BROTTSOFFERMYNDIGHETEN. årsredovisning

Transkript

1 BROTTSOFFERMYNDIGHETEN årsredovisning

2 2 3 INNEHÅLL RESULTATREDOVISNING GENERALDIREKTÖRENS KOMMENTAR 4 BROTTSSKADEERSÄTTNING 6 REGRESSVERKSAMHET 14 BROTTSOFFERFONDEN 17 KUNSKAPSCENTRUM 21 MEDARBETARE 27 FINANSIELL REDOVISNING RESULTATRÄKNING 30 BALANSRÄKNING 31 ANSLAGSREDOVISNING 32 TILLÄGGSUPPLYSNINGAR OCH NOTER 32 SAMMANSTÄLLNING ÖVER VÄSENTLIGA UPPGIFTER 36 RESULTATREDOVISNING BILAGA 1 37 BROTTSOFFERFONDEN. RESULTAT- OCH BALANSRÄKNING NOTBILAGA BILAGA 2 39 FÖRDELNING AV MEDEL FRÅN BROTTSOFFERFONDEN

3 4 5 GENERALDIREKTÖRENS KOMMENTAR När det nu är dags för en summering av verksamhetsåret 2016 kan Brottsoffermyndigheten redovisa mycket goda resultat inom myndighetens samtliga fyra verksamhetsområden. I arbetet med jämställdhetsintegrering har myndigheten under året som ett första steg koncentrerat sig på kartläggning av olika delar av verksamheten och på åtgärder för att säkerställa att våra styrdokument ska bidra till en jämnställd styrkedja. Brottsoffermyndighetens största verksamhetsgren är bestämmande och utbetalning av den brottsskadeersättning som fyller en viktig funktion för att bidra till brottsoffrens upprättelse. Efter föregående års inriktning på digitalisering och verksamhetsutveckling har arbetet under 2016 inriktats på att åtgärda den balanssituation som uppkommit. Resursförstärkningar tillsammans med ett utvecklingsprojekt för effektivisering av handläggningen, har gett ett mycket positivt resultat. Vid årets slut ligger balansen på en nivå som är bland de lägsta någonsin och antalet avgjorda ärenden 2016 är det näst högsta under Brottsoffermyndighetens hela historia, över ärenden. Mer än 112 miljoner kronor, en ökning med drygt 15 procent i förhållande till föregående år, har utbetalats till de som utsatts för brott. En så stor avarbetning av ärenden som avvaktat beslut innebär självklart också att handläggningstiderna påverkas. Trots den höga nivå av ärenden som avgjorts slutar den genomsnittliga handläggningstiden på 94 dagar. Det är en tid som innefattar myndighetens serviceåtagande mot sökanden med inhämtande av underlag, beredning av ärendet samt tid för själva beslutsfattandet. Inför det nya verksamhetsåret finns goda förutsättningar för att förkorta den totala handläggningstiden och för att närmare analysera hur den utökade servicenivån som myndigheten tillämpar påverkar handläggningen och handläggningstiderna. Inflödet av antalet inkomna ärenden fortsätter att fluktuera och stannar för 2016 på en något lägre nivå än de två närmast föregående åren. I dag saknas möjlighet att följa ett skadestånds väg genom rättskedjan och att göra en analys av vad som i alla led kan påverka vetskapen hos brottsoffret om möjligheten till brottsskadeersättning. På Brottsoffermyndighetens webbplatser har vi under året kunnat se en ökad aktivitet och hela besök. Just information om ersättningsfrågor och förundersökning är särskilt eftersökt. Det är högst angeläget att fortsätta arbetet med information och bemötande till brottsoffer och samtliga aktörer inom rättskedjan och civilsamhällets organisationer som arbetar med brottsoffer har här en mycket viktig funktion att fylla. Relevant och individualiserad information om stöd och skydd, om möjligheten till skadestånd och brottsskadeersättning behöver säkerställas vid polisanmälan, nedläggande av förundersökning, åtalsbeslut, efter avkunnande av dom och Kronofogdens utredning samt vid den enskildes egna direkta kontakter med rättsväsendet. Brottsoffermyndigheten har lyft frågorna inom ramen för sedvanliga informationsinsatser, men även betonat vikten av information vid den utbildningsinsats som riktats direkt till Åklagarmyndighetens medarbetare med fokus på ersättningsrätt och brottsskadeersättning. Brottsoffermyndigheten har även tagit fram en ny informationsbroschyr om betalning av skadestånd som är tänkt att användas inom kriminal- och frivården till gruppen dömda gärningspersoner. Förhoppningen är även att det regeringsuppdrag som myndigheten har för att utreda hur digitala tjänster kan användas för att öka stöd och service till brottsutsatta kan bana väg för ett förbättrat digitalt bemötande av brottsoffer inom rättsväsendet, som ett komplement till det personliga bemötandet. Det är värt att notera att antalet inkomna ansökningar gällande barn som bevittnat brott mot närstående minskat i förhållande till närmast föregående år. Eftersom barnet inte har målsägandestatus i brottmålsprocessen är antalet bevittnande barn med möjlighet till brottsskadeersättning helt beroende av att de synliggörs vid brott i nära relation. Under året har beslut fattas i 26 procent fler ärenden gällande våld i nära relation. Trots det är antalet prövade och bifallna ansökningar som avser bevittnade barn i stort sett på oförändrad nivå. Inom den riktade utbildningsinsatsen till landets åklagarområden har vikten av att synliggöra barn som bevittnat brott därför betonats särskilt. Barn är en särskilt utsatt grupp som myndigheten fortsätter att lyfta i den utåtriktade verksamheten, oavsett om det handlar om barns egen utsatthet eller och barn som tvingas leva i våldets närhet. Spridningsinsatserna av Brottsoffermyndighetens webbplats jagvillveta.se, med information direkt riktad till barn och unga, har fortsatt under året. Inom ramen för ett regeringsuppdrag har webben kompletterats med en handledning som riktas till förskollärare. Handledningen, som fått namnet Liten och trygg, består dels av en kunskapshöjande del för personalen, dels ett pedagogiskt material som kan användas i den dagliga verksamheten för att hjälpa barn att sätt ord på känslor, lära sig om sina rättigheter och om kroppsgränser. Förhoppningen är att samtalen kring dessa frågor blir en återkommande och naturlig del av förskoleverksamheten och bidrar både till att ge barn verktyg att berätta för vuxna vad de varit med om och till att stärka förskolepersonalen i deras uppdrag. Vi är både stolta och glada över det positiva gensvar myndigheten fått på handledningen. Inom Brottsoffermyndighetens regressverksamhet finns efter årets slut fler än aktiva ärenden. Majoriteten av ärendena kommer först i ett längre perspektiv kunna generera återbetalning från berörda gärningspersoner. Under 2016 har drygt 31 miljoner inkommit från gärningspersoner. Av beloppet utgör hela 1,5 miljoner brottsskadeersättning som har kvittats mot betalning av en redan befintlig skuld till Brottsoffermyndigheten på grund av egen brottslighet. Kvittningsmöjligheten som funnits de senaste åren har blivit ett effektivt instrument inom regressverksamheten. Brottsofferfonden, som myndigheten administrerar, fyller en viktig funktion genom bidrag för att stimulera omfattningen av och kvaliteten på det brottsoffersarbete och den viktimologiska forskning som bedrivs i Sverige. Nära 35 miljoner har kunnat fördelas till 319 av totalt 529 inkomna ansökningar. Det är glädjande att såväl nya forskare som organisationer har uppmärksammat fonden som en möjlig finansiär. Forskningsprojekten spänner över ett stort antal ämnesområden och fortsätter utgöra en viktig bas för det praktiska arbetet. De ideella organi- sationerna har prioriterats även detta år och bidrag om drygt 26 miljoner har beviljats till deras brottsofferstödjande verksamhet. Verksamheten som bedrivs genom Brottsofferjouren Sverige och de lokala brottsofferjourerna intar en särställning och tilldelades en stor del av de medel som riktats till de ideella. Genom finansieringen av deras verksamhet bidrar fonden till ett stöd som riktar sig till många olika grupper av brottsoffer samt till kontinuitet och kvalitet i vittnesstödsverksamheten vid landets domstolar. Brottsoffermyndighetens kunskapscentrum fortsätter följa och föra ut kunskap om brottsoffers rättigheter och behov. Det är en väletablerad verksamhet som lyft ämnen som våld mot kvinnor, brott mot barn och nätkränkningar under föreläsningar, temadagar, Almedalsveckan och grund- och vidareutbildning av poliser, kriminologer och jurister. Kunskapscentrumet ingår såväl i nationell som internationell samverkan och ansvarar för myndighetens regeringsuppdrag. Myndigheten har åtagit sig partnerskap i två internationella projekt inom området hatbrott respektive hur brottsofferdirektivet kan utvärderas av EU:s medlemsstater. Myndigheten har anlitats som expert av Europarådets kommitté för kriminalpolitik inom ramen för en översyn och modernisering av konventionen om ersättning till offer för våldsbrott. Det är med stolthet vi konstaterar att myndighetens expertis efterfrågas även i internationella sammanhang. Annika Öster generaldirektör

4 6 7 BROTTSSKADEERSÄTTNING På brottsskadeenheten handläggs ärenden om brottsskadeersättning. Det är en ersättning från staten som brottsoffer kan ha rätt till om en gärningsperson inte kan betala skadestånd och det inte heller finns någon försäkring som ersätter skadan helt. Brottsskadeersättningen täcker framför allt personskador och kränkning. VERKSAMHETSGREN: BROTTSSKADEERSÄTTNING Kostnader (tkr) Intäkter av anslag (tkr) Övriga Totala intäkter (tkr) intäkter (tkr) Genom att bevaka utvecklingen av antalet begärda omprövningar och ändringsfrekvensen får myndigheten en bild av beslutens kvalitet. KOSTNADSEFFEKTIVITET Varje ärende ska handläggas så snabbt och billigt som möjligt utan att avkall ges på kvaliteten. principiell karaktär, liksom vissa omprövningsärenden, avgörs av Nämnden för brottsskadeersättning. Denna nämnd består av verksamma domstolsjurister, särskilt sakkunniga samt ledamöter utsedda efter politisk erfarenhet och partitillhörighet. NÄMNDEN FÖR BROTTSSKADEERSÄTTNING UNDER 2016 Ordförande Ann-Christine Lindeblad, justitieråd Ordinarie ledamöter Anders Dereborg, chefsrådman (vice ordförande) Erik Brattgård, hovrättspresident (vice ordförande) Mårten Schultz, professor i skadeståndsrätt Pia Hallström, riksdagsledamot (till den 11 oktober 2016) Sanne Eriksson, riksdagsledamot Ersättare Urban Bergman, försäkringsjurist Astrid Eklund, vice överåklagare Annika Hirvonen Falk, riksdagsledamot Pia Johansson, tingsrättslagman Tomas Mörtsell, kommunalråd skadetyperna innebär detta vad avser personskadeärenden* en minskning med 508 (5 procent) och vad avser ärenden gällande sak- eller rena förmögenhetsskador en minskning med 35 (10 procent). I 50 procent av inkomna ärenden var sökanden en kvinna och i 50 procent en man. I 13 procent av ärendena var sökanden ett barn, det vill säga under 18 år. Av barnen var 53 procent flickor och 47 procent pojkar. Av 320 inkomna ärenden avseende ersättning för sakoch rena förmögenhetsskador stod kvinnor för 41 procent av dessa medan män stod för resterande 59 procent. När det härefter gäller ärenden avseende ersättning för personskador stod kvinnor och män för 50 procent vardera av de inkomna ansökningarna. Åldersfördelningen per ersättningskategori såg ut som följer. Av 320 inkomna ärenden avseende ersättning för sak- och rena förmögenhetsskador stod barn för 0,7 procent av dessa (varav 50 procent flickor och 50 procent pojkar) medan vuxna stod för resterande 99,3 procent (varav 41 procent kvinnor och 59 procent män). När det härefter gäller de inkomna ärendena avseende ersättning för personskador stod barn för 13 procent av dessa (varav 53 procent flickor och 47 procent pojkar) medan vuxna stod för resterande 87 procent (varav 49 procent kvinnor och 51 procent män) MÅLSÄTTNINGAR Brottsoffermyndighetens uppgifter och mål framgår av förordningen (2007:1171) med instruktion för Brottsoffermyndigheten. Handläggningen av brottsskadeersättning regleras genom brottsskadelagen (2014:322). Brottsoffermyndighetens interna målsättningar framgår av myndighetens verksamhetsplan för De målsättningar som under 2016 sattes upp för handläggningen av brottsskadeärenden var följande. Vad avser balansutveckling högst ärenden vid utgången av 2016 (vid motsvarande antal inkommande ansökningar som 2015), vilket motsvarar minst avgjorda ärenden under året, och en genomsnittlig handläggningstid om högst 75 dagar. SÄKERHET OCH KVALITET Höga krav ska kunna ställas på Brottsoffermyndighetens rättstillämpning. De som drabbats av brott ska kunna få den brottsskadeersättning de är lagligen berättigade till, varken mer eller mindre. En sökande som inte är nöjd med ett beslut kan begära omprövning av beslutet. GENOMSNITTLIG KOSTNAD PER BROTTSSKADEÄRENDE* Antal avgjorda ärenden Förvaltningskostnad (tkr) Kostnad per ärende (kr) *Ärendenas handläggningstid och därmed handläggningskostnad varierar stort. ORGANISATION Brottsskadeärendena handläggs på brottsskadeenheten av brottsskadejurister och beredningsassistenter. Ärendets karaktär avgör i vilken sammansättning beslutet ska fattas. De allra flesta ärenden avgörs av en brottsskadejurist. Ärenden gällande större belopp eller komplexa frågeställningar liksom omprövningsärenden avgörs av en särskild utsedd beslutsfattare, enhetschefen eller generaldirektören. Ärenden där huvudfrågan är av Statistiska uppgifter Till skillnad från tidigare har för 2016 uppgifter avseende kön och ålder hämtats från ärendehanteringssystemet, istället för som tidigare från en särskild statistikmodul där uppgifter förs in manuellt först i samband med beslut. Detta möjliggör en redovisning av sökandenas kön och ålder vad avser inkomna ärenden. Uppgifter om ålder vid tidpunkten för brottet kan dock inte tas fram på detta sätt. Detta innebär att ålder, till skillnad mot vad som gällt i tidigare årsredovisningar, genomgående anges som ålder när ansökan inkommit till myndigheten. Även ett underlag för avgjorda ärenden motsvarande tidigare årsredovisningar har tagits fram i jämförande syfte. I den mån skillnader bedöms relevanta utifrån det statistiska underlaget kommenteras dessa nedan. INKOMNA ÄRENDEN Antalet inkomna ärenden under perioden var 9 548, en minskning med 543 (5 procent). Av dessa avser ersättning för personskada*, medan 320 avser ersättning för sak- eller ren förmögenhetsskada. Fördelat på de två INKOMNA ÄRENDEN Antal ärenden totalt Därav sak-/ Därav förmögenhetsskada personskada* * Till kategorin Personskada hänförs även Europeisk brottsskadeersättning samt Brottsskadeersättning till barn som bevittnat ett brott som varit ägnat att skada barnets trygghet och tillit i förhållande till en närstående person. AVGJORDA ÄRENDEN Under perioden avgjordes ärenden, en ökning med (25,5 procent). Antalet avgjorda ärenden gällande personskada* uppgick till , en ökning med (26procent). Vad avser ärenden gällande sakeller ren förmögenhetsskada avgjordes 391, en ökning med 65 (20 procent). I 51 procent av avgjorda ärenden var sökanden en kvinna och i 49 procent en man. 13 procent av ärendena avsåg

5 8 9 ersättning till ett barn, det vill säga en person under 18 år. Av barnen var 53 procent flickor och 47 procent pojkar. Vad gäller könsfördelningen per ersättningskategori kan följande anföras. Av de 391 avgjorda ärendena avseende ersättning för sak- och rena förmögenhetsskador stod kvinnor för 41 procent medan män stod för resterande 59 procent. När det gäller ärenden avseende ersättning för personskador stod kvinnor för 51 procent medan män stod för 49 procent av de som avgjorts. Åldersfördelningen per ersättningskategori såg ut som följer. Av de 391 ärenden avseende ersättning för sak- och rena förmögenhetsskador som avgjorts stod barn för 1,3 procent (varav 40 procent flickor och 60 procent pojkar) medan vuxna stod för resterande 98,7 procent (varav 41 procent kvinnor och 59 procent män). När det gäller de ärenden avseende ersättning för personskador som avgjorts stod barn för 13 procent av dessa (varav 53 procent flickor och 47 procent pojkar) medan vuxna stod för resterande 87 procent (varav 51 procent kvinnor och 49 procent män). AVGJORDA ÄRENDEN Antal ärenden totalt Därav sak-/ Därav förmögenhetsskada personskada* * Till kategorin Personskada hänförs även Europeisk brottsskadeersättning samt Brottsskadeersättning till barn som bevittnat ett brott som varit ägnat att skada barnets trygghet och tillit i förhållande till en närstående person. UTBETALD BROTTSSKADEERSÄTTNING Under året utbetalades brottsskadeersättning med sammanlagt tkr, en ökning med tkr (15,4 procent) jämfört med Av utbetald ersättning avser tkr utbetald livränta. UTBETALD BROTTSSKADEERSÄTTNING Utbetald ersättning (tkr) UTGÅENDE BALANSER I ärendebalansen ingår ärenden under beredning och ärenden som är färdiga för avgörande. Under verksamhetsåret har ärendebalansen minskat med ärenden till Av de balanserade ärendena vid årets slut är inget inkommet före den 1 januari UTGÅENDE BALANSER Antal ärenden HANDLÄGGNINGSTIDER Handläggningstiderna, det vill säga den tid det tar för ett ärende att registreras, beredas, avgöras och expedieras, har ökat jämfört med föregående år. Det tog i genomsnitt 94 dagar för myndigheten att handlägga en ansökan om brottsskadeersättning. Sammantaget hade 57 procent av ärendena en handläggningstid på maximalt 120 dagar. Handläggningstiderna för kvinnor respektive män uppvisar inga skillnader. GENOMSNITTLIGA HANDLÄGGNINGSTIDER Antal dagar OMPRÖVNINGSÄRENDEN Antalet inkomna omprövningsärenden uppgick till 239. Av de som under året sökt omprövning var 39 procent kvinnor och 61 procent män. Barn under 18 år stod för 5 procent av de inkomna omprövningarna (varav 38 procent flickor och 62 procent pojkar) medan vuxna stod för resterande 95 procent (varav 39 procent kvinnor och 61 procent män). Under året avgjordes 233 omprövningsärenden. I 39 procent av dessa var sökanden en kvinna och i 61 procent en man. I 7 procent av omprövningsärendena var sökanden ett barn under 18 år (varav 44 procent flickor och 56 procent pojkar) och i 93 procent en vuxen (varav 39 procent kvinnor och 61 procent män). Ett sätt att belysa kvaliteten på besluten i brottsskadeärendena kan vara att se till ändringsfrekvensen vid de gjorda omprövningarna. Av de 233 omprövningar som Brottsoffermyndigheten gjorde under verksamhetsåret resulterade 9 (4 procent av omprövningarna) i att myndigheten ändrade sitt beslut med hänvisning till att den tidigare bedömningen varit felaktig. I 12 omprövningsärenden (5 procent av omprövningarna) ändrades ursprungsbeslutet eftersom det till omprövningen anförts nya omständigheter som gav skäl till en annan bedömning. I 212 omprövningsärenden (91 procent av omprövningarna) ändrades inte det omprövade beslutet. Denna ändringsanalys ger inte anledning till annan slutsats än att Brottsoffermyndighetens beslut i brottsskadeärendena fortsätter att hålla en hög kvalitet. I 43 procent av de 21 beslut som ändrades var sökanden en kvinna och i 57 procent en man. OMPRÖVNINGSÄRENDEN - andelen bifall i förhållande till avgjorda omprövningsärenden Antal avgjorda omprövningar Andel ändring, procent 9,7 11,7 5,0 7,6 9,0 ÅTGÄRDER FÖR ATT KUNNA ANALYSERA UTVECKLINGEN AV HANDLÄGGNINGSTIDERNA Det har tidigare inte varit möjligt att följa upp handläggningstiderna i de respektive delar som handläggningen av brottsskadeärenden innefattar. Sedan slutet av 2015 har i ärendehanteringssystemet förts in uppgifter som förbättrar möjligheterna till uppföljning. Med start 2016 följs den tid som går åt för registrering, beredning, beslutsfattande respektive expediering av ärenden upp månadsvis och återrapportering sker i ledningsgruppen. Detsamma gäller antalet ärenden som är under utredning respektive avvaktar beslut. Detta ger möjlighet till närmare analys av tidsåtgången, balansutvecklingen och belastningen för olika delar av handläggningen. Genom att följa utvecklingen över tid kommer Brottsoffermyndigheten att få ett bättre underlag för bedömning av effekterna av olika förändringar av handläggningsrutiner och servicenivå. ÅTGÄRDER FÖR ATT SÄKERSTÄLLA EN EFFEKTIV OCH SKYNDSAM HANDLÄGGNING Ett projekt med ett förändrat arbetssätt infördes på brottsskadeenheten i september Syftet är att göra beredningen av ärenden mer enhetlig samt att frigöra resurser för beslutsfattande. Arbetssättet har, efter vissa störningar orsakade av övergången till ett nytt ärendehanteringssystem under hösten 2015, blivit fast etablerat under Projektet har delutvärderats i maj 2016 med i huvudsak positivt resultat och beslut fattats om förlängning till den 31 mars I anslutning till projektet har sedan sommaren 2016 ett så kallat snabbspår skapats med inriktning att ärenden som är enkla att utreda och fatta beslut i ska avgöras med förtur. Eftersom detta arbetssätt har inneburit att fler ärenden än tidigare snabbt har kunnat avgöras har det bidragit till att förkorta handläggningstiderna. Under året har myndigheten även arbetat med att sätta tydliga målsättningar för beslutsfattandet och förankra dessa hos medarbetarna i syfte att minska balanserna. Sedan början av hösten har även möjlighet getts att tillfälligt förstärka beslutsfattandet personellt, vilket också bidragit till att fler ärenden har kunnat avgöras. Vidare bidrar de förbättrade möjligheterna till uppföljning till att snabbare kunna identifiera faktorer som påverkar handläggningstidernas olika delar, vilket ger möjlighet att exempelvis fördela resurser mer rationellt.

6 10 11 BEDÖMNING När det gäller att värdera antalet inkommande ansökningar om brottsskadeersättning är ett grundläggande problem att Brottsoffermyndigheten inte på egen hand kan ta fram uppgifter om hur många som skulle kunna ha rätt till brottsskadeersättning. En sådan sammanställning ställer krav på dokumentering och redovisning av uppgifter hos bland annat flera andra myndigheter. Den potentiella målgruppens storlek är därmed okänd. Detta innebär att en värdering av antalet inkomna ansökningar inte kan ske på annat sätt än genom jämförelser med uppgifter från föregående år. När det gäller utvecklingen av antalet ansökningar kunde under slutet av 2015 en nedgång iakttas. Denna trend har hållit i sig även under inledningen av 2016 medan en viss återhämtning skett efter halvårsskiftet. Antalet inkomna ansökningar kom därmed att minska med fem procent sett till hela året. Det är svårt att ange specifika orsaker till minskningen av inkomna ansökningar då inflödet tenderar att variera över tid. Information riktad till brottsoffer och aktörer som kommer i kontakt med dessa påverkar, enligt myndighetens erfarenhet, antalet ansökningar i viss utsträckning. Under 2016 har myndigheten gjort vissa informationsinsatser, framför allt riktat till ideella organisationer och yrkesverksamma som kommer i kontakt med brottsoffer men även direkt till brottsoffer. Till yrkesverksamma har information lämnats bland annat genom den utbildning av åklagare i skadestånd och brottsskadeersättning som slutförts med gott resultat. Vidare informationsinsatser planeras för Det är myndighetens förhoppning att dessa åtgärder kan bidra till att öka antalet ansökningar under kommande år. Balansen består av två kategorier ärenden som är under beredning (utredningsbalans) och ärenden som är klara för avgörande (beslutsbalans). Utredningsbalansen har de senaste åren löpande varierat kring ärenden, medan beslutsbalansen under flera år har ökat för att 2015 öka markant. Orsakerna till detta har redovisats i föregående årsredovisning. Under 2016 har myndigheten lagt fokus och resurser på att minska beslutsbalansen bland annat genom det projekt som syftar till att frigöra mer tid för beslutsfattande samt genom att sätta konkreta individuella mål samt löpande mäta och följa utvecklingen. Vidare har den beslutsfattande verksamheten kunnat förstärkas personellt under årets senare del. Antalet avgjorda ärenden 2016 är i nivå med det högsta någonsin. Den sammanlagda balansen vid årets slut är också den lägsta sedan Myndighetens interna målsättningar avseende antal fattade beslut och balansutveckling har därmed nåtts och överträffats. Särskilt tillfredsställande är att resultatmålen har kunnat nås samtidigt som dels vissa nya ärendetyper inneburit utmaningar som krävt ett omfattande arbete inför sammanträden i Nämnden för brottsskadeersättning och dels en ny, omarbetad, referatsamling getts ut. Handläggningstiderna har blivit längre än under föregående år. Detta förklaras av att balansen vid ingången av 2016 var den högsta någonsin. Under större delen av året har merparten av handläggningstiderna legat i beslutsbalansen, som därmed också varit mest angelägen att komma till rätta med. En följd av den balansavarbetning som skett är att myndigheten i hög utsträckning har fattat beslut i ärenden som relativt länge avvaktat beslut, vilket lett till att handläggningstiderna har blivit längre än föregående år. Myndigheten har samtidigt vidtagit åtgärder för att förkorta handläggningstiderna genom att införa ett snabbspår för beslut i ärenden som är okomplicerade att både utreda och fatta beslut i. Myndighetens eget mål för handläggningstider (75 dagar) har, trots de ansträngningar som gjorts, inte kunnat nås under det gångna året. Genom den balansavarbetning och de ändringar av arbetssätt som skett har dock handläggningstiderna under året fortlöpande blivit kortare. Förutsättningarna att under kommande år förkorta handläggningstiderna och uppfylla målsättningen även i denna del har därmed förbättrats markant. Sedan våren 2013 har myndigheten ökat sitt serviceåtagande gentemot den som ansöker om ersättning genom att myndigheten inhämtar utredning från externa aktörer istället för att ställa krav på den sökande att själv skaffa fram och ge in denna. Den ökade servicen innebär en högre belastning på myndighetens handläggare som kan motivera något längre handläggningstider än innan myndigheten utökade sitt serviceåtagande. Även med beaktande av att handläggningstiderna kan bli något längre framstår detta som positivt ur ett brottsofferperspektiv. Ytterligare åtgärder som kan bidra till en snabb och effektiv handläggning bör kartläggas och värderas under kommande år. Summan av utbetald brottsskadeersättning har ökat med drygt 15 procent jämfört med föregående år och är den högsta sedan Andelen bifallsbeslut jämfört med samtliga beslut har stigit med cirka två procent jämfört med Antalet bifallsbeslut har ökat med mer än ärenden, från till Den genomsnittliga ersättningen per ärende har däremot minskat med nästan 13 procent. Antalet beslut med höga ersättningsnivåer har ökat något medan andelen sådana ersättningar i BROTTSSKADEERSÄTTNING TILL BARN SOM BEVITTNAT BROTT Under 2016 har 258 ansökningar om ersättning till bevittnande barn inkommit. Av de inkomna ärendena avsåg 48 procent pojkar och 52 procent flickor. 82 procent av barnen var vid ansökningstillfället under 15 år (varav 47 procent pojkar och 53 procent flickor) och 18 procent över 15 år (varav 52 procent pojkar och 48 procent flickor). 313 ärenden har avgjorts under Av dessa avsåg 49 procent pojkar och 51 procent flickor. 82 procent av barnen var vid tidpunkten för ansökan under 15 år (varav 49 procent pojkar och 51 procent flickor) och 18 procent barn över 15 år (varav 50 procent pojkar och 50 procent flickor). Av de 313 ärenden som avgjorts har 95 avslagits efter prövning i sak (varav 55 procent avser pojkar och 45 procent flickor) medan 5 ansökningar har avvisats/avskrivits på formella grunder (varav 40 procent avser pojkar och 60 procent flickor). Resterande 213 ansökningar har stort sett är oförändrad. Myndighetens bedömning är att ökningen av utbetald brottsskadeersättning under 2016 i huvudsak beror på att fler ärenden har avgjorts och att andelen och därmed antalet bifallsbeslut ökat. En mindre andel avgjorda ärenden avser barn jämfört med En kontroll mot motsvarande underlag som 2015 visar att detta i stort sett uteslutande beror på att utgångspunkten för beräkning av ålder för 2016 har ändrats från ålder vid brottet till ålder vid ansökan. När det gäller avgjorda ärenden kan vidare konstateras att andelen kvinnor ökat och andelen män minskat jämfört med Myndighetens bedömning är att avvikelserna jämfört med 2015 beror på att det underlag som nu använts är mindre känsligt för bortfall och felkällor hänförliga till manuell registrering av uppgifter. Eftersom skillnaderna är små vid en jämförelse av motsvarande underlag för 2016 respektive 2015 ger köns- och åldersfördelningen inte skäl till ytterligare kommentarer. bifallits med en total ersättning på kr. Av de bifallna ansökningarna avsåg 46 procent pojkar och 54 procent flickor. De enskilda ersättningarna under året har legat mellan kr och kr. Den genomsnittliga ersättningen per bifallen ansökan är kr. ERSÄTTNING TILL BEVITTNANDE BARN Antal inkomna/prövade/bifallna ansökningar Sammanlagd Genomsnittlig utbetald utbetald ersättning (kr) ersättning (kr) / 238 / / 332 / / 361 / / 299 / / 313 /

7 12 13 BEDÖMNING Ersättning till barn som bevittnat ett brott som varit ägnat att skada tryggheten och tilliten i förhållande till en närstående har under 2016 kunnat lämnas i tio år. Antalet ansökningar har under den tiden varierat mellan 222 och 351 per år och antalet bifall har varierat mellan 80 och 269. Andelen bifall har ökat från en nivå på drygt 40 procent 2007 till att sedan 2011 stabiliseras vid en nivå kring 70 procent. Den ersättning som i genomsnitt betalats ut har varierat mellan och kr. Under 2016 har antalet ansökningar minskat med 75 (22,5 procent). Antalet bifallna ansökningar är i stort sett oförändrat medan andelen bifall minskat något, från 71,6 procent till 68 procent. Den totala och den genomsnittliga ersättningen har minskat, vilket beror på att antalet ärenden med högre ersättningar sjunkit något. Avgörande för bevittnande barns rätt till brottsskadeersättning är att barnen och deras situation uppmärksammas under rättsprocessen, framför allt att frågan om barn sett eller hört ett eller flera brott mellan närstående utreds under förundersökningen. En av de vanligaste grunderna för avslag sedan det konstaterats att ett brott föreligger är att det i brottsutredningen inte framgått att barnet sett eller hört brottet. Det finns goda skäl att anta att antalet barn som bevittnat brott mellan närstående är högre än antalet barn som ansöker om och har möjlighet att få brottsskadeersättning. Brottsoffermyndigheten har, sedan ersättningsformen infördes, löpande gjort ansträngningar för att öka bevittnande barns möjligheter till ersättning genom både information till ideella och professionella aktörer som kommer i kontakt med dessa barn och genom att informera barn och vårdnadshavare om rätten till ersättning. Under 2016 har myndigheten slutfört en utbildningsinsats riktad till landets samtliga åklagarområden angående skadestånd och brottsskadeersättning, i vilken bevittnande barns rätt till ersättning särskilt uppmärksammats. Vidare har en lärarhandledning och ett arbetsmaterial till den webbbaserade informationsinsatsen Jag vill veta som riktas till barn som utsatts för eller bevittnat brott lanserats. Myndighetens handläggare har även under 2016 kontinuerligt bevakat förekomsten av bevittnande barn i ärenden som rör brott mellan närstående och skickat ut informationsmaterial och ansökningsblanketter när ett barn kan ha rätt till ersättning för bevittnande. Det är självklart Brottsoffermyndighetens förhoppning att dessa åtgärder kan bidra till att fler barn som kan ha bevittnat brott uppmärksammas i brottsutredningarna och att fler får kännedom om rätten till brottsskadeersättning. Samtidigt är det av största vikt att de brottsutredande myndigheterna uppmärksammar barn som kan ha bevittnat brott i utredningen av brott mellan närstående. Rätten till brottsskadeersättning för bevittnande barn är ett sätt för staten att markera att sådana barn också är offer för brott, utan att ge dem ställning som målsägande eller rätt till skadestånd i anledning av bevittnandet. Mot bakgrund av att antalet ansökningar under tio år varit relativt jämnt fördelat och sannolikt inte fullt ut speglar det reella antalet barn som bevittnat brott mellan närstående är det Brottsoffermyndighetens uppfattning att det finns ett behov av att ytterligare uppmärksamma och bekräfta de barn som tvingas bevittna brott mellan närstående. En mindre andel av de ärenden som avgjorts under 2016 avser barn under 15 år jämfört med 2015 och åren dessförinnan. En kontroll mot motsvarande underlag som 2015 visar att detta i allt väsentligt beror på att utgångspunkten för beräkning av ålder för 2016 har ändrats från ålder vid brottet till ålder vid ansökan. När det gäller avgjorda ärenden kan också konstateras att andelen flickor ökat medan andelen pojkar minskat jämfört med Vid en jämförelse med underlag motsvarande det som låg till grund för 2015 års redovisning kan dock inga väsentliga skillnader konstateras. Myndighetens bedömning är att avvikelserna jämfört med 2015 beror på att det underlag som nu använts är mindre känsligt för bortfall och felkällor hänförliga till manuell registrering av uppgifter. Eftersom skillnaderna är små vid en jämförelse av motsvarande underlag för 2016 respektive 2015 ger köns- och åldersfördelningen inte skäl till ytterligare kommentarer. ANTAL ÄRENDEN OCH STORLEKEN PÅ UTBETALD BROTTSSKADEERSÄTTNING FÖRDELAD PÅ OLIKA BROTTSTYPER Brottstyp Våldtäkt inkl. grov våldtäkt mot vuxen Våldtäkt inkl. grov våldtäkt mot barn Misshandel inkl. försök till mord/dråp riktat mot vuxen Misshandel inkl. försök till mord/dråp riktat mot barn Våld i nära relation mot kvinna inkl. grov kvinnofridskränkning Antal ärenden Utbetald brottsskadeersättning (tkr) Rån Olaga hot Övergrepp i rättssak Utpressning Överträdelse av kontaktförbud Människohandel Tabellen baseras på beslut som fattats i ärenden under Antalet ärenden har ökat inom samtliga kategorier, vilket beror på att antalet beslut som tagits under 2016 har ökat med drygt 25 procent jämfört med Avseende överträdelse av kontaktförbud och människohandel kan dock noteras en avsevärt större ökning än utvecklingen av det totala antalet beslut. Samtliga ärenden gällande människohandel avser utnyttjande av personer för tiggeri, tvångsarbete och brottslig verksamhet.. Storleken på utbetald ersättning följer eller är i huvudsak något lägre än den procentuella utvecklingen av antalet beslut. Utvecklingen vad avser våldtäkt mot vuxen, våld i nära relation och utpressning innebär dock reella ökningar. ANTAL ÄRENDEN SOM BYGGER PÅ DOMAR MED SKADESTÅND, STRAFFÖRELÄGGANDE RESPEKTIVE NEDLAGD FÖRUNDERSÖKNING Domar med skadestånd Strafföreläggande Nedlagd förundersökning Andelen ärenden som bygger på en dom med skadestånd har ökat något, från 44 till 45 procent. JÄMSTÄLLDHETSINTEGRERING Inom ramen för Brottsoffermyndighetens arbete med att jämställdhetsintegrera sin verksamhet har under 2016 ett arbete med att kartlägga behovet av könsuppdelad statistik i handläggningen av brottsskadeärenden inletts. Syftet är att kunna få ett statistiskt underlag för att undersöka om myndighetens handläggning av brottsskadeersättning är likvärdig för kvinnor och män, flickor och pojkar. Det har konstaterats att det kommer att krävas tekniska lösningar för att kunna registrera och ta fram de uppgifter som krävs för analys av handläggningen ur ett jämställdhetsperspektiv. Ett samarbete med myndighetens leverantör av verksamhetsstöd har därför inletts. Arbetet kommer att fortsätta under För att öka kunskapen om det finns skillnader med avseende på kön i den service och information som lämnas av myndigheten till de som söker information per telefon har en samtalsmätning skett där frågeställningar och nedlagd tid uppdelat på kön har registrerats. Analys av resultatet kommer att ske under 2017.

8 14 15 REGRESSVERKSAMHET Om brottsskadeersättning har betalats ut och det finns ett utdömt skadestånd övertar Brottsoffermyndigheten brottsoffrets fordran upp till det utbetalda beloppet. Genom regressverksamheten kräver myndigheten tillbaka den utbetalda ersättningen från gärningspersonen. Regressintäkterna motsvarar ungefär en tredjedel av den utbetalda brottsskadeersättningen. VERKSAMHETSGREN: REGRESSVERKSAMHET Kostnader (tkr) Intäkter av anslag (tkr) Övriga Totala intäkter (tkr) intäkter (tkr) MÅLSÄTTNING Regressenhetens målsättning är att på ett balanserat sätt kräva tillbaka så mycket som möjligt av den brottsskadeersättning som Brottsoffermyndigheten betalar ut. Denna målsättning bottnar i 28 brottsskadelagen, i vilken framgår att Om brottsskadeersättning betalas, inträder staten i den skadelidandes rätt till skadestånd intill det betalade beloppet samt på beloppet löpande ränta från betalningsdagen. Av 29 samma lag framgår bland annat att Brottsoffermyndigheten ska av gärningsmannen, om denne är känd, kräva vad staten har rätt till enligt 28 1 st, om det inte är olämpligt med hänsyn till gärningsmannens personliga förhållanden eller till möjligheten att få fordran betald. REGRESSVERKSAMHETEN Brottsoffermyndighetens uppgift att kräva tillbaka utbetald brottsskadeersättning utförs i praktiken av myndighetens regressenhet. Hanteringen avser uteslutande egna fordringar genom så kallad egeninkasso, och verksamheten bedrivs i enlighet med god inkassosed. Regressverksamheten fyller flera viktiga funktioner. Den är en intäktskälla för staten, regressintäkterna som betalas in till staten motsvarar knappt 30 procent av statens utgifter för brottsskadeersättning. Hanteringen utgör också en signal från samhället att alla gärningspersoner hålls ansvariga för sina brott, inte bara genom påföljden utan även genom att skadeståndsanspråket finns kvar även om brottsoffret ersatts via brottsskadeersättning. Kravhanteringen innebär därutöver en upprättelse för det individuella brottsoffret, och det egna ansvarstagandet för en brottslig gärning innebär en inte oviktig del av rehabiliteringen för gärningspersonen. Kravhantering sker mot dömda gärningspersoner där det i många fall finns utdömda skadestånd som Brottsoffermyndigheten tagit över rätten till, men det finns också många anspråk där exekutionstitel saknas. I dessa fall skickas krav ändå ut, men eventuellt fullföljande till verkställighet beror på omständigheterna i det enskilda ärendet, och framförallt gärningspersonens betalnings - förmåga. Regressenhetens personal har lång erfarenhet av att bedöma och värdera omständigheter i enskilda fall, samtidigt med en hantering av stora volymer av ärenden. Grundregeln är att alla ska betala sina skulder, men hanteringen innebär ofta till exempel att överenskommelser om individuella avbetalningsplaner prioriteras före indrivning via Kronofogden, och att nivån på betalning kan anpassas till det enskilda fallet. Handläggningen sker i en ur kravhänseende ovanlig situation där många krav är utsiktslösa. Eftersom alla nya krav riktas mot personer som, innan ett beslut om brottsskadeersättning fattats, bedömts sakna betalningsförmåga, så är kraven initialt utan större värde. Först när avsevärd tid förflutit brukar ett kravärende börja generera intäkter. I många fall ger kravärendena ingen utdelning alls, men tack vare den stora ärendestocken blir intäkterna ändå sammantaget betydande. ORGANISATION Enheten har åtta anställda, varav fem jurister och tre beredningsassistenter. I den dagliga handläggningen förekommer omfattande kontakter såväl med andra myndigheter, primärt Kronofogden, som med enskilda gärningspersoner. En utveckling mot ett ökat digitaliserat förfarande har genomförts, till exempel genom att införa elektroniska ansökningar om verkställighet till Kronofogden och mottagande av meddelanden på fil i stället för på papper. STATISTISKA UPPGIFTER Under 2016 startades nya regressärenden och avslutades. Vid årets slut fanns aktiva ärenden. I de aktiva ärendena var (92 procent) av de betalningsansvariga män, och (8 procent) var kvinnor. I 42 fall var de betalningsansvariga pojkar under 18 år, och i 4 fall flickor under 18 år. Under året inkom tkr. REGRESSÄRENDEN Inkomna medel (tkr) Aktiva regressärenden ÄRENDEUPPGIFTER Startade Avslutade Män (%) Kvinnor (%) Pojkar <18 år Flickor <18 år KVITTNING Om Brottsoffermyndigheten beviljar brottsskadeersättning till en person som har skulder till myndigheten kan en kvittning genomföras. I stället för att betala ut pengar innebär detta att brottsskadeersättningen i första hand används till att betala av på gärningspersonens skuld. Under många år var detta endast möjligt genom frivilliga överenskommelser, men sedan den 1 juli 2014 möjliggör en förändring i brottsskadelagen att myndigheten kan genomföra kvittning oavsett gärningspersonens inställning. Utfallet för 2014 får bedömas utifrån det faktum att förändringarna i lagstiftningen genomfördes först den 1 juli Det går för närvarande inte att redovisa kön för betalaren i kvittningsstatistiken. KVITTNING Helår, Ökning, Ökning, Antal kronor procent procent *Lagstiftningsförändringen genomfördes

9 16 17 JÄMSTÄLLDHETSINTEGRERING Brottsoffermyndigheten ska jämställdhetsintegrera alla delar av verksamheten. Det medför för regressenheten att en analys ska göras om det finns något i verksamheten som kan innebära att medborgare behandlas olika på grund av sitt kön. Under året har regressenheten genomfört en undersökning av dels vilka individer som kontaktar myndigheten för någon annans räkning (make/ maka/syster/bror/förälder/barn/bekant), dels de individer som kontaktar myndigheten och som har solidariskt principalansvar för skadestånd efter att deras barn begått brott. Undersökningen var avsedd att klargöra om det finns skillnader mellan könen avseende vilka som kontaktar myndigheten i dessa situationer. Analysen skulle BEDÖMNING Brottsoffermyndighetens övergång till att hantera brottsskadeärenden helt papperslöst har gett effekter på regressenhetens handläggningsprocesser genom att många handlingar har behövt skrivas ut och hanteras manuellt, vilket tidigare inte behövts när pappersakter hanterats. Detta har också förstärkts av att brottsskadeenheten arbetat av sin beslutsbalans, vilket ökat inflödet av ärenden till regressen. Regressenheten har under året arbetat på en lägre personell nivå under del av året. Efter sommaren har arbetssituationen normaliserats. Vissa prioriteringar har dock behövt göras och en del arbetsuppgifter har därför fått anstå för senare behandling. I statistiken kan det märkas att färre ärenden än tidigare år hunnit registreras, och det är tydligt att registreringsbalansen de ärenden som är beslutade på brottsskadeenheten och som sedan ligga till grund för beslut om det på grund av eventuella skillnader finns några förändringar av handläggningen som enheten bör genomföra. Analysresultatet visar att det finns vissa skillnader när någon kontaktar Brottsoffermyndigheten för annans räkning, där det visar sig att fler kvinnor än män tar kontakt. För föräldrar med principalansvar finns dock inga skillnader. Någon förändring av handläggningsrutiner eller information har inte bedömts vara nödvändig eller önskvärd, eftersom personer som kontaktar myndigheten för någon annans räkning inte alltid hör till personkretsen som träffas av de jämställdhetspolitiska målen. Dessa individer har inte heller egna ärenden hos myndigheten och är därför svåra att nå med information. inväntar hantering på regressenheten är väsentligt större än tidigare. De inkomna medlen har glädjande ökat under 2016, även om ökningen i sin helhet kan förklaras med det ökade antalet kvittningar. Utvecklingen avseende kvittningar har varit mycket god. Det kvittade beloppet har ökat med 80 procent jämfört med föregående år och uppgår nu till över 1,5 miljoner kronor. Antalet kvittningar har ökat med 60 procent. Kommande år kommer arbetet med en anpassning till processbaserad arkivredovisning och e-arkivering att fortsätta. Målet är att minst bibehålla nuvarande intäktsnivå. En avmattning av den snabba ökningen av kvittat belopp och antal kvittningar kan förväntas. BROTTSOFFERFONDEN Brottsofferfonden stimulerar till brottsofferarbete av hög kvalitet genom att fördela medel till forskning och andra brottsofferinriktade projekt som bedrivs av ideella organisationer samt av offentliga och privata verksamheter. Fonden byggs huvudsakligen upp av avgifter från dömda personer. VERKSAMHETSGREN: BROTTSOFFERFONDEN Kostnader (tkr) Intäkter av anslag (tkr) Övriga intäkter (tkr) Totala intäkter (tkr) MÅLSÄTTNINGAR Brottsofferfonden ska stimulera omfattningen av och kvaliteten på det brottsofferarbete samt den brottsofferforskning som bedrivs i Sverige. Det görs genom att Rådet för Brottsofferfonden lämnar bidrag till de ansökningar som håller högst kvalitet, utan avseende på kön. Brottsoffermyndighetens uppgifter och mål framgår av förordningen (2007:1171) med instruktion för Brottsoffermyndigheten. Bidrag från Brottsofferfonden får lämnas för att stödja forskning, utbildning, information och utvecklingsverksamhet inom brottsofferområdet. Bidrag får även lämnas i form av verksamhetsstöd till ideella organisationer. Av Brottsoffermyndighetens regleringsbrev för 2016 framgick att minst 75 procent av Brottsofferfondens tillgängliga medel skulle tilldelas organisationer i det civila samhället som bedriver brottsofferstödjande verksamhet. INKOMNA OCH BEVILJADE ANSÖKNINGAR Under verksamhetsåret inkom 351 ansökningar avseende projekt med ett sammanlagt sökt belopp om drygt 100 miljoner kr. Därutöver inkom 178 ansökningar avseende olika typer av verksamhetsstöd. INKOMNA OCH BEVILJADE ANSÖKNINGAR, projekt Inkomna ansökningar Beviljade projekt Summa beviljat (tkr) INKOMNA OCH BEVILJADE ANSÖKNINGAR, verksamhetsstöd Inkomna ansökningar Beviljade ansökningar Summa beviljat (tkr)

10 18 19 FÖRDELNING AV MEDEL 2016 SORTERADE EFTER VERKSAMHET BROTTSOFFERFONDENS INTÄKTER (TKR) % % 2 % 4 % % Typ av verksamhet Antal beviljade ansökningar Summa beviljat (kr) Forskning Försöks- och utvecklingsverksamhet Information Utbildning Verksamhetsstöd Indelningen av projekt i olika kategorier följer förordningen (1994:426) om brottsofferfond. Projekten hänförs till den kategori som passar det huvudsakliga syftet med projektet. Av verksamhetsstödet avser 10 miljoner kr stöd till Brottsofferjouren Sverige för verksamhetsåret Efter ansökan beslutade Rådet för Brottsofferfonden även om bidrag till lokala brottsofferjourers verksamhet, inklusive ett tillfälligt ökat stöd för år Sammanlagt fördelades kr i verksamhetsstöd till lokala brottsofferjourer. 47 ideella föreningar som bedriver vittnesstödsverksamhet beviljades ett vittnesstödsbidrag för Sammanlagt fördelades kr i vittnesstödsbidrag. En förteckning över de lokala föreningar som beviljades verksamhetsstöd och vittnesstödsbidrag finns tillgänglig vid Brottsoffermyndigheten. Sammanlagt fördelades tkr under Brottsofferfondens intäkter uppgick till tkr. Av bilaga 2 framgår vilka projekt och verksamheter som har beviljats medel under året. FÖRDELNING AV MEDEL 2016 SORTERADE EFTER HUVUDMAN Huvudman Antal beviljade ansökningar Summa beviljat (kr) Procent beviljat Ideella organisationer Forskning Offentlig verksamhet Privat verksamhet KOSTNADER FÖR ADMINISTRATION AV BROTTSOFFERFONDEN GENOMSNITTLIG KOSTNAD PER FONDANSÖKAN Antal ansökningar Förvaltningskostnad (tkr) Kostnad per ärende (kr) Brottsofferfonden hanterar olika typer av ansökningar och ärenden. Exempelvis avser 82 ärenden ett schabloniserat verksamhetsstöd till lokala brottsofferjourer. Beredningen av dessa ansökningar är mindre omfattande och ärendena avslutas när bidraget betalats ut. Andra ärenden är mer komplicerade och kräver bland annat utredningsarbete under beredningen och uppföljning av projekt som har beviljats medel. Fonden fördelar medel till såväl mindre projekt som genomförs av ideella organisationer som omfattande fleråriga forskningsprojekt. Den genomsnittliga kostnaden för sådana ärenden är betydligt högre än för ärenden om verksamhetsstöd. En allt större andel av ansökningarna till Brottsofferfonden görs elektroniskt. UPPFÖLJNING OCH KVALITETSARBETE De medel som beviljas från Brottsofferfonden disponeras i enlighet med Brottsoffermyndighetens allmänna villkor för bidrag från fonden. I vissa fall beslutas även om andra villkor, som då specificeras i det kontrakt som skrivs med alla som beviljats medel. Under 2016 var sökande för de projekt som beviljades medel i december 2014 och i juni 2015 skyldiga att lämna redovisning till myndigheten. En redovisning lämnades för de allra flesta projekten. Det är myndighetens bedömning utifrån de redovisningar som inkommit att projekten huvudsakligen genomförts i enlighet med de ansökningar som låg till grund för beslutet om finansiering. Personal från Brottsoffermyndigheten har under året besökt Brottsofferjouren Sverige samt Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas, transpersoners och queeras rättigheter i syfte att följa upp verksamheten. Genom myndighetens arbete med vittnesstöd finns ett nära samarbete med flera lokala brottsofferjourer. Under 2016 genomfördes besök vid flera vittnesstödsverksamheter för möten med samordnarna. Personal från myndigheten deltog eller medverkade som föreläsare i ett flertal arrangemang som finansierades av Brottsofferfonden eller där fondfinansierade projekt presenterades. Informationsinsatser har riktats till ideella organisationer i syfte att förbättra kvaliteten på ansökningar om medel och redovisningar av avslutade projekt. Synpunkter har inhämtats från ideella organisationer i syfte att säkerställa att informationen på myndighetens webbplats är relevant och enkel att förstå. Informationen om Brottsofferfonden på webbplatsen har därefter uppdaterats och målgruppsanpassats. Bland annat har kriterierna för bedömningar av ansökningar för brottsofferinriktade projekt uppdaterats och förtydligats. Under året har Brottsoffermyndigheten fortsatt att sprida information om möjligheten att ansöka om medel elektroniskt. En allt större andel av ansökningarna inkommer på detta sätt. RÅDET FÖR BROTTSOFFERFONDEN UNDER 2016 Annika Öster generaldirektör, Brottsoffermyndigheten (ordförande) Annika Eriksson fil.dr, Brottsförebyggande rådet Tommy Andersson docent, institutionen för socialt arbete, Umeå universitet Pär Anders Granhag professor, psykologiska institutionen, Göteborgs universitet Clara Hellner Gumpert docent, institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet Margareta Hydén professor, institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Linköpings universitet Åsa Källström professor, institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete, Örebro universitet Claes Lernestedt professor, juridiska institutionen, Stockholms universitet

11 20 21 JÄMSTÄLLDHETSINTEGRERING Brottsoffermyndigheten har kartlagt inkomna och beviljade forskningsansökningar i syfte att ta fram ett underlag för att under 2017 kunna bedöma om medelstilldelningen är jämställd. STIMULANSÅTGÄRDER Brottsoffermyndigheten genomförde under året informationsinsatser för att stimulera till fler ansökningar till Brottsofferfonden. Insatserna riktades i huvudsak till lokala brottsoffer- och kvinnojourer samt till föreningar inom det sociala området. Informationsinsatser riktades även till universitet och högskolor. Myndigheten informerade dessutom vid egna arrangemang och föreläsningar om möjligheten till finansiering från fonden. Brottsoffermyndigheten har en uppsatstävling för studenter vid universitet och högskolor. Syftet är att intressera studenter för brottsofferfrågor för att locka till fördjupning och framtida forskning. Tävlingen avslutades i juni 2016 och intresset var rekordstort. Så många som 64 uppsatser deltog. BEDÖMNING Brottsofferfonden har stor betydelse när det gäller ideella organisationers verksamhet för brottsoffer och vittnen samt finansiering av brottsofferforskning. Av regleringsbrevet framgick att minst 75 procent av Brottsofferfondens medel under 2016 skulle gå till organisationer i det civila samhället som bedriver brottsofferstödjande verksamhet. Rådet för Brottsofferfonden har därför fortsatt att prioritera ideella organisationers finansiering från fonden. Inför årets utdelningsbeslut gjorde myndigheten en prognos av tillgängliga medel för fördelning under Under året fördelades cirka 35 miljoner kr. Av dessa fördelades drygt 26 miljoner kr till ideella organisationer, vilket utgjorde 75 procent av den prognosticerade intäkten för hela Kravet på fördelningskvot innebär mindre möjligheter att ställa ansökningar inom olika områden mot varandra och minskar utrymmet för fördelning av medel till offentliga och privata initiativ på brottsofferområdet. VIKTIMOLOGISK FORSKNING Brottsoffermyndigheten har fortsatt arbetet med en kunskaps- och forskningsöversikt om barn och unga som utsätts för brott. Den kommer bland annat att omfatta områden som sexuella övergrepp, kränkningar på nätet och barn som bevittnar våld. Målsättningen är att ge en bild av utvecklingen de senaste åren samt att uppmärksamma kunskapsluckor, forskningsbehov och särskilda utvecklingsområden. Under hösten arrangerade Brottsoffermyndigheten en viktimologisk forskarkonferens som samlade cirka 50 deltagare. Vid konferensen presenterade många av deltagarna sina projekt i seminarieform. Forskarkonferensen gav en god översikt av den viktimologiska forskningen och möjlighet till uppföljning av pågående projekt. Under konferensen medverkade även Sandra Graham- Bermann, som är professor i psykologi och psykiatri vid Department of Psychology, University of Michigan. Hon höll en inledande föreläsning med titeln Clinical intervention with young children and their mothers exposed to family violence. Utvärderingen av arrangemanget visade att deltagarna uppskattade forskarkonferensen som ett forum för diskussion och vetenskapligt utbyte. En mycket stor del av Brottsofferfondens medel går till Brottsofferjouren Sverige och lokala brottsofferjourer. De möter många typer av brottsoffer och ansvarar för såväl samordning som praktiskt genomförande av vittnesstödsverksamheten vid domstolarna. Brottsofferfonden är huvudfinansiär av vittnesstödsverksamheten som ofta kräver anställd personal för samordning och kontakter med vittnen, målsägande och andra aktörer. Finansieringen bidrar till ökad kontinuitet och kvalitet i vittnesstödsverksamheten. Brottsoffermyndigheten har under året informerat om möjligheten att ansöka om medel från Brottsofferfonden i flera olika sammanhang. Många för fonden nya forskare och organisationer har upptäckt möjligheten till finansiering av brottsofferinriktade projekt via webben och ansökt om medel elektroniskt. Möjligheten att ansöka elektroniskt är uppskattad och har fortsatt öka under året. Ökningen innebär en effektivare handläggning. KUNSKAPSCENTRUM Brottsoffermyndighetens kunskapscentrum samlar och sprider information, kunskap och forskningsresultat för att bidra till ett bättre bemötande och stöd till brottsoffer. Det görs bland annat genom att erbjuda utbildning och sprida information till andra myndigheter, ideella organisationer och brottsoffer. VERKSAMHETSGREN: INFORMATION Kostnader (tkr) Intäkter av anslag (tkr) Övriga Totala intäkter (tkr) intäkter (tkr) MÅLSÄTTNINGAR Brottsoffermyndighetens uppgifter och mål framgår av förordningen (2007:1171) med instruktion för Brottsoffermyndigheten. Den långsiktiga målsättningen för Kunskapscentrum är att alla brottsoffer och berörda aktörer ska ha den kunskap och information som krävs för att brottsoffer ska få den upprättelse samt det skydd, stöd och bemötande de har rätt till. För att nå målet informerar Kunskapscentrum brottsoffer om rättigheter och utbildar såväl professionella som ideella aktörer. Centrumet genomför även särskilda regeringsuppdrag och ansvarar för myndighetens internationella verksamhet. SAMVERKAN Brottsoffermyndighetens informations- och utbildningsverksamhet bygger i allt större utsträckning på nationell, regional eller lokal samverkan. Myndigheten genomför i stort sett alla temadagar och större utåtriktade arrangemang i samverkan med nationella, regionala och lokala myndigheter och ideella organisationer på brottsofferområdet. Brottsoffermyndigheten leder även en samverkansgrupp för brottsofferfrågor som träffas två gånger per år. Den samlar representanter för bland andra rättsväsendet, Kronofogden, Nationellt centrum för kvinnofrid, Barnafrid Nationellt kunskapscentrum och ideella organisationer. Samverkansgruppen bidrar till kunskapsutbyte och ökad samordning av samhällets insatser till stöd och skydd för brottsoffer. Under året har myndigheten fortsatt att samverka med Kronofogden om den information som myndigheter lämnar till brottsoffer och gärningspersoner. Arbetet har varit inriktat på att säkerställa enhetlig information i rättsväsendet om ersättning och betalning av skadestånd. Bland annat har en ny broschyr om betalning av skadestånd tagits fram och lämnats till kriminalvården för att användas i deras arbete med klienter inom kriminal- och frivård. Under året har myndigheterna även börjat undersöka möjligheten att underlätta för gärningspersoner att betala sitt skadestånd till brottsoffer. Brottsoffermyndigheten har varit representerad i ett flertal referens- och arbetsgrupper, till exempel Nationell myndighetssamverkan för kvinnofrid, myndighetsnätverket Gift mot sin vilja och Nationellt myndighetsnätverk politiken för det civila samhället. Dessutom har myndigheten ingått i Nätverket för bidragsgivande myndigheter, Nätverket för FoU-myndigheter, Samverkansgruppen för kvinnofrid i Malmö, Länsstyrelsen i Stockholms län samverkan prostitution och människohandel samt en samrådsgrupp om funktionsnedsättning tillsammans med Polismyndigheten, Domstolsverket och representanter från funktionshindersrörelsen.

12 22 Information INFORMATION PÅ WEBBEN Besöken på Brottsoffermyndighetens webbplats ökade med 13 procent under 2016, till nästan besök. På webbplatsen finns tydliga ingångar för att myndighetens olika målgrupper på ett enkelt sätt ska hitta den information just de söker. De mest välbesökta sidorna handlar om ersättningsfrågor och hur en förundersökning går till. Webbplatsen har information på 14 olika språk. Det finns broschyrer och foldrar som alla är möjliga att läsa och skriva ut. Utöver det innehåller webbplatsen bland annat böcker, rapporter, ansökningsblanketter, informationsfilmer och dokumentation från myndighetens arrangemang. Rättegångsskolan, som riktar sig till alla som vill lära sig hur en svensk rättegång går till, har haft drygt besök. Webbplatsen används utöver av brottsoffer och vittnen även i stor utsträckning i undervisning i skola och vid universitet. Kopplat till webbplatsen finns en lärarhandledning för skolan. Brottsoffermyndighetens webbplats jagvillveta.se riktar sig till barn som brottsoffer och innehåller bland annat texter, kortare filmer och bilder som beskriver vilka rättigheter barn har. Webbplatsen har haft en stadig ökning av antalet besökare och har under året haft drygt besök. I oktober 2016 publicerade Brottsoffermyndigheten lärarhandledningen Liten och trygg som en del av jagvillveta.se. Liten och trygg riktar sig till förskolepersonal och innehåller kunskapshöjande filmer och fördjupningar om brott mot barn och förskolepersonalens anmälningsskyldighet samt pedagogiska övningar om barns rättigheter och känslor. Från november 2016, då handledningen började spridas, fram till årsskiftet har den haft drygt besök. Brottsoffermyndighetens webbplats, Rättegångsskolan och jagvillveta.se har under året sammantaget haft närmare besök, vilket motsvarar en ökning med cirka 12 procent jämfört med TRYCKT INFORMATIONSMATERIAL Brottsoffermyndigheten arbetar kontinuerligt med att revidera det tryckta informationsmaterialet i syfte att det ska bli ännu mer tillgängligt. Materialet går att beställa från myndighetens webbplats och sprids i samarbete med framför allt polis, åklagare, domstolar, Kronofogden, ideella brottsofferorganisationer samt delar av socialtjänsten och hälso- och sjukvården. Under året har myndigheten uppdaterat 14 trycksaker och i samband med det även sett över layouten för att underlätta läsningen. ÖVRIGT Genom Brottsoffermyndighetens servicetelefon får många brottsoffer, vittnen och anhöriga liksom representanter för myndigheter och ideella organisationer information om främst ersättningsfrågor, men även om andra myndigheters och organisationers arbete för brottsoffer och om vart de kan vända sig för att få hjälp och stödinsatser. Antalet prenumeranter på myndighetens nyhetsbrev, som distribuerades fem gånger under året, ökade med 15 procent under 2016 och uppgick vid årets utgång till Genomsnittet för andelen öppnade nyhetsbrev är 37 procent, vilket överstiger leverantörens snitt på 30 procent för samtliga kunder. I nyhetsbrevet rapporterar myndigheten bland annat om aktuella beslut samt om forskning och andra projekt som Brottsofferfonden finansierar. I syfte att öka kännedom om möjligheten att ansöka om brottsskadeersättning har Brottsoffermyndigheten informationsfilmer tillgängliga på Youtube. Filmerna har även visats på Anslagstavlan i Sveriges Television vid flera tillfällen under året. Brottsoffermyndigheten har gjort en medieanalys som visar att myndighetens publicitet i regel är sakligt och neutralt framställd. Ett fåtal kritiska artiklar i stora medier ger ett negativt avtryck medan de positivt vinklade artiklarna är fler till antalet men når färre. Efterspelet till morden i Trollhättan är ett exempel där Brottsoffermyndigheten genom proaktivt mediearbete tagit större plats i media och nått ut med kommentarer. Medarbetare vid Brottsoffermyndigheten har under året medverkat som experter vid ett flertal utredningar och uppdrag, till exempel 2014 års människohandelsutredning, Ju 2014:22, 2014 års sexualbrottskommitté, Ju 2014:21, och Brottsförebyggande rådets expertgrupp för uppdraget Målsägandens medverkan i rättsprocessen. ARRANGEMANG OCH UTBILDNINGAR De primära målgrupperna för myndighetens arrangemang är yrkesverksamma personer inom rättsväsendet, socialtjänsten, skolan, hälso- och sjukvården och högskolestuderande inom dessa fält samt ideellt verksamma inom brottsofferorganisationer. Brottsoffermyndigheten har tagit initiativ till och genomfört en utbildningsinsats riktad till Åklagarmyndighetens medarbetare. Samtliga åklagarområden har erbjudits och tackat ja till utbildningen som bland annat innefattat skadeståndsrätt och brottsskadeersättning inklusive ersättning till barn som bevittnat brott. Insatsen har inneburit nio utbildningstillfällen som nått cirka 350 personer varav huvuddelen varit åklagare. Brottsoffermyndigheten arrangerade panelsamtalet Nakenbilder, kränkningar och övergrepp på nätet på Barnrättstorget under Almedalsveckan. Brottsoffermyndigheten arrangerade under året elva större utbildningstillfällen med olika teman. Framför allt har fokus för temadagarna varit våld i nära relation med särskild inriktning på barn och ungas utsatthet. Utbildningarna har även avhandlat andra viktiga teman, till exempel brottsoffer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och människohandel. Kunskapen har förmedlats av personal från Brottsoffermyndigheten, forskare som finansierats av Brottsofferfonden och andra experter. Vid i stort sett alla temadagar har Brottsoffermyndigheten samverkat med andra myndigheter, till exempel Social resursförvaltning i Göteborgs stad, länsstyrelserna i Västerbotten och Norrbotten, Barnombudsmannen och flera olika ideella organisationer för att nå så många deltagare som möjligt. Arrangemangen har varit välbesökta och sammanlagt nådde myndigheten direkt närmare personer. Myndighetens årliga temadag Internationella Brottsofferdagen spelades även denna gång in av UR Samtiden och har dels visats på tv, dels funnits tillgänglig för visning på UR Play. Arrangemanget har på så vis nått ytterligare ett stort antal personer och det är fortsatt tillgängligt på webben. Brottsoffermyndigheten arrangerade två välbesökta panelsamtal på Barnrättstorget under Almedalsveckan. Det ena panelsamtalet hade rubriken Nakenbilder, kränkningar och övergrepp på nätet och det andra Barn, brott och rättigheter hur når vi barnen?. Därutöver har Brottsoffermyndigheten medverkat med föreläsningar vid olika arrangemang med brotts offerinriktning i Sverige, och även på internationella konferenser. Myndighetens personal har föreläst för närmare personer. Under året tog Brottsoffermyndigheten emot sju studiebesök, bland annat av Domstolsverket, företrädare för Mahidol University i Thailand, Kriminalvården och juriststudenter vid Umeå universitet. Myndighetens medarbetare är efterfrågade som föreläsare för ideella organisationer, och i allt större utsträckning även för universitet och högskolor. Under året har föreläsningar genomförts inom grund- eller vidareutbildning för poliser, kriminologer och jurister. Föreläsningarna har huvudsakligen varit inriktade på Brottsoffermyndighetens arbete, brottsskadeersättning och generella brottsofferfrågor. Genom föreläsningar, temadagar, studiebesök och medverkan i andra utbildningsinsatser nådde Brottsoffermyndigheten sammantaget drygt personer under INFORMATION TILL BARN SOM BROTTSOFFER I juni 2014 slutrapporterade Brottsoffermyndigheten regeringens uppdrag att ta fram eller anpassa information om skydd och stöd direkt riktad till barn och unga som brottsoffer. Materialet som riktar sig till barn från 23

13 24 25 Till handledningen Liten och trygg finns känslokort som har skickats ut till landets förskolor. 4 till 17 år är ålders- och behovsanpassat. Informationen presenteras på webbplatsen jagvillveta.se och består av texter, filmer, spel, broschyrer och barnboken Liten. Brottsoffermyndigheten har fortsatt att sprida information om jagvillveta.se digitalt, via media och direktutskick, via föreläsningar och genom att medverka som utställare vid olika arrangemang. Samtliga broschyrer och informationskort om jagvillveta.se går att beställa på Brottsoffermyndighetens webbplats. Under året har Brottsoffermyndigheten också marknadsfört material via webbplatser som förmedlar lektionsmaterial till lärare. Brottsoffermyndigheten har också ett Instagramkonto för Jag vill veta. Information om Jag vill veta har även spridits via föreläsningar av Brottsoffermyndighetens personal och till yrkesverksamma under större arrangemang såsom Almedalsveckan, Skolforum, den nionde nordiska konferensen om barnmisshandel och omsorgssvikt samt konferenserna Barns rätt att slippa våld som anordnades i samarbete med Bris och Region Skåne i Malmö och Hässleholm. Under hösten har myndigheten också inlett ett samarbetsprojekt med Länsstyrelsen i Stockholms län för att sprida information om webbplatsen till barn och unga i Stockholms län. Spridningen kommer att ske inom ramen för länsstyrelsens samverkan Operation kvinnofrid. Projektet innebär att elever tillsammans med lärare i årskurs åtta i Stockholms län får möjlighet att skapa innehållet till en kampanj för jagvillveta.se som sedan kommer att publiceras på bussar och i digitala kanaler. Elever i årskurs fem kommer att fungera som jury och utse de vinnande förslagen. Utvärderingar av spridningsinsatserna visar att det är svårt att nå ut direkt till barn och unga. För att alla barn och unga ska få information om sina rättigheter vid brott krävs att informationen blir en integrerad del av skolundervisningen eller en större marknadsföringskampanj. INTERNATIONELLT ARBETE Brottsoffermyndigheten har under året åtagit sig att vara partner i två internationella projekt som kommer att bedrivas under de närmaste två åren. Det ena projektet, Hate no more, syftar till att uppmärksamma hatbrott och att utbilda olika yrkesgrupper om den typen av brottslighet. Huvudansvarig för projektet är den portugisiska brottsofferorganisationen APAV. Det andra projektet, Vociare, handlar om hur arbetet i medlemsländerna med EU:s brottsofferdirektiv kan utvärderas. En av projektets målsättningar är att ta fram indikatorer för en sådan utvärdering. Huvudansvarig för projektet är den europeiska brottsofferorganisationen Victim Support Europe. Enligt EU:s direktiv om brottsoffers rättigheter ska medlemsländerna vidta lämpliga åtgärder för att underlätta samarbetet med att förbättra brottsoffers möjligheter att utöva sina rättigheter i direktivet. Mot den bakgrunden tog det holländska ordförandeskapet i EU under året initiativ till ett nätverk för brottsoffers rättigheter. En av Brottsoffermyndighetens medarbetare medverkade på det första mötet i Amsterdam, Nederländerna, som moderator för ett av de seminarier som hölls. Under våren var Brottsoffermyndigheten representerad vid Victim Support Europes årliga konferens som hölls i Utrecht, Nederländerna. Där höll myndigheten en presentation om hur barn kan ges tillgång till rättsväsendet och om arbetet med att ta fram information om skydd och stöd riktat till barn och unga, som resulterat i webbplatsen jagvillveta.se. Vid konferensen Seminar Infovictims II: Innovation in Promoting Victim s Rights, i Portugal höll myndigheten två välbesökta seminarier om information till brottsoffer och brottsoffers rätt till ersättning. Brottsoffermyndigheten har under året anlitats som expert av Europarådets kommitté för kriminalpolitik för att ta fram ett underlag till kommitténs förslag att se över och modernisera konventionen om ersättning till offer för våldsbrott. Regeringsuppdrag VITTNESSTÖDSUPPDRAG Brottsoffermyndigheten och Domstolsverket har gemensamt regeringens uppdrag att verka för att vittnesstödsverksamhet bedrivs vid landets samtliga tingsrätter och hovrätter. Vittnesstödsverksamheten finansieras till stor del av medel från Brottsofferfonden och administreras huvudsakligen av lokala brottsofferjourer. Brottsoffermyndigheten driver vittnesstödsverksamheten vid Malmö tingsrätt där myndighetens samordnare planerar verksamheten så att något av de 15 verksamma vittnesstöden närvarar vid samtliga förhandlingsdagar med brottmål där målsägande eller vittnen förekommer. Vid Brottsoffermyndighetens årliga vidareutbildning för vittnesstödssamordnare avhandlades bland annat rapporten om vittnesstödsverksamheten, bemötande och interkulturell kommunikation, inkluderande rekrytering och ledarskapsfrågor. De som nyligen börjat arbeta som vittnesstödssamordnare erbjöds att genomgå en komprimerad grundutbildning. Totalt deltog 30 samordnare. Den årliga kartläggningen av vittnesstödsverksamheten som genomfördes under året visade bland annat följande var drygt 700 personer verksamma som vittnesstöd i landet. Av dessa var majoriteten kvinnor i åldern 65 år och uppåt. Under 2015 fick närmare personer hjälp av vittnesstöd i Sveriges domstolar. Brottsoffermyndigheten har samverkat med Domstolsverket och Brottsofferjouren Sverige i frågor gällande vittnesstödsverksamheten. Samverkan har bland annat avsett stöd till verksamheter, uppdatering av information som skickas med kallelse till förhandling och planering för genomförande av de förslag som lämnats i vittnesstödsrapporten. HANDLEDNING FÖR PERSONAL I FÖRSKOLAN TILL BOKEN LITEN OCH WEBBPLATSEN JAGVILLVETA.SE Brottsoffermyndigheten har på uppdrag av regeringen tagit fram en handledning för förskolepersonal om barns rättigheter och vuxnas skyldigheter. Handledningen är webbaserad och heter Liten och trygg. Materialet utgår från boken Liten och Brottsoffermyndighetens webbplats jagvillveta.se. Handledningen innehåller tolv intervjuer med nio olika experter, tre spelfilmer och tillhörande frågor som ger arbetsgrupper möjlighet att diskutera barns utsatthet och det ansvar som förskolan har. Personalen får bland annat lära sig mer om olika brott som kan drabba små barn och vad som händer då en oros anmälan leder till en brottsutredning och eventuellt åtal. Webbplatsen innehåller också pedagogiska övningar om känslor och rättigheter som personalen kan göra tillsammans med barnen, bland annat en läsguide till boken Liten. I materialet ingår även känslokort, målarblad och affischer som är framtagna av Stina Wirsén. Handledningen utgår från barnkonventionen, socialtjänstlagen och förskolans läroplan. Brottsoffermyndigheten slutredovisade uppdraget den 1 oktober Därefter har myndigheten spridit materialet till landets förskolor via postutskick, nyhetsbrev, annonser och föreläsningar. EN STRATEGI FÖR FUNKTIONSHINDERS- POLITIKEN Under året har Brottsoffermyndigheten avslutat regeringens uppdrag att arbeta enligt de delmål som regeringen har slagit fast i En strategi för genomförandet av funktionshinderspolitiken Redovisningen visar bland annat att myndighetens personal fått totalt 624 timmars utbildning kopplat till ämnet och att myndighetens externa arrangemang innefattat frågor om funktionsnedsättning och hinder vid 25 tillfällen under uppdragsperioden. Brottsoffermyndigheten slutredovisade den 15 mars 2016 sitt arbete med uppdraget i en särskild rapport till regeringen samt till Myndigheten för delaktighet. Myndigheten har under året deltagit vid två samrådsmöten med Polismyndigheten och Domstolsverket samt representanter från Handikappförbunden och Lika Unika. I oktober arrangerade myndigheten även en temadag med fokus på hur man kan bemöta och uppmärksamma våldsutsatta personer med funktionsnedsättning. Temadagen genomfördes i samverkan med Umeå kommun, Länsstyrelsen Västerbotten, Västerbottens läns landsting och Kvinno- och tjejjouren i Umeå. JÄMSTÄLLDHETSINTEGRERING Brottsoffermyndigheten har under året fortsatt arbetet med jämställdhetsintegrering i syfte att verksamheten ska bidra till att nå de jämställdhetspolitiska målen. Myndigheten har kartlagt bilder på ur ett intersektionellt perspektiv. Kartläggningen visar att kvinnor förekommer i något högre utsträckning på bild än män. Personer med funktionsnedsättning och personer med, till synes, annan religionstillhörighet än kristendom, icke-nordiskt ursprung samt hbtq-personer finns endast represente-