1 (3) KALLELSE Kommunstyrelsen. Kallelse

Transkript

1 KALLELSE (3) Kommunstyrelsen Kallelse KS

2 KALLELSE (3) Kommunstyrelsen Plats och tid: Stadshuset, 429, , kl 09:00 Ärenden: Enligt föredragningslistan nedan Åsa Herbst Ordförande Mats Ulfwinger Sekreterare Beslutsärenden Sid 1 Justerare 2 Föredragningslistan Kommunfullmäktigeärenden 3 Motion från Arne Jönsson(S) m.fl. om gång- och cykelväg mellan Havsbadsvägen(Paletten bron) och stationsområdet 4 Policy för mottagande av sponsring inom barn- och utbildningsförvaltningen 2012/ / Strategisk karta 2012/ Förslag till namnbyte för beredningen för utveckling av demokratiska arbetsformer, inkl. medborgardialog 7 Granskning av kontanthantering 2012/ / Kommunstyrelseärenden 8 Förslag till åtgärdsplan för verksamhetsåret 2013 inom ramen för mångfaldsplanen /512 43

3 KALLELSE (3) Kommunstyrelsen 9 Serviceavgift till Ängelholms Näringsliv / Uteserveringar - Råd och riktlinjer, revidering med bl.a. synpunkter från Handikappsrådet 2012/ Anvisning för nyttjanderättsavtal 2012/ Lägenhetsarrende för vandringsstig längs Rönne å inom Höja 15:1 m.fl. 13 Tidplan för kommunstyrelsens arbetsutskotts och kommunstyrelsens uppföljning av policydokument och verksamheter Fyllnadsval till kommunstyrelsens arbetsutskott och kommunstyrelsens personalutskott 2010/ / / Informationsärenden 15 Budgetuppföljning 16 Delegationsärenden 17 Kollektivtrafikgrupp SkåneNordväst 2012/ Revisionsrapport avseende överförmyndarnämnden 2012/ Övriga val

4 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Kommunstyrelsens arbetsutskott KSAU 413 Dnr 2012/286 Motion från Arne Jönsson(S) m.fl. om gång- och cykelväg mellan Havsbadsvägen(Paletten bron) och stationsområdet Ärendebeskrivning Arne Jönsson (S) m fl. har inkommit med en motion den 25 juni 2012 om att kommunen ska påbörja en planering och anläggning av gång- och cykelväg mellan Havsbadsvägen (paletten bron) och stationsområdet. Beslutsunderlag Protokollsutdrag TN den 15 november 2012, 102 Tekniska kontorets tjänsteskrivelse den 4 oktober 2012 Motion från Arne Jönsson(S) m.fl. om gång- och cykelväg mellan Havsbadsvägen(Paletten bron) och stationsområdet den 25 juni 2012 Yrkanden Åsa Herbst (M) yrkar att arbetsutskottet ska ställa sig positiv till gång- och cykelväg och beakta frågeställningen i samband med detaljplanearbetet för stationsområdet och att därmed anse motionen besvarad. Beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att ställa sig positiv till gång och cykelväg och beakta frågeställningen i samband med detaljplanearbetet för stationsområdet, samt att därmed anse motionen besvarad Beslutet expedieras till: Kommunstyrelsen Just. sign. Utdragsbestyrkande

5 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Tekniska nämnden TN 102 Dnr 2012/555 Remiss av motion från Arne Jönsson (S) m fl. om gång- och cykelväg mellan Havsbadsvägen och stationsområdet Ärendebeskrivning Arne Jönsson (S) m fl. har inkommit med en motion den 25 juni 2012 om att kommunen ska påbörja en planering och anläggning av gång- och cykelväg mellan Havsbadsvägen (paletten bron) och stationsområdet. Beslutsunderlag Motion från Arne Jönsson(S) m.fl. om gång- och cykelväg mellan Havsbadsvägen(Paletten bron) och stationsområdet den 25 juni 2012 KF Beslut 161, den 25 juni 2012 Remiss av motion från Arne Jönsson (S) m fl. om gång- och cykelväg mellan Havsbadsvägen och stationsområdet den 28 juni 2012 Tekniska kontorets tjänsteskrivelse den 4 oktober 2012 Yrkande Arne Jönsson (S) yrkar att motionen bifalles i samband med detaljplanarbetet samt att Tekniska kontoret får i uppdrag att utreda förutsättningarna för att kortsiktigt förbättra GCvägen och återrapportera till Tekniska nämnden. Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på Arne Jönssons (S) yrkande och finner att Tekniska nämnden antar detta. Förslag till beslut Tekniska nämnden föreslår Kommunstyrelsen föreslå Kommunfullmäktige besluta att att bifalla motionen i samband med detaljplanarbetet samt, uppdra till Tekniska kontoret att utreda förutsättningarna för att kortsiktigt förbättra GC-vägen och återrapportera till Tekniska nämnden Beslutet expedieras till: Tekniska kontoret Kommunstyrelsen Just. sign. Utdragsbestyrkande

6 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (2) Diarienummer /555 Tommy Wiberg tommy.wiberg@engelholm.se Tekniska nämnden Svar på motion från Arne Jönsson(S) m.fl. om gång- och cykelväg mellan Havsbadsvägen(Paletten bron) och stationsområdet Ärendebeskrivning Arne Jönsson (S) m fl. har inkommit med en motion den 25 juni 2012 om att kommunen ska påbörja en planering och anläggning av gång- och cykelväg mellan Havsbadsvägen (paletten bron) och stationsområdet. Beslutsunderlag Motion från Arne Jönsson(S) m.fl. om gång- och cykelväg mellan Havsbadsvägen(Paletten bron) och stationsområdet den 25 juni 2012 KF Beslut 161, den 25 juni 2012 Remiss av motion från Arne Jönsson (S) m fl. om gång- och cykelväg mellan Havsbadsvägen och stationsområdet den 28 juni 2012 Tekniska kontorets tjänsteskrivelse den 4 oktober 2012 Utredning Idag finns en så kallad spontan GC-väg från Siversgatan längs järnvägen fram till Havsbadsvägen. Denna GC-väg går inte på kommunal mark och den har funnits under ett antal år. Inom ca ett år kommer detaljplanearbete för stationsområdet, där även detta område innefattas, att påbörjas. Tekniska kontoret har planerat att inarbeta en GC-väg i denna plan. Tekniska kontoret anser därmed att det är för tidigt att låsa fast läget redan nu. Tekniska kontoret föreslår att invänta detaljplanearbetet innan några åtgärder görs. Tekniska kontoret Postadress Ängelholms kommun, Ängelholm Besöksadress Östra vägen 2 Telefon Fax E-post tk@engelholm.se Internet

7 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2 (2) Diarienummer /555 Förslag till beslut Tekniska kontoret föreslår Tekniska nämnden föreslå Kommunstyrelsen föreslå Kommunfullmäktige besluta att att som svar på motion från Arne Jönsson m fl om gång och cykelväg mellan Havsbadsvägen (Palettenbron) och stationsområdet översända Tekniska kontorets tjänsteskrivelse motionen från Arne Jönsson m fl om gång och cykelväg mellan Havsbadsvägen (Palettenbron) och stationsområdet därmed ska anses vara besvarad Mikael Fritzon Teknisk chef Tommy Wiberg Trafikchef Tekniska kontoret Postadress Ängelholms kommun, Ängelholm Besöksadress Östra vägen 2 Telefon Fax E-post tk@engelholm.se Internet

8 414 ni, Ängelholm LSEN AN (2 M AN! Motion till kommunfullmäktige i Ängelholm t-- Gång och cykelväg mellan Havsbadsvägen (Paletten bron) och stationsområdet Det finns behov av en bra GC-väg mellan Havsbadsvägen (järnvägsbron) och stationsområde. Detta för att Havsbadsborna och inte minst våra turister/besökande ska få en trafikled som fungerar och är utmärkt på kartor. Detta gynnar särskilt de som utnyttjar kollektivtrafiken. GC-vägen kommer även att få betydelse när planområden bebyggs. Med Skånetrafikens gräns om meter för egen färd till regionala hållplatser, deras nuvarande ekonomiska situation samt befolkningsunderlaget så kommer lokal busslinje säkert inte att bli verklighet inom överskådlig tid. Förutsatt att kommunen i huvudsak inte subventionerar trafiken. Ovanstående innebär att kommunens bör prioritera den föreslagna GC-vägen. På den Socialdemokratiska fullmäktigegruppens vägnar föreslås fullmäktige besluta att kommunen snarast påbörjar planering och anläggning av en gång och cykelväg mellan Havsbadsvägen (Paletten bron) och stationsområdet Ängelholm (ty7-, eam-eq 61 sohas&l.a, r o k,

9 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Kommunstyrelsens arbetsutskott KSAU 414 Dnr 2012/575 Policy för mottagande av sponsring inom barn- och utbildningsförvaltningen Ärendebeskrivning Idag saknar barn- och utbildningsförvaltningen en policy för mottagande av sponsring i sin verksamhet. Förvaltningen har fått hjälp av kanslienheten inom kommunledningskontoret att utforma en sådan policy. Det finns inget förbud mot sponsring av kommunal verksamhet. Det är däremot viktigt att beakta att sponsringen inte kommer i konflikt med lagstiftningen, t.ex. regeringsformen, kommunallagen, skollagen, lagen om offentlig upphandling (LOU), marknadsföringslagen. Policyn ska tillämpas inom föreskole-, fritidshems- och skolverksamheten inom Ängelholms kommun. Beslutsunderlag Protokollsutdrag BUN den 22 november 2012, 115 Förslag till policy för mottagande av sponsring Beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige att godkänna förslag till policy för mottagande av sponsring. Beslutet expedieras till: Kommunstyrelsen Just. sign. Utdragsbestyrkande

10 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Barn- och utbildningsnämnden BUN 115 Dnr 2012/299 Policy för mottagande av sponsring Ärendebeskrivning Idag saknar barn- och utbildningsförvaltningen en policy för mottagande av sponsring i sin verksamhet. Förvaltningen har fått hjälp av kanslienheten inom kommunledningskontoret att utforma en sådan policy. Det finns inget förbud mot sponsring av kommunal verksamhet. Det är däremot viktigt att beakta att sponsringen inte kommer i konflikt med lagstiftningen, t.ex. regeringsformen, kommunallagen, skollagen, lagen om offentlig upphandling (LOU), marknadsföringslagen. Policyn ska tillämpas inom föreskole-, fritidshems- och skolverksamheten inom Ängelholms kommun. Beslutsunderlag Utdrag ur arbetsutskottets protokoll den 8 november 2012, 99 Förvaltningens skrivelse den 29 oktober 2012 Policy för mottagande av sponsring Arbetsutskottet beslöt den 8 november 2012, 99, att lämna nedanstående förslag till beslut. Lars Nyander (S), Ann Hörnebrant-Sturesson (C), Daniel Jönsson (M), Ingela Sylwander (M) och Linda Persson (KD) yrkar bifall till arbetsutskottets förslag till beslut. Beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar att godkänna förslag till policy för mottagande av sponsring, samt att översända beslutet till kommunstyrelsen för att därefter fastställa policyn i kommunfullmäktige. Beslutet expedieras till: Kommunstyrelsen, akten Just. sign. Utdragsbestyrkande

11 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (1) Diarienummer /299 Kerstin Björkäng Wirehed kerstin.bjorkang-wirehed@engelholm.se Barn- och utbildningsnämnden Policy för mottagande av sponsring inom barn- och utbildningsförvaltningen Ärendebeskrivning Idag saknar barn- och utbildningsförvaltningen en policy för mottagande av sponsring i sin verksamhet. Förvaltningen har fått hjälp av kanslienheten inom kommunledningskontoret att utforma en sådan policy. Det finns inget förbud mot sponsring av kommunal verksamhet. Det är däremot viktigt att beakta att sponsringen inte kommer i konflikt med lagstiftningen, t.ex. regeringsformen, kommunallagen, skollagen, lagen om offentlig upphandling (LOU), marknadsföringslagen. Policyn ska tillämpas inom föreskole-, fritidshems- och skolverksamheten inom Ängelholms kommun. Beslutsunderlag Förvaltningens skrivelse den 29 oktober 2012 Policy för mottagande av sponsring Förslag till beslut Förvaltningen föreslår att barn- och utbildningsnämnden beslutar att godkänna förslag till policy för mottagande av sponsring, samt att översända beslutet till kommunstyrelsen för att därefter fastställa policyn i kommunfullmäktige. Tony Mufic Förvaltningschef Kerstin Björkäng Wirehed Utredningssekreterare Barn- och utbildningsnämnden Postadress Ängelholms kommun, Ängelholm Besöksadress Östra vägen 2 Telefon Fax E-post bun@engelholm.se Internet

12 267 /2.. ' 9 VNGI.1 H( \1 KA i \INIt Policy för mottagande av sponsring Fastställd av kommunfullmäktige Definition av sponsring "Sponsring, ett avtal till ömsesidig nytta mellan två eller flera parter, där ena parten (sponsorn) förbinder sig att lämna ersättning i form av kontanta medel, varor och/eller tjänster och den andra parten (den sponsrade) som motprestation tillhandahåller t ex exponering av företagsnamn, varumärke eller tjänster, till nytta för sponsorn i dennes verksamhet". Sponsring är således ett samarbete på affärsmässiga grunder till ömsesidig nytta för två eller flera parter. Sponsorn ger kontanta medel, varor eller tjänster mot att den sponsrade tillhandahåller någon form av motprestation. Har inga krav på motprestation avtalats är det inte fråga om sponsring utan om bidrag, gåva eller donation. Sådana transaktioner omfattas inte av denna policy. Det finns en viktig skillnad mellan sponsring och kommersiell marknadsföring, d v s reklam. För att anses som sponsring får meddelandet endast innehålla uppgift om vem som står bakom sponsringen, t ex företagets namn. Om det dessutom finns någon information om näringsidkares produkter och verksamhet kan meddelandet vara kommersiell marknadsföring. Då gäller marknadsföringslagens regler. 2. Regelverk Det finns i lagstiftningen inget förbud mot sponsring av kommunal verksamhet. Det är emellertid viktigt att beakta att sponsringen inte kommer i konflikt med lagstiftningen, t ex: regeringsformen, kommunallagen, skollagen, lagen om offentlig upphandling (LOU), marknadsföringslagen. 3. Tillämpningsområde Denna policy skall tillämpas inom förskole-, fritidshems- och skolverksamheten inom Angelholms kommun. 4. Inledande frågeställningar Innan ett sponsorsamarbete inleds bör följande frågor ställas: - Är sponsringen förenlig med skollagens krav på att utbildningen ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor. - Hur stort är det pedagogiska värdet? - Ar företaget en lämplig samarbetspartner? - Hur skall varumärket/företagsnamnet få exponeras? - Var går gränsen mot reklam? - Vad bör ett avtal med aktören innehålla?

13 5. Allmänna krav beträffande sponsring - Sponsringsavtal får inte tecknas som innebär att endast en sponsor får exklusiv rätt att lämna kontanter eller leverera varor och tjänster till kommunen. - Sponsringen får inte innebära inskränkning i skolornas oberoende eller integritet. - All sponsorverksamhet skall präglas av öppenhet och tåla granskning från medias och allmänhetens sida. - Krav på inflytande eller medbestämmande från externa intressenter över verksamhetens innehåll eller beslutsprocess vid skolorna får inte förekomma. - Sponsringen får inte medföra risk för misstanke om muta eller otillbörliga personliga förmåner. 6. Information om sponsringspolicy och avtal - Skolans personal samt elever och föräldrar skall informeras om denna sponsringspolicy och vilka avtal skolan ingått. - Barn- och utbildningsnämnden skall informeras om ingångna sponsringsavtal 7. Allmänna krav på sponsorer Sponsringen av kommun får inte stå i konflikt med övergripande politiska mål. Kommunen skall inte ta emot sponsorstöd från företag eller organisationer där samarbetet av etiska eller andra skäl kan ifrågasättas. Kommunen tar inte emot sponsorstöd från - politiska partier eller religiösa organisationer - företag/organisationer som säljer/representerar tobak, alkohol och droger. Kommun förbehåller sig rätten att i varje enskilt fall avböja eller avbryta ett sponsorsamarbete av etiska skäl eller andra skäl än de som anges i punkterna ovan. Den som undertecknar avtalet för skolans räkning är ansvarig att kontrollera att sponsorn fullgör sina skyldigheter mot samhället. 8. Särskilda bestämmelser för mottagande av sponsorstöd Finansiering med sponsormedel får endast utgöra ett mindre komplement till samhällets finansiering. Sponsring skall inte omfatta baskostnader utan bör i första hand vara ett sätt att finansiera särskilda projekt. Sponsormedel skall därför inte ingå i ordinarie budget. 9. Avtal Skriftliga avtal skall alltid upprättas. Avtal om sponsringssamarbete får endast tecknas av rektor. I avtalet skall finnas uppgifter om ansvar, syfte och mål med sponsorsamarbetet, definition av sponsorsumma, avtalstid och uppsägningsklausul. I avtalet regleras även vilka krav på motprestation som sponsorn ställer. Ett sponsorsamarbete skall alltid utvärderas innan ett eventuellt beslut om förlängning fattas. 10. Redovisning Mottagande av sponsormedel skall redovisas i enlighet med gällande redovisningsregler. Kontanta medel redovisas som intäkter. Redovisning av varor och tjänster mottagna av sponsor måste bedömas mot bakgrund av omständigheterna i det enskilda fallet.

14 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Kommunstyrelsens arbetsutskott KSAU 415 Dnr 2012/585 Strategisk karta Ärendebeskrivning Kommunens långsiktiga planering utgår från Vision 2020 Kraftsamling Ängelholm och ett antal strategiska planeringsdokument som fastställts av kommunfullmäktige. Härtill kommer gemensamma målsättningar inom ramen för samarbetet inom Skåne Nordväst. Den strategiska kartan ska tydliggöra de prioriteringar för nämndernas och verksamheternas arbete som beslutas av kommunfullmäktige inför arbetet med budgetramarna. Kommunfullmäktige ska årligen prioritera de strategiska riktningarna för nämndernas och verksamheternas arbete de kommande tre åren. Den strategiska kartan utgår från fyra fokusområden; medborgarfokus, effektiva verksamheter, samhällsutveckling och medskapande medarbetare. För varje fokusområde finns det styrdokument kopplat till de olika verksamheterna. Härtill finns det också strategiska processer som styr på vilket sätt vi kan arbeta med kvalitet och verksamhetsutveckling. Kommunfullmäktige beslutade den 22 juni 2009 att godkänna styrmodellen RATTEN som modell för hur arbetet med mål- uppföljning och utvärdering ska ske i kommunstyrelsen och i nämnderna. Ett av skälen till detta är att öka helhetssynen genom att hela organisationen arbetar utifrån en gemensam modell, oavsett nämnd eller verksamhet. Kommunfullmäktige, kommunstyrelsen och nämnderna sätter årligen mål för sina verksamheter, dvs pekar ut riktningen för vad som ska åstadkommas under den kommande perioden. Parallellt med de politiska målen ska hänsyn tas till andra faktorer som styr verksamheterna, såsom nationella lagar (ex skollagen, plan- och bygglagen), förordningar och styrdokument i kommunen(ex miljöplan, mångfaldsplan). Allt det som styr verksamheterna ska beaktas i arbetet med Ratten, den strategiska kartan är ett verktyg för att tydliggöra de processer som styr verksamheterna. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande från kommunledningskontoret, daterat den 29 november 2012 Strategisk karta, daterad Beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta Fortsättning Just. sign. Utdragsbestyrkande

15 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Kommunstyrelsens arbetsutskott KSAU 415, forts. att godkänna den strategiska kartan som verktyg för arbete med de strategiska inriktningarna inom ramen för styrmodellen RATTEN Beslutet expedieras till: Kommunstyrelsen Just. sign. Utdragsbestyrkande

16 TJÄNSTEUTLÅTANDE (2) Diarienummer Diana Olsson Kommunstyrelsen diana.olsson@engelholm.se Strategisk karta Ärendebeskrivning Kommunens långsiktiga planering utgår från Vision 2020 Kraftsamling Ängelholm och ett antal strategiska planeringsdokument som fastställts av kommunfullmäktige. Härtill kommer gemensamma målsättningar inom ramen för samarbetet inom Skåne Nordväst. Den strategiska kartan ska tydliggöra de prioriteringar för nämndernas och verksamheternas arbete som beslutas av kommunfullmäktige inför arbetet med budgetramarna. Kommunfullmäktige ska årligen prioritera de strategiska riktningarna för nämndernas och verksamheternas arbete de kommande tre åren. Den strategiska kartan utgår från fyra fokusområden; medborgarfokus, effektiva verksamheter, samhällsutveckling och medskapande medarbetare. För varje fokusområde finns det styrdokument kopplat till de olika verksamheterna. Härtill finns det också strategiska processer som styr på vilket sätt vi kan arbeta med kvalitet och verksamhetsutveckling. Kommunfullmäktige beslutade den 22 juni 2009 att godkänna styrmodellen RATTEN som modell för hur arbetet med mål- uppföljning och utvärdering ska ske i kommunstyrelsen och i nämnderna. Ett av skälen till detta är att öka helhetssynen genom att hela organisationen arbetar utifrån en gemensam modell, oavsett nämnd eller verksamhet. Kommunfullmäktige, kommunstyrelsen och nämnderna sätter årligen mål för sina verksamheter, dvs pekar ut riktningen för vad som ska åstadkommas under den kommande perioden. Parallellt med de politiska målen ska hänsyn tas till andra faktorer som styr verksamheterna, såsom nationella lagar (ex skollagen, plan- och bygglagen), förordningar och styrdokument i kommunen(ex miljöplan, mångfaldsplan). Allt det som styr verksamheterna ska beaktas i arbetet med Ratten, den strategiska kartan är ett verktyg för att tydliggöra de processer som styr verksamheterna. Beslutsunderlag Strategisk karta, daterad Kommunstyrelsen Postadress Ängelholms kommun, Ängelholm Besöksadress Östra vägen 2 Telefon Fax E-post kommunledningskontoret@engelholm.se Internet

17 TJÄNSTEUTLÅTANDE (2) Diarienummer Expedieras till Kommunstyrelsen Samtliga nämnder Kommunstrateg Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att godkänna den strategiska kartan som verktyg för arbete med de strategiska inriktningarna inom ramen för styrmodellen RATTEN Jan-Inge Hansson Kommundirektör Diana Olsson Kommunstrateg Kommunstyrelsen Postadress Ängelholms kommun, Ängelholm Besöksadress Östra vägen 2 Telefon Fax E-post kommunledningskontoret@engelholm.se Internet

18 Den strategiska kartan är ett verktyg för att tydliggöra de processer som styr verksamheterna. Den ska bidra till att vi förverkligar våra strategier och når våra mål. Kommunfullmäktige, kommunstyrelsen och nämnderna sätter årligen mål för sina verksamheter, dvs pekar ut riktningen för vad som ska åstadkommas under den kommande perioden. Parallellt med de politiska målen ska hänsyn tas till andra faktorer som styr verksamheterna, såsom nationella lagar (ex skollagen, plan- och bygglagen), förordningar och styrdokument i kommunen(ex miljöplan, mångfaldsplan). Allt det som styr verksamheterna ska beaktas i arbetet med Ratten. Kommunens övergripande inriktningar är Vision 2020 Kraftsamling Ängelholm och den politiska framtidsförklaringen. Ängelholm ska vara profilerad som ungdomsstaden - idrottsstaden kunskapsstaden och hälsostaden. Den strategiska kartan utgår från fyra fokusområden, medborgarfokus, effektiva verksamheter, samhällsutveckling och medskapande medarbetare. För varje fokusområden finns styrdokument som styr verksamheten på olika sätt, det finns också strategiska processer som styr på vilket sätt vi kan arbeta med kvalitet och verksamhetsutveckling. Varje år ska de olika styrdokumenten gås igenom och prioriteras för att ligga till grund för framtagande av nya mål och riktningar för det kommande arbetet. När man inom ramen för Rattenarbetet tar fram sin nämndplan/verksamhetsplan ska det vara fokus på sådant som man vill att verksamheten ska förbättra och utveckla under perioden. Det är vanligtvis en framgångsfaktor att ha ett fåtal viktiga områden att fokusera på än att försöka täcka in allt arbete som utförs. INDIKATORER (trend pilar) Befolkning Folkökning Födelsenetto Medelålder Invandringsnetto Barn 0-5 år Barn 6-15 år Ungdomar år år år Äldre 80- år Boende Antal beviljade bygglov (bostäder) Antal färdigställda bostäder Demokrati Andelen röstande GRÖN = Uppnått mål RÖD = Ej uppnått mål SVART = Ej målsatt Folkhälsa Tillgänglighetsindex Andel barn i fattigdom Ohälsa Medellivslängd Miljö Koldioxidutsläpp Avfall, hushållsavfall kg/invånare Energi (kwh/invånare) Pendling Inpendling Utpendling Pendlingsnetto Samhällsservice Medborgarenkät, nöjdhet totalt NMI Kostnad per vårdatagare i hemtjänst Kostnad per plats i särskilt boende Tillväxt Lönesumma per invånare Svenskt näringslivs ranking Antal nystartade företag Omsättning i turist- och reseindustrin Bohemindex Kulturutbudsindex Ej mätt Ej mätt Utbildning och arbetsmarknad Öppna jämförelser grundskola Kostnad/elev grundskola Andel elever behöriga till gymnasieskolan Kostnad/elev gymnasiet Andel med eftergymnasial utbildning kortare än tre år Andel med eftergymnasial utbildning längre än tre år Öppet arbetslösa och personer med aktivitetsstöd Öppet arbetslösa och personer med aktivitetsstöd år

19 STRATEGISK KARTA - riktning STYRDOKUMENT Kraftsamling Ängelholm Profilområden: Ungdomsstaden Idrottsstaden Kunskapsstaden Hälsostaden Skåne Nordväst verksamhetsplan Kommunikationsstrategi Ungdomspolicy Bostadsförsörjningsplan/ befolkningsprognos Plan för försörjning av boende inom handikappomsorgen samt lokaler för bostadssociala ändamål. Plan för försörjning av boende inom äldreomsorgen Bredbandsstrategi Personalpolicy Mångfaldsplan Läroplan för förskolan Lpfö 98 Lgr 11 (Läroplan för grundskola, förskoleklass och fritidshem 2011) Gy 2011 (Gymnasieskola 2011) Biblioteksplan Miljöplan Avfallsplan Etableringsstrategi FASTSTÄLLDA MÅL Mål 1: Ängelholm ska växa kontinuerligt och vara särskilt attraktivt för ungdomar och barnfamiljer Mål 2: En växande andel av näringslivet ska vara kunskapsintensivt och ett profilområde är kunskapsstaden. Mål 3: Ängelholm som del av nordvästra Skåne och Öresundsregionen ska utvecklas som en attraktiv ort för boende och med ett egen dynamisk arbetsmarknad. Mål 4: Ökad hälsa hos befolkningen. För Ängelholm ska hälsostaden vara en profil med verksamhet i offentlig regi i samverkan med ett dynamiskt näringsliv. Mål 5: Företagsklimatet ska vara mycket gott och utgöra en avgörande faktor för utvecklingen av det befintliga näringslivet och etableringen av nya företag. Mål 6: En kontinuerlig förnyelse och utveckling av näringslivet ska ske genom tillkomsten av nya företag. Mål 7: Näringslivet ska utvecklas genom att fler företag producerar varor och tjänster med ett omfattande kunskapsinnehåll och därmed kommer högre upp i värdekedjan. För det krävs allt fler kvalificerade befattningar. Mål 8: Besöksnäringen med hotell, stugbyar, restauranger och handel ska utvecklas snabbare än branschen på riksnivå. Prioriterade områden: Infrastruktur och samhällsplanering. Utbildning, forskning och innovation. Näringslivsutveckling. Attraktiva Arbetsgivare/HR-frågor. Olikheter och mångfald. Kultur. Ängelholms kommun ska uppfattas och framstå som en gemensam organisation. Bjuda in unga människor i tidiga skeden för att skapa möjligheter till inflytande och delaktighet. 1% befolkningstillväxt 250 bostäder/år Gruppbostad ca 12 bostäder Servicebostad/trapphus ca 8 bostäder Servicebostad ca 7 bostäder Egen lgh med LSS alt Sol insats ca 7 bostäder Egen lgh med boendestöd behov av ca 5 bostäder/år Stödboende för ensamkommande flyktingbarn Bostadssociala lägenheter Behov av särskilt boende efter 2015 uppgår till ca 10 boendeplatser/ år 40 % av alla hushåll och företag tillgång till bredband, minst 100 Mbit/s år % av alla hushåll och företag tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s år 2020 Inriktningar: Dialog, delaktighet och samverkan. Hälsa och arbetsmiljö Likabehandling Förnyelse och utveckling Arbetstid och lön Mångfaldsperspektiv med tydligt medborgarfokus. Chefer ska skapa förutsättningar att arbeta med mångfald. Tillgänglighetsaspekten ska inkluderas i planeringen, vid möten och träffar och i information. Öppet och tillåtande arbetsklimat. Rekryteringsförfarande så att hela kompetensmarknaden nås. Nationellt regelverk Nationellt regelverk Nationellt regelverk Strategier för: Media och informationstjänster. Kvalitet i verksamheten. Utveckling av e-tjänster. Språkutveckling och lässtimulans. Livslånga lärandet. Stadsbibliotekets utveckling inom andra verksamheter. Främja det lokala kulturarvet. Öppenhet och tillgänglighet. Inriktningar: God vattenkvalitet. En levande natur och ett friskt ekosystem. Effektiv och hållbar användning och produktion av energi. Hållbart transportsystem. En levande och god bebyggd miljö. Upphandling utifrån ett miljö- och hållbarhetsperspektiv. Restavfallsmängden ska minska till 190 kg per invånare år ,8% av det organiska avfallet ska sorteras ut från restavfallet år Källsorteringsgraden ska uppgå till 50 procent år STRATEGISK RIKTNING

20 STRATEGISK KARTA PLANERINGSUNDERLAG Strategiska områden Medborgarfokus Offentlighet och demokratisk kontroll Tillgänglighet och medborgar/brukar orientering Politisk styrning och kontroll Styrdokument Attestreglemente Årlig översyn. Reglemente för intern kontroll Årlig uppföljning. Grafisk profil för Ängelholms kommun Gemensam grafisk profil, varumärket Ängelholm, en förstärkare av profilen. Kommunikationsstrategi för Ängelholms kommun Ängelholms kommun ska framstå och uppfattas som en organisation. Ungdomspolitisk handlingsplan för Ängelholms Kommun Ansvar att bjuda in unga människor i processers tidiga skeden för att skapa möjligheter till inflytande och delaktighet. Strategiska områden Effektiva verksamheter Resultat och effektivitet Verksamhetsutveckling Styrdokument Finanspolicy för Ängelholms kommun Säkerställer att man uppfyller Kommunallagens krav. Riktlinjer vid försäljning av kommunens inventarier IT användarriktlinjer Säkerhet Etiskt förhållningssätt Privat användning av datorer och nätverk Ängelholms kommuns IT-strategi Effektivt IT-stöd för interna och externa processer Policy för certifiering av IT system Samordna inköp av IT system samt integrera med befintliga övergripande system. Bostadsförsörjningsplan äldreomsorg Bostadsförsörjningsplan handikappomsorg Strategiska områden Samhällsutveckling Kommunen som samhällsbyggare Styrdokument Avfallsplan Minska mängden restavfall, öka utsorteringen av organiskt material och öka källsorteringsgraden Bostadsförsörjningsplan Förutsättningar för attraktiva bostads- och verksamhetsområden. Befolkningsprognos Drogpolitiskt program för Ängelholm Minska tobaksanvändningen, alkoholanvändningen och ett narkotika- och dopingfritt samhälle. Handlingsprogram för säkerhet och beredskap Miljöplan Inriktningar: Strategiska processer Offentlighet och demokratisk kontroll 1.1 Finns en plan/strategi for demokratiutveckling och information? 1.2 Hur informeras medborgarna? 1.3 Hur informeras medborgarna om resultat? 1.4 Hur främjas medborgardialog och deltagande? 1.5 Etik - hur hantera vi detta? RATTEN I respektive nämndsplan och verksamhetsplaner omsätts de strategiska processerna Tillgänglighet och medborgar-/brukar orientering 2.1 Finns det en kommunövergripande strategi för brukarorientering? 2.2 Hur arbetar vi med tillgänglighet och bemötande? 2.3 Hur Informerar kommunen/förvaltningarna om service och tjänster? 2.4 Hur arbetar vi med valfrihet och brukarens påverkan på serviceutbudet? 2.5 Hur arbetar vi med brukarundersökningar? 2.6 Hur arbetar vi med systemför service/kvalitetsdeklarationer, samt synpunkts- och klagomålshantering för medborgare/brukare? Politisk styrning och kontroll 3.1 Genomsyras hela organisationen av ett helhetstänkande avseende styrning/uppföljning? 3.2 Styrs kommunen/förvaltningarna av tydliga politiska mål? 3.3 Hur rapporterar förvaltningen till den politiska nivån. 3.4 Vilka möjligheter har politikerna att utöva tillsyn över förvaltningen? 3.5 Hur är delegation och ansvarsfördelning mellan politisk och tjänstemannanivå? 3.6 Hur främjas den ömsesidiga förståelsen av uppgifter, roller och spelregler mellan politiker och tjänstemän? Strategiska processer Resultat och effektivitet 5.1 Strategi för resultatstyrning och effektivitetsutveckling? 5.2 Hur tydliggör kommunen/förvaltningarna sambandet mellan kostnader och resultat i budgetprocessen? 5.3 Hur arbetar kommunen/förvaltningarna med utveckling arbetsprocesser, uppföljning och kontroll? 5.4 Hur kommuniceras och förs strategiska diskussioner kring resurser och resultat? 5.5 Hur aktivt används jämförelser som ett led i serviceutveckling och effektivisering? 5.6 Hur sker extern samverkan för att stärka serviceutbudet och öka effektivitet? Verksamhetsutveckling 7.1 Hur beskrivs övergripande strategiskt kvalitetsarbete och serviceutveckling? 7.2 Vilka metoder och verktyg finns för kvalitets/verksamhetsutveckling? 7.3 Hur sker lärande/avlärande och utveckling genom omvärldsspaning och samverkan? 7.4 Hur arbetar kommunen/förvaltningarna med kreativitet och innovationer? 7.5 Hur arbetar kommunen/förvaltningarna med IT-stöd för att effektivisera det interna arbetet? Strategiska processer Kommunen som samhällsbyggare 8.1 Har kommunen övergripande planer/strategier för samhällsbyggande? 8.2 Hur samverkar kommunen/förvaltningarna med aktörer inom civilsamhället kring utveckling av lokalsamhället? 8.3 Hur samverkar kommunen/förvaltningarna med kulturlivet? 8.4 Vilken är kommunens/förvaltningens roll i utveckling av näringslivet? 8.5 Hur arbetar kommunen med internationella kontakter? 8.6 Hur arbetar kommunen/förvaltningen med hållbar utveckling? (miljö ekonomiskt socialt) RATTEN I respektive nämndsplan och verksamhetsplaner omsätts de strategiska processerna RATTEN I respektive nämndsplan och verksamhetsplaner omsätts de strategiska processerna

21 God vattenkvalitet. En levande natur och ett friskt ekosystem. Effektiv och hållbar användning och produktion av energi. Hållbart transportsystem. En levande och god bebyggd miljö. Upphansling utifrån ett miljö- och hållbarhetsperspektiv. Policy för utmaningsrätt av Ängelholms kommuns verksamheter Pröva kommunala verksamheter och ta tillvara möjlighet att utveckla kvalitét och effektivitet. Sponsringspolicy för Ängelholms kommun Stärka varumärket Ängelholm genom att förtydliga och stärka kommunens profil och image. Bredbandsstrategi År % av alla hushåll och företag ska ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s. År % av alla hushåll och företag ska ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s. Etableringsstrategi Trafikplan Medge fortsatt utveckling av bebyggelse i de västra delarna av staden. Förbättra villkoren för handeln i centrum genom att utvidga Storgatan som gågata och skapa god tillgänglighet för besökare. Ge förbättrad tillgänglighet och tydligare förbindelser för turister och besökare till hav och camping. Ge god tillgänglighet till Resecentrum/järnvägsstation. Gående och cyklister ska prioriteras i centrum. Hastigheterna i biltrafiknätet ska ge förutsättningar för en säker och trygg stadsmiljö och minskad påverkan på stadsbebyggelsen. Strategiska områden Medskapande medarbetare Ledarskap, ansvar och delegation Kommunen som arbetsgivare Lärande/avlärande Innovation Cykelplan Cyklandet i Ängelholms kommun ska öka med 10 % till år 2015 och med 20 % till år 2020 jämfört med år Säkerheten och tryggheten för cyklister ska förbättras och antalet olyckor ska minska. Motivationen och kunskapen för invånarna ska öka, så att de väljer cykel före bil. Ett kommunövergripande nät av primära och sekundära cykelförbindelser ska skapas. Styrdokument Personalpolicy Personalpolicyn beskriver Ängelholms kommuns värderingar och förhållningssätt i relationerna på arbetsplatserna och till de människor du möter i arbetet. Arbetsmiljöpolicy för Ängelholms kommun Förena en väl fungerande verksamhet med ett långsiktigt hållbart arbetsliv Riktlinjer för hantering av kränkande särbehandling Trygg och säker arbetsmiljö. Pensionspolicy för Ängelholms kommun Information om pensionsrättigheter som tjänas in i Personsäkerhet, Ängelholms kommun 2006 Resepolicy Riktlinjer för bedömning av anställdas bisysslor Tillåtna Otillåtna Riktlinjer för rehabilitering Rehabiliteringsprocess - samtliga inblandade parter samverkar, den enskilde individen deltar aktivt och att rehabiliteringsarbetet präglas av en helhetssyn på individen. Strategiska processer Ledarskap, ansvar och delegation 4.1 Finns kommunövergripande strategi för ledarskap, ansvar och delegation? 4.2 Vilket ansvar har resultatenheterna för budget, personal och organisation? 4.3 Hur beskrivs inriktning och ansvar för tvärsektoriellt samarbete? 4.4 Hur tydliggörs det personliga uppdraget för alla chefer i organisationen? 4.5 Hur utövas den centrala ledningen över underställda avdelningar/enheter? 4.6 Hur bedrivs kommunens ledarutveckling? Kommunen som arbetsgivare 6.1 Finns en kommunövergripande personalstrategi? 6.2 Hur tillvaratas befintliga och hur rekryteras nya medarbetare? Kommunen som attraktiv arbetsgivare. 6.3 Hur stor vikt läggs vid kompetens- och medarbetarutveckling? 6.4 Hur sker individuell lönesättning och belöning av goda prestationer? 6.5 Hur bedrivs kommunens arbetsmiljöarbete? 6.6 Hur arbetar kommunen/förvaltningarna med mångfald, (etnicitet, kulturellt och kön)? RATTEN I respektive nämndsplan och verksamhetsplaner omsätts de strategiska processerna

22 Riktlinjer för Rökfri arbetstid för kommunens medarbetare Ingen utsätts för tobaksrök på sitt arbete. Rutiner för årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet Årlig uppföljning. Samverkansavtal för Ängelholms kommun. Positivt arbetsklimat. Långsiktigt hållbart arbetsliv. Inflytande, delaktighet och utveckling. Mångfaldsplan Alla människors lika rättigheter och möjligheter främjas utifrån de sju diskrimineringsgrunderna. Senast reviderad

23 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Kommunstyrelsens arbetsutskott KSAU 416 Dnr 2012/592 Förslag till namnbyte för beredningen för utveckling av demokratiska arbetsformer, inkl. medborgardialog Ärendebeskrivning Beredningen för utveckling av demokratiska arbetsformer, inkl. medborgardialogs uppdrag är att utveckla former för samt genomföra medborgardialoger varför nuvarande namn inte motsvarar uppdraget. Vid beredningens sammanträde den 15 november 2012 beslutades att föreslå kommunfullmäktige att byta namn till beredningen för medborgardialog. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande från kommunledningskontoret, daterat den 5 december 2012 Ojusterat protokoll från beredningen för utveckling av demokratiska arbetsformer, inkl. medborgardialog daterat 15 november Yrkanden Åsa Herbst (M) yrkar att innan beslut i nästa instans dvs kommunstyrelsen ska kommunfullmäktiges presidiums yttrande inhämtas. Liss Böcker (C) och BrittMarie Hansson (S) instämmer. Beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att byta namn från beredningen för utveckling av demokratiska arbetsformer, inkl. medborgardialog till beredningen för medborgardialog, samt att innan beslut i kommunstyrelsen inhämta kommunfullmäktiges presidiums yttrande Beslutet expedieras till: Kommunfullmäktiges presidium Just. sign. Utdragsbestyrkande

24 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (1) Diarienummer /592 Anna Ilirzon anna.ilirzon@engelholm.se Kommunstyrelsen Förslag på att byta namn på beredningen för utveckling av demokratiska arbetsformer, inkl. medborgardialog Ärendebeskrivning Beredningen för utveckling av demokratiska arbetsformer, inkl. medborgardialogs uppdrag är att utveckla former för samt genomföra medborgardialoger varför nuvarande namn inte motsvarar uppdraget. Vid beredningens sammanträde den 15 november 2012 beslutades att föreslå kommunfullmäktige att byta namn till beredningen för medborgardialog. Beslutsunderlag Ojusterat protokoll från beredningen för utveckling av demokratiska arbetsformer, inkl. medborgardialog daterat 15 november Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att byta namn från beredningen för utveckling av demokratiska arbetsformer, inkl. medborgardialog till beredningen för medborgardialog. Jan-Inge Hansson Kommundirektör Lena Tebring Kanslichef Kommunstyrelsen Postadress Ängelholms kommun, Ängelholm Besöksadress Östra vägen 2 Telefon Fax E-post kommunledningskontoret@engelholm.se Internet

25 Protokoll fört vid demokratiberedning kl Närvarande: Liss Böcker, Karl-Otto Rosenqvist, Robin Holmberg, Linda Persson, Ulf Prytz, Gudrun Rhodén samt Anna Ilirzon. 1. Linda Persson utses till justerarare. 2. Då beredningens uppdrag i första hand handlar om att utveckla former för samt genomföra medborgardialoger föreslår beredningen kommunsfullmäktige besluta: att byta namn från beredningen för utveckling av demokratiska arbetsformer, inkl. medborgardialog till beredningen för medborgardialog. Liss Böcker Linda Persson Anna Ilirzon Ordförande Justerare Sekreterare

26 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Kommunstyrelsens arbetsutskott KSAU 417 Dnr 2012/506 Granskning av kontanthanterng Ärendebeskrivning Kommunrevisorerna har översänt granskning av kontanthantering till kommunfullmäktige. Revisorerna har begärt svar från kommunstyrelsen, barn- och utbildningsnämnden samt kultur- och fritidsnämnden senast den 30 december Beslutsunderlag Revisionsrapport granskning av kontanthantering, oktober 2012, PWC Tjänsteskrivelse daterad Beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige att fastställa ett internkontrollmoment avseende 2013 för barn- och utbildningsnämnden, socialnämnden, kultur- och fritidsnämnden samt tekniska nämnden som innebär stickprovsgranskning av kontanthantering vid nämndernas försäljningsställen. Kontrollen ska följa upp kontanthanteringen i förhållande till fastställda riktlinjer. att uppdra åt kommunledningskontoret att senast analysera effekterna av att upphöra med kontanthantering vid kommunens försäljningsställen. att i övrigt överlämna tjänsteskrivelsen som svar på kommunrevisionens rapport. Beslutet expedieras till: Kommunstyrelsen Just. sign. Utdragsbestyrkande

27 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (2) Diarienummer /506 Stefan Marthinsson stefan.marthinsson@engelholm.se Kommunstyrelsen Yttrande över revisionsrapport rörande granskning av kontanthantering Ärendebeskrivning Kommunrevisorerna har översänt granskning av kontanthantering till kommunfullmäktige. Revisorerna har begärt svar från kommunstyrelsen, barn- och utbildningsnämnden samt kultur- och fritidsnämnden senast den 30 december Beslutsunderlag Revisionsrapport granskning av kontanthantering, oktober 2012, PWC Tjänsteskrivelse daterad Utredning Revisionen konstaterar inledningsvis att de brister som uppmärksammades vid granskningen 2009 i huvudsak är åtgärdade. Dessutom har utbildning i kontanthantering genomförts för berörda i syfte att förbättra densamma. Revisonen bedömer dock att kontrollen behöver utvecklas ytterligare: - Anvisningarna bör kompletteras med riktlinjer för hantering av eventuella kassadifferenser. - Kommunstyrelsen bör säkerställa att anvisningarna kommuniceras ut till samtliga verksamheter och att samtlig personal har tillgång till de gemensamma riktlinjerna. - Rönnebadet bör dokumentera tillämpade rutiner för kassaavstämning. - Kommunstyrelsen bör följa upp att anvisningarna efterlevs, genom att ha med kontrollmoment knutna till kontanthantering i förvaltningarnas internkontrollplaner. Inom kommunledningskontorets ekonomienhet pågår ett arbete i syfte att minimera kontanthanteringen. Inom kort kommer huvuddelen av handkassorna att ha ersatts med Kommunstyrelsen Postadress Ängelholms kommun, Ängelholm Besöksadress Östra vägen 2 Telefon Fax E-post kommunledningskontoret@engelholm.se Internet

28 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2 (2) Diarienummer /506 betalkort alternativt avslutats. Därigenom ökar säkerheten och administrationen av handkassor kan minska. Däremot är det svårt att minska kontanthanteringen på de försäljningsställen som finns i kommunens verksamheter på annat sätt än genom att införa kortläsare. I så fall måste kommunen ta steget fullt ut och förbjuda verksamheterna att ta emot kontanter, vilket innebär att all betalning måste ske genom betalkort eller fakturering. Ekonomienheten anser att det finns upprättade rutiner för hur kassadifferenser ska hanteras inom berörda verksamheter. Vi kommer därför, i samband med årsskiftet, åter kommunicera ut riktlinjerna med krav på att mottagarna kvitterar att de tagit del av riktlinjerna. Nämndernas internkontrollplaner kan med fördel kompletteras med ett kontrollmoment rörande kontanthantering av försäljningsmedel. Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige att fastställa ett internkontrollmoment avseende 2013 för barn- och utbildningsnämnden, socialnämnden, kultur- och fritidsnämnden samt tekniska nämnden som innebär stickprovsgranskning av kontanthantering vid nämndernas försäljningsställen. Kontrollen ska följa upp kontanthanteringen i förhållande till fastställda riktlinjer. att uppdra åt kommunledningskontoret att senast analysera effekterna av att upphöra med kontanthantering vid kommunens försäljningsställen. att i övrigt överlämna tjänsteskrivelsen som svar på kommunrevisionens rapport. Jan-Inge Hansson Kommundirektör Stefan Marthinsson Ekonomichef Kommunstyrelsen Postadress Ängelholms kommun, Ängelholm Besöksadress Östra vägen 2 Telefon Fax E-post kommunledningskontoret@engelholm.se Internet

29 ANi ÄNGELHOLMS KOMMUN Kommunrevisorerna Kommunfullmäktig Kommunstyrelsen Barn- och utbildningsnämnden Kultur- och fritidsnämnden Granskning av kontanthantering På vårt uppdrag har PwC utfört en uppföljning av 2009 års granskning av kontanthanteringen inom kommunen. I den nu genomförda granskningen har även ingått att granska kontanthanteringen inom barn- och utbildningsnämndens utbildningsprogram. Revisorerna har vid sammanträde beslutat anta föreliggande granskning såsom sin egen och överlämnar härmed densamma till kommunfullmäktige för kännedom och till kommunstyrelsen, barn- och utbildningsnämnden samt kultur- och fritidsnämnden. Med anledning av de synpunkter som framförs i granskningen önskar revisorerna svar från kommunstyrelsen, barn- och utbildningsnämnden och kultur- och fritidsnämnden senast den 30 december ngelholms kommuns revisorer Birg. sam Kommunrevisorerna Postadress Ängelholms kommun, ÄNGELHOLM Besöksadress Östra vägen 2 Telefon Internet

30 Revisionsrapport Granskning av kontanthantering Kerstin Sikander, Certifierad kommunal revisor Emelie Lönnblad, Revisionskonsult Ängelholms kommun Oktober 2012

31 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning Bakgrund Syfte och avgränsning Metod 2 3 Resultat av uppföljande granskning Utvecklingsområden som identifierades vid granskningen som genomfördes mars Nämndernas svar Vilka åtgärder har nämnderna vidtagit med anledning av tidigare genomförd granskning? Bedömning 4 4 Resultat av fördjupad granskning vid utvalda enheter Externa regelverk Interna regelverk Bedömning: Finns utsedd kassaansvarig? Bedömning Finns dokumenterade rutiner för kassaavstämningar? Bedömning Framgår det; datum, belopp, vad som sålts, eventuell differens, utslagskvitto samt vem som upprättat rapporten av kassarapporterna? Bedömning Redovisas försäljningsbelopp med korrekt belopp och utan dröjsmål? Bedömning Redovisas utgående moms på ett tillfredställande sätt? Bedömning Hanteras kontanter på ett sätt som förhindrar obehörigas åtkomst? Bedömning 10 2

32 1 Sammanfattning PwC har fått i uppdrag av Ängelholms kommuns revisorer att genomföra en uppföljning av 2009 års granskning av kontanthanteringen inom kommunen. I uppdraget ingår även att granska kontanthanteringen inom barn- och utbildningsnämndens (BUN:s) utbildningsprogram. Syftet är dels att bedöma om de synpunkter som framfördes i 2009 års granskning har åtgärdats dels att bedöma den interna kontrollen avseende kontanthantering inom BUN är tillräcklig med hänvisning till väsentlighet och risk. Revisionen lämnar följande bedömning av vidtagna åtgärder med anledning av 2009 års granskning: Den sammanfattande bedömningen är att de brister som uppmärksammades vid revisionens granskning 2009 i huvudsak bedöms vara avhjälpta. Kommunstyrelsen har tagit fram nya anvisningar för handkassor och rutinerna har skärpts. Vidare så har Kultur- och fritidsnämnden vidtagit ett flertal åtgärder vid Rönnebadet, exempelvis infört standardiserade blanketter för kassarapportering, installation av godkänt kassaregister och kortläsare samt minskat kontanthanteringen genom att gå över till att fakturera årskort och simundervisning. Vi bedömer dock att den interna kontrollen behöver utvecklas ytterligare på flera punkter Anvisningarna bör kompletteras med riktlinjer för hantering av eventuella kassadifferenser. Kommunstyrelsen bör säkerställa att anvisningarna kommuniceras ut till samtliga verksamheter och att samtlig personal har tillgång till de gemensamma riktlinjerna. Rönnebadet bör dokumentera tillämpade rutiner för kassaavstämning. Kommunstyrelsen bör följa upp att anvisningarna efterlevs, genom att ha med kontrollmoment knutna till kontanthantering i förvaltningarnas internkontrollplaner. Revisionen lämnar följande bedömning av den interna kontrollen avseende kontanthantering inom BUN: Den sammanfattande bedömningen är att tillämpade rutiner för kassaavstämning inom barn- och utbildningsnämnden i flera fall uppvisar brister som innebär att den interna kontrollen inte kan anses vara tillfredsställande. Granskningen har bland annat visat att anvisningarna från kommunstyrelsen efterlevs i varierande grad på de olika utbildningsprogrammen, att bokföringsunderlag som överlämnas till ekonomikontoret i vissa fall är otillräckliga samt att restaurangskolans rutiner för felslag och kassadifferenser bör ses över för att säkra en god intern kontroll. 1

33 Vi vill även uppmärksamma barn- och utbildning på den risk som det innebär att transportera kontanter till servicebox. Vi anser att den risken bör beaktas och att insättningar vid behov bör göras tätare. 2 Inledning 2.1 Bakgrund Under år 2009 genomförde PwC på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Ängelholms kommun en granskning av kommunens kontanthantering. Syftet med granskningen var att kontrollera om rutinerna för den kontanta försäljningsverksamheten säkerställde en god intern kontroll med avseende på redovisning, insättning av kontanter samt avstämning. Granskningen genomfördes inom Räddningstjänsten, Tekniska verksamheten, Härbärget, Resurscentrum och Rönnebadet. Granskningen visade på flera brister, bland annat att det saknades gemensamma rutiner för kassaredovisning och avstämningar i verksamheterna. Rubricerad granskning är en uppföljning av 2009 års granskning. I uppdraget ingår även att granska kontanthanteringen inom barn- och utbildningsnämndens (BUN:s) utbildningsprogram samt att göra en fördjupad granskning av Rönnebadets kontanthantering. 2.2 Syfte och avgränsning Syftet är att bedöma om kommunstyrelsen, tekniska nämnden, räddningsnämnden, kultur- och fritidsnämnden samt socialnämnden har åtgärdat de brister som framkom i 2009 års granskning. Härutöver syftar granskningen till att bedöma om den interna kontrollen avseende kontanthantering inom barn- och utbildningsnämndens (BUN:s) utbildningsprogram är tillräcklig med hänvisning till väsentlighet och risk. Granskningen inom BUN har avgränsats till följande enheter: Restaurangskolan Frisörskolan Byggprogrammet Fordonsutbildning Friskvårdsutbildning 2.3 Metod Granskningen har genomförts genom intervjuer med rektor samt programgruppledare för de granskade utbildningsprogrammen, teamledare för kultur- och fritidsförvaltningen samt administrativ personal vid ekonomikontoret. Vi har även granskat verksamheternas ekonomiska rapporter, kassakvitton, kassarapporter, dokumenterade avstämningar och annan räkenskapsinformation. 2

34 Granskningen avser verksamhetsåret Under granskningens gång var Rönnebadet tvingat att stängas men vi har utgått från de rutiner som var när badet var öppet. Rapporten har varit föremål för sakgranskning av berörda tjänstemän. 3 Resultat av uppföljande granskning 3.1 Utvecklingsområden som identifierades vid granskningen som genomfördes mars 2009 Kommungemensamma regler/instruktioner för kontanthantering bör upprättas och förankras i de olika verksamheterna. Kassaansvarig bör utses vid samtliga verksamheter och det bör dokumenteras vad som är innebörden av att vara kassaansvarig. Tekniska nämnden bör vid uthyrning av jordfräs, högtryckstvätt, såg, släp, mm tydliggöra hur försäkringsfrågan ska lösas vid eventuella incidenter. Utlämnade kvitton från ekonomikontoret till verksamheterna bör avstämmas mot redovisade kvitton för kontanter. 3.2 Nämndernas svar Granskningen 2009 omfattade kommunstyrelsen, räddningsnämnden, tekniska nämnden, socialnämnden samt kultur- och fritidsnämnden. Samtliga nämnder lämnade svar med anledning av bristerna som framkom i granskningen. Nämnderna svarade att de ska ta fram behövliga dokumenterade rutiner för hantering av kontantkassor samt skapa en förståelse och medvetenhet av vikten av goda rutiner vid kontanthantering inom förvaltningarna. Kultur- och fritidsnämnden specificerade ytterligare åtgärder som innebar egna kontroller av att rutiner för kassaavstämning följs, översyn angående hanteringen av årskort tillsammans med verksamhetsansvarig samt diskutera eventuell anskaffning av kortläsare i verksamheten. 3.3 Vilka åtgärder har nämnderna vidtagit med anledning av tidigare genomförd granskning? Kommunstyrelsen har efter granskningen som utfördes 2009 fastställt (KS 2010/ 22) kommungemensamma anvisningar för handkassor. Anvisningarna gäller för all hantering av handkassor inom kommunen. 3

35 Anvisningarna anger att handkassa ska användas till mindre inköp, försäljning till mindre belopp när det inte är möjligt att betala via faktura samt växelkassa vid försäljning via kassaapparat. Det finns även krav på att ett avtal upprättas gentemot kommunen som ska undertecknas av utsedd kassaansvarig och förvaltningschef för varje utkvitterad handkassa. Avtalet förbinder kassaansvarig att redovisa handkassans transaktioner med tillhörande verifikationer till kommunens s.k. huvudkassa. Hur och vid vilken tidpunkt transaktionerna ska redovisas finns beskrivet i anvisningarna. Det finns även färdiga dokumentmallar upprättade för redovisningen. För intäktsredovisningen beskrivs detaljerat hur kvitto från kommunens kvittoblock ska upprättas och vilka uppgifter kvittot ska innehålla för varje enskilt försäljningstillfälle. Beskrivning finns också för vilka uppgifter som ska framgå av kassarapporten vid försäljning via kassapparat. En utbildning för kassaansvariga har genomförts under året med anledning av de nya anvisningarna för handkassor. Vid utbildningstillfället fanns dock inte malldokumenten tillgängliga, vilket upplevdes som en brist av de intervjuade. Det har även framkommit vid intervjuerna att de nya anvisningarna inte är kända i verksamheterna fullt ut trots att utbildning har skett. Kassaansvariga på skolorna har inte tillgång till kommunens intranät där anvisningarna finns. Tekniska nämnden har upphört med uthyrning av jordfräs, högtryckstvätt, såg, släp, mm. Enligt uppgift från tekniska förvaltningen finns det ingen handkassa mer än den som används för personalinköp och då beaktas de anvisningar som fastställts av kommunstyrelsen. Kultur- och fritidsnämnden har sett över rutinerna för kontanthantering och har upprättat standardiserade blanketter för kassarapportering. Installation av registrerat kassaregister samt kortläsare har skett på Rönnebadet. Hanteringen av årskort har förändrats så att betalning kan ske både kontant och genom faktura. All simundervisning faktureras. Räddningsnämnden samt Socialnämnden har infört de anvisningar för handkassor som kommunstyrelsen beslutat om Bedömning De brister som uppmärksammades vid revisionens granskning år 2009 bedömer vi, i huvudsak, vara avhjälpta i och med att de nya anvisningarna har tagits fram. Anvisningarna bör dock kompletteras med riktlinjer för hantering av eventuella kassadifferenser. Vi anser vidare att kommunstyrelsen bör säkerställa att anvisningarna kommuniceras ut till samtliga verksamheter och att samtlig personal får tillgång till de gemensamma riktlinjerna. Kommunstyrelsen bör även följa upp att anvisningarna efterlevs, exempelvis genom att ett förvaltningsgemensamt kontrollmoment kring kontanthantering införs i förvaltningarnas internkontrollplaner. 4

36 4 Resultat av fördjupad granskning vid utvalda enheter 4.1 Externa regelverk I andra kapitlet i den kommunala redovisningslagen, KRL anges att kontanta inoch utbetalningar skall bokföras senast påföljande arbetsdag. Finns särskilda skäl som är förenliga med god redovisningssed får ekonomiska händelser bokföras senare. Från och med år 2010 är de flesta företag som i näringsverksamhet säljer varor eller tjänster mot kontant betalning skyldiga enligt lag att inneha ett kassaregister med certifierad kontrollenhet. (Skatteförfarandelagen 2011:1244). Syftet med lagen är att främst skydda seriösa företagare inom kontantbranscher mot illojal konkurrens. Stat och kommun undantas från skyldigheten att inneha certifierat kassaregister, men det kan ändå finnas skäl att använda ett certifierat kassaregister då det i hög grad bidrar till att stärka den interna kontrollen vid kontantförsäljning. 4.2 Interna regelverk Som tidigare nämnts har ekonomikontoret genomfört en översyn av kommunens rutiner och anvisningar för handkassor samt tagit fram dokumentmallar för redovisningen av handkassor Bedömning: Vår bedömning är att kommunens anvisningar för handkassor utgör ett bra stöd för den personal som handhar kontantförsäljning. De anvisningar och dokumentmallar som tagits fram skapar goda förutsättningarna för att åstadkomma en enhetlig hantering inom kommunen. 4.3 Finns utsedd kassaansvarig? Vid samtliga granskade enheter som har kontantförsäljning finns utsedda personer som ansvarar för redovisning av handkassans transaktioner till kommunens huvudkassa. Malldokumentet Avtal handkassa används då handkassor kvitteras ut, vilket sker då kontanter behövs för vissa mindre inköp eller som växelkassa vid försäljning. I avtalet bekräftar kassaansvarig att hon/han tagit del av kommunens anvisningar för handkassa och att redovisning ska ske enligt kommunens rutiner. Ansvaret för kassaansvarig tydliggörs i anvisningarna. Av de granskade enheterna är det restaurangskolan, friskvårdsprogrammet och Rönnebadet som har undertecknat ett sådant avtal. Vid genomgången har vi noterat att avtalet för restaurangskolan är undertecknat av en anställd som inte längre är ansvarig för handkassan. 5

37 4.3.1 Bedömning På samtliga av de granskade enheterna finns det kassaansvarig utsedd dock är det inte tydligt kommunicerat vad som är innebörden av att vara kassansvarig vid de verksamheter som har försäljning och som inte har en utkvitterad handkassa. 4.4 Finns dokumenterade rutiner för kassaavstämningar? Rutiner för avstämning av handkassor finns dokumenterade i anvisningarna. Vid våra intervjuer har dock framkommit att dessa rutiner inte är kända av den personal som sköter kassan. Detta trots att ekonomikontoret, enligt uppgift, har genomfört utbildning i handhavande av handkassor för de enheter som är berörda. Anvisningarna anger att försäljningsställe med betydande kontantförsäljning ska använda kassaapparat samt en specifik kassarapport som tas fram i samarbete med ekonomikontoret. Det är inte närmare preciserat vad som menas med betydande vad gäller transaktionsvolym och/eller kontantkassans storlek. Av de granskade enheterna är det frisörskolan, Rönnebadet och restaurangskolan som använder kassaapparat. Totalt under VT 2012 har de granskade utbildningsenheterna haft försäljning exkl moms till privatpersoner och organisationer på sammanlagt drygt en miljon kronor. Rönnebadets försäljning har uppgått till ca 660 tkr till och med augusti månad. Respektive enhets försäljning anges inom parantes nedan. Frisörskolan och restaurangskolan har betalkortsterminal, vilket uppskattningsvis står för ca 50% av kontantförsäljningen. Vid restaurangskolan faktureras också en mindre del av försäljningen. Byggprogrammet fakturerar all försäljning. Friskvårdsutbildningen och fordonsutbildningen tillämpar kontantkvitto/faktura. Rönnebadet använder sig av ett godkänt kassaregister, kassaapparat samt kortläsare. Den simundervisning som sker faktureras. Restaurangskolan (349 tkr) Försäljning registreras löpande i en kassapparat av eleverna. Vid dagens slut sker en kassaavstämning. Uppenbara felslag som registrerats under dagen rättas manuellt med en anteckning på kassarapporten. Eventuell återstående avvikelse, både plus och minus, justeras med hjälp av potten med dricks som förvaras i kassaapparaten. Dagskassor lämnas i servicebox av kassansvarig. Ekonomikontoret har tagit fram en särskild kassarapport för restaurangskolan i Excel. Kassarapporten fylls i och lämnas av kassansvarig till ekonomikontoret tillsammans med dagsavslut, Z-rapporter (rapport som ger en total sammanställning över vad som har skett i kassan under dagen) samt kopior på arbetsordrar som ska faktureras. Huvudbokföring av försäljningsintäkterna sker veckovis. Frisörskolan (103 tkr) Försäljningen registreras löpande i en kassaapparat på respektive frisör. Varje dag är en lärare och en elev kassaansvarig i utbildningssyfte. Kassaavslut görs varje dag även vid nollförsäljning och kan skrivas ut från kassasystemet systematiskt utan bruten nummerserie, bortsett från skolloven. Vid eventuella differenser vid 6

38 dagsavslutet kan korrigeringar göras i efterhand vid eventuella felslag, i övriga fall dokumenteras detta manuellt på kassarapporten som sedan signeras. Tillsammans med den undertecknade kassarapporten från kassasystemet för både den kontanta försäljningen och kortförsäljningen skickas z- rapporten från kortläsaren även in. Redovisningen av försäljning skickas in till kommunens centrala ekonomiavdelning cirka en gång i veckan. Fordonsutbildning (97 tkr) Kassansvarig lämnar dagskassor i servicebox. Ekonomikontoret upprättar bokföringsorder utifrån kvitto på insättningen. Enligt uppgift tillämpar inte fordonsprogrammet kommunens kvittoblock, istället används ett särskilt system för kontantfakturor i utbildningssyfte. Växelkassa/handkassa har ej utkvitterats från ekonomikontoret. Friskvårdsutbildning (41 tkr) Kassansvarig lämnar dagskassorna i servicebox. Ekonomikontoret upprättar bokföringsorder med kopior på kontantkvitton och insättningskvitto som underlag. Obruten nr serie av kontantkvitton redovisas. Friskvårdsutbildningen använder sig av kommunens kvittoblock. Byggprogrammet (451 tkr) Byggprogrammet hanterar inga kontanter då all försäljning sker via faktura och betalning genom insättning på kommunens konto. Rönnebadet (660 tkr) Försäljningen registreras löpande i kassaapparat. Kassaregister finns sedan ett år tillbaka, all personal har även ett eget inloggningsid där det framgår vem som registrerat i kassan under dagen. All simundervisning betalas med inbetalningskort. Tillsammans med kassaansvarig för varje dagpass och team ledare görs en kassarapport som skickas in på standardiserade blanketter tillsammans med kvitton från kortläsaren. Alla originalkvitto skickas till centrala ekonomiavdelningen, endast blanketterna sparas som elektronisk fil på Rönnebadet. Vid eventuella differenser vid kassaavstämning är det endast två av nio i personalen som har behörighet att göra korrigeringar i kassaapparaten vid eventuella felslag. Övriga differenser anges på den standardiserade kassarapporten som sedan signeras. Det är alltid teamledaren som skickar in kassarapporterna till ekonomiavdelningen, eftersom det endast är han som har kunskapen om hur de ska upprättas. Efter vår granskning avseende kontanthantering 2009 har regelbundna kontroller gjorts av kassan, där ekonomiavdelningen kommer en timme innan stängning och kontrollerar kassan mot kassarapporten Bedömning Vår granskning visar att tillämpade rutiner för kassaavstämning i flera fall har brister som innebär att den interna kontrollen inte kan anses vara tillfredsställande. 7

39 Exempelvis överlämnar fordonsprogrammet inget bokföringsunderlag på försäljningen, utöver insättningskvitto, till ekonomikontoret. Vidare så anser vi att restaurangskolan ska rätta felslag i kassaapparaten löpande under dagen och vid den dagliga kassaavstämningen. För att kunna göra en fullgod avstämning av kassa och försäljning krävs även att drickspotten separeras från övriga intäkter i kassaapparaten vilket inte var fallet vid granskningstillfället. Uppkomna differenser, både plus och minus ska redovisas i kassarapporten. I utbildningssyfte anser vi att eleverna bör vara delaktiga i arbetet som kassaansvarig. Rönnebadet har inga dokumenterade rutiner för kassaavstämning vilket gör att organisationen är väldigt sårbar ifall teamledaren inte är på plats då det endast är han som har kunskapen om hur kassarapporten upprättas. 4.5 Framgår det; datum, belopp, vad som sålts, eventuell differens, utslagskvitto samt vem som upprättat rapporten av kassarapporterna? Av restaurangskolans, frisörskolas samt Rönnebadets kassarapporter framgår datum, belopp, vad som sålts, utslagskvitto samt signatur från kassavstämningen. Uppkomna kassadifferenser redovisas ej fullständigt. Friskvårdprogrammet redovisar försäljning via kvittoblock med en bokföringsorder som är signerad av kassansvarig. På bokföringsordern framgår det vilket intervall i nummerserien av kvitton som avses. Datum, belopp och vad som sålts, framgår av kvittokopiorna som bifogas. Fordonsprogrammet och byggprogrammet lämnar ingen kassaredovisning Bedömning Anvisningarna för handkassor anger vilka uppgifter som ska fyllas i på ett kontantkvitto och vilka uppgifter som ska framgå av kassarapporterna. Anvisningarna efterlevs i varierande grad. Vår bedömning är att kassaredovisningen i flera fall uppvisar brister. Våra synpunkter på redovisning av differenser framgår i avsnitt Redovisas försäljningsbelopp med korrekt belopp och utan dröjsmål? Enligt KRL ska kontanta in- och utbetalningar bokföras senast påföljande arbetsdag. Dock kan, enligt kommentarer till lagen, huvudbokföringen anstå en kortare tid om det på grund av en decentraliserad kassahantering finns problem med att senast påföljande arbetsdag uppdatera huvudbokföringen. Förutsättningen är att en grundbokföring kan presenteras påföljande arbetsdag. Vid de granskade enheterna sker redovisning regelbundet till kommunens kassa beroende på vilken omsättning som finns. Enligt kommunens anvisningar ska redovisning ske minst en gång var fjärde månad. 8

40 Vid ekonomikontoret bokförs redovisat belopp enligt kassarapport, bokföringsorder eller insättningskvitto. Det finns inget ytterligare kontrollmoment för att säkerställa korrekt försäljningsbelopp Bedömning För att uppfylla god redovisningssed bedömer vi att insättningar bör ske med tätare intervaller beroende på omsättningens storlek. Vi anser att friskvårdsprogrammet, frisörprogrammet och Rönnebadet har tillräckliga kontroller för att kunna säkerhetsställa ett korrekt försäljningsbelopp. Övriga enheter bör i högre grad införa kontroller för att kunna säkerhetsställa ett korrekt försäljningsbelopp. Till kassarapporten som lämnas till ekonomiavdelningen ska alltid bifogas underlag som verifierar försäljningen. Summan av Z-kvitton ska motsvara summa försäljning på kassarapporten. Uppkomna differenser, både plus och minus ska redovisas fullt ut. 4.7 Redovisas utgående moms på ett tillfredställande sätt? Utgående moms framgår på avlämnade kvitton. Redovisad utgående moms på bokföringsorder beräknas utifrån redovisad försäljning. Rönnebadet har två olika momssatser 12 procent vid kioskförsäljning och resterande 25 procent. Dessa redovisas separat på konteringsunderlaget till kassarapporten. Fordonsprogrammet har ett eget fakturasystem i utbildningssyfte där momsen beräknas per automatik i systemet. Den sammanlagda försäljningen och momsen rapporteras in till ekonomikontoret genom en bokföringsorder. Dock bifogas inte fakturaunderlaget i rapporteringen, vilket gör att momsen inte kan kontrolleras Bedömning Vi bedömer att utgående moms på försäljning redovisas på ett tillfredsställande sätt med undantag för fordonsprogrammet. Fordonsprogrammets bör bifoga fakturorna som underlag för försäljningen där momsbeloppet anges. 4.8 Hanteras kontanter på ett sätt som förhindrar obehörigas åtkomst? Enligt de interna anvisningarna ska handkassan förvaras inlåst på ett betryggande ställe som endast de ansvariga har tillgång till. Restaurangskolan förvarar sina kontanter i två olika kassaskåp. Ett av kassaskåpen har tre lärare tillgång till för att komma åt eventuell växel när verksamheten drivs. Vid varje dagsavslut läggs de större sedlarna i ett annat kassaskåp som endast kassaansvariga på skolan känner till. Kontanterna lämnas sedan i servicebox. För friskvårdsverksamheten har de ett eget kassaskåp som endast kassaansvarig har tillgång till. De sköter även kontanterna via servicebox som lämnas in av 9

41 kassaansvarig. Frisörprogrammet förvarar kontanterna i kassaskåp som endast tre lärare har tillgång till. Eleverna måste ha tillåtelse från en lärare när de exempelvis ska växla. Fordonsprogrammet har sin växelkassa i ett kassaskrin, där båda lärarna på programmet har tillgång till kassan men inte eleverna. Rönnebadet förvarar sina kontanter i kassaskåp som alla i personalen har tillgång till. Även andra föreningar har tillgång till kassaskåpet då nycklar till bastu och förråd finns där Bedömning Vid restaurangskolan är det ett flertal personer som har tillgång till växel i ett av kassaskåpen. Tillgången till kassaskåpet bör begränsas till kassaansvarig och eventuell suppleant för att minska risken att obehöriga kan få åtkomst. Vår bedömning om begränsad tillgång till kassaskåp avser även Rönnebadet. När det gäller utnyttjandet av servicebox innebär det en risk för kassaansvarig som transporterar kontanterna till serviceboxen. Vi anser att risken bör tas i beaktande och att insättningar bör görs tätare Kerstin Sikander, Projektledare Carl-Gustaf Folkeson, Uppdragsledare 10

42 11

43 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Kommunstyrelsens personalutskott KSPU 70 Dnr 2012/512 Ängelholms mångfaldsplan åtgärdsplan för verksamhetsåret 2013 Ärendebeskrivning Kommunfullmäktige antog den 18 april 2011 mångfaldsplan Mångfaldsplanen utgår från de sju diskrimineringsgrunderna i lagen: kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder och ålder. Planen består av tre inriktningar: medvetenhet, tillgänglighet och arbetsliv. Inom varje inriktning finns fokusområden samt tre uppföljningspunkter som årligen ska utvärderas av respektive nämnd. I enlighet med kommunstyrelsens beslut har centrala handikappgruppen och jämställdhetsoch mångfaldsgruppen ersatts av en mångfaldsgrupp som består av 1-2 representanter från kommunens samtliga förvaltningar. En referensgrupp med representanter från fackliga organisationer, olika intresseföreningar och två förtroendevalda från personalutskottet fungerar som kunskapsstöd, informationsspridare och pådrivare i mångfaldsarbetet. Mångfaldsgruppen har arbetat fram mångfaldsplan och åtgärdsplan för Beslutsunderlag Åtgärdsplan för verksamhetsåret Förslag till beslut Kommunstyrelsens personalutskott föreslår kommunstyrelsen besluta att anta upprättat förslag till åtgärdsplan för verksamhetsåret 2013 inom ramen för mångfaldsplanen Beslutet expedieras till: Kommunstyrelsen Just. sign. Utdragsbestyrkande

44 1 (1) TJÄNSTEUTLÅTANDE Diarienummer Ängelholms kommuns mångfaldsplan åtgärdsplan för verksamhetsåret 2013 Ärendebeskrivning Kommunfullmäktige antog den 18 april 2011 mångfaldsplan Mångfaldsplanen utgår från de sju diskrimineringsgrunderna i lagen: kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder och ålder. Planen består av tre inriktningar: medvetenhet, tillgänglighet och arbetsliv. Inom varje inriktning finns fokusområden samt tre uppföljningspunkter som årligen ska utvärderas av respektive nämnd. I enlighet med kommunstyrelsens beslut har centrala handikappgruppen och jämställdhetsoch mångfaldsgruppen ersatts av en mångfaldsgrupp som består av 1-2 representanter från kommunens samtliga förvaltningar. En referensgrupp med representanter från fackliga organisationer, olika intresseföreningar och två förtroendevalda från personalutskottet fungerar som kunskapsstöd, informationsspridare och pådrivare i mångfaldsarbetet. Mångfaldsgruppen har arbetat fram mångfaldsplan och åtgärdsplan för Beslutsunderlag Åtgärdsplan för verksamhetsåret Förslag till beslut Kommunstyrelsens personalutskott föreslår kommunstyrelsen besluta att anta upprättat förslag till åtgärdsplan för verksamhetsåret 2013 inom ramen för mångfaldsplanen Jan-Inge Hansson Kommundirektör Diana Olsson Kommunstrateg Kommunstyrelsen Postadress Ängelholms kommun, Ängelholm Besöksadress Östra vägen 2 Telefon Fax E-post kommunledningskontoret@engelholm.se Internet

45 Ängelholms kommuns mångfaldsplan åtgärdsplan för verksamhetsåret 2013 Under verksamhetsåret 2013 kommer mångfaldsarbete att ha inriktning på fortsatt integrering av mångfaldsperspektivet i all kommunal planering och daglig verksamhet med syftet att ge den bästa service till alla kommunens medborgare. Under 2013 planeras en fortsättning av kontinuerliga mångfaldsföreläsningarutbildningar till chefer, medarbetare och politiker inom ängelholms kommun. Föreläsningarna kommer även i fortsättningen att vara delvis öppna för allmänheten. Syftet är att höja medvetenhet om tolerans- och mångfaldsfrågor och visa vilka värderingar Ängelholms kommun står för. Mångfaldsarbete kommer att utgå utifrån de sju diskrimineringsgrunder vilka regleras i diskrimineringslagen, med särskild fokus på jämställdhet, tillgänglighet och preventivt arbete mot diskriminering, vilket är vi som arbetsgivare, enligt lagen, skyldiga att göra. Särskild fokus under år 2013 kommer att läggas på arbete med att hitta fungerande samarbetsformer med skolorna där mångfaldssamordnare kan bli en resurs och tillsammans med skolpersonalen planera strategier och aktiviteter vilka ska ha för mål att öka tolerans bland barn och ungdomar i Ängelholm. Inriktning Konkret åtgärd Tidplan för genomförande Medvetenhet Årlig kompetensutveckling för Kommunens mångfalds- och referensgruppens mångfaldssamordnare medlemmar. Målet är att gruppernas medlemmar är tillsammans med insatta och uppdaterade inom sakområdet. grupperna Ansvarig Kostnad Uppföljning kr/år Årlig förteckning över genomförda kompetensutvecklingsinsatser upprättas senast den 1 februari. Medvetenhet Föreläsningar/utbildningar om mångfaldsfrågor för kommunens personal, kommunens chefer samt förtroendevalda och representanter från de kommunala råden. Föreläsningarna ska delvis vara öppna för allmänheten Sju föreläsningar (14 föreläsningstill fällen) Februari- Mångfaldsgruppen kr/år Antal deltagare på utbildningarna/föreläsningarna samt enkät efter genomförd satsning. Uppgifterna lämnas till kommunens mångfalds-samordnare senast den 1 december 2012.

46 Målet är att höja medvetenhet om tolerans och mångfaldsfrågor. november Medvetenhet Målet är att 15 % av de berörda deltar i satsningen. Föreläsning/föredrag om mångfald för kommunens chefer och förtroendevalda. Syftet är bland annat att informera om kommunens ansvar för arbete med jämställdhet, tillgänglighet och antidiskriminering. Målet är att alla chefer och förtroendevalda upplever sig ha grundläggande kunskap om mångfaldsfrågor och kommunens arbete inom sakområdet. Hösten 2013 Kommunens mångfaldssamordnare kr/år Antal deltagare på utbildning/föreläsning samt enkät efter genomförd satsning. Uppgifterna färdigställs av kommunens mångfaldssamordnare senast den 1 december Medvetenhet Temadag om funktionsnedsättning och idrott för elever i årskurs sju. Målet är att 90 % av eleverna i årskurs sju ska delta i satsningen Barn- och utbildningsförvaltningen kr/år Antal deltagare på utbildningen samt enkät efter genomförd satsning. Uppgifterna lämnas årligen till kommunens mångfaldssamordnare senast den 1 september. Medvetenhet Toleranshöjande arbete med barn och ungdomar. Utarbeta fungerande samarbetsformer med skolorna där mångfaldssamordnare kan bli en resurs och tillsammans med skolpersonalen planera strategier och aktiviteter vilka ska ha för mål att öka 2013 Mångfaldssamordnare Ungdomssamordnare kr/år Antal genomförda aktiviteter

47 tolerans bland barn och ungdomar i Ängelholm.. Medvetenhet Fritidsgårdssatsning Att arrangera en föreläsning/utbildning för fritidsgårdspersonal om mångfaldsfrågor och tolerans och välja en gård som erbjuds extra stöd och analys av sin verksamhet. Målet är att öka personalens kunskap om mångfaldsfrågor och diskutera hur de praktiskt kan arbeta med dessa teman i den dagliga verksamheten Kultur- och fritidsförvaltningen med stöd av kommunens mångfaldssamordnare kr/år Enkät till berörda. Uppgifterna lämnas till kommunens mångfalds-samordnare senast den 1 februari Tillgänglighet Arbete med tillgänglighetsfrågor utifron tilgänglighetsbarometern. Kartläggning av kommunens lokaler samt gator trotoarer övergångsställen. 213 Kommunens mångfaldssamord nare tillsamans med STARK och tekniska kontoret kr/år Arbeta med frågor från tillgänglietsbarometern. Kartlägga tillgänglighet i kommunen Tillgänglighet Tillgänglig information Att stödja arbetet med tillgänglig information i kommunen. Arbetet innebär bland annat kompetensutveckling om tillgänglig information, licenskostnad för uppläsningsfunktion på hemsidan, informations-cd och broschyr på lättläst svenska och andra språk än svenska med 2013 Kanslienheten på kommunlednings-kontoret kr Redovisning av genomförda åtgärder ska lämnas till kommunens mångfaldssamordnare senast den 1 februari 2013.

48 statisk information om Ängelholms kommun. Målet är att ytterligare förbättra kommunens arbete med tillgänglig information.

49 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Kommunstyrelsens arbetsutskott KSAU 419 Dnr 2012/562 Serviceavgift till Ängelholms Näringsliv 2013 Ärendebeskrivning Ängelholms kommun betalar årligen serviceavgift till Ängelholms Näringsliv AB för att bolaget bedriver verksamhet för utveckling av näringsliv, turism, besöksnäring och handel. Serviceavgiftens storlek prövas i budgetprocessen. Kommunledningskontoret har upprättat förslag till överenskommelse för år 2013, omfattande kronor. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteutlåtande. Överenskommelse om serviceavgift 2013 med Ängelholms Näringsliv AB. Beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen besluta att godkänna i ärendet upprättad Överenskommelse Beslutet expedieras till: Kommunstyrelsen Just. sign. Utdragsbestyrkande

50 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (1) Diarienummer /562 Lena Tebring lena.tebring@engelholm.se Kommunstyrelsen Förslag till nytt avtal med Ängelholms Näringsliv om serviceavgift 2013 Ärendebeskrivning Ängelholms kommun betalar årligen serviceavgift till Ängelholms Näringsliv AB för att bolaget bedriver verksamhet för utveckling av näringsliv, turism, besöksnäring och handel. Serviceavgiftens storlek prövas i budgetprocessen. Kommunledningskontoret har upprättat förslag till överenskommelse för år 2013, omfattande kronor. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteutlåtande. Överenskommelse om serviceavgift 2013 med Ängelholms Näringsliv AB. Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen besluta att godkänna i ärendet upprättad Överenskommelse Jan-Inge Hansson Kommundirektör Lena Tebring Kanslichef Kommunstyrelsen Postadress Ängelholms kommun, Ängelholm Besöksadress Östra vägen 2 Telefon Fax E-post kommunledningskontoret@engelholm.se Internet

51 Överenskommelse om serviceavgift 2013 till verksamheten vid Ängelholms Näringsliv AB (Dnr 2012/562) 1. Parter Ängelholms kommun (nedan kallat Kommunen), Stadshuset, Östra Vägen 2, Ängelholm Ängelholm Näringsliv AB (nedan kallat Bolaget), Rönnegatan 1, Ängelholm 2. Bakgrund Bolaget har till uppgift enligt bolagsordningen att främja utvecklingen av befintligt näringsliv inklusive besöksnäring och handel i Ängelholm samt verka för tillkomsten av nya företag och för utveckling av stadskärnan. Vidare skall bolaget i samråd med Ängelholms kommun svara för viss marknadsföring av Ängelholm samt i övrigt idka härmed förenlig verksamhet. Bolaget har för närvarande 51 ägare om totalt 500 aktier. Kommunen äger 70 aktier i bolaget, vilket motsvarar ca fjorton procent av aktiekapitalet. Kommunen har inte några egna enheter för utveckling av näringsliv, turism, besöksnäring eller handel i den egna organisationen. Ängelholms kommun har t.o.m lämnat verksamhetsbidrag till Ängelholms Näringsliv. Vidare har kommunen svarat för personalkostnaderna för VD i Bolaget. 3. Kommunens åtagande Ängelholms kommun lämnar för år 2013 en serviceavgift till Ängelholms Näringsliv med [ ] kr. Ersättningens omfattning utgår från att bolaget bedriver verksamhet för utveckling av näringsliv, turism, besöksnäring och handel. Utöver serviceavgiften svarar kommunen i enlighet med tidigare ordning för personalkostnaderna för bolagets VD. Lönen för VD fastställs av bolagets styrelse på förslag av styrelseordföranden i samråd med kommundirektören. 4. Bolagets åtagande Kommunen har inflytande över bolagets verksamhet genom att fyra av nio ledamöter i styrelsen ska utses på förslag av kommunstyrelsen och att styrelsens ordförande ska utses på enhälligt förslag från kommunstyrelsen och näringslivet. Kommunen förutsätts också vara representerad i de råd och kommittéer som utses av styrelsen. Bolagets verksamhet utgår från en årlig verksamhetsplan som fastställs av styrelsen. Verksamhetsplan och verksamhetsberättelse ska överlämnas till Kommunen för anmälan till kommunfullmäktige. Bolagsledningen avrapporterar minst en gång årligen vid möte med kommunstyrelsen.

52 - 2 - Protokoll från styrelsemöten ska överlämnas till Kommunen för anmälan till kommunstyrelsen. 4.1 Speciella insatser Speciella insatser som bolagets styrelse planerar att genomföra enligt antagen verksamhetsplan kan för respektive år påverka ersättningsnivån genom att kommunen tillskjuter medel utöver vad som gäller enligt ovan. 4.2 Arrangemang och marknadsföring Kommunen har antagit en Arrangemangs- och Marknadsföringsstrategi. Förslaget innebär att kommunstyrelsen är ansvarig uppdragsgivare, resursansvarig och den som fastställer den årliga strategin för arrangemang och marknadsföring. I arbetet deltar Ängelholms Näringsliv samt kommunens kultur- och fritidsförvaltning. 5. Utbetalning Den årliga serviceavgiften utbetalas till Ängelholms Näringsliv med 50 % den 15 februari och 50% den 15 augusti. 6. Avtalstid Detta avtal gäller för år Avsikten är att nytt avtal ska tecknas för 2014 med ersättningsnivå enligt kommunfullmäktiges beslut om budget för Ängelholms kommun Ängelholms Näringsliv AB Åsa Herbst Per Sjöberg Kommunstyrelsens ordförande Styrelsens ordförande Jan-Inge Hansson Andreas Jarud Kommundirektör VD

53 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Kommunstyrelsens arbetsutskott KSAU 420 Dnr 2012/587 Uteservering, anvisning Ärendebeskrivning Kommunstyrelsen antog råd- och riktlinjer för uteserveringar, efter beslut i Byggnadsnämnden Broschyren ska fungera som en vägledning för stadens krögare och är en sammanställning av råd och riktlinjer för uteserveringar på allmän plats. Broschyren har tagits fram i samarbete mellan stadsarkitektkontoret, tekniska kontoret, miljökontoret, socialförvaltningen, kultur- och fritidsförvaltningen samt räddningstjänsten. Även representant från polisen deltagit. Broschyren är tänkt som ett levande dokument, som avses att förändras och byggas på alltefter behov, men som ska gälla minst ett år i taget. Innehållet i broschyren har presenteradess för staden krögare vid ett möte anordnat av socialförvaltningen i september Beslutsunderlag Protokollsutdrag BN den 20 november 2012, 179 Tjänsteutlåtande från stadsarkitektkontoret, daterat den 9 november 2012 Råd och riktlinjer för uteserveringar i Ängelholm Beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen besluta att godkänna reviderad broschyr anvisning för uteserveringar i Ängelholm och sända över den för antagande i kommunstyrelsen. Beslutet expedieras till: Kommunstyrelsen Just. sign. Utdragsbestyrkande

54 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Byggnadsnämnden BN 179 Dnr 2011/47 Uteserveringar - Revidering med bl.a synpunkter från Handikappsrådet Ärendebeskrivning Kommunstyrelsen antog råd- och riktlinjer för uteserveringar, efter beslut i Byggnadsnämnden Broschyren ska fungera som en vägledning för stadens krögare och är en sammanställning av råd och riktlinjer för uteserveringar på allmän plats. Broschyren har tagits fram i samarbete mellan stadsarkitektkontoret, tekniska kontoret, miljökontoret, socialförvaltningen, kultur- och fritidsförvaltningen samt räddningstjänsten. Även representant från polisen deltagit. Broschyren är tänkt som ett levande dokument, som avses att förändras och byggas på alltefter behov, men som ska gälla minst ett år i taget. Innehållet i broschyren har presenteradess för staden krögare vid ett möte anordnat av socialförvaltningen i september Beslutsunderlag Broschyr Uteserveringar i Ängelholm reviderad Beslut Byggnadsnämnden beslutar: att godkänna reviderad broschyr Råd och riktlinjer för uteserveringar i Ängelholm och sända över den för antagande i kommunstyrelsen. Just. sign. Utdragsbestyrkande

55 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (2) Diarienummer /587 Åsa Öhrman Engvall Inger.Johansson@engelholm.se Kommunstyrelsen Inger Johansson Uteserveringar råd och riktlinjer Ärendebeskrivning Kommunstyrelsen antog råd- och riktlinjer för uteserveringar, efter beslut i Byggnadsnämnden Broschyren ska fungera som en vägledning för stadens krögare och är en sammanställning av råd och riktlinjer för uteserveringar på allmän plats. Broschyren har tagits fram i samarbete mellan stadsarkitektkontoret, tekniska kontoret, miljökontoret, socialförvaltningen, kultur- och fritidsförvaltningen samt räddningstjänsten. Även representant från polisen deltagit. Broschyren är tänkt som ett levande dokument, som avses att förändras och byggas på alltefter behov, men som ska gälla minst ett år i taget. Innehållet i broschyren har presenteradess för staden krögare vid ett möte anordnat av socialförvaltningen i september Beslutsunderlag Broschyr Uteserveringar i Ängelholm reviderad Utredning Enligt kommunstyrelsens beslut skulle byggnadsnämnden utvärdera broschyren efter sommaren år Först sommaren 2012 tillämpades riktlinjerna fullt ut. Utvärdering och revidering har därefter utförts och handikapprådet har getts möjlighet att yttra sig. Två synpunkter har inkommit inom utsatt tid. Den ena tar upp problem med rökning, vilket utestänger allergiker från uteserveringarna och den andra tar upp kontrastmarkeringar (se bifogad bilaga). Kontrastmarkeringar tas upp i ett annat sammanhang Enkelt avhjälpta hinder. Rökning är tillåten utomhus på offentlig plats och det får bli upp till serveringarna själva att hänsyn tas till alla gäster. Vidare har revideringar gjorts med beaktande av den nya processen för hantering av tillståndsärenden i kommunen samt kommunens nya kundtjänst. Riktlinjerna har mottagits positivt av krögarna som nu vet vad som gäller. Rättviseaspekten är mycket viktig i sammanhanget. Uteserveringarnas tryckimpregnerade golvtrallar har tagits bort och gaturummets golv har återställts. Tillgängligheten har ökat vilket bedömts positivt. Avgränsningar har ersatts med lätta smidesräcken eller liknande. Kommunstyrelsen Postadress Ängelholms kommun, Ängelholm Besöksadress Östra vägen kommunledningskontoret@engelholm.se

56 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2 (2) Diarienummer /587 Förslag till beslut Att godkänna reviderad broschyr Råd och riktlinjer för uteserveringar i Ängelholm och sända över den för antagande i kommunstyrelsen. Stadsarkitektkontoret Pontus Swahn Stadsarkitekt Åsa Öhrman EngvallInger Johansson Bygglovsekreterare Kommunstyrelsen Postadress Ängelholms kommun, Ängelholm Besöksadress Östra vägen kommunledningskontoret@engelholm.se

57 Råd och riktlinjer för UTESERVERINGAR I ÄNGELHOLM ÄNGELHOLMS KOMMUN

58 Råd och riktlinjer för uteserveringar i Ängelholm har tagits fram av Stadsarkitektkontoret i samarbete med Tekniska kontoret, Miljökontoret, Kultur- och fritidsförvaltningen, Räddningstjänsten och Socialförvaltningen En reviderad version framtogs hösten Fotografier: Rita Aatola-Olsson (sid 11) Mårten Hafström (omslagsbild) Åsa Öhrman Engvall (sid 5, 7 och 9) Illustration: Åsa Öhrman Engvall (sid 6) Layout: Maria Månsson Brink

59 Råd och riktlinjer för UTESERVERINGAR I ÄNGELHOLM Uteserveringar är ett trevligt inslag i stadsmiljön som bidrar till en livfullare stad. Gaturummet tillhör stadens alla människor. För allas trevnad har Ängelholms kommun sammanställt riktlinjer och råd för hur uteserveringarna ska utformas och placeras. Uteserveringarna ska utformas så att de blir naturliga och tilltalande inslag i stadsbilden. De ska anpassas till miljön, ha stadskaraktär och vara tillgängliga för alla, det vill säga även för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Uteserveringar som ansluts direkt till fasad får vara lika långa som serveringen innanför fasaden. Räcker den egna fasadlängden inte till får uteserveringen endast förlängas om berörd fastighetsägare lämnar skriftligt tillstånd. Gångbana utmed uteserveringen ska ha god framkomlighet. Passagemåttet ska vara minst 2,0 meter. På kortare sträcka kan 1,3 meter accepteras. Fri höjd ska vara minst 2,2 meter. Utrymningsvägar får inte försämras eller blockeras. Räddningstjänstens krav på tillgänglighet och trygg utrymning ska uppfyllas. Marschaller är olämpliga då de utgör en risk för synskadade. Att förse uteserveringen med tak och väggar (även halvöppna) är ett sätt att utöka byggnadsvolymen och betraktas som tillbyggnader. Tillbyggnader är alltid bygglovspliktiga. 3

60 INRAMNINGAR Uteserveringar ska ha tydliga avgränsningar med lätta smidesräcken eller liknande. Svart färg bör i första hand användas. Inhägnaden ska vara genomsiktlig och får inte förses med reklam. Avgränsningen ska vara maximalt 90 cm hög med en tvärslå cm från marken för att underlätta orientering med ledkäpp. Entrén till uteserveringen ska vara minst 1 meter för att rörelsehindrade lätt ska komma in. Villastaket eller tryckimpregnerade trästaket hör inte hemma i stadsmiljön! Förankring av räcken genom borrning eller liknande i betongplattor, asfalt, kantsten m.m. fordrar särskilt tillstånd från Tekniska kontoret. Räcken som ej förankras ska ges en stabil utformning t.ex. med en tung fot riktad in mot serveringen. MARKBELÄGGNING Gatubeläggningen är stadens golv och ska även vara uteserveringens. Uteserveringens golv ska ligga i samma nivå som markytan. Uppbyggda trädäck hindrar framkomligheten, stör stadsbilden och får endast i undantagsfall användas, t.ex. vid större nivåskillnad. Taktila stråk får inte belamras eller övertäckas. MÖBLER Serveringarnas möbler ska ha en lätt karaktär och vara anpassade till omgivande miljö. Grova trämöbler, tryckimpregnerat trä eller plastmöbler är inte lämpliga i centrum. Vita möbler kan ge bländning och bör undvikas. Fasta bänkar och bord gör det svårt för rullstolsburna att använda serveringen. PARASOLLER OCH MARKISER Markiser och parasoller ska vara neutrala, enfärgade, i en färg som är anpassad till byggnadens färgskala. De får inte sticka utanför den upplåtna ytan. Placering, höjd, bredd och längd ska anpassas till platsen. Markiser och parasoller är inga reklamplatser. All reklam betraktas som skyltar och kräver bygglov. Observera att fasta markiser är bygglovpliktiga. 4

61 5

62 TILLSTÅND TILL BEGAGNANDE AV OFFENTLIG PLATS Polismyndigheten ger tillstånd till uteserveringen efter remiss till Tekniska kontoret, Räddningstjänsten och Miljökontoret. Markupplåtelse för uteserveringar medges för en säsong i taget från 1 april till 31 oktober. Annan tid kan medges. HANDLINGAR SOM FORDRAS FÖR TILLSTÅNDET OCH INLÄMNAS TILL POLISEN Polisens ansökningsblankett Situationsplan i skala 1:100 där det framgår var uteserveringen eller gatuköksvagnen ska placeras, dess storlek, avgränsning och utformning, i relation till angränsande byggnader, gata/trottoar. Avgränsningens ska måttsättas och fritt passagemått ska anges. Fasadritning (skalenlig) som visar serveringens utformning och anpassning till fasad (om den berörs). Tydliga bilder (foto/ritningar/skisser) av hur all utrustning ska se ut, såsom avgränsningar, möbler, parasoller, blomsterlådor och liknande. Avgränsningarnas höjder ska framgå. Kartunderlag och ritningar tillhandahålls av Ängelholms kommuns kundtjänst; Hit kan du också vända dig för att få svar på frågor om markupplåtelse och uppgifter om kostnader och markhyra. 6

63 7

64 BYGGLOV Vill du ha en första bedömning av dina idéer när det gäller din uteservering eller gatuköksvagn och anpassningen till den befintliga miljön kan du kontakta Stadsarkitektkontoret. Då kan du också få besked om någon av dina idéer fordrar bygglov. Bygglov ska sökas för: tät inhägnad eller inhägnad som överstiger 90 cm, fast tak eller markis, reklamskyltar För byggnader, gatuköksvagnar och inglasade uteserveringar behövs alltid bygglov och marklov krävs för ändring av marknivåer. SERVERINGSTILLSTÅND Om du vill servera öl, vin eller sprit krävs serveringstillstånd. Enligt alkohollagen ska serveringstillståndet avse viss lokal eller annat avgränsat utrymme. Serveringstillståndet söks hos Socialförvaltningen i Ängelholms kommun. För att ett serveringstillstånd ska gälla även en uteservering så krävs att denna är väl avgränsad. Serveringstiden på uteserveringen fastställs i beslutet om serveringstillstånd. Vid begagnande av offentlig plats beslutar även polismyndigheten om serveringstiden för uteserveringen. Det beslut som är mest begränsande gäller. Strävan är att serveringstiderna ska vara samstämmiga. GASOL, UTRYMNINGSVÄGAR Vid hantering av gasol krävs tillstånd som söks hos Räddningstjänsten. Räddningstjänsten ska kontaktas i övriga frågor som berör brandskydd, utrymningsvägar eller liknande. 8

65 9

66 LIVSMEDEL Om du vill starta en livsmedelsverksamhet ska du kontakta Miljökontoret för anmälan om registrering av livsmedelsanläggning i god tid innan verksamheten påbörjas. LJUDMILJÖ Tänk på att den som bedriver uteserveringsverksamhet är skyldig att inte störa andra i sin omgivning. I kommunen finns det framtagna riktlinjer för tider och ljudnivåer för när musik får spelas. Kontakta Miljökontoret om du vill veta mer eller har några frågor. 10

67 11

68 KONTAKTER ÄNGELHOLMS KOMMUN POLISEN

69 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Kommunstyrelsens arbetsutskott KSAU 421 Dnr 2012/574 Anvisning för nyttjanderättsavtal Ärendebeskrivning Det finns sedan flera år riktlinjer för att teckna nyttjanderättsavtal. De nu gällande riktlinjerna är framtagna av tekniska kontoret och behöver revideras och förnyas. Idag finns ca 300 gällande nyttjanderättsavtal. Förslag på revidering för beviljande av nyttjanderätt är framtagna och har döpts om till anvisning för nyttjanderättsavtal. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande från kommunledningskontoret, daterat den 23 november 2012 Anvisning för nyttjanderättsavtal, daterad 23 november 2012 Beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen besluta att godkänna förslag till anvisning för nyttjanderättsavtal Beslutet expedieras till: Kommunstyrelsen Just. sign. Utdragsbestyrkande

70 TJÄNSTEUTLÅTANDE (1) Diarienummer Diana Olsson diana.olsson@engelholm.se Kommunstyrelsen Nyttjanderättsavtal tjänsteutlåtande Ärendebeskrivning Det finns sedan flera år riktlinjer för att teckna nyttjanderättsavtal. De nu gällande riktlinjerna är framtagna av tekniska kontoret och behöver revideras och förnyas. Idag finns ca 300 gällande nyttjanderättsavtal. Förslag på revidering för beviljande av nyttjanderätt är framtagna och har döpts om till anvisning för nyttjanderättsavtal. Beslutsunderlag Anvisning för nyttjanderättsavtal, daterad 23 november 2012 Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen besluta att godkänna förslag till anvisning för nyttjanderättsavtal Jan-Inge Hansson Kommundirektör Diana Olsson Kommunstrateg Kommunstyrelsen Postadress Ängelholms kommun, Ängelholm Besöksadress Östra vägen 2 Telefon Fax E-post kommunledningskontoret@engelholm.se Internet

71 Anvisning Kommunledningskontoret Samhällsplanering och utveckling Anvisning för nyttjanderättsavtal 1. Området som berörs ska vara ett begränsat område med karaktär av remsa. 2. Nyttjanderätt får inte avtalas för områden som används av allmänheten och inte heller på områden där man riskerar inskränka allmänhetens rörelsefrihet. 3. Allmänhetens fortsatta tillgång till området ska tydliggöras för nyttjanderättshavaren. 4. Området ska vara svårt/opraktiskt för kommunen att sköta. 5. Området får ej inhägnas med staket eller förses med några byggnader. Plantering av häck får endast tillåtas i undantagsfall. 6. Ingen åverkan på befintliga träd och buskar får ske utan medgivan från tekniska kontorets parkavdelning. 7. Tre månaders ömsesidig uppsägning. 8. Nyttjanderättshavaren erhåller ingen ersättning för nerlagda kostnader. 9. Nyttjanderättsavtalet är personligt och följer inte fastigheten.

72 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Kommunstyrelsens arbetsutskott KSAU 422 Dnr 2010/105 Lägenhetsarrende för vandringsstig längs Rönne å inom Höja 15:1 m.fl. Ärendebeskrivning Inom Rönne å-projektet avser en etapp en vandringsstig vid Höja. För att förverkliga etappen krävs arrendeavtal för att förlägga stigen på kyrkans mark. Efter diskussion med markägaren har avtalet konstruerats som en andrahandsupplåtelse från arrendatorn. Ett femårigt avtal har upprättats med kyrkans arrendator som ger tillträde till marken, reglerar hur stigen ska anläggas och skötas samt inkluderar en ersättning till arrendatorn för grödabortfall och gräsklippning 3 ggr/år. Ersättningen är avtalad till kronor per år. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteutlåtande 22 november 2012 samt förslag till avtal om lägenhetsarrende för vandringsstigen med Håkan Hansson. Yrkanden Liss Böcker (C) yrkar bifall till att godkänna lägenhetsarrendet. Beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen besluta att godkänna lägenhetsarrendet för vandringsstig inom Höja 15:1 och Skörpinge 2:1. Beslutet expedieras till: Kommunstyrelsen Just. sign. Utdragsbestyrkande

73 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (1) Diarienummer /105 Lars-Gunnar Ludvigsson lars-gunnar.ludvigsson@engelholm.se Kommunstyrelsen Lägenhetsarrende för vandringsstig längs Rönne å inom Höja 15:1 m fl Ärendebeskrivning Inom Rönne å-projektet avser en etapp en vandringsstig vid Höja. För att förverkliga etappen krävs arrendeavtal för att förlägga stigen på kyrkans mark. Efter diskussion med markägaren har avtalet konstruerats som en andrahandsupplåtelse från arrendatorn. Ett femårigt avtal har upprättats med kyrkans arrendator som ger tillträde till marken, reglerar hur stigen ska anläggas och skötas samt inkluderar en ersättning till arrendatorn för grödabortfall och gräsklippning 3 ggr/år. Ersättningen är avtalad till kronor per år. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteutlåtande 22 november 2012 samt förslag till avtal om lägenhetsarrende för vandringsstigen med Håkan Hansson. Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen besluta att godkänna lägenhetsarrendet för vandringsstig inom Höja 15:1 och Skörpinge 2:1. Jan-Inge Hansson Kommundirektör Lars-Gunnar Ludvigsson Exploateringschef Kommunstyrelsen Postadress Ängelholms kommun, Ängelholm Besöksadress Östra vägen 2 Telefon Fax E-post kommunledningskontoret@engelholm.se Internet

74 AVTAL OM LÄGENHETSARRENDE (upplåtelse i andra hand) Upplåtare: Håkan Hansson ( ) Höja landsväg 275, Ängelholm Arrendator till prästlönefastigheterna Höja 15:1 och Skörpinge 2:1 Arrendator: Ängelholms kommun ( ) Ängelholm Arrendeställe: Vandringsstig med rastplats inom Höja 15:1 och Skörpinge 2:1 i enlighet med kartbilaga dock efter samråd med upplåtaren. 1. Marken (vandringsstigen) ställs av kommunen i ordning som gräsvall som genom upplåtarens försorg klipps 3 ggr/år för att hållas i gångbart skick. Kommunen ställer i ordning en rastplats i närheten av Rönne å (utanför betesmarken). Kommunen sätter på lämpliga platser längs vandringsstigen upp informationsskyltar om vandringsstigen och naturen. Kommunen sätter upp tre skyltar med ridning förbjuden på markerade platser enligt kartbilagan. 2. Arrendet gäller för fem år räknat från Uppsägs avtalet ej inom föreskriven tid förängs det med ett år i taget. Uppsägningstiden är ett år och ömsesidig. Avtalet kan inte sägas upp för att upphöra inom den första femårsperioden. 3. Arrendeavgiften utgör :- kronor per år. Arrendeavgiften erläggs mot faktura med förfallodag 1:e juli årligen. I arrendesumman ingår att upplåtaren putsar gräset 3 ggr/år vid lämpliga tidpunkter så att vandringsstigen upplevs som vårdad hela året. En maskin med 3 meters arbetsbredd kommer att användas. 4. Kommunen förbinder sig: att motorfordonstrafik ej medges med undantag för drift och underhåll, att området inte stängslas in, att arrendet inte skrivs in i fastighetsregistret, att avtalet inte överlåts på annan, att svara för renhållning och åtgärda nedskräpning intill vandringsstigen, att infoskyltarna uppmanar besökaren visa hänsyn mot jordbruksdriften och upplysa att jakt kan förekomma. 5. Om allmänheten orsakar skador på intilliggande mark eller grödor ska kommunen ersätta upplåtaren dessa skador efter gemensam värdering. 6. Då arrendet upphör ska arrendeområdet återlämnas i återställt skick om inget annat avtalas. 7. Tvist på grund av detta avtal ska i första hand avgöras av arrendenämnden.

75 Detta avtal är upprättat i två likalydande exemplar varav parterna tagit var sitt. Ängelholm Ängelholm För Ängelholms kommun Håkan Hansson Bevittnas: Bevittnas:

76 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Kommunstyrelsens arbetsutskott KSAU 423 Dnr 2012/594 Tidplan för kommunstyrelsens arbetsutskotts och kommunstyrelsens uppföljning av policydokument och verksamheter 2013 Ärendebeskrivning Kommunledningskontoret har ställt samman tidplan för kommunstyrelsens arbetsutskotts och kommunstyrelsens uppföljning av policydokument och verksamheter Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande från kommunledningskontoret, daterat den 6 december 2012 Årshjulet 2013 Beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen besluta att godkänna förslag till tidplan för kommunstyrelsens arbetsutskotts och kommunstyrelsens uppföljning av policydokument och verksamheter Beslutet expedieras till: Kommunstyrelsen Just. sign. Utdragsbestyrkande

77 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (1) Diarienummer /594 Henrik Sanden henrik.sanden@engelholm.se Kommunstyrelsen Tidplan för uppföljning av policydokument och verksamheter 2013 Ärendebeskrivning Kommunledningskontoret har ställt samman tidplan för kommunstyrelsens arbetsutskotts och kommunstyrelsens uppföljning av policydokument och verksamheter Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande från kommunledningskontoret, daterat den 6 december 2012 Årshjulet 2013 Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen besluta att godkänna förslag till tidplan för kommunstyrelsens arbetsutskotts och kommunstyrelsens uppföljning av policydokument och verksamheter Jan-Inge Hansson Kommundirektör Lena Tebring Kanslichef Kommunstyrelsen Postadress Ängelholms kommun, Ängelholm Besöksadress Östra vägen 2 Telefon Fax E-post kommunledningskontoret@engelholm.se Internet

78 Tidplan för kommunstyrelsens arbetsutskotts och kommunstyrelsens uppföljning av policydokument och verksamheter 2013 m.m., Ängelholms kommun. KSAU KS 23/1 Uppföljning av finanspolicy inkl. pensionsförvaltning 16/1 Övriga val Uppföljning av kommunikationsstrategi inkl. grafisk profil Uppföljning av delegationsordning och reglemente 20/2 Sponsringspolicy 13/2 Bokslutsmeddelande Rapport över inkomna åsikter, medborgarförslag och motioner Ombudgetering av anslag för pågående drift och investeringsprojekt 20/3 Träff med föreningar som erhåller föreningsbidrag av KS. Internkontroll; återredovisning /3 Årsredovisning 2012 och ombudgetering från 2012 till 2013 Budgetuppföljning februari avs. BUN och SN Uppföljning Folkhälsa 24/4 Uppföljning av pågående och planerade exploateringar. Budgetdirektiv/budgetplan /4 Uppföljning av SN:s ekonomi och verksamhetsmål. Budgetuppföljning mars avs. BUN och SN 22/5 Uppföljning av IT-policy 15/5 Budgetuppföljning I Beslut om budgetdirektiv Uppföljning av TN:s ekonomi och verksamhetsmål, inkl. avstämning investeringar Uppföljning av ÄFFs ekonomi Befolkningsprognos

79 19/6 Rapport över inkomna åsikter. 12/6 Träff med Ängelholms Näringsliv Uppföljning av BUN:s ekonomi och verksamhetsmål. Budgetuppföljning maj avs. BUN och SN 21/8 Uppföljning av samarbetet i Skåne Nordväst Handlingsplan enligt lagen om skydd mot olyckor. 14/8 Uppföljning av Kultur- och fritidsnämndens ekonomi och verksamhetsmål Uppföljning av Mångfaldsplanen Uppföljning av risk- och säkerhetspolicy Sammanträdesschema för /9 Kraftsamling Ängelholm 18/9 Delårsbokslut (Budgetuppföljning II) Uppföljning av Miljönämndens resp. Byggnadsnämndens ekonomi och verksamhetsmål Sammanträdesschema för /10 Extra KSAU Budget 2014 och plan /10 Uppföljning av Räddningsnämndens resp. Överförmyndarnämndens ekonomi och verksamhetsmål Budgetuppföljning sept. avs. BUN och SN Uppföljning av ÄFFs ekonomi 23/10 Rapport över inkomna åsikter, medborgarförslag och motioner 30/10 Extra KS Budget 2014 och plan /11 Uppföljning av pågående och planerade exploateringar Personalpolicy; uppföljning 13/11 Budgetuppföljning III Uppföljning av TN:s och SN:s ekonomi och verksamhetsmål 11/12 4/12 Uppföljning av BUN:s ekonomi och verksamhetsmål

80 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (1) Diarienummer /590 Henrik Sanden henrik.sanden@engelholm.se Kommunstyrelsen Fyllnadsval till kommunstyrelsens arbetsutskott och kommunstyrelsens personalutskott Ärendebeskrivning Den 17 december 2012 har Bengt Sävström (S) på egen begäran entledigats från sina uppdrag i kommunstyrelsen och räddningsnämnden. Ny ledamot i kommunstyrelsen och räddningsnämnden är Lars Nyander (S). Bengt Sävström har även varit ersättare i kommunstyrelsens arbetsutskott, andre vice ordförande i kommunstyrelsens personalutskott samt ersättare i räddningsnämndens arbetsutskott. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande från kommunledningskontoret, daterat den 7 januari 2012 Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att som ny ersättare i kommunstyrelsens arbetsutskott utse Lars Nyander (S), att som ny ledamot och tillika andre vice ordförande i kommunstyrelsens personalutskott utse Lars-Olle Tuvesson (S), samt att som ny ersättare i kommunstyrelsens personalutskott utse NN. Jan-Inge Hansson Kommundirektör Lena Tebring Kanslichef Kommunstyrelsen Postadress Ängelholms kommun, Ängelholm Besöksadress Östra vägen 2 Telefon Fax E-post kommunledningskontoret@engelholm.se Internet

81 KOLLEKTIVTRAFIKGRUPP Skåne Nordväst Bjuv, Båstad, Helsingborg, Höganäs, Klippan, Landskrona, Svalöv, Åstorp, Ängelholm och Örkelljunga i samverkan med Region Skåne för utveckling av kollektivtrafiken inom SkåneNordväst PROTOKOLL SAMMANTRÄDE Tid: måndagen den 15 oktober 2012 kl (sammanträde nr ) Plats: Sammanträdesrum C7, Lunds Universitet Campus Helsingborg Närvarande: Se bilaga 1 1. Sammanträdets öppnande Ordföranden Ronny Sandberg (RS) hälsar välkommen till dagens sammanträde och konstaterar, att Stefan Svalö (SS), Lennart Nilsson (NL), Rune Persson (RP), Cecilia Lindell (CL), Birgitta Jönsson (BJ), Britt-Marie Hansson (BMH) och Carina Zachau (CZ) anmält förhinder; att Kerstin Gustafsson (KG), Christer Laurell (CL) och Christer Olsson (CO) inte heller är närvarande; att samtliga kommuner utom Svalöv och Örkelljunga därmed är representerade; samt att ingen av de frånvarande lämnat särskilda synpunkter inför behandlingen av de olika ärendena. 2. Justering Kollektivtrafikgruppen beslutar att utse Magnus Jälminger (MJ) att tillsammans med ordföranden justera dagens protokoll. 3. Godkännande av dagordning Kollektivtrafikgruppen beslutar att att godkänna med kallelsen utsänt förslag till dagordning. 4. Av kommunerna utsedda representanter med ersättare till Kollektivtrafikgrupp Skåne Nordväst (bilaga 2) Ann-Margret Kjellberg (AMK) meddelar, att Båstads kommunstyrelse beslutat, att Kerstin Gustafsson (M) ska ersätta Anette Åkesson som ersättare i kollektivtrafikgruppen (bilaga 2a). Sekreteraren konstaterar, att samtliga kommuner utom Svalöv därmed redovisat beslut om kommunernas representation i kollektivtrafikgruppen (bilaga 2b). Kollektivtrafikgruppen beslutar att notera informationen. 5. Presentation Lunds Universitet Campus Helsingborg Torleif Bramryd (TB) och Michael Johansson (MJ) presenterar Lunds Universitet, Campus Helsingborg enligt bilaga 3 och fortsätter att redovisa ett aktuellt uppdrag universitetet har från styrgrupp Söderåstrafiken, där det handlar om att

82 knyta samman den danska och svenska busstrafiken kanske med en busslinje, som följer med färjan över sundet (bilaga 4). Vid redovisningen för styrgruppen förklarade Skånetrafiken, att trafik över sundet med utbyten mellan den svenska och danska busslinjetrafiken inte är möjlig p.g.a. att Skånetrafiken bestämt att använda regionbussar, som är så långa, att de inte får trafikera det danska vägnätet. Så kanske kommer det mer att handla om att skapa bättre förutsättningar (tidtabellsinformation, reseplanerare mm) för den svenska och danska busstrafiken på landsbygd att samverka genom byte buss/båt/buss. Styrgruppen för Söderåstrafiken menade, att det är angeläget att knyta samman regionerna Skåne Nord-väst och Själland Nordost med lokal kollektivtrafik. Utgångspunkterna för HH-samarbetet tar inte fasta på det behovet. Det är nu nödvändigt att koppla samman svensk och dansk politik för att skapa en mer övergripande syn på frågan. Christer Örning (CÖ) slår fast, att det är viktigt att se möjligheter istället för problem i de utredningar som görs och MJ instämmer förstudien ska bli en rapport som klargör möjligheterna inte problemen. Ulf Molin (UM) menar, att det finns möjligheter till allt bara man ordentligt vill. Jan-Erik Lång (JEL) konstaterar, att det vid refererat sammanträde med Söderåstrafikens styrgrupp på flera sätt angavs en ton att se möjligheter istället för att söka problem bland annat ansåg Lisa Flinth, bun:s ordförande i Landskrona, att kollektivtrafiken måste se möjligheter i alla former av nytt resande, till exempel sådant resande som det stundande fria söket för vuxenstuderande skapar. Alfred Wolniak (AW) föreslår, att Campus tittar på vätgasdriven kollektivtrafik parallellt med biogasdriven. MJ avrundar med att konstatera, att kollektivtrafikutveckling kräver forskning och utbildning av trafikplanerare, som kan hantera trafikutveckling på landsbygd med noder mm. Dagens trafikplanerare har inte utbildats för den uppgiften och därför är det få som behärskar ämnesområdet. Kollektivtrafikgruppen beslutar att tacka för en bra genomgång och intressant diskussion, som sannolikt kommer att resultera i fortsatta kontakter. 6. Kommande sammanträden Ordföranden redovisar ärendet enligt bilaga 5. a) sammanträdestider Kollektivtrafikgruppen konstaterar att nästa sammanträde med kollektivtrafikgruppen äger rum kl på Kulturhuset Björnen i Åstorp; och beslutar att ordinarie sammanträden med kollektivtrafikgruppen 2013 ska äga rum kl kl kl ; samt kl på platser, som beslutas efterhand. b) angelägna ärenden att behandla MJ anser ämnet BRT/Superbuss högaktuellt för både stadstrafik och regiontrafik. Här finns oerhört många frågor med ytterst få svar. Vidare anser han, att det är viktigt att ägna tid åt prioritering av projekt och sedan samla sig kring en gemensam prioriteringsordning för nya tågstationer, för Superbussar, för noder, för

83 trafiksamordningsprojekt etc. Vi måste hantera detta så, att vi kan uppträda utåt som en part. Särskilt viktigt är att vi står enade kring stationsutbyggnader. Bengt Larsen (BL) understryker vikten av att vi får fram ordentliga fullmakter för ledamöterna i gruppen och att vi sedan enas utifrån dessa mandat och skapar en gemensam prioriteringslista för Skåne Nordväst, som vi sedan utvecklar och uppdaterar löpande. RS menar att vi utifrån de diskussioner vi fört om trafiksamordning, noder, superbussar mm också måste gå igenom våra linjedragningar så att de blir de rätta och mest optimala. Hur kommer resandeutvecklingen att se ut? Skåne Nordväst ska inte bara hantera kollektivtrafiken där finna många andra arbetsområden till exempel infrastrukturen det krävs samarbete över fler gränser än kommungränser. Det krävs en hel del fördjupade diskussioner på flera områden och det kräver att vi skaffar oss bra kunskap att utgå ifrån i våra diskussioner. Kollektivtrafikgruppen beslutar att kollektivtrafikgruppens sammanträden vid lämpliga tillfällen ska ges särskilda teman i syfte att ledamöter och ersättare ska kunna förkovra sig i viktiga kollektivtrafikfrågor; att tekn. Dr. Anders Wretstrand ska bjudas in till sammanträdet för att redovisa och diskutera forskningsrapporten Busresan - inte så säker som man tror; att uppdra åt förhandlingsdelegationen att informera sig om Region Skånes projekt Superbuss för NV-skånska pendlare; samt att uppdra åt ordföranden och vice ordföranden att i övrigt ta fram förslag till lämpliga teman för 2013 års sammanträden i syfte att öka kollektivtrafikgruppens kunskaper kring angelägna kollektivtrafikfrågor. 7. Rapporter från sammanträde med Skåne Nordvästs styrelse Ordföranden redovisar ärendet enligt bilaga 6. Skolelevers resor Victoria Johansson (VJ) redovisar vilka grundbultar i skolskjutsreglerna, som inom Söderåstrafiken bedömdes som viktiga att ha likalydande i kommunernas regelverk för att effektivt kunna arbeta med trafiksamordning och vilka delar, som mycket väl kan variera mellan kommunerna (bilaga 7). Madelene Atlas (MA) konstaterar, att det skulle vara kostsamt att anordna särskild skolskjuts åt alla elever vid fritt val linjetrafiken måste därför blandas in och MJ tillägger, att det är just det som gör det hela intressant utan separata skolskjutsar utanför linjenätet i Skåne kan vi få fler linjer med mer trafik till samma kostnad - om vi bara kan samla oss kring det. Vad gäller säkerheten för eleverna på linjetrafiken kommenterar VJ, att det inte varit några problem inom Söderåstrafiken. Förarna har fått utbildning och mer utbildning kommer att ges för att linjetrafiken ska få en sådan kvalitet att den kan ta hand om elevernas resor så att alla känner sig trygga. Dessutom har konstaterats, att eleverna har ett annat uppträdande mot varandra när de åker linjebuss tillsammans med vuxna än då de åker ensamma i sin egen skolbuss. AMK ifrågasätter skolkortens giltighet över hela Skåne kan det vara förenligt med likställighetsprincipen att ge elever berättigade till skolresa fritt resande över hela Skåne även på fritid medan elever utan skolskjuts inte får det och kan det kännas tryggt att ge eleverna ett kort, som tillåter att de reser över hela länet utan föräldrarnas vetskap. MJ menar, att det handlar om hur korten kodas och i slut-

84 ändan bör kodning grundad på resbehov för att ta sig till och från skolan ge effekter på priset för skolkorten. Finansiering av huvudmannaskap för färdtjänst från 2015 Kollektivtrafikgruppen konstaterar, att den arbetsgrupp, som deltog i arbetet med att ta fram det ursprungliga färdtjänstavtalet 2007 bestod av förtroendevalda och sakkunniga tjänstemän (ekonomi och juridik). Flera av dem är inte kvar på sina gamla poster Det är därför nödvändigt att utse i vart fall nya förtroendevalda. Detta bör påtalas för styrelsen. Projekt Vege, kollektivtrafikgruppen och Region Skåne RS rapporterar, att han kommer att delta vid Vege-sammanträdet den 22 oktober. MJ menar, att det bör övervägas om det vore möjligt att överföra den politiska styrningen och ledningen av Vegetrafiken, Söderåstrafiken med flera likartade projekt till kollektivtrafikgruppen dels hänger mycket samman, dels är det ofta samma personer, som deltar i de olika grupperna. Vidare finns det i de grupperna en värdefull direktkoppling till trafikverket och den politiska ledningen för Region Skåne och kollektivtrafiknämnden. Kollektivtrafikgruppen beslutar att för kännedom överämna Söderåsprojektets kommunskrivelse 2007 angående regler för skolelevers resor till Skåne Nordvästs styrelse för vidarebefordran till chefsgruppen; att informera Skåne Nordvästs styrelse om, att en del nya deltagare (framförallt bland de förtroendevalda) i arbetsgruppen för färdtjänstfrågor sannolikt måste utses; att vid nästa sammanträde återkomma till frågan om hur den politiska ledningen av genomförandeprojekt i samverkan med trafikverket och Region Skåne skulle kunna samordnas med kollektivtrafikgruppen och dess uppgift; samt att i övrigt notera rapporterna. 8. Rapporter från styrgruppssammanträde med Söderåstrafiken Ordföranden redovisar ärendet enligt bilaga 8. Kollektivtrafikgruppen konstaterar att samarbetet mellan styrgruppen för Söderåstrafiken och Ängelholm angående Kryssets fullbordan pågår; och beslutar att uppdra åt förhandlingsdelegationen att omgående uppta diskussioner med kollektivtrafiknämnden om behoven och förutsättningarna att integrera de skolbussar, som ska upphandlas av Svalöv, i kollektivtrafiknämndens nya trafikavtal med Nobina; samt att uppdra år Carina Zachau att med Kommunförbundet Skåne (KFSK) efterhöra intresset och förutsättningarna för att arrangera ett Skåneövergripande seminarium i KFSK:s regi kring hur trafiken genom trafiksamordning kan utvecklas i glesbygd. 9. Information om kollektivtrafikgruppens arbete, insamling av uppgifter från kommunerna, mm Ordföranden redovisar ärendet enligt bilaga 9. Ulf G Persson (UGP) menar, att det vore bra att kunna hitta protokoll och annat material på Skåne Nordvästs hemsida istället för att själv hantera och arkivera tunga dokument. AW anser det angeläget att få en direkt koppling till kommuner-

85 nas tjänsteorganisationer och MJ konstaterar med instämmande av UM, att när vi har våra mandat klara måste var och en ha en tjänsteman på hemmaplan för att administrera de uppdrag kollektivtrafikgruppens ledamöter påtar sig. AMK slår fast, att det inte är tillräckligt att protokollen bara översänds för diarieföring hos kommunerna de konkreta uppdrag vi tar på oss att utföra måste också direktadresseras till någon. CÖ finner det vidare angeläget att vi själva talar om på hemmaplan vad som gäller och bevakar att det efterlevs. MA tillskjuter med instämmande av MJ, att vi också måste se till att våra tjänstemän på hemmaplan samarbetar det är nog inte ovanligt att en skolskjutsplanerare både geografiskt i kommunhuset och verksamhetsmässigt sitter långt ifrån den tjänsteman, som är kontaktperson gentemot Skånetrafiken i kollektivtrafikfrågor. Kollektivtrafikgruppen beslutar att hos Skåne Nordvästs styrelse hemställa, att kollektivtrafikgruppen får använda som anslagstavla för protokoll och annan information om kollektivtrafikutveckling i området; att protokollsutdrag ska tillställas personer/organisationer inom kommunerna, när kollektivtrafikgruppen förväntar sig att något ska inventeras eller undersökas; samt att samtliga ledamöter ska meddela adress att skicka av kollektivtrafikgruppen konkret beslutade uppdrag till. 10. Rapporter om beslutade uppdrag Ordföranden redovisar ärendet enligt bilaga 10. Kollektivtrafikgruppen beslutar att tillställa kommunerna protokollsutdrag på det fattade beslutet; samt att i övrigt notera rapporterna. 11. Ärenden under beredning Ordföranden redovisar ärendet enligt bilaga Noder på landsbygd (protokoll ) Kollektivtrafikgruppen konstaterar, att man under året diskuterat behovet av att tillskapa trafiknoder för att möjliggöra och säkerställa byten i strategiskt viktiga punkter. Det skulle möjliggöra snabbare resor i flera relationer. Den ursprungliga idén om att det inte får ta mer än 1 timma att resa mellan två kommunhuvudorter, vilka som helst, i Skåne Nordväst har tjänat som någon form av utgångspunkt för diskussionerna. Det är nödvändigt att kommunerna nu var och en inventerar resbehov mm i olika relationer för att sedan kunna föra en konstruktiv dialog med Region Skåne, som har ansvaret för själva trafiken. Arbetet torde kräva en del konsultinsatser samt insatser från kommunerna själva. Kollektivtrafikgruppen måste börja samla kraft för att starta detta arbete. Inledningsvis måste vi sannolikt ha en politiskt tillsatt arbetsgrupp, som formulerar ett uppdrag ett gemensamt politiskt uppdrag från Skåne Nordväst-kommunerna. Forskningen måste hjälpa till inledningsvis elev/studentarbeten för att sedan kanske kunna övergå i ett mer kvalificerat doktorandarbete. Inom det för Skåne Nordväst prioriterade målområdet Infrastruktur och samhällsplanering finns följande uttalat för kollektivtrafiken:

86 Mål nr 2 (5) 2014 Ökad marknadsandel för kollektivtrafiken Strategi Mätetal Vara en aktiv aktör i marknadsföringen av befintlig kollektivtrafik. Verka för en integrering av skolskjutsverksamhet och linjetrafik. Vara en aktiv aktör för effektivare linjedragning och därmed ökad integration. Andel invånare i Skåne Nordväst som åker kollektivt. Andel av skolskjutsverksamheten som integrerats med linjetrafiken. Kollektivtrafikgruppen konstaterar att det är angeläget att kollektivtrafikgruppen börjar samla sig kring ett projekt för att studera trafiknoder på landsbygd. 2. Gemensam kollektivtrafikhearing med styrelsen för Skåne Nordväst (protokoll , 12) Kollektivtrafikgruppen beslutar att ytterligare begrunda innehållet i en gemensam kollektivtrafikhearing med styrelsen. 12. Övrigt a) Inbjudan till seminarium från KEFU Ordföranden redovisar ärendet enligt bilaga 12. Kollektivtrafikgruppen beslutar att rekommendera deltagande i seminariet b) Utredning angående Seniorkort i Skåne JEL rapporterar, att kollektivtrafiknämndens representanter vid sammanträde med Helsingborgs kollektivtrafikpresidium redovisat, att förutsättningarna för ett regionalt seniorkort utreds. MJ tillägger, att kollektivtrafiknämndens ordförande i en dialog mellan kommunala pensionärsrådet i Helsingborg och kollektivtrafiknämnden uttalat följande till pensionärsrådets ordförande Olof Mathiasson: Det stämmer som du skriver att möjligheterna kring ett regionalt seniorkort utreds av förvaltningen. Jag ser med tillförsikt på detta arbete, eftersom det potentiellt kan innebära att pensionärer runt om i Skåne kan få ett specifikt erbjudande, vilket ju har många fördelar. Skånetrafiken kan som tidigare förklarats se att det aktuella avtalet innehåller en väsentlig överdebitering av kostnaderna för resor med Seniorkortet Helsingborg kommer att agera i frågan om överdebitering av kostnaderna, eftersom det finns en övergripande överenskommelse mellan kommunerna och Region Skåne om hur kommunala tillköp ska kostnadsberäknas 6 Trafikens finansiering: Region Skåne bär hela kostnaden för den av regionen beslutade lokala och regionala kollektivtrafiken i Skåne. Region Skåne skall ge kommunerna möjlighet att köpa till trafik utöver den trafik Region Skåne själv står för. Sådan tillköpt trafik betalas till självkostnadspris. Kollektivtrafikgruppen beslutar att notera informationen.

87 13. Sammanträdets avslutande Ordföranden tackar Campusrepresentanterna för gästfrihet och givande redovisning av Universitetets verksamhet och vilka möjligheter där finns att stödja kollektivtrafikens utveckling samt förklarar sammanträdet avslutat.

88 Bilaga 1 Närvarande: - tjänstgörande: Ronny Sandberg (S), Åstorp (RS), ordförande Ninnie Lindell (M), Bjuv (NL) (ersättare) tjänstgör för SS Ann-Margret Kjellberg (s), Båstad (AMK) Magnus Jälminger (M), Helsingborg (MJ), vice ordförande Ulf Molin (C), Höganäs (UM) Madeleine Atlas (C), Klippan (MA) Alfred Wolniak (S), Landskrona (AW) tjänstgör för CL Christer Örning (S), Ängelholm (CÖ) - ersättare: Bengt Larsen (S), Helsingborg (BL) (ersättare) Ulf G Persson (M), Åstorp (UGP) (ersättare) Öviga närvarande:jan-erik Lång (tjänsteman), Helsingborg (JEL), sekreterare Victorioa Johansson (tjänsteman), Helsingborg (VJ), sakkunnig skolskjutsar Torleif Bramryd (docent), Lunds Universitet Campus Helsingborg (TL) Michael Johansson (doktorand), Lunds Universitet Campus Helsingborg (MJ) Ej närvarande: Stefan Svalö (S), Bjuv (SS) (ledamot) Cecilia Lindell (M), Landskrona (CB) (ledamot) Birgitta Jönsson (S), Svalöv (BJ) (ledamot) Carina Zachau (M), Örkelljunga (CZ) (ledamot) Kerstin Gustafsson (M), Båstad (KG) (ersättare) Lennart Nilsson (S), Höganäs (LN) (ersättare) Rune Persson (S), Klippan (RP) (ersättare) Christer Laurell (C), Svalöv (CL) (ersättare) Britt-Marie Hansson (S), Ängelholm (BMH) (ersättare) Christer Olsson (S), Örkelljunga (CO) (ersättare) För kännedom: Thord Persson (kanslichef), Skåne Nordväst (TP) Representerade styrelser och nämnder i respektive kommuner Styrelsen för Skåne Nordväst Kommunförbundet Skåne (kollektivtrafik- och infrastrukturberedningen) Protokollet förvaras i original på Skåne Nordvästs kansli

89 Bilaga 2a

90 Bilaga 2b

91 Campus Helsingborg Bilaga 3 Campus Helsingborg är en del av Lunds Universitet Sedan 2000, egentligen ännu tidigare; LTH ingenjörsutbildning i kemi på Tycho Braheskolan senare Clemensskolan Först diskussioner om Maria Park Ca 4000 studenter/år samt ca 400 anställda Kandidatprogram, masterutbildningar och fristående kurser Nära samarbete med näringsliv och offentlig sektor i nordvästra Skåne Miljöstrategi Miljöstrategi innebär långsiktig planering för en miljö- och resursmässigt försvarbar utveckling, då kunskaper från olika ämnesområden skall kunna utnyttjas för att bygga upp ett uthålligt samhälle och ett miljöanpassat näringsliv. Forskningsområden Hållbar urban samhällsutveckling med fokus på bl.a. grönytestrukturer Människans påverkan på den globala CO2 balansen och global warming Optimerad utvinning av biogas samt näringskretslopp från kommunalt avfall Hållbar kollektivtrafikutveckling med fossilfria drivmedel

92 Torleif Bramryd Docent, ämnesansvarig Miljöstrategi Campus Helsingborg Lunds Universitet Box Helsingborg Tel ; Mobil Michael Johansson doktorand Miljöstrategi Campus Helsingborg Lunds Universitet Box Helsingborg Tel ; Mobil

93 Möjlig svensk-dansk bussförbindelse - Förstudie Bilaga 4 + = Sant? Stadsbusslinje? Skolskjutslinje? Servicelinje? Regionbusslinje? Stadsbusslinje? Skolskjutslinje? Servicelinje? Regionbusslinje? Syfte med busslinjen? Arbetspendlingslinje? Skollinje? Shoppinglinje? Fritidslinje (fritidsresande, dvs. kultur- och rekreation)?

94 Syftet med förstudien Klarlägga möjligheter till svensk-dansk bussförbindelse Skapa utbyte mellan NV Skåne och NO Själland Generera ökade intäkter för berörda kommuner som trafikhuvudmän Öka tillgängligheten till turism- och sportanläggningar, kulturliv och rekreationsmöjligheter på NO Själland och NV Skåne för besökare i Danmark och Sverige Men med gemensamma önskemål om utveckling av hållbara och strategiska kollektivtrafikstråk genom svensk-dansk samverkan attraktiva, välbesökta och välordnade rekreationsområden (idag krav på biltillgång) ökat utbyte mellan NV Skåne och NO Själland avseende bl.a. naturturism och fritidsresande (förbättrad tillgänglighet och bra anslutningsmöjligheter för resenärer från båda sidor sundet) samordning av biljettsystem, samt erhålla resandestatistik (gränsöverskridande busstrafik samordnas mellan Skånetrafiken och Movia) Styrkor Tillgänglighet Attraktioner (paket) Marknadsföring av kollektivtrafik Miljöanpassat resande Möjligheter Ökade intäkter - ökat turutbud efter behov? Expansion av ytterligare attraktioner Samverkan taxi? Ytterligare samverkanspartners Arbetspendling? Utbildningspendling? Svagheter Funktion (syfte med linje) Biljettpris Beställningsfunktion? Restidskvot (restiden för en kollektivtrafikresa (gångtid till hållplats + väntetid vid hållplats + åktid i bussen + eventuell bytestid om resan kräver byte) / restiden för samma resa med bil inkl. eventuell promenad till och från parkering) Hot Valuta? Riskdelning (testperiod 2-3 säsonger?) Operatörer

95 Sammanfattning Ytterligare diskussion och möte om Syfte eller eller eller Komma överens om eller Torleif Bramryd Docent, ämnesansvarig Miljöstrategi Campus Helsingborg Lunds Universitet Box Helsingborg Tel ; Mobil Michael Johansson doktorand Miljöstrategi Campus Helsingborg Lunds Universitet Box Helsingborg Tel ; Mobil

96 SKÅNE NORDVÄST Bilaga 5 Sammanträdesdatum 15 oktober 2012 Kollektivtrafikgruppen Ärende nr 6 Kollektivtrafikgruppen Sammanträden 2013 Kollektivtrafikgruppen beslutade vid föregående sammanträde, att årets återstående sammanträden ska hållas samt två till tre veckor före Skåne Nordvästs styrelsesammanträden respektive Styrelsen för Skåne Nordväst har beslutat om följande sammanträdestider under 2013: Datum Tid Kommun Anm 8 februari Helsingborg april Båstad Internat + styrelse 24 maj Örkelljunga 6 september Landskrona 25 oktober Höganäs 29 november Bjuv Jag föreslår, att kollektivtrafikgruppen bestämmer sammanträdestider för 2013 så, att de ligger två till tre veckor före styrelsens sammanträden. Eventuella sammanträdestema Kollektivtrafikgruppen representerar de tio nordvästskånka kommunerna i kollektivtrafikfrågor och ska därmed utgöra kommunernas politikska expertis på kollektivtrafikfrågor och kollektivtrafikutveckling. Vid sammanträdet i Örkelljunga diskuterades att då och då lägga in korta temaföreläsningar vid sammanträdena i syfte att ledamöter och ersättare ska kunna förkovra sig i särskilt angelägna frågor. Vid sammanträdet beslutades att bjuda in representanter för HMSkåne (Hållbar mobititet i Skåne) för att redovisa bland annat hur man kan hantera och samla resandestatistik. För en tid sedan presenterades en forskningsrapport från Lunds Tekniska Högskola Bussresan inte så säker som man tror. Magnus Jälminger har föreslagit att en av forskarna bjuds in för att redovisa och diskutera rapporten med kollektivtrafikgruppen. Möjlighet finns att lägga in detta som tema vid nästa sammanträde För ett par veckor sedan redovisade Helsingborgs Dagblad/Nordvästra Skånes Tidningar att Superbuss för NV-Skånska pendlare diskuteras. Det är i

97 linje med vad kollektivtrafikgruppen diskuterat. Region Skåne står i begrepp att inom kort påbörja en utredning. Det torde vara lämpligt att via förhandligsdelegationen initiera en dialog med Region Skåne i detta ärende för att sedan fortsätta dialogen inom hela kollektivtrafikgruppen. Förslag till beslut Jag föreslår kollektivtrafikgruppen besluta att fastställa lämpliga sammanträdesdagar för 2013 i anslutning till styrelsens sammanträdestider; att kollektivtrafikgruppens sammanträden vid lämpliga tillfällen ska ges särskilda teman i syfte att ledamöter och ersättare ska kunna förkovra sig i viktiga kollektivtrafikfrågor; att tekn. Dr. Anders Wretstrand ska bjudas in till sammanträdet för att redovisa och diskutera forskningsrapporten Busresan - inte så säker som man tror; att uppdra åt förhandlingsdelegationen att informera sig om Region Skånes projekt Superbuss för NV-skånska pendlare; samt att uppdra åt ordföranden och vice ordföranden att i övrigt ta fram förslag till lämpliga teman för 2013 års sammanträden i syfte att öka kollektivtrafikgruppens kunskaper kring angelägna kollektivtrafikfrågor. Åstorp den 11 september 2012

98 NYTT FRÅN LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA Bilaga A Bussresan inte så säker som man tror Anders Wretstrand Bilen är säkrare än stadsbussen. Åtminstone för bilisten själv. Detta enligt en ny forskningsrapport som har jämfört skaderisken för de två trafikslagen genom att räkna in hela resan från dörr till dörr. Resultaten visar att en bussresa i tätort ökar risken för skada med 75 procent jämfört med motsvarande bilresa. Fler skadas än vad som framgår av officiell olycksstatistik, säger Anders Wretstrand, trafikforskare vid Lunds Tekniska Högskola och rapportförfattare. Analyserna visar att bussresenärernas skador inte beror på att bussen kolliderar med något annat fordon sådana är ovanliga utan på fallolyckor till och från bussen, i samband med på- och avstigning samt fallolyckor ombord på grund av ryckig körning. Att man skadas på väg till eller från busshållplatsen beror oftast på halkigt eller ojämnt underlag. Trots att bussen är mer vansklig än bilen för den enskilda individens säkerhet, menar Anders Wretstrand att bussen ändå bättre ur ett samhällsperspektiv. Bilisten orsakar skador på andra trafikanter, främst gående och cyklister. De tar också stort utrymme i staden. På så sätt leder bilresandet leder till större negativa, externa effekter. I sin studie har forskarna gått igenom det nationella trafikskaderegistret Strada, till vilken sjukhusen inrapporterar skadade i trafiken som kommer till landets akutmottagningar för behandling. Där har de tittat både på frekvens och totala kostnader för skadorna. Anders Wretstrand och hans kollegor har begränsat sig till de skånska sjukhusen, men han tror att resultaten också gäller för också övriga Sverige. Nu hoppas forskarna att deras sammanställning kan bidra till att bussar och kollektivtrafik i staden blir både säkrare och attraktivare. I rapporten ger de förslag på hur det kan gå till. Det kan handla om att skapa ett lärande system där man premierar busschaufförer att felrapportera. Ett sådant system skulle bygga på avtal mellan beställare, exempelvis Skånetrafiken, och utförare, vanligtvis bussentreprenören, säger Anders Wretstrand. Idag är många busschaufförer hårt pressade och har ingen vinning av att föra information olika slags incidenter vidare. Andra förslag går ut på att utforma bättre avstigningsplatser invid busshållsplatser för att minska risken för fallolyckor samt ny utformning av bussens interiör, såsom sittplatsernas placering. Viktigast är att prioritera bussen i gatumiljön för jämnare hastighet samt att skapa säkrare gångmiljöer för en attraktiv stad. Läs rapporten Hur säker är bussen? Skador och risker i samband med bussresor i tätort här:

99 Bilaga B Ur Helsingborgs Dagblad/Nordvästra Skånes Tidningar Superbuss för NV-skånska pendlare diskuteras I Malmö är planerna för den så kallade superbussen långt gångna. Nu kan den också bli verklighet för nordvästskånska pendlare. SKÅNE. De sträckor som i dag trafikeras av SkåneExpressen kan ersättas av så kallade superbussar. Frågan ska under oktober månad utredas av Region Skånes politiker. För nordvästskåningarna är det sträckan Helsingborg-Örkelljunga-Markaryd som är aktuell och eventuellt även den hårt belastade sträckan Helsingborg-Höganäs. Konceptet med regionala superbussar går ut på att avsätta vissa stråk som en sorts gräddfil för regionbussar, för att minska risken för trafikstockningar. Superbussarna ska också kunna ta fler passagerare eventuellt i form av dubbeldäckare. Enligt Pontus Lindberg (M), ordförande i regionala tillväxtnämnden, så är den största fördelen med projektet att det är enklare och snabbare att ro i hamn än en utbyggnad av järnvägen. På de tilltänkta sträckorna så fattas det spår på hela eller delar av sträckorna. En utbyggnad av pågatågsspåren skulle kosta åtta till tio gånger mer och dessutom ta mycket längre tid, säger han. Men kan inte det här projektet komma att ytterligare skjuta upp en utbyggnad av järnvägen? Detta är ett steg till att locka fler att åka kollektivt. Dessutom kan vi täcka flera sträckor för samma kostnad som en tågsträcka. En gräddfil för regionbussar innebär en fil mindre för biltrafiken. Enligt Pontus Lindberg är det hela poängen med projektet. Bekväma och rymliga bussar med gratis wifi kan göra att fler ställer bilen, vilket är ett mål i sig. Visst kommer det att försämra lite för dem som fortsätta att pendla med bil, men det är viktigt att göra de här förändringarna mjukt och försiktigt för att undvika försämringar i trafikflödet, säger han. Nyligen skrev tidningen om Skånetrafikens sparpaket på 30 miljoner kronor. Det låter som en motsättning mellan dessa besparingar och ett superbussprojekt som beräknas kosta 500 miljoner kronor under tio år. Men inte enligt Pontus Lindberg. Problemet just nu är att Skånetrafikens kostym är lite för stor, men har inte lyckats locka så många resenärer som man behövt. Men om man tittar långsiktigt så finns kapaciteten att få fler resenärer och då behövs sådana här breda satsningar. Stina Linde stina.linde@hd.se AutoTram - Världens längsta buss (30,7 meter) passagerare - Reguljär trafik i Dresden i höst - Diesel och eldrift

100 SKÅNE NORDVÄST Bilaga 6 Sammanträdesdatum 15 oktober 2012 Kollektivtrafikgruppen Ärende nr 7 Kollektivtrafikgruppen Rapporter från sammanträde med Skåne Nordvästs styrelse Efter kollektivtrafikgruppens sammanträde tillställde jag styrelsen en skrivelse enligt bilaga A. Regionalt trafikförsörjningsprogram för Skåne 2013 Styrelsen fastställde kollektivtrafikgruppens förslag till yttrande inför Regionfullmäktiges behandling av regionalt trafikförsprogram Jag har via E-post informerat ledamöter och ersättare från Skånenordvästkretsen om yttrandet från Skåne Nordvästkommunerna (bilaga B). Det har under hand kommit till min kännedom, att något nytt trafikförsörjningsprogram för 2013 sannolikt inte kommer att beredas parallellt med Region Skånes budget under hösten utan först under våren Regler för skolelevers resor Styrelsen beslutade i enlighet med kollektivtrafikgruppens förslag. Jag har underhand från Svalövs kommun erinrats om den process, som genomfördes i Bjuv, Helsingborg, Svalöv och Åstorp 2007 för att söka likrikta de fyra kommunernas olika regler för skolelevers resor inför uppstarten av Söderåstrafiken. Kanske kan den ge några uppslag kring hur arbetet kan bedivas (bilaga C). Det är nämligen inte nödvändigt att reglerna är helt identiska. Det som bör vara lika för att underlätta samverkan kan begränsas till ett antal grundbultar. Nordvästra Skånes Tidningar har i två artiklar redovisat kollektivtrafikgruppens ambitioner att bearbeta kommunernas regelverk (bilagor D och E). Finansiering av huvudmannaskap för färdtjänst från 2015 Styrelsen beslutade att återuppliva den arbetsgrupp, som deltog i arbetet med att ta fram det ursprungliga färdtjänstavtalet 2007 och som härefter också kom att delta i arbetet med det tilläggsavtal, som tecknades Projekt Vege, kollektivtrafikgruppen och Region Skåne Den beslutade träffen mellan förhandlingsdelegationen och projekt Vege kommer att äga rum Förslag till beslut Jag föreslår kollektivtrafikgruppen besluta att för kännedom överämna bilaga C till styrelsen för Skåne Nordväst att vidarebefordra till chefsgruppen; samt att i övrigt notera rapporterna. Åstorp den 11 oktober 2012

101 Bilaga A SKÅNE NORDVÄSTS STYRELSE Sammanträdesdatum 7 september 2012 Kollektivtrafikgruppen Ärende nr Skåne Nordvästs styrelse Från Kollektivtrafikgruppens sammanträde Ärendet Vid kollektivtrafikgruppens sammanträde behandlades fyra ärenden, som kollektivtrafikgruppen bedömde behöver behandlas även av styrelsen för Skåne Nordväst: 1. Regionalt trafikförsörjningsprogram för Skåne Regler för skolelevers resor 3. Finansiering av huvudmannaskap för färdtjänst från Projekt Vege, kollektivtrafikgruppen och Region Skåne 1. Regionalt trafikförsörjningsprogram för Skåne 2013 Styrelsen lämnade ett yttrande till Region Skåne inför upprättandet av förslag till regionalt trafikförsörjningsprogram för Skåne Region Skånes planer var att ha ett förslag till trafikförsörjningsprogram klart under september 2012 med avsikten att det skulle kunna hanteras parallellt med budgetprocessen för att kunna fastställas av regionfullmäktige i november/december. Kollektivtrafikgruppen skulle vid sitt sammanträde ta fram ett förslag till yttrande, som styrelsen skulle ta ställning till Region Skånes har ännu inget yttrande att ta ställning till. Regionala tillväxtnämndens förvaltning har dock meddelat styrelsen, att Skåne Nordväst ändå är välkommet med synpunkter samt att det är lämpligt att utgå ifrån det program som Regionfullmäktige beslutade , förutom de eventuella egna underlag kommunerna själva har. Kollektivtrafikgruppen har utarbetat förslag till yttrande från Skåne Nordväst enligt bilaga. 2. Regler för skolelevers resor Kommunerna i Skåne Nordväst har under flera år diskuterat att gemensamt se över sina regler för skolelevers resor med avsikt att få dem mer lika samt att få dem sådana, att samordning av skolskjutsar och linjetrafik underlättas. Kommunerna har i sina kontakter med Region Skåne kring kommunala tillköp av trafik 2013 fått tydliga signaler från kollektivtrafiknämnden om, att ytterligare indragningar i den svaga trafiken är aktuella och nära förestående, om kommunerna och Region Skåne inte lyckas med att ställa alla sina totala, samlade trafikresurser till förfogande för samord-

102 ning med linjetrafiken det gäller i fösta hand skolskjutsar och färdtjänst. Även taxi måste in under detta paraply. Ett arbete med samordning av regler för skolelevers resor (grundskolan och gymnasieskolan) torde komma att kräva en hel del resurser i samverkan dels mellan kommunerna dels mellan olika nämnder och förvaltningar inom respektive kommun. Kollektivtrafikgruppen har därför beslutat att hos Skåne Nordvästs styrelse hemställa, att Skåne Nordvästs chefsgrupp är kollektivtrafikgruppen behjälplig med att ta fram förslag till projektorganisation, bemanning och projektuppdrag i syfte att redovisa vilka gemensamma grundbultar, som erfordras i kommunernas skolskjutsregler för att möjliggöra önskad samverkan mellan skolbusstrafiken och linjetrafiken. 3. Finansiering av huvudmannaskap för färdtjänst från 2015 Kommunförbundet Skåne har meddelat länets kommuner, att det sannolikt är möjligt att fortsätta det sedan flera år etablerade färdtjänstsamarbetet mellan flertalet av länets kommuner och Region Skåne enligt nu tillämpade ekonomiska principer efter 2015, då gållande avtal mellan kommunerna och Region Skåne löper ut, även om inte länets samtliga kommuner ingår i samarbetet. Förlängningsavtal måste dock tecknas mellan parterna. Kommunförbundet Skåne uppger, att Region Skåne återkommer till kommunerna genom Skånetrafiken, som har Region Skånes (den regionala kollektivtrafikmyndighetens) uppdrag att utföra färdtjänsten i Skåne. Kollektivtrafikgruppen anser, att kommunerna i Skåne Nordväst behöver förbereda sig inför arbetet med att ta fram det nya avtalet och har därför beslutat att hos Skåne Nordvästs styrelse hemställa, att Skåne Nordvästs chefsgrupp är kollektivtrafikgruppen behjälplig med att ta fram förslag till projektorganisation, bemanning och projektuppdrag i syfte att på ett kvalificerat sätt ta sig an frågorna om färdtjänstens organisation och finansiering efter 2015 för de nordvästskånska kommunerna gemensamt. 4. Projekt Vege, kollektivtrafikgruppen och Region Skåne Styrgruppen för Vegeprojekt har hos kollektivtrafikgruppen hemställt om att tillsammans med kollektivtrafikgruppen få diskutera lämplig samverkansorganisation mellan kommunerna i projektet och Region Skåne så att det blir möjligt att på ett rationellt och effektivt sätt utveckla och driva kollektivtrafikfrågorna i området. Enligt Region Skånes tågstrategi kommer en ny lokaltågsstation att etableras på Västkustbanan i Vegeholm och inom projektet vill man se att kollektivtrafiken i övrigt utvecklas så att Vegeholms station blir en väl fungerande trafiknod i området. I yttrandet till Region Skåne över förslag till trafikförsörjningsprogram 2013 har hemställts, att projektet får karaktär av pilotprojekt för landsbygdsutveckling.

103 Kollektivtrafikgruppen har nu uppdragit åt sin förhandlingsdelegation (Ronny Sandberg, Magnus Jälminger och Carina Zachau) att tillsammans med lämplig representation från Vegeprojektet söka skapa en vidare dialog med av kollektivtrafiknämnden utsedda delegater för kommundialogen i Skåne Nordväst. Åstorp den 27 augusti 2012 Bilaga Förslag till yttrande inför fastställandet av regionalt trafikförsörjningsprogram för Skåne 2013

104 Bilaga B Från: Ronny Sandberg [mailto:ronny.sandberg@astorp.se] Skickat: den 4 oktober :06 Till: anna-maria.myszka@comhem.se; eva@evaks.se; carina.zachau@gmail.com; kbjorkang@gmail.com; richard.bernsheim@gmail.com; Wredström Carin - KSF; emmaegon@hotmail.com; franziskalarsson888@hotmail.com; larsgoedecke@hotmail.com; susjon@hotmail.com; reino.p@live.se; cecilia.brorsson@moderat.se; hansbertil.sinclair@moderat.se; marie.holmstedt@moderat.se; pontus.palsson@moderat.se; robin.holmberg@moderat.se; ulrika.heindorff@moderat.se; birgitta.sodertun@skane.se; christer.sorliden@skane.se; eva.ortegren@skane.se; michael.nemeti@skane.se; pia.kinhult@skane.se; stefan.svalo@skane.se; uno.aldegren@skane.se; yvonne.augustin@skane.se; stenshagen@spray.se; bjorn.soder@sverigedemokraterna.se; jens.leandersson@sverigedemokraterna.se; michael.rosenberg@sverigedemokraterna.se; jan.sewring@telia.com; jerker.swanstein@telia.com; valhall1120@telia.com; mariette.rosenlof@vansterpartiet.se Kopia: Lång Jan-Erik - SBF <janerik.lang@helsingborg.se Ämne: Trafikförsörjningsprogram Regionalt trafikförsörjningsprogram för Skåne 2013 De tio kommunerna i nordvästra Skåne (Bjuv, Båstad, Helsingborg, Höganäs, Klippan, Landskrona, Svalöv, Åstorp, Ängelholm och Örkelljunga) har under styrelsen för Skåne Nordväst bildat en kollektivtrafikgrupp med uppgift att söka samordna kommunerna till en gemensam kommundialog med Region Skåne för utvecklingen av kollektivtrafiken. Jag är kollektivtrafikgruppens ordförande. Magnus Jälminger (ordförande i Helsingorgs stadsbyggnadsnämnd) är vice ordförande. Kollektivtrafikgruppen har utsett en särskild förhandlingsdelegation, som består av ordföranden och vice ordföranden samt Carina Zachau från Örkelljunga. Kollektivtrafikgruppen har ägnat en hel del arbete åt det regionala kollektivtrafikförsörjningsprogrammet yttrade sig kollektivtrafikgruppen genom styrelsen för Skåne Nordväst över förslag till program för Under våren och sommaren har gruppen ägnat en del kraft åt att mejsla fram kommungemensamma uppfattningar inför 2013 års program i enlighet med det PM, som regionala tillväxtnämnden presenterat lämnade kollektivtrafikgruppen genom styrelsen för Skåne Nordväst synpunkter inför programarbetet och lämnades synpunkter inför den stundande beslutsprocessen inom Region Skåne. Jag har fått i uppdrag av kollektivtrafikgruppen att för kännedom översända de yttranden, som gjorts avseende 2013 års program till de regionfullmäktigeledamöter, som har sin plattform i nordvästra Skåne. Yttrandena finns i bilagda dokument. Ronny Sandberg ordförande kollektivtrafikgruppen Skåne Nordväst

105 Bilaga C Styrgruppen för skolbusstrafik/linjetrafik Datum i nordvästra Skåne Bjuvs kommun, kommunstyrelsen Helsingborgs stad, stadsbyggnadsnämnden Svalövs kommun, kommunstyrelsen Åstorps kommun, kommunstyrelsen Handläggare Dnr Jan-Erik Lång 248/07 janerik.lang@helsingborg.se Tekniska förvaltningen Gåsebäcksvägen 4 S HELSINGBORG telefon: Förslag till nya regler för grundskoleelevers resor Styrgruppen för skolbusstrafik/linjetrafik har efter remissbehandling hos berörda kommuner konstaterat, att det råder en god enighet kring det förslag till nytt regelverk för grundskoleelevers resor, som styrgruppen tagit fram. Det möjliggör nu ett fortsatt arbete med att utveckla det nya trafikkoncept, som vi i våra kommuner kallat Söderåstrafiken, och som både skall betjäna grundskolorna och allmänheten i övrigt. I bilaga återfinns förslaget till regelverk, där de delar, som respektive kommun själv har att särskilt hantera, angivits med kursiv stil. Avsikten är att fr.o.m. läsåret 2008/2009 kunna börja tillämpa det nya regelverket på då aktuell linjeoch skoltrafik för att hösten 2009 införa det nya konceptet Söderåstrafiken, där skolskjutsar så långt möjligt ersätts av linjetrafik. Styrgruppen hemställer, att Bjuvs kommun, Helsingborgs stad, Svalövs kommun och Åstorps kommun behandlar det bilagda förslaget till regelverk för grundskoleelevers resor med en ambition att de skall kunna fastställas av respektive kommunfullmäktige under september/oktober 2007.

106 REGELVERK FÖR GRUND- OCH SÄRSKOLEELEVERS SKOL- RESOR I BJUVS KOMMUN Inledning Detta regelverk för grund- och särskoleelevers resor i Bjuvs kommun har utarbetats i samarbete med Helsingborgs stad, Svalövs kommun samt Åstorps kommun. Skälet till att kommunerna samarbetat vid framtagandet av ett nytt regelverk för grundskoleelevers resor är, att kommunerna, som under mer än 10 års tid planerat och upphandlat sina skolskjutsar gemensamt, har för avsikt att tillsammans med länstrafikhuvudmannen Skånetrafiken utveckla ett nytt trafikkoncept, som både ger en allmän kollektivtrafikservice och sådan trafik, som grundskolorna behöver. Trafikkonceptet utvecklas i enlighet med råd, som såväl Kollektivtrafikkommittén ger i sitt slutbetänkande 2003 som Region Skånes kollektivtrafiknämnd ger i rapporten Med buss i Skåne strategi för busstrafiken, 2006 vad gäller utvecklingen av svag trafik. Kommunernas regelverk är i stora delar likalydande. I de delar regelverket är skrivet i kursiv stil kan avvikelser förekomma i förhållande till regelverken i Helsingborg, Svalöv och Åstorp. Definitioner Med skolresa avses i detta regelverk ett samlingsbegrepp för resan till och från skolan, som bekostas av kommunen och utförs i direkt anslutning till skolans start på morgonen och avslut på eftermiddagen. Med skoltransport avses i detta regelverk en av kommunen bekostad skolresa, som utförs med allmänna kommunikationer eller som helt eller delvis är finansierad av kommunen men anordnas av elevens vårdnadshavare. Med skolskjuts avses av kommunen för ändamålet särskilt anordnad och bekostad skolresa enligt skolskjutsförordningen (SFS 1970:340). Med särskild skolskjuts menas skolresa som anordnas på ett särskilt sätt eller med ett särskilt fordon på grund av att eleven har ett funktionshinder. Särskild skolskjuts kan utföras med personbil, anordnad buss eller allmänna kommunikationer, med eller utan ledsagning. Skoltransport Berättigande till skoltransport Berättigad till skoltransport är elev, som

107 är folkbokförd i Bjuvs kommun; går i en anvisad skola, som ligger i kommunen eller i en kranskommun; och har en gång- eller cykelväg till skolan, som ligger utanför det för den aktuella årskursen markerade området runt skolan Elev är berättigad till skoltransport till och från skolan i anslutning till skolans början och slut. Hemmet utgörs av folkbokföringsadress och i vissa fall alternativadress inom kommunen vid så kallat växelvis boende. Alternativadressen kan ligga inom kommunen eller i en kranskommun. Ligger skolan och/eller alternativadressen utanför ett område, som begränsas av kommunen och kranskommunerna, får eleven ersättning som om skolan och alternativadressen ligger inom kommunen eller kranskommunerna. Merkostnaden får elevens vårdnadshavare stå för. Ansökan skall lämnas till kommunen. Tillstånd till skoltransport Beslut om skoltransport fattas med stöd av Skollagen 4 kap. 4 samt 6 kap. 4. Kommunen beslutar om skoltransport, som är ett bidrag för resor med allmänna kommunikationer. Bidraget utbetalas normalt genom att eleven får ett färdbevis för resa med allmänna kommunikationer. Resebidrag kan, efter särskild prövning av kommunen, utbetalas genom kontant reskostnadsersättning. Kontantbidraget är ett belopp, som motsvarar högst kostnaden för resa med allmänna kommunikationer. Föreligger någon form av skolrelaterade skäl till att en elev ska få tillstånd till skoltransport, får rektor eller annan av kommunen utsedd besluta om sådant tillstånd. Kommunen ger eleven färdbevis och den aktuella skolan eller berörd nämnd faktureras för kostnaden. Skolskjuts Berättigande till skolskjuts Berättigad till skolskjuts är elev, som är folkbokförd i Bjuvs kommun går i en skola som är elevens närområdesskola bor utanför det för den aktuella årskursen markerade området runt skolan har funktionshinder, som inte gör det möjligt att promenera eller resa med allmänna kommunikationer på grund av särskilda skäl inte bedöms kunna ta sig till och från skolan på egen hand Skolskjuts anordnas mellan skolskjutshållplats närmast hemmet och skolan i anslutning till skoldagens början och slut. Hemmet utgörs av folkbokföringsadress och i fö-

108 rekommande fall alternativadress vid s.k. växelvis boende, om denna adress är belägen inom den aktuella skolans så kallade närområde. Om alternativadressen ligger utanför närområdet gäller bestämmelserna om skoltransport. Skolskjuts anordnas för det antal skoldagar, som fastställs för varje skolår. Tillstånd till skolskjuts Kommunen beslutar om skolskjuts med stöd av skollagen 4 kap. 7 samt 6 kap. 6. Elev, som på grund av färdvägens längd, trafikförhållandena eller andra särskilda omständigheter vad avser skolvägens karaktär, inte kan ta sig till och från skolan till fots, med cykel eller med allmänna kommunikationer, ska få tillstånd till skolskjuts. Tillstånd kan utfärdas för kortare perioder, t ex om trafikförhållandena ändras temporärt. Elev kan också på grund av andra särskilda omständigheter, knutna till eleven, få skolskjuts trots att hemmet ligger inom det för årskursen markerade området runt skolan. Har en elev fått tillstånd till skolskjuts av dessa skäl, ska kommunen gemensamt tillsammans med eleven och dennes vårdnadshavare, undersöka om eleven på sikt kan resa med allmänna kommunikationer. Ansökan om tillstånd till skolskjuts lämnas av elevens vårdnadshavare till kommunen alternativt rektor vid den skola, där eleven är placerad. Beslut fattas av kommunen efter samråd med rektor, polismyndighet och väghållare. Skolskjutstillståndet ska omprövas om de omständigheter, som tillståndet har baserats på, har förändrats. Anordnande av skolskjuts Skolskjuts utförs normalt med skolskjutslinjer av buss eller personbil. För varje linje fastställs ett upptagningsområde. Upptagningsområdet finns inritat på en skolskjutskarta. Upptagningsområdet fastställs av kommunen. För varje skolskjutslinje gäller fastställda hållplatser. Dessa beslutas efter samråd med väghållare och polis. Behov av särskild service för elev med funktionshinder bedöms för varje elev i samråd mellan vårdnadshavare och kommunen. För en elev, som har tillstånd till skolskjuts, som innefattar ledsagare, gäller, att ledsagare måste medfölja under resan samt att transporten skall dimensioneras så, att både eleven och ledsagaren kan följa med. Den, som avlönar ledsagaren, svarar för ledsagarens eventuella anslutningsresor till och från skolskjutshållplatsen. Om det är praktiskt lämpligt att anslutningsresorna görs med skolskjuts, är kommunen skyldig att utföra dem. Vid upphandling av skolskjutsar ska föreskrivas att alla elever ska ha sittplats med bälte samt att i övrigt Skånetrafikens kvalitets- och säkerhetspolicy ska tillämpas så, som den uttrycks i Skånetrafikens upphandlingsunderlag för serviceresor. Icke skoltransport- eller skolskjutsberättigad elev, som önskar resa med skolskjutstur, får följa med, om högsta antalet passagerare för fordonet inte överskrids. Kommunen

109 har rätt att ta ut en avgift som motsvarar kollektivtrafikavgift för elever som inte är skolskjuts- eller skoltransportberättigade. Särskild skolskjuts Berättigande till särskild skolskjuts Elev, som p.g.a. funktionshinder eller andra särskilda omständigheter inte kan genomföra sina skolresor med skoltransport eller skolskjuts, ska få tillstånd till särskild skolskjuts. Tillstånd till särskild skolskjuts Kommunen beslutar om särskild skolskjuts med stöd av skollagen 4 kap. 7 samt 6 kap. 6. Har en elev fått tillstånd till särskild skolskjuts, ska kommunen tillsammans med eleven och dennes vårdnadshavare undersöka om eleven på sikt kan resa med skolskjuts eller skoltransport. Detta kan t.ex. förberedas genom specialupplagd bussträning. Tillståndet till särskild skolskjuts ska omprövas, om de omständigheter, som tillståndet har baserats på, har förändrats. Anordnande av särskild skolskjuts Särskild skolskjuts anordnas för det antal skoldagar, som fastställs för varje skolår. För funktionshindrad elev jämställs färdtjänst med allmänna kommunikationer. Detta innebär, att en färdtjänstberättigad elev, som väljer att gå i annan skola än den, som kommunen anvisat, kan resa färdtjänst till och från skolan. Särskild skolskjuts utförs med buss, personbil eller specialfordon mellan elevens hem och skolan. Den särskilda skolskjutsen kan också utföras schemalagt till eller från en fritidstillsyn i anslutning till skoltiderna eller mellan hemmet och fritidstillsynen under lov och studiedagar. Icke skoltransport- eller skolskjutsberättigad elev, som önskar resa med särskild skolskjuts, får följa med, om högsta antalet passagerare för fordonet inte överskrids. Kommunen har rätt att ta ut en avgift som motsvarar kollektivtrafikavgift för elever, som inte är skolskjuts- eller skoltransportberättigade. För en elev, som har tillstånd till särskild skolskjuts, som innefattar ledsagare, gäller att ledsagare måste medfölja under resan samt att transporten skall dimensioneras så, att både eleven och ledsagaren kan följa med. Den, som avlönar ledsagaren, svarar för ledsagarens eventuella anslutningsresor till och från den särskilda skolskjutsen. Om det är praktiskt lämpligt att anslutningsresorna görs med skolskjuts är kommunen skyldig att utföra dem.

110 Handläggning av frågor som rör skolresor Kommunen ansvarar för skoltransporter, skolskjutsar och särskild skolskjuts i Bjuvs kommun. Inom ramen för tillämpliga lagar och förordningar samt av kommunfullmäktige fastställt regelverk ska kommunen fastställa detaljerade anvisningar för skoltransporter, skolskjutsar och särskilda skolskjutsar. Respektive skola svarar för att de uppgifter, som krävs för skolskjutstillstånd, tidtabeller, dimensionering av fordon m.m. lämnas till kommunen för såväl den löpande trafikplaneringen som för det löpande budgetarbetet. Respektive skola ska ge eleverna erforderlig information om resmöjligheter, ordningsföreskrifter m.m.. Skolan skall också ge eleverna de kunskaper de behöver för att kunna ta sig till och från skolan på ett rationellt, trafiksäkert och i övrigt betryggande sätt. Ansvarsfördelning Kommunen och elevens vårdnadshavare har i normalfallet ett delat ansvar för elevens förflyttningar mellan hemmet och skolan, då dessa sker i direkt anslutning till skolans start och slut utan omväg och på det sätt kommunen anvisat. Vårdnadshavaren bär det fulla ansvaret, om förflyttningen sker vid annan tidpunkt, längs annan sträcka eller på annat sätt, än vad som anvisats från kommunen eller som kan anses normalt när eleven ifråga skall förflytta sig mellan hemmet och skolan. Vårdnadshavaren har också det fulla ansvaret för hela förflyttningen mellan hemmet och skolan, när eleven reser mellan annan adress än folkbokföringsadressen och skolan eller går i en skola, som vårdnadshavaren valt. Kommunen har huvudansvaret för elevens transporter mellan den hållplats, där eleven påbörjar eller avslutar sin resa i närheten av hemmet och skolan, då eleven åker skolskjuts eller särskild skolskjuts. Vårdnadshavaren har huvudansvaret för elevens förflyttning mellan hemmet och hållplatsen samt elevens vistelse på hållplatsen vid hemmet. Elev som flyttar under pågående läsår För elev, som flyttar till en annan adress i kommunen under det pågående skolåret och väljer att gå kvar i sin gamla skola, tillämpas villkoren för skoltransport, skolskjuts och särskild skolskjuts utifrån den nya bostadsadressen omgående, då eleven flyttar. För elev, som flyttar till en adress utanför kommunen under pågående skolår och väljer att gå kvar i sin gamla skola, tillämpas de villkor för skoltransport, skolskjuts och särskild skolskjuts, som gäller i den nya kommunen.

111 Tillfälligt funktionshinder hos en elev Särskilt anpassade transporter för en elev, som har tillfälligt funktionshinder, t.ex. efter en olycka, hanteras i enlighet med elevens försäkringar. Rektor vid respektive skola ansvarar för hanteringen av sådana ärenden. Ordningsföreskrifter Ordningsföreskrifter för resa med skolskjuts eller särskild skolskjuts fastställs av kommunen. För resa med allmänna kommunikationer gäller de föreskrifter, som meddelas av trafikhuvudmannen samt i förekommande fall sådana tillägg, som kommunen kan komma att fastställa. Skolan är skyldig att tillse, att eleverna informeras om gällande ordningsföreskrifter samt att kontrollera, att de efterlevs. Elev, som trots upprepade tillsägelser och information till vårdnadshavare inte följer gällande föreskrifter, kan fråntagas sitt skoltransport- eller skolskjutstillstånd. Sådant beslut fattas av kommunen efter samråd med rektor. Fastställande av skolas närområde Kommunen beslutar om vilka upptagningsområden, närområden, som skall tillämpas för respektive skola. Övrigt Skolan ska tillse, att schemaläggningen så långt möjligt anpassas till en rationell och effektiv uppbyggnad av transportsystemet för de elever, som är berättigade till skoltransport eller skolskjuts. Skolornas planeringsunderlag ska lämnas i så god tid, att ansvariga för skolskjutsar och linjetrafik får en rimlig möjlighet att planera verksamheten. Sker inte detta, riskerar skolan att från eget anslag finansiera de merkostnader detta medför för skolskjutsorganisationen. Skolan är skyldig att tillse, att eleverna har tillgång till en lokal för exempelvis läxläsning under längre väntetider före eller efter skoltransport eller skolskjuts. Skolan svarar för att en kontaktperson finns tillgänglig per telefon för såväl kommunen, transportören som elevernas vårdnadshavare under tid från det skolresorna påbörjas på morgonen till dess de avslutats på eftermiddagen. Tillämpningsanvisningar Kultur- och utbildningsnämnden skall upprätta och fastställa tillämpningsanvisningar avseende regelverk för grund- och särskoleelevers resor i Bjuvs kommun samt ansvara för att reglerna efterlevs. Giltighet Detta regelverk är fastställt av kommunfullmäktige 2007-XX-XX, XX, att tillämpas fr.o.m. läsåret 2008/2009.

112 REGELVERK FÖR GRUND- OCH SÄRSKOLEELEVERS SKOL- RESOR I HELSINGBORGS STAD Inledning Detta regelverk för grund- och särskoleelevers resor i Helsingborgs stad har utarbetats i samarbete med Bjuvs kommun, Svalövs kommun samt Åstorps kommun. Skälet till att kommunerna samarbetat vid framtagandet av ett nytt regelverk för grundskoleelevers resor är, att kommunerna, som under mer än 10 års tid planerat och upphandlat sina skolskjutsar gemensamt, har för avsikt att tillsammans med länstrafikhuvudmannen Skånetrafiken utveckla ett nytt trafikkoncept, som både ger en allmän kollektivtrafikservice och sådan trafik, som grundskolorna behöver. Trafikkonceptet utvecklas i enlighet med råd, som såväl Kollektivtrafikkommittén ger i sitt slutbetänkande 2003 som Region Skånes kollektivtrafiknämnd ger i rapporten Med buss i Skåne strategi för busstrafiken, 2006 vad gäller utvecklingen av svag trafik. Kommunernas regelverk är i stora delar likalydande. Definitioner Med skolresa avses i detta regelverk ett samlingsbegrepp för resan till och från skolan, som bekostas av kommunen och utförs i direkt anslutning till skolans start på morgonen och avslut på eftermiddagen. Med skoltransport avses i detta regelverk en av kommunen bekostad skolresa, som utförs med allmänna kommunikationer eller som helt eller delvis är finansierad av kommunen men anordnas av elevens vårdnadshavare. Med skolskjuts avses av kommunen för ändamålet särskilt anordnad och bekostad skolresa enligt skolskjutsförordningen (SFS 1970:340). Med särskild skolskjuts menas skolresa som anordnas på ett särskilt sätt eller med ett särskilt fordon på grund av att eleven har ett funktionshinder. Särskild skolskjuts kan utföras med personbil, anordnad buss eller allmänna kommunikationer, med eller utan ledsagning. Skoltransport Berättigande till skoltransport Berättigad till skoltransport är elev, som är folkbokförd i Helsingborgs stad; går i en skola, som ligger i kommunen eller i en kranskommun; och

113 har en gång- eller cykelväg till skolan, som ligger utanför ett för den aktuella årskursen markerat område runt skolan Elev är berättigad till skoltransport till och från skolan i anslutning till skolans början och slut. Hemmet utgörs av folkbokföringsadress inom kommunen samt vid så kallat växelvis boende alternativadress inom kommunen eller i en kranskommun. Ligger skolan och/eller alternativadressen utanför ett område, som begränsas av kommunen och kranskommunerna, får eleven ersättning, som om skolan och alternativadressen ligger inom kommunen eller kranskommunerna. Merkostnaden får elevens vårdnadshavare stå för. Ansökan skall lämnas till kommunen. Tillstånd till skoltransport Beslut om skoltransport fattas med stöd av Skollagen 4 kap. 4 samt 6 kap. 4. Kommunen beslutar om skoltransport, som är ett bidrag för resor med allmänna kommunikationer. Bidraget utbetalas normalt genom att eleven får ett färdbevis för resa med allmänna kommunikationer. Resebidrag kan, efter särskild prövning av kommunen, utbetalas genom kontant reskostnadsersättning. Kontantbidraget är ett belopp, som motsvarar högst kostnaden för resa med allmänna kommunikationer. Föreligger någon form av skolrelaterade skäl till att en elev ska få tillstånd till skoltransport, får rektor eller annan av skol- och fritidsnämnden utsedd besluta om sådant tillstånd. Kommunen ger eleven färdbevis och den aktuella skolan eller berörd nämnd faktureras för kostnaden. Skolskjuts Berättigande till skolskjuts Berättigad till skolskjuts är elev, som är folkbokförd i Helsingborgs stad går i en skola som är elevens närområdesskola bor utanför det för den aktuella årskursen markerade området runt skolan har funktionshinder, som inte gör det möjligt att promenera eller resa med allmänna kommunikationer på grund av särskilda skäl inte bedöms kunna ta sig till och från skolan på egen hand Skolskjuts anordnas mellan skolskjutshållplats närmast hemmet och skolan i anslutning till skoldagens början och slut. Hemmet utgörs av folkbokföringsadress och i förekommande fall alternativadress vid s.k. växelvis boende, om denna adress är belägen inom den aktuella skolans så kallade närområde. Om alternativadressen ligger utanför närområdet gäller bestämmelserna om skoltransport. Skolskjuts anordnas för det antal skoldagar, som fastställs för varje skolår.

114 Tillstånd till skolskjuts Kommunen beslutar om skolskjuts med stöd av skollagen 4 kap. 7 samt 6 kap. 6. Elev, som på grund av färdvägens längd, trafikförhållandena eller andra särskilda omständigheter vad avser skolvägens karaktär, inte kan ta sig till och från skolan till fots, med cykel eller med allmänna kommunikationer, ska få tillstånd till skolskjuts. Tillstånd kan utfärdas för kortare perioder, t ex om trafikförhållandena ändras temporärt. Elev kan också på grund av andra särskilda omständigheter, knutna till eleven, få skolskjuts, trots att hemmet ligger inom det för årskursen markerade området runt skolan. Har en elev fått tillstånd till skolskjuts av dessa skäl, ska kommunen gemensamt tillsammans med eleven och dennes vårdnadshavare, undersöka om eleven på sikt kan resa med allmänna kommunikationer. Ansökan om tillstånd till skolskjuts lämnas av elevens vårdnadshavare till kommunen alternativt rektor vid den skola, där eleven är placerad. Beslut fattas av kommunen efter samråd med rektor, polismyndighet och väghållare. Skolskjutstillståndet ska omprövas om de omständigheter, som tillståndet har baserats på, har förändrats. Anordnande av skolskjuts Skolskjuts utförs normalt med skolskjutslinjer av buss eller personbil. För varje linje fastställs ett upptagningsområde. Upptagningsområdet finns inritat på en skolskjutskarta. Upptagningsområdet fastställs av kommunen. För varje skolskjutslinje gäller fastställda hållplatser. Dessa beslutas efter samråd med väghållare och polis. Behov av särskild service för elev med funktionshinder bedöms för varje elev i samråd mellan vårdnadshavare och kommunen. För en elev, som har tillstånd till skolskjuts, som innefattar ledsagare, gäller, att ledsagare måste medfölja under resan samt att transporten skall dimensioneras så, att både eleven och ledsagaren kan följa med. Den, som avlönar ledsagaren, svarar för ledsagarens eventuella anslutningsresor till och från skolskjutshållplatsen. Om det är praktiskt lämpligt, att anslutningsresorna görs med skolskjuts, är kommunen skyldig att utföra dem. Vid upphandling av skolskjutsar ska föreskrivas, att alla elever ska ha sittplats med bälte samt att i övrigt Skånetrafikens kvalitets- och säkerhetspolicy ska tillämpas så, som den uttrycks i Skånetrafikens upphandlingsunderlag för serviceresor. Icke skoltransport- eller skolskjutsberättigad elev, som önskar resa med skolskjutstur, får följa med, om högsta antalet passagerare för fordonet inte överskrids. Kommunen har rätt att ta ut en avgift som motsvarar kollektivtrafikavgift för elever som inte är skolskjuts- eller skoltransportberättigade. Särskild skolskjuts Berättigande till särskild skolskjuts Elev, som p.g.a. funktionshinder eller andra särskilda omständigheter inte kan genomföra sina skolresor med skoltransport eller skolskjuts, ska få tillstånd till särskild skolskjuts.

115 Tillstånd till särskild skolskjuts Kommunen beslutar om särskild skolskjuts med stöd av skollagen 4 kap. 7 samt 6 kap. 6. Har en elev fått tillstånd till särskild skolskjuts, ska kommunen tillsammans med eleven och dennes vårdnadshavare undersöka om eleven på sikt kan resa med skolskjuts eller skoltransport. Detta kan t.ex. förberedas genom specialupplagd bussträning. Tillståndet till särskild skolskjuts ska omprövas, om de omständigheter, som tillståndet har baserats på, har förändrats. Anordnande av särskild skolskjuts Särskild skolskjuts anordnas för det antal skoldagar, som fastställs för varje skolår. För funktionshindrad elev jämställs färdtjänst med allmänna kommunikationer. Detta innebär, att en färdtjänstberättigad elev, som väljer att gå i annan skola än den, som kommunen anvisat, kan resa färdtjänst till och från skolan. Särskild skolskjuts utförs med buss, personbil eller specialfordon mellan elevens hem och skolan. Den särskilda skolskjutsen kan också utföras schemalagt till eller från en fritidstillsyn i anslutning till skoltiderna eller mellan hemmet och fritidstillsynen under lov och studiedagar. Icke skoltransport- eller skolskjutsberättigad elev, som önskar resa med särskild skolskjuts, får följa med, om högsta antalet passagerare för fordonet inte överskrids. Kommunen har rätt att ta ut en avgift, som motsvarar kollektivtrafikavgift för elever, som inte är skolskjuts- eller skoltransportberättigade. För en elev, som har tillstånd till särskild skolskjuts, som innefattar ledsagare, gäller att ledsagare måste medfölja under resan samt att transporten skall dimensioneras så, att både eleven och ledsagaren kan följa med. Den, som avlönar ledsagaren, svarar för ledsagarens eventuella anslutningsresor till och från den särskilda skolskjutsen. Om det är praktiskt lämpligt att anslutningsresorna görs med skolskjuts, är kommunen skyldig att utföra dem. Handläggning av frågor som rör skolresor Stadsbyggnadsnämnden ansvarar för skoltransporter, skolskjutsar och särskild skolskjuts i Helsingborgs stad. Inom ramen för tillämpliga lagar och förordningar samt av kommunfullmäktige fastställt regelverk ska stadsbyggnadsnämnden efter samråd med skol- och fritidsnämnden fastställa detaljerade anvisningar för skoltransporter, skolskjutsar och särskilda skolskjutsar. Respektive skola svarar för att de uppgifter, som krävs för skolskjutstillstånd, tidtabeller, dimensionering av fordon m.m. lämnas till stadsbyggnadsnämnden för såväl den löpande trafikplaneringen som för det löpande budgetarbetet.

116 Respektive skola ska ge eleverna erforderlig information om resmöjligheter, ordningsföreskrifter m.m.. Skolan skall också ge eleverna de kunskaper de behöver för att kunna ta sig till och från skolan på ett rationellt, trafiksäkert och i övrigt betryggande sätt. Ansvarsfördelning Kommunen och elevens vårdnadshavare har i normalfallet ett delat ansvar för elevens förflyttningar mellan hemmet och skolan, då dessa sker i direkt anslutning till skolans start och slut utan omväg och på det sätt kommunen anvisat. Vårdnadshavaren bär det fulla ansvaret, om förflyttningen sker vid annan tidpunkt, längs annan sträcka eller på annat sätt, än vad som anvisats från kommunen eller som kan anses normalt, när eleven ifråga skall förflytta sig mellan hemmet och skolan. Vårdnadshavaren har också det fulla ansvaret för hela förflyttningen mellan hemmet och skolan, när eleven reser mellan annan adress än folkbokföringsadressen och skolan eller går i en skola, som vårdnadshavaren valt. Kommunen har huvudansvaret för elevens transporter mellan den hållplats, där eleven påbörjar eller avslutar sin resa i närheten av hemmet, och skolan, då eleven åker skolskjuts eller särskild skolskjuts. Vårdnadshavaren har huvudansvaret för elevens förflyttning mellan hemmet och hållplatsen samt elevens vistelse på hållplatsen vid hemmet. Elev som flyttar under pågående läsår För elev, som flyttar till en annan adress i kommunen under det pågående skolåret och väljer att gå kvar i sin gamla skola, tillämpas villkoren för skoltransport, skolskjuts och särskild skolskjuts utifrån den nya bostadsadressen omgående, då eleven flyttar. För elev, som flyttar till en adress utanför kommunen under pågående skolår och väljer att gå kvar i sin gamla skola, tillämpas de villkor för skoltransport, skolskjuts och särskild skolskjuts, som gäller i den nya kommunen. Tillfälligt funktionshinder hos en elev Särskilt anpassade transporter för en elev, som har tillfälligt funktionshinder, t.ex. efter en olycka, hanteras i enlighet med elevens försäkringar. Rektor vid respektive skola ansvarar för hanteringen av sådana ärenden. Ordningsföreskrifter Ordningsföreskrifter för resa med skolskjuts eller särskild skolskjuts fastställs av kommunen. För resa med allmänna kommunikationer gäller de föreskrifter, som meddelas av trafikhuvudmannen samt i förekommande fall sådana tillägg, som kommunen kan komma att fastställa. Skolan är skyldig att tillse, att eleverna informeras om gällande ordningsföreskrifter samt att kontrollera, att de efterlevs.

117 Elev, som trots upprepade tillsägelser och information till vårdnadshavare inte följer gällande föreskrifter, kan fråntagas sitt skoltransport- eller skolskjutstillstånd. Sådant beslut fattas av stadsbyggnadsnämnden efter samråd med rektor. Fastställande av skolas närområde Stadsbyggnadsnämnden beslutar om vilka upptagningsområden, närområden, som skall tillämpas för respektive skola. Övrigt Skolan ska tillse, att schemaläggningen så långt möjligt anpassas till en rationell och effektiv uppbyggnad av transportsystemet för de elever, som är berättigade till skoltransport eller skolskjuts. Skolornas planeringsunderlag ska lämnas i så god tid, att ansvariga för skolskjutsar och linjetrafik får en rimlig möjlighet att planera verksamheten. Sker inte detta, riskerar skolan att från eget anslag få finansiera de merkostnader detta medför för skolskjutsorganisationen. Skolan är skyldig att tillse, att eleverna har tillgång till en lokal för exempelvis läxläsning under längre väntetider före eller efter skoltransport eller skolskjuts. Skolan svarar för att en kontaktperson finns tillgänglig per telefon för såväl kommunen, transportören som elevernas vårdnadshavare under tid från det skolresorna påbörjas på morgonen till dess de avslutats på eftermiddagen. Tillämpningsanvisningar Stadsbyggnadsnämnden skall upprätta och fastställa tillämpningsanvisningar avseende regelverk för grund- och särskoleelevers resor i Helsingborgs stad samt ansvara för att reglerna efterlevs. Giltighet Detta regelverk är fastställt av kommunfullmäktige 2007-XX-XX, XX, att tillämpas fr.o.m. läsåret 2008/2009.

118 REGELVERK FÖR GRUND- OCH SÄRSKOLEELEVERS SKOL- RESOR I SVALÖVS KOMMUN Inledning Detta regelverk för grund- och särskoleelevers resor i Svalövs kommun har utarbetats i samarbete med Bjuvs kommun, Helsingborgs stad samt Åstorps kommun. Skälet till att kommunerna samarbetat vid framtagandet av ett nytt regelverk för grundskoleelevers resor är, att kommunerna, som under mer än 10 års tid planerat och upphandlat sina skolskjutsar gemensamt, har för avsikt att tillsammans med länstrafikhuvudmannen Skånetrafiken utveckla ett nytt trafikkoncept, som både ger en allmän kollektivtrafikservice och sådan trafik, som grundskolorna behöver. Trafikkonceptet utvecklas i enlighet med råd, som såväl Kollektivtrafikkommittén ger i sitt slutbetänkande 2003 som Region Skånes kollektivtrafiknämnd ger i rapporten Med buss i Skåne strategi för busstrafiken, 2006 vad gäller utvecklingen av svag trafik. Kommunernas regelverk är i stora delar likalydande. I de delar regelverket är skrivet i kursiv stil kan avvikelser förekomma i förhållande till regelverken i Bjuv, Helsingborg, och Åstorp. Definitioner Med skolresa avses i detta regelverk ett samlingsbegrepp för resan till och från skolan, som bekostas av kommunen och utförs i direkt anslutning till skolans start på morgonen och avslut på eftermiddagen. Med skoltransport avses i detta regelverk en av kommunen bekostad skolresa, som utförs med allmänna kommunikationer eller som helt eller delvis är finansierad av kommunen men anordnas av elevens vårdnadshavare. Med skolskjuts avses av kommunen för ändamålet särskilt anordnad och bekostad skolresa enligt skolskjutsförordningen (SFS 1970:340). Med särskild skolskjuts menas skolresa som anordnas på ett särskilt sätt eller med ett särskilt fordon på grund av att eleven har ett funktionshinder. Särskild skolskjuts kan utföras med personbil, anordnad buss eller allmänna kommunikationer, med eller utan ledsagning. Skoltransport Berättigande till skoltransport Berättigad till skoltransport är elev, som

119 är folkbokförd i Svalövs kommun; går i en anvisad skola, som ligger i kommunen eller i en kranskommun; och har en gång- eller cykelväg till skolan, som ligger utanför det för den aktuella årskursen markerade området runt skolan Elev är berättigad till skoltransport till och från skolan i anslutning till skolans början och slut. Hemmet utgörs av folkbokföringsadress och i vissa fall alternativadress inom kommunen vid så kallat växelvis boende. Alternativadressen kan ligga inom kommunen eller i en kranskommun. Ligger skolan och/eller alternativadressen utanför ett område, som begränsas av kommunen och kranskommunerna får eleven ersättning som om skolan och alternativadressen ligger inom kommunen eller kranskommunerna. Merkostnaden får elevens vårdnadshavare stå för. Ansökan skall lämnas till kommunen. Tillstånd till skoltransport Beslut om skoltransport fattas med stöd av Skollagen 4 kap. 4 samt 6 kap. 4. Kommunen beslutar om skoltransport, som är ett bidrag för resor med allmänna kommunikationer. Bidraget utbetalas normalt genom att eleven får ett färdbevis för resa med allmänna kommunikationer. Resebidrag kan, efter särskild prövning av kommunen, utbetalas genom kontant reskostnadsersättning. Kontantbidraget är ett belopp, som motsvarar högst kostnaden för resa med allmänna kommunikationer. Föreligger någon form av skolrelaterade skäl till att en elev ska få tillstånd till skoltransport, får rektor eller annan av kommunen utsedd besluta om sådant tillstånd. Kommunen ger eleven färdbevis och den aktuella skolan eller berörd nämnd faktureras för kostnaden. Skolskjuts Berättigande till skolskjuts Berättigad till skolskjuts är elev, som är folkbokförd i Svalövs kommun går i en skola som är elevens närområdesskola bor utanför det för den aktuella årskursen markerade området runt skolan har funktionshinder, som inte gör det möjligt att promenera eller resa med allmänna kommunikationer på grund av särskilda skäl inte bedöms kunna ta sig till och från skolan på egen hand Skolskjuts anordnas mellan skolskjutshållplats närmast hemmet och skolan i anslutning till skoldagens början och slut. Hemmet utgörs av folkbokföringsadress och i förekommande fall alternativadress vid s.k. växelvis boende, om denna adress är be-

120 lägen inom den aktuella skolans så kallade närområde. Om alternativadressen ligger utanför närområdet gäller bestämmelserna om skoltransport. Skolskjuts anordnas för det antal skoldagar, som fastställs för varje skolår. Tillstånd till skolskjuts Kommunen beslutar om skolskjuts med stöd av skollagen 4 kap. 7 samt 6 kap. 6. Elev, som på grund av färdvägens längd, trafikförhållandena eller andra särskilda omständigheter vad avser skolvägens karaktär, inte kan ta sig till och från skolan till fots, med cykel eller med allmänna kommunikationer, ska få tillstånd till skolskjuts. Tillstånd kan utfärdas för kortare perioder, t ex om trafikförhållandena ändras temporärt. Elev kan också på grund av andra särskilda omständigheter, knutna till eleven, få skolskjuts trots att hemmet ligger inom det för årskursen markerade området runt skolan. Har en elev fått tillstånd till skolskjuts av dessa skäl, ska kommunen gemensamt tillsammans med eleven och dennes vårdnadshavare, undersöka om eleven på sikt kan resa med allmänna kommunikationer. Ansökan om tillstånd till skolskjuts lämnas av elevens vårdnadshavare till kommunen alternativt rektor vid den skola, där eleven är placerad. Beslut fattas av kommunen efter samråd med rektor, polismyndighet och väghållare. Skolskjutstillståndet ska omprövas om de omständigheter, som tillståndet har baserats på, har förändrats. Anordnande av skolskjuts Skolskjuts utförs normalt med skolskjutslinjer av buss eller personbil. För varje linje fastställs ett upptagningsområde. Upptagningsområdet finns inritat på en skolskjutskarta. Upptagningsområdet fastställs av kommunen. För varje skolskjutslinje gäller fastställda hållplatser. Dessa beslutas efter samråd med väghållare och polis. Behov av särskild service för elev med funktionshinder bedöms för varje elev i samråd mellan vårdnadshavare och kommunen. För en elev, som har tillstånd till skolskjuts, som innefattar ledsagare, gäller, att ledsagare måste medfölja under resan samt att transporten skall dimensioneras så, att både eleven och ledsagaren kan följa med. Den som avlönar ledsagaren svarar för ledsagarens eventuella anslutningsresor till och från skolskjutshållplatsen. Om det är praktiskt lämpligt att anslutningsresorna görs med skolskjuts är kommunen skyldig att utföra dem. Vid upphandling av skolskjutsar ska föreskrivas att alla elever ska ha sittplats med bälte samt att i övrigt Skånetrafikens kvalitets- och säkerhetspolicy ska tillämpas så, som den uttrycks i Skånetrafikens upphandlingsunderlag för serviceresor. Icke skoltransport- eller skolskjutsberättigad elev, som önskar resa med skolskjutstur, får följa med, om högsta antalet passagerare för fordonet inte överskrids. Kommunen

121 har rätt att ta ut en avgift som motsvarar kollektivtrafikavgift för elever som inte är skolskjuts- eller skoltransportberättigade. Särskild skolskjuts Berättigande till särskild skolskjuts Elev, som p.g.a. funktionshinder eller andra särskilda omständigheter inte kan genomföra sina skolresor med skoltransport eller skolskjuts, ska få tillstånd till särskild skolskjuts. Tillstånd till särskild skolskjuts Kommunen beslutar om särskild skolskjuts med stöd av skollagen 4 kap. 7 samt 6 kap. 6. Har en elev fått tillstånd till särskild skolskjuts, ska kommunen tillsammans med eleven och dennes vårdnadshavare undersöka om eleven på sikt kan resa med skolskjuts eller skoltransport. Detta kan t.ex. förberedas genom specialupplagd bussträning. Tillståndet till särskild skolskjuts ska omprövas, om de omständigheter, som tillståndet har baserats på, har förändrats. Anordnande av särskild skolskjuts Särskild skolskjuts anordnas för det antal skoldagar, som fastställs för varje skolår. För funktionshindrad elev jämställs färdtjänst med allmänna kommunikationer. Detta innebär, att en färdtjänstberättigad elev, som väljer att gå i annan skola än den, som kommunen anvisat, kan resa färdtjänst till och från skolan. Särskild skolskjuts utförs med buss, personbil eller specialfordon mellan elevens hem och skolan. Den särskilda skolskjutsen kan också utföras schemalagt till eller från en fritidstillsyn i anslutning till skoltiderna eller mellan hemmet och fritidstillsynen under lov och studiedagar. Icke skoltransport- eller skolskjutsberättigad elev, som önskar resa med särskild skolskjuts, får följa med, om högsta antalet passagerare för fordonet inte överskrids. Kommunen har rätt att ta ut en avgift som motsvarar kollektivtrafikavgift för elever, som inte är skolskjuts- eller skoltransportberättigade. För en elev, som har tillstånd till särskild skolskjuts, som innefattar ledsagare, gäller att ledsagare måste medfölja under resan samt att transporten skall dimensioneras så, att både eleven och ledsagaren kan följa med. Den, som avlönar ledsagaren, svarar för ledsagarens eventuella anslutningsresor till och från den särskilda skolskjutsen. Om det är praktiskt lämpligt att anslutningsresorna görs med skolskjuts är kommunen skyldig att utföra dem.

122 Handläggning av frågor som rör skolresor Kommunen ansvarar för skoltransporter och skolskjutsar och särskild skolskjuts i Svalövs kommun. Inom ramen för tillämpliga lagar och förordningar samt av kommunfullmäktige fastställt regelverk ska kommunen fastställa detaljerade anvisningar för skoltransporter, skolskjutsar och särskilda skolskjutsar. Respektive skola svarar för att de uppgifter, som krävs för skolskjutstillstånd, tidtabeller, dimensionering av fordon m.m. lämnas till kommunen för såväl den löpande trafikplaneringen som för det löpande budgetarbetet. Respektive skola ska ge eleverna erforderlig information om resmöjligheter, ordningsföreskrifter m.m.. Skolan skall också ge eleverna de kunskaper de behöver för att kunna ta sig till och från skolan på ett rationellt, trafiksäkert och i övrigt betryggande sätt. Ansvarsfördelning Kommunen och elevens vårdnadshavare har i normalfallet ett delat ansvar för elevens förflyttningar mellan hemmet och skolan, då dessa sker i direkt anslutning till skolans start och slut utan omväg och på det sätt kommunen anvisat. Vårdnadshavaren bär det fulla ansvaret, om förflyttningen sker vid annan tidpunkt, längs annan sträcka eller på annat sätt, än vad som anvisats från kommunen eller som kan anses normalt när eleven ifråga skall förflytta sig mellan hemmet och skolan. Vårdnadshavaren har också det fulla ansvaret för hela förflyttningen mellan hemmet och skolan, när eleven reser mellan annan adress än folkbokföringsadressen och skolan eller går i en skola, som vårdnadshavaren valt. Kommunen har huvudansvaret för elevens transporter mellan den hållplats, där eleven påbörjar eller avslutar sin resa i närheten av hemmet, och skolan, då eleven åker skolskjuts eller särskild skolskjuts. Vårdnadshavaren har huvudansvaret för elevens förflyttning mellan hemmet och hållplatsen samt elevens vistelse på hållplatsen vid hemmet. Elev som flyttar under pågående läsår För elev, som flyttar till en annan adress i kommunen under det pågående skolåret och väljer att gå kvar i sin gamla skola, tillämpas villkoren för skoltransport, skolskjuts och särskild skolskjuts utifrån den nya bostadsadressen omgående, då eleven flyttar.

123 För elev, som flyttar till en adress utanför kommunen under pågående skolår och väljer att gå kvar i sin gamla skola, tillämpas de villkor för skoltransport, skolskjuts och särskild skolskjuts, som gäller i den nya kommunen. Tillfälligt funktionshinder hos en elev Särskilt anpassade transporter för en elev, som har tillfälligt funktionshinder, t.ex. efter en olycka, hanteras i enlighet med elevens försäkringar. Rektor vid respektive skola ansvarar för hanteringen av sådana ärenden. Ordningsföreskrifter Ordningsföreskrifter för resa med skolskjuts eller särskild skolskjuts fastställs av kommunen. För resa med allmänna kommunikationer gäller de föreskrifter, som meddelas av trafikhuvudmannen samt i förekommande fall sådana tillägg, som kommunen kan komma att fastställa. Skolan är skyldig att tillse, att eleverna informeras om gällande ordningsföreskrifter samt att kontrollera, att de efterlevs. Elev, som trots upprepade tillsägelser och information till vårdnadshavare inte följer gällande föreskrifter, kan fråntagas sitt skoltransport- eller skolskjutstillstånd. Sådant beslut fattas av kommunen efter samråd med rektor. Fastställande av skolas närområde Kommunen beslutar om vilka upptagningsområden, närområden, som skall tillämpas för respektive skola. Övrigt Skolan ska tillse, att schemaläggningen så långt möjligt anpassas till en rationell och effektiv uppbyggnad av transportsystemet för de elever, som är berättigade till skoltransport eller skolskjuts. Skolornas planeringsunderlag ska lämnas i så god tid, att ansvariga för skolskjutsar och linjetrafik får en rimlig möjlighet att planera verksamheten. Sker inte detta, riskerar skolan att från eget anslag finansiera de merkostnader detta medför för skolskjutsorganisationen. Skolan är skyldig att tillse, att eleverna har tillgång till en lokal för exempelvis läxläsning under längre väntetider före eller efter skoltransport eller skolskjuts. Skolan svarar för att en kontaktperson finns tillgänglig per telefon för såväl kommunen, transportören som elevernas vårdnadshavare under tid från det skolresorna påbörjas på morgonen till dess de avslutats på eftermiddagen. Tillämpningsanvisningar Kultur- och utbildningsnämnden skall upprätta och fastställa tillämpningsanvisningar avseende regelverk för grund- och särskoleelevers resor i Svalövs kommun samt ansvara för att reglerna efterlevs. Giltighet Detta regelverk är fastställt av kommunfullmäktige 2007-XX-XX, XX, att tillämpas fr.o.m. läsåret 2008/2009.

124 REGELVERK FÖR GRUND- OCH SÄRSKOLEELEVERS SKOL- RESOR I ÅSTORPS KOMMUN Inledning Detta regelverk för grund- och särskoleelevers resor i Åstorps kommun har utarbetats i samarbete med Bjuvs kommun, Helsingborgs stad samt Svalövs kommun. Skälet till att kommunerna samarbetat vid framtagandet av ett nytt regelverk för grundskoleelevers resor är, att kommunerna, som under mer än 10 års tid planerat och upphandlat sina skolskjutsar gemensamt, har för avsikt att tillsammans med länstrafikhuvudmannen Skånetrafiken utveckla ett nytt trafikkoncept, som både ger en allmän kollektivtrafikservice och sådan trafik, som grundskolorna behöver. Trafikkonceptet utvecklas i enlighet med råd, som såväl Kollektivtrafikkommittén ger i sitt slutbetänkande 2003 som Region Skånes kollektivtrafiknämnd ger i rapporten Med buss i Skåne strategi för busstrafiken, 2006 vad gäller utvecklingen av svag trafik. Kommunernas regelverk är i stora delar likalydande. I de delar regelverket är skrivet i kursiv stil kan avvikelser förekomma i förhållande till regelverken i Bjuv, Helsingborg och Svalöv. Definitioner Med skolresa avses i detta regelverk ett samlingsbegrepp för resan till och från skolan, som bekostas av kommunen och utförs i direkt anslutning till skolans start på morgonen och avslut på eftermiddagen. Med skoltransport avses i detta regelverk en av kommunen bekostad skolresa, som utförs med allmänna kommunikationer eller som helt eller delvis är finansierad av kommunen men anordnas av elevens vårdnadshavare. Med skolskjuts avses av kommunen för ändamålet särskilt anordnad och bekostad skolresa enligt skolskjutsförordningen (SFS 1970:340). Med särskild skolskjuts menas skolresa som anordnas på ett särskilt sätt eller med ett särskilt fordon på grund av att eleven har ett funktionshinder. Särskild skolskjuts kan utföras med personbil, anordnad buss eller allmänna kommunikationer, med eller utan ledsagning. Skoltransport Berättigande till skoltransport Berättigad till skoltransport är elev, som

125 är folkbokförd i Åstorps kommun; går i en anvisad skola, som ligger i kommunen eller i en kranskommun; och har en gång- eller cykelväg till skolan, som ligger utanför det för den aktuella årskursen markerade området runt skolan Elev är berättigad till skoltransport till och från skolan i anslutning till skolans början och slut. Hemmet utgörs av folkbokföringsadress och i vissa fall alternativadress inom kommunen vid så kallat växelvis boende. Alternativadressen kan ligga inom kommunen eller i en kranskommun. Ligger skolan och/eller alternativadressen utanför ett område, som begränsas av kommunen och kranskommunerna får eleven ersättning som om skolan och alternativadressen ligger inom kommunen eller kranskommunerna. Merkostnaden får elevens vårdnadshavare stå för. Ansökan skall lämnas till kommunen. Tillstånd till skoltransport Beslut om skoltransport fattas med stöd av Skollagen 4 kap. 4 samt 6 kap. 4. Kommunen beslutar om skoltransport, som är ett bidrag för resor med allmänna kommunikationer. Bidraget utbetalas normalt genom att eleven får ett färdbevis för resa med allmänna kommunikationer. Resebidrag kan, efter särskild prövning av kommunen, utbetalas genom kontant reskostnadsersättning. Kontantbidraget är ett belopp, som motsvarar högst kostnaden för resa med allmänna kommunikationer. Föreligger någon form av skolrelaterade skäl till att en elev ska få tillstånd till skoltransport, får rektor eller annan av kommunen utsedd besluta om sådant tillstånd. Kommunen ger eleven färdbevis och den aktuella skolan eller berörd nämnd faktureras för kostnaden. Skolskjuts Berättigande till skolskjuts Berättigad till skolskjuts är elev, som är folkbokförd i Åstorps kommun går i en skola som är elevens närområdesskola bor utanför det för den aktuella årskursen markerade området runt skolan har funktionshinder, som inte gör det möjligt att promenera eller resa med allmänna kommunikationer på grund av särskilda skäl inte bedöms kunna ta sig till och från skolan på egen hand Skolskjuts anordnas mellan skolskjutshållplats närmast hemmet och skolan i anslutning till skoldagens början och slut. Hemmet utgörs av folkbokföringsadress och i förekommande fall alternativadress vid s.k. växelvis boende, om denna adress är be-

126 lägen inom den aktuella skolans så kallade närområde. Om alternativadressen ligger utanför närområdet gäller bestämmelserna om skoltransport. Skolskjuts anordnas för det antal skoldagar, som fastställs för varje skolår. Tillstånd till skolskjuts Kommunen beslutar om skolskjuts med stöd av skollagen 4 kap. 7 samt 6 kap. 6. Elev, som på grund av färdvägens längd, trafikförhållandena eller andra särskilda omständigheter vad avser skolvägens karaktär, inte kan ta sig till och från skolan till fots, med cykel eller med allmänna kommunikationer, ska få tillstånd till skolskjuts. Tillstånd kan utfärdas för kortare perioder, t ex om trafikförhållandena ändras temporärt. Elev kan också på grund av andra särskilda omständigheter, knutna till eleven, få skolskjuts trots att hemmet ligger inom det för årskursen markerade området runt skolan. Har en elev fått tillstånd till skolskjuts av dessa skäl, ska kommunen gemensamt tillsammans med eleven och dennes vårdnadshavare, undersöka om eleven på sikt kan resa med allmänna kommunikationer. Ansökan om tillstånd till skolskjuts lämnas av elevens vårdnadshavare till kommunen alternativt rektor vid den skola, där eleven är placerad. Beslut fattas av kommunen efter samråd med rektor, polismyndighet och väghållare. Skolskjutstillståndet ska omprövas om de omständigheter, som tillståndet har baserats på, har förändrats. Anordnande av skolskjuts Skolskjuts utförs normalt med skolskjutslinjer av buss eller personbil. För varje linje fastställs ett upptagningsområde. Upptagningsområdet finns inritat på en skolskjutskarta. Upptagningsområdet fastställs av kommunen. För varje skolskjutslinje gäller fastställda hållplatser. Dessa beslutas efter samråd med väghållare och polis. Behov av särskild service för elev med funktionshinder bedöms för varje elev i samråd mellan vårdnadshavare och kommunen. För en elev, som har tillstånd till skolskjuts, som innefattar ledsagare, gäller, att ledsagare måste medfölja under resan samt att transporten skall dimensioneras så, att både eleven och ledsagaren kan följa med. Den som avlönar ledsagaren svarar för ledsagarens eventuella anslutningsresor till och från skolskjutshållplatsen. Om det är praktiskt lämpligt att anslutningsresorna görs med skolskjuts är kommunen skyldig att utföra dem. Vid upphandling av skolskjutsar ska föreskrivas att alla elever ska ha sittplats med bälte samt att i övrigt Skånetrafikens kvalitets- och säkerhetspolicy ska tillämpas så, som den uttrycks i Skånetrafikens upphandlingsunderlag för serviceresor. Icke skoltransport- eller skolskjutsberättigad elev, som önskar resa med skolskjutstur, får följa med, om högsta antalet passagerare för fordonet inte överskrids. Kommunen

127 har rätt att ta ut en avgift som motsvarar kollektivtrafikavgift för elever som inte är skolskjuts- eller skoltransportberättigade. Särskild skolskjuts Berättigande till särskild skolskjuts Elev, som p.g.a. funktionshinder eller andra särskilda omständigheter inte kan genomföra sina skolresor med skoltransport eller skolskjuts, ska få tillstånd till särskild skolskjuts. Tillstånd till särskild skolskjuts Kommunen beslutar om särskild skolskjuts med stöd av skollagen 4 kap. 7 samt 6 kap. 6. Har en elev fått tillstånd till särskild skolskjuts, ska kommunen tillsammans med eleven och dennes vårdnadshavare undersöka om eleven på sikt kan resa med skolskjuts eller skoltransport. Detta kan t.ex. förberedas genom specialupplagd bussträning. Tillståndet till särskild skolskjuts ska omprövas, om de omständigheter, som tillståndet har baserats på, har förändrats. Anordnande av särskild skolskjuts Särskild skolskjuts anordnas för det antal skoldagar, som fastställs för varje skolår. För funktionshindrad elev jämställs färdtjänst med allmänna kommunikationer. Detta innebär, att en färdtjänstberättigad elev, som väljer att gå i annan skola än den, som kommunen anvisat, kan resa färdtjänst till och från skolan. Särskild skolskjuts utförs med buss, personbil eller specialfordon mellan elevens hem och skolan. Den särskilda skolskjutsen kan också utföras schemalagt till eller från en fritidstillsyn i anslutning till skoltiderna eller mellan hemmet och fritidstillsynen under lov och studiedagar. Icke skoltransport- eller skolskjutsberättigad elev, som önskar resa med särskild skolskjuts, får följa med, om högsta antalet passagerare för fordonet inte överskrids. Kommunen har rätt att ta ut en avgift som motsvarar kollektivtrafikavgift för elever, som inte är skolskjuts- eller skoltransportberättigade. För en elev, som har tillstånd till särskild skolskjuts, som innefattar ledsagare, gäller att ledsagare måste medfölja under resan samt att transporten skall dimensioneras så, att både eleven och ledsagaren kan följa med. Den, som avlönar ledsagaren, svarar för ledsagarens eventuella anslutningsresor till och från den särskilda skolskjutsen. Om det är praktiskt lämpligt att anslutningsresorna görs med skolskjuts är kommunen skyldig att utföra dem.

128 Handläggning av frågor som rör skolresor Kommunen ansvarar för skoltransporter och skolskjutsar och särskild skolskjuts i Åstorps kommun. Inom ramen för tillämpliga lagar och förordningar samt av kommunfullmäktige fastställt regelverk ska kommunen fastställa detaljerade anvisningar för skoltransporter, skolskjutsar och särskilda skolskjutsar. Respektive skola svarar för att de uppgifter, som krävs för skolskjutstillstånd, tidtabeller, dimensionering av fordon m.m. lämnas till kommunen för såväl den löpande trafikplaneringen som för det löpande budgetarbetet. Respektive skola ska ge eleverna erforderlig information om resmöjligheter, ordningsföreskrifter m.m.. Skolan skall också ge eleverna de kunskaper de behöver för att kunna ta sig till och från skolan på ett rationellt, trafiksäkert och i övrigt betryggande sätt. Ansvarsfördelning Kommunen och elevens vårdnadshavare har i normalfallet ett delat ansvar för elevens förflyttningar mellan hemmet och skolan, då dessa sker i direkt anslutning till skolans start och slut utan omväg och på det sätt kommunen anvisat. Vårdnadshavaren bär det fulla ansvaret, om förflyttningen sker vid annan tidpunkt, längs annan sträcka eller på annat sätt, än vad som anvisats från kommunen eller som kan anses normalt när eleven ifråga skall förflytta sig mellan hemmet och skolan. Vårdnadshavaren har också det fulla ansvaret för hela förflyttningen mellan hemmet och skolan, när eleven reser mellan annan adress än folkbokföringsadressen och skolan eller går i en skola, som vårdnadshavaren valt. Kommunen har huvudansvaret för elevens transporter mellan den hållplats, där eleven påbörjar eller avslutar sin resa i närheten av hemmet, och skolan, då eleven åker skolskjuts eller särskild skolskjuts. Vårdnadshavaren har huvudansvaret för elevens förflyttning mellan hemmet och hållplatsen samt elevens vistelse på hållplatsen vid hemmet. Elev som flyttar under pågående läsår För elev, som flyttar till en annan adress i kommunen under det pågående skolåret och väljer att gå kvar i sin gamla skola, tillämpas villkoren för skoltransport, skolskjuts och särskild skolskjuts utifrån den nya bostadsadressen omgående, då eleven flyttar. För elev, som flyttar till en adress utanför kommunen under pågående skolår och väljer att gå kvar i sin gamla skola, tillämpas de villkor för skoltransport, skolskjuts och särskild skolskjuts, som gäller i den nya kommunen.

129 Tillfälligt funktionshinder hos en elev Särskilt anpassade transporter för en elev, som har tillfälligt funktionshinder, t.ex. efter en olycka, hanteras i enlighet med elevens försäkringar. Rektor vid respektive skola ansvarar för hanteringen av sådana ärenden. Ordningsföreskrifter Ordningsföreskrifter för resa med skolskjuts eller särskild skolskjuts fastställs av kommunen. För resa med allmänna kommunikationer gäller de föreskrifter, som meddelas av trafikhuvudmannen samt i förekommande fall sådana tillägg, som kommunen kan komma att fastställa. Skolan är skyldig att tillse, att eleverna informeras om gällande ordningsföreskrifter samt att kontrollera, att de efterlevs. Elev, som trots upprepade tillsägelser och information till vårdnadshavare inte följer gällande föreskrifter, kan fråntagas sitt skoltransport- eller skolskjutstillstånd. Sådant beslut fattas av kommunen efter samråd med rektor. Fastställande av skolas närområde Kommunen beslutar om vilka upptagningsområden, närområden, som skall tillämpas för respektive skola. Övrigt Skolan ska tillse, att schemaläggningen så långt möjligt anpassas till en rationell och effektiv uppbyggnad av transportsystemet för de elever, som är berättigade till skoltransport eller skolskjuts. Skolornas planeringsunderlag ska lämnas i så god tid, att ansvariga för skolskjutsar och linjetrafik får en rimlig möjlighet att planera verksamheten. Sker inte detta, riskerar skolan att från eget anslag finansiera de merkostnader detta medför för skolskjutsorganisationen. Skolan är skyldig att tillse, att eleverna har tillgång till en lokal för exempelvis läxläsning under längre väntetider före eller efter skoltransport eller skolskjuts. Skolan svarar för att en kontaktperson finns tillgänglig per telefon för såväl kommunen, transportören som elevernas vårdnadshavare under tid från det skolresorna påbörjas på morgonen till dess de avslutats på eftermiddagen. Tillämpningsanvisningar Bildningsnämnden skall upprätta och fastställa tillämpningsanvisningar avseende regelverk för grund- och särskoleelevers resor i Åstorps kommun samt ansvara för att reglerna efterlevs. Giltighet Detta regelverk är fastställt av kommunfullmäktige 2007-XX-XX, XX, att tillämpas fr.o.m. läsåret 2008/2009.

130 Bilaga D Ur Nordvästra Skånes Tidningar Skolskjuts fråga över kommungränserna Reglerna för skolskjuts borde samordnas. Det tycker bland annat Klippans bun-ordförande Madeleine Atlas (C) som lyft frågan i Skåne Nordvästs kollektivtrafikgrupp. KLIPPAN/ÖRKELLJUNGA. De senaste åren har Klippans kommun fått en ström av överklagande av skolskjutsbeslut. Merparten har uppstått dels ur beslutet att lägga ner högstadiet i Östra Ljungby, och dels efter godkännandet av friskolan Petersven i Klippans tätort. I Östra Ljungby fick högstadienedläggningen till följd att många elever valde skolor i andra kommuner. Föräldrarna har sedan kämpat för att kommunen skulle ge deras barn samma rätt till ett skolkort på linjebussarna som de hade fått om de gått kvar. Klippan vann i förvaltningsrätten och har nu dessutom från hösten tagit tillbaka skolskjutsarna i egen regi. Motiveringen var bland annat att linjetrafikens bussar inte stannar vid Nya Snyggatorpsskolan. Det är ett beslut som ordförande Madeleine Atlas omvärderat. Då tyckte jag att det var ett bra sätt att bemöta missnöjet från föräldrar i Östra Ljungby, men nu inser jag värdet av att samordna skolskjuts och linjetrafik för att stärka kollektivtrafiken. Det är ju för allas bästa, säger hon. Som nybliven medlem i Skåne Nordvästs kollektivtrafikgrupp har hon lyft frågan om bättre samordning mellan kommunernas riktlinjer för skolskjutsar. Hennes tanke är att man först ska utreda praktiska frågor om ansvar, försäkringar och i ett senare skede jobba för ett bättre samarbete med Skånetrafiken. Liknande tankar finns hos Örkelljungas kommunalråd Carina Zachau (M) som också sitter i kollektivtrafikgruppen. Där berättade hon att kollektivtrafiknämnden gett tydliga signaler om att den svaga trafiken till orten kommer att försämras ännu mer om inte kommunen och region Skåne lyckas att samordna sina trafikresurser bättre. Frågan ska nu behandlas vidare i Skåne Nordväst styrelse. Annsofie Wieland annsofie.wieland@hd.se

131 Bilaga E Ur Helsingborgs Dagblad/Nordvästra Skånes Tidningar Ny lag kan öppna upp för skolskjuts ÄNGELHOLM. I Helsingborg får även de elever som väljer en friskola ett busskort om de bor tillräckligt långt ifrån skolan. Men i Ängelholm får grundskoleelever skolskjuts endast till den skola kommunen anvisat, det vill säga den kommunala skolan i det rektorsområde där barnet bor. Föräldrar med barn i friskolor har tidigare känt sig missgynnade på grund av reglerna. Och på Vejbystrands skola och förskola tror rektor Iréne Gustavsson att rätt till skolskjuts skulle kunna öka intresset för att sätta sina barn i friskola. Nu öppnar den nya skollagen upp för de föräldrar som vill få frågan prövad. I de fall skolskjuts kan ske utan organisatoriska eller ekonomiska svårigheter ska den ordnas även till elever i friskolor, står det numera i lagen. Vad som är ekonomiska eller organisatoriska svårigheter är en tolkningsfråga. Men i och med den nya lagen ska rätten till skolskjuts prövas även för elever i fri-skola, säger Ann-Louise Thögersen, på Skolverket. Barn- och utbildningsförvaltningens chef Tony Mufic vet inte vad den nya lagstiftningen kan komma att innebära för Ängelholms del förrän det blir prejudikat i andra instanser. Det här är en fråga som prövas på flera håll. Blir det vidare tillämpning får det ekonomiska konsekvenser för kommunen, säger han. Enligt barn- och utbildningsnämndens ordförande Sven-Ingvar Borgquist (M) är det idag inte aktuellt att ge friskoleeleverna busskort. Att ge alla rätt till skolskjuts i en kommun med mycket landsbygd skulle kunna bli förenat med både stora kostnader och svår administration, säger han. Får inte valfriheten kosta? Jo, men frågan är hur mycket. Vi har ett ansträngt budgetläge där alla kostnader måste vägas mot varandra, säger Sven-Ingvar Borgquist. Tove Scherman tove.scherman@hd.se

132 Bilaga 7 Grundläggande villkor för reglerna i Söderåstrafikområdet Skollagen, skolskjutsförordningen, kommunens regelverk Linjetrafik skall alltid vara det första valet Fyra kommuner (Bjuv, Helsingborg, Svalöv och Åstorp beslutade under 2007 om att tillämpa i stora delar likalydande regelverk för grund- och särskoleelevers resor. Vilken buss ska eleverna åka med på en sträcka där det finns både skolbus och linjebuss? Begreppsdefinitioner Skoltransport resa med allmänna kommunikationer till elevens närområdes skola, annan kommunal eller fristående skola i kommunen, i en kranskommun eller i nordvästra Skåne

133 Skolskjuts resa med särskilt anordnat fordon till närområdes skolan Särskild skolskjuts resa som anordnas särskilt för elever med funktionshinder Längden på elevens gång- eller cykelväg till skolan avgör om en elev har rätt till skoltransport / skolskjuts Elever med funktionshinder kan vara berättigade skoltransport alternativt skolskjuts av särskilda skäl Vid skolskjuts alternativt skoltransport till elevens närområdesskola kan en elev på grund av trafikförhållanden eller andra särskilda omständigheter vad avser skolvägens karaktär vara berättigad resa trots att inte avståndet är tillräckligt långt Skolresa mellan hemmet och skolan Elevens hem utgörs av folkbokföringsadressen inom kommunen samt vid så kallat växelvis boende alternativadress inom kommunen eller i en kranskommun Eleven kan från folkbokföringsadressen gå/cykla till skolan eller åka skolskjuts, skoltransport. Från alternativ adressen kan samma elev gå/cykla eller vara berättigad skoltransport till skolan. Går skolskjuts i området får eleven gärna åka med där Skoltransport ger eleven fler valmöjligheter samt ställer nya krav på trafikplanerare och schemaläggare i skolan Eleverna kommer i kontakt med kollektivtrafiken Skolresor jämställs med arbetsresor och hjälper till att skapa ett underlag för bättre kollektivtrafik Victoria Johansson