årsredovisning 2011 brottsoffermyndigheten

Transkript

1 Brottsoffermyndigheten årsredovisning 2011 brottsoffermyndigheten 1

2 innehåll Resultatredovisning generaldirektörens kommentar 4 brottsskadeärenden 6 brottsofferfonden 11 kunskapscentrum 14 medarbetare 17 Finansiell redovisning resultaträkning 21 BALANSRÄKNING 22 ANSLAGSREDOVISNING 23 TILLÄGGSUPPLYSNINGAR OCH NOTER 24 SAMMANSTÄLLNING ÖVER VÄSENTLIGA UPPGIFTER 27 Bilaga 1 28 Brottsofferfonden. Resultat- och balansräkning Notbilaga Bilaga 2 30 Fördelning av medel från Brottsofferfonden 2

3 Resultatredovisning 3

4 Generaldirektörens kommentar För Brottsoffermyndigheten har 2011 varit ett år med fortsatt gott resultat. Regeringens och våra egna preciserade mål har alla blivit uppfyllda. Den största verksamhetsgrenen är bestämmande och ut betalning av brottsskadeersättning. Vi kan konstatera att antalet inkomna ansökningar om sådan ersättning sedan många år tillbaka legat stabilt. Det har rört sig om mellan och ärenden per år. Det gångna året stannade antalet på st. Den ständigt ökade och förbättrade information som myndigheten själv och andra, t.ex. fri villiga organisationer och rättsväsendet, har riktat till brotts offer tycks inte resultera i fler ansökningar. Kontakter med de motsvarande ersättningsmyndigheterna i övriga Norden visar att trenden är densamma även hos dem. Den genomsnittliga handläggningstiden för brottsskadeärenden har nu minskat ytterligare och ligger på 41 dagar, mindre än sex veckor, från registrering till expediering. Främst på grund av en temporär nedgång av antalet beslutsfattare i tjänst har antalet avgjorda ärenden minskat med 4,8 %. Det har i sin tur lett till en troligen tillfällig ökning av ärende balansen. Till den särskilda ersättningsformen för barn som bevitt nat våld, som nu funnits i fem år, har antalet inkomna ansökningar ökat från 222 till 237. Antalet bifallna sådana ansökningar har ökat markant, från 118 till 162. Myndigheten har en välgrundad förhoppning om att den positiva trenden kommer att fortsätta tack vare det nyss påbörjade särskilda regeringsuppdraget (Ju2011/9162/KRIM), som gett myndig heten möjlighet att under två år genomföra utbildningsinsatser inom polis- och åklagarväsendet med syftet att barn som bevittnat våld ska uppmärksammas bättre i på gående för undersökningar. I kronor räknat uppgår den sammanlagt utbetalade brottsskadeersättningen till nästan 100 miljoner ( ), en minskning med 10,9 % jämfört med föregående år. Minskningen förklaras delvis med det minskade antalet avgjorda ärenden, men anses också bero på att ärenden med ersättning till följd av mycket allvarlig brottslighet varit färre än tidigare år och att andelen sökande som fått åtminstone någon del av ersättningen från annat håll ökat. Den sammanlagda sär - skilda ersättningen till barn som bevittnat våld har ökat från kr till kr. För första gången har det i år varit möjligt att redovisa brottsskadeersättningens fördelning på olika brottstyper. Redovisningen ger bl.a. vid handen att av den utbetalade ersättningen svarar misshandelsbrotten (inkl. försök till mord eller dråp) mot vuxna för den största andelen, cirka en fjärdedel eller kr. Rån respektive våld mot kvinna i nära relation (inkl. kvinnofridskränkning) svarar också för relativt stora andelar av den totala ersättningen. Intäkterna från dömda gärningsmäns återbetalning (regress) fortsätter att öka trots att det inte längre återstår några äldre fordringar att påbörja bevakning av. En tredjedel av den totalt utbetalda brottsskadeersättningen finansierades genom årets regressintäkter. Regressverksamhetens reglering och många andra frågor kring brottsskadeersättningens lagliga förutsättningar är för närvarande föremål för översyn av Brottsskadelagsutredningen, vars betänkande kommer att lämnas under våren. Vi ser med stor förväntan fram emot betänkandet och dess mottagande. Innehållet kommer säkert att påverka den fortsatta handläggningen av brottsskadeärenden på ett ingripande sätt. Brottsofferfonden har fortsatt en stor betydelse både när det gäller finansieringen av viktimologisk forskning och de ideella organisationernas verksamhet. Intäkterna till fonden har minskat något (3,2 %). Arbetssättet för fonden har moder niserats och effektiviserats genom den nyinförda möjligheten att söka elektroniskt och granska inkomna ansökningar digitalt. En relativt stor andel av fondens medel går till brottsofferjourernas verksamhet, som vänder sig till alla kategorier av 4

5 brottsoffer. Den utvidgade vittnesstödsverksamheten, som regeringen gett myndigheten och Domstolsverket, i samråd med Brottsofferjourernas Riksförbund, i uppdrag att verka för, utförs till den allra största delen av lokala brottsofferjourer. Verksamheten är omfattande och ganska resurs krävande, varför den är beroende av finansiellt stöd för att kunna genomföras effektivt och med god kvalitet. Sedan några år är Brottsofferfonden en betydelsefull finansiär av vittnesstödsverksamheten, särskilt när det gäller vittnesstödssamordningen. Under perioden har myndigheten uppdraget att fördela 42 miljoner kr till forskning m.m. för att öka kunskapen om mäns våld mot kvinnor, inklusive sexuellt våld och andra övergrepp. Under år 2011 har Rådet för Brottsofferfonden fördelat 11,3 miljoner av dessa medel till sju olika projekt. Informationsarbetet på myndighetens kunskapscentrum har intensifierats under året. Föreläsningar, andra utbildningar och studiebesök utgör fortfarande en viktig del, liksom tryckt information. De webbaserade insatserna ökar dock mest. Myndighetens Rättegångsskola vinner fortfarande terräng och har bl.a. inspirerat till ett portugisiskt projekt, finansierat av EU-kommissionen, vilket myndigheten deltar i. I samråd med Rikspolisstyrelsen, Åklagarmyndigheten, Domstolsverket, Sveriges advokatsamfund och Nationellt centrum för kvinnofrid har myndigheten påbörjat ett utbildningsprogram för bättre bemötande av barn och ungdomar som utsatts för sexualbrott. Arbetet grundar sig i ett särskilt regeringsuppdrag och ska vara klart och redovisat sommaren Som kunskapsorganisation är myndigheten helt beroende av medarbetarnas höga kompetens för att uppnå målen för verksamheten. Med ett femtiotal välutbildade kvinnor (77 %) och män (23 %) med en genomsnittligt ålder på 40 år och en mycket låg sjukfrånvaro finns de bästa förutsättningar för ett riktigt lyckat resultat. Även om myndighetens tre verksamhetsgrenar har visat goda resultat återstår mycket att göra innan vi långsiktigt säkrat brottsoffers rättigheter, behov och intressen. För att nå ända fram vill myndigheten fortsätta att vara drivande och stödjande i ett gott samarbete med frivilliga organisationer, rätts - väsendet, hälso- och sjukvården, socialtjänsten och alla andra som be höver medverka för att skadeverkningarna av brott ska komma ner till minsta möjliga nivå. Margareta Bergström generaldirektör 5

6 BROTTSSKADEärenden Verksamhetsgren: Brottsskadeärenden Budgetår Kostnader Intäkter Övriga Totala (tkr) av anslag intäkter intäkter (tkr) (tkr)* (tkr) * Jämförelsevärden för år 2009 har räknats om för att överensstämma med indelningen år 2010 och Målsättningar Brottsoffermyndighetens uppgifter och mål framgår av förordningen (2007:1171) med instruktion för Brottsoffermyndigheten. Vad gäller brottsskadeärenden är myndighetens målsättning att ärendebalansen vid årsskiftet 2011/12 ska vara högst ärenden och att den genomsnittliga handläggningstiden ska vara högst 75 dagar. Säkerhet och kvalitet Höga krav ska kunna ställas på Brottsoffermyndighetens rättstillämpning. De som drabbats av brott ska kunna få den brottsskadeersättning de är lagligen berättigade till, varken mer eller mindre. En sökande som inte är nöjd med ett beslut kan begära omprövning av beslutet. Genom att bevaka utvecklingen av begärda omprövningar får myndigheten en bild av beslutens kvalitet. Kostnadseffektivitet Varje ärende ska handläggas så snabbt och billigt som möjligt utan att avkall ges på kvaliteten. GENOMSNITTLIG KOSTNAD PER BROTTSSKADEÄRENDE* Budgetår Antal Förvaltnings- Kostnad avgjorda kostnad per ärende ärenden (tkr) (kr) Organisation Brottsskadeärendena handläggs i ett rotelsystem, där en rotel utgör en arbetsenhet med tre brottsskadejurister och en beredningsassistent. Ärendets karaktär avgör i vilken sammansättning beslutet ska fattas. De allra flesta ärendena avgörs av en brottsskadejurist. Ärenden gällande större belopp eller av svårare karaktär avgörs av brottsskadechefen eller generaldirektören. Ärenden där huvudfrågan är av principiell karaktär, liksom vissa omprövningsärenden, avgörs av Nämnden för brottsskadeersättning. Denna nämnd består av verksamma domstolsjurister, särskilt sakkunniga samt ledamöter utsedda efter politisk erfarenhet och partitillhörighet. NÄMNDEN FÖR BROTTSSKADEERSÄTTNING under år 2011 Ordförande Ann-Christine Lindeblad, justitieråd Vice ordförande Anders Iacobæus, hovrättspresident Anders Dereborg, chefsrådman Ordinarie ledamöter Mårten Schultz, professor i skadeståndsrätt Karin Nilsson, riksdagsledamot Elisebeht Markström, riksdagsledamot Ersättare Pia Johansson, tingsrättslagman Astrid Eklund, vice överåklagare Urban Bergman, försäkringsjurist Anders Hansson, riksdagsledamot Ronald Krathmann, kommunfullmäktigeledamot *Brottsskadeärendenas svårighetsgrad och därmed handläggningskostnad varierar stort. 6

7 Statistiska uppgifter Inkomna ärenden Antalet inkomna ärenden under perioden var , en minskning med 50 st (0,5 procent). Av dessa avser ersättning för personskada*, medan 580 avser ersättning för sak- eller ren förmögenhetsskada. Fördelat på de två skadetyperna innebär detta en minskning vad avser personskadeärenden* med 106 st (1,0 procent) och vad avser ärenden gällande sak- eller rena förmögenhetsskador en ökning med 56 st (10,7 procent). Statistikuttag avseende inkomna ärenden kan endast göras via ärendehanteringssystemet Diabas, vilket inte rymmer uppgifter om sökandens ålder och kön. Statistikföring av ärendena med avseende på sökandens kön och ålder görs först sedan ärendet avgjorts. Redovisningen av inkomna ärenden kan därför inte delas upp på kön och ålder. Inkomna ärenden Budgetår Antal ärenden Därav därav sak totalt personskada* /förm.skada Avgjorda ärenden Under perioden avgjordes ärenden, en minskning med 535 st (4,8 procent). Antalet avgjorda ärenden gällande personskada* uppgick till 9 943, en minskning med 575 st (5,5 procent). Vad avser ärenden gällande sak- eller ren förmögenhetsskada avgjordes 580 st, en ökning med 40 st (7,4 procent). I 46 procent av ärendena var sökanden en kvinna och i 54 procent av ärendena en man. 19 procent av ärendena avsåg ersättning till ett barn, dvs. en person under 18 år. Av barnen var 47 procent flickor och 53 procent pojkar. Angående könsfördelningen per ersättningskategori kan följande anföras. Vad först gäller ärenden avseende ersättning för sak- och rena förmögenhetsskador stod kvinnor för 50 procent av dessa medan män stod för resterande 50 procent. När det härefter gäller ärenden avseende ersättning för personskador stod kvinnor för 45 procent av dessa medan män stod för resterande 55 procent. Åldersfördelningen per ersättningskategori såg ut som följer: Vad först gäller ärenden avseende ersättning för sakoch rena förmögenhetsskador stod barn för 7 procent av dessa medan vuxna stod för resterande 93 procent. När det härefter gäller ärenden avseende ersättning för person skador stod barn för 20 procent av dessa medan vuxna stod för resterande 80 procent. avgjorda ärenden Budgetår Antal ärenden Därav därav sak totalt personskada* /förm.skada * Till kategorin Personskada hänförs även Europeisk brottsskadeersättning samt Brottsskadeersättning till barn som bevittnat ett brott som varit ägnat att skada barnets trygghet och tillit i förhållande till en närstående person. utbetald brottsskadeersättning Under året utbetalades brottsskadeersättning med sammanlagt tkr. Årets minskning var tkr (10,9 procent). utbetald BROTTSSKADEERSÄTTNING Budgetår TUSEN KRONOR Utgående balanser Under verksamhetsåret har ärendebalansen ökat till st. Av de balanserade ärendena har endast ett inkommit före den 1 januari utgående balanser Budgetår ANTAL ÄRENDEN

8 Handläggningstider Handläggningstiderna, dvs. den tid det tar för ett ärende att registreras, beredas, avgöras och expedieras, har under verksamhetsåret varit kortare än under föregående år. Det tog i genomsnitt 41 dagar, dvs. mindre är sex veckor, för myndigheten att handlägga en ansökan om brottsskadeersättning. Sammantaget hade 96,2 procent av ärendena en handläggningstid på maximalt 120 dagar. Statistikuttag avseende handläggningstider kan endast göras via ärendehanteringssystemet Diabas, vilket inte rymmer uppgifter om sökandens ålder och kön. Redovisningen av han d- läggningstider kan därför inte delas upp på kön och ålder. genomsnittliga handläggningstider Budgetår antal dagar Omprövningsärenden Antalet inkomna omprövningsärenden uppgick till 282 st. Ett sätt att belysa kvaliteten på besluten i brottsskadeärendena kan vara att se till ändringsfrekvensen vid de gjorda omprövningarna. Av de 293 st omprövningar som Brottsoffermyndig heten gjorde under verksamhetsåret resulterade 11 st (3,8 procent av omprövningarna) i att myndigheten ändrade sitt beslut med hänvisning till att den tidigare bedömningen varit felaktig. I 21 st omprövningsärenden (7,2 procent av omprövningarna) ändrades ursprungsbeslutet eftersom det till omprövningen anförts nya omständigheter som visade att den tidigare be dömningen blivit oriktig. I 261 st omprövningsärenden (89,0 procent av omprövningarna) ändrades inte det omprövade beslutet. Denna ändringsanalys ger inte anledning att tro annat än att Brottsoffermyndighetens beslut i brottsskadeärendena fortsätter att hålla en hög kvalitet. Statistikuttag avseende omprövningsärenden kan endast göras via ärendehanteringssystemet Diabas, vilket inte rymmer uppgifter om sökandens ålder och kön. Dessa uppgifter har dock redovisats i samband med statistikföringen av det avgjorda ursprungsärendet, som senare omprövats. OMPRÖVNINGSÄRENDEN andelen bifall i förhållande till avgjorda omprövningsärenden År Antal avgjorda omprövningar Andel ändring % 10,3 8,7 8,3 9,6 11,0 Bedömning Myndighetens målsättningar vad avser ärendebalans och genomsnittlig handläggningstid har uppfyllts. Särskilt positivt är att den genomsnittliga handläggningstiden har blivit en vecka kortare. Under de senaste sju åren har antalet inkomna ansökningar legat mellan och per år, en nivå som alltså varit stabil trots ständiga förbättringar av informationen kring ersättningsformen. Slutsummeringen av årets inkomna ansökningar visar en minskning i förhållande till föregående år med blygsamma 50 st. Förklaringen till att summan utbetald brottsskadeersättning har minskat står i första hand att finna i det förhållandet att antalet avgjorda ärenden gått ner markant. Detta förklaras i sin tur av att en del beslutsfattare har varit tjänstlediga till följd av barnafödande. Föräldraledigheterna har självfallet haft en negativ inverkan på antalet avgjorda ärenden och utbetald brottsskadeersättning. Denna inverkan är visserligen i viss mån förutsebar, men ändå svår att bemöta eftersom det vid denna typ av kortare ledighet är svårt att ersätta de lediga med personal som har motsvarande kompetens och kapacitet. Antalet bifallsbeslut minskade således under året med 499 st, vilket motsvarar drygt nio miljoner kronor vid en beräknad genomsnittlig ersättning om kr per bifallsbeslut. I övrigt beror minskningen såvitt kan utläsas av statistiken på naturliga svängningar vad gäller graden av skador och kränkningar som varit föremål för myndighetens hantering. Frekvensen av ersättningar för skador till följd av mycket allvarlig brottslighet har inte varit lika hög som under tidigare år och andelen sökande som erhållit åtminstone en del av ersättningen från annat håll verkar bli större. Härvid kan man inte heller bortse från den alternativa ersättningsmöjlighet som tillkommit genom de förändrade bestämmelserna i skadeståndslagen om principalansvar. Den alldeles övervägande delen av minskningen beror ändå på omständigheter som myndigheten be dömer vara högst temporära, inte minst underbemanning till följd av föräldraledigheter. Köns- och åldersfördelningen ger inte anledning till några särskilda reflektioner. 8

9 Brottsskadeersättning till barn som bevittnat brott Under år 2011 har 237 ansökningar om ersättning till bevittnande barn inkommit. 234 st har prövats och av dessa har 67 st avslagits efter prövning i sak medan 5 st har avvisats/ avskrivits på formella grunder. Resterande 162 ansökningar har bifallits med en total ersättning på kr. De enskilda ersättningarna har legat mellan kr och kr. Den genomsnittliga ersättningen per bifallen ansökan är kr. Av de beslutade ärendena avsåg 53 procent pojkar och 47 procent flickor. 90 procent av de beslutade ärendena avsåg barn under 15 år (varav 45 procent flickor och 55 procent pojkar) och 10 procent barn över 15 år (varav 60 procent flickor och 40 procent pojkar). Budgetår Antal inkomna sammanlagd genomsnittlig /prövade/bifallna utbetald utbetald ansökningar ersättning kr ersättning kr / 187 / / 269 / / 266 / / 221 / / 234 / BEDÖMNING Trenden med minskat antal inkomna ansökningar har brutits. Lagstiftarens skattning av hur många barn som kunde antas komma att beviljas ersättning årligen (100 barn) har överträffats med råge. Aldrig tidigare har så många barn fått del av denna ersättningsform under ett år. När det gäller den genomsnittliga storleken på ersättningen är den fortfarande något lägre än vad som förutspåddes i propositionen ( kr). Frekvensen av bifallna ansökningar har ökat märkbart, från 53 till 69 procent. Till viss del kan denna utveckling förklaras av att handläggarna på Brottsoffermyndigheten numera upplyser vårdnadshavare om ersättningsformen, om man efter att ha avgjort brottsskadeärendet avseende det aktuella brottet bedömer att en ansökan om bevittnandeersättning skulle vara meningsfull. Brottsoffermyndigheten har nu under drygt fem år hanterat brottsskadeersättning till barn som har bevittnat ett brott som varit ägnat att skada tryggheten och tilliten hos barnet i dess förhållande till en närstående person. Utvecklingen har inte blivit den som myndigheten förväntade när det gäller antalet inkomna ansökningar och kvaliteten på polisutredningarna, även om 2011 års resultat visar på övervägande positiva tendenser. Regeringen har genom ett beslut den 22 december 2011 (Ju2011/9162/KRIM) uppdragit åt Brottsoffermyndigheten att under de närmaste två åren genomföra utbildningsinsatser för att barn som har bevittnat våld och andra övergrepp i nära relationer i högre grad ska synliggöras i förundersökningar om sådana brott och därmed förbättra dessa barns möjligheter att få brottsskadeersättning. Myndighetens förhoppning är därför att de positiva tendenserna ska förstärkas. Köns- och åldersfördelningen ger inte anledning till några särskilda reflektioner. Antal ärenden där storleken på utbetald brottsskadeersättning är högre respektive lägre än det som sakprövats av domstol Av de ärenden angående brottsskadeersättning som Brottsoffermyndigheten prövade under året grundades ansökningen på en sakprövad dom i ärenden. Den utbetalda brottsskadeersättningen har blivit lägre än det skadestånd som beslutats av domstol i ärenden. Vid denna beräkning bortses helt från det faktum att den brottsskadeersättning som baseras på ett utdömt skadestånd i de allra flesta fallen blir kr lägre på grund av den självrisk som ska dras av ersättningen enligt bestämmelserna i brottsskadelagen. I 602 (45,3 procent) av dessa ärenden var den sökande av kvinnligt kön, varav 105 (17,4 procent) under 18 år och 497 (82,6 procent) över 18 år. I 727 (54,7 procent) av dessa ärenden var sökanden av manligt kön, varav 142 (19,5 procent) under 18 år och 585 (80,5 procent) över 18 år. Den utbetalda brottsskadeersättningen har blivit högre än det skadestånd som beslutats av domstol i 187 ärenden. I 108 (57,8 procent) av dessa ärenden var den sökande av kvinnligt kön, varav 20 (18,5 procent) under 18 år och 88 (81,5 procent) över 18 år. I 79 (42,2 procent) av dessa ärenden var sökanden av manligt kön, varav 10 (12,7 procent) under 18 år och 69 (87,3 procent) var över 18 år. Skälen till att brottsskadeersättningen har bestämts till annat belopp än det som sakprövats av domstol kan vara flera. Exempel på sådana skäl är följande: Brottsskadeersättningen har minskats med ett belopp som utgått från skadevållaren eller ett försäkringsbolag. Sökandens yrkanden om brottsskadeersättning har förändrats i förhållande till dem i domstolen. Brottsskadeersättningen har jämkats. Domstolen har beslutat om kränkningsersättning för ett ärekränkningsbrott. Brottsskadeersättning kan inte utgå för en sådan kränkning utan enbart för eventuell personskada. Skadestånd för sakskada eller ren förmögenhetsskada ingår i det av domstolen utdömda beloppet. Möjligheterna att få brottsskadeersättning för dessa skadetyper är mycket begränsade. 9

10 Domstolens bedömning har utan bärande motivering avvikit markant från skadeståndsrättslig praxis. Brottsskadeersättning har utbetalts i enlighet med praxis. En brottsskadeersättning får inte överstiga ett visst maximibelopp. Någon sådan begränsning finns inte i skadeståndslagen. Ny medicinsk utredning angående personskadan har inkommit från sökanden till Brottsoffermyndigheten. BEDÖMNING Brottsoffermyndigheten hanterar ansökningarna om brottsskadeersättning enligt bestämmelserna i brottsskadelagen, vilka på många sätt skiljer sig från bestämmelserna i skadeståndslagen och rättegångsbalken. Redan på den grunden är det en naturlig följd att ersättningen i många ärenden utges med ett annat belopp än det som domstolen bestämt. Hänsyn till sökandens yrkanden, annan utgiven ersättning och nytillkommen utredning motiverar ytterligare avsteg från det av domstolen bestämda beloppet. Köns- och åldersfördelningen ger inte anledning till några särskilda reflektioner. Redovisning av antalet ärenden och storleken på utbetald brottsskadeersättning fördelad på olika brotts typer brottstyp antal utbetald ärenden brottsskadeersättning tkr Våldtäkt inkl grov våldtäkt Våldtäkt inkl grov våldtäkt mot barn Misshandel inkl försök till mord/dråp riktat mot vuxen Misshandel inkl försök till mord/dråp riktat mot barn Våld i nära relation mot kvinna inkl. grov kvinnofridskränkning Rån Olaga hot Övergrepp i rättssak Utpressning Överträdelse av besöksförbud Människohandel 2 En analys eller bedömning av utvecklingen är inte möjlig att göra, eftersom år 2011 är det första året som Brottsoffermyndigheten kunnat ta fram denna statistik. Regress Verksamhetsgren: regress Budgetår Kostnader Intäkter Övriga Totala (tkr) av anslag intäkter intäkter (tkr) (tkr)* (tkr) * Jämförelsevärden för år 2009 har räknats om för att överensstämma med indelningen år 2010 och Samtliga beslut om brottsskadeersättning i ärenden med känd gärningsman initierar regress. Under år 2011 startades regress ärenden, medan avslutades. Vid årets slut fanns aktiva ärenden i databasen. Av dessa avsåg (93,7 procent) betalningsansvariga av manligt kön och (6,3 procent) betalningsansvariga av kvinnligt kön. Vidare var 30 betalningsansvariga av manligt kön och 3 betalningsansvariga av kvinnligt kön under 18 år den 31 december Under året inkom tkr. Detta innebär en ökning med 9,5 procent jämfört med föregående år. REGRESSÄRENDEN Budget- Inkomna Aktiva år medel regress- (tkr) ärenden BEDÖMNING Regressverksamheten kan uppvisa ett mycket gott resultat: såväl intäkter som antalet aktiva regressärenden har ökat. En tredjedel av den utbetalda brottsskadeersättningen finansieras av de genom regressverksamheten inkomna medlen. Regressverksamheten bedrivs effektivt och fungerar mycket bra. Intäkterna ökar igen, sannolikt beroende på såväl ett förbättrat konjunkturläge under året som på vidtagna översyner av de aktiva amorteringsplanerna. Eftersom ärendestocken under överskådlig tid kommer att fortsätta växa är det sannolikt att även regressintäkterna kommer att öka. Det faktum att fokus ligger på långtidsbevakning av fordringar innebär dock att de framtida intäktsökningarna förväntas bli begränsade. 10

11 BROTTSofferfonden Verksamhetsgren: brottsofferfonden Budgetår Kostnader Intäkter Övriga Totala (tkr) av anslag intäkter intäkter (tkr) (tkr)* (tkr) * Jämförelsevärden för år 2009 har räknats om för att överensstämma med indelningen år 2010 och Målsättning Brottsoffermyndighetens uppgifter och mål framgår av förordningen (2007:1171) med instruktion för Brottsoffermyndigheten. När det gäller Brottsofferfonden ska medel därur användas för verksamheter som gagnar brotts offer. Under året har myndighetens målsättning varit att arbeta med kvalitetsutveckling avseende ansökningar och redovisningar av projekt. Dessutom har arbetet inriktats på att införa elektroniska hjälpmedel för att underlätta för såväl sökande som beredningsorganisationen. Inkomna och beviljade ansökningar Under verksamhetsåret inkom 484 ansökningar avseende projekt med ett sammanlagt sökt belopp om cirka 125 miljoner kr. Därutöver inkom 191 ansökningar avseende olika typer av verksamhetsstöd. Inkomna och beviljade ansökningar, projekt Budgetår Inkomna Beviljade Summa ansökningar projekt beviljat (Tkr) Inkomna och beviljade ansökningar, verksamhetsstöd Budgetår Inkomna Beviljade Summa ansökningar projekt beviljat (Tkr) BROTTSOFFERFONDENS INTÄKTER Budgetår Intäkt (tkr) Fördelning av medel % Fördelning av medel sorterade efter huvudman typ av verksamhet antal beviljade Summa ansökningar beviljat (kr) 11 % Forskning Försöks- och utvecklingsverksamhet Information Utbildning Verksamhetsstöd Ideella organisationer Forskning Offentlig Privat % 30 % typ av verksamhet antal beviljade Summa ansökningar beviljat (kr) Indelningen av projekt i olika kategorier följer förordningen (1994:426) om brottsofferfond. Projekten är indelade i den kategori som passar det huvudsakliga syftet med projektet. Av verksamhetsstödet avser tkr stöd till Brottsofferjourernas Riksförbund. 95 lokala brottsofferjourer beviljades verksamhetsstöd med vardera 30 tkr. 51 ideella föreningar som bedriver vittnesstödsverksamhet beviljades efter ansökan ett vittnes stödsbidrag. Sammanlagt fördelades 784 tkr i vittnesstödsbidrag. En förteckning över de lokala föreningar som beviljades verksamhetsstöd och vittnesstödsbidrag finns tillgänglig vid Brottsoffermyndigheten. Sammanlagt fördelades tkr under verksamhetsåret. Brottsofferfondens intäkter uppgick till tkr. Av bilaga 2 framgår vilka projekt och verksamheter som har beviljats medel under året. 30 % 3 % 1 % 7 % 66 % 11

12 Kostnader för administration av Brottsofferfonden GENOMSNITTLIG KOSTNAD PER FONDANSÖKNING Budgetår Antal Förvaltnings- Kostnad per ansökningar kostnad tkr ärende kr Brottsofferfonden hanterar olika typer av ansökningar och ärenden. Exempelvis avser ca 100 ärenden ett schabloniserat verksamhetsstöd till lokala brottsofferjourer. I dessa ärenden är beredningsarbetet mindre omfattande och ärendena av slutas när bidraget betalats ut. Andra ärenden är mer komplicerade med utredningsarbete under beredningen, uppföljning av projekt som har beviljats medel o.s.v. Fonden fördelar medel till såväl mindre projekt som genomförs av ideella organisationer som omfattande fleråriga forskningsprojekt. Självfallet är den genomsnittliga styckkostnaden för sådana ärenden betydligt högre än för ärendena gällande verksamhetsstöd. Uppföljning och kvalitets arbete De medel som beviljas från Brottsofferfonden disponeras i enlighet med Brottsoffermyndighetens allmänna villkor för bidrag från fonden. I vissa fall beslutas även om andra villkor, som då specificeras i det kontrakt som skrivs med alla som beviljats medel. Under året var projekt som beviljades medel i december 2009 och i juni 2010 skyldiga att lämna redo visning till myndigheten. De allra flesta projekten lämnade redovisning. Det är myndighetens bedömning utifrån de redovisningar som inkommit att de olika projekten huvudsakligen genomförts i enlighet med de ansökningar som låg till grund för beslutet om finansiering. Personal från Brottsoffermyndigheten har besökt Brottsofferjourernas Riksförbund och RFSL:s brottsofferjour i syfte att följa upp verksamheterna. Genom myndighetens arbete med vittnesstöd finns även ett nära samarbete med många av de lokala brottsofferjourerna. Personal från Brottsoffermyndigheten deltog eller medverkade som föreläsare i ett flertal arrangemang som finansierades av Brottsofferfonden eller där fondfinansierade projekt presenterades. Särskilda informationsinsatser, såväl skriftliga som muntliga, har riktats mot brottsofferjourerna med syfte att förbättra kvaliteten på ansökningar om medel och redovisningar av avslutade projekt. Inför höstens fördelning av medel från Brottsofferfonden öppnades möjligheten att ansöka om medel elektroniskt via en webbaserad blankett. Drygt 10 % av ansökningarna inkom elektroniskt. Under år 2012 kommer Brottsoffermyndigheten att sprida ytterligare information om möjligheten att ansöka om medel elektroniskt. Beredningsrutinerna utvecklades under året. Ledamöterna för Rådet för Brottsofferfonden kan nu ta del av ansökningarna via en läsplatta. Under verksamhetsåret har Rådet för Brottsofferfonden även antagit en ny policy beträffande jävsfrågor. Stimulansåtgärder Brottsoffermyndigheten genomförde under året informationsinsatser för att stimulera till ansökningar till Brotts - offerfonden. Insatserna riktades i huvudsak till de lokala brottsoffer- och kvinnojourerna samt till föreningar som arbetar med sociala frågor. Särskilda informationsinsatser riktades till universitet och högskolor. Myndigheten informerade dessutom vid egna arrangemang om möjligheten till finansiering av projekt och har även informationsmaterial och anvisningar för ansökan och redovisning av projekt anpassat till webben. Brottsoffermyndigheten har en uppsatstävling för studenter på universitet och högskolor. Syftet är att intressera studenter för brottsofferfrågor och locka till fördjupning och framtida forskning. Viktimologisk forskning Under hösten arrangerade Brottsoffermyndigheten en viktimologisk forskarkonferens som samlade ett 60-tal forskare. Under konferensen presenterade många av deltagarna sina projekt i seminarieform. Forskarkonferensen gav en god översikt av den viktimologiska forskningen och även möjlighet till uppföljning av pågående projekt. I anslutning till konferensen arrangerade myndigheten även, i samarbete med kriminologiska institutionen vid Stockholms universitet, ett seminarium för universitetslärare inom det viktimologiska fältet. Sammanställning och spridning av resultat Uppdraget att sammanställa och offentliggöra resultat av forskning och utvecklingsverksamhet som finansieras med medel från Brottsofferfonden diskuterades av Rådet för Brottsofferfonden och kansliet. Det beslutades att Brotts offer - myndigheten även fortsättningsvis ska sprida resultat som uppnåtts i avslutade projekt vid seminarier och temadagar. Forskare som beviljats medel från fonden ska engageras som föreläsare på myndighetens arrangemang. Projektledare och forskare ska uppmuntras att bidra med texter till myndighetens nyhetsbrev. Dessutom ska en projektkatalog utveck- 12

13 las. Den ska finnas på myndighetens webbplats och innehålla uppgifter om de projekt som finansieras av fonden och de resultat som uppnås i dessa. Katalogen, som ska presenteras under år 2012, kommer bl.a. att vara sökbar efter forskare, projekttitel och ämnesområde. I första hand kommer samtliga forskningsprojekt att läggas in i katalogen. Bedömning Brottsofferfonden har en fortsatt stor betydelse både när det gäller finansiering av viktimologisk forskning och ideella organisationers verksamhet för brottsoffer. Antalet ansökningar är relativt stabilt och det är fortsatt konkurrens om de tillgängliga medlen. Den lilla minskningen av intäkterna till Brottsofferfonden (3,2 procent) är inte alarmerande. En stor del av Brottsofferfondens medel går till lokala brottsofferjourer. Dessa möter många typer av brottsoffer och ansvarar även för såväl samordning som praktiskt genomförande av vittnesstödsverksamheten vid domstolarna. Vittnesstödsverksamheten har vuxit i omfattning och kräver många gånger anställd personal för samordning och kontakter med vittnen, målsägande och kontaktpersoner vid domstolarna. Brottsoffermyndigheten har under året informerat om möjligheten att ansöka om medel från Brottsofferfonden i många olika sammanhang. Det har inneburit att många forskare och ideella organisationer, som tidigare inte känt till fonden, har ansökt om medel till brottsofferinriktade projekt. Många för fonden nya forskare och organisationer har upptäckt möjligheten till finansiering av brottsofferinriktade projekt via webben och ansökt om medel elektroniskt. Möjlig heten att ansöka elektroniskt är uppskattad och en fortsatt ökning av antalet elektroniska ansökningar förväntas. En sådan ökning skulle även på sikt innebära en enklare handläggning av ansökningarna. Den digitala distributionen av ansökningar till ledamöterna av Rådet för Brottsofferfonden har inneburit att de på ett snabbare och enklare sätt kan ta del av och granska inkomna ansökningar. Dessutom har den inneburit en minskad pappersförbrukning. Rådet för Brottsofferfonden Margareta Bergström, generaldirektör, Brottsoffermyndigheten (ordf.) Jan Andersson fd generaldirektör, Brottsförebyggande rådet Tommy Andersson docent, institutionen för socialt arbete, Umeå universitet Pär Anders Granhag professor, psykologiska institutionen, Göteborgs universitet Gun Heimer professor, Nationellt centrum för kvinnofrid, Uppsala universitet Margareta Hydén professor, Tema Barn, Linköpings universitet Håkan Hydén professor, Rättssociologiska enheten, Lunds universitet Marie Torstensson Levander professor, Hälsa och samhälle, Malmö högskola Professor Pumla Gobodo-Madikizela, University of Cape Town, Sydafrika föreläste på Brottsoffermyndighetens forskarkonferens i november

14 kunskapscentrum Verksamhetsgren: information Budgetår Kostnader Intäkter Övriga Totala (tkr) av anslag intäkter intäkter (tkr) (tkr)* (tkr) * Jämförelsevärden för år 2009 har räknats om för att överensstämma med indelningen år 2010 och Målsättningar Brottsoffermyndighetens uppgifter och mål framgår av förordningen (2007:1171) med instruktion för Brottsoffermyndig heten. Vad gäller kunskapscentrum är myndighetens målsättning att nå så många enskilda brottsoffer som möjligt, bl.a. med information om brottsskadeersättning, och att öka brottsofferkompe tensen hos alla dem som möter brottsoffer i såväl professionell som ideell verksamhet. Dessutom ansvarar kunskaps centrum för genomförandet av särskilda regeringsuppdrag. Samverkan Brottsoffermyndighetens informations- och utbildningsverksamhet bygger i stor utsträckning på lokal, regional och nationell samverkan. Myndigheten har under verksamhetsåret varit representerad i ett flertal referens- och arbetsgrupper, t.ex. nationell myndighetssamverkan för kvinnofrid. Myndigheten har också varit samrådspart till andra myndigheter i olika projekt och uppdrag avseende brottsofferfrågor. Brottsoffermyndigheten har utvecklat arbetet med sam verkan inom ramen för samverkansgruppen för brottsofferfrågor genom att ytterligare aktörer har bjudits in. I samverkans gruppen ingår numera representanter för rätts väsendet, Kronofogden och ideella organisationer. Information Information på Internet Brottsoffermyndighetens webbplats blir allt mer välbesökt. På webbplatsen kan man läsa och skriva ut broschyrer och foldrar på flera språk, böcker, rapporter, program, ansökningsblanketter, anmäla sig till och hitta dokumentation från myndighetens arrangemang m.m. Under året har bl.a. information på lättläst svenska lagts till. Eftersom allt fler söker information via webben har myndigheten inlett ett arbete att förbättra sin webbplats med tydliga målgruppsingångar för att alla på ett enkelt sätt ska hitta den information de söker. Rättegångsskolan, som riktar sig till alla som vill lära sig hur en svensk rättgång går till, är välbesökt. En lärarhandledning som riktar sig till högstadie- och gymnasielärare har lanserats. Webbplatsen och Rättegångsskolan har under året sammantaget haft mer än besök, en ökning med nästan tio procent. Tryckt informationsmaterial Brottsoffermyndigheten arbetar kontinuerligt med att revidera sitt tryckta informationsmaterial med syfte att det ska bli ännu mer lättförståeligt. Materialet sprids i samarbete med framför allt polis, åklagare, domstolar, kronofogdemyndigheter, ideella brottsoffer organisationer samt delar av socialtjänsten och hälso- och sjuk vården. I slutet av verksamhetsåret gav Brottsoffermyndigheten ut en ny referatsamling. Denna redovisar myndighetens rättstillämpning i fråga om ersättning för kränkning. Den nya upplagan är uppdaterad med aktuella beslut och innehåller fler referat än tidigare. Övrigt Brottsoffermyndighetens informationsfilmer om brottsskadeersättning och Rättegångsskolan har visats på Anslagstavlan i Sveriges Television vid många tillfällen. När filmerna har visats kan en tydlig ökning av antalet besökare på webbplatsen och Rättegångsskolan noteras. Andra viktiga informationskanaler är föreläsningar, utbildningar, referatsamlingen och servicetelefonen. Antalet prenumeranter på myndighetens nyhetsbrev, som distribueras digitalt sex gånger per år, ökar stadigt. Brottsoffermyndighetens verksamhet röner stor uppmärksamhet från media. Därför har myndigheten tagit fram en massmediepolicy till stöd för att underlätta kontakter med massmedia. Brottsoffermyndighetens bibliotek rymmer en växande samling av svenska, nordiska och engelskspråkiga böcker och tidskrifter med tydlig viktimologisk inriktning. Här finns också en stor mängd examensarbeten inom olika universitetsämnen med brottsoffer i fokus. Arrangemang och utbildningar De primära målgrupperna för myndighetens arrangemang är yrkesverksamma personer inom rättsväsendet, socialtjänsten, hälso- och sjukvården och högskolestuderande inom dessa fält samt ideellt verksamma inom brottsofferorganisationer. Brottsoffermyndigheten arrangerade under året fjorton större utbildningstillfällen, många med inriktning mot offer för människohandel för sexuella ändamål. Genom dessa förmedlades kunskap som inhämtats genom de uppdrag som myndigheten haft på området. I vissa fall samverkade myndigheten med t.ex. Tryggare Mänskligare Göteborg, Umeå kommun och olika ideella organisationer. Ett av arrange- 14

15 mangen rörde lansering av ett interaktivt utbildningsmaterial om be mötande av sexualbrottsoffer riktat till rättsväsendet. Det var en fortsättning på ett avslutat regeringsuppdrag. Arrangemangen i övrigt har nästan alltid varit fullsatta och sammanlagt nådde myndigheten cirka personer. Därutöver har Brottsoffermyndigheten medverkat med föreläsningar vid olika arrangemang med brottsofferinriktning. Myndighetens personal har föreläst för cirka personer. Myndigheten tog emot tio studiebesök under året, bl.a. av riksdagsledamöter, brottsoffersamordnare, rikskronofogden och företrädare för Justitiedepartementet. Internationellt arbete I början av året arrangerade Brottsoffermyndigheten en konferens för att sprida resultat från EU-projektet CURE (Children in the Union Rights and Empowerment). Därutöver har myndigheten deltagit i ett flertal internationella konferenser och utbildningar. Brottsoffermyndigheten är partner i tre internationella brottsofferprojekt som finansieras av EU-kommissionen. Den portugisiska brottsofferorganisationen APAV är huvudansvarig för två av projekten. Ett är Project Infovictims, som fokuserar på information till brottsoffer. Inspiration till detta har man fått från Brottsoffermyndighetens Rättegångsskola. Det andra projektet är Project LEAD, som fokuserar på våld bland ungdomar i offentliga miljöer. Det tredje projektet, ARECHIVIC, är initierat av bulgariska Center for the Study of Democracy och är inriktat på stöd och hjälp till barn som varit offer för människohandel. Under året deltog företrädare för Brottsoffermyndigheten i en nordisk konferens om brottsskadeersättning. Regeringsuppdrag Vittnesstöd Brottsoffermyndigheten och Domstolsverket har gemensamt regeringens uppdrag att verka för att vittnesstödsverksamhet bedrivs vid landets samtliga tingsrätter och hovrätter. Vittnesstödsverksamheten finansieras till stor del av medel från Brottsofferfonden. Brottsoffermyndigheten gjorde under året en översyn av fondens bidrag till vittnesstödsverksamheten, där bidragens storlek studerades och den bidragsnyckel som används vid behandling av ansökningar till fonden uppdaterades. Vid Brottsoffermyndighetens årliga vidareutbildning för vittnesstödssamordnare behandlades bl.a. frågor om bemötande och brottsskadeersättning. De samordnare som var nya eller var förhindrade att delta vid myndighetens tidigare grundutbildningar för vittnesstödssamordnare erbjöds att genomgå en komprimerad grundutbildning. Totalt deltog 44 samordnare. Utbildning om bemötande av unga sexualbrottsoffer Under våren fick Brottsoffermyndigheten regeringens uppdrag att vidareutveckla och genomföra ett utbildningsprogram för bättre bemötande av sexualbrottsoffer i samband med polisanmälan, förundersökning och rättegång. Utbildningsprogrammet ska riktas till personal inom länspolismyndigheterna, Åklagarmyndigheten, Sveriges Domstolar och till advokater. Utbildningen ska särskilt fokusera på barn och ungdomars särskilda utsatthet och behov vid dessa brott, rättskedjeperspektivet samt samverkan med berörda aktörer såväl inom som utanför rätts väsendet i sexualbrottsmål. Frågor om olika typer av funktionsnedsättning bör också ingå. Utbildningen ska genomföras gemensamt för personal ur olika yrkeskategorier. Myndigheten har under året kartlagt pågående, genomförda och planerade utbildningsinsatser för att bedöma utbildningsbehovet bland de aktuella personalgrupperna och planerat ett utbildningsprogram. Arbetet har skett i samråd med representanter för Rikspolisstyrelsen, Åklagarmyndigheten, Domstolsverket, Sveriges advokatsamfund och Nationellt centrum för kvinnofrid vid Uppsala universitet. En delredovisning, om fattande den inledande kartläggningen samt utbildningsprogrammets planerade innehåll, tänkta målgrupp och beräknade kostnader, lämnades till regeringen i slutet av året. Uppdraget ska slutredovisas senast den 15 juni Fördelning av medel till forskning m m Brottsoffermyndigheten fick i juni 2011 i uppdrag av regeringen att fördela medel till forskning m.m. för att öka kunskapen om mäns våld mot kvinnor, inklusive sexuellt våld och andra sexuella övergrepp. Totalt fick myndigheten i uppdrag att fördela 42 miljoner kr under perioden , varav 11,3 miljoner kr fördelades till sju projekt under 2011 (delredovisat till regeringen i december 2011). Uppdraget ska vara redovisat och slutfört senast den 15 december En strategi för funktionshinderspolitiken Brottsoffermyndigheten och ett antal andra myndigheter har fått i uppdrag att under åren arbeta enligt de delmål som regeringen har slagit fast för respektive myndighet i En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken För Brottsoffermyndighetens del handlar det i första hand om att öka sina medarbetares kompetens beträffande förutsättningar och behov hos personer med funktionsned sättning. De kunskaper som myndigheten förvärvat om brottsoffer med funktionsnedsättning ska an vändas vid myndighetens externa arrangemang. Myndigheten ska årligen redovisa sitt arbete med delmålen i en särskild rapport till regeringen samt till Handisam. 15

16 BEDÖMNING Brottsoffermyndighetens utåtriktade arrangemang har varit mycket välbesökta och uppskattade i utvärderingar. De informationssatsningar som myndigheten har genomfört har breddat och fördjupat kunskaperna om brottsoffers rättigheter hos professionellt och ideellt verksamma. Under året har myndigheten särskilt satsat på information om brottsskadeersättning. Samtidigt finns det fortfarande vissa luckor vad gäller brottsofferkompetens hos yrkesverksamma liksom tecken på att inte alla brottsoffer nås av information om brottsskadeersättningen. Brottsoffermyndighetens webbplats är välbesökt och de delar som väcker stort intresse är de som är unika för myndigheten. Sidorna under samlingsrubriken Utsatt för brott, som vänder sig direkt till enskilda brottsoffer, besöks allt mer. Informationen på webbplatsen tillsammans med Rättegångsskolan underlättar för målsägande och vittnen att få information om brottsofferfrågor. De föreläsningar, utbildningar och studiebesök Brottsoffermyndigheten medverkat vid har direkt nått drygt personer, främst aktiva inom yrken med ansvar för brottsoffer eller ideellt engagerade. I flera fall har myndigheten samverkat med andra myndigheter och ideella organisationer kring utbildningsinsatser. Vissa utbildningar som myndigheten erbjudit har varit en del i samverkan eller regeringsuppdrag kring brottsofferfrågor. Då fler har nåtts av utbildningsinsatser är det sannolikt att de lett till en ökad brottsofferkompetens. Brottsoffermyndigheten har genomfört flera framgångsrika internationella projekt. Detta har lett till en hög kompetens hos myndighetens personal och att myndigheten är efterfrågad som partner i internationella sammanhang. Brottsoffermyndigheten har under året fått flera regeringsuppdrag. De rör framförallt utbildningsinsatser och fördelning av forskningsmedel. Genom regeringsuppdragen byggs även en stor kunskap upp som myndigheten sprider inom ramen för ordinarie informationsverksamhet. Sammantaget har Brottsoffermyndighetens insatser med information och kunskapsspridning gagnat ett ökat antal enskilda brottsoffer och bidragit till ökad kunskap och för bättrat samarbete när det gäller brottsofferfrågor. 16

17 medarbetare Målsättningar Brottsoffermyndighetens mål är att fortsätta att verka för en långsiktig och god personalförsörjning med ändamåls enlig kompetens samt försöka att öka den etniska och kulturella mångfalden. En jämnare könsfördelning ska eftersträvas vid rekrytering av nya medarbetare. Myndigheten ska tillgodose behoven av kontinuerlig kompetensutveckling för alla medarbetare och arbeta för att anpassa utvecklingsinsatserna till individens behov. Myndigheten ska även verka för insatser som kan bidra till god hälsa hos personalen. Allmänt om personalen Brottsoffermyndighetens organisation präglas av en hög kunskapsnivå med mycket kompetenta medarbetare på alla nivåer. Andelen akademiker på myndigheten är 71 procent av personalstyrkan. Av dessa är majoriteten jurister som arbetar med att handlägga ärenden om brottsskadeersättning. EA-enheten bemannas bland annat av civilekonomer med inriktning mot redovisning och offentlig förvaltning. Arbetet med information och Brottsofferfonden utförs till största delen av jurister. Även regressenheten bemannas huvudsakligen av jurister, men an talet tidsbegränsat anställda juriststudenter har minskat betydligt. Samtliga medarbetare har under året erbjudits eller haft medarbetarsamtal. Kompetensutveckling och utbildning Myndigheten erbjuder personalen såväl interna som externa kompetenshöjande utbildningar. Utbildningarna syftar till att ge personalen mer allmänna kunskaper i brottsofferfrågor, men även direkt riktade kunskaper i specifika ämnen, information om ny forskning på relevanta områden samt möjligheter att skapa nya kontaktnät. Utbildningarna har som mål att dels höja kompetensen hos medarbetarna och dels tjäna som en uppmuntran för de enskilda individerna att utveckla sin kompetens så att de kan utgöra en bas för framtida chefsrekrytering inom myndigheten. Antalet utbildningsdagar under år 2011 var i genomsnitt fem per anställd. Hälsa och arbetsmiljö Myndigheten arbetar aktivt med att förhindra ohälsa på grund av arbetet och ser därför till att kontorsmiljön är individuellt ergonomiskt anpassad för de anställda. Alla anställda erbjuds regelbunden massagebehandling till ett subventionerat pris. De anställda uppmuntras att motionera på fritiden och myndig heten subventionerar därför flera sådana fritidsaktiviteter. Myndighetens friskvårdspolicy ger samtliga anställda möjlighet till en planerad motionstimme i veckan på arbetstid. Könsfördelning Hos Brottsoffermyndigheten finns en klar dominans av kvinnlig arbetskraft. En viss minskning av denna dominans kan konstateras för de senaste åren, men myndighetens mål att i högre grad jämna ut den sneda könsfördelningen har inte uppnåtts, trots att myndigheten i samband med rekryteringar har en särskild uppmärksamhet på denna fråga. Åldersstruktur Av Brottsoffermyndighetens anställda är 15 procent yngre än 30 år, 74 procent mellan 30 och 50 år samt 11 procent av medarbetarna 50 år eller äldre. Medelåldern är 40 år, vilket är ett år högre jämfört med föregående år. Etnisk och kulturell mångfald Brottsoffermyndighetens målsättning är att öka andelen medarbetare med annan etnisk och kulturell bakgrund än den svenska. I samband med rekryteringar har myndigheten en särskild uppmärksamhet på denna fråga. Att rekrytera och behålla marknadsutsatt personal Brottsoffermyndigheten upplever för närvarande inget problem med att rekrytera ny personal. Att behålla marknadsutsatt personal har inte upplevts som något problem. Det finns dock en beredskap för att det på längre sikt kan bli svårare att rekrytera ny personal med tanke på den ökande konkurrensen vad gäller välutbildad arbetskraft. Eftersom myndigheten är relativt liten är det svårt att erbjuda de anställda en karriär inom myndigheten. Myndigheten erbjuder däremot de anställda att vidga sina arbetsområden genom att exempelvis delta i myndighetens utåtriktade verksamheter eller projekt. REDOVISNING AV SJUKFRÅNVARO Total sjukfrånvaro 1,4 % Kvinnor 1,3 % Män 1,9 % Sjukfrånvaro minst 60 dagar, andel av total sjukfrånvaro 0 % 17

18 BEDÖMNING Målen inom det personalpolitiska området är i stort uppnådda. Personalen erbjuds och genomgår utbildningar som ger en god kunskapsgrund vad gäller såväl allmänna frågor som särskilda sakområden. Inga jämställdhetsproblem före ligger vid myndigheten. Myndigheten upplever att den är eftertraktad som arbetsplats och ser därför inga problem i samband med rekryteringar och näraliggande generationsväxlingar. Personalens relativt låga medelålder utgör inget problem för myndigheten annat än att unga personer är mer benägna att skaffa barn än personer i andra ålderskategorier. Den något sneda könsfördelningen är föremål för särskild hänsyn. Den redovisade sjukfrånvaron är inte arbetsrelaterad och av den anledningen planeras inga ytterligare åtgärder för att sänka den redan låga sjukfrånvaron förutom att myndigheten fortsätter sin satsning på förebyggande åtgärder. Målen för den framtida kompetensförsörjningen Brottsoffermyndigheten ska fortsätta verka för en lång siktig och god personalförsörjning med ändamålsenlig kompetens samt försöka öka den etniska och kulturella mångfalden. En jämnare könsfördelning ska eftersträvas vid rekrytering av nya medarbetare. Myndigheten ska tillgodose behoven av kontinuerlig kompetensutveckling för alla medarbetare och arbeta för att anpassa utvecklingsinsatserna till individens behov. Myndigheten ska även verka för insatser som kan bidra till god hälsa hos personalen. KORTFAKTA PERSONAL Antal anställda 51 Antal årsarbetskrafter 49 Andel kvinnor 77 % Andel män 23 % Genomsnittsålder 40 år Andel akademiker 71 % Brottsoffermyndighetens medarbetare på studieresa till Riga, september

19 Finansiell redovisning 19

20 20