BROTTSOFFERMYNDIGHETEN årsredovisning 2015

Transkript

1 BROTTSOFFERMYNDIGHETEN årsredovisning 2015 BROTTSOFFERMYNDIGHETEN BROTTSOFFERMYNDIGHETENS ÅRSREDOVISNING (36)

2 INNEHÅLL Resultatredovisning GENERALDIREKTÖRENS KOMMENTAR 4 BROTTSSKADEÄRENDEN 6 REGRESS 10 BROTTSOFFERFONDEN 12 KUNSKAPSCENTRUM 15 MEDARBETARE 19 Finansiell redovisning RESULTATRÄKNING 22 BALANSRÄKNING 23 ANSLAGSREDOVISNING 24 TILLÄGGSUPPLYSNINGAR OCH NOTER 25 SAMMANSTÄLLNING ÖVER VÄSENTLIGA UPPGIFTER 28 BILAGA 1 29 Brottsofferfonden. Resultat- och balansräkning Notbilaga BILAGA 2 31 Fördelning av medel från Brottsofferfonden 2 (36) BROTTSOFFERMYNDIGHETENS ÅRSREDOVISNING 2015

3 Resultatredovisning BROTTSOFFERMYNDIGHETENS ÅRSREDOVISNING (36)

4 GENERALDIREKTÖRENS KOMMENTAR Verksamhetsåret 2015 har varit ett år med fokus på verksamhetsutveckling. Inom ramen för regeringsuppdraget om jämställdhetsintegrering av Brottsoffermyndighetens verksamhet har myndigheten tagit fram en handlingsplan för att säkerställa att utfallet av det arbete som bedrivs vid myndigheten bidrar till de jämställdhetspolitiska målen. Ett omfattande utvecklingsarbete har påbörjats som inte endast omfattar samtliga fyra verksamhetsområden utan även våra övergripande mål- och styrdokument. Under sista kvartalet introducerades även ett nytt dokument- och ärendehanteringssystem. I samband med detta har förenklingar i inhämtandet av uppgifter nödvändiga för handläggningen av våra ärenden kunnat göras. Trots att utvecklingsfrågorna har varit resurskrävande och utbildningsinsatser har krävts för hela personalen så har det intressanta arbete som utförts under året gett oss nya verktyg i vårt fortsatta och angelägna arbete för brottsoffers rättigheter, behov och intressen. Bestämmande och utbetalning av brottsskadeersättning är Brottsoffermyndighetens största verksamhetsgren och den ekonomiska kompensationen bidrar till brottsoffers upprättelse. Utvecklingen av antalet inkomna ärenden följs noga. De senaste årens trend med ökat inflöde av ärenden fortsatte stadigt under större delen av året, vilket medfört att nivån av inkommande ärenden överstiger Glädjande är i det sammanhanget att just inkomna ansökningar som gäller ersättning till barn som bevittnat brott ligger på en fortsatt hög nivå. Även antalet avgjorda ärenden ökade fram till september månad och Brottsskadeenheten startade ett utvecklingsprojekt inriktat mot att effektivisera handläggningen. När det nya ärendehanteringssystemet introducerades kom vissa stillestånd och störningar i systemet att påverka arbetet. Slutresultatet på årsbasis blev i och med detta en minskning av antalet avgjorda ärenden i förhållande till föregående år, en ökning av balansen samt även något förlängda genomströmningstider. De rationaliseringar som ett välfungerande system möjliggör förväntas ge effekt redan kommande år. Det är väsentligt att relevant och tydlig information lämnas av alla som kommer i kontakt med de som utsatts för brott om möjligheten till ersättning. I samverkan med myndigheter i rättsväsendet försöker vi förbättra den information som lämnas om brottsskadeersättning. Brottsoffermyndigheten har under året även påbörjat en riktad utbildningsinsats mot landets samtliga åklagarområden i ersättningsrätt och det speciella regelverk som styr rätten till brottsskadeersättning. Myndighetens egen servicetelefon tog under året emot fler än samtal och vi har kunnat mäta en ökning upp till drygt besök på vår myndighetswebb, via Rättegångsskolan och barn- och ungdomswebben jagvillveta.se. Det är glädjande att kunna konstatera att vår information når ut till många. Brottsoffermyndighetens verksamhet gällande brottsskadeersättning och regress styrs sedan den 1 juli 2014 av den nya brottsskadelagen. Den möjlighet till kvittning som myndigheten tidigare efterfrågat och som numera finns, har under året använts i mer än 100 fall och drygt kr har på detta sätt återförts till staten. Det är mer än en fördubbling av såväl antalet fall som av beloppets storlek jämfört med 2013 då möjligheten till kvittning helt och hållet byggde på frivillighet. Under året har olika tillämpningsfrågor kopplade till den nya lagstiftningen vid ett flertal möten varit föremål för prövning av Nämnden för brottsskadeersättning för att nå vägledande ställningstaganden för beslutsfattandet. Det har varit intressant och utvecklande och har också krävt ett mer intensivt utredningsarbete av brottsskadeenhetens personal. Den regressverksamhet som Brottsoffermyndigheten bedriver utgår från grundprincipen att det ytterst är gärningspersonen som ska ta ansvar för de skador denne orsakat. För Regressenheten som hanterar Brottsoffermyndighetens kravärenden har drygt nya ärenden tillkommit under året och vi har nu en nivå om drygt aktiva kravärenden. Det ligger i sakens natur att dessa ärenden bara till viss del och i ett längre perspektiv kan generera intäkter till staten. Intäkterna som regressverksamheten genererade uppgick för 2015 till drygt 31 miljoner kr, en god nivå jämförbar med tidigare år. Barn och ungas utsatthet har på olika sätt varit central för Brottsoffermyndighetens arbete även under Många av de 4 (36) BROTTSOFFERMYNDIGHETENS ÅRSREDOVISNING 2015

5 utbildningsinsatser som vi erbjudit i vår utåtriktade verksamhet har belyst utsattheten för våld i de ungas egna nära relationer. Arbetet med att sprida informationen om det ålders- och behovsanpassade materialet för barn och unga som togs fram under 2014 och som återfinns på webben jagvillveta.se har fortsatt under året. Materialet har fått bra genomslag bland professionella, men det har visat sig att det är svårt att nå ut direkt till barn och unga. Det är därför med stor glädje och engagemang som myndigheten i oktober startade upp det nya regeringsuppdraget att utveckla en handledning för personal i förskolan till materialet. Handledningen är tänkt att underlätta för samtal med barn om vad som kan vara brott och att motivera barn till att berätta för någon vuxen om man blivit utsatt för våld eller kränkningar. och att samordningen av denna viktiga verksamhet bör säkerställas genom finansiering av allmänna medel. Förslag lämnas även på nya vägar för grundutbildning och kvalitetssäkring, frågor som myndigheten också kommer att arbeta med på andra områden under kommande verksamhetsår. Brottsofferfonden som administreras av Brottsoffermyndigheten har en fortsatt stor betydelse för såväl finansieringen av viktimologisk forskning som för ideella organisationers brottsofferstödjande verksamhet. Från den 1 februari 2015 höjdes avgiften till Brottsofferfonden. Det var en välkommen åtgärd eftersom intäkterna till Brottofferfonden varit vikande och det råder stor konkurrens om medlen. Avgiftshöjningen träffar brott begångna efter 1 februari och det tar tid innan ändringen ger full effekt. När det slutliga utfallet för året fastställts har fondens intäkter ökat med cirka 5 miljoner under 2015 vilket naturligtvis var ett angeläget tillskott. I november beslutade regeringen att 75 procent av Brottsofferfondens medel för 2015 skulle gå till ideella organisationers finansiering av sina verksamheter. Utifrån den prognos för utfallet som kunde göras i november och med beaktande av att en av årets utdelningar redan ägt rum blev resultatet en kraftfull förstärkning av verksamhetsstödet till såväl Brottsofferjouren Sverige som de lokala brottsofferjourerna. Brottsoffermyndigheten och Domstolsverket har under året slutredovisat det gemensamma regeringsuppdraget om att lämna förslag på en långsiktigt hållbar organisation för och finansiering av vittnesstödsverksamheten. Förslaget, som lämnades i november, konstaterar att den nuvarande ordningen för organisationen av vittnesstödsverksamheten bör behållas Annika Öster generaldirektör BROTTSOFFERMYNDIGHETENS ÅRSREDOVISNING (36)

6 BROTTSSKADEÄRENDEN VERKSAMHETSGREN: BROTTSSKADEÄRENDEN BUDGETÅR KOSTNADER INTÄKTER ÖVRIGA TOTALA (TKR) AV ANSLAG INTÄKTER INTÄKTER (TKR) (TKR) (TKR) MÅLSÄTTNINGAR Brottsoffermyndighetens uppgifter och mål framgår av förordningen (2007:1171) med instruktion för Brottsoffermyndigheten. Handläggningen av brottsskadeersättning regleras genom brottsskadelagen (2014:322). SÄKERHET OCH KVALITET Höga krav ska kunna ställas på Brottsoffermyndighetens rättstillämpning. De som drabbats av brott ska kunna få den brottsskadeersättning de har rätt till och en sökande som inte är nöjd med ett beslut kan begära omprövning av beslutet. Genom att bevaka utvecklingen av antalet begärda omprövningar och ändringsfrekvensen får myndigheten en bild av beslutens kvalitet. KOSTNADSEFFEKTIVITET Varje ärende ska handläggas så snabbt och billigt som möjligt och med hög kvalitet. GENOMSNITTLIG KOSTNAD PER BROTTSSKADEÄRENDE* BUDGETÅR ANTAL FÖRVALTNINGS- KOSTNAD AVGJORDA KOSTNAD PER ÄRENDE ÄRENDEN (TKR) (KR) *Ärendenas handläggningstid och därmed handläggningskostnad varierar stort. ORGANISATION Brottsskadeärendena handläggs på brottsskadeenheten av brottsskadejurister och beredningsassistenter. Ärendets karaktär avgör i vilken sammansättning beslutet fattas. De allra flesta ärendena avgörs av en brottsskadejurist. Ärenden gällande större belopp eller av svårare karaktär avgörs av enhetschefen eller generaldirektören. Ärenden där huvudfrågan är av principiell karaktär, liksom vissa omprövningsärenden, avgörs av Nämnden för brottsskadeersättning. Denna nämnd består av verksamma domstolsjurister, särskilt sakkunniga samt leda- Ledamöter i Nämnden för brottsskadeersättning. NÄMNDEN FÖR BROTTSSKADEERSÄTTNING ORDFÖRANDE Ann-Christine Lindeblad, justitieråd ORDINARIE LEDAMÖTER Anders Dereborg, chefsrådman (vice ordförande) Erik Brattgård, chefsrådman (vice ordförande) Mårten Schultz, professor i skadeståndsrätt Pia Hallström, riksdagsledamot Sanne Eriksson, riksdagsledamot ERSÄTTARE Urban Bergman, försäkringsjurist Astrid Eklund, vice överåklagare Annika Hirvonen, riksdagsledamot Pia Johansson, tingsrättslagman Tomas Mörtsell, kommunalråd möter utsedda efter politisk erfarenhet och partitillhörighet. Brottsskadeenheten bemannar även myndighetens servicetelefon som är öppen vardagar för såväl privatpersoner som yrkesverksamma aktörer som söker information om ersättning eller annat stöd till brottsoffer. Statistiska uppgifter INKOMNA ÄRENDEN Antalet inkomna ärenden under perioden var , vilket är i nivå med föregående år. Av dessa avser ersättning för personskada*, medan 355 avser ersättning för sak- eller ren förmögenhetsskada. Fördelat på de två skadetyperna innebär detta vad avser personskadeärenden* en ökning med 26 (0,3 procent) och vad avser ärenden gällande sak- eller rena förmögenhetsskador en minskning med 20 (5,3 procent). 6 (36) BROTTSOFFERMYNDIGHETENS ÅRSREDOVISNING 2015

7 INKOMNA ÄRENDEN ÅR ANTAL ÄRENDEN DÄRAV DÄRAV SAK-/ TOTALT PERSONSKADA* FÖRM.SKADA Statistikuttag avseende inkommande ärenden kan endast göras via ärendehanteringssystemet Ciceron, vilket inte rymmer uppgifter om sökandens ålder och kön. Statistikföring av ärendena med avseende på sökandens kön och ålder görs i samband med att ärendet avgörs. Redovisningen av inkomna ärenden kan därför inte delas upp på kön och ålder. AVGJORDA ÄRENDEN Under perioden avgjordes ärenden, en minskning med 741 (7,6 procent). Antalet avgjorda ärenden gällande personskada* uppgick till 8 729, en minskning med 708 (7,5 procent). Vad avser ärenden gällande sak- eller ren förmögenhetsskada avgjordes 326, en minskning med 33 (9,2 procent). I 47 procent av ärendena var sökanden en kvinna och i 53 procent av ärendena en man. 17 procent av ärendena avsåg ersättning till ett barn, dvs. en person under 18 år. Av barnen var 50 procent flickor och 50 procent pojkar. Angående könsfördelningen per ersättningskategori kan följande sägas. Av de som ansökt om ersättning för sak- och rena förmögenhetsskador var 48 procent kvinnor och 52 procent män. När det sedan gäller de som ansökt om ersättning för personskador var 47 procent kvinnor och 53 procent män. Åldersfördelningen per ersättningskategori såg ut som följer. Vad först gäller ärenden avseende ersättning för sak- och rena förmögenhetsskador var 2 procent av de sökande barn och 98 procent vuxna. När det härefter gäller ansökan om ersättning för personskador var 19 procent av de sökande barn medan resterande 81 procent var vuxna. AVGJORDA ÄRENDEN ÅR ANTAL ÄRENDEN DÄRAV DÄRAV SAK-/ TOTALT PERSONSKADA* FÖRM.SKADA * Till kategorin Personskada hänförs även Europeisk brottsskadeersättning samt Brottsskadeersättning till barn som bevittnat ett brott som varit ägnat att skada barnets trygghet och tillit i förhållande till en närstående person. UTBETALD BROTTSSKADEERSÄTTNING Under året utbetalades brottsskadeersättning med sammanlagt tkr, en minskning med tkr (12,3 procent) jämfört med år UTBETALD BROTTSSKADEERSÄTTNING BUDGETÅR UTGÅENDE BALANSER I ärendebalansen ingår såväl ärenden under beredning som ärenden som är färdiga för avgörande. Under verksamhetsåret har ärendebalansen ökat till UTGÅENDE BALANSER ÅR TUSEN KRONOR ANTAL ÄRENDEN HANDLÄGGNINGSTIDER Handläggningstiderna, dvs. den tid det tar för ett ärende att registreras, beredas, avgöras och expedieras, har ökat något jämfört med föregående år. Det tog i genomsnitt 86 dagar för myndigheten att handlägga en ansökan om brottsskadeersättning. Sammantaget hade 67 procent av ärendena en handläggningstid på maximalt 120 dagar. GENOMSNITTLIGA HANDLÄGGNINGSTIDER ÅR ANTAL DAGAR OMPRÖVNINGSÄRENDEN Antalet inkomna omprövningsärenden uppgick till 203. Ett sätt att belysa kvaliteten på besluten i brottsskadeärendena kan vara att se till ändringsfrekvensen vid de gjorda omprövningarna. Av de 196 omprövningar som Brottsoffermyndigheten gjorde under verksamhetsåret resulterade 8 (4,1 procent av omprövningarna) i att myndigheten ändrade sitt beslut med BROTTSOFFERMYNDIGHETENS ÅRSREDOVISNING (36)

8 hänvisning till att den tidigare bedömningen varit felaktig. I 7 omprövningsärenden (3,6 procent av omprövningarna) ändrades ursprungsbeslutet eftersom det till omprövningen anförts nya omständigheter som gav skäl till en annan bedömning. I 181 omprövningsärenden (92,3 procent av omprövningarna) ändrades inte det omprövade beslutet. Denna ändringsanalys ger inte anledning till annan slutsats än att Brottsoffermyndighetens beslut i brottsskadeärendena fortsätter att hålla en hög kvalitet. Uppgifter om sökandens ålder och kön har redovisats i samband med statistikföringen av det ursprungsärende som senare begärts omprövat. OMPRÖVNINGSÄRENDEN andelen bifall i förhållande till avgjorda omprövningsärenden ÅR ANTAL AVGJORDA OMPRÖVNINGAR ANDEL ÄNDRING % 11,0 9,7 11,7 5,0 7,7 BEDÖMNING Det växande antalet ansökningar som kunde konstateras under 2014 har fortsatt under en stor del av Under årets sista månader har inflödet av inkomna ärenden minskat något, men sett till hela året kom antalet ansökningar att öka marginellt. Det är för tidigt för att kunna bedöma om nedgången av antalet inkomna ansökningar under slutet av 2015 är av tillfällig karaktär. Antalet ansökningar om ersättning för personskada uppvisar en liten ökning jämfört med föregående år. Däremot har antalet ansökningar om ersättning för sak- och rena förmögenhetsskador minskat med cirka fem procent. Med tanke på att de lagliga förutsättningarna att bifalla sådana ansökningar är mycket begränsade, ger detta inte anledning till oro. Summan av utbetald brottsskadeersättning har minskat markant. Detta beror i första hand på att färre ärenden har avgjorts, men också på att andelen bifallsbeslut är något lägre jämfört med föregående år. Brottsoffermyndigheten har under året tagit kontakter med polis och åklagare i syfte att förbättra informationen om brottsskadeersättning till brottsoffer i samband med att förundersökningar läggs ned eller beslut att inte väcka åtal fattas. Vidare har en utbildningsinsats riktad till samtliga åklagarområden påbörjats under senhösten och den slutförs under Dessa båda åtgärder kommer förhoppningsvis att påverka antalet ansökningar i positiv riktning. Köns- och åldersfördelningen uppvisar endast marginella förändringar jämfört med föregående år och föranleder inte några särskilda kommentarer. Inom ramen för jämställdhetsintegreringen av myndighetens verksamhet är avsikten att de kommande åren förbättra möjligheterna att följa upp ärendehandläggningen utifrån sökandens kön. Antalet avgjorda ärenden har minskat samtidigt som balansen ökat och handläggningstiderna blivit något längre. Dessa tre mått är nära förbundna med varandra och det finns flera faktorer som förklarar utvecklingen. Årets första sju åtta månader visade på en relativt stor ökning av antalet avgjorda ärenden, en minskande balans jämfört med motsvarande period föregående år samt något sjunkande genomströmningstider. Under hösten infördes ett nytt dokument- och ärendehanteringssystem som innebar en förändring av arbetssättet i handläggningen. Införandet av systemet krävde både tid för utbildning före och en inlärningsperiod efter implementeringen. Inledningsvis fanns även vissa störningar i systemet. Sammantaget innebar implementeringen av det nya ärendehanteringssystemet ett betydande tapp i handläggningen av ärenden under senhösten, som då inte kunde kompenseras på annat sätt. Under året har frågor uppkommit om tillämpningen av den nya brottsskadelagen och behov av ändringar i praxis avseende kränkningsersättning vid vissa brottstyper. Det har för brottsskadeenhetens medarbetare medfört ett mer intensivt utredningsarbete inför avgörande av dessa ärenden i Nämnden för brottsskadeersättning. Viss rörlighet av personal under året har också påverkat myndighetens resurser att avgöra ärenden. I likhet med föregående år är myndighetens serviceåtagande gentemot sökandena stort och utredning inhämtas i allt väsentligt av handläggare med stöd av fullmakt. Det innebär att det i handläggningstiden även ingår den tid som myndigheten avvaktar besked från till exempel Kronofogden, försäkringsbolag eller vårdgivare. Myndigheten har i samma utsträckning som tidigare också avvaktat med att fatta beslut istället för att avslå ansökan i fall där ersättningsmöjligheterna från annat håll varit oklara eftersom sökanden innan ansökan gjorts inte begärt verkställighet hos Kronofogden eller inte ansökt om försäkringsersättning. Under året har åtgärder vidtagits för att effektivisera handläggningen, minska balanserna och förkorta handläggningstiderna. Ett projekt har startats för att frigöra resurser för beslutsfattande och få till stånd en enhetlig och självständig beredning av ärenden. Projektet har medfört att en ny arbetsform tillämpas sedan september månad. Det nya sättet att arbeta har på grund av störningarna under hösten inte nått full effekt, men det kan trots detta konstateras att det frigjorts något mer tid för beslutsfattande. Omdisponeringar av personal har skett för att förstärka handläggningen av brottsskadeärenden och övertidsuttag har förekommit. Det nya 8 (36) BROTTSOFFERMYNDIGHETENS ÅRSREDOVISNING 2015

9 dokument- och ärendehanteringssystemet förväntas innebära rationaliseringar på sikt. Resultaten för omprövningsärenden ger inte skäl till annat antagande än att Brottsoffermyndighetens handläggning av brottsskadeärenden även fortsättningsvis håller hög kvalitet och tillförsäkrar den enskilde såväl rättssäkerhet som rättstrygghet. Myndighetens servicetelefon har under året mottagit fler än samtal från brottsoffer och yrkesverksamma aktörer, då information kunnat lämnas om ersättning på grund av brott och annat stöd till brottsoffer. Den återkoppling som skett i samband med samtalen pekar på att informationen är mycket uppskattad av mottagarna. BROTTSSKADEERSÄTTNING TILL BARN SOM BEVITTNAT BROTT Under år 2015 har 338 ansökningar om ersättning till bevittnande barn inkommit. 301 ansökningar har prövats och av dessa har 79 avslagits efter prövning i sak medan 8 ansökningar har avvisats/avskrivits på formella grunder. Resterande 214 ansökningar har bifallits med en total ersättning på kr. De enskilda ersättningarna har legat mellan kr och kr. Den genomsnittliga ersättningen per bifallen ansökan är kr. Av de beslutade ärendena avsåg 54 procent pojkar och 46 procent flickor. 92 procent av de beslutade ärendena avsåg barn under 15 år (varav 55 procent pojkar och 45 procent flickor) och 8 procent barn över 15 år (varav 54 procent pojkar och 46 procent flickor). BUDGETÅR ANTAL INKOMNA SAMMANLAGD GENOMSNITTLIG /PRÖVADE/BIFALLNA UTBETALD UTBETALD ANSÖKNINGAR ERSÄTTNING KR ERSÄTTNING KR / 234 / / 238 / / 332 / / 361 / / 301 / BEDÖMNING Antalet inkomna ansökningar avseende ersättning till barn som bevittnat brott ligger på en fortsatt hög nivå. Antalet barn som beviljats bevittnandeersättning har sjunkit något jämfört med föregående år, men ligger fortfarande på mer än det dubbla jämfört med vad som uppskattades inför lagstiftningens införande. Den genomsnittliga ersättningen visar på en marginell ökning jämfört med föregående år. Frekvensen bifallna ansökningar är 71,1 procent, vilket innebär en återgång jämfört med föregående år (3,4 procent). Andelen bifall är dock högre än åren dessförinnan. Myndigheten har tidigare genomfört utbildningsinsatser för att barn som bevittnat brott mellan närstående ska synliggöras i förundersökningar. Under året har en utbildningsinsats riktad till landets åklagare påbörjats där förutsättningarna för ersättning till barn som bevittnat brott betonas. Vidare har myndigheten genom sitt nya regeringsuppdrag fått möjlighet att ta fram en lärarhandledning till informationen riktad till barn som utsatts för eller bevittnat brott ( Jag vill veta ) i syfte att fler barn ska bli medvetna om och kunna använda informationen. Brottsoffermyndighetens egna handläggare bevakar kontinuerligt förekomsten av bevittnande barn vid handläggning av ärenden angående brott i nära relation och skickar regelmässigt ut information och ansökningsblankett när förutsättningar kan finnas att lämna ersättning till barn som bevittnat brott. Även om antalet inkomna och bifallna ansökningar ligger kvar på en hög nivå, kommer de påbörjade åtgärderna förhoppningsvis att leda till att ännu fler vårdnadshavare söker ersättning för barn som bevittnat brott. Köns- och ålderfördelningen uppvisar endast mindre förändringar jämfört med föregående år och ger inte skäl till några särskilda kommentarer. REDOVISNING AV ANTALET ÄRENDEN OCH STORLEKEN PÅ UTBETALD BROTTSSKADE- ERSÄTTNING FÖRDELAD PÅ OLIKA BROTTS TYPER BROTTSTYP ANTAL UTBETALD ÄRENDEN BROTTSSKADE- ERSÄTTNING TKR VÅLDTÄKT INKL. GROV VÅLDTÄKT MOT VUXEN VÅLDTÄKT INKL. GROV VÅLDTÄKT MOT BARN MISSHANDEL INKL. FÖRSÖK TILL MORD/DRÅP RIKTAT MOT VUXEN MISSHANDEL INKL. FÖRSÖK TILL MORD/DRÅP RIKTAT MOT BARN VÅLD I NÄRA RELATION MOT KVINNA INKL. GROV KVINNOFRIDSKRÄNKNING RÅN OLAGA HOT ÖVERGREPP I RÄTTSSAK UTPRESSNING ÖVERTRÄDELSE AV KONTAKTFÖRBUD MÄNNISKOHANDEL BROTTSOFFERMYNDIGHETENS ÅRSREDOVISNING (36)

10 REGRESS Sammanställningen visar att antalet ärenden avseende grova sexualbrott ökat medan antalet misshandelsbrott och våld i nära relation minskat. Även övergrepp i rättssak och överträdelse av kontaktförbud uppvisar stora relativa minskningar, även om det handlar om redan låga antal. Förändringarna avseende de grova sexualbrotten, misshandelsbrotten och våld i nära relation avspeglar sig även i utbetald brottsskadeersättning. Det bör beaktas att sammanställningen visar antalet ärenden inom respektive brottstyp där beslut fattats under året men speglar inte hur många ärenden som bifallits respektive avslagits. Andelen bifall under året har dock generellt sett varit något lägre än föregående år vilket sannolikt har betydelse för utbetald brottsskadeersättning även i redovisade brottstyper. REDOVISNING AV ANTALET ÄRENDEN SOM BYGGER PÅ DOMAR MED SKADESTÅND, STRAFFÖRELÄGGAN- DE RESPEKTIVE NEDLAGD FÖRUNDERSÖKNING DOMAR MED STRAFF- NEDLAGD SKADESTÅND FÖRELÄGGANDE FÖRUNDERSÖKNING Andelen ärenden som bygger på en dom med skadestånd har minskat något, från 47 till 44 procent. VERKSAMHETSGREN: REGRESS BUDGETÅR KOSTNADER INTÄKTER ÖVRIGA TOTALA (TKR) AV ANSLAG INTÄKTER INTÄKTER (TKR) (TKR) (TKR) MÅLSÄTTNING Grunden för rätten till återkrav framgår av 28 brottsskadelagen, i vilken det framgår att Om brottsskadeersättning betalas, inträder staten i den skadelidandes rätt till skadestånd intill det betalade beloppet samt på beloppet löpande ränta från betalningsdagen.. Vidare framgår av 29 samma lag bl.a. att Brottsoffermyndigheten ska av gärningsmannen, om denne är känd, kräva vad staten har rätt till enligt 28 1 st, om det inte är olämpligt med hänsyn till gärningsmannens personliga förhållanden eller till möjligheten att få fordran betalad.. Med utgångspunkt i detta är Brottsoffermyndighetens målsättning att på ett balanserat sätt kräva tillbaka så mycket som möjligt av den utbetalda brottsskadeersättningen. REGRESSVERKSAMHETEN Regressenheten hanterar Brottsoffermyndighetens kravärenden och återkräver utbetald brottsskadeersättning från dömda gärningspersoner. Kravhanteringen bedrivs genom egeninkasso, d.v.s. inkassoverksamhet på egna fordringar. Verksamheten bedrivs i enlighet med god inkassosed. Regressintäkterna motsvarar omkring 30 procent av statens utgifter för brottsskadeersättning och kravhanteringen fyller flera viktiga funktioner. Det är en viktig signal från samhället att alla gärningspersoner hålls ansvariga, även ekonomiskt, för sina brott. Det bidrar även till brottsoffers upprättelse att gärningspersonerna ytterst får ta ansvar för de skador de orsakat. För gärningspersonerna innebär ett ansvarstagande för skulder också en minskad egen skuldsättning. Enhetens personal har lång erfarenhet av kravhantering i en ur kravhänseende ovanlig situation där många krav inledningsvis är utan större värde. Alla nya krav riktas nämligen mot personer som, innan ett beslut om brottsskadeersättning fattats, har bedömts sakna betalningsförmåga. Först på längre sikt brukar ett kravärende generera intäkter, men i många fall ger kravärendena ingen utdelning alls. Att intäkterna ändå sammantaget blir betydande beror på det stora antalet ärenden som handläggs. Regressenhetens uppgift är att hitta en balans mellan intresset att i det enskilda fallet bedriva regress samtidigt som 10 (36) BROTTSOFFERMYNDIGHETENS ÅRSREDOVISNING 2015

11 gärningspersonens egna förhållanden och möjligheter att betala fordringen beaktas. När så är möjligt prioriteras t.ex. enskilda överenskommelser om avbetalningsplaner före indrivning via Kronofogden. Vid enskilda överenskommelser kan även myndigheten godta avbetalningsnivåer som är lägre än de Kronofogden kan acceptera. ORGANISATION På enheten arbetar regresshandläggare och beredningsassistenter. Handläggningen innebär omfattande kontakter med gäldenärer och myndigheter. Delar av handläggningen har anpassats till ett elektroniskt förfarande, t.ex. gällande ansökan om verkställighet till Kronofogden. Handläggningen genomförs med stöd av ett inkassosystem för att effektivt hantera en stor ärendevolym. KVITTNING ÅR HELÅR ÖKNING ANTAL ÖKNING (KR) (%) (%) , , * , , , ,00 *Lagstiftningsförändringen genomfördes är av intresse och kommer fortsättningsvis att redovisa detta i årsredovisningen. Utfallet för 2014 får bedömas utifrån det faktum att förändringarna i lagstiftningen genomfördes först den 1 juli REGRESSÄRENDEN BUDGETÅR INKOMNA AKTIVA MEDEL REGRESS- (TKR) ÄRENDEN STATISTISKA UPPGIFTER Ett regressärende startar i de fall där brottsskadeersättning har utbetalats och gärningspersonen är känd. Under år 2015 startades nya regressärenden och avslutades. Vid årets slut fanns aktiva ärenden. I de aktiva ärendena var (93 procent) av de betalningsansvariga män och (7 procent) var kvinnor. I 50 fall var de betalningsansvariga pojkar under 18 år. Under året inkom tkr. KVITTNING En av anledningarna att Brottsoffermyndigheten var pådrivande för en förändring av brottsskadelagen var att öka möjligheterna till kvittning. Tidigare betalade myndigheten ut brottsskadeersättning även till den som på grund av egen tidigare brottslighet hade en skuld till staten för utbetald brottsskadeersättning. En kvittning kunde då bara genomföras om personen i fråga lämnade sitt medgivande. Från och med den 1 juli 2014 fick Brottsoffermyndigheten rätt att kvitta oavsett personens inställning. En beviljad brottsskadeersättning kan numera i stället användas till att betala, helt eller delvis, personens skulder avseende tidigare utbetald brottsskadeersättning. Brottsoffermyndigheten menar att utfallet av kvittningarna BEDÖMNING Flera av enhetens medarbetare har under året varit engagerade i myndighetsprojekt, nya medarbetare har introducerats och personal har lånats ut för att förstärka brottsskadeenheten. Den nya brottsskadelagen har medfört en anpassning av handläggningsrutinerna. Den löpande verksamheten har i denna situation fått prioriteras. Regressenheten har mött utmaningen på ett bra sätt och har under året såväl startat upp fler ärenden som avslutat fler ärenden än föregående år. Under 2015 har enheten glädjande även kunnat redovisa ett ekonomiskt resultat jämförbart med tidigare år. Utvecklingen avseende möjligheten till kvittning har varit mycket god. Vid en jämförelse mellan år 2013, innan möjligheten till kvittning infördes, och år 2015 kan konstateras att såväl antalet kvittningar som intäkterna för kvittningarna mer än fördubblats. Under inledningen av 2016 kommer nyrekrytering att ske för att fylla befintliga vakanser. Detta kommer inte bara att medföra ett minskat arbetstryck på enheten utan även möjlighet till en närmare analys av den nya lagstiftningens möjligheter. Kommande år måste regressenhetens programvara anpassas för att uppfylla kravet på en processbaserad arkivredovisning, och för att fullt ut få till stånd en papperslös regresshantering. Målsättningen är också att minst bibehålla den intäktsnivå som verkar ha stabiliserats på en nivå strax över trettio miljoner kronor. BROTTSOFFERMYNDIGHETENS ÅRSREDOVISNING (36)

12 BROTTSOFFERFONDEN VERKSAMHETSGREN: BROTTSOFFERFONDEN BUDGETÅR KOSTNADER INTÄKTER ÖVRIGA TOTALA (TKR) AV ANSLAG INTÄKTER INTÄKTER (TKR) (TKR) (TKR) FÖRDELNING AV MEDEL % MÅLSÄTTNINGAR Brottsoffermyndighetens uppgifter och mål framgår av förordningen (2007:1171) med instruktion för Brottsoffermyndigheten. Bidrag från Brottsofferfonden får lämnas för att stödja forskning, utbildning, information och utvecklingsverksamhet inom brottsofferområdet. Bidrag får även lämnas i form av verksamhetsstöd till ideella organisationer. Regeringen beslutade i november 2015 att minst 75 procent av Brottsofferfondens medel under året skulle gå till organisationer i det civila samhället som bedriver brottsofferstödjande verksamhet. INKOMNA OCH BEVILJADE ANSÖKNINGAR Under verksamhetsåret inkom 331 ansökningar avseende projekt med ett sammanlagt sökt belopp om cirka 82 miljoner kr. Därutöver inkom 168 ansökningar avseende olika typer av verksamhetsstöd. INKOMNA OCH BEVILJADE ANSÖKNINGAR, projekt BUDGETÅR INKOMNA BEVILJADE SUMMA ANSÖKNINGAR PROJEKT BEVILJAT (TKR) INKOMNA OCH BEVILJADE ANSÖKNINGAR, verksamhetsstöd BUDGETÅR INKOMNA BEVILJADE SUMMA ANSÖKNINGAR PROJEKT BEVILJAT (TKR) BROTTSOFFERFONDENS INTÄKTER BUDGETÅR INTÄKT (TKR) % TYP AV VERKSAMHET ANTAL BEVILJADE SUMMA ANSÖKNINGAR BEVILJAT (KR) Forskning Försöks- och utvecklingsverksamhet Information Utbildning Verksamhetsstöd Indelningen av projekt i olika kategorier följer förordningen (1994:426) om brottsofferfond. Projekten hänförs till den kategori som passar det huvudsakliga syftet med projektet. Av verksamhetsstödet avser 10 miljoner kr stöd till Brottsofferjouren Sverige för verksamhetsåret 2016, vilket är en ökning med 3 miljoner kr jämfört med föregående år. Efter ansökan beslutade Rådet för Brottsofferfonden även om bidrag till lokala brottsofferjourers verksamhet, inklusive ett tillfälligt ökat stöd för år Sammanlagt fördelades kr i verksamhetsstöd till lokala brottsofferjourer. 49 ideella föreningar som bedriver vittnesstödsverksamhet beviljades efter ansökan ett vittnesstödsbidrag. Sammanlagt fördelades kr i vittnesstödsbidrag. En förteckning över de lokala föreningar som beviljades verksamhetsstöd och vittnesstödsbidrag finns tillgänglig vid Brottsoffermyndigheten. Sammanlagt fördelades kr under Av dessa fördelades kr från Brottsofferfondens tillgängliga medel under verksamhetsåret kr fördelades genom ett uttag ur fondens kapitalbas, som därmed minskade. Brottsofferfondens intäkter uppgick till kr. Av bilaga 2 framgår vilka projekt och verksamheter som har beviljats medel under året. FÖRDELNING AV MEDEL 2015 SORTERADE EFTER HUVUDMAN HUVUDMAN ANTAL BEVILJADE SUMMA ANSÖKNINGAR BEVILJAT (KR) Ideella organisationer Forskning Offentlig 0 0 Privat % 2 % 6 % 12 (36) BROTTSOFFERMYNDIGHETENS ÅRSREDOVISNING 2015

13 KOSTNADER FÖR ADMINISTRATION AV BROTTSOFFERFONDEN GENOMSNITTLIG KOSTNAD PER FONDANSÖKNING BUDGETÅR ANTAL FÖRVALTNINGS- KOSTNAD PER ANSÖKNINGAR KOSTNAD TKR ÄRENDE KR Brottsofferfonden hanterar olika typer av ansökningar och ärenden. Exempelvis avser 89 ärenden ett schabloniserat verksamhetsstöd till lokala brottsofferjourer. Beredningen av dessa ansökningar är mindre omfattande och ärendena avslutas när bidraget betalats ut. Andra ärenden är mer komplicerade och kräver bl.a. utredningsarbete under beredningen och uppföljning av projekt som har beviljats medel. Fonden fördelar medel till såväl mindre projekt som genomförs av ideella organisationer som omfattande fleråriga forskningsprojekt. Den genomsnittliga kostnaden för sådana ärenden är betydligt högre än för ärenden om verksamhetsstöd. UPPFÖLJNING OCH KVALITETSARBETE De medel som beviljas från Brottsofferfonden disponeras i enlighet med Brottsoffermyndighetens allmänna villkor för bidrag från fonden. I vissa fall beslutas även om andra villkor, som då specificeras i det kontrakt som skrivs med alla som beviljats medel. Under 2015 var sökande för de projekt som beviljades medel i december 2013 och i juni 2014 skyldiga att lämna redovisning till myndigheten. En redovisning lämnades för de allra flesta projekten. Det är myndighetens bedömning utifrån de redovisningar som inkommit att projekten huvudsakligen genomförts i enlighet med de ansökningar som låg till grund för beslutet om finansiering. Personal från Brottsoffermyndigheten har besökt Brottsofferjouren Sverige i syfte att följa upp verksamheten. Genom myndighetens arbete med vittnesstöd finns ett nära samarbete med många av de lokala brottsofferjourerna. Under året genomfördes besök vid flera tingsrätter för att diskutera verksamheterna med ansvariga samordnare. Personal från myndigheten deltog eller medverkade som föreläsare i ett flertal arrangemang som finansierades av Brottsofferfonden eller där fondfinansierade projekt presenterades. Särskilda informationsinsatser, såväl skriftliga som muntliga, har riktats mot brottsofferjourerna med syfte att förbättra kvaliteten på ansökningar om medel och redovisningar av avslutade projekt. Under året har Brottsoffermyndigheten ytterligare spridit Ledamöterna i Rådet för Brottsofferfonden. RÅDET FÖR BROTTSOFFERFONDEN (vid utgången av år 2015) ANNIKA ÖSTER generaldirektör, Brottsoffermyndigheten (ordförande) ANNIKA ERIKSSON fil.dr, Brottsförebyggande rådet TOMMY ANDERSSON docent, institutionen för socialt arbete, Umeå universitet ÅSA KÄLLSTRÖM CATER docent, institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete, Örebro universitet PÄR ANDERS GRANHAG professor, psykologiska institutionen, Göteborgs universitet CLARA HELLNER GUMPERT docent, Centrum för psykiatriforskning, Karolinska Institutet MARGARETA HYDÉN professor, institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Linköpings universitet CLAES LERNESTEDT professor, juridiska institutionen, Stockholms universitet information om möjligheten att ansöka om medel elektroniskt. En allt större andel av ansökningarna inkommer på detta sätt. STIMULANSÅTGÄRDER Brottsoffermyndigheten genomförde under året informationsinsatser för att stimulera till ansökningar till Brottsofferfonden. Insatserna riktades i huvudsak till lokala brottsoffer- och kvinnojourer samt till föreningar som arbetar med sociala frågor. Särskilda informationsinsatser riktades till universitet och högskolor. Myndigheten informerade dessutom vid egna arrangemang om möjligheten till finansiering av projekt. Brottsoffermyndigheten har en uppsatstävling för studenter på universitet och högskolor. Syftet är att intressera studenter för BROTTSOFFERMYNDIGHETENS ÅRSREDOVISNING (36)

14 länderna samt ordförande för World Society of Victimology. Han höll en inledande föreläsning om utvecklingen av den viktimologiska forskningen och framtida forskningsområden. Dagen avslutades med en föreläsning av jur. dr Anna Wergens om myndighetens kommande forskningsöversikt. En utvärdering av arrangemanget visade på att deltagarna var mycket nöjda med forskarkonferensen som ett gemensamt forum för diskussion. Pristagarna i uppsatstävlingen Brottsoffer i fokus 2015: Linus Gardell, Klara Irhede Wirén och Nora Germundsson. brottsofferfrågor och locka till fördjupning och framtida forskning. De tre vinnande bidragen i 2015 års tävlingsomgång handlade om ersättning till brottsoffer, förväntningar på kvinnojourer samt brottsoffers rättigheter i Europakonventionen. VIKTIMOLOGISK FORSKNING Brottsoffermyndigheten har under året inlett ett arbete med att sammanställa en forskningsöversikt om barn och unga som utsätts för brott. Översikten kommer bland annat att omfatta områden som sexuella övergrepp, kränkningar på nätet, barn som bevittnar våld samt hedersrelaterat våld och förtryck. Målsättningen är att ge en bild av utvecklingen de senaste åren samt att uppmärksamma kunskapsluckor och forskningsbehov. Under hösten arrangerade Brottsoffermyndigheten en viktimologisk forskarkonferens som samlade drygt 40 deltagare. Vid konferensen presenterade många av deltagarna sina projekt i seminarieform. Forskarkonferensen gav en god översikt av den viktimologiska forskningen och möjlighet till uppföljning av pågående projekt. Under konferensen medverkade även Marc Groenhuijsen, som är professor vid Department of Criminal Law och INTERVICT, Tilburgs universitet i Neder- Professor Marc Groenhuijsen vid forskarkonferensen. BEDÖMNING Brottsofferfonden har en stor betydelse både när det gäller finansiering av viktimologisk forskning och ideella organisationers verksamhet för brottsoffer och vittnen. Regeringen beslutade i november att minst 75 procent av Brottsofferfondens medel under hela 2015 ska gå till organisationer i det civila samhället som bedriver brottsofferstödjande verksamhet. Rådet för Brottsofferfonden beslutade, vid årets andra och sista utdelning, om att utöka stödet för riksförbundet Brottsofferjouren Sverige och för lokala brottsofferjourer. Riksförbundet beviljades 10 miljoner kronor vilket var en ökning med 3 miljoner kronor. De lokala brottsofferjourerna beviljades verksamhetsstöd med totalt 3,5 miljoner kronor. Utöver det fick ett flertal ideella organisationer finansiering från fonden för olika brottsofferinriktade projekt. En allt större del av Brottsofferfondens medel går till Brottsofferjouren Sverige och lokala brottsofferjourer. De möter många typer av brottsoffer och ansvarar även för såväl samordning som praktiskt genomförande av vittnesstödsverksamheten vid domstolarna. Brottsofferfonden är huvudfinansiär av vittnesstödsverksamheten. För att kunna ha en verksamhet med god kvalitet krävs ofta anställd personal för samordning och kontakter med vittnen, målsägande och andra aktörer. Inför årets andra utdelningsbeslut gjorde myndigheten en prognos av tillgängliga medel för fördelning under Under året fördelades drygt trettio miljoner kr. Av dessa fördelades 23 miljoner kr till ideella organisationer, vilket var 75 procent av prognosticerad intäkt för hela För att möjliggöra fortsatta bidrag till pågående forskningsprojekt samt angelägen ny forskning gjordes ett uttag ur Brottsofferfondens kapitalbas, vilket innebar att drygt en miljon kunde fördelas till ny forskning. Brottsoffermyndigheten har under året informerat om möjligheten att ansöka om medel från Brottsofferfonden i många olika sammanhang. Många för fonden nya forskare och organisationer har upptäckt möjligheten till finansiering av brottsofferinriktade projekt via webben och ansökt om medel elektroniskt. Möjligheten att ansöka elektroniskt är uppskattad och en fortsatt ökning av antalet elektroniska ansökningar förväntas. En sådan ökning skulle på sikt innebära en enklare handläggning. 14 (36) BROTTSOFFERMYNDIGHETENS ÅRSREDOVISNING 2015

15 KUNSKAPSCENTRUM VERKSAMHETSGREN: INFORMATION BUDGETÅR KOSTNADER INTÄKTER ÖVRIGA TOTALA (TKR) AV ANSLAG INTÄKTER INTÄKTER (TKR) (TKR) (TKR) MÅLSÄTTNINGAR Brottsoffermyndighetens uppgifter och mål framgår av förordningen (2007:1171) med instruktion för Brottsoffermyndigheten. Vad gäller Kunskapscentrum är myndighetens målsättning att nå ut till så många enskilda brottsoffer som möjligt, bl.a. med information om brottsskadeersättning och att öka brottsofferkompetensen hos de som möter brottsoffer i såväl professionell som ideell verksamhet. Kunskapscentrum ansvarar även för genomförandet av särskilda regeringsuppdrag och myndighetens internationella verksamhet. SAMVERKAN Brottsoffermyndighetens informations- och utbildningsverksamhet bygger i stor utsträckning på nationell, regional och lokal samverkan. Flertalet av myndighetens temadagar och större utåtriktade arrangemang genomförs i samverkan med nationella, regionala och lokala myndigheter och ideella organisationer på brottsofferområdet. Brottsoffermyndigheten leder även en samverkansgrupp för brottsofferfrågor som samlar representanter för bland andra rättsväsendet, Kronofogden, Nationellt centrum för kvinnofrid och ideella organisationer två gånger per år. Syftet med samverkansgruppen är kunskapsutbyte och att bidra till ökad samordning av samhällets insatser till stöd och skydd för brottsoffer. Brottsoffermyndigheten har fortsatt samverkan med Kronofogden avseende den information som lämnas till brottsoffer och gärningspersoner som kommer i kontakt med den. Under året har även Domstolsverket inbjudits att delta för att säkerställa sammanhållen och enhetlig information i rättsväsendet om ersättning. Brottsoffermyndigheten har varit representerad i ett flertal referens- och arbetsgrupper, t.ex. Nationell myndighetssamverkan för kvinnofrid, myndighetsnätverket Gift mot sin vilja och Nationellt myndighetsnätverk - Politiken för det civila samhället. Dessutom har myndigheten ingått i Samrådsgrupp med polisen, Domstolsverket och representanter från funktionshindersrörelsen, Nätverket för bidragsgivande myndigheter, Nätverket för FoU-myndigheter, Samverkansgruppen för Kvinnofrid i Malmö och Länsstyrelsen i Stockholms län Samverkan prostitution och människohandel. Information INFORMATION PÅ WEBBEN Besöken på Brottsoffermyndighetens webbplats ökade med 10 procent under 2015, till mer än besök. På webbplatsen finns tydliga ingångar för att myndighetens olika målgrupper på ett enkelt sätt ska hitta den information just de söker. De mest välbesökta sidorna handlar om brottsskadeersättning och därtill hörande frågor. Webbplatsen har information på 14 olika språk. Det finns broschyrer och foldrar som alla är möjliga att läsa och skriva ut. Utöver det innehåller webbplatsen bl.a. böcker, rapporter, ansökningsblanketter, informationsfilmer och dokumentation från myndighetens arrangemang. Rättegångsskolan, som riktar sig till alla som vill lära sig hur en svensk rättegång går till, är fortsatt välbesökt. Webbplatsen används i stor utsträckning i undervisning i skola och vid universitet. Kopplat till webbplatsen finns en lärarhandledning för skolan. I juni 2014 lanserade Brottsoffermyndigheten webbplatsen jagvillveta.se. Den riktar sig till barn som brottsoffer och innehåller bl.a. texter, kortare filmer och bilder som beskriver vilka rättigheter barn har. Webbplatsen har haft en stadig ökning av antalet besökare. Under hösten tilldelades jagvillveta.se en andraplats i kommunikationstävlingen Svenska Publishing- Priset inom kategorin Digitalt offentlig sektor. Brottsoffermyndighetens webbplats, Rättegångsskolan och jagvillveta.se har under året sammantaget haft drygt besök, vilket motsvarar en ökning med närmare 20 procent jämfört med TRYCKT INFORMATIONSMATERIAL Brottsoffermyndigheten arbetar kontinuerligt med att revidera det tryckta informationsmaterialet med syfte att det ska bli ännu mer lättförståeligt. Materialet går att beställa från myndighetens webbplats och sprids i samarbete med framför allt polis, åklagare, domstolar, Kronofogden, ideella brottsofferorganisationer samt delar av socialtjänsten och hälso- och sjukvården. Under året har myndighetens broschyrer uppdaterats, bland annat med de lagändringar som trädde i kraft med anledning av EU:s brottsofferdirektiv. ÖVRIGT Genom Brottsoffermyndighetens servicetelefon får många brottsoffer, vittnen och anhöriga liksom representanter för myndigheter och ideella organisationer information om främst BROTTSOFFERMYNDIGHETENS ÅRSREDOVISNING (36)

16 ersättningsfrågor men även om andra myndigheters och organisationers arbete för brottsoffer och om vart de kan vända sig för att få hjälp och stödinsatser. Antalet prenumeranter på myndighetens nyhetsbrev, som distribuerades sex gånger under året, ökar stadigt och uppgick vid årets utgång till Medarbetare vid Brottsoffermyndigheten har under året medverkat som experter vid ett flertal utredningar och uppdrag, t.ex års människohandelsutredning, Ju 2014:22, 2014 års sexualbrottskommitté, Ju 2014:21, Utredningen om ett modernt och starkt straffrättsligt skydd för den personliga integriteten, Ju 2014:10, och Brå:s expertgrupp för Målsägandens medverkan i rättsprocessen. ARRANGEMANG OCH UTBILDNINGAR De primära målgrupperna för myndighetens arrangemang är yrkesverksamma personer inom rättsväsendet, socialtjänsten, skolan, hälso- och sjukvården och högskolestuderande inom dessa fält samt ideellt verksamma inom brottsofferorganisationer. Genom föreläsningar och medverkan i olika typer av utbildningsinsatser nådde Brottsoffermyndigheten sammantaget över personer under Myndighetens medarbetare är efterfrågade som föreläsare för ideella organisationer, och i allt större utsträckning även för universitet och högskolor. Under året har föreläsningar genomförts inom grund- eller vidareutbildning för poliser, kriminologer och jurister. Föreläsningarna har huvudsakligen varit inriktade på Brottsoffermyndighetens arbete, brottsskadeersättning och generella brottsofferfrågor. Brottsoffermyndigheten gick under året ut med en inbjudan till landets sju åklagarområden med erbjudande om en skräddarsydd utbildning. Samtliga områden anmälde sitt intresse och en utbildningsinsats har genomförts under Övriga utbildningstillfällen kommer att genomföras under Brottsoffermyndigheten arrangerade under året tolv större utbildningstillfällen med olika teman. Framförallt har fokus för temadagarna varit barn och ungas utsatthet för våld med en särskild inriktning på våld i ungas nära relationer. Utbildningarna har även avhandlat andra viktiga teman, t.ex. brottsoffer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Kunskapen har förmedlats av personal från Brottsoffermyndigheten, forskare som finansierats av Brottsofferfonden och andra experter. I flera fall har Brottsoffermyndigheten samverkat med andra myndigheter, t.ex. Social resursförvaltning i Göteborgs stad, länsstyrelserna i Västerbotten och Norrbotten, Umeå kommun, Barnombudsmannen och flera olika ideella organisationer. Arrangemangen har varit välbesökta och sammanlagt nådde myndigheten direkt närmare personer. Myndighetens årliga temadag Internationella Brottsofferdagen spelades även denna gång in av UR Samtiden och har dels visats på tv, dels funnits tillgänglig för visning på UR Play. Arrangemanget har på så vis nått ytterligare minst personer. Därutöver har Brottsoffermyndigheten medverkat med föreläsningar vid olika arrangemang med brottsofferinriktning i Sverige, och även på internationella forskarkonferenser. Myndighetens personal har föreläst för drygt personer. Under året tog Brottsoffermyndigheten emot elva studiebesök, bl.a. av Myndigheten för delaktighet, länsstyrelserna i de nordliga länen, Kriminalvården, Länsförsäkringar i Stockholm och av företrädare för Justitiedepartementet. INFORMATION TILL BARN SOM BROTTSOFFER I juni 2014 slutrapporterade Brottsoffermyndigheten regeringens uppdrag att ta fram eller anpassa information om skydd och stöd direkt riktad till barn och unga som brottsoffer. Informationen har tagits fram i samverkan med Barnombudsmannen. Materialet riktar sig till barn från 4 till 17 år och är ålders- och behovsanpassat. Informationen presenteras på webbplatsen jagvillveta.se och består av texter, filmer, spel, broschyrer och barnboken Liten som arbetats fram tillsammans med författaren Stina Wirsén och Bonnier Carlsen förlag. Brottsoffermyndigheten har under 2015 arbetat med att sprida informationen digitalt, via media och direktutskick, via föreläsningar och genom att medverka som utställare vid olika arrangemang. Dessutom har myndigheten i samverkan med Länsstyrelsen i Stockholms län spridit materialet till myndigheter och organisationer i Stockholms län. Spridningen har skett inom ramen för länsstyrelsens samverkan Informationsmaterial om Jag vill veta. 16 (36) BROTTSOFFERMYNDIGHETENS ÅRSREDOVISNING 2015