BROTTSOFFERMYNDIGHETEN ÅRSREDOVISNING BROTTSOFFERMYNDIGHETEN

Transkript

1 BROTTSOFFERMYNDIGHETEN ÅRSREDOVISNING 2007 BROTTSOFFERMYNDIGHETEN

2 innehåll RESULTATREDOVISNING GENERALDIREKTÖRENS KOMMENTAR 2 BROTTSSKADEÄRENDEN 4 BROTTSOFFERFONDEN 8 KUNSKAPSCENTRUM 11 ÅTERRAPPORTERING 15 ORGANISATIONSSTYRNING 16 FINANSIELL REDOVISNING RESULTATRÄKNING 19 BALANSRÄKNING 20 ANSLAGSREDOVISNING 21 SAMMANSTÄLLNING AV VÄSENTLIGA UPPGIFTER 21 TILLÄGGSUPPLYSNINGAR OCH NOTER 22 Bilaga 1 24 Brottsofferfonden. Resultat- och balansräkning, Notbilaga Bilaga 2 26 Fördelning av medel från Brottsofferfonden

3 GENERALDIREKTÖRENS KOMMENTAR Umeå den 18 februari 2008 Margareta Bergström Generaldirektör Utifrån de specifika mål som regeringen och Brottsoffermyndigheten ställt upp för verksamheten år 2007 visar årets redovisning ett bra resultat. Med ett oförändrat antal årsarbetskrafter har verksamheten breddats, ärendebalanserna och handläggningstiderna minskat, regressintäkterna ökat kraftigt och sjukfrånvaron minskat. Det finns resultat som behöver analyseras vidare, t.ex. om antalet inkomna brottsskadeärenden, knappt , nu stannat på en stabil nivå och om denna nivå motsvarar de anspråk som kan finnas eller om det finns skäl att intensifiera informationsarbetet för att nå fler brottsoffer. Mer övergripande frågor behöver också ställas. Hur ska vi långsiktigt säkra att brottsoffers rättigheter, behov och intressen tillgodoses, det som är myndighetens grundläggande uppgift? För att klara uppgiften krävs inte minst ett väl fungerande samarbete och erfarenhetsutbyte med rättsväsendet i övrigt, med hälso- och sjukvården, socialtjänsten och de starka ideella krafter som verkar på området liksom med forskare inom den tvärvetenskapliga viktimologin. Internationellt utbyte är också en förutsättning. Myndighetens tre verksamhetsområden - brottsskadeersättningen, Brottsofferfonden och kunskapscentrum - har visat sig vara en stadig och stabil grundkonstruktion, som skapar goda förutsättningar för samarbete och för att brottsofferarbetet ska fortsätta att utvecklas. Sedan myndighetens inrättande år 1994 har utbetalningen av brottsskadeersättning ökat mångfaldigt och myndighetens bedömningar har haft stor påverkan på rättsutvecklingen inom ersättningsområdet. För att brottsoffer fortsättningsvis ska kunna få en rättvis och rimlig kompensation som följer samhällets och brottslighetens förändring har myndigheten begärt att brottsskadelagen ska ses över och en sådan översyn är på gång. Rätten till brottsskadeersättning är en viktig del i upprättelsen för brottsoffer. I de många fall där gärningsmannen aldrig döms för brottet kan ersättningen vara avgörande för känslan av upprättelse. För barn som bevittnat våld blir den nya ersättningsformen, som myndigheten hanterar, ofta det enda påtagliga erkännandet av barnets utsatthet. Under året har 80 barn fått sådan ersättning. Reformen har ännu inte fått förväntat genomslag och det finns många goda skäl att utvidga skyddet för dessa barn. Ett steg framåt har ändå tagits. En dryg femtedel av den under året utbetalda brottsskadeersättningen finansieras av medel som gärningsmän 2

4 återbetalat via myndighetens regressverksamhet. Satsningen på regressverksamheten har gett resultat. Att förövaren slutligen får ersätta brottsoffrets skada bidrar till offrets upprättelse. Brottsofferfonden får allt större betydelse när det gäller finansiering av viktimologisk forskning och arbete inom ideella brottsofferorganisationer. Genom fonden ges goda möjligheter till samarbete mellan skilda verksamheter, något som ofta är avgörande för framgång i brottsofferarbetet. Kunskapscentrum har huvudansvaret för myndighetens utåtriktade verksamhet. Härifrån sprids viktig information till enskilda brottsoffer och kunskap i brottsofferfrågor förmedlas till yrkesverksamma och andra. Myndigheten arrangerade bl.a. 15 välbesökta större utbildningstillfällen under år Flera av dem var samarbetsarrangemang. Rätten till information och till ett gott bemötande tillhör brottsoffers grundläggande rättigheter. En inspirerande utmaning inför det kommande året är den fortsatta planeringen av ett utbildningsprogram för att förbättra bemötandet av sexualbrottsoffer. Det grundar sig i ett särskilt regeringsuppdrag och riktar sig till personal inom polisen, domstolarna och Åklagarmyndigheten. På brottsofferområdet har det inte tidigare förekommit någon gemensam utbildning för olika aktörer inom rättsväsendet. Uppdraget ger därför förhoppningar om en helhetssyn och en förstärkning av brottsofferperspektivet inom rättsväsendet.

5 BROTTSSKADEärenden Verksamhetsgren Kostnader Övr. intäkter Brottsskadeärenden tkr 465 tkr Målsättningar Brottsoffermyndighetens huvuduppgift är att pröva ansökningar om ersättning enligt brottsskadelagen, s.k. brottsskadeersättning. Regeringen har i regleringsbrevet hänfört verksamhetsgrenen Brottsskadeärenden till verksamhetsområdet Reparativ verksamhet och uppställt som mål för verksamheten att ansökningarna om brottsskadeersättning ska avgöras på ett effektivt och rättssäkert sätt. Regeringen har likaledes som målsättning för regressverksamheten uttalat att den ska bedrivas på ett effektivt och rättssäkert sätt. i vilken sammansättning beslutet ska fattas. De allra flesta ärendena avgörs av en brottsskadejurist. Ärenden gällande större belopp eller av svårare karaktär avgörs av brottsskadechefen eller generaldirektören. Ärenden, där huvudfrågan är av principiell karaktär, liksom vissa omprövningsärenden, avgörs av Nämnden för brottsskadeersättning. Denna nämnd består av verksamma domstolsjurister, särskilt sakkunniga i försäkringsfrågor samt ledamöter utsedda efter politisk erfarenhet och partitillhörighet. Myndighetens egen målsättning är att minst tre fjärdedelar av ansökningarna ska ha prövats inom fyra månader från den dag de kom in till myndigheten. Målsättningen för regressverksamheten under år 2007 var att regressprövning skulle göras i ett ökat antal ärenden samt att intäkterna skulle uppgå till minst 20 miljoner kronor. Säkerhet och kvalitet Höga krav ska kunna ställas på Brottsoffermyndighetens rättstillämpning. De som drabbats av brott ska kunna få den brottsskadeersättning de är lagligen berättigade till, varken mer eller mindre. Besluten i brottsskadeärendena kan inte överklagas. En sökande som inte är nöjd med ett beslut kan dock begära omprövning av beslutet. Ett sätt att behålla hög kvalitet på myndighetens beslut är att bevaka frekvensen av begärda omprövningar. Antalet omprövningar ska helst inte öka i förhållande till det totala antalet avgjorda ersättningsärenden. Vidare ska frekvensen av ändringar på grund av oriktig rättstillämpning inte vara så stor att den indikerar en kvalitetsmässig försämring. Kostnadseffektivitet Varje ärende ska handläggas så snabbt och billigt som möjligt. Givetvis får ambitionerna att hålla nere hanteringskostnaderna inte medföra att kvaliteten på arbetet blir lidande. Organisation Brottsskadeärendena handläggs i ett rotelsystem, där en rotel utgör en arbetsenhet med tre brottsskadejurister och en beredningsassistent. Ärendets karaktär avgör NÄMNDEN FÖR BROTTSSKADEERSÄTTNING under år 2007 Ann-Christine Lindeblad justitieråd, ordförande Anders Iacobæus hovrättspresident, vice ordförande Peter Hertting överåklagare, vice ordförande Bill Dufwa professor, ordinarie ledamot Märta Johansson f d riksdagsledamot, ordinarie ledamot Ulla Löfgren riksdagsledamot, ordinarie ledamot Karl Matz hovrättsråd, ersättare Anders Dereborg rådman, ersättare Urban Bergman försäkringsjurist, ersättare Margareta Israelsson riksdagsledamot, ersättare Karin Nilsson riksdagsledamot, ersättare

6 STATISTISKA UPPGIFTER Varken Brottsoffermyndighetens ärendehanteringssystem eller statistikprogram möjliggör en redovisning uppdelad på kön. Antal Personskador Inkomna ärenden Antalet inkomna ärenden under perioden var , mot ärenden år Av dessa avser ( år 2006) ersättning för personskada*, medan 696 (695 år 2006) avser ersättning för sak- eller ren förmögenhetsskada. Tillströmningen av ärenden har alltså minskat något. Den marginella minskningen, 50 ärenden, motsvarar 0,5 procent. Fördelat på de två skadetyperna innebar detta en minskning vad avser personskadeärenden* med 51 st (0,5 procent) och vad avser ärenden gällande sak- eller rena förmögenhetsskador en ökning med ett enda (0,1 procent). Avgjorda ärenden Under perioden avgjordes ärenden, att jämföra med år 2006, då ärenden avgjordes. Minskningen var totalt 415 ärenden (3,6 procent). Antalet avgjorda ärenden gällande personskada* uppgick till , en minskning med 403 st (3,8 procent). Vad avser ärenden gällande sak- eller ren förmögenhetsskada avgjordes 711 st, en minskning med 12 st (1,7 procent). Totalt inkomna och avgjorda ärenden Antal Sak- och rena förmögenhetsskador 1000 Antal Utbetald brottsskadeersättning Under året utbetalades sammanlagt ( ) tkr i brottsskadeersättning, en ökning i förhållande till föregående år med tkr (10,8 procent). Utgående balanser Under verksamhetsåret har ärendebalansen minskat med 147 st till korrigerade st. År Antal ärenden * Till kategorin Personskada hänförs även Europeisk brottsskadeersättning samt Brottsskadeersättning till barn som bevittnat ett brott som varit ägnat att skada barnets trygghet och tillit i förhållande till en närstående person. Handläggningstider Handläggningstiderna, dvs. den tid det tar för ett ärende att registreras, beredas, avgöras och expedieras, har under verksamhetsåret varit något kortare än under föregående år. Det tog i genomsnitt 75 dagar, dvs. två och en halv månad, för myndigheten att handlägga en

7 ansökan om brottsskadeersättning. Sammantaget hade 83,5 procent av ärendena en handläggningstid understigande fyra månader. Omprövningsärenden Antalet inkomna omprövningsärenden uppgick till 328 st. Ett sätt att belysa kvaliteten på besluten i brottsskadeärendena kan vara att se till ändringsfrekvensen vid de gjorda omprövningarna. Av de 331 st omprövningar som Brottsoffermyndigheten gjorde under verksamhetsåret resulterade 24 st (7,3 procent av omprövningarna) i att myndigheten ändrade sitt beslut med hänvisning till att den tidigare bedömningen varit felaktig. I 10 st omprövningsärenden (3,0 procent av omprövningarna) ändrades ursprungsbeslutet eftersom det till omprövningen anförts nya omständigheter som kullkastade den tidigare bedömningen. I 297 st omprövningsärenden (89,7 procent av omprövningarna) ändrades inte det omprövade beslutet. Denna ändringsanalys ger anledning att tro att Brottsoffermyndighetens beslut i brottsskadeärendena fortsätter att hålla en hög kvalitet. INKOMNA OMPRÖVNINGSÄRENDEN - i förhållande till avgjorda skadeärenden (exkl. omprövningsärenden) År Antal avgjorda skadeärenden Antal inkomna omprövningar Ändring pga ny bedömning Ändring pga nya omständigheter Andel i procent 3,6 4,1 3,6 3,0 3,1 ÄNDRINGSFREKVENS VID OMPRÖVNING - föregående års värden inom parentes Antal ärenden Andel av omprövade ärenden (%) Andel av avgjorda ärenden (%) 24 (15) 7,3 (4,0) 0,23 (0,14) 10 (10) 3,0 (2,7) 0,09 (0,09) Ej ändring 297 (346) 89,7 (93,3) UTBETALD BROTTSSKADEERSÄTTNING (tkr) - fördelad på olika ersättningsslag År Sexualbrott År Kränkning Annan ideell ers Övriga brott Kränkning Annan ideell ers Alla brott Inkomstförlust Övr. ekon.skada Barn som bevittnat våld 425 Utbetalt BEDÖMNING Antalet inkomna ansökningar har under år 2007 för andra året i följd minskat marginellt. Det kan vara vanskligt att avgöra om detta är ett tecken på att myndigheten numera når de allra flesta brottsoffer med information om ersättningsmöjligheter och att den tidigare under flera år pågående ökningen av antalet ansökningar därför har avstannat. Myndigheten håller det i vart fall inte för uteslutet. Ärendebalansen har kunnat minskas trots att flera av de mest erfarna beslutsfattarna varit tjänstlediga under andra halvåret De redan tidigare korta handläggningstiderna har blivit ännu något kortare. Den beskrivna omprövningssituationen talar för att Brottsoffermyndighetens handläggning av brottsskadeärendena kan tillskrivas bibehållen hög kvalitet samt tillförsäkrar den enskilde rättstrygghet och rättssäkerhet. Det kan därför med fog hävdas att regeringens, liksom myndighetens, målsättning har uppfyllts.

8 REGRESS För att regressrätten ska kunna utövas krävs i normalfallet - förutom att gärningsmannen är känd - att det finns en dom på skadestånd. Regressärendena kan indelas i två slag: de fall där regress initieras en tid efter beslutet om brottsskadeersättning (s.k. arkivregress) och de fall där regresskrav sänds ut omgående i varje ärende där brottsskadeersättning betalats ut (s.k. direktregress). Samtliga beslut om brottsskadeersättning i ärenden med känd gärningsman initierar från och med år 2005 direktregress. Parallellt med dessa direktregressärenden fortsätter arbetet med arkivregress för balansen avseende tiden till och med år De ärenden där arkivregress aktualiserades under år 2007 härrör från beslut i brottsskadeärenden meddelade under åren 2001 och Av de under året aktualiserade ärendena är en mindre del slutbetalade, medan de flesta kommer att finnas med i den administrativa hanteringen under ett antal år framåt. BEDÖMNING Satsningen på regressverksamheten har givit ett gott resultat och verksamhetsmålen har uppfyllts med råge. Det är värt att notera att drygt en femtedel av den utbetalda brottsskadeersättningen finansieras av de genom regressverksamheten inkomna medlen. Noteras bör också att myndighetens satsning på regressverksamheten numera medför en kännbar belastning på förvaltningsanslaget. De under åren 2004 och 2005 vidtagna åtgärderna har medfört en mycket bra utveckling av regressverksamheten. Även utan ytterligare åtgärder föreligger goda förutsättningar för en fortsatt positiv utveckling av regressverksamheten, innebärande bl.a. att det på sikt inte kommer att finnas några balanser att hantera. Under budgetåret 2007 inflöt tkr ( tkr föregående år). Detta innebär en ökning med 38 procent. Under år 2007 startades (5 794) regressärenden, medan (844) avslutades. Vid utgången av budgetåret 2007 fanns (13 994) aktiva regressärenden registrerade i databasen Belopp (Tkr) Redovisning av inkomna medel / /96 (18 mån)

9 BROTTSOfferfonden Verksamhetsgren Kostnader Övr. intäkter Brottsofferfonden tkr tkr Inkomna och beviljade ansökningar Under verksamhetsåret inkom 408 ansökningar avseende projekt med ett sammanlagt sökt belopp om cirka 83 miljoner kr. Därutöver inkom 172 ansökningar avseende olika typer av verksamhetsstöd. Antalet inkomna ansökningar ökade något under året. INKOMNA OCH BEVILJADE ANSÖKNINGAR Projekt År Inkomna Beviljade Summa ansökningar ansökningar beviljat (kr) INKOMNA OCH BEVILJADE ANSÖKNINGAR Verksamhetsstöd År Inkomna Beviljade Summa ansökningar ansökningar beviljat (kr) Indelningen av projekt i olika kategorier följer förordningen (1994:426) om brottsofferfond. Denna indelning är inte helt oproblematisk. Exempelvis förekommer i många projekt inslag av såväl utbildning som informationsåtgärder. Projekten är indelade i den kategori som passar det huvudsakliga syftet med projektet. Av verksamhetsstödet avser kr stöd till Brottsofferjourernas Riksförbund för verksamhetsåret De lokala brottsofferjourer som ansökte om stöd för 2008, 100 stycken, beviljades kr vardera i verksamhetsstöd. De ideella föreningar som bedriver vittnesstödsverksamhet, 57 stycken, beviljades efter ansökan ett vittnesstödsbidrag. Sammanlagt fördelades kr i vittnesstödsbidrag. En förteckning över de lokala föreningar som beviljades verksamhetsstöd eller vittnesstödsbidrag finns tillgänglig på Brottsoffermyndigheten. Sammanlagt fördelades kr under verksamhetsåret. Fondens intäkter genom avgifter uppgick till kr. FÖRDELNING AV MEDEL SORTERADE EFTER HUVUDMAN FÖRDELNING AV MEDEL % 13% 37% 49% 30% 7% 16% 37% 10% Huvudman Antal beviljade Summa beviljat (kr) ansökningar Ideella organisationer Forskning Typ av verksamhet Antal bevilj. ansökningar Summa beviljat (kr) Offentlig Forskning Privat Försöks- och utvecklingsverksamhet Information Utbildning Verksamhetsstöd Av bilaga 2 framgår hur Brottsofferfondens medel fördelades under året.

10 Fördelning av medel inom prioriterat område Under verksamhetsåret ålades Brottsofferfonden att prioritera projekt där samverkan ingår som en viktig del. Många av de projekt som har beviljats medel under året innehåller inslag av samverkan. Exempelvis samverkar ideella organisationer vid utbildning av stödpersoner. I flera fall samverkar myndigheter med ideella organisationer vid utbildningsinsatser. Mellan myndigheter förekommer samverkan som rör konkreta insatser för brottsoffer, t.ex. stödcentrum för unga brottsoffer och s.k. barnahus. Uppföljning och utveckling De medel som beviljas från Brottsofferfonden disponeras i enlighet med Brottsoffermyndighetens allmänna villkor. I vissa fall förekommer även andra villkor som då specificeras i det kontrakt som skrivs med alla bidragstagare. Under året var projekt som beviljades medel i december 2005 och i juni 2006 skyldiga att lämna redovisning till myndigheten. De allra flesta projekten lämnade redovisning. Övriga beviljades förlängd projekttid. Det är myndighetens bedömning utifrån de redovisningar som inkommit att de olika projekten genomförts i enlighet med de ansökningar som låg till grund för beslutet om finansiering. Under året utarbetade Brottsoffermyndigheten tillsammans med Rådet för Brottsofferfonden nya ansökningsformulär och nya riktlinjer för ansökan om medel från fonden. Det är numera möjligt att ladda ner ansökningsformulär via myndighetens hemsida. Rådet beslutade även om nya arbetsformer för beredning, handläggning och bedömning av ansökningar. Besök med syfte att såväl genomföra revision som diskutera löpande projekt gjordes hos Brottsofferjourernas Riksförbund. Därutöver genomfördes besök hos ett flertal verksamheter. Vid besöken diskuterades bland annat pågående och nyligen avslutade projekt och de resultat som uppnåtts. Genom myndighetens vittnesstödsprojekt finns dessutom ett nära samarbete med många av de lokala brottsofferjourerna. Personal från Brottsoffermyndigheten deltog eller medverkade som föreläsare i ett flertal arrangemang som finansieras av Brottsofferfonden eller där fondfinansierade projekt presenterades. Brottsoffermyndigheten sprider resultat som uppnåtts i avslutade projekt vid seminarier och temadagar. Många forskare och projektledare, som beviljats medel från Brottsofferfonden, föreläste på arrangemang under året. Några forskare redogjorde för sina forskningsresultat inom ramen för myndighetens personalutbildning. Flera forskare och projektledare bidrog även med texter till Brottsoffermyndighetens nyhetsbrev. Stimulansåtgärder Brottsoffermyndigheten genomförde under året informationsinsatser för att stimulera till ansökningar till Brottsofferfonden. Insatserna riktades till de lokala brottsoffer- och kvinnojourerna, invandrarföreningar och till RFSL:s medlemsföreningar. Särskilda informationsinsatser riktades till universitet och högskolor, liksom till myndigheter inom rättsväsendet och andra offentliga verksamheter som länsstyrelser och stödcentra för unga brottsoffer. Myndigheten arrangerade även under året en informationsträff för ideella organisationers olika riksförbund. Myndigheten informerade dessutom i många olika sammanhang om möjligheten till finansiering av projekt. På Brottsoffermyndighetens hemsida presenterades under året en idébank för brottsofferinriktade projekt. Syftet är att uppmärksamma projekt som Brottsofferfonden har finansierat, visa bredden på det brottsofferarbete som bedrivs i landet och inspirera till nya projekt. I syfte att intressera studenter för brottsofferfrågor och för att locka till forskning har Brottsoffermyndigheten en uppsatstävling, Brottsoffer i fokus. Uppsatserna ska vara på lägst C-nivå. Under året avslutades den sjunde omgången av uppsatstävlingen som lockade 51 deltagare. Brottsoffermyndigheten delar varje år ut en utmärkelse avseende brottsofferarbete. För år 2006 tilldelades Ann Hellströmer, socionom och initiativtagare till stödcentra

11 för unga brottsoffer, utmärkelsen för att hon med sin alldeles egna kombination av energi, nyfikenhet och professionalism skapat fungerande redskap för unga brottsoffer att bearbeta sina upplevelser. Ann Hellströmer tog emot utmärkelsen på Internationella brottsofferdagen b r o t t s o f f e r m y n d i g h e t e n s n a t i o n e l l a p e d a g o g i s k a p r i s brottsoffermyndighetens nationella pedagogiska pris 2007 har tilldelats Carl Göran Svedin Carl Göran Svedin har på ett tydligt sätt introducerat och synliggjort ett brottsofferperspektiv inom såväl undervisning som forskning Generaldirektör Brottsoffermyndigheten umeå den 2 juni 2007 BEDÖMNING Intäkterna till Brottsofferfonden ökar stadigt och fonden får allt större betydelse när det gäller finansiering av viktimologisk forskning och brottsofferarbete. Antalet ansökningar har ökat något jämfört med föregående år. Detta trots att ideella organisationer och offentliga verksamheter som arbetar med frågor som rör våld mot kvinnor under året hade möjlighet att ansöka om andra medel som regeringen särskilt avsatt för sådana projekt. Brottsoffermyndigheten har under året utvecklat nya former för att informera om möjligheten att ansöka om medel från Brottsofferfonden och underlätta sådana ansökningar. Det har gjort att delvis nya aktörer har valt att ansöka om medel till brottsofferinriktade projekt. Brottsoffermyndigheten delade även ut ett nationellt pedagogiskt pris. Priset tilldelades Carl Göran Svedin, professor i barn- och ungdomspsykiatri vid Hälsouniversitetet i Linköping, som i sin undervisning och forskning på ett särskilt tydligt sätt har introducerat och synliggjort ett brottsofferperspektiv. Viktimologisk forskning Hösten 2007 arrangerade Brottsoffermyndigheten en viktimologisk forskarkonferens som samlade ett sextiotal aktiva forskare. Under konferensen presenterade många av deltagarna sina projekt i seminarieform. De många presentationerna gav en god översikt av den viktimologiska forskningen i Sverige och gav även en möjlighet att samlat följa upp fondfinansierade projekt. Brottsofferfonden har med anledning av det viktimologiska forskningsprogrammet tidigare avsatt medel för att stimulera sådan forskning. Under året fick professor Christian Diesen, juridiska institutionen vid Stockholms universitet, och docent Frank Lindblad, Institutet för Psykosocial Medicin, 2,5 mkr för att avsluta det fyraåriga forskningsprojektet Rättssystemets hantering av våld/ övergrepp mot barn och kvinnor. Brottsoffermyndigheten finansierar en tvåårig s.k. postdoc-tjänst vid Juridiska institutionen, Umeå universitet. Under verksamhetsåret har 0,6 mkr utbetalats för detta ändamål. RÅDET FÖR BROTTSOFFERFONDEN Margareta Bergström Brottsoffermyndighetens generaldirektör (ordf.) Jan Andersson Brottsförebyggande rådets generaldirektör Tommy Andersson docent, Institutionen för socialt arbete, Umeå universitet Pär Anders Granhag professor, Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet Gun Heimer professor, Nationellt centrum för kvinnofrid, Uppsala Margareta Hydén professor, Tema Barn, Linköpings universitet Håkan Hydén professor, Sociologiska institutionen, Lunds universitet Marie Torstensson Levander professor, Hälsa och samhälle, Malmö högskola 0

12 KUNSKAPSCENTRUM Verksamhetsgren Kostnader Övr. intäkter Kunskapscentrum tkr tkr Målet för Brottsoffermyndighetens kunskapscentrum är att verka för ökad kunskap och samverkan i brottsofferfrågor. Myndighetens informationsarbete syftar till att nå så många enskilda brottsoffer som möjligt och att öka brottsofferkompetensen inom de samhällsorgan och ideella organisationer som har kontakt med brottsoffer. Myndighetens ambition är också att utveckla och initiera samverkan. Viktiga teman för året har varit barns och ungdomars utsatthet, offer för hatbrott, hedersrelaterat våld och förtryck, prostitution och trafficking liksom det offentligas ansvar och möjligheter. Brottsoffermyndighetens utåtriktade verksamhet bygger på lokal, regional och nationell samverkan avseende brottsofferfrågor. Myndigheten har under verksamhetsåret varit representerad i ett flertal referens- och arbetsgrupper, bl.a. nationell myndighetssamverkan för kvinnofrid och Barnombudsmannens myndighetsnätverk. Myndigheten har också varit samrådspart till andra myndigheter om t.ex. barnahus och medling. Ett stort antal studiebesök har tagits emot under året. Bland dessa märks olika studentgrupper och personer som i sitt yrke kommer i kontakt med brottsoffer, t.ex. polisens brottsoffersamordnare. Information Om brottsoffers rättigheter, särskilt till brottsskadeersättning Den primära målsättningen är att var och en som utsatts för brott ska få information om rätten till brottsskadeersättning på ett tydligt och lättbegripligt sätt. Brottsoffermyndigheten har tagit fram informationsmaterial som särskilt riktar sig till barn och unga, där det beskrivs hur det kan kännas att vara utsatt för brott och visas på möjligheter till stöd och hjälp. En del av myndighetens skriftliga information kan erbjudas på elva olika språk. Brottsoffermyndighetens informationsmaterial sprids genom ett samarbete med framför allt polis, åklagare, domstolar och de ideella brottsofferorganisationerna samt numera även genom delar av socialtjänsten och hälso- och sjukvården. Viktiga informationskanaler är hemsidan, Brottsofferportalen, nyhetsbrev, referatsamlingen och servicetelefonen. Om Brottsofferfonden Information om Brottsofferfonden sprids alltid i samband med Brottsoffermyndighetens olika arrangemang och vid medverkan i utbildningar. Flera forskare och projektledare med medel från fonden har anlitats som föreläsare vid myndighetens arrangemang. Bibliotek Biblioteket rymmer en växande samling av svenska, nordiska och engelskspråkiga böcker och tidskrifter med tydlig viktimologisk inriktning. Här finns också en stor mängd examensarbeten inom olika discipliner med det gemensamt att de sätter brottsoffer i fokus. Biblioteket används främst av myndighetens personal, men viss service erbjuds även till studenter, forskare, yrkesverksamma inom rättsväsendet samt ideellt engagerade. Hemsida Med ny design och ökad användarvänlighet har myndighetens hemsida blivit mer lättillgänglig, informativ och interaktiv än tidigare. Antalet besökare ökade märkbart under året. Via hemsidan kan man läsa och skriva ut samtliga broschyrer och foldrar på flera språk, böcker, rapporter, program och dokumentation från utåtriktade arrangemang, etc. Blanketterna för ansökan om brottsskadeersättning och medel från Brottsofferfonden kan man numera fylla i direkt på dataskärmen, men de måste fortfarande skrivas ut och undertecknas innan de skickas in till myndigheten. Arrangemang och utbildningar Brottsoffermyndigheten har under året arrangerat 15 större utbildningstillfällen. För flertalet av dessa har myndigheten visserligen haft huvudansvaret, men antalet samarrangemang har ökat. Bland medarrangörerna finns bl.a. olika utvecklingscentra inom Åklagarmyndigheten, Tryggare och mänskligare Göteborg och Umeå universitet. Arrangemangen har nästan alltid varit fullsatta. Detta gällde bl.a. för det traditionella arrangemanget på Internationella brottsofferdagen i Stockholm och en temadag i Göteborg om offer för brott med homofobiska och främlingsfientliga motiv. Andra exempel på större arrangemang är temadagen Våldets offer vems ansvar? i Umeå och halvdagsföreläsningar i Göteborg 11

13 och Malmö om bl.a. ökad säkerhet för hotade vittnen och brottsoffer, rättens hantering av sexualbrotten och barnperspektiv i rättsväsendet. Myndigheten arrangerade dessutom ett tvådagarsseminarium om hedersrelaterat våld i samarbete med Länsstyrelsen Östergötland. Totalt nådde Brottsoffermyndigheten via dessa arrangemang cirka personer. De primära målgrupperna för Brottsoffermyndighetens arrangemang är yrkesverksamma personer inom rättsväsendet, socialtjänsten, hälso- och sjukvården och högskolestuderande inom dessa fält samt ideellt arbetande inom brottsofferorganisationer. Arrangemangen har ett allt högre deltagande av de professionella inom rättsväsendet och avser allt oftare fortbildning för mindre och specialiserade grupper. Brottsoffermyndighetens personal efterfrågas till utbildningar som andra arrangerar och deltog under året i 45 externa utbildningsinsatser för sammanlagt cirka personer, bl.a. vid grund- och vidareutbildning av poliser och jurister, fortbildningar för anställda inom socialtjänsten, bl.a. om barn som brottsoffer samt om s.k. hedersrelaterat våld och brottsofferjourernas, kvinnojourernas och andra ideella organisationers arrangemang, ofta om barn som bevittnat våld eller själva varit utsatta för fysiskt eller sexuellt våld. Brottsoffermyndigheten fanns även representerad med monter vid Skolforum i Stockholm Forum för mänskliga rättigheter i Stockholm Samverkan Bättre ut (en mässa för personal inom Kriminalvården) och arbetsmarknadsdagar på universitet. Regeringsuppdrag REGERINGSUPPDRAG Ett nationellt samordningsprogram för brottsofferfrågor Brottsoffermyndigheten fick år 2006 ett uppdrag av regeringen att ta fram ett nationellt samordningsprogram för brottsofferfrågor. Syftet var att föreslå hur samordningen av brottsofferfrågor bör bedrivas på lokal och central nivå. Uppdraget genomfördes i samverkan med andra berörda aktörer som Rikspolisstyrelsen, Domstolsverket, Åklagarmyndigheten, Socialstyrelsen och Brottsförebyggande rådet och avrapporterades den 1 juni Brottsofferportalen Brottsoffermyndigheten fick i regleringsbrevet för år 2006 i uppdrag att upprätta en brottsofferportal där brottsoffer enkelt ska kunna få tydlig information om sina rättigheter och möjligheter till hjälp och stöd samt annan relevant information. Portalen lanserades i maj 2007 och har fått ett positivt mottagande att döma av besökssiffror och kommentarer från användare och myndighetens samarbetspartners. Portalen togs fram i samarbete med övriga aktörer inom rättsväsendet och de ideella organisationerna på brottsofferområdet. Brottsoffermyndigheten lyckades genomföra uppdraget att förbereda, utarbeta och lansera Brottsofferportalen trots begränsade ekonomiska resurser, men saknade medel till en större marknadsföringsinsats. Därför återstår ännu mycket arbete för att kunna göra portalen allmänt känd. Vittnesstöd Den kartläggning av vittnesstödsverksamheten som genomfördes hösten 2007 visade att verksamheten fortsätter att fungera väl på de allra flesta orter. Vittnesstödsuppdraget genomförs i nära samarbete med Domstolsverket och de ideella organisationer som i praktiken svarar för vittnesstödsverksamheten. Brottsoffermyndigheten stödjer de lokala verksamheterna med såväl grundsom vidareutbildningar. Dessutom har myndigheten i likhet med tidigare år anordnat en temadag för landets samtliga vittnesstödssamordnare. 12

14 Utbildningsprogram för förbättrat bemötande av sexualbrottsoffer Under våren 2007 fick Brottsoffermyndigheten regeringens uppdrag att utforma ett utbildningsprogram för personal inom polisen, domstolarna och Åklagarmyndigheten. Syftet med programmet ska vara att öka kunskapen om sexualbrottsoffer och förbättra bemötandet av dessa brottsoffer i samband med polisanmälan, förundersökning och rättegång. Myndigheten utformar programmet i samråd med representanter för Rikspolisstyrelsen, Åklagarmyndigheten, Domstolsverket och Nationellt centrum för kvinnofrid. Uppdraget ska vara redovisat och slutfört senast den 1 oktober PRoJEKT Hedersrelaterat förtryck och våld Brottsoffermyndigheten och Länsstyrelsen Östergötland arrangerade inom ramen för ett gemensamt projekt angående hedersrelaterat förtryck och våld en tvådagarskonferens våren 2007 för 150 deltagare för att sprida kompetens och erfarenheter samt för att skapa nätverk på nationell och regional nivå. Hatbrott Myndigheten initierade under år 2006 ett projekt med syfte att inventera kunskapen om hatbrott i Sverige. Resultatet av kunskapsinventeringen sammanställdes i en rapport som publicerades under våren Forskning, ideell verksamhet och rättsväsendets insatser kartlades och ett antal förslag för att förbättra situationen för offer för hatbrott presenterades. Rapporten skickades till polisens brottsoffersamordnare och hatbrottsansvariga åklagare, berörda ideella organisationer samt till dem som medverkat i kunskapsinventeringen. Den finns även tillgänglig på Brottsoffermyndighetens hemsida. Rättegångsskola Under året har rättegångsskola hållits vid tingsrätterna i Borås, Malmö och Umeå. Till dessa tillfällen har målsägande som blivit kallade till rättegång bjudits in och fått lyssna till föreläsningar om rättsprocessen och reaktioner på brottsutsatthet samt göra en rundvandring i tingsrätten. Hösten 2007 inleddes arbetet med att ta fram en databaserad rättegångsskola. Den kommer att likna den traditionella men informationen kommer att förmedlas via Internet genom text, berättarröst, filmer, bilder och animationer. Informationen kommer att vara tillgänglig dygnet runt för alla som har tillgång till en dator med Internetuppkoppling. Rättegångsskolan riktar sig främst till brottsoffer men även vittnen och tilltalade kommer att ha god hjälp av informationen. Under våren 2008 kommer rättegångsskolan att publiceras på Brottsofferportalen. En av Brottsoffermyndighetens medarbetare medverkade under året som expert i en arbetsgrupp om medling på olika områden i rättsväsendet tillsatt av Europarådets kommission för effektiv rättsskipning. Gruppen hade till uppgift att bedöma vilken påverkan Europarådets rekommendationer avseende medling haft i medlemsstaterna och att utarbeta förslag till riktlinjer eller andra åtgärder för att en effektiv implementering av de exis- Rättegången en introduktion Med erfarenheter från projektet med rättegångsskolan har Brottsoffermyndigheten sammanställt ett utbildningsmaterial kring rättegångsprocessen. Undervisningsmaterialet är tänkt att användas på högstadiet och gymnasiet och vänder sig i första hand till lärare och andra som möter ungdomar, men det kan även vara användbart inom t.ex. ideella organisationer. Utbildningsmaterialet består av en film som skildrar ett misshandelsmål i en tingsrätt, en bok, lärarhandledning med lektionsplanering, informationsmaterial och kopieringsunderlag. INTERNATIoNELLT SAMARBETE Brottsoffermyndigheten medverkade i augusti 2007 på ett internationellt seminarium, Compensating Detriment, i Riga. Vid konferensen, som behandlade olika former av ersättning och rättsligt bistånd till brottsoffer, bidrog myndigheten med en föreläsning om det svenska ersättningssystemet.

15 terande rekommendationerna. En annan medarbetare medverkade som expert i en arbetsgrupp om insatser för brottsoffer, tillsatt av Europarådets kommitté för rättsligt samarbete. Gruppen hade som uppgift att analysera lagstiftningen och de olika ländernas insatser för brottsoffer i samband med civilrättsliga och förvaltningsrättsliga förfaranden och identifiera insatser som fungerar särskilt bra. Brottsoffermyndigheten var representerad vid ett möte på United Nations Office for Drugs and Crime i Wien, som anordnats med anledning av de år 2005 antagna riktlinjerna för barn som är brottsoffer och vittnen. Likaså var Brottsoffermyndigheten representerad vid European Forum for Victim Services möte i Ungern. Myndigheten har tagit emot studiebesök från Intervict i Holland och en japansk delegation med forskare i brottsofferfrågor. Brottsoffermyndigheten medverkade under året i en konferens arrangerad av European Regional Conference on Child Abuse and Neglect och i en EU-konferens i Lissabon om brottsförebyggande arbete avseende våld i nära relationer. Myndigheten bidrog med sessioner på The Stockholm Criminology Symposium. BEDÖMNING Utbildningsinsatserna, utöver dem inom vittnesstödsverksamheten och rättegångskolan, har direkt nått omkring personer, främst aktiva inom yrken med ansvar för brottsoffer eller ideellt engagerade. Tendensen är att fler önskar mer avancerad utbildning och samverkan kring utbildningsinsatser. De utbildningar som Brottsoffermyndigheten erbjudit har ofta fungerat som avstamp för fortsatta utbildningsinsatser på de egna arbetsplatserna och varit en del i nätverksbyggen kring brottsofferfrågor. Då fler har nåtts av mer avancerad fortbildning, som omfattat en heldag eller mera, är det sannolikt att utbildningsinsatserna lett till en ökad brottsofferkompetens. Brottsoffermyndighetens informationssatsningar har breddat och fördjupat kunskaperna om brottsoffers rättigheter inklusive rätten till brottsskadeersättning. Samtidigt finns det fortfarande vissa luckor vad gäller brottsofferkompetens hos yrkesverksamma liksom tecken på att inte alla brottsoffer nås av information om regelverket kring brottsskadeersättningen. Detta kommer bl.a. till uttryck genom för sent inkomna ansökningar om brottsskadeersättning och i olika kontakter med såväl brottsoffer som professionella. Informationen har även gett en ökad medvetenhet om Brottsofferfonden och de många projekt av varierande slag som fondens medel bidragit till att förverkliga. Brottsoffermyndighetens samtliga utåtriktade arrangemang har varit mycket välbesökta, uppskattade i utvärderingar och väl belysta medialt, exempelvis genom utsändning i SVT 24. Myndigheten medverkar med artiklar i flera av de ideella brottsofferorganisationernas tidningar. Dessutom kontaktas Brottsoffermyndigheten dagligen av journalister. Brottsoffermyndighetens olika uppdrag och projekt har uppmärksammats i många sammanhang. De olika insatserna bidrar till att brottsoffer uppmärksammas och att de får allt större tillgång till information om sina rättigheter, om hur rättsprocessen går till och om möjligheter till stöd och hjälp. Sammantaget har Brottsoffermyndighetens insatser med information och kunskapsspridning gagnat ett ökat antal enskilda brottsoffer och bidragit till en skärpt uppmärksamhet på brottsofferfrågor för särskilt sårbara grupper, och då i synnerhet barn och unga. Det är också Brottsoffermyndighetens bedömning att informationsoch utbildningssatsningarna har bidragit till att öka brottsofferkompetensen på många samhälleliga arenor. Myndigheten som sådan och dess arbete har dessutom rönt uppmärksamhet i de internationella sammanhang där den presenterats. 14

16 ÅTERRAPPORTERING Erfarenheter från hanteringen av brottsskadeersättning till barn som bevittnat våld i enlighet med 4 a brottsskadelagen Den 15 november 2006 trädde förändringar i brottsskadelagen ikraft som reglerar ett barns rätt till brottsskadeersättning när det har bevittnat ett brott som varit ägnat att skada tryggheten och tilliten hos barnet i dess förhållande till en närstående person. Bestämmelser finns i 1, 4 a och 5. Verksamhetsåret 2007 blev alltså det första hela år då reglerna tillämpades. Eftersom reglerna lämnar ett stort utrymme för tolkningar och skönsmässiga bedömningar har Brottsoffermyndigheten inledningsvis hänskjutit prövningen av ansökningsärendena till Nämnden för brottsskadeersättning. Vid ett sammanträde den 28 maj 2007 drog nämnden upp riktlinjerna för hanteringen i stort och därefter har den återkommit med bedömningar i ytterligare några uppkomna tillämpningsfrågor. Under året har 235 ansökningar inkommit. 187 st har prövats och av dessa har 76 st avslagits efter prövning i sak och 31 st har avvisats på formella grunder. Resterande 80 ansökningar har bifallits med en total ersättning på kr. De enskilda ersättningarna har legat mellan kr och kr. Den genomsnittliga ersättningen per bifallen ansökan är kr. Varken Brottsoffermyndighetens ärendehanteringssystem eller statistikprogram möjliggör en redovisning uppdelad på kön. Lagstiftarens skattning av hur många barn som kunde antas beviljas ersättning årligen (100 barn) hamnade inte så långt från det verkliga antalet (80 barn). Likaså har det verkliga utfallet när det gäller den genomsnitt- liga ersättningen blivit lägre än vad som förutspåddes i propositionen. Kostnadsökningen vad gäller brottsskadeersättningen har därmed inte blivit så hög som förväntats. Det är emellertid tveksamt om lagstiftaren hade räknat med den relativt höga frekvensen av icke bifallna ansökningar. Myndighetens bedömning är att denna till en viss del beror på att de förhoppningar om polisutredningarnas kvalitet, som uttalades i propositionen 2005/06:166 sid 26, inte har uppfyllts. Erfarenheterna av drygt ett års hantering av brottsskadeersättning till barn som har bevittnat ett brott som varit ägnat att skada tryggheten och tilliten hos barnet i dess förhållande till en närstående person har sammanfattningsvis inte föranlett Brottsoffermyndigheten att frångå sin grundinställning att en kriminalisering av beteendet ifråga är att föredra. Några av de fördelar en kriminalisering skulle medföra kan listas sålunda: Polisens förundersökning skulle bli mer noggrann i det här avseendet. Barnet skulle få rätt till målsägandebiträde eller särskild företrädare, som också skulle driva skadeståndstalan mot gärningsmannen. Barnet skulle som målsägande få möjlighet att höras i rätten alternativt få videouppspelning på sina utsagor. Rätten till skadestånd blir klar vilket också leder till möjlighet till brottsskadeersättning om gärningsmannen inte kan betala. Staten får regressrätt gentemot gärningsmannen denne kommer inte undan sitt skadeståndsansvar. Norm- och attitydskapande följer oftast i spåren av en kriminalisering jämför kriminaliseringen av barnaga och sexköp. 15

17 ORGANISATIONSSTYRNING Återrapporteringskrav Regeringen har i regleringsbrevet uppställt som återrapporteringskrav att myndigheten ska redovisa vilka åtgärder som vidtagits för att öka andelen anställda med utländsk bakgrund, säkerställa att det inom myndigheten finns kunskap för att förebygga och motverka att diskriminering förekommer i verksamheten, främja en jämnare könsfördelning vid myndigheten samt främja en god arbetsmiljö och öka hälsan. Allmänt om personalen Brottsoffermyndighetens främsta resurs är den samlade kunskapen och kompetensen hos personalen. Myndighetens organisation präglas av en hög kunskapsnivå med mycket kompetenta medarbetare på alla nivåer. Andelen akademiker på myndigheten är hög, 82 procent av personalstyrkan. Av dessa är majoriteten jurister som arbetar med att handlägga ärenden om brottsskadeersättning. EA-enheten bemannas bl.a. av civilekonomer med inriktning mot redovisning och offentlig förvaltning. Informationsverksamheten sköts till största delen av jurister. Arbetet med Brottsofferfonden utförs även det av jurister. KORTFAKTA PERSONAL Årsarbetskrafter 60 st Kvinnor 75 % Män 25 % Genomsnittsålder 33 år Andel akademiker 82 % Kompetensutveckling och utbildning Myndigheten erbjuder personalen såväl interna som externa kompetenshöjande utbildningar. De interna kurserna syftar främst till att ge personalen direkt riktade kunskaper i specifika ämnen. Dessa syftar till att ge personalen mer allmänna kunskaper i brottsofferfrågor, information om ny forskning på relevanta områden samt möjlighet till att skapa nya kontaktnät. Utbildningarna har som mål både att höja den allmänna kompetensen hos personalen och att tjäna som en uppmuntran för de enskilda individerna att utveckla sin kompetens så att de kan utgöra en bas för framtida chefsrekrytering inom myndigheten. Utbildningsinsatserna har även till syfte att säkerställa att det inom myndigheten finns kunskap för att förebygga och motverka att diskriminering förekommer bland personalen. Dessa frågor behandlas också i den under verksamhetsåret antagna antidiskrimineringsstrategin. Antalet utbildningsdagar under år 2007 var i genomsnitt 3,7 per anställd. Några insatser kan nämnas här: Föreläsningar om att bemöta människor i kris. Föreläsning om brottsoffer i Japan Föreläsning om brottslig verksamhet på Internet Jämställdhetsfrågor Brottsoffermyndigheten tillämpar individuell lönesättning enligt principer som har dokumenterats i en lönepolicy. På myndigheten har inte upptäckts några tecken på könsrelaterade löneskillnader. Fördelningen antal män/kvinnor visar på en viss överrepresentation för kvinnor på alla nivåer. Inga behov av särskilda åtgärder för att åstadkomma jämställdhet mellan kvinnor och män har bedömts föreligga vid myndigheten. Hos Brottsoffermyndigheten finns en klar dominans av kvinnlig arbetskraft. En viss minskning av denna dominans kan konstateras även för år 2007, men myndighetens mål att i högre grad jämna ut denna könsfördelning har inte uppnåtts. En förklaring till den ojämna könsfördelningen kan vara att kvinnliga jurister vanligare än manliga söker anställning inom den offentliga sektorn, att arbetsuppgifterna hos myndigheten till stora delar kan hänföras till humanjuridiken, vilken av tradition anses tilltala kvinnor i högre utsträckning än män, samt att andelen kvinnor dominerar juristutbildningen. Brottsoffermyndigheten beaktar målet med en jämnare könsfördelning vid nyrekrytering av personal. Sjukfrånvaro och arbetsmiljö Sjukfrånvaron bland myndighetens personal är mycket låg, 2,11%. Därutöver har myndigheten ett fall med tidsbegränsad sjukersättning. Myndigheten arbetar aktivt med att förhindra ohälsa på grund av arbetet och ser därför till att kontorsmiljön är individuellt ergonomiskt 16

18 anpassad för de anställda. I detta syfte har förutom en mängd höj - och sänkbara skrivbord även ett antal nya individuellt utprovade kontorsstolar införskaffats. Rumstemperatur och ljusmiljön har även den individuellt anpassats där så är möjligt. Myndigheten har dessutom återkommande besök av en ergonom som instruerar de anställda i hur de ska sitta för att undgå framtida belastningsbesvär. Alla anställda erbjuds regelbunden massagebehandling till ett subventionerat pris. Myndighetens ambition är att öka hälsan hos personalen. De anställda uppmuntras att motionera på fritiden och myndigheten subventionerar därför flera fritidsaktiviteter. Myndighetens friskvårdspolicy ger samtliga anställda möjlighet till en planerad motionstimme i veckan på arbetstid. Samtliga medarbetare har under året erbjudits eller haft medarbetarsamtal. Total sjukfrånvaro Sjukfrånvaro kvinnor Sjukfrånvaro män 2,11% 2,52% 1,01% Åldersstruktur Av Brottsoffermyndighetens anställda är 30% yngre än 30 år, 60% mellan 30 och 49 år samt 10% av medarbetarna 50 år eller äldre. Medelåldern är förhållandevis låg, 33 år, vilken är två år lägre än föregående år. Etnisk och kulturell mångfald Brottsoffermyndighetens målsättning är att öka andelen medarbetare med annan etnisk och kulturell bakgrund än den svenska, vilket även skett under år En hel del återstår dock att göra innan myndigheten är nöjd med situationen på detta område. Den viktigaste orsaken till denna är att det så gott som uteslutande är personer utan sådan bakgrund som söker anställning hos myndigheten. I samband med rekryteringar har dock myndigheten en särskild uppmärksamhet på denna fråga. Den under verksamhetsåret antagna antidiskrimineringsstrategin behandlar bl.a. frågor gällande etnisk och kulturell mångfald. En stunds avkoppling under personaldagen vid Vindelälven stärker samhörigheten Att rekrytera och behålla marknadsutsatt personal Brottsoffermyndigheten upplever inget problem med att rekrytera ny personal. Vid samtliga annonseringstillfällen har ett flertal kvalificerade sökande visat intresse för myndigheten. Den personalomsättning som finns förklaras i huvudsak av att unga jurister, efter ett par år på sitt första arbete, nu gått vidare i karriären. Trots personalomsättningen och de problem det medför att skola in ny personal, har myndigheten ändå nått verksamhetsmålen för år Eftersom myndigheten är relativt liten är det svårt att erbjuda de anställda en karriär inom myndigheten. Myndigheten erbjuder däremot de anställda att i hög utsträckning vidga sina arbetsområden genom att exempelvis delta i myndighetens utåtriktade verksamheter. Möjligheten att delta i de projekt som myndigheten driver är också stor för de anställda. Därutöver har myndigheten inrättat ett individuellt utvecklingsprogram inom ramen för arbetsgivarsamverkan med bland andra Åklagarmyndigheten. 17

19 BEDÖMNING Målen inom det personalpolitiska området, som uppställdes i 2006 års redovisning av kompetensförsörjning, är i stort uppnådda. Personalen erbjuds och genomgår utbildningar som ger en god kunskapsgrund vad gäller såväl allmänna frågor som särskilda sakområden, exempelvis diskriminering, arbetsmiljö och god hälsa. Utbildningarna tjänar som medel för förebyggande och motverkande av att diskriminering förekommer i verksamheten. Inga jämställdhetsproblem föreligger vid myndigheten. Myndigheten upplever att den är eftertraktad som arbetsplats och ser därför inga problem i samband med rekryteringar och kommande generationsväxlingar. Personalens låga medelålder kräver en beredskap för myndigheten att ersätta föräldralediga medarbetare. Den ojämna könsfördelningen är föremål för särskild hänsyn men har under år 2007 förbättrats. I ett längre perspektiv är målet en ännu bättre balans mellan könen. Den redovisade sjukfrånvaron är inte arbetsrelaterad och av den anledningen planeras inga ytterligare åtgärder för att sänka den redan låga sjukfrånvaron förutom att myndigheten fortsätter sin satsning på förebyggande åtgärder. En hel del återstår dock att göra innan myndigheten är nöjd med situationen när det gäller andelen anställda med utländsk bakgrund. Myndigheten fortsätter att sträva efter en ökad andel genom att ha en särskild uppmärksamhet på denna fråga vid nyrekryteringar. Målen för kompetensförsörjningen åren 2008 respektive Myndigheten ska fortsätta verka för en långsiktig och god personalförsörjning med ändamålsenlig kompetens samt försöka öka den etniska och kulturella mångfalden. En jämnare könsfördelning ska eftersträvas vid rekrytering av nya medarbetare. Myndigheten ska tillgodose behoven av kontinuerlig kompetensutveckling för alla medarbetare och bidra med kunskaper som ger ökad hälsa. Myndigheten vill även arbeta för att utvecklingsinsatserna ska vara individuellt anpassade till individens behov samt genom att utveckla en lärande organisation. 18

20 RESULTATRÄKNING (Belopp i tkr) Not Verksamhetens intäkter Intäkter av anslag Intäkter av avgifter och andra ersättningar Intäkter av bidrag Finansiella intäkter Summa Verksamhetens kostnader Kostnader för personal Kostnader för lokaler Övriga driftkostnader Finansiella kostnader Avskrivningar och nedskrivningar Summa Verksamhetsutfall Transfereringar Medel som erhållits från statsbudgeten för finansiering av bidrag Medel som erhållits från myndigheter för finansiering av bidrag Övriga erhållna medel för finansiering av bidrag Finansiella intäkter Finansiella kostnader Avsättning till/upplösning av fonder m.m. för transfereringsändamål Lämnade bidrag Saldo Årets kapitalförändring