Brottsoffermyndigheten årsredovisning

Transkript

1 Brottsoffermyndigheten årsredovisning

2 2 BROTTSOFFERMYNDIGHETENS ÅRSREDOVISNING 2017 Innehåll Resultatredovisning Generaldirektörens kommentar... 4 Brottsskadeersättning... 6 Regressverksamhet...15 Brottsofferfonden...18 Kunskapscentrum...24 Personal och kompetens...33 Finansiell redovisning Resultaträkning...36 Balansräkning...37 Anslagsredovisning...38 Tilläggsupplysningar och noter...39 Sammanställning över väsentliga uppgifter...44 Bilaga Brottsofferfonden Resultat- och balansräkning Notbilaga Bilaga Fördelning av medel från Brottsofferfonden

3 BROTTSOFFERMYNDIGHETENS ÅRSREDOVISNING Resultatredovisning

4 4 BROTTSOFFERMYNDIGHETENS ÅRSREDOVISNING 2017 Generaldirektörens kommentar Brottsoffermyndigheten har under 2017 fortsatt att visa goda resultat och myndighetens arbete med att sprida information, kunskap och forskningsresultat når allt fler. Såväl arbetet med jämställdhetsintegrering som fördelningen av gemensamma kostnader på myndighetens olika verksamhetsområden får ett tydligare genomslag i årsredovisningen. Att bestämma och betala ut brottsskadeersättning är Brottsoffermyndighetens största verksamhetsgren. Under handläggningen kommer vi i direkt kontakt med de som utsatts för brott och ersättningen fyller en viktig funktion som bidrar till upprättelse. Antalet inkomna ärenden har ökat försiktigt i förhållande till närmast föregående år. Avgjorda ärenden under året ligger i en nivå jämförbar med tidigare år, bortsett från närmast föregående år då en betydande avarbetningsinsats medförde ett stort antal avgjorda ärenden och en hög utbetalningsnivå. Trenden med en vikande lagföring inom rättsväsendet visar sig även i vår verksamhet då myndigheten i större utsträckning än tidigare fattat beslut med nedlagda förundersökningar som underlag. För 2017 ser myndigheten en minskad andel bifall på ansökningar om brottsskadeersättning jämfört med föregående år och även en minskad nivå på totalt utbetald ersättning. Av de som sökt ersättning och fått beslut under året är 49 procent kvinnor och 51 procent män. När det gäller beslut om livränta är kvinnor överrepresenterade. Det handlar inte om fler än 47 personer totalt men 60 procent, 28 av dessa, är kvinnor som inte längre på grund av effekterna efter brottsutsatthet har möjlighet till en tryggad försörjning genom egen arbetsinkomst. Brottsskadeersättningen i form av livränta får en väsentlig betydelse för deras försörjning. Under året har barns rättsliga ställning och möjligheten för barn som bevittnat brott mellan närstående att få brottsskadeersättning varit ett fokusområde för myndigheten. Antalet ansökningar gällande barn som bevittnat brott har också ökat påtagligt under Ökningen kan direkt kopplas till det mediala genomslag som myndighetens arbete med att lyfta barns rättsliga ställning fått, såväl i samband med genomförda seminarier under Almedalsveckan som i uppföljande rapportering under tidig höst. Det är glädjande att kunna konstatera att ärendebalansen på brottsskadeenheten, som innehåller såväl ärenden under pågående beredning som ärenden färdiga för avgörande, nu ligger på en rationell nivå. Våra handläggningstider har förbättrats avsevärt och låg vid årets slut på endast 49 dagar samtidigt som myndigheten behållit en hög servicenivå mot sökandena. Brottsoffermyndigheten har även i uppdrag att bedriva regressverksamhet mot kända gärningspersoner. Antalet aktiva ärenden hos regressenheten ökade påtagligt under 2017 och uppgick vid årets slut till drygt ärenden. Den stora ökningen kan även den härledas till balansavarbetningen av ärenden gällande brottsskadeersättning som genomfördes 2016 eftersom dessa ärenden utgör underlag för regressverksamheten. De betalningsansvariga gärningspersonerna är till 92 procent män. Trots att möjligheten till kvittning halverats såväl vad gäller antalet fall som vad gäller belopp i förhållande till föregående år så har intäkterna till staten genom vår regressverksamhet glädjande nog ökat och uppgick för året till mer än 32 miljoner. Brottsofferfonden är en efterfrågad finansiär för ideella organisationers brottsofferinriktade projekt. Under 2017 har en översyn av verksamhetsstöden till de lokala brottsofferjourerna genomförts vilket, med något undantag, kommit att medföra en ökad

5 BROTTSOFFERMYNDIGHETENS ÅRSREDOVISNING nivå på bidragen. Vår förhoppning är att det utökade stödet till de lokala brottsofferjourerna ska ge än bättre förutsättningar för deras brottsofferstödjande verksamhet. Inom ramen för Brottsofferfondens finansiering av viktimologisk forskning har under året intressanta forskningsprojekt om bland annat förbättrad kvalitet på polisförhör med förskolebarn, trakasserier och kränkningar i skolan, våld i ungas nära relationer samt forskning med olika perspektiv på brottsofferstödet fått bidrag. Brottsoffermyndighetens kunskapscentrum har under året hållit egna arrangemang, drivit regeringsuppdrag och deltagit inom nationell och internationell samverkan. Myndigheten når med sin kunskap ut till allt fler och vi arbetar mer proaktivt i aktuella frågor som rör vår verksamhet. Brottsoffermyndighetens webbplatser har under året haft drygt besök, en ökning med mer än 30 procent. Dessa besök, men även de behov som identifierats inom ramen för det under året avrapporterade uppdraget gällande ett bättre digitalt bemötande av brottsutsatta, pekar på ett fortsatt stort informationsbehov. Det omfattar kunskap om vad som är brott, hur brott påverkar och vilka rättigheter och möjligheter till skydd som finns. För att skapa en möjlighet att ta fram en ny webbplats med behovsanpassad information för brottsoffer har myndigheten under året sökt och beviljats ett projektbidrag från EU:s fond för inre säkerhet. Detta arbete kommer att bedrivas parallellt med de regeringsuppdrag som myndigheten har. Brottsoffermyndigheten kan visa goda resultat och ser fram mot ett nytt verksamhetsår med goda förutsättningar att utveckla arbetet för att stärka brottsoffers rättigheter, behov och intressen. Annika Öster Generaldirektör

6 6 BROTTSOFFERMYNDIGHETENS ÅRSREDOVISNING 2017 Brottsskadeersättning På brottsskadeenheten handläggs ärenden om brottsskadeersättning. Det är en ersättning från staten som brottsoffer kan ha rätt till om en gärningsperson inte kan betala skadestånd och det inte heller finns någon försäkring som ersätter skadan helt. Brottsskadeersättningen täcker framför allt personskador och kränkning. Verksamhetsgren: Brottsskadeersättning År Kostnader (tkr) Intäkter av anslag (tkr) Övriga intäkter (tkr) Totala intäkter (tkr) Jämförelsevärden för år 2015 och 2016 har räknats om. Målsättning Förutsättningen för och handläggningen av brottsskade ersättning regleras genom brottsskadelagen (2014:322). De som drabbats av brott ska få den brottsskadeersättning de är berättigade till. Varje ärende ska handläggas så snabbt och billigt som möjligt utan att avkall ges på kvaliteten. En sökande som inte är nöjd med det meddelade beslutet kan begära omprövning. Kostnad för administration av brottsskadeärenden Genomsnittlig kostnad per brottsskadeärende År Antal avgjorda ärenden Förvaltningskostnad (tkr) Kostnad per ärende (kr) Jämförelsevärden för år 2015 och 2016 har räknats om. Ärendenas handläggningstid och därmed handläggnings kostnad varierar beroende på ärendets komplexitet. Organisation Brottsskadeärendena handläggs på brottsskadeenheten av brottsskadejurister och beredningsassistenter. Ärendets karaktär avgör i vilken sammansättning beslutet ska fattas. De allra flesta ärendena avgörs av en brottsskadejurist. Ärenden gällande större belopp eller komplexa frågeställningar liksom omprövningsärenden avgörs av en kvalificerad beslutsfattare, enhets chefen eller generaldirektören. Ärenden där huvudfrågan är av principiell karaktär, liksom vissa omprövningsärenden, avgörs av Nämnden för brottsskadeersättning. Nämnden består av verksamma domstolsjurister, särskilt sakkunniga samt ledamöter utsedda efter politisk erfarenhet och partitillhörighet. Nämnden för brottsskadeersättning under 2017 Ordförande Ann-Christine Lindeblad, justitieråd Ordinarie ledamöter Anders Dereborg, chefsrådman (vice ordförande) Erik Brattgård, hovrättspresident (vice ordförande) Mårten Schultz, professor i skadeståndsrätt Pål Jonson, riksdagsledamot Sanne Lennström, riksdagsledamot Ersättare Urban Bergman, försäkringsjurist Astrid Eklund, vice överåklagare Annika Hirvonen Falk, riksdagsledamot Pia Johansson, tingsrättslagman Tomas Mörtsell, kommunalråd

7 BROTTSOFFERMYNDIGHETENS ÅRSREDOVISNING Statistiska uppgifter Från och med 2016 har uppgifter avseende kön och ålder hämtats från ärendehanteringssystemet i stället för som tidigare från en särskild statistikmodul där uppgifter förs in manuellt först i samband med beslut. Detta har möjliggjort en redovisning av sökandenas kön och ålder redan vad avser inkomna ärenden. Uppgifter om ålder vid tidpunkten för brottet kan dock inte tas fram på detta sätt. Det innebär att ålder, till skillnad mot vad som gällt i årsredovisningar för 2015 och tidigare, genomgående anges som ålder när ansökan inkommit till myndigheten. I den mån detta föranleder kommentarer ges dessa nedan. Med barn avses genomgående personer under 18 år. Inkomna ärenden Antalet inkomna ärenden under perioden var 9 785, en ökning med 237 (2,5 procent) avsåg ersättning för personskada * och 344 ersättning för sak- eller ren förmögenhetsskada. Fördelat på de två skadetyperna innebär detta vad avser personskadeärenden * en ökning med 213 (2,3 procent) och vad avser ärenden gällande sak- eller rena förmögenhetsskador en ökning med 24 (7,2 procent). Andelen inkomna ärenden uppdelat på barn och vuxna samt kön, totalt och uppdelat per ersättningskategori, framgår av tabellerna nedan. I 13 procent av de inkomna ärendena var sökanden ett barn, vilket är i nivå med föregående år. Bland barnen minskade andelen flickor som ansökt om ersättning med 5 procent, medan andelen pojkar ökade i motsvarande mån jämfört med föregående år. I de fallen av personskada var barn sökande i 14 procent, medan övriga 86 procent av ansökningarna avsåg vuxna. Barn var sökande i 1,2 procent av fallen gällande sak- och förmögenhetsskador. 98,8 procent av de inkomna ärendena avsåg vuxna. Inkomna ärenden totalt År Antal ärenden totalt Varav kvinnor/män (procent) Antal vuxna Varav kvinnor/män (procent) Antal barn Varav flickor/pojkar (procent) / / / / / /52 Inkomna ärenden personskada År Antal ärenden personskada * Varav kvinnor/män (procent) Antal vuxna Varav kvinnor/män (procent) Antal barn Varav flickor/pojkar (procent) / / / / / /52 * Till kategorin Personskada hänförs även Europeisk brottsskadeersättning samt Brottsskadeersättning till barn som bevittnat ett brott som varit ägnat att skada barnets trygghet och tillit i förhållande till en närstående person.

8 8 BROTTSOFFERMYNDIGHETENS ÅRSREDOVISNING 2017 Inkomna ärenden sak- och ren förmögenhetsskada År Antal ärenden sak- och ren förmögenhets skada Varav kvinnor/män (procent) Antal vuxna Varav kvinnor/män (procent) Antal barn Varav flickor/pojkar (procent) / / / / /58 4 0/100 Anmärkning: Antalet ärenden totalt avser både vuxna och barn. Där anges juridiskt kön, vilket innebär att flickor och pojkar är inkluderade. Uppgift om fördelning på kön kunde inte tas fram före Avgjorda ärenden Under året avgjordes ärenden, en minskning med (16 procent). Antalet avgjorda ärenden gällande personskada * uppgick till 9 195, en minskning med (16 procent). Vad avser ärenden gällande sak- eller ren förmögenhetsskada avgjordes 344, en minskning med 47 (12 procent). Andelen avgjorda ärenden uppdelat på barn och vuxna samt kön, totalt och uppdelat per ersättningskategori, framgår av tabellerna nedan. 13 procent av totalt avgjorda ärenden avsåg ersättning till ett barn. Andelen barn var densamma som föregående år. Däremot minskade andelen flickor med 5 procent, medan andelen pojkar ökade i motsvarande mån jämfört med föregående år. I de fallen av personskada som avgjordes utgjorde barn 14 procent, medan övriga 86 procent av ansökningarna avsåg vuxna. Barn var sökande i 0,9 procent av avgjorda ärenden gällande sak- och rena förmögenhetsskador. Avgjorda ärenden avseende vuxna utgjorde 99,1 procent av fallen. Av de avgjorda ärendena prövades i sak, medan övriga 483 avvisades/avskrevs på formella grunder. Av de sakprövade ärendena resulterade i ett bifallande beslut, medan övriga innebar avslag. Andelen bifall i relation till övriga beslut har minskat med 6 procent jämfört med föregående år. Avgjorda ärenden totalt År Antal ärenden totalt Varav kvinnor/män (procent) Antal vuxna Varav kvinnor/män (procent) Antal barn Varav flickor/pojkar (procent) / / / / / / / / /52 * Till kategorin Personskada hänförs även Europeisk brottsskadeersättning samt Brottsskadeersättning till barn som bevittnat ett brott som varit ägnat att skada barnets trygghet och tillit i förhållande till en närstående person.

9 BROTTSOFFERMYNDIGHETENS ÅRSREDOVISNING Avgjorda ärenden personskada År Antal ärenden personskada * Varav kvinnor/män (procent) Antal vuxna Varav kvinnor/män (procent) Antal barn Varav flickor/pojkar (procent) / / / / / / / / /52 Avgjorda ärenden sak- och ren förmögenhetsskada År Antal ärenden sak- och ren förmögenhets skada Varav kvinnor/män (procent) Antal vuxna Varav kvinnor/män (procent) Antal barn Varav flickor/pojkar (procent) / / / / / / / /58 3 0/100 Anmärkning: Antalet ärenden totalt avser både vuxna och barn. Där anges juridiskt kön, vilket innebär att flickor och pojkar är inkluderade. Jämförbara uppgifter om fördelning på kön nedbrutet på ålder och ersättningskategori kunde inte tas fram före Utbetald brottsskadeersättning Under året utbetalades brottsskadeersättning med sammanlagt tkr, en minskning med tkr (18,9 procent) jämfört med Av utbetald ersättning avser tkr utbetald livränta vilket innebär en ökning från föregående år med 76 tkr. Antalet livränteärenden med pågående utbetalningar uppgick vid årets slut till 47, en ökning med 3 ärenden från föregående år. I 28 av fallen betalades livränta ut till en kvinna och i 19 fall till en man. Den ersättning som i genomsnitt lämnats per bifallsärende uppgick till kr. Utbetald brottsskadeersättning År Utbetald ersättning (tkr) * Till kategorin Personskada hänförs även Europeisk brottsskadeersättning samt Brottsskadeersättning till barn som bevittnat ett brott som varit ägnat att skada barnets trygghet och tillit i förhållande till en närstående person.

10 10 BROTTSOFFERMYNDIGHETENS ÅRSREDOVISNING 2017 Redovisning av antalet avgjorda ärenden som bygger på domar med skadestånd, strafföreläggande respektive nedlagd förundersökning År Domar med skadestånd Strafföreläggande Nedlagd förundersökning Anmärkning: Uppgifterna ovan är hämtade från en statistikmodul där uppgifter registreras manuellt i samband med beslut. Detta innebär att det finns ett bortfall som gör att det totala antalet avgjorda ärenden inte helt överensstämmer med redovisningen av antalet avgjorda ärenden ovan. Andelen avgjorda ärenden som bygger på en dom med skadestånd har minskat något jämfört med föregående år, från 45 till 43 procent. Det bör noteras att andelen avgjorda ärenden som bygger på en dom med skadestånd har sjunkit från en nivå på 49 procent Samtidigt innebär utvecklingen att andelen ärenden där bedömningen görs på förundersökningsmaterial har ökat. Beslutsunderlaget är generellt sett sämre i ärenden där myndigheten har att ta ställning till ett i vissa fall mycket begränsat förundersökningsmaterial. Följden av detta är att andelen bifallsbeslut i dessa fall är väsentligt lägre än när det finns en dom i ärendet. Utgående balanser I ärendebalansen ingår såväl ärenden under beredning som ärenden färdiga för avgörande. Under verksamhetsåret har ärendebalansen ökat med 236 ärenden till 1 330, men inget av dessa ärenden hade inkommit före januari Utgående balanser År Antal ärenden Handläggningstider Handläggningstiderna, det vill säga den tid det tar för ett ärende att registreras, beredas, avgöras och expedieras, har minskat betydligt. Det tog i genomsnitt 49 dagar för myndigheten att handlägga en ansökan om brottsskadeersättning. 92 procent av ärendena hade en handläggningstid på maximalt 120 dagar. Vid en jämförelse av handläggningstider för kvinnor respektive män kan bara mindre skillnader iakttas som inte medger någon närmare analys. Genomsnittliga handläggningstider År Antal dagar Antal dagar kvinnor Antal dagar män Omprövningsärenden Under året inkom 222 omprövningsärenden. Av de som sökt omprövning var 35 procent kvinnor och 65 procent män. I 4 procent av de inkomna omprövningarna var sökanden ett barn (varav 33 procent flickor och 67 procent pojkar) och i 96 procent en vuxen (varav 35 procent kvinnor och 65 procent män). Antalet avgjorda omprövningsärenden uppgick till 252. I 34 procent av fallen var sökanden en kvinna och i 66 procent en man. I 4 procent av omprövningsärendena var sökanden ett barn (varav 45 procent flickor och 55 procent pojkar) och i 96 procent en vuxen (varav 34 procent kvinnor och 66 procent män). Ett sätt att belysa kvaliteten på besluten i brottsskadeärendena kan vara att se till ändringsfrekvensen vid omprövningar. Av de 252 omprövningar som Brottsoffermyndigheten avgjorde under verksamhetsåret ändrades inte beslutet i 227 ärenden, motsvarande 90 procent av omprövningarna. I 10 ärenden, motsvarande 4 procent av omprövningarna, ändrade myndigheten sitt beslut med hänvisning till att den tidigare bedömningen varit felaktig. I 15 omprövningsärenden, motsvarande 6 procent av omprövningarna, ändrades ursprungsbeslutet då nya omständigheter anförts som gav skäl till en annan bedömning. Det innebär att endast 25 av de beslut som fattades under året innebar en ändring av ett tidigare fattat beslut. Brottsoffermyndighetens beslut i brottsskadeärenden fortsätter att hålla en hög kvalitet.

11 BROTTSOFFERMYNDIGHETENS ÅRSREDOVISNING I 6 av de 25 beslut som ändrades var sökanden en kvinna och i 19 en man. Med hänsyn till det låga antalet beslut det handlar om och det faktum att varje fall är unikt i sina detaljer går det inte att dra några särskilda slutsatser. Resultaten har löpande följts upp såväl i ledningsgruppen som på enhetsnivå. Trots viss personal omsättning under året har en rationell balansnivå kunnat bibehållas och korta handläggningstider kunnat uppnås. Omprövningsärenden andelen bifall i förhållande till avgjorda omprövningsärenden År Antal avgjorda omprövningar Andel ändring, procent 11,7 5,0 7,6 9,0 9,9 Åtgärder för att kunna analysera utvecklingen av handläggningstiderna Sedan 2016 följs den tid som går åt för registrering, beredning, beslutsfattande respektive expediering av ärenden upp månadsvis och återrapportering sker i ledningsgruppen. Detsamma gäller antalet ärenden som är under utredning respektive avvaktar beslut. Detta ger möjlighet till närmare analys av tidsåtgången, balansutvecklingen och belastningen för olika delar av handläggningen. Genom att följa utvecklingen kan ett behov av åtgärder tidigt identifieras. Över tid får Brottsoffermyndigheten även ett bättre underlag för bedömning av effekterna av förändringar av bland annat resurssättning, handläggningsrutiner och servicenivå. Åtgärder för att säkerställa en effektiv och skyndsam handläggning För att kunna säkerställa en effektiv och skyndsam handläggning är det väsentligt att hålla antalet ärenden under utredning respektive ärenden som avvaktar beslut på en rationell nivå. För att säkerställa detta har myndigheten fortsatt arbetet med att utveckla effektiva arbetsformer och resursfördelning mellan handläggningens olika delar. Det projekt som bedrevs under 2015 och 2016 med syfte att göra beredningen av ärenden mer enhetlig samt att frigöra resurser för beslutsfattande har under 2017 utvärderats med gott resultat och arbetssättet har permanentats. Jämställdhetsintegrering Under 2017 har arbetet fortsatt för att i dialog med myndighetens leverantör av IT-system ta fram ett statistikverktyg som medger bättre verksamhetsuppföljning utifrån kön. Arbetet med ett effektivt statistikverktyg är inte slutfört. I stället har ett underlag begränsat till vissa brottstyper tagits fram i syfte att undersöka om myndighetens handläggning av brottsskadeersättning är likvärdig för kvinnor och män, flickor och pojkar. Underlaget avser olika brottstyper där både kvinnor och män, flickor och pojkar förekommer. En analys med avseende på andel bifall och lämnad ersättning i förhållande till kön har påbörjats. För att öka kunskapen om det finns skillnader med avseende på kön i den service och information som lämnas av myndigheten per telefon har en samtalsmätning skett under 2016, i vilken frågeställningar och nedlagd tid uppdelat på kön har registrerats. Under 2017 har en analys av samtalsmätningen skett där vissa skillnader mellan kvinnor och män kunde iakttas. Huvuddelen av de iakttagna skillnaderna kan enligt Brottsoffermyndighetens bedömning inte påverkas av myndigheten. De bedöms inte heller påverka den service och information som lämnas till män respektive kvinnor. Vid medlyssning i servicetelefonen under andra halvåret 2017 har viss uppföljning av resultaten skett och en utbildning i jämställt bemötande hållits för medarbetare. Myndigheten har även fortsatt arbetet med inriktning att enkla ärenden ska avgöras med förtur i ett så kallat snabbspår. Fler ärenden har kunnat avgöras snabbt vilket bidragit till att förkorta handläggningstiderna totalt.

12 12 BROTTSOFFERMYNDIGHETENS ÅRSREDOVISNING 2017 Bedömning När det gäller att värdera antalet inkomna ansökningar om brottsskadeersättning är ett grundläggande problem att Brottsoffermyndigheten inte kan ta fram uppgifter om hur många som skulle kunna ha rätt till brottsskade ersättning. En sådan sammanställning ställer krav på dokumentering och redovisning av uppgifter hos bland annat flera andra myndigheter. Den potentiella målgruppens storlek är därför okänd. Det innebär att en värdering av antalet inkomna ansökningar inte kan ske på annat sätt än genom jämförelser med uppgifter från föregående år. Utvecklingen av antalet ansökningar har varit något starkare än under Antalet inkomna ansökningar kom därför att öka med cirka 3 procent under året. Balansen består av två kategorier ärenden som är under beredning (utredningsbalans) och ärenden som är klara för avgörande (beslutsbalans). Målsättningen under 2017 har varit att bibehålla en rationell balans såväl totalt som en god fördelning mellan ärenden under utredning och ärenden som avvaktat beslut. Utredningsbalansen har under året minskats, medan beslutsbalansen under årets senare del ökat något till följd av viss personalomsättning. Den totala balansnivån bedöms vara rationell och myndighetens målsättningar för fattade beslut och balansutveckling har nåtts under året. Handläggningstiderna har förkortats väsentligt under Efter den balansavarbetning som genomfördes föregående år har beslut under 2017 i betydligt högre grad kunnat fattas relativt snart efter att ärendet inkommit. Myndighetens mål för handläggningstider har både nåtts och överträffats. I jämförelse med 2016 har summan av utbetald brottsskadeersättning under 2017 minskat med nära 19 procent. Här är det viktigt att inledningsvis poängtera att antalet avgjorda ärenden under 2016 var det näst högsta under Brottsoffermyndighetens historia. Andelen bifallsbeslut jämfört med samtliga beslut har dock minskat med 6 procent jämfört med Det innebär att antalet bifallsbeslut har minskat med cirka ärenden, från till Samtidigt har både andelen avvisnings- och avslagsbeslut ökat. Det finns inte någon enskild faktor som förklarar detta. Orsakerna till att andelen bifalls beslut minskat under 2017 är bland annat att en större andel har inkommit med sin ansökan för sent, att sökanden inte före ansökan har utnyttjat möjligheten till ersättning genom försäkring eller att ansökan om ersättning inkommit innan rättsprocessen är avslutad, vilket lett till att ersättning inte kunnat lämnas. Av viss betydelse för andelen bifall är också i hur stor andel av ärendena som beslutsunderlaget utgjorts av en dom eller nedlagd förundersökning. Andelen bifall är väsentligt högre för de ärenden där en dom ligger till grund för bedömningen jämfört med ett ofta ganska begränsat material från en förundersökning. Andelen ärenden där en dom legat till grund för bedömningen har minskat. En orsak som kan förklara nedgången i andelen domar som grund för ett beslut om brottsskadeersättning är att rättsväsendet under senare år lagfört brott i lägre utsträckning än tidigare. Eftersom förutsättningarna för att få brottsskadeersättning är sämre när lagföring inte skett innebär en vikande lagföring en risk för att färre brottsoffer får ersättning för sina skador. Det förtjänar att nämnas att den genomsnittliga ersättningen per bifallsärende har ökat med över 9 procent till knappt kr. Antalet avgjorda ärenden med höga ersättningsnivåer har minskat med cirka 22 procent, medan andelen sådana ärenden har minskat marginellt. Myndighetens sammantagna bedömning är att minskningen av utbetald brottsskadeersättning under 2017 dels beror på att färre ärenden avgjort, dels att andelen och därmed antalet bifallsbeslut minskat. Köns- och åldersfördelningen uppvisar, bortsett från andelen flickor och pojkar som sökande, endast mindre förändringar. Andelen pojkar som ansökt om ersättning har ökat, medan andelen flickor minskat i motsvarande mån. Det låter sig inte avgöras vad som har föranlett förändringen.

13 BROTTSOFFERMYNDIGHETENS ÅRSREDOVISNING Brottsskadeersättning till barn som bevittnat brott Under 2017 har 340 ansökningar om ersättning till bevittnande barn inkommit. Av de inkomna ärendena avsåg 51 procent pojkar och 49 procent flickor. 86 procent av barnen var vid ansökningstillfället under 15 år (varav 53 procent pojkar och 47 procent flickor) och 14 procent över 15 år (varav 41 procent pojkar och 59 procent flickor). 302 ärenden har avgjorts under Av dessa avsåg 50 procent pojkar och 50 procent flickor. 87 procent av barnen var vid tidpunkten för ansökan under 15 år (varav 50 procent pojkar och 50 procent flickor) och 13 procent barn över 15 år (varav 48 procent pojkar och 52 procent flickor). Av de 302 ärenden som avgjorts har 88 avslagits efter prövning i sak (varav 53 procent avser pojkar och 47 procent flickor), medan 2 ansökningar har avvisats/avskrivits på formella grunder (båda flickor). Resterande 212 ansökningar har bifallits med en total ersättning på kr. Av de bifallna ansökningarna avsåg 49 procent pojkar och 51 procent flickor. De enskilda ersättningarna har under året legat mellan kr och kr. Den genomsnittliga ersättningen per bifallen ansökan är kr. År Antal inkomna/ prövade/bifallna ansökningar Sammanlagd utbetald ersättning (kr) Genomsnittlig utbetald ersättning (kr) /332/ /361/ /299/ /313/ /302/ Bedömning Ersättning till barn som bevittnat ett brott som varit ägnat att skada tryggheten och tilliten i förhållande till en närstående har kunnat lämnas sedan Antalet inkomna ansökningar har sedan dess årligen varierat mellan 222 och 351. Andelen bifall har ökat från en nivå på drygt 40 procent 2007 till att sedan 2011 stabiliseras vid en nivå kring 70 procent. Den ersättning som i genomsnitt betalats ut har varierat mellan och 8600 kr. Under 2017 har antalet inkomna ansökningar ökat med 82 (32 procent), medan antalet prövade ansökningar har minskat med 12 (4 procent). Antalet bifallna ansökningar är i stort sett oförändrat medan andelen bifall ökat något, från 68 till 70 procent. Den totala och den genomsnittliga ersättningen har också ökat. Avgörande för bevittnande barns rätt till brottsskadeersättning är att barnen och deras situation uppmärksammas under rättsprocessen, framför allt att frågan om ett barn sett eller hört ett eller flera brott mellan närstående utreds under förundersökningen. En av de vanligaste grunderna för avslag, i de fall ett brott konstaterats, är att det i brottsutredningen inte framgått att barnet sett eller hört brottet. Det finns goda skäl att anta att antalet barn som bevittnat brott mellan närstående är högre än antalet barn som ansöker om och därigenom har möjlighet att få brottsskadeersättning. Brottsoffermyndigheten har fortlöpande gjort ansträngningar för att öka bevittnande barns möjligheter till ersättning. Information har dels lämnats till ideella och professionella aktörer som kommer i kontakt med dessa barn, dels till barn och vårdnadshavare. Under 2017 har barns rättsliga ställning och ersättning till bevittnande barn varit ett fokusområde i myndighetens arbete. Spridningen av Jag vill veta en webbaserad informationsinsats som riktas till barn och den lärarhandledning som är knuten till materialet samt myndighetens seminarier under Almedalsveckan är exempel på det. Myndighetens arbete har uppmärksammats i media och en ökning av antalet inkomna ansökningar från barn som bevittnat brott mellan närstående har tidsmässigt kunnat noteras i förhållande till det. Myndighetens handläggare bevakar förekomsten av bevittnande barn i ärenden som rör brott mellan närstående och skickar ut informationsmaterial och ansöknings blanketter när det i ärendet finns indikationer på att ett barn kan ha rätt till ersättning för bevittnande. Det finns fortsatt behov av att bevaka situationen för de barn som tvingas bevittna brott mellan närstående och särskilt uppmärksamma barnens ställning i rättsprocessen.

14 14 BROTTSOFFERMYNDIGHETENS ÅRSREDOVISNING 2017 Redovisning av antalet avgjorda ärenden och storleken på utbetald brottsskadeersättning fördelad på olika brottstyper * Brottstyp Antal avgjorda ärenden Utbetald brottsskadeersättning (tkr) Antal avgjorda ärenden totalt/kvinnor/män Antal bifall totalt/kvinnor/ män Utbetald brottsskadeersättning (tkr) Våldtäkt inkl. grov våldtäkt mot vuxen Våldtäkt inkl. grov våldtäkt mot barn Misshandel inkl. försök till mord/dråp riktat mot vuxen Misshandel inkl. försök till mord/dråp riktat mot barn Våld i nära relation mot kvinna inkl. grov kvinnofridskränkning /223/13 87/83/ /50/8 27/21/ /758/ /306/ /105/ /57/ /556/ 360/360/ Rån /359/ /248/ Olaga hot /436/ /306/ Övergrepp i rättssak /34/23 36/22/ Utpressning /17/51 38/9/ Överträdelse av kontaktförbud /14/0 10/10/0 63 Människohandel /1/0 1/1/0 124 Övriga brott /2 119/ /873/ Anmärkning: Uppgift om antal avgjorda ärenden och antal bifall uppdelat på kön är ny för Uppgifter om utbetald ersättning relaterat till kön kan inte tas fram. Ovan uppgifter om utbetald ersättning exkluderar ersättning som utgått i form av livränta. Tabellen baseras på avgjorda ärenden under Uppgift om utbetald ersättning uppdelat på kön kan inte redovisas. Antalet ärenden har sjunkit inom i stort sett alla kategorier vilket försvårar jämförelser. Det beror i huvudsak på att antalet fattade beslut är färre än föregående år, då en väsentlig balansavarbetning genomfördes. Minskningen följer i de flesta fall den procentuella minskningen av antalet avgjorda ärenden relativt väl. Som framgår av tabellen utgör kategorin övriga brott en stor del av de avgjorda ärendena. Denna kategori utgörs av alla de brottstyper som inte ingår i de kategorier som redovisas särskilt. Exempel på brott som inte ingår i redovisningen är sexuellt ofredande, grov misshandel, ofredande samt olaga förföljelse vilka tillsammans utgör cirka avgjorda ärenden. Ny lagstiftning som träder i kraft eller förväntas göra så under 2018 innebär också att ett antal nya brott som kan ge brottsskadeersättning tillkommer. Utvecklingen av dessa kan behöva följas. Myndigheten avser att under 2018 göra en översyn av de kategorier av brott som bör redovisas under denna tabell.

15 BROTTSOFFERMYNDIGHETENS ÅRSREDOVISNING Regressverksamhet I de fall då brottsskadeersättning har betalats ut och det finns ett utdömt skadestånd övertar Brottsoffermyndigheten brottsoffrets fordran upp till det utbetalda beloppet. Genom regressverksamheten kräver myndigheten tillbaka den utbetalda ersättningen från gärningspersonen. Regressintäkterna till staten motsvarar ungefär en tredjedel av den brottsskadeersättning som Brottsoffermyndigheten årligen betalar ut. Verksamhetsgren: Regressverksamhet År Kostnader (tkr) Intäkter av anslag (tkr) Övriga intäkter (tkr) Totala intäkter (tkr) Jämförelsevärden för år 2015 och 2016 har räknats om. Målsättning När brottsskadeersättning betalats ut tar staten över den skadelidandes rätt till skadestånd intill det belopp som utbetalats av Brottsoffermyndigheten. Staten har även rätt till ränta från den dag brottsskadeersättningen betalades ut. Målsättningen för Brottsoffermyndighetens regressverksamhet är att effektivt kräva tillbaka så mycket som möjligt av den utbetalade brottsskadeersättningen samtidigt som hänsyn tas till gärningspersonens personliga förhållanden eller till de möjligheter som finns för att få fordran betald. Regressverksamheten Inom Brottsoffermyndighetens regressenhet hanteras de fordringar som uppstår för staten i och med att brottsskadeersättning betalats ut. Verksamheten bedrivs som så kallad egeninkasso och utförs i enlighet med god inkassosed. Regressverksamheten fyller flera viktiga funktioner. Regressintäkterna till staten motsvarar cirka 35 procent av den utgift som staten har genom den brottsskadeersättning som Brottsoffermyndigheten betalar ut. Kravhanteringen är också en signal från samhället att alla kända gärningspersoner hålls ansvariga för sina brott. Det sker inte bara genom påföljden utan också genom att skadeståndsanspråket mot gärningspersonen finns kvar även om brottsoffret fått ersättning genom brottsskadeersättning. Kravet som ställs mot kända gärningspersoner ger dessutom en upprättelse för de individuella brottsoffren i och med att gärningspersonen blir den som får ta det slutliga betalningsansvaret. Det egna ansvarstagandet för en brottslig gärning fungerar också som en del av gärningspersonens egen rehabilitering. Regressenhetens personal har lång erfarenhet av kravhantering mot dömda gärningspersoner och de särskilda utmaningar denna kan medföra. Utmaningen är att ställa krav samtidigt som gärningspersonernas individuella omständigheter tas i beaktande. Det innebär bland annat att handläggarna arbetar för att träffa överenskommelser om individuella betalningsplaner och att detta prioriteras före indrivning via Kronofogden. I de flesta ärenden finns utdömda skadestånd, men även där exekutionstitel saknas hanteras kravärenden genom överenskommelser, summariska processer eller tvistemål om det är lämpligt med hänsyn till gärningspersonens personliga förhållanden eller till möjligheten att få fordran betald. I utredningen av brottsoffers ansökan om brottsskadeersättning utreds kända gärningspersoners möjlighet att själva betala sina skadestånd. Eftersom brottsskadeersättning inte blivit aktuell om de kunnat betala själva är det konstaterat att gärningspersonerna saknar tillgångar när regresskraven skickas ut och kraven är därför initialt utan större värde. Först efter en längre tid brukar ett kravärende börja generera intäkter. I många fall ger de enskilda kravärendena ingen utdelning alls, men eftersom ärendestocken är

16 16 BROTTSOFFERMYNDIGHETENS ÅRSREDOVISNING 2017 stor och växande blir intäkterna ändå sammantaget betydande. I den dagliga handläggningen förekommer omfattande kontakter såväl med andra myndigheter, primärt Kronofogden, som med enskilda gärningspersoner. Handläggningsförfarandet är till allra största delen digitaliserat. Startade/avslutade ärenden År Startade Avslutade Statistiska uppgifter Under 2017 startades nya regressärenden och avslutades. Vid årets slut fanns aktiva ärenden. Under året inkom tkr. I de aktiva ärendena var (8 procent) av de betalningsansvariga kvinnor och (92 procent) män. I 7 fall var de betalningsansvariga flickor under 18 år och i 67 fall pojkar. Flickor och pojkar redovisas i tabell Regressärenden med faktiska antal i stället för procent. Detta är ett undantag från det ordinarie redovisningssättet som beror på att procenttalet blir så försumbart att det faktiska antalet i stället ger en bättre förståelse för den låga nivå barn som är berörda. Regressärenden År Aktiva ärenden Varav kvinnor/män (procent) Varav flickor/ pojkar under 18 år (antal) /93 6/ /93 3/ /93 0/ /92 4/ /92 7/67 Kvittning Om Brottsoffermyndigheten beviljar brottsskadeersättning till en person som på grund av egen brottslighet har skulder till myndigheten kan en kvittning genomföras. Det innebär att beviljad brottsskadeersättning i första hand används till att betala av på gärningspersonens skuld till staten. Utfallet för 2014 får bedömas utifrån det faktum att förändringarna i lagstiftningen genomfördes först den 1 juli Det går för närvarande inte att redovisa kön för betalaren i kvittningsstatistiken. Det är värt att notera att kvittningarna halverats såväl vad gäller antal som belopp jämfört med föregående år. Kvittning År Helår, kronor Ökning, procent Antal Ökning, procent * * Lagstiftningsförändringen genomfördes Inkomna medel År Inkomna medel (tkr) Jämställdhetsintegrering Regressenhetens arbete med jämställdhetsintegrering har under året fortsatt genom en undersökning av gäldenärer med avbetalningsplaner, i syfte att kontrollera om det finns skillnader i handläggning som kan bero på gäldenärens kön. Undersökningen gjordes genom att slumpvis välja 50 gäldenärer med avbetalningsplaner, varav 24 kvinnor och 26 män, och undersöka hur respektive köns avbetalningsplaner förhöll sig avseende två parametrar. Först undersöktes månadsavbetalningarnas storlek jämfört med de månadsbelopp som hade kunnat utmätas om ärendena

17 BROTTSOFFERMYNDIGHETENS ÅRSREDOVISNING legat hos Kronofogden. Därefter undersöktes kraven på dokumentation av de uppgifter gäldenärerna lämnat, det vill säga om lönebesked, hyresavtal och liknande krävts eller om muntliga uppgifter räckt. Inga skillnader i handläggning eller kravställning kunde konstateras, men eftersom det visade sig att urvalet kvinnor med avbetalningsplaner var rätt begränsat och att ett flertal av de utvalda kvinnorna på eget initiativ betalade trots att det på grund av deras ekonomiska situation inte kunde krävas, blev resultatet inte tillräckligt belysande. En fördjupad undersökning genomfördes där 10 kvinnor och 10 män med avbetalningsplaner som inte valdes slumpvis utan endast avsåg personer med betalningsförmåga och där inkomstförteckningar hade hämtats in. Det kunde inte konstateras några skillnader i Brottsoffermyndighetens hantering vid bestämmande av nivån på betalning, eller i kravet på dokumentation av lämnade uppgifter. Däremot fanns det fler kvinnor som på eget initiativ valde att betala ett högre belopp än vad Brottsoffermyndigheten hade begärt. Skuldsaneringar Hanteringen av skuldsaneringsärenden kräver en avsevärd andel av handläggarnas tid. I samband med en ansökan eller efter ett beslut om skuldsanering ska yttranden eller överklaganden lämnas i de ärenden där Brottsoffermyndigheten anser att skuldsanering inte bör vara aktuell. Det gäller i praktiken de ärenden som avser skadestånd till följd av grova våldsbrott, sexualbrott eller kvinnofridsbrott. Den nya skuldsaneringslagen, som trädde i kraft i november 2016, har inneburit att väsentligt fler personer ansöker om skuldsanering. Detta har märkts tydligt även i myndighetens handläggning eftersom det blivit fler ärenden att hantera. Det finns i dagsläget aktiva ärenden i inkassosystemet där gärningspersonen omfattas av ett beslut om skuldsanering. Dessa ärenden finns kvar som öppna ärenden i systemet tills skuldsaneringsperioden är slut, vilket i normalfallet innebär fem år. Bedömning Regressenheten har under 2017 tilldelats resurser för att bland annat komma tillrätta med en registreringsbalans, det vill säga ärenden med kända gärningspersoner som aktualiserats i ärenden på brottsskadeenheten och som avvaktar regresshantering. Arbetet har varit mycket framgångsrikt och vid verksamhetsårets slut var registreringsbalansen i princip helt borta. Arbetet med digitalisering av handläggningsprocesserna har fortsatt. Ärenden handläggs numera helt papperslöst, även om arkivering fortfarande sker av pappershandlingar. kvittade beloppen sjunkit markant, med mer än 50 procent. Intäktsökningen kan sannolikt förklaras av den goda konjunkturen i samhället vilken medför att fler personer är i arbete och har större möjlighet att betala sina skulder till Brottsoffermyndigheten. Dessutom har enheten under slutet av året påbörjat den översyn av befintliga avbetalningsplaner som görs ungefär var tredje år, vilket medfört att ett antal gärningspersoner har valt att slutbetala sina skulder i stället för att höja månadsbetalningarna. Den minskade nivån av kvittningar möjliggör ingen närmare analys, men får följas över tid har också inneburit en glädjande ökning av de inkomna medlen. Intäkterna till staten uppgår i år till drygt 32 miljoner kronor, en ökning på över en miljon kronor i förhållande till föregående år. Ökningen är särskilt glädjande eftersom den motverkats av att såväl antalet kvittningar som de

18 18 BROTTSOFFERMYNDIGHETENS ÅRSREDOVISNING 2017 Brottsofferfonden Brottsofferfonden stimulerar till brottsofferarbete av hög kvalitet genom att fördela medel till forskning och andra brottsofferinriktade projekt som bedrivs av ideella organisationer samt av offentliga och privata verksamheter. Fonden byggs huvudsakligen upp av avgifter från dömda personer. Verksamhetsgren: Brottsofferfonden År Kostnader (tkr) Intäkter av anslag (tkr) Övriga intäkter (tkr) Totala intäkter (tkr) Målsättning Brottsofferfonden ska stimulera omfattningen av och kvaliteten på det brottsofferarbete samt den brottsofferforskning som bedrivs i Sverige. Det görs genom att Rådet för Brottsofferfonden lämnar bidrag till de ansökningar som håller högst kvalitet, utan avseende på kön. Av förordningen (1994:426) om brottsofferfond framgår att bidrag från Brottsofferfonden får lämnas för att stödja forskning, utbildning, information och utvecklingsverksamhet inom brottsofferområdet. Bidrag får även lämnas i form av verksamhetsstöd till ideella organisationer. Av Brottsoffermyndighetens regleringsbrev för 2017 framgick att minst 75 procent av Brottsofferfondens tillgängliga medel skulle tilldelas ideella organisationer som bedriver brottsofferstödjande verksamhet. Av regleringsbrevet framgick även att Brottsoffermyndigheten får finansiera sina kostnader för administration av bidrag samt spridning av forskningsresultat från Brottsofferfonden genom medel från Brottsofferfonden. För detta ändamål får högst utbetalas kronor, varav minst kronor ska användas för spridning av resultaten av den forskning och utveckling som bedrivs med medel som lämnats från fonden. Inkomna och beviljade ansökningar Under verksamhetsåret inkom totalt 478 ansökningar om medel från Brottsofferfonden. Av dessa avsåg 307 ansökningar projekt med ett sammanlagt sökt belopp om cirka 72 miljoner kr. Därutöver inkom 171 ansökningar avseende olika typer av verksamhetsstöd. Inkomna och beviljade ansökningar, projekt År Inkomna ansökningar Beviljade projekt Summa beviljat (tkr) Inkomna och beviljade ansökningar, verksamhetsstöd År Inkomna ansökningar Beviljade projekt Summa beviljat (tkr) Brottsofferfondens intäkter År Intäkter (tkr)

19 BROTTSOFFERMYNDIGHETENS ÅRSREDOVISNING Fördelning av medel 2017 sorterade efter huvudman 23 % Forskning Huvudman Antal beviljade ansökningar Summa beviljat (kr) Procent beviljat 61 % Verksamhetsstöd 5 % 7 % 4 % Information Utvecklingsverksamhet Utbildning Ideella organisationer Forskning Offentlig verksamhet Privat verksamhet Kostnader för administration av Brottsofferfonden Fördelning av medel 2017 sorterade efter verksamhet Typ av verksamhet Antal beviljade ansökningar Summa beviljat (kr) Forskning Information Utvecklingsverksamhet Utbildning Verksamhetsstöd Indelningen av projekt i olika kategorier följer förordningen (1994:426) om brottsofferfond. Projekten hänförs till den kategori som passar det huvudsakliga syftet med projektet. Av verksamhetsstöden avser 10 miljoner kronor stöd till Brottsofferjouren Sverige för verksamhetsåret Rådet för Brottsofferfonden beslutade under hösten om bidrag till 77 lokala brottsofferjourers verksamhet för verksamhetsåret 2018, sammanlagt kr. 50 ideella föreningar som bedriver vittnesstödsverksamhet beviljades sammanlagt kronor i vittnesstödsbidrag för verksamhetsåret En förteckning över de verksamheter som beviljades lokala verksamhetsstöd respektive vittnesstödsbidrag finns tillgänglig vid Brottsoffermyndigheten. Sammanlagt fördelades tkr under Brottsofferfondens intäkter uppgick till tkr. Av bilaga 2 framgår vilka projekt och verksamheter som har beviljats medel under året. Genomsnittlig kostnad per fondansökning År Antal ansökningar Förvaltningskostnad (tkr) Kostnad per ärende (kr) Brottsofferfonden hanterar olika typer av ansökningar och ärenden. Fonden fördelar medel till såväl mindre projekt som genomförs av ideella organisationer som till omfattande fleråriga forskningsprojekt. Vissa ärenden är mer komplicerade och kräver ett utökat utredningsarbete under beredningen och uppföljningen av projekten som har beviljats medel. Det finns därmed stora variationer i kostnaderna för olika fondärenden. Uppföljning och kvalitetsarbete De medel som beviljas från Brottsofferfonden ska användas i enlighet med Brottsoffermyndighetens allmänna villkor för bidrag från fonden. I vissa fall beslutas även om andra villkor, som då specificeras i det kontrakt som skrivs med alla som beviljats medel. Under 2017 var sökande för de projekt som beviljades medel i december 2015 och i juni 2016 skyldiga att lämna redovisning till myndigheten. För de flesta projekt lämnades en redovisning inom den föreskrivna tiden. Övriga beviljades förlängd projekttid. Det är myndighetens bedömning utifrån de redovisningar som inkommit att projekten huvudsakligen genomförts i enlighet med de ansökningar som låg till grund för beslutet om finansiering.

20 20 BROTTSOFFERMYNDIGHETENS ÅRSREDOVISNING 2017 Under 2017 har Brottsoffermyndigheten genomfört en översyn av verksamhetsstöden till de lokala brottsoffer jourerna. Arbetet har omfattat flera etapper. Myndigheten har genomfört en enkätundersökning riktad till de lokala brottsofferjourerna och vid flera tillfällen bjudit in Brottsofferjouren Sverige att lämna synpunkter på utformningen av verksamhetsstöden och kriterier för fördelningen. Resultatet av översynen blev att Rådet för Brottsofferfonden beslutade om en ny utformning av verksamhetsstödet för I enlighet med de synpunkter och önskemål som bland annat framkom i enkätsvaren från jourerna har verksamhetsstöden gjorts differentierade. Genomgången resulterade i att 74 av 77 brottsofferjourer fick ett ökat verksamhetsbidrag. Med de höjda bidragen följer nya krav på redovisning av beviljade bidrag. Personal från Brottsoffermyndigheten deltog eller medverkade som föreläsare i ett flertal arrangemang som finansierats av Brottsofferfonden eller där fondfinansierade projekt presenterades. Besök har genomförts hos lokala brottsofferjourer och andra ideella organisationer som har beviljats medel från Brottsofferfonden. Därutöver har flera vittnesstödsverksamheter besökts för möten med samordnarna. Brottsoffermyndighetens personal har under året också genomfört besök hos Brottsofferjouren Sverige i syfte att följa upp verksamheten. Arbetet med att uppdatera Brottsofferfondens sidor på Brottsoffermyndighetens webbplats har fortsatt för att möta olika målgrupper som söker information om möjligheten att ansöka om medel. Informationen om forskningsprojekt med finansiering från fonden har uppdaterats i den webbaserade projektkatalogen för brottsofferforskning. Dessutom har informationen om de projekt som genomförts av ideella organisationer uppdaterats i den idébank för brottsofferinriktade projekt som finns på webbplatsen. Ett särskilt nyhetsbrev har utvecklats för att sprida information om fonden. Brevet har gått ut till ideella organisationer och forskare inför och efter årets ansökningsomgångar. har riktats till ideella organisationer i syfte att förbättra kvaliteten på ansökningar om medel och redovisningar av avslutade projekt. En analys har gjorts av de kompletteringar som har begärts in avseende ansökningar från ideella organisationer och privata verksamheter. Synpunkter har inhämtats från ideella organisationer, bland annat när det gäller att ansöka om bidrag elektroniskt. Under året har Brottsoffermyndigheten fortsatt att sprida information om möjligheten att ansöka om medel elektroniskt. Antalet ansökningar som kom in elektroniskt ökade i förhållande till föregående år. Till exempel fördubblades de elektroniska ansökningarna från de lokala brottsofferjourerna jämfört med Rådet för Brottsofferfonden under 2017 Annika Öster, generaldirektör, Brottsoffermyndigheten (ordförande) Tommy Andersson, docent, institutionen för socialt arbete, Umeå universitet Pär Anders Granhag, professor, psykologiska institutionen, Göteborgs universitet Görel Granström, docent, juridiska institutionen, Umeå universitet Clara Hellner, professor, institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet Åsa Källström, professor, institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete, Örebro universitet Claes Lernestedt, professor, juridiska institutionen, Stockholms universitet Kerstin Svensson, professor, Socialhögskolan, Lunds universitet

21 BROTTSOFFERMYNDIGHETENS ÅRSREDOVISNING Jämställdhetsintegrering Brottsoffermyndigheten har kartlagt inkomna och beviljade forskningsansökningar under året. Kartläggningen visar att andelen beviljade medel fördelat på kön stämmer med andelen inkomna ansökningar fördelat på kön under de senaste två åren. Underlaget kommer att analyseras vidare under Myndigheten har också undersökt hur stor andel av fondens forskningsmedel som fördelas till projekt som syftar till att öka kunskapen om mäns våld mot kvinnor för att öka kunskapen om i vilken utsträckning fonden bidrar till ökad forskning om mäns våld mot kvinnor. Undersökningen visar att knappt 10 procent av beviljade forskningsmedel går till forskning om mäns våld mot kvinnor. Vidare har möjligheten att jämställdhetsintegrera de forskningsprojekt som finansieras av fonden genom krav på till exempel en könskonsekvensanalys i ansökningsförfarandet undersökts. Frågan har även diskuterats med Rådet för Brottsofferfonden, men diskussionen har inte lett till några förändrade rutiner i handläggningen. Stimulansåtgärder Brottsoffermyndigheten genomförde under året olika informationsinsatser för att stimulera till fler ansökningar till Brottsofferfonden. Informationen i nyhetsbreven riktades i huvudsak till lokala brottsoffer- och kvinnojourer, föreningar inom det sociala området samt till universitet och högskolor. Myndigheten informerade dessutom vid egna arrangemang och föreläsningar om möjligheten till finansiering från fonden. Därutöver har information om projektkatalogen lämnats till praktiker och forskare för att sprida resultat från de forsknings- och utvecklingsprojekt som har finansierats genom Brottsofferfonden. Brottsoffermyndigheten har en uppsatstävling för studenter vid universitet och högskolor, Brottsoffer i fokus. Syftet är att intressera studenter för brottsofferfrågor för att locka till fördjupning och framtida forskning. Pristagarna i den senaste tävlingsomgången offentliggjordes under våren De tre vinnande bidragen handlade om våldsutsatta papperslösa kvinnors rätt till skydd, alternativa möjligheter till skadestånd för sexualbrottsoffer och förskolebarns avslöjanden av sexuella övergrepp. Viktimologisk forskning Projektkatalogen för brottsofferforskning, som samlar information om forskningsprojekt med finansiering från Brottsofferfonden, har uppdaterats och fått en förbättrad sökfunktion. Arbetet har möjliggjorts med den del av finansieringen från Brottsofferfonden som avser spridning av resultat av forskning och utveckling. I syfte att sprida resultat från forskningsprojekt som har finansierats genom Brottsofferfonden arrangerade Brottsoffermyndigheten i november en konferens om forskning med praktisk nytta för verksamheter som möter barn och unga som Pristagarna i uppsatstävlingen Brottsoffer i fokus uppmärksammades vid en prisceremoni på Brottsoffermyndigheten.

22 22 BROTTSOFFERMYNDIGHETENS ÅRSREDOVISNING 2017 brottsoffer. Dagen innehöll bland annat presentationer av forskningsprojekt som på olika sätt belyser barn och unga som brottsoffer. Konferensen väckte ett mycket stort intresse. Bland deltagarna fanns framför allt yrkesverksamma från olika verksamheter inom kommunerna samt från rättsväsendet. Därutöver deltog representanter för andra myndigheter, ideella organisationer och departement. Utvärderingen visade att dagen var mycket uppskattad och att majoriteten av deltagarna ökade sin kunskap om barn och unga som brottsoffer genom konferensen. Konferensen kunde arrangeras genom den del av finansieringen från Brottsofferfonden som avser spridning av resultat av forskning och utveckling. Under hösten anordnade Brottsoffermyndigheten även en viktimologisk forskarkonferens som samlade cirka 30 deltagare. Vid konferensen presenterade många av deltagarna sina forskningsprojekt i seminarieform. Under konferensen medverkade även fyra forskare i ett panelsamtal om brott mot barn. Forskarkonferensen gav en god översikt av den presenterade viktimologiska forskningen och möjlighet till uppföljning av pågående projekt. Utvärderingen av arrangemanget visade att deltagarna uppskattade forskarkonferensen som forum för vetenskapligt utbyte och diskussion. Forskarkonferensen genomfördes med den del av finansieringen från Brottsofferfonden som avser spridning av resultat av forskning och utveckling. Med den finansiering från Brottsofferfonden som avser spridning av resultat av forskning och utveckling har Brottsoffermyndigheten också fortsatt arbeta med en kunskaps- och forskningsöversikt om barn och unga som utsätts för brott. Målsättningen är att ge en bild av utvecklingen de senaste åren samt att identifiera kunskapsluckor, forskningsbehov och särskilda utvecklingsområden. Översikten ska bidra till att sprida resultat från de forsknings- och utvecklingsprojekt som har finansierats med medel från Brottsofferfonden. Preliminära resultat av översikten presenterades vid myndighetens forskarkonferens och under konferensen om forskning med praktisk nytta. Det har blivit enklare att söka forskningsprojekt som fått finansiering från Brottsofferfonden. Brottsoffermyndigheten har under året uppdaterat sin forskningsdatabas och förbättrat sökfunktionen.

23 BROTTSOFFERMYNDIGHETENS ÅRSREDOVISNING Bedömning Brottsofferfonden har fortsatt stor betydelse när det gäller ideella organisationers verksamhet för brottsoffer och vittnen samt för finansiering av brottsofferforskning. Av regleringsbrevet för 2017 framgick att minst 75 procent av Brottsofferfondens tillgängliga medel skulle tilldelas ideella organisationer som bedriver brottsofferstödjande verksamhet. Rådet för Brottsofferfonden har därför fortsatt att prioritera ideella organisationers finansiering från fonden. Inför 2017 års utdelningsbeslut gjorde myndigheten en prognos av de medel som var tillgängliga utifrån de fortlöpande inbetalningar som möjliggör fördelning. Under året fördelades cirka 38 miljoner kronor. Av de beviljade medlen fördelades drygt 29 miljoner kronor till ideella organisationer. Det utgjorde totalt 77 procent av såväl den prognostiserade som den reella intäkten för hela Trots att antalet inkomna ansökningar var lägre, kunde fler projektansökningar beviljas bidrag än under Antalet beviljade bidrag till olika informations projekt ökade särskilt i förhållande till föregående år. Satsningarna har bland annat handlat om att nå brottsoffer genom information på olika språk och i nya kanaler, till exempel på biografer och i kollektivtrafik. En mycket stor del av Brottsofferfondens medel har fördelats till Brottsofferjouren Sverige och lokala brottsoffer jourer. Brottsofferjourerna möter många typer av brottsoffer och ansvarar för såväl samordning som praktiskt genomförande av vittnesstödsverksamheten vid domstolarna. Brottsofferfonden är huvudfinansiär av vittnesstödsverksamheten som ofta kräver anställd personal för samordning och kontakter med vittnen, målsägande och andra aktörer. Finansieringen bidrar till ökad kontinuitet och kvalitet i vittnesstödsverksamheten. Översynen och den nya utformningen av verksamhets stöden innebar en stor satsning på de lokala brottsofferjourerna. Myndighetens förhoppning är att det ökade stödet kommer att ge ännu bättre förutsättningar för den viktiga verksamhet som lokala brottsofferjourer bedriver. Brottsoffermyndigheten har under året fortsatt att stimulera till brottsofferarbete och informerat om möjligheten att ansöka om medel från Brottsofferfonden i flera olika sammanhang. Många för fonden nya forskare och organisationer har upptäckt möjligheten till finansiering av brottsoffer inriktade projekt via webben och ansökt om medel elektroniskt. Möjligheten att ansöka elektroniskt är fortsatt uppskattad och antalet elektroniska ansökningar har ökat under året. Ökningen har bidragit till en effektiv handläggning av ansöknings ärenden. Brottsoffermyndighetens arbete med jämställdhets integrering visar att det finns en viss överrepresentation bland kvinnliga sökande när det gäller forskningsansökningar. När forskningsansökningarna delas upp efter kön stämmer kvoten inkomna ansökningar väl överens med kvoten beviljade ansökningar. Undersökningen visar alltså att fördelningen ur Brottsofferfonden i förhållande till de inkomna ansökningarna är jämställd. Dessutom bidrar Brottsofferfonden till ökad kunskap inom forsknings området mäns våld mot kvinnor genom finansiering. Utöver att befintliga forskningsresultat inom området presenteras vid Brottsoffermyndighetens temadagar har cirka 10 procent av beviljade medel under året gått till forskning om mäns våld mot kvinnor. Möjligheten att införa könskonsekvensanalyser har undersökts under året och frågan kommer fortsatt att behandlas under kommande år. Myndigheten har på flera sätt arbetat med att sprida resultat från de forsknings- och utvecklingsprojekt som har finansierats genom Brottsofferfonden. Praktiker har direkt fått ta del av resultaten genom information om den uppdaterade projektkatalogen och konferensen om forskning med praktisk nytta i arbete med brottsutsatta barn och unga. Konferensen visade särskilt det stora intresse som finns bland praktiker av att ta del av pågående och genomförda projekt. Arbetet med forsknings- och kunskapsöversikten kommer att ge ytterligare möjligheter att sprida fondfinansierade projekt under Därutöver har ett flertal av de övriga temadagar som Brottsoffermyndigheten arrangerat innehållit presentationer av forskare som är eller har varit finansierade av Brottsofferfonden.

24 24 BROTTSOFFERMYNDIGHETENS ÅRSREDOVISNING 2017 Kunskapscentrum Brottsoffermyndighetens kunskapscentrum samlar och sprider information, kunskap och forskningsresultat för att bidra till ett bättre bemötande och stöd till brottsoffer. Det görs bland annat genom att erbjuda utbildning och sprida information till andra myndigheter, ideella organisationer och brottsoffer. Verksamhetsgren: Kunskapscentrum År Kostnader (tkr) Intäkter av anslag (tkr) Övriga intäkter (tkr) Totala intäkter (tkr) Jämförelsevärden för år 2015 och 2016 har räknats om. Målsättning Brottsoffermyndighetens uppgifter och mål framgår av förordningen (2007:1171) med instruktion för Brottsoffermyndigheten. Den långsiktiga målsättningen för Kunskapscentrum är att alla brottsoffer och berörda aktörer ska ha den kunskap och information som krävs för att brottsoffer ska få den upprättelse samt det skydd, stöd och bemötande de har rätt till. För att nå målet informerar Kunskapscentrum brottsoffer om rättigheter och utbildar såväl professionella som ideella aktörer. Centrumet genomför även särskilda regeringsuppdrag och ansvarar för myndighetens internationella verksamhet. Samverkan Brottsoffermyndighetens informations- och utbildningsverksamhet bygger i stor utsträckning på nationell, regional eller lokal samverkan. Myndigheten genomför i stort sett alla temadagar och större utåtriktade arrangemang i samverkan med nationella, regionala och lokala myndigheter samt ideella organisationer på brottsofferområdet. Brottsoffermyndigheten leder även en samverkansgrupp för brottsofferfrågor som träffas två gånger per år. Den samlar representanter för bland andra rättsväsendet, Kronofogden, Nationellt centrum för kvinnofrid, Barnafrid Nationellt kunskapscentrum och ideella organisationer. Samverkansgruppen bidrar till spridning av framtaget material, kunskapsutbyte och ökad samordning av samhällets insatser till stöd och skydd för brottsoffer. Under året har Brottsoffermyndigheten samverkat med Kronofogden om information till brottsoffer. Arbetet har varit inriktat på att säkerställa att brottsoffer inte går miste om skadestånd från gärningspersonen i de fall då de även erhållit försäkringsersättning. Brottsoffermyndigheten har varit representerad i ett flertal referens- och arbetsgrupper, till exempel Nationell myndighetssamverkan för kvinnofrid, myndighetsnätverket Gift mot sin vilja och Nationellt myndighetsnätverk politiken för det civila samhället. Dessutom har myndigheten ingått i Nätverket för bidragsgivande myndigheter, Nätverket för FoUmyndigheter, Samverkansgruppen för kvinnofrid i Malmö, Länsstyrelsen i Stockholms län samverkan prostitution och människohandel, ett nätverk för nationell samordning om barn och våld samt medverkat vid en dialog om barn och unga med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning och deras utsatthet på nätet och i sociala medier som hölls av Socialdepartementet. Under året har Brottsoffermyndigheten fortsatt sitt arbete med tillgänglighet bland annat genom att genomföra samråd med Polismyndigheten, Domstolsverket och Åklagarmyndigheten samt representanter från Funktionsrätt Sverige, Sveriges Dövas Riksförbund och Synskadades Riksförbund. Brottsoffermyndigheten har även lämnat synpunkter till Myndigheten för delaktighet på rapporten Mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning.

25 BROTTSOFFERMYNDIGHETENS ÅRSREDOVISNING Medarbetare vid Brottsoffermyndigheten har under året medverkat i utredningar och uppdrag, till exempel i Brottsförebyggande rådets referensgrupper för reformen om ett skärpt skadeståndsansvar för vårdnadshavare och för brott mot äldre. Ett annat exempel är referensgruppen för utredningen om ett stärkt barnrättsperspektiv för barn i skyddat boende. Vid genomförandet av regeringsuppdrag och projekt erbjuds alltid representanter för ideella organisationer att lämna synpunkter skriftligen eller genom deltagande i referensgrupper. Under året har ideella organisationer deltagit i referensgrupper i uppdragen om digitalt bemötande av brottsoffer och webbaserad grundutbildning för nya vittnesstöd samt projektet avseende ny webbplats med behovsanpassad information för brottsoffer. Information på webben Besöken på Brottsoffermyndighetens webbplats ökade med 9 procent under 2017, till drygt besök. På webbplatsen finns tydliga ingångar för att myndighetens olika målgrupper på ett enkelt sätt ska hitta den information de söker. De mest välbesökta sidorna handlar om ersättningsfrågor och hur en förundersökning går till. Brottsoffermyndighetens webbplats har information på 14 olika språk. Det finns broschyrer och foldrar som alla är möjliga att läsa och skriva ut. Utöver det innehåller webbplatsen bland annat böcker, rapporter, ansökningsblanketter, informationsfilmer och dokumentation från myndighetens arrangemang. Rättegångsskolan, som riktar sig till alla som vill lära sig hur en svensk rättegång går till, har haft närmare besök. Webbplatsen används förutom av brottsoffer och vittnen även i undervisning i skola och vid universitet. Kopplat till webbplatsen finns en lärarhandledning för skolan. Brottsoffermyndighetens webbplats jagvillveta.se riktar sig till barn som brottsoffer och innehåller bland annat texter, kortare filmer och bilder som beskriver vilka rättigheter barn har. Brottsoffermyndighetens lärarhandledning Liten och trygg är en del av jagvillveta.se. Den riktar sig till förskolepersonal och innehåller kunskapshöjande filmer och fördjupningar om brott mot barn och förskolepersonalens anmälningsskyldighet samt pedagogiska övningar om barns rättigheter och känslor. Webbplatsen jagvillveta.se hade tillsammans med lärarhandledningen totalt besök varav besök på jagvillveta.se exklusive lärarhandledningen. Det är en fördubbling jämfört med Enbart lärarhandledningen Liten och trygg hade närmare besök. Brottsoffermyndighetens webbplats, Rättegångsskolan och hela jagvillveta.se, inklusive Liten och trygg, har under året sammantaget haft drygt besök, vilket motsvarar en ökning med drygt 30 procent. Tryckt informationsmaterial Brottsoffermyndigheten arbetar kontinuerligt med att revidera det tryckta informationsmaterialet för att det ska bli ännu mer tillgängligt. Materialet går att beställa och används av framför allt polis, åklagare, domstolar, Kronofogden, ideella brottsofferorganisationer samt delar av socialtjänsten och hälso- och sjukvården i deras kontakter med brottsoffer. Under året har myndigheten uppdaterat sex olika blanketter, broschyrer och flygblad samt beställt nya upplagor av boken Liten och de känslokort som hör till handledningen Liten och trygg. Myndigheten har även utvecklat sin grafiska profil för att göra den mer tillgänglig och anpassad för digital kommunikation. Övrigt Genom Brottsoffermyndighetens servicetelefon får många brottsoffer, vittnen och anhöriga liksom representanter för myndigheter och ideella organisationer information. Frågorna handlar främst om ersättning, om andra myndigheters och organisationers arbete för brottsoffer och om vart de kan vända sig för att få hjälp och stödinsatser. Antalet prenumeranter på myndighetens nyhetsbrev, som distribuerades fem gånger under året, ökade med 15 procent under 2017 och uppgick vid årets utgång till Genomsnittet för andelen öppnade nyhetsbrev är 36 procent, vilket överstiger leverantörens snitt på 30 procent för samtliga kunder. I nyhetsbrevet rapporterar myndigheten bland annat om aktuella beslut om brottsskadeersättning samt om forskning och andra projekt som Brottsofferfonden finansierar. I syfte att öka kännedom om möjligheten att ansöka om brottsskadeersättning har Brottsoffermyndigheten informationsfilmer tillgängliga på Youtube.

26 26 BROTTSOFFERMYNDIGHETENS ÅRSREDOVISNING 2017 Under 2017 har antalet publicerade artiklar om Brottsoffermyndigheten ökat med 20 procent och de uppgick till drygt stycken. Genom proaktivt mediearbete har myndigheten bland annat nått ut med information om ersättning med anledning av skolskjutningarna i Trollhättan och terrorattacken i Stockholm. Myndigheten anordnade ett seminarium om barn som bevittnat våld under Almedalsveckan, vilket uppmärksammades med intervjuer i Sveriges Radio. Under sommaren 2017, efter det att inslagen sändes, ökade antalet ansökningar om brottsskadeersättning till barn som bevittnat brott markant. Hösten 2017 utsågs Brottsoffermyndigheten till det starkaste varumärket bland statliga verk och myndigheter i undersökningen Swedish Brand Award. Undersökningen är en av Sveriges största mätningar av attityder till olika varumärken. Arrangemang och utbildningar De primära målgrupperna för myndighetens arrangemang är yrkesverksamma personer inom rättsväsendet, socialtjänsten, skolan, hälso- och sjukvården samt högskolestuderande inom dessa fält och ideellt verksamma inom brottsofferområdet. Brottsoffermyndigheten arrangerade under året elva större utbildningstillfällen med olika teman. Temadagarna har framför allt fokuserat på barn och ungas utsatthet. Även andra viktiga teman har belysts, till exempel hatbrott, människohandel och brottsoffer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Kunskapen har förmedlats av personal från Brottsoffermyndigheten, forskare som finansierats av Brottsofferfonden och andra experter. Vid i stort sett alla temadagar har Brottsoffermyndigheten samverkat med andra myndigheter, till exempel länsstyrelserna i Västerbottens, Norrbottens, Västra Götalands och Stockholms län, samt flera olika ideella organisationer för att nå så många deltagare som möjligt. En temadag som arrangerades i Umeå har även sänts via webben, vilket har möjliggjort att verksamheter på andra orter har kunnat ta del av föreläsningarna både i realtid och i efterhand. Arrangemangen har varit välbesökta och sammanlagt nådde myndigheten över personer. Myndighetens årliga temadag Internationella Brottsofferdagen spelades även 2017 in av UR Samtiden och har dels visats på tv, dels funnits tillgänglig för visning på UR Play. Inslaget har på så vis nått ytterligare ett stort antal personer och det är fortsatt tillgängligt på webben. Under Almedalsveckan arrangerade Brottsoffermyndigheten två seminarier på Barnrättstorget. Det ena var en föreläsning om Liten och trygg och det andra ett panelsamtal om barn som bevittnat våld. Därutöver har Brottsoffermyndigheten medverkat med föreläsningar vid olika arrangemang med brottsofferinriktning i Sverige och på internationella konferenser. Myndighetens personal har föreläst för över personer. Under året tog Brottsoffermyndigheten emot elva studiebesök, bland annat av riksdagsledamöter, juriststudenter och ideella stödpersoner. Myndighetens medarbetare är efterfrågade som föreläsare av ideella organisationer och under året har myndigheten erbjudit brottsofferjourer att ta del av föreläsningar via videolänk. Några jourer har tackat ja till erbjudandet, vilket har inneburit att myndigheten har kunnat nå ut med information till ideellt verksamma i olika delar av landet på ett effektivt sätt. Brottsoffermyndighetens personal har även föreläst för polis- och juriststudenter. Föreläsningarna har huvudsakligen varit inriktade på Brottsoffermyndighetens arbete, brottsskade ersättning och generella brottsofferfrågor. Myndighetens webb utbildning om barn som bevittnat våld, som slutredovisades i december 2013, finns tillgänglig på Polismyndighetens intranät och är fortsatt använd av deras medarbetare. Genom föreläsningar, temadagar, studiebesök och medverkan i andra utbildningsinsatser nådde Brottsoffermyndigheten sammantaget närmare personer under Information till barn som brottsoffer Webbplatsen jagvillveta.se och tillhörande material riktar sig till barn från 4 till 17 år och är ålders- och behovsanpassat. Informationen består av texter, filmer, spel, broschyrer och barnboken Liten. Under våren och sommaren 2017 genomförde Brottsoffermyndigheten ett projekt tillsammans med Länsstyrelsen i Stockholms län för att sprida information om webbplatsen till ungdomar i Stockholms län. Spridningen skedde inom ramen

27 BROTTSOFFERMYNDIGHETENS ÅRSREDOVISNING för länsstyrelsens samverkan Operation kvinnofrid. Totalt deltog 250 elever i årskurs åtta i Stockholms län i en tävling för att skapa innehåll till en kampanj för jagvillveta.se. Projektet byggde på ungas delaktighet vilket resulterade i att kampanjbidragen blev tydligt anpassade för målgruppen. De vinnande bidragen publicerades på bussar i Stockholms län och i sociala medier. Under kampanjperioden, från slutet av november 2016 till mitten av augusti 2017, hade jagvillveta.se fler besök jämfört med samma period föregående år. Genom annonser i sociala medier fick över ungdomar i åldern 13 till 17 år i Stockholms län information om jagvillveta.se. Brottsoffermyndigheten har utöver kampanjen spridit information om jagvillveta.se digitalt, via direkt utskick och föreläsningar samt genom att medverka som utställare vid olika arrangemang. Allt tryckt material om jagvillveta.se går att beställa på Brottsoffermyndighetens webbplats. Under året har myndigheten också marknadsfört materialet via webbplatser som förmedlar lektionsmaterial till lärare. Myndigheten har även ett Instagramkonto för Jag vill veta. Utvärderingar av spridningsinsatserna visar att det är svårt att nå ut direkt till barn och unga. För att alla barn och unga ska få information om sina rättigheter vid brott krävs att informationen blir en integrerad del av skolundervisningen eller en större marknadsföringskampanj liknande den som genomfördes i samarbete med Länsstyrelsen i Stockholms län. Under 2017 har Brottsoffermyndigheten även arbetat aktivt för att sprida information om lärarhandledningen Liten och trygg. Handledningen har marknadsförts digitalt, genom e-postutskick, annonser och olika arrangemang. Brottsoffermyndigheten har vid ett flertal tillfällen blivit tillfrågad att föreläsa om Liten och trygg på olika orter runt om i landet. Dessutom har myndigheten genomfört temadagar i samverkan med länsstyrelser och kommuner riktade till förskolepersonal i Skellefteå och Stockholm samt deltagit som utställare på mässor och konferenser. Vid ett av arrangemangen medverkade förskolepersonal som berättade hur handledningen integreras i den ordinarie verksamheten. Ett annat arrangemang ägde rum kvällstid med obligatorisk närvaro för att säkerställa att all förskolepersonal i området skulle kunna ta del av föreläsningen. På detta sätt har över personer nåtts med information om Liten och trygg. Vid dessa tillfällen har myndigheten även informerat om Jag vill veta. Brottsoffermyndigheten besökte hösten 2017 Skolforum för att sprida information om Jag vill veta och Liten och trygg.

28 28 BROTTSOFFERMYNDIGHETENS ÅRSREDOVISNING 2017 När Liten och trygg lanserades hösten 2016 gjorde Brottsoffermyndigheten ett postutskick till landets förskolor med känslokort som kan användas till de pedagogiska övningarna i handledningen. Under 2017 spred myndigheten känslokorten även till landets barnahus, socialtjänster, kvinno- och tjejjourer samt brottsofferjourer. Brottsoffermyndigheten utvärderade Liten och trygg i december 2017 genom en enkät. Resultaten visar att förskolepersonal som använt handledningen anser att den är viktig, inspirerande och enkel att använda. Materialet har hjälpt personalen att samtala med barn om känslor och rättigheter samt ökat deras förståelse för barns rätt till kroppslig integritet. De anser också att deras kunskap har ökat, framför allt när det gäller barns signaler vid utsatthet och hur de ska bemöta brottsutsatta barn. Av den förskolepersonal som svarat på enkäten uppger drygt 80 procent att de tack vare handledningen känner sig säkrare att anmäla oro till socialnämnden vid misstankar om att ett barn far illa. Majoriteten av de övriga svarande, drygt 15 procent, uppger att de sedan tidigare hade god kunskap om det. Hösten 2017 fick Liten och trygg en delad andraplats i kommunikationstävlingen Publishingpriset. Webbplatsen tävlade i kategorin Informationssajter yrke och bransch där sju andra bidrag var nominerade. Boken Liten uppmärksammades också under året då Stina Wirsén tilldelades det prestigefyllda Huckepack Bilderbuchpreis 2016 i Tyskland. Priset delas ut årligen till en bilderbok med goda förutsättningar att ge tröst och känslomässigt stöd åt barn. Ny webbplats med behovsanpassad information för brottsoffer Inom ramen för regeringsuppdraget om ett bättre digitalt bemötande av brottsutsatta, som slutredovisades 2017, genomförde Brottsoffermyndigheten en kvalitativ intervjustudie med brottsoffer. Studien syftade bland annat till att kartlägga hur brottsoffer uppfattat den information som de fått under brottmålsprocessen. Resultatet visade att de haft svårt att ta till sig information och att de upplevt att de inte fick den information som de behövde vid det aktuella tillfället. Dessutom förmedlade brottsoffren att de fick för mycket information och att den inte alltid var relevant i det enskilda fallet. Utifrån identifierade behov sökte och beviljades Brottsoffermyndigheten våren 2017 projektbidrag från EU:s fond för inre säkerhet för att ta fram en ny webbplats med behovsanpassad information för brottsoffer. Webbplatsen kommer genom text, filmer och animationer att förmedla relevant information för brottsoffer utifrån till exempel typ av brottsutsatthet, ålder, bostadsort och var i brottmålsprocessen brottsoffret befinner sig. Den planerade webbplatsens funktionalitet ska bygga på att brottsoffret fyller i vissa ingångsvärden vid sitt besök, för att på så vis möjliggöra en anpassad information. Arbetet med att ta fram webbplatsen kommer att ske i samråd med bland annat andra myndigheter i rättsväsendet, Myndigheten för delaktighet samt med ideella organisationer på brottsofferområdet. Webbplatsen ska vara färdigställd under Internationellt arbete Brottsoffermyndigheten deltar i det internationella brottsofferarbetet bland annat genom att medverka i projekt, genom att företräda brottsofferperspektivet på möten som hålls av internationella aktörer och genom att ta emot internationella studiebesök. Brottsoffermyndigheten deltar som partner i två internationella projekt. I projektet Hate no more är avsikten att få offer för hatbrott att anmäla brott genom att utbilda olika yrkesgrupper om vilka konsekvenser brotten kan få och hur offer för hatbrott kan stödjas. Projektets första partnermöte hölls i Lissabon. Därefter har en manual för utbildare tagits fram, som efter granskning av projektets partner kommer att användas under utbildningstillfällen i Sverige och andra länder. I projektet Vociare, där Brottsoffermyndigheten ingår i projektets styrgrupp, har indikatorer för att utvärdera EU:s brottsofferdirektiv tagits fram. Dessa kommer att användas i de nationella rapporter som ska ligga till grund för en slutlig analys. Brottsoffermyndigheten har under året också deltagit i en studie som genomförts för Europaparlamentets räkning om brottofferdirektivets genomförande i Sverige. Myndigheten har även medverkat i projektet Non- Violent Childhoods som initierats av Baltiska rådet och vars syfte är att stödja länder att genomföra och tillämpa lagstiftning som förbjuder barnaga. I ett konsultationsförfarande som genomfördes i projektet

29 BROTTSOFFERMYNDIGHETENS ÅRSREDOVISNING har synpunkter lämnats till en av projektets rapporter. Under året har Brottsoffermyndigheten deltagit på ett expertmöte organiserat av FN:s drog- och brottsbekämpningsbyrå, UNODC. Mötet organiserades för att diskutera hur ämnen som mänskliga rättigheter och brottsoffer kan uppmärksammas i universitetsutbildningar. Två av Brottsoffermyndighetens medarbetare närvarade på den konferens som varje år organiseras av Victim Support Europe och som 2017 hölls i Dublin på Irland. På konferensen medverkade Brottsoffermyndigheten med ett seminarium om utsatthet för brott på nätet. På The Stockholm Criminology Symposium deltog Brottsoffermyndigheten med ett seminarium om hur brottsutsatta barn kan få sina rättigheter tillgodosedda. Där presenterades också Liten och trygg, den handledning för förskolor som utarbetats av Brottsoffermyndigheten på regeringens uppdrag. Under 2016 fick Brottsoffermyndigheten ett expertuppdrag av Europarådet om Europarådets konvention om ersättning till offer för våldsbrott. Det ledde till att myndigheten under 2017 utarbetade en enkät för att undersöka konventionens genomförande i medlemsländerna. Enkätsvaren redovisades tillsammans med en analys av Brottsoffermyndigheten på den andra plenarsessionen som hölls av kommittén för kriminalpolitik, CDPC. Under hösten anlitades Brottsoffermyndigheten som expert på området människohandel av Europarådet. I uppdraget ingick att presentera goda exempel på ersättningssystem för människohandelsoffer för representanter från Serbien och Makedonien. Därutöver har Brottsoffermyndigheten medverkat vid möten med Europarådets expertorgan GRETA som utvärderar hur Sverige uppfyller kraven i konventionen om bekämpande av människohandel. Under våren representerade dessutom Brottsoffermyndigheten Sverige vid EU-kommissionens tredje möte i Bryssel om bekämpande av rasism, främlingsfientlighet och andra former av intolerans. Brottsoffermyndighetens samverkansgrupp för brottsofferfrågor, forskare och praktiker som deltagit vid Brottsoffermyndighetens arrangemang samt landets vittnesstödssamordnare lämna synpunkter på utvecklingsområden. Därutöver har diskussionsmöten hållits med Brottsoffermyndighetens samverkansgrupp för brottsofferfrågor och med representanter för Brottsofferjouren Sverige. Myndigheten har även arbetat med en forsknings- och kunskapsöversikt, något som också bidragit med information om utvecklingsområden för rättsväsendet. Slutligen har Brottsoffermyndigheten genomfört en kvalitativ intervjustudie med brottsoffer. Undersökningarna pekar på flera centrala utvecklingsområden. Återkommande teman är vikten av att stärka barns rättsliga ställning, erbjuda anpassad och individualiserad information till brottsoffer och stärka kompetensen hos aktörer som möter offer för våld i nära relation. Av myndighetens omvärldsbevakning framgår även att en lägre uppklaring av brott drabbar brottsoffer samt att stödet till brottsoffer inte är likvärdigt i landet, inte minst i särskilt utsatta områden. Vidare kan konstateras att ytterligare åtgärder kan behöva vidtas för att säkerställa brottsoffers medverkan i rättsprocessen. Brottsoffermyndigheten har, främst genom Kunskapscentrums verksamhet, fortsatt att verka för att den kunskap om brottsofferfrågor som myndigheten tar fram kommer till användning hos myndigheter och andra berörda aktörer. Arbetet med myndighetens forsknings- och kunskapsöversikt och presentationen av de preliminära resultaten, konferensen om forskning med praktisk nytta, uppdateringen av myndighetens projektkatalog för brottsofferforskning samt att myndigheten spridit relevanta forskningsresultat och kunskap i flera olika samverkanssammanhang och i nyhetsbrev kan särskilt betonas. Särskilda utvecklingsområden i rättsväsendet Brottsoffermyndigheten har genomfört olika typer av undersökningar för att identifiera särskilda utvecklingsområden för rättsväsendet när det gäller arbetet gentemot brottsutsatta. Myndigheten har genom enkäter låtit representanter för

30 30 BROTTSOFFERMYNDIGHETENS ÅRSREDOVISNING 2017 Regeringsuppdrag Vittnesstödsuppdrag Brottsoffermyndigheten och Domstolsverket har gemensamt regeringens uppdrag att verka för att vittnesstödsverksamhet bedrivs vid landets samtliga tingsrätter och hovrätter. Vittnesstödsverksamheten finansieras till stor del av medel från Brottsofferfonden och administreras huvudsakligen av lokala brottsofferjourer. Brottsoffermyndigheten driver vittnesstödsverksamheten vid Malmö tingsrätt. Myndighetens samordnare planerar verksamheten så att något av de 15 verksamma vittnesstöden närvarar vid samtliga förhandlingsdagar med brottmål där målsägande eller vittnen förekommer. Vid Brottsoffermyndighetens årliga vidareutbildning för vittnesstödssamordnare deltog totalt 25 samordnare. De som nyligen börjat arbeta som vittnesstödssamordnare erbjöds att genomgå en komprimerad grundutbildning. Konferensen fokuserade på ledarskapsfrågor och webbutbildning. I samband med arrangemanget lämnade samordnarna synpunkter på Brottsoffermyndighetens informationsmaterial om vittnesstödsverksamheten. Som ett led i arbetet med att genomföra förslagen i vittnesstödsrapporten som redovisades 2015 har Brottsoffermyndigheten inlett en översyn av befintligt informationsmaterial och översatt broschyren Rättssalen till ytterligare sex språk. Dessutom har myndigheten uppdaterat informationen om vittnesstöds verksamheten på myndighetens webbplats bland annat utifrån ett intersektionellt perspektiv. Slutligen har myndigheten utvecklat ett webbforum för vittnesstödssamordnare där de kan utbyta erfarenheter och ge varandra tips på hur de kan utveckla de lokala verksamheterna. Den årliga kartläggningen av vittnesstödsverksamheten som genomfördes 2017 visade bland annat följande var närmare 650 personer verksamma som vittnes stöd i landet. Av dessa var majoriteten kvinnor i åldern 65 år och uppåt. Under 2016 fick närmare personer hjälp av vittnesstöd i Sveriges domstolar. Av de som fick stöd var nästan 55 procent vittnen, närmare 20 procent målsägande, drygt 20 procent anhöriga eller vänner och cirka 5 procent tilltalade. Webbaserad grundutbildning för nya vittnesstöd Brottsoffermyndigheten har regeringens uppdrag att i samråd med Domstolsverket och Brottsofferjouren Sverige ta fram en webbaserad grundutbildning för nya vittnes stöd. Fyra samrådsmöten med Domstolsverket och Brottsofferjouren Sverige har hållits under året. Vittnesstödssamordnare har fått tillfälle att lämna synpunkter på den kommande webbutbildningen vid den årliga vittnesstödssamordnar konferensen. Slutligen har myndigheten arbetat med att inventera det befintliga utbildningsmaterialet för blivande vittnesstöd. Ett bättre digitalt bemötande av brottsutsatta Under året har Brottsoffermyndigheten avslutat regeringens uppdrag att lämna förslag till ett bättre digitalt bemötande av brottsutsatta. I uppdraget ingick att kartlägga brottsutsattas behov av stöd under brottmålsprocessen och analysera i vilken mån dessa behov kan tillgodoses genom digitaliseringens möjligheter. Dessutom skulle förslag presenteras beträffande myndighetsgemensam webbinformation riktad till brottsutsatta. Projektet bedrevs i samverkan med bland annat andra myndigheter i rättsväsendet samt med organisationer i det civila samhället som har stödverksamheter för brottsoffer. Brottsoffermyndigheten slutredovisade i maj 2017 sitt arbete med uppdraget i en rapport till regeringen. I rapporten föreslog Brottsoffermyndigheten att berörda myndigheter bör ansluta till och börja sända digital post via tjänsten Mina meddelanden. Myndigheterna bör också utveckla e-tjänster som möjliggör för brottsutsatta att skicka in ansökningar, uppgifter och kompletteringar i sina ärenden. Andra förslag var att Brottsoffermyndigheten bör få i uppdrag av regeringen att ta fram myndighetsgemensam webbinformation riktad till brottsutsatta samt att rättsväsendets webbplatser bör tillhandahålla standardiserad information om hur hela brottmålsprocessen går till. Stöd till deltagare i det demokratiska samtalet som utsätts för hot och hat Brottsoffermyndigheten fick i juli i uppdrag av regeringen att ta fram ett utbildnings- och informationsmaterial om hot och hat. Uppdraget är en del av regeringens handlingsplan som ska stärka arbetet med att förebygga och hantera hot

31 BROTTSOFFERMYNDIGHETENS ÅRSREDOVISNING och hat mot personer som deltar i det demokratiska samtalet. Brottsoffermyndighetens arbete ska genomföras i samråd med Brottsförebyggande rådet, Polismyndigheten, Socialstyrelsen och Brottsofferjouren Sverige samt andra relevanta aktörer. Myndigheten har under året påbörjat en inventering av området och bland annat haft inledande kontakter med Konstnärsnämnden, Medieinstitutet Fojo, Statens medieråd och Prevent. Uppdraget ska slutredovisas senast den 2 oktober Spridning av boken Liten med tillhörande handledning Liten och trygg Brottsoffermyndigheten har på uppdrag av regeringen spridit boken Liten och den tillhörande handledningen Liten och trygg till grundskolans lägre årskurser och grundsärskola. Detta har skett genom postutskick och genom annonsering i relevanta medier riktade till lärare. Spridningsinsatserna har huvudsakligen genomförts under december månad. Statistik för samma månad visar att webbplatsen Liten och trygg har haft fler besök jämfört med föregående månad, vilket motsvarar en ökning med över 50 procent. Mycket talar för att ökningen beror på de riktade spridningsinsatser som myndigheten vidtagit. Myndigheten har inom uppdraget även översatt boken Liten till engelska för att sprida den till en internationell målgrupp, bland annat vid högnivåkonferensen Agenda 2030 for Children: End Violence Solutions Summit som hålls i Stockholm i februari För att öka tillgängligheten för boken Liten har författaren och illustratören Stina Wirsén läst in boken på såväl svenska som engelska. Boken Liten har på uppdrag av regeringen översatts till engelska. Jämställdhetsintegrering Brottsoffermyndigheten har under året fortsatt arbetet med jämställdhetsintegrering i syfte att verksamheten ska bidra till att nå de jämställdhetspolitiska målen. Brottsoffermyndigheten fick hösten 2017 hjälp att textgranska en av myndighetens huvudbroschyrer, Till dig som utsatts för brott, av Nationella sekretariatet för genusforskning. Granskningen visade att texterna håller hög kvalitet ur ett jämställdhetsperspektiv. Utifrån synpunkterna har myndigheten även granskat och åtgärdat övriga huvudbroschyrer och de delar av myndighetens webbplats som riktar sig till brottsoffer. I slutet av året tog myndigheten fram rutiner för mottagaranpassade och inkluderande texter samt rutiner för inkluderande bilder och filmer. Utgångspunkten för rutinerna är att Brottsoffermyndighetens texter och bilder ska återspegla samhället så att alla ska känna igen sig och känna sig inkluderade. Brottsoffermyndigheten har även erbjudit fem temadagar som helt eller delvis handlat om mäns våld mot kvinnor och barn i syfte att öka kunskapen hos yrkesverksamma och ideellt aktiva på brottsofferområdet. Utvärderingarna visar att en stor majoritet av deltagarna anser att de kommer att ha nytta av kunskapen i sitt arbete. De visar även att en övervägande majoritet av deltagarna är kvinnor vilket kan förklaras med att det är en större andel kvinnor som arbetar inom exempelvis ideella organisationer och socialtjänsten. Myndigheten har tagit fram en checklista för utåtriktade arrangemang för att säkerställa att jämställdhetsperspektivet beaktas vid arrangemangen. Brottsoffermyndigheten har också utvärderat lärarhandledningen Liten och trygg som har ett integrerat jämställdhetsperspektiv. Över 80 procent av förskolepersonalen anser att övningarna bidragit till att de reflekterat över sina förväntningar på pojkar och flickor. Utvärderingen visar dessutom att över 95 procent av förskolepersonalen som besvarat enkäten anser att handledningens pedagogiska övningar har gjort det enklare för dem att samtala om barns känslor och rättigheter. Drygt 90 procent uppger att de genom övningarna har fått en ökad förståelse för barns rätt till kroppslig integritet. De svarande uppger också att de har fått en ökad kunskap om brott mot barn och konsekvenser av våld.