BROTTSOFFERMYNDIGHETEN

Transkript

1 ÅRSREDOVISNING 2000 BROTTSOFFERMYNDIGHETEN

2 BROTTSOFFERMYNDIGHETEN INNEHÅLL RESULTATREDOVISNING GENERALDIREKTÖRENS KOMMENTAR 2 BROTTSSKADEERSÄTTNING 4 Statistiska uppgifter Bedömning Regress BROTTSOFFERFONDEN 11 Inkomna och beviljade ansökningar Uppföljning och stimulans Bedömning INFORMATION 15 Information om brottsskadeersättning Information om brottsofferfonden Andra kunskaps- och informationssatsningar Bedömning Remissyttranden ÅTERRAPPORTERING 19 Internationellt arbete Brottsofferarbete på lokal nivå IT-utveckling Samordnad informationsförsörjning Särskilda uppdrag MEDARBETARE 22 FINANSIELL REDOVISNING RESULTATRÄKNING 23 BALANSRÄKNING 24 FINANSIERINGSANALYS 25 ANSLAGSREDOVISNING 26 NOTER 27 SAMMANSTÄLLNING AV VÄSENTLIGA UPPGIFTER 28 BILAGA 1 29 Brottsofferfonden. Resultat- och balansräkning, notbilaga BILAGA 2 31 Fördelning av medel från Brottsofferfonden 1

3 ÅRSREDOVISNING 2000 GENERALDIREKTÖRENS KOMMENTAR BROTTSOFFERMYNDIGHETEN ARBETAR, bland annat genom ett väl utvecklat samarbete med myndigheter, organisationer och ideella föreningar, för att synliggöra och medvetandegöra problem och behov för brottsoffer. Myndigheten har under de senaste åren satsat på informationsverksamhet och på att finna nya samarbetspartners. Denna inriktning har gällt även under detta verksamhetsår. Ökad aktivitet Informationsverksamheten har bland annat bestått i att anställda vid myndigheten deltagit som föreläsare i en lång rad seminarier och utbildningar liksom att myndigheten också arrangerat egna utbildningar och seminarier. Spridning av broschyrer och nyhetsbrev liksom egna artiklar i nyhetstidningar och branschtidningar är andra exempel på informationsinsatser. Myndigheten har också initierat samarbetsprojekt både på lokal, regional och nationell nivå för att få till stånd samverkansgrupper och för att utveckla bemötande, omhändertagande och behandling av brottsoffer. Myndigheten anser det angeläget att medverka till mötesplatser mellan statliga och kommunala verksamheter och ideella organisationer på brottsofferområdet för att samhället skall kunna tillvarata all den kompetens och vilja till insatser som de ideella organisationerna har att erbjuda. Utöver olika typer av samarbetsprojekt har myndigheten bedrivit ett antal egna projekt i syfte att förbättra kunskapsläget när det gäller brottsoffrens situation. Ökat antal brottsskadeärenden Antalet inkomna brottsskadeärenden har fortsatt att öka. Genom åren har ökningen varierat, men någon nämnvärd avmattning i antalet inkomna ärenden har inte märkts. År 2000 betalade myndigheten ut sammanlagt 67,3 miljoner kronor i brottsskadeersättning. Myndigheten hade bedömt att den utbetalda brottsskadeersättningen skulle vara högre. Emellertid har myndigheten under året ökat arbetsinsatsen för att fördjupa utredningen av skadevållarens betalningsförmåga och försäkringsförhållandena i ärendena. Effekterna av dessa insatser har på kort sikt minskat den utbetalda brottsskadeersättningen. När det gäller brottsskadeersättning håller myndigheten alltjämt en mycket hög servicenivå. Bekräftelsebrev på ansökningar om brottsskadeersättning med anvisningar till en personlig kontakt är ett exempel. Ett annat är myndighetens servicetelefon. Dessutom ger myndigheten ut ett nyhetsbrev, i vilket information lämnas om bland annat ändringar i praxis angående brottsskadeersättning. Antalet prenumeranter på nyhetsbrevet ökar kontinuerligt. Som ett led i en hög servicenivå ser myndigheten också sin utbildningsverksamhet i skadeståndsrätt. Denna utbildning, som tillhandahålls såväl rättsväsendet som ideella organisationer, är mycket efterfrågad. Brottsoffermyndigheten har fortsatt att utveckla sin regressverksamhet. Detta i sin tur har lett till ett ökat antal avbetalningsplaner i förhållande till förra året och därmed ökat inflöde av återbetalningar till staten. Brottsofferfonden Antalet ansökningar till Brottsofferfonden har fortsatt att öka. Likaså har antalet ansökningar som beviljats medel ökat. Det ökade antalet projekt som beviljats medel har lett till såväl mer utbildning som mer information och mer forskning på brottsofferområdet. Dessutom har både nya och utvecklade behandlingsformer fått möjlighet att prövas. Bedömning Det är mycket glädjande att konstatera att det varit ett nytt rekordår för Brottsoffermyndighetens alla verksamhetsområden. Bland annat den ökande informationen och den utåtriktade verksamhet som myndigheten bedrivit har lett till större kunskap om myndigheten och möjligheten att erhålla brottsskadeersättning. Glädjande 2

4 BROTTSOFFERMYNDIGHETEN är också att myndighetens praxis fått ett mycket stort genomslag i hela rättsväsendet. Dessa faktorer ligger helt i linje med myndighetens målsättning. Det ständigt ökande antalet inkomna ärenden ställer stora krav på myndighetens personal. Myndigheten försöker hålla en flexibel organisation med möjligheten att snabbt omdisponera personal i förhållande till ärendetillströmningen. Myndigheten har dessutom genomfört både förenklingar och effektivisering på olika sätt. För att klara det ökande antalet ärenden är det nu endast mer personal som kan förhindra ökande balanser och som kan möjliggöra att ärendena hanteras korrekt och rimligt snabbt. Beträffande Brottsofferfonden är utvecklingen densamma som för brottsskadeersättningen, med ökat antal inkommande ansökningar och ökat antal beviljade projekt. Detta ställer högre krav på effektiv administration men också på ekonomisk kontroll och uppföljning. Myndigheten har under året vidtagit ett antal åtgärder för att effektivisera verksamheten. Det är glädjande att konstatera att projekt som beviljats medel från fonden har en jämn spridning över landet och att de har medfört att brottsoffrens situation fortsätter att förbättras inte minst när det gäller bemötande, omhändertagande och behandling. När det gäller myndighetens utåtriktade verksamhet i form av utbildning, seminarier, egna projekt m.m. har efterfrågan på myndighetens deltagande eller produkter kontinuerligt ökat och fortsätter att öka. Detta tillsammans med resultaten från fondprojekten har medverkat till att synliggöra brottsoffrens situation vilket är en förutsättning för att skapa ökad förståelse och generella förbättringar för brottsoffren. Brottsoffermyndigheten kommer också fortsättningsvis att medverka till att synliggöra brottsoffrens situation genom att på olika sätt lyfta fram, initiera och informera om brottsofferfrågor för att brottsoffrens behov och intressen skall bli tillgodosedda. Britta Bjelle, generaldirektör 3

5 ÅRSREDOVISNING 2000 BROTTSSKADEERSÄTTNING BROTTSOFFERMYNDIGHETENS HUVUDUPPGIFT är att pröva ärenden enligt brottsskadelagen. Det övergripande målet när det gäller att besluta i brottsskadeärenden är att förverkliga de rättspolitiska motiven som ligger till grund för brottsskadelagen. För att lyckas med det har tre delmål ställts upp: handläggningen av brottsskadeärenden skall ske säkert, snabbt och billigt. Målet för verksamheten med brottsskadeersättning är enligt regleringsbrevet att tillförsäkra den enskilde rättstrygghet och rättssäkerhet främja brottsoffers rättigheter samt bevaka deras behov och intressen verka för att den som är berättigad till brottsskadeersättning får sådan. Vidare anges i regleringsbrevet som målsättning att minst 70 procent av brottsskadeärendena med bibehållen kvalitet skall handläggas inom tre månader samt att ärendebalansen skall minska. Säkerhet och kvalitet Säkerhet är en fråga om kvalitet. Brottsoffermyndigheten är första och sista instans i dessa ärenden och säkerheten är därför särskilt viktig. Höga krav skall kunna ställas på myndighetens rättstillämpning. De som drabbats av brott skall kunna få den brottsskadeersättning de är lagligen berättigade till, varken mer eller mindre. Till god kvalitet i verksamheten hör att sökandena får ett vänligt, respektfullt och professionellt bemötande vid sina kontakter med Brottsoffermyndigheten. Det är också viktigt att myndighetens personal har tid att tala med dem på ett sådant sätt att de känner att deras sak tas på allvar och att de får den hjälp och vägledning de behöver. Myndigheten försöker också alltid ställa sin sakkunskap till förfogande för domare, åklagare, advokater och andra som vill förhöra sig om något skadeståndsrättsligt problem eller om myndighetens praxis. Även om arbetsbördan är stor avvisas aldrig en sådan förfrågan. Ambitionen att hålla en hög tillgänglighet manifesteras i att myndigheten inrättat en servicetelefon, vilken beskrivs nedan. Brottsoffermyndighetens beslut i brottsskadeärenden kan som nämnts inte överklagas. En sökande som inte är nöjd med ett beslut kan dock begära omprövning av beslutet. Ett sätt att behålla hög kvalitet på myndighetens beslut är att bevaka frekvensen av begärda omprövningar. Antalet omprövningar skall helst inte öka i förhållande till det totala antalet avgjorda ersättningsärenden. Vidare skall frekvensen ändringar på grund av oriktig rättstillämpning inte vara så stor att den indikerar en kvalitetsmässig försämring. Korta handläggningstider Snabbheten kan lättast avläsas i varje ärendes handläggningstid. Målet är som nämnts att minst 70 procent av brottsskadeärendena skall avgöras inom tre månader från det att ärendet kom in till myndigheten och att ärendebalansen skall minska. En ansökan om brottsskadeersättning görs av den enskilde på ett formulär och det är närmast en regel att ansökningen måste kompletteras i ett eller flera avseenden. Detta innebär ofta tidskrävande kontakter med den sökande, organisationer, försäkringsbolag, myndigheter och andra. Innan utredningen blivit komplett kan därför förseningar uppstå av orsaker som Brottsoffermyndigheten inte kan råda över. Kostnadseffektivitet Varje ärende skall handläggas så billigt som möjligt. Kostnaderna per ärende har reducerats så radikalt under 1990-talet att det finns skäl att tro att ytterligare besparingar kan bli svåra att uppnå. Brottsoffermyndighetens målsättning är att effektivisera verksamheten så långt att hanteringskostnaderna inte ökar trots det ökande antalet inkommande ärenden. Givetvis får ambitionerna i detta avseende inte medföra att kvaliteten blir lidande. Organisation Brottsskadeärendena handläggs i ett rotelsystem med förebild från de allmänna förvaltningsdomstolarna. Sedan ett ärende kommit in och diarieförts lottas det in på en av brottsskadeenhetens rotlar. Rotlarna förestås av en jurist med längre eller kortare erfarenhet av domstolsarbete. Till sin hjälp med utredningsarbetet har 4

6 BROTTSOFFERMYNDIGHETEN rotelinnehavaren en s.k. beredningsjurist. Denne kontrollerar formalia och utreder ärendet. Detta innebär bl.a. att kontrollera skadevållarens betalningsförmåga, att efterhöra om domar har vunnit laga kraft, att kontakta den sökande för klarläggande av yrkanden och försäkringsförhållanden samt att inhämta medicinsk utredning. Det kan också nämnas att myndigheten vid behov har möjlighet att inhämta yttranden från sakkunniga läkare och erfarna skadereglerare. När ärendet är färdigutrett överlämnas det till rotelinnehavaren, i de flesta fall tillsammans med ett förslag till beslut. Nämnden Ärendets karaktär avgör i vilken sammansättning beslutet skall fattas. I de flesta fallen beslutar rotelinnehavaren efter föredragning av beredningsjuristen. Ärenden gällande större belopp eller av svårare karaktär avgörs av generaldirektören. Vissa ärenden, där huvudfrågan är av principiell karaktär, avgörs av Brottsoffermyndighetens nämnd. Denna nämnd består av verksamma domstolsjurister, särskilt sakkunniga i försäkringsfrågor samt riksdagsledamöter. Nämnden sammanträder normalt en gång varannan månad. Vid vissa sammanträden avhandlas ärenden under ett särskilt tema, exempelvis kränkningsersättning vid en viss typ av brott eller någon skadeståndsrättslig fråga av speciellt slag. Servicetelefonen Till rotelinnehavarens och beredningsjuristernas arbetsuppgifter hör också att besvara frågor om brottsskadeersättning och skadeståndsrätt från såväl allmänheten och ideella organisationer som från domare, åklagare och advokater. Frågor anknutna till pågående ärenden besvaras naturligtvis av handläggande rotelinnehavare eller utredare. När det gäller frågor av mer allmän karaktär och utan anknytning till något anhängiggjort ärende har Brottsoffermyndigheten, som nämnts ovan, inrättat en servicetelefon - en linje som under den tid växeln är öppen alltid är bemannad enligt ett jour-schema. Detta arrangemang medför en hög grad av tillgänglighet och har rönt mycket stor uppskattning hos allmänheten, ideella organisationer och rättsväsendet. Frekvensen av inkommande samtal är så hög att jourhavande tjänsteman under sin jourtid i regel inte har möjlighet att utföra några andra arbetsuppgifter. På grund av den stora efterfrågan på information är denna service sedan år 1999 dubbelbemannad under en stor del av arbetsdagen. BROTTSOFFERMYNDIGHETENS NÄMND 2000 Ordförande Anna-Karin Lundin, hovrättspresident Vice 0rdförande Hans Heimer, tingsrättslagman Håkan Lavén, hovrättslagman Ordinarie ledamöter Bill Dufwa, professor Märta Johansson, riksdagsledamot Ulla Löfgren, riksdagsledamot Ersättare Karl Matz, hovrättsråd Gudmund Lindencrona, chefsjurist Margareta Sandgren riksdagsledamot Karin Israelsson, riksdagsledamot 5

7 ÅRSREDOVISNING 2000 BROTTSSKADEERSÄTTNING Antal Antal Antal TOTALT ANTAL INKOMNA OCH AVGJORDA ÄRENDEN PERSONSKADOR Inkomna Avgjorda Inkomna Avgjorda 2000 SAK-OCH RENA FÖRMÖGENHETSSKADOR 2000 UTBETALD BROTTSSKADEERSÄTTNING (Tkr) Inkomna Avgjorda 2000 Budgetår Person- Sak/förm. Utbetald skador skador ersättning STATISTISKA UPPGIFTER Inkomna ärenden Antalet inkomna ärenden under perioden var Av dessa avser ersättning för personskada, medan 555 avser ersättning för sak- eller ren förmögenhetsskada. Den totala tillströmningen av ärenden fortsätter alltså att öka. Årets ökning, 389 st ärenden, motsvarar ungefär sex och en halv procent, dvs. en ökning något under den förväntade men ändå så stor att den varit kännbar. Ökningen har dock inte heller detta verksamhetsår legat jämn över hela perioden utan är främst hänförlig till en betydande uppgång under det första halvåret, vilken därefter planat ut. Fördelat på de två skadetyperna innebär detta en ökning vad avser personskadeärenden med 468 st (8,5 procent), medan ärendena gällande sak- och rena förmögenhetsskador minskat med 79 st (minus 12,5 procent). Avgjorda ärenden Under perioden avgjordes ärenden, att jämföra med år 1999 då ärenden avgjordes. Ökningen med totalt 298 ärenden (nära fem procent) hänför sig huvudsakligen till ärenden gällande personskador, där uppgången var 331 st (5,9 procent) och antalet avgjorda ärenden st. Däremot minskade antalet avgjorda ärenden gällande sak- och ren förmögenhetsskada med 33 st (5,3 procent) och antalet avgjorda ärenden var 590. Den huvudsakliga orsaken till den totala ökningen står att finna i dels det förhållandet att myndigheten bättre kunnat motverka den höga personalomsättning som präglade de närmast föregående budgetåren och dels att något fler handläggare tillförts brottsskadeenheten. Sedan de nyrekryterade juristerna efter en period av inlärning kommit igång med beslutsfattandet har tempot i verksamheten stegrats för att vid årets slut resultera i denna för myndigheten positiva statistik. Utbetald brottsskadeersättning Trots att antalet avgjorda ärenden ökat med nära fem procent redovisas endast en marginell ökning av totalt utbetald brottsskadeersättning. Förklaringen härtill torde huvudsakligen vara att handläggarna vid den fördjupade utredningen av ärendena (se om fördjupad utredning nedan) funnit omständigheter som medfört att betalningsansvaret helt eller delvis överskjutits till gärningsman eller försäkringsbolag. Fördjupad utredning Under verksamhetsåret 1998 påbörjades en förändring av utredningen av brottsskadeärenden som gav den en delvis förändrad inriktning. Denna inriktning har i stort sett även gällt för verk- 6

8 BROTTSOFFERMYNDIGHETEN samhetsåret Således har betydande personella resurser satsats på att utreda försäkringsförhållandena i ärendena. Satsningen har gjorts på såväl det kvalitativa som kvantitativa planet: dels fördjupas utredningen i de ärenden där det finns indikationer på förekomst av försäkringsskydd, dels utökas stickprovsverksamheten i de ärenden där inga sådana indikationer finns. Även när det gäller frågan om skadevållarens betalningsförmåga, vilken i likhet med försäkringsfrågan är av avgörande betydelse för rätten till ersättning enligt brottsskadelagen, har handläggarnas erfarenheter gett anledning till förändrade utredningsrutiner innebärande bl.a. att man inte alltid nöjer sig med de uppgifter som redovisas i brottmålsdomarna, utan hämtar in ny utredning i ärendena. Sammantaget har den ökade satsningen på utredningsarbetet medfört att betydligt fler ansökningar avslagits med hänvisning till förefintlig försäkring eller skadevållarens betalningsförmåga. Det här beskrivna och mer resurskrävande förhållningssättet till ärendeutredningen bör också rimligen medföra en lägre total utbetald brottsskadeersättning. Den vid Brottsoffermyndigheten tillgängliga statistiken ger inte skäl att frångå det antagandet. Här bör dock anmärkas att ett antal av de avslagna ansökningarna kan återkomma till myndigheten i händelse av att hindren för utfående av brottsskadeersättning undanröjts exempelvis genom att det aktuella försäkringsbolaget med hänvisning till försäkringsvillkor avböjer att ersätta skadan eller genom att det framkommer nya uppgifter om skadevållarens betalningsförmåga. Det blir alltså i dessa fall frågan om en uppskjuten utbetalning som senare kommer att verkställas. Det är således svårt att i dagsläget ge några säkra prognoser om det framtida sammantagna utfallet. Brottsoffermyndigheten gör den bedömningen att konsekvent genomförd medför det fördjupade utredningsarbetet en betydande besparing vad avser utbetald brottsskadeersättning. Hur stor denna besparing är kan inte med någon högre grad av exakthet sägas. Med beaktande av att vissa av de ansökningar som avslagits senare återkommer tror myndigheten ändå att det rör sig om tre till fem miljoner kr per år. UTBETALD BROTTSSKADEERSÄTTNING (Tkr) -fördelat på olika ersättningsslag Budgetår Kränkning sexualbrott Ideell ersättning sexualbrott Kränkning övriga brott Ideell ersättning övriga brott Inkomstförlust ersättning Övrig brottskadeersättning Utbetalt Antal INKOMNA BROTTSSKADEÄRENDEN/ UTGÅENDE BALANS Inkomna brottsskadeärenden Utgående balans totalt Utgående balanser Under verksamhetsåret har ärendebalansen, trots den påtagliga uppgången vad gäller antalet avgjorda ärenden, ökat med 37 till korrigerade (102 ärenden gällande sak- och rena förmögenhetsskador samt personskadeärenden). Denna ökning är följden av att antalet inkomna ärenden ökat i ännu högre grad än antalet avgjorda. Brottsoffermyndigheten ser dock fram mot den kommande balansutvecklingen med stor tillförsikt under förutsättning att brottsskadeenhetens personal kan SEXUALBROTT antal avgjorda skadefall 12 månader Våldtäkt inkl. grov våldtäkt Övriga sexualbrott Försöksbrott Sexualbrott mot barn Summa

9 ÅRSREDOVISNING 2000 BROTTSSKADEERSÄTTNING behållas, att fler handläggare kan tillföras enheten och att antalet inkommande ärenden inte ökar dramatiskt. Bedömningen görs med beaktande av fortsatt tillämpning av den fördjupade utredningsmetoden. Av den utgående balansen på ärenden hade 587 st (33 procent) inkommit för mer än tre månader sedan. Av dessa 587 ärenden hade 177 st (10 procent av den totala balansen) respektive 27 st (nästan 1,5 procent av den totala balansen) inkommit för mer än sex respektive tolv månader sedan. UTGÅENDE BALANSER Budgetår Person- Sak/förm. skador skador SUMMA Omloppstider Omloppstiderna, dvs. den tid det tar för ett ärende att registreras, beredas, avgöras och expedieras, har under verksamhetsåret kunnat förkortas. Sålunda har nära 62 procent av de avslutade ärenden gällande sak- och rena förmögenhetsskador haft en handläggningstid understigande tre månader, medan nära 45 procent av personskadeärendena har handlagts inom den tiden. Motsvarande andelar var föregående år 59 respektive 39 procent. Sammantaget hade 46 procent av de år 2000 avgjorda ärendena en handläggningstid understigande tre månader att jämföra med 41 procent föregående år. De förbättrade värdena förklaras främst av att Brottsoffermyndigheten bättre än under tidigare år lyckats i sina ansträngningar att behålla den handläggande personalen. Det skall dock poängteras att handläggarna tillämpat den fördjupade utredningsmetoden under verksamhetsåret, vilket med nödvändighet medför relativt sett längre handläggningstider. Omloppstidernas längd beror dessutom bl.a. på flera omständigheter utanför Brottsoffermyndighetens kontroll. Sålunda krävs i de allra flesta ärenden kompletteringar och andra utredningsåtgärder av skilda slag. Detta innebär kontakter med den sökande eller dennes ombud, polismyndigheter, domstolar, vårdinrättningar, organisationer, försäkringsbolag, kronofogdemyndigheter och andra. Mot bakgrund av dessa omständigheter kan konstateras att 56 procent av de ärenden som inkommit och avgjorts under verksamhetsåret 2000 haft en handläggningstid understigande tre månader (motsvarande värde verksamhetsåret 1999 var 52 procent). Omprövningsärenden Antalet inkomna omprövningsärenden är i stort sett oförändrat trots att antalet avgjorda ärenden ökat betydligt. Om man ser till förhållandet inkomna omprövningsärenden/antalet avgjorda skadeärenden som ett mått på kvaliteten i ärendehandläggningen är årets statistik mycket positiv. Ett annat sätt att belysa kvalitetsfrågan kan vara att se till ändringsfrekvensen vid de gjorda omprövningarna. Av de 227 st omprövningar som Brottsoffermyndigheten gjorde under verksamhetsåret resulterade endast 9 st (3,96 procent av omprövningarna, 0,15 procent av antalet avgjorda skadeärenden) i att myndigheten ändrade sitt beslut med hänvisning till att den tidigare bedömningen varit felaktig. I 10 st omprövningar (4,4 procent av omprövningarna, 0,16 procent av antalet avgjorda skadeärenden) ändrades ursprungsbeslutet eftersom det till omprövningen anförts nya omständigheter som kullkastade den tidigare bedömningen. I 208 st omprövningsärenden (91,6 procent av omprövningarna) ändrades inte det omprövade beslutet. Även denna ändringsanalys ger vid handen att Brottsoffermyndighetens beslut i brottsskadeärendena håller hög kvalitet. 8

10 BROTTSOFFERMYNDIGHETEN INKOMNA OMPRÖVNINGSÄRENDEN i förhållande till avgjorda skadeärenden År Antal avgjorda skadeärenden Antal inkomna omprövningar Procent (%) 5,0 4,4 4,4 3,7 3,5 ÄNDRINGSFREKVENS VID OMPRÖVNING Föregående års värden inom parantes Andel av Andel av Antal ompr. ärenden avg. ärenden (%) (%) Ändrade pga ny bedömning 9 (11) 4,0 (4,4) 0,15 (0,2) Ändrade pga nya omständigheter 10 (22) 4,4 (8,7) 0,16 (0,4) Ej ändrade 208 (219) 91,6 (86,9) BEDÖMNING Verksamheten med hantering av brottsskadeärenden har varit framgångsrik även under år Sålunda kan en fortsatt positiv utveckling vad gäller antalet avgjorda ärenden konstateras liksom en minskning av omloppstiderna. Trots en markant ökning av antalet avgjorda ärenden har den ännu kraftigare ökningen av antalet inkomna ärenden medfört att ärendebalansen ökat, men denna ökning är ändå marginell. Det förhållandet att antalet inkomna ansökningar om brottsskadeersättning fortsätter att öka visar att Brottsoffermyndighetens informationsinsatser på detta område burit frukt. Det är dock ännu för tidigt att hävda att de allra flesta som är berättigade till brottsskadeersättning också får sådan. Den av myndigheten bedrivna telefonservicen tar visserligen stora resurser i anspråk men å andra sidan ger den förutom en mängd bevis på uppskattning många inblickar i brottsoffers erfarenheter av möten med rättsväsendet och andra institutioner. Den beskrivna omprövningssituationen talar för att Brottsoffermyndighetens handläggning av brottsskadeärendena tillförsäkrar den enskilde rättstrygghet och rättssäkerhet. När det slutligen gäller omlopptiderna kan poängteras att även om de av regeringen uppsatta målet inte uppnåtts har i vart fall en förbättring skett och allt talar för att målsättningen kommer att uppnås inom något av de närmaste åren. 9

11 ÅRSREDOVISNING 2000 BROTTSSKADEERSÄTTNING REGRESS Redan vid Brottsoffermyndighetens bildande år 1994 bestämde myndigheten att regressfrågan skulle få en hög prioritet. Den därefter framgångsrikt genomförda satsningen på regressverksamheten - vilken för övrigt bedrivits med begränsade resurser då förvaltningsanslaget inte medgett nyanställningar för detta ändamål - har genererat ökade intäkter till staten. Regressverksamheten är dock fortfarande en resursfråga vid myndigheten: satsningen på regress styrs hela tiden av vilka resurser som kan frigöras från hanteringen av brottsskadeärendena och sättas in i regressarbetet. Myndighetens satsning på regressverksamheten har fått till följd att det såväl inom försäkringsbranschen som bland gärningsmän har blivit känt att utbetald brottsskadeersättning krävs åter där det är möjligt. Detta ger i sin tur hos skattebetalarna en förstärkt legitimitet åt institutet statlig brottsskadeersättning. Utveckling En av förutsättningarna för att utge brottsskadeersättning är att gärningsmannen/skadevållaren saknar förmåga att betala skadestånd. Regressrätten aktualiseras därför egentligen bara i de fall där det senare blir känt att gärningsmannens ekonomiska situation har förbättrats. I förarbetena till brottsskadelagen framhålls att regressrätten bör utövas med stor försiktighet för att gärningsmannens samhällsanpassning inte skall äventyras. Det anges vidare att det ändå är angeläget att en brottslig skadevållare gör rätt för sig och inte kommer i bättre dager än andra skadevållare därför att brottsskadeersättning utgår. För att regressrätten skall kunna utövas krävs i regel - förutom att gärningsmannen är känd - att det finns en dom på skadestånd. De belopp som inflöt före den 1 juli 1994 var försumbara i jämförelse med vad Brottsoffermyndigheten på senare tid lyckats driva in: under budgetåret 1993/94 inflöt 58 tkr medan det under budgetåren inflöt 743 tkr, tkr respektive tkr. Denna markanta ökning är en följd av att myndigheten anser att regressverksamheten bör bedrivas aktivt och därför avdelat personella resurser för att hantera regressfrågorna. Därigenom har ett ökat antal regressärenden aktualiserats, vilka i sin tur resulterat i återbetalningar. Under budgetåret 2000 inflöt tkr trots att myndigheten till följd av personalomsättning begränsat sin satsning på regressverksamheten. De regressärenden som under år 2000 aktualiserats härrör i huvudsak från beslut i brottsskadeärenden meddelade under åren 1993 och Av dessa ärenden är några få slutbetalade. Detta innebär att merparten av regressärendena kommer att finnas med i den administrativa hanteringen under ett antal år. Bedömning Verksamhetsmålen har uppfyllts. De samlade erfarenheterna av regressverksamheten visar att det finns goda möjligheter att återkräva utbetald brottsskadeersättning och att resultatet av regressverksamheten är tydligt kopplat till den arbetsinsats som görs. REDOVISNING AV INKOMNA MEDEL BELOPP (Tkr) ÅR 10

12 BROTTSOFFERMYNDIGHETEN BROTTSOFFERFONDEN BROTTSOFFERFONDENS ÖVERGRIPANDE syfte är att stödja olika verksamheter och projekt som gagnar brottsoffer i allmänhet. De organisationer och projekt som bedöms kunna tillföra brottsoffer störst nytta skall beviljas bidrag. Fondens medel skall även användas till att utveckla stödet till de ideella organisationerna för att de i ökad grad skall vara tillgängliga för brottsoffer som kontaktar dem. Den övergripande målsättningen med fonden är att förbättra situationen för dem som utsatts för brott genom den aktivitet och kunskap som genereras i de olika utbildnings-, informations-, utvecklings- och forskningsprojekten. INKOMNA OCH BEVILJADE ANSÖKNINGAR Under verksamhetsåret har totalt 334 ansökningar avseende projekt med ett sammanlagt sökt belopp om nära 70 miljoner kr inkommit till Brottsoffermyndigheten. Som en följd av att det sedan den 1 januari 2000 även är möjligt att ansöka om medel till löpande verksamhet har 223 ansökningar avseende verksamhetsstöd inkommit till myndigheten. Utdelnings- Antal Beviljade Summa tillfälle ansökn. ansökn. beviljat (kr) * Tot * Verksamhetsstöd Indelningen av projekt i olika kategorier följer förordningen (1994:426) om brottsofferfond. 23% 17% 23% 15% 9% 4% 27% 50% 34% FÖRDELNING AV MEDEL ÅR 2000 Huvudman Ideella organisationer Forskning Offentlig Privat Denna indelning är inte helt oproblematisk. Exempelvis föreligger i många projekt inslag av såväl utbildning som informationsåtgärder. Projekten är indelade i den kategori som passar det huvudsakliga syftet med projektet. Under verksamhetsåret har verksamhetsstöd avseende år 2001 bland annat beviljats till Brottsofferjourernas Riksförbund med kr. Detta bidrag innebar en ökning med cirka 19 procent jämfört med föregående år. De lokala brottsofferjourer som sökt verksamhetsstöd har beviljats kr vardera för såväl verksamhetsåret 2000 som Sammanlagt fördelades kr under verksamhetsåret, vilket innebar en ökning jämfört med föregående verksamhetsår med 22 procent. Fondens intäkter genom avgifter uppgick till kr, vilket innebär en ökning med 21 procent jämfört med föregående år. Av bilaga 2 framgår hur Brottsofferfondens medel fördelats under året. I den ekonomiska redovisningen av Brottsofferfonden tillämpas kontantprincipen. Detta innebär att det i redovisningen för varje kalenderår ingår poster som är beslutade i ett tidigare kalenderår. Antal projekt S:a beviljat (kr) FÖRDELNING AV MEDEL SORTERADE EFTER HUVUDMAN (OBS ENDAST PROJEKT) Huvudman Antal projekt S:a beviljat (kr) Forskning Utvecklingsverksamhet Information Utbildning Löpande verksamhet

13 ÅRSREDOVISNING 2000 BROTTSOFFERFONDEN Fördelning av medel inom prioriterade områden Under verksamhetsåret har fonden ålagts att särskilt prioritera projekt inriktade på våld mot kvinnor, brott mot barn och offer för brott med rasistiska, främlingsfientliga eller homofobiska förtecken. Totalt beviljades 77 projekt inriktade på våld mot kvinnor bidrag från fonden med ett sammanlagt belopp om kr. Den största andelen av dessa projekt, 66 stycken, drivs av ideella organisationer främst kvinnojourer. Antalet projekt är relativt jämnt fördelat inom kategorierna utbildning, information och utvecklingsverksamhet. När det gäller brott mot barn beviljades 27 projekt sammanlagt kr. I denna grupp är även verksamheter som vänder sig till vuxna som i barndomen utsatts för sexuella övergrepp inräknade. Tre forskningsprojekt där utsatta barn står i fokus beviljades medel. De rör olika områden såsom barns vittnesmål och förhörsteknik vid hörande av barn, tonårsmödrars barn och deras utsatthet för brott samt myndigheters ansvar för barn som utsatts för brott. När det gäller offer för brott med rasistiska eller främlingsfientliga förtecken har inte något projekt beviljats finansiering. Brottsoffermyndigheten har genomfört riktade informationsinsatser till olika ideella organisationer, främst invandrarföreningar. Dessa informationsinsatser resulterade i ett ökat antal ansökningar från invandrarorganisationer. De projekt som beviljades medel, åtta stycken, rör alla allmänt brottsofferarbete med tonvikt på informations- och utbildningsinsatser. Invandrarorganisationer beviljades sammanlagt 4. Avseende offer för homofobiska brott har sex projekt beviljats sammanlagt kr. Dessa projekt rör såväl information och utbildning för RFSL-föreningar som utåtriktad verksamhet. UPPFÖLJNING OCH STIMULANS De medel som beviljas från fonden disponeras i enlighet med Brottsoffermyndighetens allmänna bestämmelser och särskilda villkor. Under år 2000 var projekt som beviljades medel i november 1998 och i maj 1999 skyldiga att avlämna redovisning till myndigheten. De allra flesta projekten avlämnade redovisning. Övriga beviljades förlängd projekttid. Det är myndighetens bedömning utifrån de redovisningar som inkommit att de olika projekten genomförts i enlighet med de ansökningar som ingivits samt myndighetens bestämmelser för anslag. När det gäller utbildningsprojekten kan man konstatera att cirka personer genomgått utbildning avseende framför allt våld mot kvinnor men även om andra brottsofferrelaterade frågor. I de lokala brottsofferjourerna har minst 225 nya vittnesstöd utbildats. Avseende information har insatser genomförts framför allt angående våld mot kvinnor men även avseende lokalt brottsofferstödjande arbete. Minst informationsfoldrar har spridits runt om i landet. Större affischkampanjer på olika teman riktade till en bredare allmänhet har även fullföljts. Flera olika typer av utvecklingsprojekt har genomförts. Bland annat har ett antal stödgrupper redovisat sin verksamhet. Av redovisningarna framgår att de som deltagit är positiva till verksamheten. Ett flertal så kallade tjej-jourer har kommit igång med stöd från fonden. Verksamheten är uppskattad och efterfrågad. Inom ramen för projekten har man informerat om unga kvinnors utsatthet för hot och våld och utbildat personer som nu är aktiva i jourerna. När det gäller forskning har ett antal forskningsprojekt avslutats. De olika projekten har uppmärksammats i media och lett till ökad kunskap om brottsoffers situation. Besök med syfte att såväl genomföra revision som diskutera löpande projekt har gjorts hos Brottsofferjourernas Riksförbund. Brottsoffermyndigheten har även som föreläsare eller deltagare medverkat i ett flertal arrangemang som finansieras av fonden. Dessa arrangemang har alla genomförts på ett bra sätt och varit upp- 12

14 BROTTSOFFERMYNDIGHETEN skattade. Myndigheten arrangerade även en tematräff för de tjej-jourer som beviljats medel från fonden. Syftet var att följa upp verksamheten. Forskningsprojekt följs kontinuerligt upp genom att forskare bjuds in att presentera pågående eller avslutade projekt inför rådet. Flera av de projekt som finansierats av fonden har bjudits in till seminarier och utbildningar som genomförts av ideella föreningar. Myndigheten sprider även resultat som uppnåtts i avslutade projekt vid särskilda seminarier eller temadagar. Under året har myndigheten bland annat arrangerat temadagar under rubriken Blind rättvisa?. Utvecklingsarbete Under verksamhetsåret har Brottsoffermyndigheten fortsatt att utveckla rutiner för handläggning av det ökade antalet ansökningar och pågående projekt. Ambitionen är att hålla en fortsatt hög servicenivå gentemot såväl allmänhet och potentiella sökanden som pågående projekt. Som ett led i kvalitetsarbetet har nytt informationsmaterial, ny ansökningsblankett och nya anvisningar för redovisning av projekt som beviljats medel från fonden tagits fram. Syftet är att förbättra kvalitén i såväl ansökningar som i de projektredovisningar som lämnas efter avslutade projekt. De allmänna bestämmelser som reglerar användningen av medel som beviljats har arbetats om och presenteras nu på ett lättåskådligt sätt. Fondavgiften höjdes den 1 juli 1999 från 300 kr till 500 kr. Som en följd av detta ändrades förordningen (1994:426) om brottsofferfond såtillvida att det numera även är möjligt att bevilja medel till löpande verksamhet. Bakgrunden till ändringen är att det anses angeläget att förbättra förutsättningarna för ekonomiska bidrag till ideella organisationer som verkar på brottsofferområdet. Brottsoffermyndigheten har utformat särskilda rutiner för att effektivt kunna handlägga ansökningar avseende verksamhetsstöd. Brottsoffermyndigheten har antagit ett policydokument för arbetet i fonden. Även ett måldokument har utarbetats. Myndigheten har även sammanställt en plan för hur projekt skall följas upp och hur de resultat projekten genererar skall spridas. De antagna dokumenten skall följas upp under Stimulansåtgärder För att stimulera till ansökningar från de områden som av regeringen pekats ut som särskilt prioriterade har särskilda informationsinsatser genomförts. Insatserna har riktats till de lokala kvinnojourerna, invandrarorganisationer såväl på central som regional nivå, RFSL:s medlemsföreningar samt till skolhälsovården. Personal från myndigheten är efterfrågade som föreläsare i olika sammanhang. Vid varje föreläsning/informationstillfälle lämnas både muntlig information och skriftligt material om möjligheten att söka medel från Brottsofferfonden. I syfte att locka unga studenter att intressera sig för brottsofferfrågor, och för att locka till forskning har myndigheten utlyst en uppsatstävling, Brottsoffer i fokus. Uppsatserna som skall vara på lägst C-nivå skall placera brottsoffret i centrum. Under året har en omgång, som lockat 24 uppsatsförfattare avslutats. Den vinnande uppsatsen Att drabbas av ett våldsbrott en kvalitativ studie om brottsoffers psykiska reaktioner och återgång till vardagslivet av Ulrika Westlin premierades med kr. En ny tävlingsomgång har utlysts. Nytt informationsmaterial har framställts och spridits på landets universitet och högskolor. Brottsoffermyndigheten har instiftat en utmärkelse avseende brottsofferarbete. För 1999 tilldelades Annelie Ljungberg utmärkelsen för att hon på ett imponerande sätt utnyttjat sin möjlighet att i en rättegång spegla konsekvenserna av ett brott liksom brottsoffrens svåra möte med rättsväsendet. Annelie Ljungberg tog emot utmärkelsen vid en ceremoni på myndigheten under hösten år Annelie Ljungberg mottog 1999 års utmärkelse av Brottsoffermyndighetens generaldirektör Britta Bjelle 13

15 ÅRSREDOVISNING 2000 BROTTSOFFERFONDEN BEDÖMNING Brottsofferfonden upptäcks av fler och fler som en möjlig finansieringskälla för brottsofferinriktad verksamhet. Under verksamhetsåret inkom 334 ansökningar avseende projekt. Det innebar en ökning med 21 procent jämfört med föregående år. Därutöver inkom 223 ansökningar avseende verksamhetsstöd. Det ökade antalet ansökningar i kombination med fondens utvidgade uppdrag har medfört att konkurrensen om fondens medel ökat betydligt. De informationsinsatser som genomförts har resulterat i ökat antal ansökningar från prioriterade områden. Nytt är att projekt som rör situationen för personer med utländsk härkomst som drabbas av brott initieras i större omfattning. Antalet ansökningar avseende forskning har dock inte ökat under året. Särskilda informationsinsatser skall därför genomföras. De ideella organisationerna har beviljats medel såväl för projekt som för löpande verksamhet. De områden som särskilt av regeringen pekats ut som angelägna har prioriteras. Det ökade stödet till de ideella organisationerna medför sannolikt att de har högre beredskap att möta brottsoffer som behöver hjälp och stöd. De utbildnings- och informationsinsatser som genomförts med stöd från fonden har medfört att brottsoffers situation belysts och uppmärksammats i ökad omfattning hos såväl offentliga organ som ideella föreningar. Brottsoffer som söker stöd och hjälp möts i många miljöer av personer med större kunskap och förståelse. Den ökade kunskapen har även lett till intresse för brottsofferfrågor. Många projekt har uppmärksammats i lokala media och på så vis bidragit till en lokal opinion för brottsoffer. Många projektidéer har spridits runt om i landet. Som exempel kan nämnas att verksamheten med vittnesstöd vid landets domstolar ökar. Av de utvärderingar som genomförts framgår att verksamheten är efterfrågad och tagits emot positivt från såväl de enskilda brottsoffren som från domstolarnas sida. Vittnesstödsverksamheten har skapat en större trygghet för vittnen och målsäganden i domstolsförhandlingen, vilket lett till säkrare utsagor från dem och därmed bättre bevismaterial i målet. En annan verksamhet som ökat i snabb takt är tjej-jourerna. Den uppföljning som myndigheten genomfört visade att verksamheten etablerats och att den fungerar väl. Unga utsatta flickor har fått både stöd och skydd samt en samtalspartner. Myndigheten kommer att fortsätta utvecklingen av former för att på ett effektivt och ändamålsenligt sätt sprida erfarenheter från genomförda projekt. En särskild plan för uppföljning av projekt har upprättats. Handläggningen av fondärenden har effektiviserats under året bland annat genom en omorganisation av det administrativa arbetet och genom presentation av nytt informationsmaterial. Dessutom har en ny ansökningsblankett tagits fram, vilken förenklat utredningsarbetet vid myndigheten. Sammantaget underlättar åtgärderna för dem som söker medel från Brottsofferfonden. Brottsofferinriktade projekt pågår runt om i Sverige. Varje röd prick representerar en ort där det pågår ett eller flera projekt Brottsoffermyndighetens råd. Sittande från vänster; professor Stina Johansson, docent Marie Torstensson, generaldirektör Britta Bjelle, docent Gun Heimer. Stående från vänster; professor Rune Åberg samt verkställande direktör Dan Brändström. 14

16 BROTTSOFFERMYNDIGHETEN INFORMATION BROTTSOFFERMYNDIGHETEN BEDRIVER ett aktivt och omfattande informationsarbete inom samtliga verksamhetsområden. Det övergripande syftet är att sprida kunskap om brottsoffers behov, intressen och rättigheter. Syftet är också att uppmärksamma de för hela rättsväsendet prioriterade områdena, det vill säga brottsoffer som är kvinnor eller barn samt de som utsatts för brott med rasistiska, främlingsfientliga eller homofobiska inslag. Myndighetens ambition är att sprida brottsofferkunskap till samtliga samhällsorgan som kommer i kontakt med brottsoffer, men också till en bredare allmänhet. Förutom egna informationsinsatser inklusive hemsida använder sig myndigheten av massmediala kanaler för att nå ut med sitt budskap. OM BROTTSSKADEERSÄTTNING Den primära målsättningen för informationen om brottsskadeersättning är att alla som utsatts för brott skall få kännedom om sina rättigheter på ett tydligt och lättbegripligt sätt. Brottsoffermyndigheten har olika strategier för att uppnå detta. En strategi är samarbete med landets domstolar så att varje brottmålsdom som ger rätt till skadestånd kompletteras med ett informationsblad från myndigheten om hur brottsoffret kan tillvarata sin rätt till ersättning. Kronofogdemyndigheterna har också fått ett liknande informationsblad att bilägga handlingar som de sänder till brottsoffer. Båda informationsbladen har omarbetats under året. Brottsoffermyndigheten har också utarbetat ett antal broschyrer och foldrar. Vissa av dessa har översatts till flera främmande språk. Ambitionen är att de skall finnas lätt tillgängliga hos bland andra polis- och åklagarmyndigheter samt brottsoffer- och kvinnojourer. Brottsoffermyndigheten har under året även omarbetat sin referatsamling. Den riktar sig i första hand till praktiker inom rättsväsendet men har funnit läsare på många andra håll. För att successivt nå ut med information om ny eller förändrad praxis beträffande brottsskadeersättning fyller myndighetens nyhetsbrev en viktig funktion som komplement till referatsamlingen. Utöver referat av myndighetens beslut förmedlar nyhetsbreven information om brottsofferfrågor i vidare bemärkelse. Myndighetens avgöranden i brottsskadeärenden av principiell karaktär publiceras även i Sveriges Försäkringsförbunds skrift Rättsfall, Försäkring och Skadestånd. Myndigheten har deltagit i ett mycket stort antal utbildningstillfällen för aktiva inom olika brottsofferorganisationer för att dessa skall kunna ge information om rätten till brottsskadeersättning och kunna bistå med ansökningar. OM BROTTSOFFERFONDEN Beträffande Brottsofferfonden är målsättningen att nå ut med information om möjligheten att söka bidrag ur fonden till dem som arbetar med eller har intresse av att arbeta med brottsofferfrågor. Brottsofferfonden har en särskilt viktig funktion för att förstärka finansieringsmöjligheterna och bidra till fler och mer mångfacetterade forskningsmiljöer. Genom kontakter med forskare och andra som arbetar inom området har myndigheten upparbetat en rik kunskapsoch erfarenhetsbank. För att nå ut med information om Brottsofferfonden har myndigheten framställt en ny broschyr om den som även beskriver hur man går till väga för att ansöka om medel. Information om fonden förmedlas också bland annat genom att Brottsoffermyndigheten aktivt medverkar till att sprida projektresultat och initierar till diskussioner kring dem. Det har skett kontinuerligt vid myndighetens seminarier och temadagar samt vid deltagande i samverkansgrupper och utbildningar. ANDRA KUNSKAPS- OCH INFORMATIONSSATSNINGAR Brottsoffermyndigheten driver ett antal projekt för att synliggöra brottsoffer och förbättra deras position i samhället. Projekten innebär ofta en parallell process av informationsspridning och sökande av ny kunskap eller nya arbetssätt. Erfarenheter från dessa, från fondprojekt och annan forskning integreras och sprids i olika utåtriktade arrangemang, som seminarier och temadagar, liksom i de utbildningar som myn- 15

17 ÅRSREDOVISNING 2000 INFORMATION digheten ansvarar för och de samverkansorgan som myndigheten ingår i. Projekt Myndigheten har initierat ett projekt för att få ökade kunskaper om våld mot äldre, vilket fått medel från regeringen. Projektet bygger på enkäter riktade direkt till de äldre, här personer över 65 år. Enkätundersökningen visade på en hög svarsfrekvens. Projektet är i stort sett avslutat och resultatet kommer att publiceras under våren år En verksamhet som Brottsoffermyndigheten arbetat mycket med att föra fram är så kallat vittnesstöd vid landets domstolar. Myndigheten har avslutat och utvärderat ett framgångsrikt samverkans- och utvecklingsprojekt i Örebro län. Projektet hade två syften; att införa verksamhet med vittnesstöd vid domstolarna inom länet samt att arbeta för att samordna och utveckla myndigheters och ideella organisationers insatser till förmån för brottsoffer. Myndigheten utbildade under projektet blivande vittnesstödjare. I ett nytt projekt i samarbete med Diskrimineringsombudsmannen har Brottsoffermyndigheten utbildat blivande vittnesstödjare med utländsk härkomst med det dubbla syftet att de skall ge särskilt stöd till vittnen och brottsoffer med liknande bakgrund och bidra till mångkulturellt kunnande inom rättsväsendet. Ett annat projekt med fokus på vittnesstöd är finansierat av Brottsofferfonden och startade under hösten 1999 i Umeå och har avslutats under året. Här rekryterades juridikstuderande vid Umeå universitet till vittnesstödsutbildning i myndighetens regi. Under året har myndigheten drivit ett likartat projekt i Uppsala samt förberett ett projekt i Östersund, där socionomstuderande skall rekryteras och utbildas till vittnesstödjare. Under året har också det statistikprojekt som Brottsoffermyndigheten drivit för att samordna de ideella organisationernas statistik om deras olika former av stöd- och skyddsåtgärder kunnat avslutas. Seminarier och temadagar Brottsoffermyndigheten har under budgetåret anordnat flera konferenser, seminarier och temadagar. Utöver vad som framkommit ovan, respektive vad som redovisas under rubriken internationellt, bör följande nämnas. Ett årligen återkommande arrangemang för representanter inom rättsväsendet och försäkringsbranschen inledde verksamhetsåret. Den Internationella Brottsofferdagen uppmärksammades i ett heldagsarrangemang på Riksdagshuset av Brottsoffermyndigheten i samarbete med ett stort antal ideella organisationer och med ett övergripande tema om mänskliga rättigheter. Myndigheten har genomfört två temadagar Blind rättvisa? med underrubriken Rättsväsendets möte med etnisk och kulturell mångfald. Dessa arrangerades i samarbete med Diskrimineringsombudsmannen och Integrationsverket. - I Örebro har flera seminarieserier genomförts på olika brottsofferteman. De har bidragit till att myndighetens personal efterfrågats som föreläsare för olika professioner, bland annat skolsköterskor och sjukvårdspersonal. I Karlskrona arrangerades seminariet Det går att samverka riktat till olika myndigheter och ideella organisationer. Härutöver har myndigheten deltagit i ett stort antal arrangemang som andra initierat. Utbildningar I samarbete med Riksåklagaren har Brottsoffermyndigheten under året slutfört en omfattande vidareutbildning av landets åklagare. Representanter för myndigheten reste ut till landets åklagarkammare och utbildade i princip på varje arbetsplats under en dag. Syftet var att skapa kunskap om hur skyldigheten att företräda målsägandens skadeståndsanspråk kan förberedas och genomföras på bästa sätt, men också att ge insikter i de krisfaser som flertalet brottsoffer tvingas passera liksom den normaliseringsprocess som upprepade övergrepp i nära relationer oftast involverar både förövare och offer i. Insikterna om detta kan stärka bevisvärdet av brottsoffers utsagor samtidigt som de bidrar till att minska riskerna för sekundär traumatisering. 16

18 BROTTSOFFERMYNDIGHETEN Brottsoffermyndighetens utbildningsinsatser för dem som kan komma att utses till särskild företrädare för barn beskrivs under rubriken Särskilda uppdrag. Brottsoffermyndigheten har härutöver bland annat medverkat i följande externa utbildningsinsatser: Riksåklagarens utbildning Åklagarkurs II Universitetskurser i straffrätt Rikskvinnocentrums utbildningar IFU Utbildnings AB:s kurser gällande överfallsskydd och skadeståndsrätt Brottsofferjourernas, Kvinnojourernas och andra ideella organisationers konferenser och utbildningar Ett stort antal fortbildningar angående Kvinnofridsreformerna, på såväl regional nivå för rättsväsende, socialtjänst, kriminalvård samt hälso-och sjukvård, som för enskilda polisdistrikt. Samverkan Under tidigare avsnitt finns ett antal konkreta exempel på samverkan som Brottsoffermyndigheten har tagit initiativ till. Och det är i princip alltid så att inbjudan till seminarierna och temadagarna riktas till både myndigheter och ideella organisationer på såväl central som regional och lokal nivå. Brottsoffermyndigheten har också varit representerad i ett flertal referens- och arbetsgrupper inom departement och andra myndigheter. Myndigheten har bland annat engagerat sig i förändringen av kriminalstatistiken för att den också skall synliggöra brottsoffren. Ett annat exempel är att myndigheten var representerad i den av Rikspolisstyrelsen ledda utredningsgruppen för att utarbeta förslag till ett nationellt handlingsprogram för skydd av vittnen, målsägande och andra bevispersoner, vilken lämnade sitt förslag till regeringen i december. Andra sektorsövergripande organ där myndigheten är representerad utgörs främst av sådana som syftar till förbättringar för dem som utsätts för brott i nära relationer, främst kvinnor och barn. Här bör särskilt nämnas att Brottsoffermyndigheten har varit representerad i såväl referensgruppen som i projektgruppen i det av Rikspolisstyrelsen ledda arbetet utifrån regeringens uppdrag relaterade till kvinnofridsreformen. Myndigheten deltar också i jämställdhetsministerns Nationella Råd för Kvinnofrid och är sedan tidigare företrädd i styrgruppen för Operation Kvinnofrid i Stockholm. Ytterligare ett projekt som kan nämnas där myndigheten är representerad är Socialstyrelsens Myndighetssamverkan för kvinnofrid. Bibliotek Brottsoffermyndighetens bibliotek har fortsatt att expandera. Det innehåller nu svenska publikationer inom brottsofferområdet med viss bredd. Ett strategiskt urval av nordiska och internationella publikationer har också införskaffats. Biblioteket avspeglar härutöver på ett unikt sätt utvecklingen av brottsofferinriktade insatser under de senaste åren inom myndigheter och ideella organisationer genom att också innehålla broschyrer, promemorior och liknande, liksom ett stort antal examensarbeten med brottsoffer i fokus. Biblioteket används inte enbart av myndighetens personal utan är också öppet för studenter, forskare och andra intresserade. 17

19 ÅRSREDOVISNING 2000 INFORMATION BEDÖMNING Det är Brottsoffermyndighetens bedömning att mångfalden av olika informationssatsningar har bidragit till att öka intresset och prestigen för brottsofferperspektiven. De har ökat kunskaperna om rätten till brottsskadeersättning och varit en starkt bidragande orsak till att antalet ansökningar om brottsskadeersättning återigen har ökat. Informationsinsatserna har också gett konkreta resultat i form av ett kraftigt ökat antal ansökningar till Brottsofferfonden från i stort sett hela landet. Trots detta finns det tecken på att det ännu är långt ifrån alla brottsoffer som nås av information om sin lagstadgade rätt till brottsskadeersättning. Och det återstår fortfarande åtskilliga angelägna forskningsfrågor om och för brottsoffer. De projekt som Brottsoffermyndigheten initierat har alla utfallit väl och de har alla nått sina primära målsättningar, även om vissa krävt mer tid än vad som inledningsvis avsatts. Myndigheten har kunnat förvalta vunna erfarenheter och kunskaper i nya likartade projekt på ett strategiskt och effektivt sätt. Samtliga myndighetens arrangemang i form av seminarier och temadagar har varit mycket välbesökta och väl belysta medialt. Genom de egna projekten har myndigheten kunnat sprida information och samla erfarenheter av samarbete i vid mening. I de samverkansgrupper som Brottsoffermyndigheten initierat eller inbjudits att delta i har myndigheten kunnat föra fram goda exempel på brottsofferarbete och relevant forskning på området. Sammantaget innebär detta att Brottsoffermyndighetens ökade insatser på information och kunskapsspridning varit till gagn för ett ökat antal enskilda brottsoffer, och bidragit till ökad uppmärksamhet på brottsofferfrågor generellt. REMISSYTTRANDEN Brottsoffermyndigheten har under verksamhetsåret lämnat svar på följande remisser: SOU 1999:108 Handläggning av ungdomsmål - en utvärdering av 1995 års ungdomsmålsreform till Justitiedepartementet Promemorian Inställda huvudförhandlingar av Domstolsverkets arbetsgrupp för processrättsliga frågor till Justitiedepartementet Ds 2000:5 Omskärelse av pojkar till Socialdepartementet Promemorian Vissa processrättsliga frågor rörande olika forumregler till Justitiedepartementet Ds 2000:37 Från anstalt till frihet till Justitiedepartementet SOU 2000:42 Barnmisshandel - polisens och åklagarnas handläggningstider och arbetsmetoder till Justitiedepartementet SOU 2000:56 Vindikation av stöldgods till Justitiedepartementet SOU 2000:70 Beslut om rättspsykiatrisk undersökning till Justitiedepartementet 18

20 BROTTSOFFERMYNDIGHETEN ÅTERRAPPORTERING INTERNATIONELLT ARBETE Under verksamhetsåret har Brottsoffermyndigheten medverkat i ett flertal internationella arrangemang. Myndigheten har också haft en del internationella besök. Under året har Brottsoffermyndigheten genomfört två internationella konferenser, delvis finansierade av EU:s program GROTIUS respektive Nordiska Ministerrådet. EU-projektet, Expert Meeting on Compensation to Crime Victims in the European Union samlade deltagare från samtliga EU-länder till ett expertmöte i Umeå kring statlig ersättning till brottsoffer. Expertmötet utmynnade i enhälliga konklusioner som delgivits EU-kommissionen, vilken åtagit sig att göra en så kallad grönbok på brottsofferområdet. Brottsoffermyndigheten åtog sig vid expertmötet att göra en sammanställning över samtliga EU-länders lagstiftning om brottsskadeersättning. Under Nordisk konferens om Brottsofferfond träffades representanter från de fem nordiska länderna i Umeå för att, med utgångspunkt i den svenska Brottsofferfonden, diskutera finansiering av brottsofferinriktad verksamhet. Flera av de nordiska länderna har för avsikt att fullfölja initiativet och arbeta vidare utifrån de erfarenheter som framkom vid det nordiska mötet. Brottsoffermyndigheten medverkade under året i 10 th International Symposium on Victimology i Montreal. Konferensen handlade om brottsofferforskning men också om bemötande och behandling av brottsoffer i rättsprocessen. Vidare medverkade myndigheten i The National Association of Crime Victim Compensation Boards konferens i San Francisco. Konferensen hölls under namnet Challenge and Opportunity och handlade främst om brottsskadeersättning i USA. Representanter för myndigheten deltog i European Forum for Victim Services årliga möte som detta år hölls i London. Dessa återkommande sammankomster utgör värdefulla tillfällen att knyta kontakter och skaffa information beträffande brottsofferarbete i Europa. Brottsoffermyndigheten var representerad vid expertmöte på justitieministeriet i Haag för att utarbeta förslag till en internationell Fund for Victims of Crime and Abuse of Power kopplad till FN. Det är Brottsoffermyndighetens bedömning att de internationella kontakterna har kunnat vidareutvecklas på ett för brottsofferfrågor värdefullt sätt under året. Myndigheten har tagit flera viktiga egna initiativ, särskilt till ökat nordiskt samarbete och till att ge brottsofferfrågor större tyngd inom EU. Samtidigt har myndigheten efterfrågats alltmer i internationella sammanhang. Myndigheten har härigenom tillförts ny kompetens om brottsoffer i internationella perspektiv. Representanter från de fem nordiska länderna samlades i Umeå, 9 oktober 2000, för att diskutera finansiering av brottsofferinriktad verksamhet. 19