TPU Delrapport de tre första åren

Transkript

1 TPU Delrapport de tre första åren 1

2 I N N E H Å L L 4 Förord 6 Arbetssättet 7 Citat 11 Historik 12 Påbörjade projekt 14 Förslagsverksamheten på linjer med TPU 15 Positiva effekter på produktiviteten pilotobjekten Haspel FSI Trimvalsverk 18 Utvecklingen av akutunderhåll 19 Fler positiva effekter 20 Nyttan av gemensamma verktyg besparingar verktyg exempel Kontinuerlig glödgningslinje och Prelaq 21 Påverkan på arbetsmiljö och säkerhet Synpunkter från Metalls huvudskyddsombud Punkter med skyddssynpunkt Bryt & Låstavlor Utveckling av sjukfrånvaro 22 Brandsäkerhet Uttalande från försäkringsrådgivare Synergieffekt Brand/säkerhet TPU Antal läckor/städpunkter/kabelsanering 24 Industrimiljöanalyser IMA 28 Utbildning och information 28 Studiebesök 28 TAK-tal 29 CIP 30 Miljö 31 Bilder före och efter Storrengöring på Metallbeläggningslinje

3 Förord TPU-projektet inom Valsning och Beläggning på SSAB Tunnplåt i Borlänge är unikt för svensk tung industri. Både med tanke på mängden resurser och hur projektet har genomförts. Som mest har 29 personer arbetat på heltid med projektet. Målet på lång sikt är att införa operatörsunderhåll, och på kort sikt att skapa förutsättningar för detta. Ett annat viktigt mål är att öka produktionspersonalens engagemang och kunskap om sina maskiner. Resultatet ska bli ökad tillgänglighet, anläggningsutnyttjande och kvalitet. Med andra ord våra TAKtal. Detta uppnås genom en mängd aktiviteter, vars syfte är att förändra attityder, som i sin tur ökar engagemanget. För att på så sätt kunna ta tillvara den breda kompetens och kunskap som medarbetarna besitter. Sommaren 2001 fick jag uppdraget att införa Förstalinjens operatörsunderhåll, eller Totalt Produktivt Underhåll (TPU), som det döptes om till. Jag fick tre medhjälpare med mig från starten. Alla tre visade sig vara helt rätt för projektet. Deras bidrag till projektet kan inte nog betonas. Vår kunskap i ämnet var minst sagt låg. Den första tiden ägnade vi åt att lära oss allt om TPU, genom studier, studiebesök och diskussioner med utomstående konsulter. En stor del av tiden gick också åt till att förbereda oss inför att ta emot de 15 medarbetare som skulle ingå i projektet, och kom att kallas för TPU:s resursgrupp. Vi förstod tidigt att om vi ska lyckas måste vi skapa ett eget koncept som passar vår verksamhet. Vi hade stött på många liknande projekt som hade misslyckats just på grund av att de inte var anpassade för verksamheten. Jag kan inte nog betona hur mycket resursgruppen och koordinatorerna har bidragit till och fortfarande bidrar till projektets framgångar. De har alla helhjärtat trott på konceptet och arbetat hårt för att införa TPU. En annan viktig framgångsfaktor är fackens positiva inställning till TPU. Vi får inte heller glömma att det är operatörerna och reparatörerna som utför TPU i vardagen som gör att det överhuvudtaget går att förändra arbetssättet. Den tyngsta bördan bärs som alltid av förstalinjens chefer. Utan deras uppoffringar och slit hade vi nog inte kommit så långt. På Kontinuerliga glödgningslinjen hade man i och med starten av projektet Line check redan påbörjat resan mot operatörsunderhåll. Där fanns redan en motiverad ledning och operatörer vilket har hjälpt oss mycket. Folket på Kontinuerliga glödgningslinjen fungerar fortfarande som bollplank när det gäller att utveckla och testa de nya stegen. En annan framgångsfaktor är vårt samarbete med GR Sanering AB, Hofors, och konceptet Progress. GR:s konsulter lägger ner mycken möda på att övertyga personalen om vad renhet, ordning och reda betyder för produktionsresultatet. GR Sanerings personals kunnande och positiva inställning har gjort arbetet till ett nöje för alla inblandade. Utan detta samarbete hade projektets hittills lyckade resultat varit omöjligt. Det har varit tre mycket lärorika och intressanta år. Jag vill också peka på det kloka och unika i att ta tillvara övertaliga medarbetare och deras kunskap. Hela resursgruppen har sitt ursprung från den övertalighet som uppstod i och med omorganisationen av underhållet. Jag tror att alla som har kommit i kontakt med någon eller några i resursgruppen kan vittna om deras engagemang, kreativitet och goda humör. Flera av dem lämnar projektet när de går i pension, andra när de så småningom får andra sysslor inom företaget, och TPU-trappan där är jag övertygad om att de kommer att fortsätta att bidra till SSAB Tunnplåts framgångar. Jag känner stolthet och stor tillfredsställelse när jag gör ett besök i produktionen och ser hur allt har förändrats. På i stort sett alla arbetsplatser har TPU satt sina spår. Vi kan nu visa upp en anläggning som är ren och snygg och där ordning och reda råder. Att träffa medarbetare som på ett positivt sätt beskriver hur deras arbetsplats/arbetssituation har förändrats gör mig glad. Detta kan också sammanfattas i att vi har ökat vårt kvalitetsintryck och påbörjat resan mot ett nytt arbetssätt. Det vittnar också responsen från våra externa besökare om. Till sist måste jag få nämna ledningen för Valsning och Beläggning med Bo-Erik Wennberg i spetsen. Utan deras mod att släppa till resurser och tålamod hade inget av det som beskrivs i rapporten kunnat förverkligats. Detta mod måste bestå för att arbetssättet ska kunna bevaras och utvecklas. Jag tycker att alla inom SSAB Tunnplåt ska känna stolthet över TPU-projektet. Jan Andersson, projektledare 4 5

4 Arbetsättet i någorlunda kronologisk ordning 1. Information till alla berörda. 2. Kartläggning av nuläge, görs i enkätform (GR Industrimiljö IMA). Både mjuka och hårda frågor ställs. Svaren utgör sedan underlag vid skapande av ordning och reda. Åtgärder av sånt som medarbetarna tycker är viktigt. 3. Alla inbjuds till en endagsutbildning om TPU. 4. Arbetsplatsen inventeras där allt ifrågasätts. Varje anmärkning får en egen punkt på listan, och en ägare till varje problem utses. Problem som inte kan åtgärdas direkt förs över till en problempool, förbättringsgrupper mjukstartar. Nu startar det kontinuerliga förbättringsarbetet för såväl arbetsmiljö som att skapa förutsättningar för det framtida operatörsunderhållet. 5. Rengöringsanalys enligt GR:s koncept påbörjas, och ligger till grund för den storrengöring, initialrengöring, som ska göras. Analysen visar vad som ska rengöras, hur rent det ska bli, vilken metod som ska användas och vilka personella resurser som krävs. Exempelvis: Behövs det operatörer, chefer, TPU eller GR Sanering? 6. TPU-tavlan på plats. 7. När de flesta av punkterna på inventeringslistan är åtgärdade är det grovstädat och storrengöring som kan genomföras. 8. Nu börjar arbetet med att hitta lämpliga intervaller för de insatser som krävs för att förhindra återsmutsning, så kallade återsmutsningsronder. Att förhindra nedsmutsning ingår också i detta. 9. När arbetsplatsen nått status ordning och reda, det vill säga genomgått steg 1-3, kontrolleras detta genom att kvalitetsavdelningen genomför en internrevision, som är kopplad till SSAB Tunnplåts kvalitetsledningssystem. 10. Steg 4. Nu är arbetsplatsen i det skick att regelbundna ronder genomförs. Det är lätt att upptäcka fel, brister i utrustningen med mera. Operatören kan också åtgärda smärre fel. 11. Steg 5. Nu genomförs mer avancerade ronder där bland annat utbildning och speciella verktyg krävs. Operatören kan också åtgärda upptäckta avvikelser och fel. 12. Steg 6 är under utveckling. I det kommer funktioner som att förstå linjens nyckeltal, TAK-tal, leda förbättringsgrupper, utveckla arbetsmetoder och arbetsmiljö att ingå. 13. Steg 7, operatören ska själv kunna planera, genomföra och följa upp reparationer. I december 2004 har sex linjer genomfört och fått steg 1-3 godkända, fyra linjer till och med steg 4 och en linje till och med steg 5. Citat Bo-Erik Wennberg, produktionsdirektör Valsning och Beläggning: Under de år jag har varit knuten till chefsbefattningar inom stålindustrin har hela tiden produktion och kostnader varit i fokus. Naturligtvis helt rätt avseende konkurrensförmåga. Många system har införts och värderats, ABB:s T50- system samt GFO, Gränslös Flödesorganisation, samt 5S och totala TPM-konceptet. För mig finns bara en bild, ingen har lyckats med ett införande som lyfter operatörens roll och funktion. Övertron på ett grupporganiserat arbetssätt och andra upplägg, har bidragit till att många känner frustration inför införandet av ännu en bokstavskombination, som inte fungerar eller som fungerar hos ett fåtal entusiastiska tjänstemän. När jag tillträdde som produktionsdirektör på SSAB Tunnplåt i Borlänge 2000, funderade jag länge och mycket på hur man skapar ett arbetssätt, som blir accepterat och som ger konkurrensfördelar både kostnads- och effektivitets- mässigt och som är organisatoriskt hållbart. I Den framtida operatörsrollen beskrev jag utifrån min horisont vad som måste göras. Dokumentet beskriver i korthet att vi måste nå ett högre engagemang hos operatören. Och ett högre engagemang nås enbart genom att synliggöra förändring och tilltro. Med andra ord, kan vi inte påvisa fördelarna för operatören kan vi inte heller förändra arbetssättet. Liksom att ledningen och cheferna måste stödja förändringen gav jag Jan Andersson i uppdrag att skapa ett TPU-koncept som passar både kulturen och anläggningen på SSAB Tunnplåt i Borlänge. Vi skulle ge projektet både resurser och tid. Att förändra ett arbetssätt tar tid. Det görs inte på ett år. Som ni ser så har projektet kommit en bra bit på väg och vi vill gärna dela med oss av projektets framgångar och vilka möjligheter som finns framgent. Projektet har utvecklats mycket tillfredställande. Förutom en grundläggande kunskap om ordning och reda, bidrar förändringarna också successivt till ett större kunnande hos operatörerna. Den modell som vi använder har tydligt visat på flera plusfaktorer för företaget: Högre tillgänglighet genom färre akuta störningar. Bättre kontrollerad stopptid. Bättre arbetsmiljö. En bredare kompetens hos operatören. Totalt ett högre engagemang runt anläggningens funktion. Underhållsfunktionerna får mer och mer arbeta med de arbetsuppgifter som de är kvalificerade för. I skrivande stund är det nu klart att arbetet med så kallade förbättringsgrupper ska startas, CIP, Continous Improvement Process. Jag ser fram emot det arbetet och framför allt resultatet när fler kan modellen. Det är bara den egna sådden som vi kan räkna med att skörda. Förändringar tar tid för att ge resultat. 6 7

5 Anders Persson, operatör på Metallbeläggningslinje 1: TPU ger en ren och snygg arbetsplats med god ordning och reda med rätt saker på rätt plats. Bra är också TPU-korten med passande arbetsuppgifter med bra intervaller. Att operatörer får sköta och vårda sin maskin ger bra maskinkännedom, brister och fel upptäcks i ett tidigt skede. Förbättringslistan finns på varje arbetsplats där vi kan fylla i saker som kan förbättras. Genom TPU får man mer engagerade operatörer, och det leder till ett mer stimulerande arbete. Johan Eriksson, enhetschef Produktionsservice: Mycket glädjande är den dramatiska förändringen som underhållspersonalen upplever i operatörernas attityd. Operatörerna är mycket mer aktiva och hjälpsamma i samband med driftstörningar och reparationer. Detta är något som kan tillskrivas TPU. Inge Nilsson, enhetschef Format: Eftersom jag tidigare arbetat inom underhåll i många år så är jag helt införstådd med värdet av ett fungerande TPU. Förutom en säkrare och trivsammare arbetsplats får man med TPU en bra bas för det förebyggande underhållet. Operatörer som är engagerade i sin utrustning är en garanti för bättre tillgänglighet och lägre kostnader. Även om TPU initialt kostar pengar så är det väl investerade pengar. Eskil Johansson, enhetschef Varmvalsverket: TPU har hjälpt oss att skapa engagemang kring att förbättra våra arbetsplatser. Resurser har funnits som säkrat arbetssättet. Vi har en mycket bättre ordning och reda på de arbetsplatser där vi startat TPU. Vi har också vid revision kunnat visa att arbetssättet är etablerat och vi kan se positiva effekter på tillgängligheten. Genom skapat engagemang och genomgångna aktiviteter ser vi också positiva effekter på vårt grupporganiserade arbetssätt. Inte minst CIP-övningarna bidrar till att hitta gemensamma lösningar. Lennart Karlsson, ordförande i Metallklubben på SSAB Tunnplåt i Borlänge: Metallklubben har under många år slagits för att decentralisera arbetsorganisationen (produktionen blir effektivare och mer lönsam om rätt personer fattar rätt beslut så tidigt som möjligt i kedjan). Detta har bland annat formulerats som ett grupporganiserat arbetssätt. Ett arbetssätt som ska präglas av samarbete och bra kommunikation. Tyvärr har ledningen för SSAB Tunnplåt inte visat särskilt stort engagemang för att vidareutveckla grupporganisationen/decentraliseringen. Med TPU har processen med införandet av ett grupporganiserat arbetssätt tagit fart igen. Det systematiska arbete som gjorts inom ramen för TPU har inte varit vanligt tidigare. Det har skapats en TPU-pärm där erfarenheter och införandemetoder ständigt uppdateras. Det goda exemplet har fått en framträdande roll. Bara det faktum att det avsattes resurser i form av personal och utrustning gav projektet hög status. Det engagemang som operatörer uppvisar bekräftar återigen att den som uppmärksammas och får nyttja sin erfarenhet och kunskap kring den egna arbetsplatsen stimuleras till utveckling av sig själv och sin arbetsplats. Peter Björk, TPU:s resursgrupp: Jag var med när vi startade på Metallbeläggningslinje 1 den 16 april 2002, när vi gjorde den första inventeringen och massor av fel och brister i linjen men även många förbättringsförslag kom fram. Det var allmänt stökigt och skitigt med massor av bråte som dels hörde till linjen dels inte alls hörde dit. Jag kommer ihåg alla rengöringar vi genomförde med operatörer, ledning och GR Sanering samt VS (ProduktionsService, vår egen underhållsorganisation). Alla ställde upp och rensade bort skrot och rengjorde utloppet i flera omgångar. Vi åt tillsammans, ibland med en enkel pall som matbord men på så sätt lärde vi känna varandra. Klart att det var en jobbig tid för det är inte det lättaste att införa ett nytt arbetssätt. Med alla förändringar de senaste åren tog det ett år att komma igång på allvar, och innan alla började inse att TPU är ett bra arbetssätt. Att man kan hålla linjen ren, bygga bort farliga moment, som till exempel halkiga golv, verktygen på rätt plats. Listan kan göras lång på allt som operatörerna har förändrat till det bättre både vad gäller kvalitet och ergonomi. VS har byggt bort många oljeläckor och en del andra surdegar så att linjen är mer tillförlitlig nu och fungerar bättre. Jag som har varit med sedan starten har inte bara lärt känna operatörerna utan även ledningen, som har ställt upp på ett helt otroligt sätt. Jag känner mig privilegierad som har fått vara kontaktperson på Metallbeläggningslinje 1. Patrik Melin, områdesansvarig för underhållet på Trimvalsverket och Kontinuerliga glödgningslinjen: TPU som verktyg för underhållet. Som jag ser det så skapar steg 1-3 ordning och reda en hel del jobb för underhållet. Men det gör också att underhållet och driften kommer närmare varandra. När vi kommit till steg 3 så finns det en linje med god ordning. Det betyder att det är betydligt lättare att på FU notera eventuella avvikelser och åtgärda dessa i tid. Vi får på köpet ett antal nya ögon i linjerna som jagar läckor och andra återsmutsningskällor som för oss kan vara felorsaker. I steg 4 blir vi fler som delar på kontrollbördan. Det betyder att driftens medvetenhet om hur linjerna mår ökar ytterligare. Vi får in avvikelser tidigare och undviker på så vis akuta stopp. På vissa linjer, till exempel Trimvalsverket, noteras även en markant nedgång på arbetsorderrelaterade avvikelser till mindre fel. Jag misstänker att man gör en del själva istället för att beställa. Resultatet blir en större medvetenhet hos operatörerna, tätare kontakter med underhåll och färre stopp. Underhåll kan också lägga mer tid på att utveckla linjerna när man är fler som hjälps åt med kontroller. Nu ser jag fram emot att vara med i införandet av steg 5 på Kontinuerliga glödgningslinjen. Björn Jansson, enhetschef Belagt: Genom införandet av TPU märks en markant 8 9

6 skillnad i produktionsanläggningarna. De första stegen med ordning och reda är en förutsättning för att utveckla TPU-arbetet samt det grupporganiserade arbetet. Det generella rökförbudet som vi har infört inom Beläggning är också lättare att följa när vi har ett strukturerat arbetssätt. Detta har på ett positivt sätt kunnat påverka diskussionerna med våra försäkringsgivare. Ronnie Högberg, enhetschef Kallvalsverket: "För Kallvalsverkets del upplever jag att de förbättringar som har genomförts inom ramen för TPU ökar operatörernas engagemang i den egna verksamheten. När arbetsförhållanden och miljö förbättras på den egna arbetsplatsen ökar inspektionerna intresset för hur den egna linjen fungerar. De framsteg, som jag tycker är viktigast, är förbättrad arbetsmiljö och att TPU ger våra operatörer en möjlighet att utvecklas, samtidigt som de får ökad kunskap om hur våra linjer fungerar. De enkäter som har genomförts visar också att det ofta är relativt enkla saker som kan ge förbättringar och minskar irritationen. Som chef fokuserar man ofta på större sammanhang och investeringar, men det finns en stor förbättringspotential i vardagen både för kvalitet, produktion och kostnader. TPU minskar klyftan mellan underhåll och produktion och de samordningar som kan göras är mycket viktiga. TPU är en del av den Framtida operatörsrollen och kommer att vara ett naturligt arbetssätt inom några år. Det är viktigt att kunna känna stolthet på sin arbetsplats och det känner man där det är ordning och reda och där man har ett gott samarbete. Roger Stenberg, vice ordförande SIF klubben SSAB Tunnplåt: Sif:s medlemmar har inte deltagit praktiskt i så stor utsträckning ännu. Några chefer, UH-personal samt koordinatorer deltar. Signalerna vi fått är positiva, när personalen förstår meningen med TPU så ökar intresset markant. De förändringar och förbättringar som gjorts har skapat stort engagemang och motivation att delta. Vår förhoppning är att alla tjänstemän på ett mera konkret sätt kommer att delta i framtiden. Det går att ha TPU på alla positioner i företaget. Historik Även den inte synliga smutsen grävs fram

7 Påbörjade projekt Objekt kan vara hela linjen eller delar av en linje. Varmvalsverket är delat i sex objekt; ugnar, förpar, färdigsträcka, valsslipen, kylsträcka och hasplar, till skillnad mot Metallbeläggningslinje 2 som är ett objekt. Totalt finns det 70 objekt. Av dessa är 55 stycken startade, och de återstående, Tandemvalsverket, Målningslinjen i Finspång samt resterande delar i Varmvalsverket, är de tunga objekten. TPU har också börjat införas på de icke producerande enheterna, exempelvis i verkstäderna. Stegen 1-3 är de som är aktuella i dagsläget. Det har redan blivit en klar förbättring på renhet och ordning och reda. Punktstatistik Noteringar som förts upp på åtgärdslistor vid inventeringen, se typexempel nedan. Totalt har inventeringspunkter noterats och av dem är åtgärdade. Spridningen mellan objekt är från cirka 100 till 500 stycken. Totalt har under samma period noterats förbättringspunkter av vilka 656 är verkställda. Man får beakta att även inventeringspunkterna måste ses som förbättringar så den totala summan av förbättringar är nära Här följer typexempel på TPU-punkter. Sammanställning av Peter Björk och Carina Kaustinen. Metallbeläggningslinje 1 Inlopp Verktygsskåp för plåtdragning. Allt som behövs för skarvning av plåt finns i detta skåp. Behöver inte leta efter verktyg eller skruvar. Förut fick man i värsta fall leta och hittade man inget fick man åka till förrådet. Produktivitet. Märkta pulpeter. Dåligt märkta och en del omärkta knappar. Viktigt att de är rätt märkta så man vet vilken knapp som ska användas. Säkerhet. Gasoldetektorerna var övertäckta med plastpåsar. Säkerhetsrisk. Nonoxen Kranar för kylvatten till ugnsrullarna var bara blockerade med ett saxlås. Säkerhetslås monterades. Säkerhetsrisk och produktivitet. Gryta Verktygsskåp för byte av glättar. Snabbare byten därför att det man behöver finns på plats. Produktivitet. Skåp för aluminiserande kläder. Det fanns gamla trasiga skyddskläder. Rätt skyddskläder. Rätt storlekar. Fick veta att kläderna har datumstämplar, det vill säga begränsad hållbarhet. Måste kolla att de inte är trasiga eller gamla. Säkerhet. CAFL Oljeläckagen har tätats, vilket innebär att det inte går åt lika mycket olja och miljön har blivit bättre. Miljö- och arbetsmiljö. Halkskydd monterade i trappen ner till källaren, och i trappen som går över linjen. Stor risk för halka tidigare. Säkerhet. Verktyg för byte av sil i kromateringen, väldigt tungt. Nytt lättare har tillverkats, nu kan alla använda verktyget. Arbetsmiljö. Kemikalier till CAFL för provtagning stod på ett bord, det saknades tvättmöjligheter. Ett nytt minikök med tvättmöjligheter monterades och kemikalierna kan förvaras mer säkert. Miljö- och arbetsmiljö. Utloppet Tryckluft före påhasplarna. Nu kan de blåsa bort smutsen på plåten och eliminerar risken för spärrning av rullar. Kvalitet, produktivitet. Tv-monitorerna flyttade så att man slipper ont i nacken när man tittar på dem. Bättre arbetsmiljö. Verktyg för byte av plastband. De är placerade invid platsen för byte av plastband. Inget letande utan snabba byten. Produktivitet. Verktygstavla vid bandstationen för enklare reparationer. Behöver inte leta utan kan snabbt åtgärda små fel. Produktivitet. Hela linjen Dragklossar märkta och utsatta på bestämda platser efter linjen. Lättillgängliga vid bandbrott. Kortare stopp. Rätt verktyg på rätt plats. Produktivitet. Takfönster trasiga. Glasbitar kunde ramla ner. Åtgärdade. Säkerhet. Antal påbörjade TPU-projekt På Metallbeläggningslinje 1 har operatörerna fått en egen verkstad, för operatörsunderhåll

8 Förslagsverksamheten visar en positiv trend där TPU pågår är borttaget ur statistiken eftersom man genomförde kampanjer och förslagsverksamheten fördubblades. Förslagsverksamheten på TPU-linjer Allt blir spegelblankt. En ren spegel ger bra förutsättningar att se kvalitetsfel. Varmvalsverket, start 2002 Metallbeläggningslinje 1, start 2002 Metallbeläggningslinje 2, start 2004 Betsträcka och Regeneriseringsanläggning, nyligen startade 14 15

9 Positiva effekter på produktiviteten pilotprojekten Haspel Exempel från haspeln i Varmvalsverket; trolig påverkan av tillgängligheten sedan operatörsronder införts oktober 2003 steg 4 i TPU-trappan. Tillgängligheten har ökat med > 0,4 procent jämfört med 14 månaders medelvärde före och efter införandet(se diagram 1). Antal stopptimmar 2004 har minskat med 20 jämfört med 2002 (se diagram 2). På sidan 17 visas antal arbetsorder på felupptäckter som framkommit vid ronderna (se diagram 3). Värdet av detta är minst 10 miljoner kronor per år. Formatsträcka 1 Formatsträcka 1, statistik över hur påverkan av planlagd rengöring, dammsugning av riktverk påverkat stopptiden för slipning av riktverksvalsar (se diagram 4). Trimvalsverk Trimvalsverket, Kallvalsverket, källa: Fredrik Jonasson, VKG. 2003: Efter TPU:s införande kan följande förbättringar redovisas: Rent allmänt har oljeläckagen minskat. En kantlist på traversen monterats för att förhindra metallflagor från traversrälen faller ned i valsverket och orsakar skador på plåt och arbetsvalsar. Detta kompletteras med dammsugning av traversen. Beslut om att byta till tätade lager, vilket kommer att ge besparingar på fettsidan. Inga mekaniska haverier har inträffat sedan : Tre av fem satser lager är nu helt tätade. En sats byts inom kort. Sista satsen byts när den bedöms att inte hålla måttet längre ur slitagesynpunkt. Detta har medfört en renare och mer servicevänlig arbetsmiljö. Fortsatta förbättringar sker regelbundet. A-värde sjunker på grund av tillgången på material. Övriga siffror är dock rolig läsning. Det är också den allmänna uppfattningen att verket går bättre och har färre haverier. Detta avspeglas också i siffrorna över akuta stopp (se diagram 8). Trimvalsverket har och ska ha en överkapacitet i förhållande till levererande sträckor, därför mäter vi oss framför allt mot kvalitetsutfallet. Tyvärr är det ju så att en halv procents förbättring, som är mycket bra, ger en liten förändring av TAK-talet. Cirka ton/år processas i Trimvalsverket, en procents förbättring i kvalitetsutbytet kan värderas till minst 2,5 miljoner kronor per år (se diagram 7). 3. Felanmälan från TPU-ronder (Steg 4) haspel, Varmvalsverket 4. Stopptimmar vid haspel, Varmvalsverk 2. Totala sliptider vid riktmaskiner, Formatsträcka 1 6. Tillgänglighet i Trimvalsverket Totala sliptider vid riktmaskiner, Formatsträcka 1 7. Kvalitet i Trimvalsverket 8. Akuta stopp i Trimvalsverket (%) 1. Medelvärde tillgänglighet haspel, Varmvalsverk Timmar Medel stopptid för slipning ,47 Medel stopptid ,42 Minskning/ månad 2004 jmf. med ,00 88% Värde årsbasis cirka: 4,0 Mkr 16 17

10 Akutunderhåll Arbetsordrar till VSA per månad Fler positiva effekter saxat från Stålnätet Coilpack 1 har under 2004 slagit årsproduktionsrekordet rejält. Förra rekordet var från Då emballerade vi ton i Coilpack emballerade vi ton, alltså en ökning på nästan ton. Vi slog även ett annat rekord, E-laget emballerade 113 stycken rullar en lördag natt, 13 stycken fler än gamla rekordet från Vi var vid fem tillfällen nära att slå veckoproduktionsrekordet, veckan vi kom närmast var vi bara 42 ton från rekordet som är på ton. på väg in i steg 4 nu, som kommer att stabilisera driftsäkerheten på linjen ytterligare tror jag. Förslagsverksamheten går hand i hand med TPUarbetet. Engagemanget hos personalen har ökat mycket under Det har skett en hel del förbättringar i linjen, både arbetsmiljömässiga och kvalitetsmässiga tack vare TPU. Även underhåll ska ha tack för 2004, de har varit på alerten och hjälpt oss att lösa de problem vi haft i linjen ser jag fram emot ännu fler förbättringar i linjen, både arbetsmiljömässiga och kvalitetsmässiga, med hjälp av TPU, förslagsverksamheten, de nya införda lagkorten och personalens engagemang, kunnande och ansvarstagande, säger Magnus Timber. Linjepersonalen ska verkligen ha äran för att vi slagit dessa rekord 2004, säger driftchefen Magnus Timber. Utvecklingen av arbetsordrar till akutunderhåll, VSA, visar en sjunkande trend. Troligen kan även här en viss positiv påverkan tillskrivas TPU. Vi har infört TPU 2004, som givit mycket bättre ordning och reda. Vi är E-laget fr v: Ulf Lindén, Ylva Lindeberg, Angela Aronsson, Elisabeth Wilhelmsson, Roger Ström och Magnus Timber

11 Gemensamma verktyg Nyttan av gemensamma verktyg Rapport av Peter Nordin och Conny Loning. Samtliga skiftlag på haspeln i Varmvalsverket, Kontinuerliga glödgningslinjen, Trimvalsverket och Tandemvalsverket i Kallvalsverket tillfrågades om betydelsen av gemensamma verktygsskåp. Alla ansåg att arbetet underlättas när verktygen är utplacerade på de ställen i linjen där de ska användas. Däremot kunde ingen svara på om och hur mycket reparationstiderna har kortats ner. Verktygsskåpen kommer att användas mer när TPU når steg 5-7. Exempel på kostnadsbesparingar i samband med gemensamma verktygsskåp: På Kontinuerliga glödgningslinjen fanns det verktyg för ett värde av hundratusen kronor i lagskåpen. I framtiden kan kostnaden minskas till en femtedel. Allt har sin plats... Påverkan av arbetsmiljö och säkerhet Metalls huvudskyddsombuds synpunkter Vad det har för betydelse för arbetsmiljöarbetet kan på så kort tid inte säkert avläsas i statistiken för tillbud eller olycksfall. På det sätt som arbetet utförs kan man se att operatörerna får ett bra arbetssätt för att systematiskt arbeta med förbättringar av sin arbetsmiljö som delvis är ordning och reda. Man ser även att en ren arbetsplats med återkommande service av närmiljö ger färre risker för olycksfall och tillbud. En större kunskap och förståelse om hur maskiner med enkla rutiner kan underhållas och med små justeringar av våra kompetenta operatörer hindras större haverier. Risken för att felaktiga verktyg används minskar avsevärt då alla verktyg och redskap har bestämda platser. Jag ser det som viktigt att ansvariga i ledande funktioner prioriterar TPU-arbetet även efter att det inledande arbetet är avklarat. Då kommer vi även att se resultat på lång sikt. Direkt skyddsaspekt Närmare 600 punkter av karaktären säkerhet har identifierats och åtgärdats. Bryt & Låstavlor TPU har tagit fram en ny form för Bryt & Låstavlor. Tanken är att detta ska bli standard. Sjukfrånvaro och arbetsskador Sjukfrånvaro och arbetsskadestatistiken inom SSAB Tunnplåt i Borlänge visar på en sjunkande trend. Troligen kan TPUarbetet tillskrivas en del av detta. En bidragande orsak till de sjunkande siffrorna kan utläsas i genomförda IMA2-enkäter, där mer än 90 procent säger att TPUprojektet har bidragit till ökad trivsel på arbetsplatsen. Lika många känner att de bidrar aktivt i TPUarbetet. En annan faktor kan vara att mer än 70 procent inser att arbetssättet bidrar till att utveckla det grupporganiserade arbetssättet. Typfall av säkerhetspunkter Område Plats Risk Åtgärd Värmeväx 4d-sida Gallerdurk Snubbelrisk Justeras Golvnivå Varningsljus Återställning fungerar ej Lagas Kran 375 Brygga Räcke påkört Riktas Pelare K18 Brandsläckare Ej utmärkt plats fäste saknas Åtgärdas Bockkran Påkörningsskydd trasigt Sitter med tejp Fixas Hall 58 Utrymningsvägar Står saker i vägen Städas Källaren Stege Kabelstege används som stege Byts ut På Prelaq-linjen fanns utrustningen för att mäta färgtjocklek utspritt på flera ställen. Totalt fanns det 55 stycken, till ett värde av kronor. Behovet är mellan 10 och 15 stycken. Idag finns det så många utrustningar som behövs och de är placerade där de behövs. Rullande sjuk- och arbetsskadefrånvaro i %, SSAB Tunnplåt i Borlänge... och allt är på rätt plats! 20 21

12 Brandsäkerhet Utlåtande från försäkringsrådgivare Kopia på Christer Sigrands uttalande vid besök 2003 och Jan, jag vill bara skriva till dig för att tacka och betona vikten av det arbete som du och din TPU-grupp genomför i samarbete med produktionen. Arbetet är av största vikt. Det är viktigt att det är ordning och reda i vår verksamhet för att kunna påverka försäkringsvillkor som karenstider, självrisker och premier. För närvarande har vi relativt ogynnsamma försäkringsvillkor, framför allt beroende på, som jag ser det, yttre orsaker. Händelserna i New York 11 september 2001 påverkar alla försäkringspremier i världen. Stålbranschen som helhet är svår att försäkra för den innehåller stora risker. Dessutom har vi haft en del försäkringsärenden i Luleå och Oxelösund tidigare. Med hjälp av TPU-tavlan kan man lätt se vilka åtgärder som ska göras och vilka som är gjorda. I Borlänge har inte haft några försäkringsärenden under de senaste tio åren. Vi betalar över hundra miljoner kronor i försäkringspremier för Luleå, Oxelösund och Borlänge. Vi har 21 dagars karenstid, det vill säga vid ett haveri får vi inte betalt förrän på den tjugoandra dagen. Självrisken är 20 miljoner kronor. I princip kan man säga att vi är näst intill oförsäkrade. Det vi har kan ses som en katastrofförsäkring. Här har TPU en mycket stor betydelse. Med ordning och reda syns avvikelser och katastrofer tydligt och tidigt, vilket gör att det inte hinner bli ett allvarligt läge. Jag tror mig veta att vi har gjort ett gott intryck på våra försäkringsgivare och är säker på att det kommer att påverka våra förutsättningar i de kommande försäkringsförhandlingarna. Det går inte att säga hur mycket TPU gör för premien eller övriga villkor. Men det positiva intrycket och vetskapen om att vi har bra kontroll på det vi håller på med, gör det lättare att hitta goda försäkringsvillkor som är värda miljoner. Med vänliga hälsningar Christer Sigrand Risk Manager Kompletterande uttalande från november 2004 Försäkringspremierna har sjunkit betydligt. Att de sjunker beror på flera faktorer. Den viktigaste är att försäkringsbranschen håller på att hämta sig efter den 11 september En annan är att SSAB Tunnplåt under några år har skött sig bra, utan några allvarliga försäkringsärenden. Ytterligare en annan är att vi kan visa upp en mycket god ordning som för varje år blir bättre. Här har TPU en avgörande betydelse. En enda fimp eller hydraulolja på fel ställe och vi kan få underkänt i den årliga försäkringsrevisionen. Då åker premien upp någon miljon kronor. Det är ingen tvekan om att de avsnitt som genomfört TPU har god standard på ordningen. Det gör intryck. TPU på oljedepå, exempel från Varmvalsverket. Rapport från Stefan Skans. Från en orolig eltekniker, Janne Sjöström, fick vi ett påpekande att det fanns risk för att få ner olja i ställverket för H2. På ett LSK fick jag i uppgift att ta tag i problemet. Den 8 juni 2004 samlades en grupp för att reda ut vad skulle göras. De flesta punkterna skulle vara klara i augusti. För att säkerställa att alla åtgärder skulle vara genomförda och klara i november togs ett omtag i augusti. I december var de sista åtgärderna klara. Och resultatet tycker jag blev mycket bra. I området finns nu endast: Uppställning för max fyra fettfat. En spilloljetank, stående på ett läcktråg, som tar hela volymen om olyckan skulle vara framme. Golvluckan har försetts med sarg och fått texten förbud av förvaring. Enda problemet är att texterna dammar igen. En kryolåda för direkt deponi av spillfetthinkar med innehåll. Trappstege för enkel hantering. Uppställningsplats för avhämtning av fulla deponifat och leverans av tomfat. Kraftigt räcke (indraget) för att skydda området med luckan. Id-skyltning och informationsskyltar på alla uppställningsplatser. Ansvaret för att ordningen består har VSD fått (Fahlén). Typfall av städpunkter Jag vill passa på att tacka alla som kämpat med att få ordning på området. TPUtänket, ordning och reda är en förutsättning för bra trivsel och produktion, hos vår personal och TPU-killarnas engagemang prisar jag. Jag tycker också att ni kan passa på att besöka Fahléns hörna vid tillfälle så kan ni se med egna ögon vad envishet kan åstadkomma. Hoppas även att Brand & Säkerhet är nöjd med åtgärderna vi genomfört. Kommentar från Erik Nilsson, Brand & Säkerhet: Mycket bra, här ser man verkligen nyttan av TPU för internkontroll Brand. Jag kommer att använda detta som ett lysande exempel i vår internutbildning samt att vi tar upp detta med Försäkringsgivarna. Synergieffekt Brand/Säkerhet TPU Synpunkter från Peter Henningsson, VBQ "SSAB Tunnplåts personal har sedan 1997 arbetat med att systematiskt kontrollera brandskyddet på sina arbetsplatser. Många av de anmärkningar som görs vid dessa kontroller handlar om rena städ- och ordningsfrågor, som sätter befintligt Område Plats Risk Åtgärd Banvagnsområdet Golv Skräp, trallar mm. Uppstädning Haspel Källare Skrot, skräp, smutsigt Städas JVG (Hall) Hela väggen mot höglager Skräpigt Fixas Utlastningen Förråd våning 2 Skräpigt golv Uppstädning Trimverk Källare Mycket bråte Städas Pelare N2 Soptunna+skräp Blockerar brandpost Flyttas+städas brand- och utrymningsskydd helt ur spel. Brand- och Säkerhetstjänst ser det pågående TPU-arbetet som en positiv synergieffekt i det förebyggande arbetet för att förhindra brand- och produktionsstörningar. Brister i brandskyddet identifieras. Såväl brandstiftare som förhöjda brandbelastningar upptäcks och åtgärdas. Exempel på dessa kan vara: Felhantering/lagring av brännbart avfall. Stora ansamlingar av olja och fett eller annat brännbart material. Stora ansamlingar av brandfarlig vara. Utrymningsvägar som har blockerats. Det är också viktigt att de TPU-koordinatörer som arbetar i projekten är utbildade i systematiskt brandskyddsarbete. Det eliminerar de risker som uppstår om det tänkta brand- och utrymningsskyddet sätts ur spel i samband med att TPU-förbättringar görs, till exempel placering av avfallsstationer inomhus." Antal läckor/städpunkter/ kabelsanering Hittills har cirka 400 oljeläckor identifierats och åtgärdats, cirka 750 skräpanmärkningar har noterats och åtgärdats (olje- och fettanhopningar, 18 ton i Varmvalsverket, papper, plast, trä med mera). På ett stort antal platser har cirka 160 elkablar som inte varit i drift sanerats bort

13 IMA GR Industrimiljöanalys IMA 1 ingår i GR Sanerings koncept Progress industri och miljöutveckling. I samband med första informationen om TPU på varje enskilt objekt genomförs GR industrimiljöanalys. Undersökningen är i enkätform. Syftet med enkäten är att i ett initialt läge specificera varje objekts unika behov av prioriterade insatser (prioriteringslista) samt att kartlägga förändringsklimatet inför det kommande arbetet. Resultatet presenteras för berörda och en skriftlig rapport lämnas. Detta ger varje påbörjat objekt ett unikt dokument som speglar det initiala utgångsläget i projektet. Hittills har 1288 personer på SSAB Tunnplåt, uppdelat på 34 objekt, deltagit. GR Industrimiljöanalys IMA 2 Resultatet av förändringsarbetet följs upp genom ytterligare en enkätundersökning. Den genomförs i samband med revisionen för steg 1-3 i TPU-trappan. Berörd personal får svara på, i vilken grad de prioriterade insatserna i TPUarbetet har varit lyckosamma eller ej (prioriteringslistan). Svarsalternativen är: Oförändrat, Något bättre, Bättre eller Mycket bättre. Här ges en indikation på behovet av fortsatta insatser. Även de frågor som rör förändringsklimat mäts ytterligare en gång. Detta blir en lägesrapport baserad på personalens åsikter. Hittills har 213 personer på SSAB Tunnplåt, uppdelat på sju objekt, deltagit. Exempel på personalens förväntningar på TPUinförandet, ur IMA 1: IMA1: vad förväntar du dig av TPU-arbetet? Att det blir ordning och reda. Trevligare arbetsplats som är tryggare och säkrare. Engagemang från alla på avdelningen. Systematik i genomförandet. Synliga resultat för alla anställda. Ändrad attityd. Att det ska bli en bättre arbetsmiljö/högre trivsel. Att onödigt spring för att leta grejor minskas. Att vi får alla ställa upp på att hålla ordning. Att alla ska bli lika bra som jag! Man ska aldrig förvänta sig något, för då blir man bara besviken. Bättre trivsel på arbetsplatsen, och att det blir roligare att jobba helt enkelt. Mycket! Tror detta blir ett lyft. Att det verkligen blir något av det, att det ej rinner ut i sanden som mycket annat. Att statusen på jobbet blir högre genom att vi får en ren och säker arbetsmiljö. En bättre arbetsplats och att vi kan påverka det som rör vårt arbete! Exempel på personalens åsikter på TPU-arbetet IMA 2: Vad anser du är mest positivt med TPUarbetet? Det är lättare att hitta läckage. Att det är rent och snyggt samt att olycksrisken försvinner. Att det föds en massa nya och kreativa idéer och att det har blivit ordning och reda. Satsningen på initialrengöringen mycket positiv. Gäller att hålla i! Sett hur skitigt det var. Och vilken oreda. Personalens möjlighet att själva påverka och nå resultat. Ordning och reda. Alla måste ta ansvar för arbetsplatsen. Kort som talar om vad som ska göras. Att folk äntligen har börjat ta mer ansvar. Positiv start på en renare avdelning. Gruppsamverkan. Det blir roligare att gå till jobbet när det är rent och snyggt. Det blir enklare att arbeta. Rent och snyggt är trevligt. Att slippa leta efter verktyg. Var sak på sin plats. IMA1: Hur anser du, generellt sett, att tidigare genomförda förändringsprojekt i företaget fungerat? IMA 1:Anser du, generellt sett, att det finns tid inom ditt arbetslag som skulle kunna användas till förändringsarbete utan att driften störs? (Medelvärde från samtliga objekt) IMA 2: Känner du att du själv aktivt deltar i TPU-arbetet? IMA 2: Anser du att TPU-arbetet bidrar till att det grupporganiserade arbetssättet utvecklas? IMA 2:Hur upplever du generellt sett att TPU-arbetet hittills genomförts? IMA1: Hur skulle du vilja beskriva samarbetsklimatet i den grupp där du arbetar? (Medelvärde från samtliga objekt) IMA1: Vilka eller vilken av följande faktorer tror du skulle kunna utgöra betydande risker för/med TPU-arbetet? (Medelvärde från samtliga objekt) 24 25

14 IMA 1: De tio faktorer med högst förbättringsindex Prio Faktorer Vikt Betyg Förb. index Perspektiv 1. Genomtänkta och dokumenterade rutiner för 2,44 1,96 12,13 Produktivitet snabba saneringsinsatser efter brand, haveri etc. 2. Halksäkra golv, fria från olja och fett 2,71 2,37 12,00 Personaltillfredsställelse 3. Schemalagda rengöringsinsatser på delar som är viktiga 2,36 1,93 11,59 Produktivitet att hålla rengjorda för att undvika produktionsstopp. 4. Kunskap om vilka delar av utrustningen som är viktig 2,68 2,39 11,55 Produktivitet att hålla rengjord för att undvika produktionsstopp. 5. Källarutrymmen som är fria från olja och fett. 2,21 1,70 11,21 Brand och säkerhet 6. Rengjorda komponenter, kablage och kabelgravar. 2,41 2,10 11,07 Brand och säkerhet 7. Processutrustning som är rengjord och fria från olja, fett. 2,40 2,09 10,98 Produktivitet och smuts 8. Fungerande, tydligt system för hantering av farligt avfall. 2,51 2,31 10,67 Personaltillfredsställelse 9. Hydraulanläggningar som är fria från läckage. 2,41 2,21 10,43 Brand och säkerhet 10. Processutrustningen är väl rengjord. 2,31 2,09 10,22 Produktivitet Prioriteringslista från IMA 1 haspeln genomförd september Personalen ansåg dessa frågor var viktigast och samtidigt de som fungerade sämst, det vill säga hög vikt i samband med lågt betyg ger högt förbättringsindex. IMA 2: Uppföljning prioriteringslista haspeln IMA 2 genomfördes November Prioriteringslistan följdes upp genom att personalen uppgav i vilken grad de prioriterade insatserna haft effekt. Detta ger en fingervisning om och i så fall var ytterligare insatser behövs. Diagrammet visar resultatet av de fem översta frågorna i prioriteringslistan. IMA 2: Hur har TPU-projektet påverkat din trivsel sedan det påbörjades? IMA 1: På frågan om vad som skulle göra personalen positiv till att engagera sig i förändringsarbetet på företaget visar resultatet motivationsfaktorerna i fallande ordning. (Medelvärde för samtliga projekt) Motivationsfaktor 1. Att arbetsmiljön blir säkrare. 2. Att samtliga berörda på företaget engagerar sig och tar sitt ansvar. 3. Att arbetsplatsen blir mer trivsam. 4. Att företagets framtidsmöjligheter stärks och att jag får en tryggare arbetsgivare. 5. Att jag erbjuds möjligheten att öka min inkomst. 6. Att det bidrar till min personliga utveckling

15 Utbildning Studiebesök Totalt har tusen personer utbildats vid 50 olika utbildningstillfällen. Samtliga utbildningar har köpts av Idhammar AB. Cirka 150 personer från mer än 45 företag har gjort studiebesök med anledning av vårt TPU-projekt. Samtliga har varit mycket imponerande av vår satsning och resultatet av den. TPU-projektet har även presenterats utanför SSAB Tunnplåt, både i form av Hittills har hundra interna informationsmöten genomförts vid start av nya objekt/ linjer. TPU-projektet har föredrag och artiklar i publikationer. Artikel i Idhammars publikation "I Drift". Föredrag Det offensiva underhållet på SCEMMseminariet i Göteborg. Föredrag Produktion 2004, på IIR:s konferens i Stockholm. även varit ett stående inslag vid information till nyanställda på SSAB Tunnplåt i Borlänge. Föredrag Förebyggande underhåll på DNV:s symposium för skogsindustrin i Sundsvall, samt vid EFESEO/Volvo TPM kongress i Skövde. Sammanlagt har cirka 550 personer från minst 230 företag deltagit i föredragen. Continous Improvment Process, CIP CIP, Continous Improvement Process, är en strukturerad problemlösningsmetod som har sitt ursprung i tyska BSE. CIP har anpassats till vår verksamhet och fyra lärare har utbildats. Lärarna har sedan i sin tur utbildat ett femtontal CIP-handledare. Tiotal förbättringsgruppsmöten har genomförts. Exempel på situationer där CIP har använts är i Varmvalsverket då samma problem skulle lösas vid tre olika förbättringsgruppsmöten med tre olika yrkeskategorier. Problemet var att starten efter repstoppet varje torsdag ofta blev fördröjd. Nio beslutade och tidsatta åtgärder blev resultatet. Effekten kan redan utläsas i form av kortare starttider. Vid en jämförelse mellan tiden före och efter att CIP- mötena ägde rum har repstoppstiden förkortats med nära en timme i genomsnitt. Det betyder en ökad produktionstid till ett värde av 2,5 miljoner kronor. På årsbasis blir det 16 miljoner kronor. Att notera är att inga av de beslutade åtgärderna har genomförts i skrivande stund. Effekten är sålunda ett resultat av att man blivit medveten om problemet. TAK-tal Beslut har tagits om använda TAK-talsberäkningar för att beskriva anläggningseffektiviteten. TAK-talen definieras och beskrivs på två olika sätt beroende på syftet; ytak (yttertak) och itak (innertak). ytak beskriver utnyttjandet ur företagets synvinkel. Avdelningarnas ytak kan summeras alternativt multipliceras för att ge en bild av produktionskedjans förmåga ur företagets synvinkel. itak kan parametrarna T, A och K väljas så att de beskriver verksamhetens inre effektivitet. Det vill säga rensat från för linjen påverkbara faktorer såsom materialbrist, andra flödesstörningar med mera. Med andra ord ett nyckeltal som påverkar ur operatörens synvinkel. CIP-protokollen från Varmvalsverket. CIP-klockan Avvikelse från planerad repstoppstid under 2004 Tandemvalsverk 2004 CIP-klockan är ett utmärkt sätt att strukturera och genomföra förbättringsmöten. itak ytak 6 månader glid. med

16 TPU-projektet har bidragit till miljöarbetet på SSAB Tunnplåt i Borlänge bland annat genom att ett förslag till standard för källsortering och miljöstationer har tagits fram. Miljö Andra aktiviteter är alla funna och tätade oljeläckor, samt all sanering som görs vid en storrengöring. Exempelvis togs 18 ton oljiga massor om hand vid en rengöring vid haspel och par 1-6 i Varmvalsverket. Miljövagn, ska finnas nära linjen. Före och efter Smörjgrop på fordonsverkstaden. Före. Efter. Fordonsverkstad, del av verkstaden. Före. Efter. Brygga vid Metallbeläggningslinje 2. Före. Efter. Rengöring i Varmvalsverket resulterade i att 18 ton oljiga massor togs om hand. Svetshörna i plåtslagarverkstaden. Före. Efter

17 SSAB Tunnplåt AB är Skandinaviens största tunnplåtstillverkare och ledande i Europa när det gäller avancerade höghållfasta stål. SSAB Tunnplåt, som ingår i koncernen SSAB Svenskt Stål, omsätter 12 miljarder kronor och har anställda i Sverige. Vi tillverkar årligen cirka 2,6 miljoner ton tunnplåt. Vi har en miljöpolicy som innebär kontinuerlig effektivisering av processer och miljöanläggningar samt utveckling av produkternas miljöegenskaper ur ett livscykelperspektiv. Vi tillverkar följande stål i våra moderna och högeffektiva produktionslinjer och valsverk för bandprodukter: Varmvalsad bandplåt Kallvalsad tunnplåt Varmförzinkad tunnplåt Färgbelagd tunnplåt Vi hjälper våra kunder att välja de stål som bäst bidrar till att öka deras konkurrenskraft. Vår styrka ligger i våra produkters kvalitet, vår leveranssäkerhet och vår flexibla kundservice. SSAB Tunnplåt AB SE Borlänge Sweden Tel Fax office@ssabtunnplat.com ssabtunnplat.com ssabdirect.com Denmark SSAB Svensk Stål A/S Tel ssab.dk Germany SSAB Swedish Steel GmbH Tel Tel ssab.de Finland OY SSAB Svenskt Stål AB Tel ssab.fi France SSAB Swedish Steel SA Tel ssab.fr Great Britain SSAB Swedish Steel Ltd Tel swedishsteel.co.uk Italy SSAB Swedish S.p.A Tel ssab.it The Netherlands SSAB Swedish Steel BV Tel ssab.nl Norway SSAB Svensk Stål A/S Tel ssab.no Poland SSAB Swedish Steel Sp.z.o.o. Tel Portugal SSAB Swedish Steel Tel ssab.pt Spain SSAB Swedish Steel SL Tel ssab.es USA SSAB Swedish Steel Inc Tel swedishsteel.com Brazil SSAB Swedish Steel Ltda. Tel ssab.com.br South Africa SSAB Swedish Steel Pty Ltd Tel swedishsteel.co.za China SSAB Swedish Steel Tel swedishsteel.cn Korea SSAB Swedish Steel Ltd Tel SE 150 C O N F E T T I / Tryck: Henningsons / Foto: Pär K Olsson 32