vittnesstöd Nationella riktlinjer för aktiva vittnesstöd

Transkript

1 vittnesstöd Nationella riktlinjer för aktiva vittnesstöd

2 Nationella riktlinjer för vittnesstödsverksamheten Brottsoffermyndigheten och Domstolsverket har regeringens uppdrag att verka för att vittnesstödsverksamhet bedrivs vid samtliga tingsrätter och hovrätter i Sverige. Brottsoffermyndigheten har det övergripande ansvaret för verksamheten, medan Domstolsverket ska verka för att det finns praktiska förutsättningar för genomförandet av verksamheten. Uppgifterna ska genomföras i samarbete med Brottsofferjourernas Riksförbund och de övriga ideella organisationer som bedriver vittnesstödsverksamhet. Vittnesstödsverksamheten bedrivs av ideella föreningar med olika förutsättningar och olika sätt att arbeta på. För att vittnesstödet ska bli likvärdigt oavsett var i landet man befinner sig har Brottsoffermyndigheten, i samarbete med Domstolsverket och Brottsofferjourernas Riksförbund, tagit fram nationella riktlinjer för vittnesstödsverksamheten. Riktlinjerna bör ses som ett stöd för alla inom vittnesstödsverksamheten, men är inte bindande. Denna folder är en komprimerad version av de nationella riktlinjerna, särskilt anpassad för och riktad till dig som är vittnesstöd. Den syftar till att vara ett stöd i ditt vittnesstödsuppdrag.

3 Vittnesstödets roll och uppgifter Ett vittnesstöd är en ideellt verksam person som finns i domstolens lokaler och erbjuder vittnen och målsägande medmänskligt stöd och praktisk information i samband med huvudförhandling. Vittnesstöd ska erbjudas till alla målsägande och vittnen, oavsett ålder, etnisk tillhörighet, kön etc. Vittnen på såväl målsägandens som den tilltalades sida ska omfattas av vittnesstödet. Dessutom gäller följande. Du får aldrig kommentera eller ta ställning till det ärende som rättegången rör. Det är av yttersta vikt för rättssäkerheten och förtroendet för vittnesstödsverksamheten. Vittnesstödsuppdraget ska utföras i direkt samband med förhandlingstillfället. Uppdraget är att i första hand ge information och stöd till målsägande och vittnen inför förhandlingen, och vid behov också direkt efter förhandlingen. Ibland vill målsägande och vittnen att vittnesstödet ska sitta med inne i rättssalen under förhandlingen. Det ska endast ske i mån av tid och inte prioriteras. Du ska bära en namnbricka eller liknande med texten Vittnesstöd. Vid behov ska du kunna hänvisa målsägande och vittnen vidare till social, juridisk, psykologisk eller medicinsk expertis eller annat ideellt stöd.

4 Tystnadslöfte I ditt uppdrag som vittnesstöd får du inblickar i människors liv och personliga förhållanden. Det är grundläggande att det som sägs inte förs vidare. Inom den ideellt bedrivna vittnesstödsverksamheten gäller inte sekretesslagen. Vittnesstöd ska därför i stället underteckna ett tystnadslöfte som är moraliskt bindande men inte juridiskt. När samtalet rör personliga förhållanden ska du informera vittnet, målsäganden eller medföljande personer om tystnadslöftet och dess innebörd. Om tystnadslöftet inte respekteras kan det skada berörda målsägande och vittnen och även förtroendet för verksamheten. Du kan komma att skiljas från ditt uppdrag i fall du bryter mot tystnadslöftet. Utbildning För att vara vittnesstöd ska du ha genomgått en grundutbildning. För utbildning gäller följande. Utbildningsmaterial rekommenderat av Brottsoffermyndigheten eller Brottsofferjourernas Riksförbund ska användas. Samtliga kunskapsområden i utbildningsmaterialen ska ingå i utbildningen. Du ska därför delta under hela utbildningen. Om du missar någon del av utbildningen, ska du och vittnesstödssamord-

5 naren komma överens om hur de aktuella utbildningsavsnitten kan fullgöras. Utbildningen ska innehålla minst ett besök vid en brottmålsförhandling och introduktion i uppdraget på plats i tingsrätt av samordnaren eller ett erfaret vittnesstöd. När du har genomfört din utbildning och introduktion bör du få detta bekräftat genom någon form av diplom eller intyg, t.ex. ett vittnesstödsbevis. Försäkringar Du som är medlem i en brottsofferjour omfattas av ett kollektivt försäkringsskydd (gruppolycksfallsförsäkring) under ditt vittnesstödsuppdrag. Om du har utbildats av Brottsoffermyndigheten omfattas du av Kammarkollegiets försäkring Särskilt personskadeskydd. Verksamheter som varken omfattas av brottsofferjourens eller Brottsoffermyndighetens försäkringar bör teckna en försäkring som omfattar vittnesstöden och samordnaren under deras vittnesstödsuppdrag.

6 Vittnesstödssamordning Varje vittnesstödsverksamhet ska ha en vittnesstödssamordnare. Till samordnarens viktigaste uppgifter hör att: få den löpande verksamheten att fungera, bl.a. genom att boka in vittnesstöd på arbetspass i domstolen, rekrytera nya vittnesstöd och anordna utbildningar, leda och stödja vittnesstödsgruppen, bl.a. genom att anordna vittnesstödsträffar och ha en handledande roll, finnas tillgänglig för att t.ex. ge information om verksamheten via telefon eller e-post till dem som har frågor och se till att statistik förs över verksamheten och rapportera den till Brottsoffermyndigheten. Grundläggande krav för att bedriva vittnesstödsverksamhet För att kunna bedriva vittnesstödsverksamhet av god kvalitet behöver din verksamhet som minst uppfylla följande krav. Ideella föreningar ska ha stadgar och en styrelse samt kunna redovisa en verksamhetsberättelse och årsredovisning.

7 Vittnesstöden ska ha godkänd grundutbildning, ha skrivit på tystnadslöfte och vidareutbildas kontinuerligt. Verksamheten ska vara tillgänglig via telefon, post och i möjligaste mån också via e-post. Verksamheten ska ha som mål att finnas tillgänglig vid alla brottmålsförhandlingar i tingsrätten och hovrätten. Verksamheten ska ha en vittnesstödssamordnare, som ska fungera som kontaktperson internt och externt. Verksamheten ska redovisa statistik till Brottsoffermyndigheten. Om problem uppstår Om ett problem uppstår i din verksamhet ska du i första hand vända dig till vittnesstödssamordnaren. Samordnaren ska ta emot och behandla synpunkter från den egna vittnesstödsgruppen, domstolen och andra aktörer i domstolen, liksom från vittnen och målsägande som inte är nöjda. Samordnaren bör därefter behandla ärendet med den egna föreningens styrelse eller motsvarande. Om dina synpunkter rör samordnaren och du inte vill vända dig till henne eller honom bör du framföra dem till styrelsen i din förening eller motsvarande.

8 Brottsoffermyndigheten Box 470, Umeå E-post: i samarbete med