Brottsoffer. DV-rapport 2003:2

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Brottsoffer. DV-rapport 2003:2"

Transkript

1 Brottsoffer - redovisning av tre regeringsuppdrag - DV-rapport 2003:2

2 Domstolsverkets publikation: 2003:2 Produktionsår: 2003 Titel: Brottoffer - redovisning av tre regeringsuppdrag

3 BROTTSOFFER Redovisning av tre regeringsuppdrag Vad görs? Vad skall göras? en handlingsplan Hur mäter vi insatserna?

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning Inledning... 6 I. Verksamheten vid domstolarna avseende bemötande av och stöd till parter, vittnen och andra som kommer i kontakt med domstolarna Uppdraget m.m Arbetet med bemötandefrågor vid domstolarna - Vad görs? Vittnesstöd, säkerhetsarbete m.m Vittnesstöd Utredningen om säkerhetsarbetet inom domstolsväsendet Information till parter och andra som besöker domstolarna Utbildning Särskilda projekt Verksamhetsutveckling Etikprojektet i Göteborg Information m.m Planerade insatser II. Handlingsplan för brottsofferarbetet i DV Uppdraget Inledning DV:s åtgärdsprogram 1998 Domstolarnas bemötande av allmänheten Återstående åtgärder enligt DV:s åtgärdsprogram Utformning av kallelse- och andra blanketter Skriftlig information Hemsidor Videoteknik Utbetalning av ersättning TV-monitorer m.m. med information till besökande i domstolen Utbildning Utbildning i brottsofferfrågor i framtiden Samarbete Samarbete med andra myndigheter Samarbete på central nivå Samarbete på lokal nivå Samarbete med ideella organisationer Service till målsägande och vittnen på de enskilda domstolarna Kvalitetssäkring Vittnesstöd Brottsoffer och säkerhetsaspekter Domstolslokalerna Andra säkerhetsaspekter Åklagarbundna mål av 33

5 II. Metod för kvalitetssäkringsarbete på brotts-offerområdet Bakgrund Inledning Erfarenheter av tidigare gjorda brottsofferundersökningar och kvalitetsmätningar Erfarenheter från kvalitetssäkringsarbetet i England Metoder för kvalitetssäkringsarbete på brottsofferområdet Enkätundersökningar Myndighetssamverkande enkätundersökningar Provenkäten Slutsats Lokala enkätundersökningar Övrigt kvalitetssäkringsarbete av 33

6 Sammanfattning Regeringen har gett Domstolsverket i uppdrag att dels utreda och analysera den verksamhet som bedrivs vid domstolarna avseende bemötande av och stöd till parter, vittnen och andra som kommer i kontakt med domstolarna, dels upprätta en handlingsplan för verkets arbete i brottsofferfrågor, dels slutligen utarbeta en metod för kvalitetssäkring av det arbete som sker vid domstolarna rörande brottsofferfrågor. Redovisning av uppdragen sker samlat. Medvetenheten i domstolarna om vikten av ett gott omhändertagande av målsägande, vittnen och andra som kommer i kontakt med domstolarna har ökat. Mycket arbete pågår också för att förbättra bemötandet, t.ex. vid verksamhetsöversyner, vid utformning av domstolslokaler, vid utformningen användningen av information m.m. Trots det arbete som pågår återstår många förbättringsåtgärder. Domstolsverket har också fått i uppdrag av regeringen att upprätta en handlingsplan för bättre bemötande av brottsoffer. Även om det i första hand är andra myndigheter i rättskedjan som har ansvaret för att brottsoffrens rättigheter tillgodoses kommer Domstolsverket, inom ramen för sitt uppdrag, att arbeta för att öka domstolarnas förutsättningar för att möta brottsoffrens berättigade krav. De insatser som verket avser att göra och de metoder och den hjälp som verket kan erbjuda domstolarna på brottsofferområdet bör även ses som ett led i att skapa en bättre service på domstolarna och höja kvaliteten beträffande bemötandet av alla domstolsaktörer och allmänheten i övrigt. I handlingsplanen presenteras i korthet följande. Blanketterna för kallelse av vittnen och målsägande skall utformas efter samråd med bl.a. Brottsoffermyndigheten Informationsmaterialet till brottsoffer skall förbättras och göras mer tillgängligt, bl.a. skall domstolarna erbjudas en ny mall för hemsidor på Internet där information till brottsoffer kan lämnas på ett enkelt sätt, nya broschyrer skrivas, informationen i anslutning till väntsalarna förbättras m.m. Utbetalning av ersättning till bl.a. målsägande utanför rättssalen skall underlättas genom att redovisningsreglerna ändras Säkerheten i väntsalarna utanför förhandlingsutrymmena i domstolarna skall förbättras och säkerhetsarbetet skall fortsätta enligt de riktlinjer verket dragit upp i rapporten Framtidens riktlinjer för säkerhetsarbetet inom domstolsväsendet Utbildning i brottsofferfrågor skall erbjudas alla medarbetare på alla nivåer i domstolsväsendet. Det innebär att även Domstolsverkets egen personal skall få sådan utbildning Samverkan mellan domstolarna, andra rättsmyndigheter och ideella organisationer i bl.a. brottsofferfrågor i lokala samverkansorgan är viktigt för kvaliteten i arbetet med brottsofferfrågor. Domstolsverket kommer att följa och informera om sådan samverkan Ett bra sätt att arbeta med brottsofferfrågor är att respektive myndighet sätter upp särskilda mål för detta i sina verksamhetsplaner En metod har tagits fram för att genom enkätundersökningar mäta om olika åtgärder som domstolarna vidtar på brottsofferområdet har någon effekt. Domstolsverket kommer att sprida information om metoden och vid behov lämna stöd för genomförandet av sådana enkätundersökningar Uppbyggnaden av vittnesstödsverksamheten på de allmänna domstolarna kommer fortsatt att stödjas av verket på olika sätt 4 av 33

7 För brottsoffer är det viktigt att domstolarna vid utsättning av mål tar hänsyn till att den åklagare, som har handlagt målet under förundersökningen, också får möjlighet att handlägga målet under huvudförhandlingen För att kunna mäta om de åtgärder som vidtas har någon effekt har Domstolsverket fått i uppdrag att utarbeta en metod till stöd för hur de allmänna domstolarna skall kunna följa utvecklingen av hur brottsoffer upplever sig bemötta i sin kontakt med domstolarna. I redovisningen av uppdraget redogörs för brottsofferundersökningar och andra kvalitetsmätningar som har gjorts nationellt och i enskilda domstolar. Vidare redovisas erfarenheter från studier av kvalitetssäkringsarbetet i England. Domstolsverket har i samråd med Rikspolisstyrelsen och Riksåklagaren genomfört en provenkät som har riktat sig till brottsoffer i avdömda mål vid några domstolar. Frågeformuläret har varit uppdelat i olika avsnitt för de tre myndigheterna. Resultaten av gjorda undersökningar har visat att brottsoffren är villiga att besvara frågor om bl.a. hur de har blivit bemötta i de olika instanserna i rättskedjan. Analysen av provenkäten och resultatet av tidigare gjorda kvalitetsundersökningar visar att kvalitetssäkringsarbetet bör innefatta Myndighetssamverkande, återkommande, enkäter till brottsoffer, både nationellt, regionalt och lokalt Metodstöd för domstolarna i form av enkätmallar och handledning för att de skall kunna genomföra enkätundersökningar i egen regi Regelbundna sammanträffanden mellan domstolarna och professionella domstolsaktörer Stöd för domstolarna att driva projekt med syfte att höja kvaliteten genom bl.a. enkätundersökningar, speglingar och självvärderingar Vittnesstödsverksamheten bör så småningom kvalitetssäkras genom en utomstående utvärdering 5 av 33

8 1 Inledning Domstolsverket (DV) fick i regleringsbrevet för 2002 i uppdrag att utreda och analysera den verksamhet som bedrivs vid domstolarna avseende bemötande av och stöd till parter, vittnen och andra som kommer i kontakt med domstolarna. Samtidigt har DV, enligt regeringsbeslut den 28 juni 2001, i uppdrag att upprätta en handlingsplan för hur myndigheten i framtiden skall arbeta för att tillse att berättigade krav från brottsoffren på domstolsväsendet uppfylls. De satsningar som redan pågår och som skall påbörjas skall avspegla sig i handlingsplanen. DV har vidare tre andra uppdrag angående bemötande av brottsoffer och ökad kunskap om brottsofferfrågor. Ett uppdrag avser upprättande av en plan för hur vittnesstödsverksamheten skall kunna anordnas och bedrivas vid de tingsrätter och hovrätter där sådan verksamhet ännu inte bedrivs. DV har vidare i uppdrag att i samverkan med Brottsoffermyndigheten genomföra utbildning i brottsofferfrågor för personal vid landets allmänna domstolar. Slutligen har DV i uppdrag att utarbeta en metod till stöd för hur landets tingsrätter och hovrätter, som en del av respektive myndighets kvalitetssäkringsarbete, skall kunna följa utvecklingen av hur brottsoffer upplever sig bemötta i sin kontakt med domstolen. DV har valt att redovisa tre av uppdragen gemensamt, dvs. det uppdrag som innebär en analys av vad som görs på bl.a. brottsofferområdet, uppdraget att upprätta en handlingsplan för det fortsatta arbetet med dessa frågor och uppdraget att utarbeta en metod för att kvalitetssäkra det arbete som görs. Uppdragen redovisas i separata avsnitt. 6 av 33

9 I. Verksamheten vid domstolarna avseende bemötande av och stöd till parter, vittnen och andra som kommer i kontakt med domstolarna 2 Uppdraget m.m. Domstolsverket (DV) fick i regleringsbrevet för 2002 i uppdrag att utreda och analysera den verksamhet som bedrivs vid domstolarna avseende bemötande av och stöd till parter, vittnen och andra som kommer i kontakt med domstolarna. 3 Arbetet med bemötandefrågor vid domstolarna - Vad görs? De uppdrag Domstolsverket (DV) har på brottsofferområdet berör domstolarnas arbete inte endast med brottsofferfrågor, utan också domstolarnas arbete med bemötande av alla de människor som på olika sätt kommer i kontakt med domstolarna. För att undersöka vilka insatser som görs vid domstolarna avseende bemötandefrågor har DV valt att använda sig av vad som kommit fram vid arbetet med de olika uppdrag DV har på området. DV har också på eget initiativ utrett behovet av framtida riktlinjer för säkerhetsarbetet i domstolsväsendet. I samband med det arbetet har även undersökts förekomsten av särskilda rum för vittnen, brottsoffer m.fl. i anslutning till väntrummen, hur vanligt det är med en bemannad reception m.m. I anslutning till den enkät som gick ut till landets domstolar ställdes frågor om hur det informationsmaterial som finns för brottsoffer m.fl. används av domstolarna. Som exempel på enskilda domstolars arbete med bl.a. bemötandefrågor redogörs för några enskilda projekt. 7 av 33

10 3.1 Vittnesstöd, säkerhetsarbete m.m. Vittnesstöd skall enligt planerna finnas vid samtliga tingsrätter Flertalet allmänna domstolar har särskilda väntrum för vittnen och målsägande och merparten har en bemannad reception/expedition under öppettider. Knappt hälften av domstolarna skickar alltid ut information till parter m.fl. i samband med kallelser Vittnesstöd I regeringens proposition Stöd till brottsoffer, prop. 2000/01:79, uttalas att vittnesstödsverksamhet bör finnas vid samtliga tingsrätter och hovrätter i landet inom tre år. För att uppnå den målsättningen har Brottsoffermyndigheten och DV fått i uppdrag att dels ta fram en plan för hur regeringens mål ska kunna uppnås, dels medverka till att vittnesstödsverksamhet anordnas vid samtliga domstolar. Uppbyggnaden av verksamheten skall ske i samråd med Brottsofferjourernas Riksförbund och andra berörda ideella organisationer. Under hösten 2001 gjordes en kartläggning av förutsättningen för vittnesstödsverksamhet på samtliga orter där allmänna domstolar finns. Vid tiden för kartläggningen fanns 78 tingsrätter med 84 tingsställen. Vittnesstödsverksamhet fanns på 47 av dessa orter. Av de som saknade vittnesstödsverksamhet hade ett arbete för att inleda sådan verksamhet inletts på åtta orter. Vid de obemannade tingsställena, totalt 20, fanns vittnesstödsverksamhet vid nio. När det gällde hovrätterna fanns vittnesstödsverksamhet vid samtliga utom Svea hovrätt och Hovrätten över Skåne och Blekinge. Kartläggningen visade också att så gott som samtliga vittnesstödsverksamhet administreras av de lokala brottsofferjourerna. Det förtjänar dock att nämnas att studenter anlitas för verksamheten i Uppsala och Umeå. Den vittnesstödsutbildning som anordnas innehåller i de flesta fall föreläsningar av representanter från rättsväsendet. Även föreläsningar av kuratorer eller psykologer som behandlar bemötandefrågor, krishantering och samtalsteknik är vanliga. Den plan som nu finns för att inrätta vittnesstöd vid samtliga allmänna domstolar innefattar ett successivt införande fram till och med våren Under våren 2002 har 120 personer utbildats till vittnesstöd och verksamhet inletts vid fem tingsrätter; Tingrätterna i Mariestad, Ystad, Eskilstuna, Gävle och Stockholm. Verksamhet har dessutom inletts i viss mindre omfattning vid Haparanda tingsrätt. Under hösten 2002 har vittnesstöd inrättats vid Uddevalla och Skövde tingsrätter. Under hösten 2002 har dessutom förberedande arbete ägt rum på Gotland samt i Nyköping, Alingsås, Strömstad, Härnösand och Malmö och under vintern 2003 startar utbildningar där. Ett tiotal tingsrätter samt Svea hovrätt och Hovrätten över Skåne och Blekinge saknar alltjämt vittnesstöd. Brottsoffermyndigheten har i samarbete med Brottsofferjourernas Riksförbund under våren 2002 tagit fram ett material som kan användas i utbildningen av nya vittnesstöd. Materialet kan beställas kostnadsfritt hos Brottsoffermyndigheten Utredningen om säkerhetsarbetet inom domstolsväsendet Under senare år har ett antal faktorer gjort att DV i ett särskilt projekt sett över de riktlinjer som gäller för säkerhetsarbetet i domstolsväsendet. Bl.a. pekar den medarbetarenkät som genomfördes år 2001 på att de anställda i domstolarna är mer utsatta för hot och våld än vad tidigare enkäter visat på. I en undersökning vid Handens och Huddinge tingsrätter där parter och andra som besöker domstolarna fick svara på olika frågor framkom en känsla av otrygghet i domstolarnas lokaler. Av en enkätundersökning som Riksåklagaren genomfört under 2002 framgår också att man inom åklagarväsendet inte heller är nöjd med säkerhetsnivån i 8 av 33

11 domstolarna. Enkätundersökningen genomfördes efter en incident i Östersunds tingsrätt då chefsåklagaren i Östersund blev allvarligt skadad. Inom projektet undersöktes genom en enkät hur domstolslokalerna är utformade bl.a. vad gäller receptioner i väntrummen utanför förhandlingssalarna och särskilda lokaler för vittnen, brottsoffer m.fl. som kan önska särskilda uppehållsutrymmen när de väntar på förhandling. Kartläggningen visade att 74 procent av de allmänna domstolarna och 81 procent av de allmänna förvaltningsdomstolarna har en reception/expedition i omedelbar anslutning till förhandlingssalarna. Däremot har endast nio procent av de allmänna domstolarna och 15 procent av de allmänna förvaltningsdomstolarna genom personal full uppsikt över hela uppehållsutrymmet utanför förhandlingslokalerna. När det gäller särskilda rum i anslutning till väntrummen utanför förhandlingssalarna för vittnen och målsägande har 80 procent av de allmänna domstolarna och 44 procent av de allmänna förvaltningsdomstolarna sådana rum. En viktig fråga när det gäller bemötande och omhändertagande av de som besöker domstolarna är om receptionen/expeditionen är bemannad med personal som kan svara på frågor och visa till rätta i lokalerna. Kartläggningen visar att 79 procent av de allmänna domstolarna och 85 procent av de allmänna förvaltningsdomstolarna alltid eller oftast har receptionen/- expeditionen bemannad under den tid då domstolslokalerna är öppna för allmänheten. Av enkätsvaren framgår också att 13 procent av de allmänna domstolarna och sju procent av de allmänna förvaltningsdomstolarna alltid har personal i alla eller vissa av uppehållsutrymmena utanför förhandlingssalarna när förhandling pågår. Vissa domstolar som alltid har personal i uppehållsutrymmena pekar särskilt på att det har en lugnande effekt på alla som vistas i domstolens lokaler. Projektet avslutades med en rapport som har överlämnats till regeringen under hösten I rapporten kom man, såvitt nu är av intresse, fram till att de nuvarande riktlinjerna för utformning av domstolslokalerna i stort är tillräckliga för att få fullgoda lokaler. Man uttalade att det alltid bör finnas en reception/expedition i anslutning till väntrummen och den personal som bemannar receptionen bör kunna ha uppsikt över både in- och utpassering och väntutrymmen. Övervakningen kan dock vid behov kompletteras med övervakningskameror. I anslutning till väntrummet skall det finnas särskilda rum för bl.a. vittnen och målsägande. I det fortsatta arbetet med om- och nybyggnationer skall lokalerna utformas efter de riktlinjer som rapporten kommer fram till. När det gäller frågan om personal i anslutning till uppehållsutrymmena och i receptionerna rekommenderar DV i rapporten att domstolarna omgående ser över sina arbetsordningar och utreder om det går att lösa med befintliga resurser. Om det inte skulle vara möjligt bör frågan behandlas vid budgetdiskussioner med DV Information till parter och andra som besöker domstolarna DV har tillställt de allmänna domstolarna en enkät för att undersöka hur det informationsmaterial används som finns framtaget för parter, vittnen och målsägande. Det informationsmaterial som det handlar om är informationsblad till målsägande eller vittne, t.ex. Brottmålsrättegången, Att vittna vid domstol och Målsägande vid domstol. Drygt hälften av domstolarna skickar alltid ut informationsbladen medan knappt en tredjedel skickar informationsbladen efter särskilt övervägande i varje enskilt fall. När det gäller information till parterna, t.ex. Brottmålsrättegången, Tvistemålsrättegången, Information om frivillig betalning av böter respektive skadestånd skickar knappt hälften av domstolarna alltid ut sådan information. Nästan 40 procent av domstolarna väljer att skicka ut informationsbladen endast efter ett övervägande i det enskilda fallet. Drygt 80 procent av domstolarna skickar Brottsoffermyndighetens informationsblad om Hur man ansöker 9 av 33

12 om brottsskadeersättning till dem som tillerkänts skadestånd i brottmål. Det framgår också att omkring 15 procent av domstolarna vare sig skickar informationsmaterial till parter, målsägande eller vittnen. Undersökningen visar också att nästan 80 procent av domstolarna saknar en hemsida på Internet. Av de som har en hemsida har knappat tio procent en länk till Brottsoffermyndighetens webbplats. Cirka 30 procent av domstolarna deltar i någon form av samverkansgrupp med andra rättsmyndigheter för att bl.a. diskutera brottsofferfrågor Utbildning DV har regeringens uppdrag att tillsammans med Brottsoffermyndigheten genomföra utbildning i brottsofferfrågor för personal vid de allmänna domstolarna. Uppdraget redovisas i samband med årsredovisningen i en separat rapport till regeringen. 3.2 Särskilda projekt Många domstolar bedriver projekt som bl.a. syftar till bättre bemötande av dem som kommer till domstolarna. Av redogörelsen för resultaten av de olika regeringsuppdragen framgår att arbetet med bemötandefrågor bedrivs efter flera olika linjer. Vittnesstödsverksamheten är under uppbyggnad. I samband med uppbyggnaden sker olika utbildningsinsatser. Huvuddelen av de allmänna domstolarna har särskilda väntrum för vittnen och målsägande och en bemannad reception under den tid allmänheten har tillträde till domstolslokalerna. Omkring hälften av domstolarna skickar alltid ut informationsmaterial till dem som skall delta i en rättegång. Utöver detta sker särskilda satsningar på arbetet med bemötandefrågor i särskilda projekt. Här skall endast nämnas några exempel Verksamhetsutveckling Många domstolar bedriver en verksamhetsutveckling i särskilda projekt. Målet är att både höja kvalitet och effektivitet i domstolsverksamheten. Vid många domstolar sker verksamhetsöversynen med stöd av DV:s utvecklingsgrupp. Utgångspunkten för översynerna är de krav som ställs på verksamheten från parter och andra som söker domstolarnas tjänster. Vid dessa verksamhetsöversyner brukar även ingå diskussioner kring bemötandefrågor, utformning av informationsmaterial och domstolslokaler. Som ett led i en sådan verksamhetsöversyn genomfördes vid Handen och Huddinge tingsrätter en enkätundersökning där utomstående aktörer fick ge synpunkter på bl.a. kallelsens utformning, lokalernas utformning, informationen, mottagandet, tillgänglighet och trygghet/- integritet. Ett s.k. Nöjd-Kund-Index räknades fram med ledning av undersökningen och gav ett medelindex för de olika kvalitetsfaktorerna. För båda domstolarna blev det genomsnittliga indexvärdet bra. Resultatet visade för båda tingsrätterna att betygsindex för kallelsens utformning, lokalernas utformning, information och mottagande låg över medelindex. Under medelindex hamnade, också för båda tingsrätterna, känslan av trygghet/integritet. Vid den ena domstolen gav fyra av tio ett lågt betyg på frågorna om säkerheten vid domstolen före rättegången och om säkerheten vid domstolen efter rättegången. I samband med den verksamhetsöversyn som gjordes i samband med enkäten studerade också utomstående domare processledningen och bemötandet av parter vid förhandlingar i tvis- 10 av 33

13 temål. Därefter anordnades ett seminarium där dessa frågor diskuterades och där också en advokat medverkade och gav sin syn på både processledning och bemötande i domstolarna Etikprojektet i Göteborg Sedan 1998 pågår i Göteborg ett lokalt arbete med etikfrågor inom rättsväsendet. År 1999 bildades ett nätverk av företrädare för Kammarrätten i Göteborg, Göteborgs tingsrätt, Kriminalvårdsmyndigheten, Åklagarmyndigheten och Polismyndigheten i Göteborg. I början av år 2000 bildades en arbetsgrupp med representanter från tingsrätten, Åklagarmyndigheten, Kammarrätten och Kriminalvården i Göteborg och representanter från personalorganisationerna. Med medel från Statens utvecklingsråd genomfördes en enkätundersökning där människor som kommer i kontakt med rättsväsendet tillfrågades om upplevelser av personalens attityd och förhållningssätt under olika skeden genom rättsväsendet, från åtal till verkställighet av påföljd. Underökningen resulterade i en rapport Hur upplevs rättsväsendet av klienterna?. Arbetet fortsatte därefter med att Kriminalvården, Regionkontoret Göteborg, för arbetsgruppen ansökte om medel från Statens utvecklingsråd för att genomföra ett samarbetsprojekt rörande etikfrågor inom rättsväsendet. Syftet med projektet är bl.a. att levandegöra en vardagsdiskussion om de etiska frågorna som dagligen berör alla personalkategorier i hela rättsväsendet. Målet är att medvetandegöra den dolda etiken, lyfta värderingar och fördomar till ytan för att synliggöra dem och på så sätt kunna arbeta vidare med dem. På sikt skall en god arbetsmiljö för personalen skapas där etiska frågeställningar ingår som en naturlig del i varje enskilt ställningstagande och beslut. Sedan medel beviljats av Utvecklingsrådet har seminarier med chefer från rättsmyndigheterna i Göteborg, däribland Hovrätten för Västra Sverige, Göteborgs tingsrätt, Mölndals tingsrätt, Länsrätten i Göteborg och Hyresnämnden i Göteborg, genomförts under hösten seminarier kommer därefter att hållas med personalen vid rättsmyndigheterna under tiden januari-september Projektet skall utvärderas med hjälp av en person från Göteborgs universitet. Vid seminarierna anlitas Vardagens Dramatik, som är en teatergrupp som arbetar med s.k. interaktiv föreställning. De levandegör olika situationer som kan uppkomma inom myndigheternas arbetsfält, både externt och internt. Gruppen har gjort noggranna undersökningar för att få material till sina föreställningar. Avsikten är att dialogen därefter skall fortsätta inom myndigheterna Information m.m. Utöver det informationsmaterial som skickas till olika aktörer i rättegångar arbetar en del domstolar med att ta fram egna hemsidor på Internet. Som exempel kan nämnas Hovrätten för Västra Sverige som i ett särskilt projekt arbetar med att förbättra informationen till de om kallas till huvudförhandling. Bl.a. hänvisar kallelseblanketten till hovrättens hemsida, där det finns information om lokaler och vägbeskrivning m.m. Även andra domstolar skickar tillsammans med kallelsen särskild information om den egna domstolen med vägbeskrivning etc. 11 av 33

14 4 Planerade insatser Medvetenheten om vikten av ett gott omhändertagande av dem som kommer i kontakt med domstolarna har ökat. Även om mycket arbete pågår för att höja kvaliteten återstår en hel del arbete. Medvetenheten i domstolarna om vikten av ett gott omhändertagande av målsägande, vittnen och andra som kommer i kontakt med domstolarna har ökat. Mycket arbete pågår också för att förbättra bemötandet, t.ex. vid verksamhetsöversyner, vid utformningen av domstolslokaler, vid användningen av information m.m. Trots det arbete som pågår återstår många förbättringsåtgärder. Undersökningarna visar t.ex. att cirka 20 procent av domstolarna aldrig skickar ut särskild information till olika aktörer om vad som väntar dem vid en domstolsförhandling. Flertalet domstolar har inte någon egen hemsida och det är vanligt att det inte finns domstolspersonal i uppehållsutrymmena utanför förhandlingslokalerna. Tillgängligheten både när det gäller information på Internet och telefontider vid enskilda domstolar skulle kunna förbättras. DV har också ett uppdrag att upprätta en handlingsplan för hur man skall arbeta för att tillse att berättigade krav från brottsoffer på domstolsväsendet uppfylls, se avsnitt II denna rapport. Även om uppdraget inriktar sig på brottsoffer är det självklart att handlingsplanen även bör rikta sig till alla dem som i en ovan situation hamnar inför en domstol. DV har också ett uppdrag att tillsammans med Brottsoffermyndigheten genomföra utbildningsinsatser i brottsofferfrågor. Även här handlar det mer om bemötande i stort, dock med en särskild inriktning på brottsoffers utsatta ställning. 12 av 33

15 II. Handlingsplan för brottsofferarbetet i DV 5 Uppdraget Domstolsverket (DV) fick i regeringsbeslut den 28 juni 2001 i uppdrag att upprätta en handlingsplan för hur myndigheten i framtiden skall arbeta för att tillse att berättigade krav från brottsoffren på domstolsväsendet uppfylls. Handlingsplanen bör upprättas i samråd med Brottsoffermyndigheten och i den mån DV finner det lämpligt, med andra myndigheter och organisationer. I uppdraget framhålls att det är regeringens mening att de satsningar som redan pågår och som skall påbörjas bör avspegla sig i handlingsplanen. Vidare bör handlingsplanen innehålla en strategi för hur aktuell kunskap skall förmedlas till nyanställd personal vid landets domstolar. Uppdraget skall redovisas i samband med årsredovisningen för år DV fick samtidigt tre andra uppdrag angående bemötande av brottsoffer och ökad kunskap om brottsofferfrågor, se avsnitt 1 Inledning. Arbetet med uppdraget att upprätta en handlingsplan har bedrivits i projektform vid utvecklingsenheten i DV. I projektgruppen har ingått medarbetare från juridiska enheten, utbildningssektionen och lokalsektionen. Styrgruppen har bestått av cheferna för utvecklingsenheten, juridiska sekretariatet, personalenheten och serviceenheten. Samråd har ägt rum med Brottsoffermyndigheten, Riksåklagaren och Rikspolisstyrelsen. En referensgrupp med representanter för olika domstolar samt fackliga företrädare har sammanträtt vid två tillfällen och framfört idéer och synpunkter på arbetet med och utformningen av handlingsplanen. Referensgruppen har framhållit att avgörande för ett bra bemötande av brottsoffer i domstolarna är att det satsas medel på förändringar av domstolslokalerna och på utbildning av domstolspersonalen. Vidare har sammanträffanden skett med Brottsofferjourernas riksförbund, Riksorganisationen för Kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, BRIS och Rädda Barnen varvid synpunkter på förbättringsområden vad gäller bemötande av brottsoffer i domstolarna har lämnats från dessa föreningar. Rådmannen Britt Björneke, som ingår i DV: s utvecklingsgrupp, har varit projektledare och sammanställt handlingsplanen. En enkät om domstolarnas information till brottsoffer, bemötande av brottsoffer, samarbete med andra myndigheter i brottsofferfrågor m.m. gick i juni 2002 ut till cheferna för samtliga tingsrätter och hovrätter. Under arbetet med handlingsplanen har projektledaren deltagit i flera konferenser, anordnade bl.a. av Brottsoffermyndigheten. 6 Inledning Under de senaste decennierna har brottsoffrens situation alltmer uppmärksammats. I handlingsplanen kommer brottsoffer att användas synonymt för målsägande. Under 1970-talet fördes en debatt om hur kvinnor som hördes som målsägande i mål angående kvinnomisshandel eller sexualbrott blev bemötta av rättsväsendet och krav ställdes på bättre bemötande och stöd vid rättegången. Frågan har därefter vidgats till att avse fysiska brottsoffers situation generellt och krav på en bättre ställning i rättsprocessen. Brottsoffrens situation har också uppmärksammats internationellt bland annat av Förenta Nationerna, Europarådet och Europeiska Unionen. Det är naturligtvis viktigt att domstolspersonalen är medveten om målsägandens särskilt utsatta situation och deras rätt till ett adekvat bemötande och nödvändig information. Att ge allmänhet och parter ett bra bemötande behöver emellertid inte alltid innebära att alla skall 13 av 33

16 behandlas på samma sätt. Bland såväl målsäganden som vittnen och tilltalade finns det personer som är i behov av mer information och stöd och hjälp än andra i samma grupp. Handlingsplanens fokus på brottsoffer innebär inte att kravet på domstolsväsendets objektivitet åsidosätts. Tvärtom kan arbetet med brottofferfrågor inspirera till förbättringsåtgärder vad avser bemötande, information, tillgänglighet och kompetensutveckling även för andra parter och aktörer som kommer i kontakt med domstolarna. Att utöver annan utbildning i beteendevetenskap ta del av kunskap om brottsoffers reaktioner i anledning av brott ger vidare bra förutsättningar för en bra processledning och bevisvärdering. DV vill dock poängtera att huvudansvaret för att brottsoffrens rättigheter tillgodoses ligger på polis och åklagare. Det är med dessa myndigheter som brottsoffren har de första kontakterna och det är därför av stor vikt att dessa myndigheter informerar brottsoffren om deras rättigheter och att de får ett bra bemötande där. Därvid är det viktigt att åklagaren har en så bra kännedom om det enskilda brottsoffret att information om t.ex. hotbilder och särskilda önskemål om bemötande förs vidare till domstolen. Domstolarna har ju inte enbart en skyldighet att bemöta brottsoffer på ett bra sätt utan skall garantera att alla andra domstolsaktörer bemöts och informeras på ett liknande sätt. Domstolsväsendets övergripande mål är att tillförsäkra den enskilde sättssäkerhet och rättstrygghet och att verksamheten präglas av ett medborgarperspektiv. DV:s roll är att med iakttagande av domstolarnas självständighet i deras dömande och rättstillämpande uppgifter skapa förutsättningar för att domstolarnas del av effektmålet uppfylls. DV skall även ta initiativ i fråga om förändringar avseende domstolarnas arbetsformer samt verka för en ökad samverkan mellan domstolar och andra myndigheter utanför domstolsväsendet med respekt för den grundläggande rollfördelningen. DV skall även återrapportera till regeringen om hur effektmålen har uppfyllts. Mot bakgrund härav innehåller handlingsplanen exempel på material och kompetens som DV erbjuder och kommer att kunna erbjuda domstolarna för att bättre uppfylla brottsoffrens krav på dem. Vidare ges exempel på bra insatser som de enskilda domstolarna har vidtagit på området och som kan vara inspirerande för andra domstolar. 7 DV:s åtgärdsprogram 1998 Domstolarnas bemötande av allmänheten Regeringen uppdrog i regleringsbrevet för budgetåret 1998 åt DV att efter samråd med Brottsoffermyndigheten och Brottsofferutredningen utarbeta ett åtgärdsprogram som syftade till att förbättra domstolarnas bemötande av parter, vittnen, målsägande och andra som kommer i kontakt med domstolarna. Programmet skulle även innefatta en översyn av de kallelser och andra handlingar som riktar sig till enskilda. Den 13 juli 1998 överlämnade DV ett åtgärdsprogram Domstolarnas bemötande av allmänheten ett åtgärdsprogram (juli 1998, dnr Ju98/2513). I åtgärdsprogrammet redovisar DV att en samlad översyn av samtliga de kallelser och andra handlingar som domstolarna tillställer enskilda kommer att genomföras. Beträffande utbildning anges att beteendevetenskapliga samt andra moment om brottsofferfrågor skall föras in i den utbildning och fortbildning som ges för samtliga personalkategorier vid domstolarna. Vikten av att det vid alla domstolar finns relevant och aktuellt informationsmaterial tillgängligt i allmänhetens utrymmen poängteras. DV aviserar dessutom att ett informationsblad skall utarbetas till vittnen. Domstolarna rekommenderas att ge en eller flera personer i uppgift att ansvara för informationsmaterial och för att målsägande och vittnen tillställs information om rättegångsförfarandet m.m. med kallelsen. Det anges vidare att det vid alla domstolar om möjligt bör utses någon eller några personer som är ansvariga för att besvara frågor från i första hand målsägande och vittnen, men även andra enskilda som har frågor om inställelse m.m. Likaså framhålls att domstolarna i större utsträckning än vad som i dag är fallet bör ge 14 av 33

17 personal, företrädesvis expeditionsvakter, arbetsuppgifter rörande bemötandet av målsägande och vittnen m.fl. DV uppger vidare att verket kontinuerligt följer den tekniska utvecklingen. Myndigheten kommer att överväga nya tekniska lösningar för att uppnå en mer effektiv informationsförmedling till besökare i domstol. Vid om- och nybyggnationer förbättras domstolslokalerna kontinuerligt, bl.a. såtillvida att enskildas behov av att vänta i separata rum beaktas. Domstolarna rekommenderas vidare att fortlöpande överväga om fördelningen av separata rum mellan olika användarkategorier är ändamålsenlig och att därvid särskilt beakta målsägandes och vittnens behov. DV framhåller också vikten av att de separata rummen är tydligt skyltade och att det av kallelsen till domstolen bör framgå om det finns möjlighet att vänta i separata rum. Försöksverksamhet med vittnesstöd och videoteknik påbörjas. I prop. 2000/01: 79 s. 33 Stöd till brottsoffer (nedan benämnd brottsofferpropositionen) framhålls att de åtgärder som DV aviserade i handlingsplanen och som myndigheten nu arbetar med ligger väl i linje med vad som bör förbättras för att åstadkomma ett bättre omhändertagande av målsägande, vittnen och andra som kommer i kontakt med domstolarna. Enligt regeringens mening bör dock arbetet med att genomföra åtgärdsprogrammet bedrivas med större intensitet. Det är exempelvis inte acceptabelt att det fortfarande förekommer att kvinnor som utsatts för sexuella övergrepp tvingas möta och vänta tillsammans med den misstänkte gärningsmannen i domstolens gemensamma väntrum. Arbetet med att inrätta särskilda väntrum pågår men vid de tingsrätter och hovrätter där sådana ännu inte finns borde detta enligt regeringens mening rimligtvis kunna lösas på annat sätt, exempelvis genom att målsäganden kan få vänta i ett angränsande kontorsutrymme. Regeringen är övertygad om att den satsning på vittnesstöd som skall inledas vid landets tingsrätter och hovrätter också kommer att bidra till ett bättre omhändertagande. Likaså bör den utbildning som avses genomföras leda till att en ökad förståelse och medvetenhet om brottsoffers behov. I propositionen, poängteras även vikten av samarbete (s.79) Om en myndighet i rättskedjan tar väl hand om brottsoffer medan andra låter bli, blir det samlade intrycket dåligt. Den som utsatts för brott skall exempelvis genom såväl åklagare som domstol kunna få information om vad som skall hända vid en eventuell domstolsförhandling. Han eller hon skall som huvudregel heller inte behöva inställa sig vid en domstolsförhandling på egen hand. Av särskild vikt är vidare att ta till vara de tjänster som frivilligorganisationer erbjuder. Myndigheternas handlingsplaner bör innehålla en strategi för samarbete med ideella organisationer. 7.1 Återstående åtgärder enligt DV:s åtgärdsprogram Kallelseblanketterna som ses över inom Vera-projektet utformas efter samråd med Brottsoffermyndigheten. Informationsmaterial till bl.a. brottsoffer skall förbättras och göras mer tillgängligt. Videokonferensmöjligheten bör permanentas. Utbetalningar utanför rättssalarna skall underlättas genom nya regler och informationen till väntande där skall förbättras. Det åtgärdsprogram som presenterades 1998 har på flera områden omsatts i praktiken i DV och på de enskilda domstolarna. Det är viktigt att de punkter som presenterades i det programmet fortsätter att diskuteras i såväl DV som på domstolarna. I programmet tas bl.a. upp frågan om utformningen av kallelser och handlingar, utformningen av domstolslokalerna och användning av tekniken. Här behandlas de frågor som återstår att genomföra enligt programmet. 15 av 33

18 7.1.1 Utformning av kallelse- och andra blanketter Utformning av kallelseblanketter i det nya målhanteringssystemet sker efter samråd med bl.a. Brottsoffermyndigheten. Kritik har riktats mot utformningen av framför allt de nuvarande kallelseblanketterna till huvudförhandling i brottmål från målsägande och vittnen. Såväl domstolspersonal som vittnesstöd och kontaktpersoner i Brottsofferjourerna har påpekat att de har fått ta emot mycket negativ kritik mot särskilt den hårda tonen som sägs dominera i blanketten. Även om detta missnöje inte har kommit till uttryck i de enkätundersökningar som har gjorts vid vissa domstolar finns det anledning att göra förbättringar av blanketterna beträffande såväl språket som layouten. Som aviserades i åtgärdsprogrammet planerades 1998 en generell översyn av samtliga domstolsblanketter. Till följd av projekteringen av ett nytt verksamhetsstöd sköts detta arbete dock upp. Utvecklingsarbetet pågår nu med utformning av mallar för dokument i verksamhetsstödet Vera. Vid utformningen av mallar arbetar en arbetsgrupp med representanter för olika domstolar för närvarande med bl.a. innehållet i de mallar som skall finnas tillgängliga för underrätterna. En språkvårdare granskar förslagen. Representanter för Brottsofferjourernas Riksförbund och Brottsoffermyndigheten har informerat arbetsgruppen om de kritiska synpunkter som har framförts mot nuvarande blanketter och har lämnat synpunkter på hur blankettera kan förbättras. Vidare har gruppen informerats om vilka sekundära reaktioner brottsoffren kan drabbas av på grund av ett felaktigt bemötande av rättssamhället. I arbetet med att utforma textmallar i verksamhetsstödet fortsätter detta samråd. Vid Hovrätten för Västra Sverige pågår ett projekt med syfte att förbättra informationen för dem som kallas till huvudförhandling. I kallelserna hänvisas till hovrättens hemsida för information om bl.a. lokaler och vägbeskrivning. Vidare finns det i kallelseblanketten angivet en e- postadress dit de kallade kan skriva frågor om t.ex. förfarandet i hovrätten. Meningen är att frekventa frågor skall samlas upp och sedan tillföras de frågor och svar som finns på hovrättens hemsida. Hovrättens informationsprojekt är mycket lovvärt och det finns all anledning för DV att dra lärdom av detta projekt vid utformningen av de centralt utformade kallelseblanketterna Skriftlig information Informationsmaterial till bl.a. brottsoffer skall förbättras. Bland de informationsblad som DV har utformat till parter och vittnen finns en allmän information angående brottmålsrättegången i tingsrätt. Vidare finns en skriftlig information särskilt riktad till målsägandena Målsägande vid domstol och Till dig som skyddas av besöksförbud. Informationsbladen finns tillgängliga på DV:s hemsida och avsikten är att domstolarna skall kunna skicka dem tillsammans med andra handlingar och då i första hand tillsammans med kallelser som går ut till målsägandena. I enkäten till domstolscheferna har frågan ställts om i vilken utsträckning dessa informationsblad regelbundet skickas ut till målsägandena. Beträffande informationsmaterialet om rättegången skickar drygt hälften av domstolarna alltid ut dessa informationsblad, 30 procent gör detta efter enskilt övervägande medan övriga inte skickar ut dem. Det är viktigt för brottsoffer, liksom för andra aktörer, att få så god information som möjligt om det fortsatta händelseförloppet och om rätten och möjligheten till stöd och hjälp. Det är därför viktigt att alla brottsoffer i samband med kallelserna till huvudförhandlingen får del av skriftlig information om rättegången, om möjligheten till biträde och stödperson och att begära skadestånd. Om emellertid domstolarna trots allt väljer att inte skicka ut denna information är det DV:s målsättning att informationen skall finnas tillgänglig på annat sätt. 16 av 33

19 För närvarande finns DV: s informationsblad enbart i elektronisk form. DV avser även att göra en tryckt sammanställning av dem i broschyrform. Kritiska synpunkter har framkommit om den pedagogiska utformningen av informationsbladen. DV planerar att i samråd med Brottsoffermyndigheten se över utformningen av dem. Många brottsoffer efterfrågar redan vid anmälan om brott information om det fortsatta händelseförloppet. Meningen är att informationsmaterialet skall kunna spridas via polis, åklagare och ideella brottsofferorganisationer. Riksåklagaren avser att inleda ett samarbete för att göra en genomgång av den information som finns och för att diskutera rutiner för att ge brottsoffren sådan information. Informationsbladen bör naturligtvis finnas som länk till DV: s offentliga webbplats. Bland Brottsoffermyndighetens informationsmaterial finns en broschyr Till dig som utsatts för brott, som även informerar om rättsprocessen. DV kommer att informera om Brottsoffermyndighetens material så att domstolarna vid förfrågan om specialriktad information kan hänvisa till detta material. DV har inte utformat någon skriftlig information angående utkrävande av skadestånd. Däremot har domstolarna tillgång till Brottsoffermyndighetens underrättelseblad Hur får du ersättning för dina skador?. Enligt enkäten till domstolscheferna skickar 85 procent av domstolarna ut denna information i samband med expedieringen av domen till målsägandena. Enligt samma enkät skickas i ungefär samma utsträckning informationsblad ut till den dömde om frivillig betalning av skadestånd. Det är DV:s uppfattning att dessa informationsblad fyller en viktig funktion. Även på detta område bör en dialog föras mellan DV, de enskilda domstolarna och Brottsoffermyndigheten om utformningen och spridningen Hemsidor Informationen till bl.a. brottsoffer blir mer tillgänglig om domstolarna har hemsidor på Internet. DV kommer att erbjuda domstolarna en bättre mall för uppbyggnad av hemsidor. För närvarande är det endast en mindre del av de allmänna domstolarna som har egna webbplatser. Det är möjligt att länka sig från DV:s hemsida till dessa domstolar. Några av domstolarna har länkar till Brottsoffermyndighetens och Brottsofferjourernas Riksförbunds eller till de lokala brottsofferjourernas hemsidor. Ett exempel är Västmanlands läns tingsrätt som har en allmän information om brottmålsrättegången och en länk till den lokala brottofferjourens hemsida. Göteborgs tingsrätt har information om brottofferjouren med upplysning om att jouren har lokaler i tingsrätten och att målsägande och vittnen kan vända sig dit för att få hjälp och stöd. Hovrätten för Västra Sveriges hemsida innehåller frågor och svar som bl.a. vänder sig till målsäganden och vittnen. Vidare finns beträffande frågan om skadestånds utkrävande en hänvisning till Brottsoffermyndighetens hemsida. Det finns i övrigt ingen information på domstolarnas hemsidor om vittnesstöd eller någon direkt riktad information till brottsoffer/målsägande. Det kommer att bli alltmer vanligt att medborgarna vänder sig till myndigheternas hemsidor för att söka information. Regeringens förvaltningspolitiska program poängterar vikten av att myndigheterna har en utökad tillgänglighet. Det måste falla sig naturligt för brottsoffer att i första hand söka information på ortens domstol om rättegången och inte på DV:s hemsida. Eftersom det endast är ett fåtal tingsrätter som har stadigvarande personal som har kunskap i webbdesign har DV:s informationssekretariatet gjort mallar som domstolarna kan använda för uppbyggnad av egna webbsidor. Detta har uppenbarligen inte varit tillräckligt. DV kommer därför att ånyo gå ut med ett erbjudande till domstolarna med en mall på hemsida med exempel på möjlig information däribland särskilt riktad information och externa länkar. Informationssekretariatet kommer att ha samråd med Brottsoffermyndigheten och Brottsofferjourernas Riksförbund om utformningen av informationen till brottsoffer. 17 av 33

20 7.1.4 Videoteknik Försöksverksamheten med videokonferens bör permanentas och erbjudas bl.a. målsägande som av rädsla är obenägna att inställa sig i förhandlingssalen. DV har på regeringens uppdrag genomfört och utvärderat försöksverksamhet med videokonferens i rättegång. 18 domstolar har omfattats av försöket. Under tiden från den 1 januari 2000 till den 1 maj 2002 har enligt rapporten (DV Rapport 2002:5) 169 personer deltagit i förhandlingar genom videokonferens. Av dem har 124 personer deltagit i brottmålsförhandlingar. Bland dem som har deltagit har det även funnits personer mot vilka det har funnits ett hot och som av rädsla varit obenägna att inställa sig i förhandlingssalen och yttra sig. För vittnen och målsägande som av rädsla inte kan tänka sig att närvara i samma lokal som den tilltalade erbjuder tekniken stora möjligheter och möjligheter finns för dem att delta i förhandlingen men befinna sig på en helt annan (hemlig) ort än där rättegången hålls. Det bör även bli möjligt för brottsoffer, som av rädsla inte kan förmås att avge sin berättelse i samma rum som den tilltalade, att medverka genom videokonferens från ett annat rum i domstolslokalerna. Videokonferenstekniken bör därför enligt DV:s mening successivt införas i samtliga allmänna domstolar. DV har i samband med årets budgetunderlag framhållit att detta kräver att resurser tillförs verket. När tekniken införs bör informationsbladen till målsägande kompletteras med information om möjlighet till inställelse genom videokonferens även om tekniken inte bör användas schablonmässigt utan när det finns särskilda omständigheter Utbetalning av ersättning Reglerna för utbetalning av ersättning till bl.a. målsägande förenklas för att underlätta en utbetalning utanför rättssalen. Den 1 juli 2000 infördes möjligheter att fatta beslut om ersättning till vittnen, målsägande m.fl. utanför rättssalen av notarie eller annan anställd vid de allmänna domstolarna. Motivet till att flytta ut besluten om ersättning ur rättssalen var dels att förhandlingarna skulle vinna i effektivitet, dels att målsägande och vittnen inte skulle behöva redogöra för sina kostnader och inkomstförhållanden för en mängd människor i rättssalen. DV skall enligt regleringsbrevet för år 2002 göra en uppföljning av domstolarnas erfarenhet av denna reform. Av uppföljningen framgår att det för närvarande endast är fem domstolar som använder sig av denna möjlighet och att 13 domstolar står i begrepp att flytta ut denna beslutsfunktion ur rättssalen. Orsaken till att denna reform har fått så liten genomslagskraft är bl.a. att DV:s föreskrifter om redovisning innebär att samma person som beslutar om ersättningen inte kan fullgöra utbetalningen och därmed att mindre domstolar inte har tillräckligt med personal för att uppfylla dessa föreskrifter samt att flera domstolar inte anser att vinsterna är så stora att de överväger nackdelarna med att flytta ut besluten. DV tillstyrkte i åtgärdsprogrammet 1998 reformen om möjligheten till att fatta beslut utanför rättssalen. För ett brottsoffer eller annan person som har ersättningsanspråk på grund av sin inställelse vid en förhandling måste det vara till stor fördel att efter det att man har lämnat förhandlingssalen i lugn och ro för en enda tjänsteman kunna redogöra för sina kostnader och sin inkomstförlust. Ur medborgarperspektiv är en sådan ordning att föredra framför den ordning som nu gäller i domstolarna. I framtiden bör det dock på varje domstol finnas en reception med hjälpsam och kunnig personal som även har förordnande att fatta ersättningsbeslut och göra utbetalningar. DV avser också att inom kort göra förändringar i föreskrifterna om redovisning så att samma person kan fatta beslut och sköta utbetalningen. Den kontroll som krävs för att säkerställa överensstämmelse mellan beslut och utbetalning kan på annat sätt ske i efterhand. 18 av 33

Karlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00. Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm

Karlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00. Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm Riksförbundet BRIS YTTRANDE Karlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00 Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm SOU 2007:6 Målsägandebiträdet ett aktivt stöd

Läs mer

vittnesstöd Nationella riktlinjer för aktiva vittnesstöd

vittnesstöd Nationella riktlinjer för aktiva vittnesstöd vittnesstöd Nationella riktlinjer för aktiva vittnesstöd Nationella riktlinjer för vittnesstödsverksamheten Brottsoffermyndigheten och Domstolsverket har regeringens uppdrag att verka för att vittnesstödsverksamhet

Läs mer

Att göra en polisanmälan vad händer sen?

Att göra en polisanmälan vad händer sen? Att göra en polisanmälan vad händer sen? Sammanfattning av seminarium om rättsprocessen Plats: Scandic Crown i Göteborg, 7 november 2014 Arrangör: Social Resursförvaltning, Göteborgs Stad, i samarbete

Läs mer

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning Innehållsförteckning Förord 5 Inledning 17 Bokens syfte och utgångspunkter 20 Bokens uppbyggnad 21 Del I Bilden av offret 25 1. Vad är ett brottsoffer? 27 Politiska intressen bakom offerdefinitionen 29

Läs mer

Uppföljning av rapporten Barnsexturism ett granskningsprojekt

Uppföljning av rapporten Barnsexturism ett granskningsprojekt Uppföljning av rapporten Barnsexturism ett granskningsprojekt Tillsynsrapport 2013:3 Utvecklingscentrum Göteborg April 2013 Innehållsförteckning 1. BAKGRUND OCH SYFTE... 3 2. METOD... 3 3. GRANSKADE ÄRENDEN...

Läs mer

24-timmarsstrategi för Sveriges Domstolar

24-timmarsstrategi för Sveriges Domstolar 24-timmarsstrategi för Sveriges Domstolar Innehåll Regeringens vision om en 24-timmarsmyndighet...3 Tio punkter för tillgängligare domstolar... 5 Vidareutveckla verksamhetsstödet Vera...6 Anpassa öppet-

Läs mer

Intern och extern dialog- en metod för systematiskt kvalitetsarbete i domstol

Intern och extern dialog- en metod för systematiskt kvalitetsarbete i domstol 1 Intern och extern dialog- en metod för systematiskt kvalitetsarbete i domstol Varför kvalitetsarbete? För att motsvara medborgarnas berättigade krav på en rättssäker och effektiv rättsskipning och därmed

Läs mer

Användningen av kvalificerade skyddsidentiteter inom det särskilda personsäkerhetsarbetet

Användningen av kvalificerade skyddsidentiteter inom det särskilda personsäkerhetsarbetet Uttalande SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN 2012-06-14 Dnr 139-2011 Användningen av kvalificerade skyddsidentiteter inom det särskilda personsäkerhetsarbetet 1 SAMMANFATTNING Säkerhets- och integritetsskyddsnämndens

Läs mer

vittnesstöd Nationella riktlinjer för vittnesstödsverksamheten

vittnesstöd Nationella riktlinjer för vittnesstödsverksamheten vittnesstöd Nationella riktlinjer för vittnesstödsverksamheten 1 INNEHÅLL Inledning... 5 Vad är vittnesstödsverksamhet?... 5 Regeringsuppdrag... 5 Syftet med nationella riktlinjer... 5 1. Rollfördelning

Läs mer

Till dig som har anmält ett brott

Till dig som har anmält ett brott 6 Till dig som har anmält ett brott Du har anmält ett brott till Polisen. Genom din information är det möjligt för oss att utreda och förhoppningsvis klara upp brottet. Informationen kan också bidra till

Läs mer

rättegången hur blir den?

rättegången hur blir den? Jag vill veta rättegången hur blir den? www.jagvillveta.se 14 17 år 1 2 Brottsoffermyndigheten, 2015 Illustrationer Maria Wall Produktion Plakat Åströms Tryckeri AB, Umeå 2015 Vad är en rättegång? 6 Vägen

Läs mer

Varför slog du mig, Peter?

Varför slog du mig, Peter? Varför slog du mig, Peter? En film om ett brottmål i tingsrätten Inledning Den film du strax ska se har tagits fram av Domstolsverket (DV) för att informera om hur en rättegång i svensk domstol går till.

Läs mer

VITTNESSTÖD. Utvärdering med förslag för den fortsatta verksamheten. Ju2006/5404/KRIM

VITTNESSTÖD. Utvärdering med förslag för den fortsatta verksamheten. Ju2006/5404/KRIM VITTNESSTÖD Utvärdering med förslag för den fortsatta verksamheten Ju2006/5404/KRIM utvärdering med förslag för den fortsatta verksamheten VITTNESSTÖD Utvärdering med förslag för den fortsatta verksamheten

Läs mer

Domstolarna och mäns våld mot kvinnor

Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Ett utbildningsmaterial för personal inom rättsväsendet, hälso- och sjukvården, socialtjänsten och kriminalvården Innehåll Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna

Läs mer

Så här går det till i hovrätten vid en brottmålsrättegång

Så här går det till i hovrätten vid en brottmålsrättegång Så här går det till i hovrätten vid en brottmålsrättegång BROTTMÅLS- RÄTTEGÅNGENS FÖRLOPP I HOVRÄTTEN Före rättegången kan man vänta i det gemensamma väntrummet. Den som vill vänta i ett enskilt väntrum

Läs mer

BROTTSOFFER. En redovisning av tre regeringsuppdrag Riksåklagaren

BROTTSOFFER. En redovisning av tre regeringsuppdrag Riksåklagaren BROTTSOFFER En redovisning av tre regeringsuppdrag Riksåklagaren Riksåklagaren Besöksadress: Östermalmsgatan 87 C Postadress: Box 5553, 103 27 STOCKHOLM Telefon: 08-453 66 00 Fax: 08-453 66 99 E-post:

Läs mer

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig

Läs mer

Postadress Telefon E-post Organisationsnummer Box 22523, 104 22 Stockholm 08-617 98 00 sakint@sakint.se 202100-5703

Postadress Telefon E-post Organisationsnummer Box 22523, 104 22 Stockholm 08-617 98 00 sakint@sakint.se 202100-5703 Uttalande SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN 2012-03-28 Dnr 114-2011 Försvararsamtal BAKGRUND Enligt lagen (2007:980) om tillsyn över viss brottsbekämpande verksamhet (tillsynslagen) har Säkerhets-

Läs mer

Varför slog du mig, Peter?

Varför slog du mig, Peter? Studiehäfte Varför slog du mig, Peter? En film om ett brottmål i tingsrätt 1 Filmen handlar om Peter och Maria. Åklagaren och ett vittne påstår att Peter slagit Maria och dragit henne i håret då hon fallit

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 22 december 2014 B 4815-14 KLAGANDE EN Ombud och offentlig försvarare: Advokat ÅB MOTPARTER 1. Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm

Läs mer

Lokalisering av en ny tingsrätt i Göteborg komplettering av en tidigare utredning

Lokalisering av en ny tingsrätt i Göteborg komplettering av en tidigare utredning Datum Diarienummer 2006-01-13 1332-2005 Lokalisering av en ny tingsrätt i Göteborg komplettering av en tidigare utredning Till regeringen 1 Inledning 1.1 Bakgrund Under senare år har den yttre tingsrättsorganisationen

Läs mer

Marianne Ny Överåklagare. Utvecklingscentrum Göteborg

Marianne Ny Överåklagare. Utvecklingscentrum Göteborg Att företräda barn. Marianne Ny Överåklagare Utvecklingscentrum Göteborg RÄTTSÄKERHET Den misstänktes rättssäkerhet rätten till fair trial Brottsoffrets rättssäkerhet Rättssäkerhet för barn som brottsoffer

Läs mer

En myndighetsöverskridande handlingsplan för brottsutbytesarbete i samverkan. Januari 2015

En myndighetsöverskridande handlingsplan för brottsutbytesarbete i samverkan. Januari 2015 En myndighetsöverskridande handlingsplan för brottsutbytesarbete i samverkan Januari 2015 Datum Sida 2015-01-21 1 (5) Ert datum Dnr En myndighetsöverskridande handlingsplan för brottsutbytesarbete i samverkan

Läs mer

Projektbeskrivning Skyddsnät

Projektbeskrivning Skyddsnät Projektbeskrivning Skyddsnät När barn och unga råkar illa ut talar man ofta om att samhällets skyddsnät brister. Genom det gemensamma projektet Skyddsnät vill vi arbeta för att förstärka skyddsnätet runt

Läs mer

VITTNESSTÖD. Förslag till en långsiktigt hållbar organisation för och finansiering av verksamheten JU2014/3767/KRIM

VITTNESSTÖD. Förslag till en långsiktigt hållbar organisation för och finansiering av verksamheten JU2014/3767/KRIM B R O T T S O F F E R M Y N D I G H E T E N D O M S TO L S V E R K E T VITTNESSTÖD Förslag till en långsiktigt hållbar organisation för och finansiering av verksamheten JU2014/3767/KRIM ISBN 978-91-979206-8-1

Läs mer

vittnesstöd Nationella riktlinjer för vittnesstödsverksamheten

vittnesstöd Nationella riktlinjer för vittnesstödsverksamheten vittnesstöd Nationella riktlinjer för vittnesstödsverksamheten 1 Innehåll Inledning... 5 Vad är vittnesstödsverksamhet?... 5 Regeringsuppdraget... 5 Syftet med nationella riktlinjer... 5 1. Rollfördelning

Läs mer

Handlingsplan mot våld i nära relationer

Handlingsplan mot våld i nära relationer SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2013-11-04 AN-2013/636.739 1 (2) HANDLÄGGARE Hartvig Egebark, Gunnel 08-535 376 04 Gunnel.Hartvig-Egebark@huddinge.se Äldreomsorgsnämnden

Läs mer

BROTTSOFFERMYNDIGHETEN 2014-03-14 Dnr 09922/2011 AB 47

BROTTSOFFERMYNDIGHETEN 2014-03-14 Dnr 09922/2011 AB 47 Sida 1 av 7 BROTTSOFFERMYNDIGHETEN 2014-03-14 Dnr 09922/2011 AB 47 Delredovisning: Uppdrag om delmål, uppföljning och redovisning inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Styrelsen 2013-10-24 Sida 80 (91) 52 Samverkan mot våld Samverkan mot våld har varit ett projekt i Norrbotten under åren 2011-2012. Projektet har syftat till att

Läs mer

VITTNESSTÖD SLUTREDOVISNING AV REGERINGSUPPDRAG

VITTNESSTÖD SLUTREDOVISNING AV REGERINGSUPPDRAG VITTNESSTÖD SLUTREDOVISNING AV REGERINGSUPPDRAG JU 2001-4716/KRIM slutredovisning 2004 VITTNESSTÖD SLUTREDOVISNING AV REGERINGSUPPDRAG JU 2001-4716/KRIM 1 vittnesstöd Brottsoffermyndigheten Box 470 901

Läs mer

Projektet Konflikt och Försoning

Projektet Konflikt och Försoning Projektet Konflikt och Försoning Ett nytt sätt att handlägga vårdnads-, boende- och umgängestvister i tingsrätten och på familjerätten med syfte att sätta barnets behov i fokus och hjälpa föräldrarna att

Läs mer

Resande i sexuella övergrepp mot barn

Resande i sexuella övergrepp mot barn Resande i sexuella övergrepp mot barn Ett metodstöd för handläggningen RättsPM 2013:3 Utvecklingscentrum Göteborg April 2013 Innehållsförteckning 1 INLEDNING... 3 2 HANDLÄGGNING AV ÄRENDEN... 3 2.1 INLEDANDE

Läs mer

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig rättsäkerhet, skydd,

Läs mer

Departement/ myndighet: Justitiedepartementet BIRS. Rubrik: Förordning (2003:69) om samarbete med Internationella brottmålsdomstolen

Departement/ myndighet: Justitiedepartementet BIRS. Rubrik: Förordning (2003:69) om samarbete med Internationella brottmålsdomstolen SFS nr: 2003:69 Departement/ myndighet: Justitiedepartementet BIRS Rubrik: Förordning (2003:69) om samarbete med Internationella brottmålsdomstolen Utfärdad: 2003-02-27 Ändring införd: t.o.m. SFS 2013:450

Läs mer

En modernare rättegång. Videoinspelning och uppspelning av förhör

En modernare rättegång. Videoinspelning och uppspelning av förhör En modernare rättegång Videoinspelning och uppspelning av förhör Producerad av projekt EMR, Domstolsverket, 2008, Foto: Patrik Svedberg, Form: Kommunikationsbyrån Vinna, Tryck:?, Diarienr: 749-2005 En

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS. Ombud och offentlig försvarare: Advokat PE. Ombud och målsägandebiträde: Advokat AR

HÖGSTA DOMSTOLENS. Ombud och offentlig försvarare: Advokat PE. Ombud och målsägandebiträde: Advokat AR Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 10 april 2015 B 360-14 KLAGANDE TH Ombud och offentlig försvarare: Advokat PE MOTPARTER 1. Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm 2.

Läs mer

Sammanställning av projekt som beviljats medel ur Brottsofferfonden våren 2014

Sammanställning av projekt som beviljats medel ur Brottsofferfonden våren 2014 Sammanställning av projekt som beviljats medel ur Brottsofferfonden våren 2014 Att Trygga Sexuellt Utnyttjade, ATSU Eskilstuna Grundutbildning, våld i nära relationer Barnen Först (BF) Föreläsningar på

Läs mer

Statistik 2008. Jourernas inlämning Sedan det nya gemensamma statistiksystemet infördes 2005 har mellan 60-73 jourer lämnat

Statistik 2008. Jourernas inlämning Sedan det nya gemensamma statistiksystemet infördes 2005 har mellan 60-73 jourer lämnat Statistik 2008 År 2008 fick 78 056 personer hjälp av någon av Sveriges 104 aktiva brottsofferjourer. Det visar statistiken för stöd till brottsoffer och vittnen. Två jourer hade ingen verksamhet under

Läs mer

Departementspromemorian Brottmålsprocessen en konsekvensanalys (Ds 2015:4)

Departementspromemorian Brottmålsprocessen en konsekvensanalys (Ds 2015:4) YTTRANDE 1 (5) Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Departementspromemorian Brottmålsprocessen en konsekvensanalys (Ds 2015:4) Departementets dnr Ju2015/1142/DOM Inledning Hovrätten har i tidigare remissvar

Läs mer

Är kontoret stängt ska verksamhetsledaren ställa telefonen till Riksförbundets telefoncentral så den brottsutsatte får stöd och hjälp.

Är kontoret stängt ska verksamhetsledaren ställa telefonen till Riksförbundets telefoncentral så den brottsutsatte får stöd och hjälp. VERKSAMHETSPLAN 2016 BROTTSOFFERJOUREN I VÄXJÖ Uppdrag Brottsofferjouren i Växjö omfattar de 5 kommunerna Växjö, Alvesta, Lessebo, Tingsryd och Uppvidinge med sammanlagt cirka 140 000 invånare. Brottsofferjouren

Läs mer

Projektbeskrivning Brottsutsatt och funktionsnedsättning

Projektbeskrivning Brottsutsatt och funktionsnedsättning Reviderad 2013-04-29 Projektbeskrivning Brottsutsatt och funktionsnedsättning Inledning Vem som helst kan drabbas av våld och övergrepp eller någon annan brottslig handling. Men vissa grupper är särskilt

Läs mer

Ett utvidgat krav på prövningstillstånd

Ett utvidgat krav på prövningstillstånd Datum Dnr 2001-10-09 1027-2001 Justitiedepartementet Yttrande över promemorian Hovrättsprocessen i framtiden (Ds 2001:36) (Ert diarienummer Ju1995/4888/DOM) Inställning Domstolsverket (DV) ansluter sig

Läs mer

Rapport om arbetet med att uppnå delmålen i En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011-2016

Rapport om arbetet med att uppnå delmålen i En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011-2016 Rapport om arbetet med att uppnå delmålen i En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011-2016 Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 2 2. Delmål för Domstolsverket... 2 3. Delmål 1 E-utbildning...

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i åklagarförordningen (1996:205); utfärdad den 29 november 2001. SFS 2001:995 Utkom från trycket den 12 december 2001 Omtryck Regeringen föreskriver i fråga

Läs mer

Projektet Konflikt och Försoning

Projektet Konflikt och Försoning Projektet Konflikt och Försoning Ett nytt sätt att handlägga vårdnads-, boende- och umgängestvister i tingsrätten och på familjerätten med syfte att sätta barnets behov i fokus och hjälpa föräldrarna att

Läs mer

IJ2008/1822/DISK. Statens folkhälsoinstitut Östersund. 1 bilaga. Regeringens beslut

IJ2008/1822/DISK. Statens folkhälsoinstitut Östersund. 1 bilaga. Regeringens beslut Regeringsbeslut 2 2008-09-11 IJ2008/1822/DISK Integrations- och jämställdhetsdepartementet Statens folkhälsoinstitut 831 40 Östersund Uppdrag till Statens folkhälsoinstitut att undersöka hur våldsutsatta

Läs mer

Granskning av polismyndigheternas användning av centrala säkerhetsloggen

Granskning av polismyndigheternas användning av centrala säkerhetsloggen Uttalande SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN 2012-09-04 Dnr 117-2012 Granskning av polismyndigheternas användning av centrala säkerhetsloggen 1 SAMMANFATTNING Nämnden har granskat de 83 beställningar

Läs mer

Statskontoret ska löpande informera Regeringskansliet (Socialdepartementet)

Statskontoret ska löpande informera Regeringskansliet (Socialdepartementet) Regeringsbeslut IV:5 2011-03-31 S2011/3603/SFÖ (delvis) Socialdepartementet Statskontoret Box 8110 104 20 Stockholm Uppdrag att ta fram ett samlat underlag om myndigheternas service i samverkan Regeringens

Läs mer

Rapporten Förbättrad samordning av rättsväsendets myndigheter i Norrland Ju 2007/2528/DOM

Rapporten Förbättrad samordning av rättsväsendets myndigheter i Norrland Ju 2007/2528/DOM 1 HOVRÄTTEN FÖR ÖVRE NORRLAND Remissyttrande Datum Dnr 2007-08-07 48/2007 Justitiedepartementet Enheten för processrätt och domstolsfrågor 103 33 Stockholm Rapporten Förbättrad samordning av rättsväsendets

Läs mer

Uppdrag inom trygg och säker vård för barn och unga

Uppdrag inom trygg och säker vård för barn och unga Regeringsbeslut II:3 2012-10-11 S2012/7070/FST (delvis) Socialdepartementet Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Uppdrag inom trygg och säker vård för barn och unga Regeringens beslut Regeringen ger Socialstyrelsen

Läs mer

Säkerheten inom rättsväsendet

Säkerheten inom rättsväsendet Statistik Säkerheten inom rättsväsendet Akademikerförbundet för jurister, civilekono mer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare Om rapporten Säkerheten inom rättsväsendet diskuteras alltmer och

Läs mer

Strategiska förutsättningar

Strategiska förutsättningar ska förutsättningar De statliga myndigheterna är regeringens redskap för att realisera riksdagens och regeringens beslutade politik. Verksamhetsstyrningen av myndigheterna utgår från den av riksdagen beslutade

Läs mer

Våld och hot RIKTLINJER

Våld och hot RIKTLINJER Våld och hot RIKTLINJER RIKTLINJER 1 Syfte Syftet med riktlinjerna för våld och hot i arbetsmiljön är att skapa förutsättningar för en säker arbetsmiljö samt ett garanterat omhändertagande vid händelse.

Läs mer

Sammanställning av projekt som beviljats medel ur Brottsofferfonden hösten 2015

Sammanställning av projekt som beviljats medel ur Brottsofferfonden hösten 2015 Akillesjouren Volontärutbildning och informationsmaterial Alla Kvinnors Hus, Karlstad Kurs för våldsutsatta kvinnor Brottsoffer-, Kvinno- och Tjejjouren Södertälje Grundutbildning för vittnesstödjare Brottsofferjouren

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 4 maj 2016 Ö 1121-15 KLAGANDE Dödsboet efter Anna Dahlbäck Ombud: Advokat MB MOTPART Justitiekanslern Box 2308 103 17 Stockholm SAKEN

Läs mer

Sluten ungdomsvård år 2001 Redovisning och analys av domarna

Sluten ungdomsvård år 2001 Redovisning och analys av domarna Allmän SiS-rapport 2002:5 Sluten ungdomsvård år Redovisning och analys av domarna Av Anette Schierbeck ISSN 1404-2584 LSU 2002-06-25 Dnr 101-602-02 Juridikstaben Anette Schierbeck Sluten ungdomsvård Som

Läs mer

Gemensamma kriterier! Innehållet i ett Barnahus i tio punkter

Gemensamma kriterier! Innehållet i ett Barnahus i tio punkter Gemensamma kriterier! Innehållet i ett Barnahus i tio punkter Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i Sverige och i världen. Vår vision är en

Läs mer

Åtgärder för att bekämpa våld mot kvinnor. Vad gör socialtjänsten?

Åtgärder för att bekämpa våld mot kvinnor. Vad gör socialtjänsten? Åtgärder för att bekämpa våld mot kvinnor Vad gör socialtjänsten? Åtgärder för att bekämpa våld mot kvinnor Vad gör socialtjänsten? ISSN 1103-8209, meddelande 1999:23 Text: Britt Segerberg Omslagsbild:

Läs mer

Rekommendationer för en jämställd asylprocess

Rekommendationer för en jämställd asylprocess Rekommendationer för en jämställd asylprocess Inledning Inför Asylrätt, kön och politik En handbok för jämställdhet och kvinnors rättigheter har styrdokument från relevanta källor, domar från Migrationsdomstolarna

Läs mer

Rikspolisstyrelsens författningssamling

Rikspolisstyrelsens författningssamling Rikspolisstyrelsens författningssamling ISSN 0347 545X Utgivare: chefsjuristen Lotta Gustavson Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om polismyndigheternas lokala personsäkerhetsverksamhet;

Läs mer

Kvinnors rätt till trygghet

Kvinnors rätt till trygghet Kvinnors rätt till trygghet Fem konkreta insatser för kvinnofrid som kommer att ligga till grund för våra löften i valmanifestet Inledning Ett av svensk jämställdhetspolitisks viktigaste mål är att mäns

Läs mer

Socialtjänsternas bemötande av personer med psykisk funktionsnedsättning

Socialtjänsternas bemötande av personer med psykisk funktionsnedsättning Socialtjänsternas bemötande av personer med psykisk funktionsnedsättning - en enkätundersökning genomförd av NSPH, Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa. Inledning Alla har rätt till ett liv utan diskriminering,

Läs mer

Kommittédirektiv. Förutsättningar för att avveckla Statens vanämnd. Dir. 2010:133. Beslut vid regeringssammanträde den 9 december 2010

Kommittédirektiv. Förutsättningar för att avveckla Statens vanämnd. Dir. 2010:133. Beslut vid regeringssammanträde den 9 december 2010 Kommittédirektiv Förutsättningar för att avveckla Statens vanämnd Dir. 2010:133 Beslut vid regeringssammanträde den 9 december 2010 Sammanfattning En särskild utredare tillkallas med uppgift att analysera

Läs mer

Styrning. Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. 1. En jämn fördelning av makt och inflytande

Styrning. Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. 1. En jämn fördelning av makt och inflytande Styrning Nationella jämställdhetspolitiska mål: Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv 1. En jämn fördelning av makt och inflytande 2. Ekonomisk jämställdhet 3. En jämn

Läs mer

Finansiering av v ideokonferens- och presentationsteknik DV-RAPPORT 2004:3

Finansiering av v ideokonferens- och presentationsteknik DV-RAPPORT 2004:3 Finansiering av v ideokonferens- och presentationsteknik DV-RAPPORT 2004:3 Redovisning av ett regeringsuppdrag Producerad av Informationssekretariatet, Domstolsverket, diarienummer 1811-2003 Tryckt av

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 18 december 2014 B 6273-13 KLAGANDE Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm MOTPART MB Ombud och offentlig försvarare: Advokat ML SAKEN

Läs mer

Ansökan om utvecklingsbidrag för tidiga insatser

Ansökan om utvecklingsbidrag för tidiga insatser 2009-03-18 Länsstyrelsen i Stockholms län Sociala enheten Box 22067 104 22 Stockholm Ansökan om utvecklingsbidrag för tidiga insatser Projekt: Barncentrum nordost I samverkan mellan kommunerna Täby, Vallentuna,

Läs mer

Våld i nära relationer en folkhälsofråga

Våld i nära relationer en folkhälsofråga Våld i nära relationer en folkhälsofråga Kerstin Bynander och Lina Blombergsson Kommittédirektiv Uppdrag samla och stödja berörda myndigheter och organisationer för att öka effektiviteten, kvaliteten och

Läs mer

Sammanställning av projekt som beviljats medel ur Brottsofferfonden. December 2011

Sammanställning av projekt som beviljats medel ur Brottsofferfonden. December 2011 Sammanställning av projekt som beviljats medel ur Brottsofferfonden December 2011 ATSU Eskilstuna, Att Trygga Sexuellt Utnyttjade Utbildning för aktiva i föreningen ATSUB Göteborg, Anhöriga till sexuellt

Läs mer

Länsstyrelsens insatser gällande mäns våld mot kvinnor Årsrapport 2004

Länsstyrelsens insatser gällande mäns våld mot kvinnor Årsrapport 2004 Länsstyrelsens insatser gällande mäns våld mot kvinnor Årsrapport 2004 Avdelningen för tvärsektoriella uppdrag Februari 2005 Maria Lindberg INNEHÅLL 1. Inledning 3 2. Länsstyrelsens insatser. 3 2.1 Insatser

Läs mer

Granskning av underrättelser om beslut om inhämtning av uppgifter enligt inhämtningslagen

Granskning av underrättelser om beslut om inhämtning av uppgifter enligt inhämtningslagen Uttalande SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN 2014-03-27 Dnr 14-2013 Granskning av underrättelser om beslut om inhämtning av uppgifter enligt inhämtningslagen 1 SAMMANFATTNING Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden

Läs mer

Disposition för information

Disposition för information Disposition för information Innehåll Bild nr Syftet 1 Lagens långa arm 2 De lokala aktörerna 3 Lagar och anvisningar 4 Mänskliga rättigheter (FN) 5 Europakonventionen 6 Vår jour 7 Vår policy 8 Helhetsperspektivet

Läs mer

Sammanställning av projekt som beviljats medel ur Brottsofferfonden Hösten 2012

Sammanställning av projekt som beviljats medel ur Brottsofferfonden Hösten 2012 Sammanställning av projekt som beviljats medel ur Brottsofferfonden Hösten 2012 Alla Kvinnors Hus, Stockholm Grund- och vidareutbildning för volontärer Alla Kvinnors Hus, Stockholm Informations- och utbildningssatsning

Läs mer

Riktlinjer för att starta enskild pedagogisk omsorg

Riktlinjer för att starta enskild pedagogisk omsorg RIKTLINJER, REVIDERADE 1(7) Barn- och utbildningsförvaltningen Datum Dnr 2010/666 609 Riktlinjer för att starta enskild pedagogisk omsorg Enligt 25 kap. 2 skollagen (2010:800) ska kommunen sträva efter

Läs mer

MA./. Riksåklagaren angående egenmäktighet med barn

MA./. Riksåklagaren angående egenmäktighet med barn Skrivelse Sida 1 (5) Ert datum Er beteckning Byråchefen Stefan Johansson B 1075-08 Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM MA./. Riksåklagaren angående egenmäktighet med barn Högsta domstolen har berett

Läs mer

Synpunkter från Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige

Synpunkter från Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige SOU 2015:55 Nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck. Synpunkter från Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige Riksorganisationen för

Läs mer

Vad som kan vara ett brott hänger alltså nära samman med hur samhället utvecklas. Det uppkommer nya brott, som inte kunde finnas för länge sedan.

Vad som kan vara ett brott hänger alltså nära samman med hur samhället utvecklas. Det uppkommer nya brott, som inte kunde finnas för länge sedan. LAG & RÄTT VAD ÄR ETT BROTT? För att något ska vara ett brott måste det finnas en lag som beskriver den brottsliga handlingen. I lagen ska det också stå vilket straff man kan få om det bevisas i domstol

Läs mer

Sammanställning av projekt som beviljats medel ur Brottsofferfonden Våren 2012

Sammanställning av projekt som beviljats medel ur Brottsofferfonden Våren 2012 Sammanställning av projekt som beviljats medel ur Brottsofferfonden Våren 2012 Anhöriga till sexuellt utnyttjade barn, Göteborg Informationssatsning Anhöriga till sexuellt utnyttjade barn, Göteborg Grundutbildning

Läs mer

Ledamot av styrelsen för ett universitet eller en högskola

Ledamot av styrelsen för ett universitet eller en högskola Ledamot av styrelsen för ett universitet eller en högskola Innehåll Ledamot av styrelsen för ett universitet eller en högskola 3 Universitet och högskolor 3 Universitet och högskolors verksamhet 3 Akademisk

Läs mer

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten. Det

Läs mer

Rikspolisstyrelsens författningssamling

Rikspolisstyrelsens författningssamling Rikspolisstyrelsens författningssamling ISSN 0347-545X Utgivare: chefsjuristen Eva-Lotta Hedin Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om Polisens kontaktcenter (PKC); beslutade den 30 augusti

Läs mer

Efter våldtäkten Den långa vägen till rättssalen

Efter våldtäkten Den långa vägen till rättssalen Efter våldtäkten Den långa vägen till rättssalen Ricky Ansell, Statens Kriminaltekniska Laboratorium. Linköping Elena Severin, Åklagarmyndigheten utvecklingsavdelning. Göteborg Mariella Öberg, Nationellt

Läs mer

Årlig plan för likabehandling och mot kränkningar.

Årlig plan för likabehandling och mot kränkningar. Årlig plan för likabehandling och mot kränkningar. Hörnefors centralskola, Förskoleklass och Fritidshemmet Ankaret F Ö R E T A G 1 Årlig plan för likabehandling och mot kränkningar. Hörnefors centralskola,

Läs mer

En modernare rättegång

En modernare rättegång 1 2008-10-17 En modernare rättegång Informationsmöte Stockholms tingsrätt fredag den 17 oktober 2008 2 Agenda informationsmöte Introduktion Presentation av En modernare rättegång Teknik i rättssal, Stockholms

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (1980:1030) med hyresnämndsinstruktion; SFS 2005:1094 Utkom från trycket den 16 december 2005 utfärdad den 8 december 2005. Regeringen föreskriver

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av våldtäktsbrottet. Dir. 2014:123. Beslut vid regeringssammanträde den 28 augusti 2014

Kommittédirektiv. Översyn av våldtäktsbrottet. Dir. 2014:123. Beslut vid regeringssammanträde den 28 augusti 2014 Kommittédirektiv Översyn av våldtäktsbrottet Dir. 2014:123 Beslut vid regeringssammanträde den 28 augusti 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska bl.a. göra en översyn av våldtäktsbrottet, genomföra

Läs mer

2013-10-16 meddelad i Varberg

2013-10-16 meddelad i Varberg VARBERGS TINGSRÄTT DOM Mål nr B 1754-13 meddelad i Varberg 1 PARTER (Antal tilltalade: 1) Åklagare Chefsåklagare Anders Johansson Åklagarmyndigheten Åklagarkammaren i Halmstad Målsägande CW Företrädd av

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 23 maj 2007 Ö 959-07 KLAGANDE LOK Ombud och offentlig försvarare: Advokat P-ON MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN

Läs mer

STUDIEVÄGLEDNING FÖR VITTNESSTÖDSUTBILDNING

STUDIEVÄGLEDNING FÖR VITTNESSTÖDSUTBILDNING STUDIEVÄGLEDNING FÖR VITTNESSTÖDSUTBILDNING Praktiska tips vid inrättande av vittnesstödsverksamhet STUDIEVÄGLEDNING FÖR VITTNESSTÖDSUTBILDNING Praktiska tips vid inrättande av vittnesstödsverksamhet BROTTSOFFERMYNDIGHETEN

Läs mer

Sammanfattning Riksförbundet FUB välkomnar och instämmer i huvudparten av de av Justitiedepartementet lämnade förslagen.

Sammanfattning Riksförbundet FUB välkomnar och instämmer i huvudparten av de av Justitiedepartementet lämnade förslagen. Nina Alander Riksförbundet för Barn, Unga och YTTRANDE Vuxna med utvecklingsstörning, FUB 2014-08-18 Justitiedepartementet Remiss Genomförande av brottsdirektivet Ds 2014:14 Riksförbundet FUB är en intresseorganisation

Läs mer

ADVOKAT KARL HENRIK ÖSTBERG

ADVOKAT KARL HENRIK ÖSTBERG Malmö den 15 januari 2017 Hovrätten över Skåne och Blekinge Box 846 201 80 Malmö Advokat Karl Henrik Östberg Aktiebolag 556979-1980 Post- och besöksadress Regementsgatan 14, 211 42 Malmö 076-0066110 040-123

Läs mer

Kommittédirektiv. Tillämpningen av reglerna om förverkande av utbyte av brottslig verksamhet. Dir. 2013:14

Kommittédirektiv. Tillämpningen av reglerna om förverkande av utbyte av brottslig verksamhet. Dir. 2013:14 Kommittédirektiv Tillämpningen av reglerna om förverkande av utbyte av brottslig verksamhet Dir. 2013:14 Beslut vid regeringssammanträde den 7 februari 2013 Sammanfattning Sedan den 1 juli 2008 finns det

Läs mer

2 Ordningen för utfärdande av rättsintyg

2 Ordningen för utfärdande av rättsintyg 2 Ordningen för utfärdande av rättsintyg Den 1 januari 2006 infördes en ny ordning för utfärdande av rättsintyg. Syftet var att höja kvaliteten på rättsintygen. Grunden för den nya ordningen är lagen (2005:225)

Läs mer

Regeringens proposition 2015/16:177

Regeringens proposition 2015/16:177 Regeringens proposition 2015/16:177 Fortsatt giltighet av en tidsbegränsad bestämmelse i inhämtningslagen Prop. 2015/16:177 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 12 maj

Läs mer

Riktlinjer för studie- och karriärvägledning vid Stockholms universitet

Riktlinjer för studie- och karriärvägledning vid Stockholms universitet 1(5) BESLUT 2009-05-14 Dnr SU 40-0492-08 Riktlinjer för studie- och karriärvägledning vid Stockholms universitet Inledning Stockholms universitets huvuduppgift är att bedriva utbildning och forskning av

Läs mer

Italien. I italiensk lagstiftning, och mer specifikt i civilprocesslagen finns inga närmare bestämmelser om direkt bevisupptagning via videokonferens.

Italien. I italiensk lagstiftning, och mer specifikt i civilprocesslagen finns inga närmare bestämmelser om direkt bevisupptagning via videokonferens. Italien 1. Kan bevis tas upp via videokonferens antingen med deltagande av en domstol i den ansökande medlemsstaten eller direkt av en domstol i den medlemsstaten? Vilka nationella förfaranden eller lagar

Läs mer

Rutin för rapportering och handläggning av missförhållanden Lex Sarah

Rutin för rapportering och handläggning av missförhållanden Lex Sarah Handläggare Per-Ola Hedberg Rutin för rapportering och handläggning av missförhållanden Lex Sarah Socialnämnden (kommunstyrelsen i Töreboda) ska enligt 14 kap. 3 SoL och 24 b LSS ansvara för att de som

Läs mer

Tolkpolicy för Södertörns tingsrätt

Tolkpolicy för Södertörns tingsrätt R2A DATUM 1 (6) Tolkpolicy för Södertörns tingsrätt Ange uppgift, Ange uppgift Ange uppgift Besöksadress: Ange uppgift Telefon: Ange uppgift Fax: Ange uppgift ange uppgift Ange uppgift Expeditionstid:

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (1970:517) om rättsväsendets informationssystem; SFS 1999:1137 Utkom från trycket den 15 december 1999 utfärdad den 2 december 1999. Regeringen

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet: 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-06-18 Närvarande: f.d. regeringsrådet Karl-Ingvar Rundqvist, regeringsrådet Marianne Eliason, justitierådet Severin Blomstrand. Enligt en lagrådsremiss

Läs mer