige år. Det verk som är aktuellt för Upplands Väsby kommun har en produktion som fastställts till MWh. Prissättningen utgår från ett så kallat I/P-tal (Investeringsutgift / Produktion) som är 6,70 kr/kwh exklusive moms. För kommunens del, i denna affär, blir totalkostnaden kr. Kalkylen räknar med följande antaganden, där MWh gäller som snitt för samtliga verk i parken. Obs att det verk som Upplands Väsby köper producerar 5,15 GWh: Investering exkl. moms KSEK Kalkylränta 5% Ekonomisk livslängd år 25 Produktion/WTG GWh 5,6 Medelinflation 1,02 Energiskattebefrielse SEK 280 Balansansvar SEK/MWh 15 Påslag El från Elhandelsbolagen SEK/MWh 20 Momssats 0% Avskrivningstiden för ett vindkraftverk varierar mellan år. Kostnadskalkylen som bifogats är gjord på 25 år. Produktionskostnader framgår av bilagan. Där ingår arrende, bygdepeng, övervakning, rapportering, driftsansvar, tillgänglighet (snöröjning t.ex.), försäkring, fastighetsskatt, elnätkostnader, ansökan om miljötillstånd etc. Osäkerhetsfaktorer Osäkerhetsfaktorerna för köpet gäller energibeskattningen och befrielsen från uttagsskatt, vilka båda är baserade på politiska beslut. En förfrågan till Skatteverket och Energimyndigheten ger ett försiktigt antagande att båda dessa frågor inte diskuteras för närvarande. Till osäkerhetsfaktorerna ska räknas också frågan om förvärvet av ett vindkraftverk skall ske enligt LOU eller ej. Konkurrensverket har låtit meddela att deras preliminära bedömning är att så eventuellt kan vara fallet. Mot denna bakgrund har kommunjuristen anlitat extern expertis för att utreda frågan. Vidare har kontakt tagits med konkurrensverket för att säkerställa att kommunen kan få konkurrensverkets utlåtande före 12 april då kommunfullmäktige föreslås ta ställning till förslaget. Därmed finns det möjligheter att arbeta vidare med frågan för att klargöra denna osäkerhet.

14 Kommunfullmäktige Förvärv av vindkraftverk O2 Vindkompaniets affärsidé är att förhandla med vindkraftsleverantören, söka och följa alla erforderliga tillstånd, ansvara för installationen och test av anläggningen samt sälja verken i fullt funktionsdugligt skick till kommuner och kommunala bolag. I deras avtalspaket ingår tre delar som hör ihop: Överlåtelsen regleras i Avtal om förvärv av vindkraftverk. O2 Vindkompaniet agerar garant i minst 2 år. 25% av kostnaden för verket betalas vid påskriften av avtalet om förvärv, 50% betalas när verkets huvudsakliga beståndsdelar har levererats, 20 % senast när testerna börjar. De slutliga 5 % betalas när verket formellt övertas av kommunen. Drift och underhåll, distansövervakning och avläsning, samt fakturering till kommunen, balansansvar etc. sköts av O2 Kraft, vilket regleras i Serviceavtal. Efter övertagandet är kommunen ägare av ett vindkraftverk som ingår i en större grupp om totalt 15 verk. Samtliga vindkraftsägare skriver på ett avtal med Hedbodberget Vind AB om att samarbete i en rad frågor, bl.a. utveckling av vindkraftsparken och nya serviceavtal vartefter de går ut etc. Samarbetet regleras i Samarbetsavtal. Samtliga av ovanstående bolag är dotterbolag till moderbolaget O2 Vind AB, som ägs av ledningen, Proventus och Wallenbergstiftelserna. Avtal med O2 Avtalen ovan är skrivna för att passa samtliga vindkraftverk i parken. Det finns i Förvärvsavtalet utrymme för anpassade skrivningar. Trots detta finns frågetecken och i dagsläget råder viss obalans i kommunens risktagande gentemot O2. O2 är leverantör men har lagt in begränsningar i sitt ansvarstagande. Andra kommuner som vi varit i kontakt med ser det som positivt att alla förhandlingar med underleverantören sköts via O2. Kommunen kan inte förhandla direkt med underleverantören. Kommunen har samma villkor med O2, som O2 har med underleverantören. Det saknas möjlighet till sanktioner om inte O2 lever upp till sina åtaganden. Detta har att göra med att O2 reglerar sina åtaganden gentemot underleverantören. - 95% av vindkraftverket skall betalas innan kommunen få någon del i detta. För att säkerställa kommunens utbetalningar fram tills att vindkraftverket tas i drift föreslås att kommunen tecknar en bankgaranti för hela

15 Kommunfullmäktige beloppet. En sådan bankgaranti kostar cirka 2-3 % av köpesumman, dvs. mellan kronor. för att säkerställa att kommunen inte vitesförläggs vid försening av utbetalningarna, vilket föreskrivs i avtalet, har kommunen fått tillagt i avtalet att fördröjning på upp till 10 dagar får ske. Vitet uppgår till 15 % av den totala kostnaden för vindkraftverket. Dessutom ställer kommunen krav på utformningen av fakturorna, och att nytt datum ska gälla från det att korrekt faktura inskickats. vissa definitioner i avtalet bygger på branschpraxis, något som flera jurister reagerat på. Troligen kan dessa villkor inte ändras pga. underleverantörens krav. Tidplan Definitivt förvärvsavtal kan undertecknas när kommunfullmäktige har fattat formellt beslut och det vunnit laga kraft. Under tiden behöver leverantören för att kunna fullfölja sina intentioner gentemot underleverantören, få ett påtecknat kontrakt där klargörs att det gäller först under förutsättning att kommunfullmäktiges beslut vunnit laga kraft. Om avtalet skrivs på, vilket beräknas ske 12 maj, påbörjas byggandet av vindkraftverket under våren 2010, för att testat och inkopplat vara i produktion senast 1 juni Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att 1. Kommunfullmäktige beslutar att godkänna avtal med O2 om förvärv av ett vindkraftverk som uppförts för kommunens räkning. Finansiering sker genom upptagande av lån. 2. Avtalet om förvärv gäller först efter att kommunfullmäktiges beslut vunnit laga kraft 3. Avtalet om förvärv enligt detta förslag gäller under förutsättning att konkurrensverket senast den 11 april 2010 inkommit till kommunen med besked om att konkurrensverket bedömer att LOU inte behöver tillämpas. Ordförandens förslag till kommunstyrelsen Enligt förslag.

16 Kommunfullmäktige Överläggningar i kommunstyrelsen Eila Bromme (FP) föreslår att kommunstyrelsen gör följande tillägg i beslutpunkt 1. Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige 1. Kommunfullmäktige beslutar att godkänna avtal med O2 om förvärv av ett vindkraftverk som uppförts för kommunens räkning. Finansiering sker genom upptagande av lån. Kommunfullmäktige beslutar att teckna en bankgaranti för hela beloppet. 2. Avtalet om förvärv gäller först efter att kommunfullmäktiges beslut vunnit laga kraft 3. Avtalet om förvärv enligt detta förslag gäller under förutsättning att konkurrensverket senast den 11 april 2010 inkommit till kommunen med besked om att konkurrensverket bedömer att LOU inte behöver tillämpas. Bilagor: Energipriser för olika typkunder vid tillsvidareprisavtal, medelvärden Kostandskalkyl för ett vindkraftverk om 2 MW med beräknad effekt 5,6 MWh per år

17 Elenergipriser för olika typkunder vid tillsvidareprisavtal, medelvärden Öre/kWh 100,0 90,0 80,0 70,0 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0 Lägenhet Villa utan elvärme Villa med elvärme Jord- och skogsbruk Näringsverksamhet Småindustri Diagram för prisutvecklingen för elenergi mellan 1996 och Källa: statistiska centralbyrån. År 6

18 Förutsättningar: Kalkyler från O2, Hedbodberget II Investering exkl. moms KSEK Kalkylränta 5% Ekonomisk livslängd 25 år 1 Produktion/WTG 5,6 GWh Medelinflation 1,02 Energiskattebefrielse 280 SEK Balansansvar 15 SEK/MWh Påslag El från Elhandelsbolagen 20 SEK/MWh Momssats 0% år 1 år 2 år 3 år 4 år 5 år 10 år 20 år 25 Kalkyl Elpris antagande 1) SEK/MWh Elcertifikat antagande 2) SEK/MWh Summa ersättning Energiskattebefrielse SEK/MWh Kvotplikt (%) 3) 0,179 0,179 0,089 0,094 0,097 0,113 0,000 0,000 Kassaflödesanalys 2 MW Intäkter Försäljning av elcertifikat Värde el och elcertifikat Värde energiskattebefrielse Summa Intäkter Produktionskostnader Drift och underhåll Serviceavtal Arrende och bygdepeng (0,5%) Övervakning o2 Kraft Diverse kostnader Försäkring Drift och underhåll Fastighetsskatt 25,6 23,0 20,7 18,7 16,8 8,9 3,1 1,8 Nätkostnader Balansansvar Fasta Rörliga Nätintäkt Summa Nätkostnader

19 Summa produktionskostnader öre per kwh Summa kassaflöde ) Terminspriser (090825) Telge Energi till 2014 sedan infl. + Påslag 20 kr/mwh till elbolag. 2) Telge Energi till 2012, därefter infljustering 3) Kvotplikt enligt Energimyndigheten

20 Kommunfullmäktige Förslag till gatunamn inom Hasselområdet (KS/2007:122) Ärendebeskrivning Namnberedningen har fått Samrådsförslag för detaljplan för område norr om Hasselgatan för kännedom. Det framgår av handlingarna att en vägstump som idag är en del av Hasselgatan, kommer att bebyggas med byggnader avsedda för kontor och dylikt. Idag används gatan som matargata till ett koloniområde och ett LSS-boende. Samtliga tvärgator till Hasselgatan heter Hasselgatan och skiljs åt genom sin numrering. Namnberedningen bedömer att det kan vara klokt att särskilja den aktuella gatan från Hasselgatan med en egen adress när nu nya byggnader uppförs. Namnberedningen tar fasta på gatstumpens tidigare namn, men ändrar efterleden till gränd eftersom det är en återvändsgata. Namnberedningens förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att ge gatuavsnittet mellan Hasselgatan fram till koloniområdet namnet Hasselgränd. Ordförandens förslag till kommunstyrelsen Enligt förslag. Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige beslutar att ge gatuavsnittet mellan Hasselgatan fram till koloniområdet namnet Hasselgränd. Bilaga: Namnberedningens protokoll

21 Sammanträdesprotokoll Namnberedningen Gatunamnsförslag Hasselområdet Namnberedningen har fått Samrådsförslag för detaljplan för område norr om Hasselgatan för kännedom. Det framgår av handlingarna att en vägstump som idag är en del av Hasselgatan, kommer att bebyggas med byggnader avsedda för kontor och dylikt. I dag används gatan som matargata till ett koloniområde och ett LSSboende. Samtliga tvärgator till Hasselgatan heter Hasselgatan och skiljs åt genom sin numrering. Namnberedningen bedömer att det kan vara klokt att särkilja den atkuella gatan från hasselgatan med en egen adress när nu nya byggnader uppförs. Namnberedningen tar fasta på gatstumpens tidigare namn, men ändrar efterleden till gränd eftersom det är en återvändsgata. Hasselgränd Namnberedningens förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att ge gatuavsnittet mellan Hasselgatan fram till koloniområdet namnet Hasselgränd Delges: Kommunfullmäktige

22 Kommunfullmäktige Byggnadsnämndens reglemente ändring (KS/2006:186) Ärendebeskrivning Den 1 januari 2006 trädde lagen om lägenhetsregister (2006:378) ikraft. Lagen innebär att alla bostadslägenheter ska registreras i ett lägenhetsregister. Med ett lägenhetsregister kan Skatteverket genomföra folkbokföring på lägenhet i stället för bara på fastighet. Statistiska centralbyrån får möjlighet att genom samkörning med andra register framställa ny och aktuell hushålls- och bostadsstatistik. Sådan statistik kan bland annat användas till samhällsplanering och forskning. Lantmäteriet avslutade den 31 december 2009 insamlingen av uppgifter i Upplands Väsby till registret från fastighetsägarna. Fr.o.m. den 1 januari 2010 togs lägenhetsregistret över av kommunen, som kommer att ansvara för uppdateringen av innehållet i framtiden. Det åligger kommunen att fastställa belägenhetsadress för varje entré och i förekommande fall fastställa lägenhetsnummer för varje lägenhet. Kommunen ska också för varje bostadslägenhet löpande registrera ändringar och kompletteringar av de uppgifter som avses i 6 1 och 3 b-e i lagen om lägenhetsregister. Det åligger fastighetsägare att lämna sådana uppgifter till kommunen som föranleder ändringar eller kompletteringar av lägenhetsregistret. Kommunen får, i vissa i lagen nämnda fall, förelägga en fastighetsägare att fullgöra sina skyldigheter. Föreläggandet får förenas med vite. Beslut om fastställande av belägenhetsadress enligt 10 lag om lägenhetsregister samt lägenhetsnummer enligt 11 lag om lägenhetsregister får inte överklagas (25 lag om lägenhetsregister). Sedan tidigare har byggnadsnämnden i reglementet rätt att besluta om belägenhetsadresser. Denna punkt skall kvarstå i reglementet men bör dock förtydligas och omformuleras så att den gäller övriga adresser som inte är bostadsadresser. Byggnadsnämnden beslöt den 2 februari att hemställa att kommunfullmäktige genom tillägg i nämndens reglemente uppdrar åt byggnadsnämnden att

23 Kommunfullmäktige fullgöra kommunens skyldigheter enligt lag om lägenhetsregister (SFS 2006:378). Förslag till formulering i reglementet: - fullgöra kommunens skyldigheter enligt lag om lägenhetsregister Byggnadsnämnden beslöt samtidigt att hemställa att kommunfullmäktige ändrar sista punkten i nämndens reglemente - besluta om adressättning till - besluta om belägenhetsadresser som inte är bostadsadresser Kommunledningskontorets förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar ändra byggnadsnämndens reglemente enligt följande: Byggnadsnämndens reglemente får följande tillägg: - fullgöra kommunens skyldigheter enligt lag om lägenhetsregister Strecksatsen - besluta om adressättning ändras till - besluta om belägenhetsadresser som inte är bostadsadresser Ordförandens förslag till kommunstyrelsen Enligt förslag. Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige beslutar ändra byggnadsnämndens reglemente enligt följande: Byggnadsnämndens reglemente får följande tillägg: - fullgöra kommunens skyldigheter enligt lag om lägenhetsregister Strecksatsen - besluta om adressättning ändras till - besluta om belägenhetsadresser som inte är bostadsadresser

24 Kommunfullmäktige Revisionsberättelse och ansvarsfrihet Upplands Väsby kommun Ärendebeskrivning Revisorerna har den 30 mars 2010 lämnat följande revisionsberättelse; Vi av fullmäktige utsedda revisorer har granskat den verksamhet som bedrivits i styrelse och nämnder, samt som utsedda lekmannarevisorer även verksamheten i kommunens företag och förbund. Styrelse och nämnder ansvarar för att verksamheten bedrivs i enlighet med gällande mål, beslut och riktlinjer samt de föreskrifter som gäller för verksamheten. De ansvarar också för att det finns en tillräcklig intern kontroll samt återredovisning till fullmäktige. Revisorernas ansvar är att granska verksamhet, kontroll och redovisning och pröva om verksamheten bedrivits i enlighet med fullmäktiges uppdrag. Granskningen har utförts enligt kommunallagen, kommunens revisionsreglemente och god revisionssed i kommunal verksamhet. Granskningen har genomförts med den inriktning och omfattning som behövs för att ge rimlig grund för bedömning och ansvarsprövning. Ernst & Young AB har biträtt oss vid granskningen. Vi bedömer sammantaget att styrelse och nämnder i Upplands Väsby kommun har bedrivit verksamheten på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt. Räkenskaperna bedöms vara rättvisande. Styrelsens och nämndernas interna kontroll bedöms ha varit tillräcklig. Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden redovisar en stor negativ måluppfyllelse i förhållande till fullmäktiges fastställda mål. Även inom barn- och utbildningsnämndens verksamheter är måluppfyllelsen negativ för ett antal väsentliga mål. Nämndernas mål är i flera fall inte satta utifrån ansvar och uppgifter i enlighet med den nya organisationen. Det är viktigt att målen överensstämmer med respektive nämnds ansvarsområde. För övrigt bedömer vi att resultatet enligt årsredovisningen i allt väsentligt är förenligt med de finansiella mål och verksamhetsmål som fullmäktige uppställt.

25 Kommunfullmäktige Vi tillstyrker att fullmäktige beviljar ledamöterna i kommunstyrelse och nämnder ansvarsfrihet. Vi tillstyrker att kommunens årsredovisning för 2009 fastställs. Som underlag för vår bedömning åberopar vi bifogade redogörelse och rapporter. Förslag till beslut Kommunfullmäktige beviljar ledamöterna i kommunstyrelse och de övriga nämnderna ansvarsfrihet. Till revisionsberättelsen hör bilagorna: Revisorernas verksamhetsredogörelse De sakkunnigas rapporter (nr 1 7) Granskningsrapporter från lekmannarevisorerna i Väsbyhem och Brandkåren Attunda Revisionsberättelse från auktoriserade revisorn i Väsbyhem De sakkunnigas rapporter Väsbyhem (nr 1) Bilagorna finns tillgängliga i pärm vid kommunfullmäktiges sammanträde.

26 Kommunfullmäktige Årsredovisning 2009 (KS/2009:273) Ärendebeskrivning 21 Kommunledningskontoret har upprättat förslag till Årsredovisning för år Nämndernas redovisningar ligger som underlag för kommunens samlade årsredovisning. Årsredovisningen omfattar också en sammanställd redovisning där två separata juridiska personer AB Väsbyhem och Brandkåren Attunda ingår. Årsredovisningen har upprättats enligt bestämmelserna i lagen om kommunal redovisning och med beaktande av rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning. Årets resultat uppgår 6,1 mkr och kommunfullmäktiges resultatmål på 2 % av skatteintäkter, bidrag och utjämning uppnås ej. I resultatet ingår den affärsmässiga verksamhetens resultat på minus 1,0 mkr, och avsättning för kommande omstruktureringar på 1,0 mkr (lokal parkskolan). Nämndernas och utskottens resultat är minus 24,9 mkr. Följande nämnder och utskott redovisar negativa resultat: Social- och äldrenämnden - 26,3 mkr varav försörjningsstöd - 10,0 mkr Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden - 2,6 mkr Produktionsutskottet - 18 mkr Stöd- och processutskottet - 1,4 mkr Räddningstjänst - 0,1 mkr Övriga nämnder lämnar ett positivt- eller ett nollresultat. Främsta anledningen till lämnade överskott är att nämnderna budgeterat buffertar som inte använts samt volymminskningar. I årsredovisningen har 7,0 mkr från kommunstyrelsens anslag för omstrukturering överförts till tekniska nämnden avseende lokaler 3,0 mkr samt personal 1,8 mkr och produktionsutskottet för 2,2 mkr personal. De sammanlagda nettoinvesteringarna under året uppgår till 405,6 mkr varav 23 mkr avser vatten- och avloppsverksamheten. Den enskilt största investeringsposten under året är pågående uppförande av badanläggning 82 mkr. I bilaga 1 redovisas ombudgeteringar till 2009 av investeringsanslag på sammanlagt 68,8 mkr.

27 Kommunfullmäktige I årsredovisningen har utvärdering av måluppfyllelsen gjorts utifrån god hushållning. Utvärderingen bygger på genomförda dialoger om mål och resultat samt hur verksamheten utvecklats i förhållande till tidigare år. Nyckeltal och styrkort som utvecklas successivt utgör stöd i bedömningen. Interna kontrollplaner har utarbetats och följts upp under året. Kommunledningskontorets förslag till beslut Kommunstyrelsen överlämnar årsredovisningen 2009 till kommunfullmäktige och revisorerna. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige 1. godkänna årsredovisning ombudgetera medel för investeringsprojekt med 68,8 mkr från 2009 till för omstrukturering under 2010 avsätta 1,0 mkr (bilaga 2) Ordförandens förslag till kommunstyrelsen Enligt förslag. Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige 1. Kommunfullmäktige godkänner årsredovisning Kommunfullmäktige ombudgeterar medel för investeringsprojekt 3. Kommunfullmäktige avsätter kronor för omstruktureringar Särskilt yttrande Leif Berglund (S) och Lars Valtersson (MP) lämnar följande särskilda yttrande till protokollet. Nyckeltalen som redovisar kunskapsresultaten inom grundskolan och gymnasieskolan visar på att studieresultaten försämrats det senaste verksamhetsåret. I barn- och utbildningsnämndens verksamhetsberättelse berörs resultaten något under rubriken måluppfyllelse och i gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens

28 Kommunfullmäktige verksamhetsberättelse redovisar inga siffror som beskriver gymnasieelevernas kunskapsutveckling. Inga kommentarer eller åtgärdsförslag över vilka åtgärder som måste vidtas för att i framtiden vända utvecklingen redovisas. Det är beklagligt. Det är anmärkningsvärt att kommunens misslyckande med att nå målet om en minskad energiförbrukning förbigås med tystnad. Bilagor: Ombudgetering av investeringsanslag från 2009 till Förslag till avsättning för omstrukturering Särlaga: Årsredovisning 2009

29 Begäran om ombudgetering av investeringsanslag sida 1-2 Bilaga 1 från 2009 till 2010 Budget 2009 inklusive ombudgetering från 2008 Projektnummer Investeringsprojekt Beräknad Förbrukning Begärd ombudgetering färdigställandetidpunkt Kommunstyrelsen i22080 Gymnasium i23105 Biblioteks och kulturlokaler Summa kommunstyrelsen Social- och äldrenämnden i54021 Förnyelse av tekniska hjälpmedel ÄO maj 2010 i54022 Förnyelse av tekniska hjälpmedel Fun maj 2010 i54034 Förnyelse av tekniska hjälpmedel Särs Bo maj 2010 Summa social- och äldrenämnden Summa 1

30 Begäran om ombudgetering av investeringsanslag sida 2-2 Bilaga 1 från 2009 till 2010 Budget 2009 inklusive ombudgetering från 2008 Projektnummer Investeringsprojekt Beräknad Förbrukning Begärd ombudgetering färdigställandetidpunkt Tekniska nämnden i21030 Energisparåtgärder i fastigheter och energikonvertering april 2010 i21040 Energikonvertering maj 2010 I21090 Övriga verksamhetslokaler juni 2010 i21060 Standardförbättr intitierade av hyresgäster i21070 Anpassn av lokaler i kommunhuset november 2010 i22010 Förbättringar utemiljö skolor september 2010 i22070 Förskolan pelikanen, teknik ventilation mars 2010 i22090 Grundskolor standardförbättringar oktober 2010 i22100 Förskolan karusellen, teknik ventilation mars 2010 i22101 Breddenskolan, teknik ventilation mars 2010 i23108 Kulturhuset, teknik ventilation mars 2010 i23106 Vilundaparkens anknytna åtärder (kfn) i51310 Fastighetsrelaterade åtgärder Vilunda i61122 Älvsundabron nybyggnad maj 2011 i61133 GC-väg Infra City maj 2011 i62030 Ljussättningsplan februari 2010 i81025 Dagvattenledning Dammhagsån december 2010 i81024 Avloppsförs Söderby Enebo Välls februari 2010 i81028 Ny pumpstation Smedbyvägen maj 2010 i81029 Dagvattenledning vid Sollentuna december 2011 i82010 Va anläggning mässingen expl februari 2010 Summa tekniska nämnden Summa ombudgetering till mkr 2

31 Controller Dejan Smiljanic Dnr: Fax Förslag till avsättning för omstrukturering Principer för avsättning En avsättning kan jämställas med skuld på längre sikt där inte exakt belopp kan framställas. För att avsättning ska kunna ske bör det finnas beslut av kommunfullmäktige, kommunstyrelse eller nämnd att förändring eller ny organisation kommer att ske inom överskådlig tid. Vid fastställande av belopp för avsättning måste bedömning ske av vad som kommer att inträffa vid förändringen. Det kan röra sig om följande typ av kostnader: Avveckling av personal i verksamheten (avgångsvederlag, pension etc) Avveckling av lokaler i verksamheten (hyresavtal, nedskrivning, rivningskostnader, flyttkostnader etc) Avveckling av inventarier, datorer, fordon och annan utrustning i verksamheten (omhändertagande mm) Övriga kostnader (information, annonsering mm) Förslag till avsättning för omstrukturering 2009 Teknik och fastighet gjorde i samband med årets bokslut en genomgång av vilka lokaler som inte behövs till den kommunala verksamheten framöver. Det rör sig om lokaler som kommunen är avtalsmässigt bunden under Lokalerna hyrs in av extern hyresvärd för vidareuthyrning till olika verksamheter och är vakanta. I bokslutet för 2009 uppgår dessa omstruktureringskostnader till kr som avser Parkskolan. Total saldo för omstruktureringar uppgår i bokslut 2009 till kr. Omställningskostnader och omstrukturering 2009 För 2009 uppgår omställnings- och omstruktureringskostnader till kr, inklusive årets avsättning kr för hyreskostnader Parkskolan. Finansiering av omstruktureringskostnader har skett genom tidigare avsatt kapital kr för personal och lokaler. KOMMUNLEDNINGSKONTORET Dejan Smiljanic 1

32 Kommunfullmäktige AB Väsbyhems försäljning av Travgatan 1-87 (Smedby III) (KS/2007:164) Ärendebeskrivning I flerårsplan med budget fick AB Väsbyhem kompletterande ägardirektiv innebärande att bolaget ska, dels erbjuda hyresgäster som bildat bostadsrättsförening möjlighet att förvärva fastighet/fastigheter, dels erbjuda marknaden att förvärva fastigheter som förvaltningsobjekt. Under vintern/våren 2007 har ett antal aktiviteter genomförts i samverkan mellan bolaget och kommunen i syfte att genomföra uppdragen enligt de kompletterande ägardirektiven. Hyresgäster har bjudits in till möten om processen kring bildande av bostadsrättsförening, kontakter med olika intressenter för förvärv av förvaltningsobjekt har genomförts m.m. Syftet har varit att söka olika vägar för att fullfölja uppdragen enligt ägardirektiven. VD för AB Väsbyhem har tillsammans med kommundirektören haft uppdraget att leda en process i syfte att fullfölja ägardirektiven. Processen med att erbjuda hyresgäster att bilda bostadsrättsförening och förvärva "sin" fastighet inleddes med ett 10- tal möten under våren 2007 i Kulturhuset inom ramen för projektet "vill du köpa din lägenhet". Ett stort antal hyresgäster i Väsbyhem har anmält intresse för att bilda bostadsrättsförening och ta över ägandet. Den bostadsrättsförening som nu är aktuell är bfr Travgatan i Upplands Väsby. Förarbetena har genomförts och vid köpstämma den 1 december 2009 har 82,2 procent av de boende förklarat sig intresserade av att förvärva sin fastighet. Den del som ska säljas är Travgatan 1-87, totalt 100 lägenheter. Travgatan är en kombination av radhus och flerbostadshus i 2-3 våningar med annorlunda arkitektur och grupperade i små gårdar. Köpeskillingen uppgår till 100,0 miljoner kronor och tillträde är satt till den 30 april De närmare villkoren i försäljningen framgår av AB Väsbyhems VD:s skrivelse daterad den 3 mars 2010 där bolaget begär kommunfullmäktiges godkännande av försäljningen.

33 Kommunfullmäktige Den modell kommunen/ab Väsbyhem valt vid försäljning så att varken för mycket eller för lite skatt ska betalas, så kallad paketering, innehåller ett behov av säkerställande att det är säljaren som betalar reavinstskatt. Kommunfullmäktige beslutade vid sitt sammanträde i december 2007 att i det fall uttagsskatt vid överföring av fastigheten från bolaget, som föreningen förvärvat, till bostadsrättsföreningen, ska säljaren med fullmakt från köparen driva skatteprocessen och vid förlust av denna, ersätta köparen med netto merkostnaden för skatten. Detta gäller även denna affär och de kommande försäljningarna till av hyresgästerna bildade bostadsrättsföreningar. Kommunfullmäktige föreslås vidare att i anslutning till genomförandet upphäva 17 i bolagsordningen för dotterdotterbolag, Vhem Fastighets dotter 25 AB. Kommunledningskontorets förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta enligt följande. 1. Kommunfullmäktige godkänner AB Väsbyhems försäljning av fastigheterna Upplands Väsby Hammarby 1:431, 1:432,1:437, 1:434 och 1:436. till den nybildade bostadsrättsföreningen Travgatan i Upplands Väsby. De två senare fastigheterna består av parkeringsplatser för de tre första fastigheternas lägenheter. 2. Kommunfullmäktiges beslut om komplettering av erbjudandet om ombildning till bostadsrätt gäller för såväl denna affär som för kommande försäljningar till av hyresgästerna bildade bostadsrättsföreningar. Det kompletterande erbjudandet innebär att AB Väsbyhem åtar sig att, i det fall uttagsskatt kan bli aktuell, driva skatteprocessen och vid förlust av denna ersätta köparen med nettokostnaden för skatten. 3. Kommunfullmäktige godkänner att bolagsordningen i Vhem Fastighets dotter 25 AB, ändras på så sätt att 17 i bolagsordningen upphävs. Ordförandens förslag till kommunstyrelsen Enligt förslag.

34 Kommunfullmäktige Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige 1. Kommunfullmäktige godkänner AB Väsbyhems försäljning av fastigheterna Upplands Väsby Hammarby 1:431, 1:432,1:437, 1:434 och 1:436. till den nybildade bostadsrättsföreningen Travgatan i Upplands Väsby. De två senare fastigheterna består av parkeringsplatser för de tre första fastigheternas lägenheter. 2. Kommunfullmäktiges beslut om komplettering av erbjudandet om ombildning till bostadsrätt gäller för såväl denna affär som för kommande försäljningar till av hyresgästerna bildade bostadsrättsföreningar. Det kompletterande erbjudandet innebär att AB Väsbyhem åtar sig att, i det fall uttagsskatt kan bli aktuell, driva skatteprocessen och vid förlust av denna ersätta köparen med nettokostnaden för skatten. 3. Kommunfullmäktige godkänner att bolagsordningen i Vhem Fastighets dotter 25 AB, ändras på så sätt att 17 i bolagsordningen upphävs. Bilaga: AB Väsbyhem

35

36

37 Kommunfullmäktige Arbetsmiljöpolicy för Upplands Väsby kommun (KS/2009:268) Ärendebeskrivning Som en del av kommunens arbetsgivarstrategier, ingår att ta fram en gemensam och övergripande arbetsmiljöpolicy för Upplands Väsby kommun. En god arbetsmiljö bidrar till att verksamheternas mål uppfylls med hög effektivitet och god kvalitet, samt ökar kommunens möjligheter att som en attraktiv arbetsgivare rekrytera, behålla och utveckla goda medarbetare. Övergripande målsättning Det övergripande målet i den föreslagna arbetsmiljöpolicyn är att förena en väl fungerande verksamhet med ett långsiktigt hållbart arbetsliv. Det innebär att Upplands Väsby kommun ska ha hälsofrämjande arbetsplatser inom alla verksamhetsområden, där chef och medarbetare tar gemensamt ansvar för att påverka sin arbetsmiljö. Arbetsmiljöarbetet ska ske i samverkan mellan arbetsgivare, skyddsombud och medarbetare. Kommunledningskontorets förslag till beslut 1. Kommunstyrelsens allmänna utskott föreslår att kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige godkänner förslag till Arbetsmiljöpolicy för Upplands Väsby kommun. 2. Policyn gäller från och med den 1 maj Ordförandens förslag till kommunstyrelsen Enligt förslag med följande ändring i policyn. Texten under rubriken uppföljning i policyn (sidan 3) får följande lydelse: Arbetsmiljöarbetet ska årligen följas upp av respektive kontor/enhet och redovisas i årsredovisningen. Kommunstyrelsen svara för en kommunövergripande uppföljning.

38 Kommunfullmäktige Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige 1. Kommunfullmäktige godkänner Arbetsmiljöpolicy för Upplands Väsby kommun med följande ändring; Texten under rubriken uppföljning i policyn (sidan 3) får följande lydelse: Arbetsmiljöarbetet ska årligen följas upp av respektive kontor/enhet och redovisas i årsredovisningen. Kommunstyrelsen svara för en kommunövergripande uppföljning. 2. Policyn gäller från och med den 1 maj Bilaga: Arbetsmiljöpolicy för Upplands Väsby kommun

39 Styrdokument, policy Stöd & Process Ulla Thörner Dnr Fax KS/2009:268 Arbetsmiljöpolicy Nivå: Kommungemensamt styrdokument Antagen: Reviderad: Nämndens namn den dag månad årtal x Giltig t.o.m: Den 31 december 2015 Ansvarig ägare: Personaldirektören

40 2/3 Syfte En god arbetsmiljö bidrar till att verksamheternas mål uppfylls med hög effektivitet och god kvalitet, samt ökar kommunens möjligheter att som en attraktiv arbetsgivare rekrytera, behålla och utveckla goda medarbetare. Övergripande målsättning Upplands Väsby kommun ska ha hälsofrämjande arbetsplatser inom alla verksamhetsområden, där medarbetarna upplever arbetstillfredsställelse, gemenskap och personlig utveckling. Hälsofrämjande arbetsplatser är en kund- och uppdragsorienterad arbetsplats, där chef och medarbetare gemensamt tar ansvar för den egna hälsan, förebygger ohälsa och stödjer rehabilitering. Hälsofrämjande arbetsplatser medför goda resultat för verksamheten. Chef och medarbetarna har god kännedom om hälsofrämjande faktorer, samt har möjlighet och tar ansvar för att aktivt påverka sin arbetsmiljö. Arbetsmiljön ska vara utformad så att ohälsa och olycksfall förebyggs. Det systematiska arbetsmiljöarbetet ska integreras i enheternas löpande verksamhet. Arbetsmiljöarbetet ska ständigt utvecklas, i syfte att identifiera, förebygga och åtgärda risker, liksom att främja en sund livsstil och erbjuda hälsosamma arbetsförhållanden. Arbetet ska ske i samverkan mellan arbetsgivare, skyddsombud och medarbetare. Skyddsombuden utgör en viktig länk i detta arbete. Arbetet ska bedrivas enligt Arbetsmiljölagen, Arbetsmiljöförordningen och Arbetsmiljöverkets föreskrifter samt enligt kommunens policys, mål, handlingsplaner och rutiner. Ansvar och beslutsgång Kommunstyrelsen har huvudansvaret för arbetsmiljön i hela Upplands Väsby kommuns organisation. Centrala arbetsmiljökommittén (CESAM) utgör ett kommunövergripande forum och har ansvar för att avge en årlig redovisning av kommunens arbetsmiljöarbete till kommunstyrelsen. Varje verksamhetsområde har en samverkansgrupp tillika arbetsmiljökommitté. Arbetsplatsträffar är det forum där chefen tillsammans med alla medarbetare utvecklar, planerar och följer upp den egna verksamheten. Arbetsgivaren har ett särskilt ansvar för att utifrån verksamhetens behov, fortlöpande utbilda chefer, skyddsombud och medarbetare i arbetsmiljöfrågor. Chef har huvudansvaret för arbetsmiljön inom sin enhet. Ansvaret framgår av kommunens fördelning/returnering av arbetsmiljöarbetsuppgifter.

41 3/3 Skyddsombud har ansvar för att företräda medarbetarna i arbetsmiljöfrågor och skall i samverkan med chef, arbeta för en tillfredsställande arbetsmiljö. Medarbetare har ansvar för att delta i arbetet för att skapa en god arbetsmiljö. Medarbetare ska följa instruktioner och rutiner om arbetsmetoder och utrustning samt använda föreskriven skyddsutrustning. Uppföljning Arbetsmiljöarbetet ska årligen följas upp av respektive nämnd/utskott och redovisas i årsredovisning. Kommunstyrelsen ansvarar för en kommunövergripande uppföljning

42 Kommunfullmäktige Svar på medborgarförslag om att resa en staty över John Norum (KS/2009:28) Ärendebeskrivning Alexandra Lövgren lämnade den 11 februari 2009 in ett medborgarförslag som innebär att hylla den store musikern och gitarrhjälten John Norum, som är från Upplands Väsby, genom att resa en staty över honom. Det skulle bli en turistattraktion plus att den skulle höja cool-faktorn över vår kommun. Enligt förslagsställaren ska statyn placeras på en central plats gärna i anslutning till nya gymnasiet. Motiveringen till placeringen är att John Norums senaste soloplatta heter Optimus. Den har en koppling till området runt Optimusvägen och vägen ligger intill det nya gymnasiet. Den 23 mars 2009 överlämnade kommunfullmäktige förslaget till kommunstyrelsen för beredning. Yttranden Gestaltningsrådet samt kultur- och fritidsnämnden har yttrat sig i ärendet. Gestaltningsrådet, som endast är ett rådgivande organ, håller med om att Upplands Väsby har en unik plats i den moderna musiken. Rådet vill gärna att det åskådliggörs som en skulptur eller installation som placeras vid det kommande nya torget vid stationen. I den installationen kan John Norum ingå tillsammans med andra kända musiker från Väsby. Kultur- och fritidsnämnden tycker att det är en intressant idé och att det har en koppling till platsen. Nämnden framför, som gestaltningsrådet, att musiken har en stark och unik plats i Upplands Väsbys kulturliv. Vid utsmyckning av ett offentligt torg vid Messingen tycker kultur- och fritidsnämnden att medborgarförslaget ska tas i beaktande som ett av flera förslag att diskutera och ta ställning till

43 Kommunfullmäktige Kommunledningskontorets yttrande Kommunledningskontoret håller med det som både gestaltningsrådet och kultur- och fritidsnämnden framför. Musiken har en viktig plats i Väsby och musiken har flera gånger satt Väsby på kartan. I planprogrammet för området Messingen och det nya gymnasiet finns en plats för ett torg eller liknande. Offentlig utsmyckning är en viktig del, men i dagsläget är inte något bestämt hur det ska gestaltas. Kommunledningskontoret föreslår att kommunstyrelsen beslutar enligt kultur- och fritidsnämndens förslag. Kommunledningskontorets förslag till beslut 1. Vid utsmyckningen av ett offentligt torg vid Messingen ska medborgarförslaget ses som ett av flera förslag att diskutera och ta ställning till. 2. Förslaget anses därmed som besvarat. Ordförandens förslag till beslut Enligt förslag. Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige 1. Vid utsmyckningen av ett offentligt torg vid Messingen ska medborgarförslaget ses som ett av flera förslag att diskutera och ta ställning till. 2. Förslaget anses därmed som besvarat. Bilaga: Medborgarförslaget

44

45

46 Kommunfullmäktige Valärenden Ärendebeskrivning 25 Följande valärenden är bordlagda i avvaktan på förslag till fyllnadsval: Ersättare i kultur- och fritidsnämnden efter Lennart Svenssson (C). Ledamot i social- och äldrenämnden efter Per Hellsing (S). Ersättare som ombud vid bolagsstämma för AB Vårljus efter Per Hellsing (S). Ersättare i byggnadsnämnden efter Laura Luna (S). Ersättare i namnberedningen och god man enligt fastighetsbildningslagen (med kunnighet i jordbruks- och skogsbruksfrågor efter Ola Ek (M).