VITTNESSTÖD. Utvärdering med förslag för den fortsatta verksamheten. Ju2006/5404/KRIM

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "VITTNESSTÖD. Utvärdering med förslag för den fortsatta verksamheten. Ju2006/5404/KRIM"

Transkript

1 VITTNESSTÖD Utvärdering med förslag för den fortsatta verksamheten Ju2006/5404/KRIM

2 utvärdering med förslag för den fortsatta verksamheten VITTNESSTÖD Utvärdering med förslag för den fortsatta verksamheten Brottsoffermyndigheten Domstolsverket

3 vittnesstöd Brottsoffermyndigheten Box Umeå Domstolsverket Jönköping Produktion Grafisk design: Kombi Marketing AB Tryck: Åströms Tryckeri AB, Umeå 2008 ISBN

4 utvärdering med förslag för den fortsatta verksamheten INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning Regeringsuppdraget...7 Genomförande Bakgrund...9 Witness Service i Storbritannien...9 Vittnesstödsverksamhetens utveckling i Sverige Organisation och ansvar...12 Brottsoffermyndigheten...12 Domstolsverket Domstolarna...15 Brottsofferjourernas Riksförbund Brottsofferjourerna och andra ideella föreningar Finansiering av vittnesstödsverksamheten Utvärdering av vittnesstödsverksamheten Kartläggning av vittnesstödsverksamheten Enkät till utvalda ideella organisationer...23 Enkät till utvalda domstolar...25 Temadag för vittnesstödssamordnare...27 Brukarundersökning...27 Enkät till aktiva vittnesstöd...29 Intervjuer med åklagare...31 Intervjuer med brottmålsadvokater...32 Synpunkter från Brottsofferjourernas Riksförbund...34 Möte med representanter från domstolarna, Åklagarmyndigheten, Sveriges advokatsamfund och Brottsofferjourernas Riksförbund...37 Möte med Stödcentrum för unga brottsoffer i Stockholms län Slutsatser och förslag...40 En stabil grund för vittnesstödsverksamheten...40 Utveckling av vittnesstödsverksamheten...46

5 vittnesstöd 7. Kostnadskonsekvenser...49 Bilagor...53 Bilaga 1. Enkäter för kartläggning av vittnesstödsverksamheten Bilaga 2. Enkät till utvalda verksamheter Bilaga 3. Enkät till utvalda domstolar Bilaga 4. Enkät till målsägande och vittnen Bilaga 5. Enkät till aktiva vittnesstöd Bilaga 6. Intervjufrågor till åklagare Bilaga 7. Intervjufrågor till advokater Bilaga 8. Förkortat diskussionsunderlag inför möte med representanter från domstolarna, Åklagarmyndigheten, Sveriges advokatsamfund och Brottsofferjourernas Riksförbund 4

6 utvärdering med förslag för den fortsatta verksamheten Sammanfattning Syftet med denna rapport är att presentera en utvärdering av vittnesstödsverksamheten och lämna förslag för den fortsatta verksamhetens utveckling i enlighet med det uppdrag Brottsoffermyndigheten och Domstolsverket fick av regeringen i juli Ett vittnesstöd är en person vars främsta uppgift är att, i samband med rättegång, informera målsägande och vittnen om rättsprocessen och fungera som medmänskligt stöd. Vittnesstödsverksamheten förutsätter ett nära samarbete mellan Brottsoffermyndigheten, Domstolsverket, de enskilda domstolarna, Brottsofferjourernas Riksförbund och de ideella organisationer, främst brottsofferjourer, som bedriver de lokala verksamheterna. Brottsoffermyndigheten och Domstolsverket har genomfört en kartläggning av vittnesstödsverksamheten i form av enkäter till samtliga domstolar och vittnesstödssamordnare. Ytterligare enkätundersökningar har riktats till brukarna, dvs. målsägande och vittnen, och till aktiva vittnesstöd. Därutöver har telefonintervjuer genomförts med brottsofferansvariga åklagare och brottmålsadvokater. En kompletterande enkätstudie riktad till domstolar och vittnesstödsverksamheters styrelser vid ett antal orter har genomförts. Information och synpunkter har även inhämtats från Brottsofferjourernas Riksförbund, representanter från domstolarna, Åklagarmyndigheten, Sveriges advokatsamfund och Stödcentrum för unga brottsoffer i Stockholm. Utvärderingen visar att vittnesstödsverksamhet finns på samtliga tingsrätter och hovrätter och bidrar till lugnare och tryggare målsäganden och vittnen. De känner sig bättre förberedda inför domstolsförhandlingen efter mötet med vittnesstöden och anser att stödet har varit betydelsefullt. Också rättsväsendets representanter, advokater och de ideellt verksamma vittnesstöden anser att verksamheten är värdefull. Enligt utvärderingen fungerar vittnesstödsverksamheten väl. De förslag på förbättringar som framkommit rör i de flesta fall information, exempelvis förbättrad information om vittnesstödsverksamheten till målsägande och vittnen och bättre informationsutbyte mellan domstolarna och vittnesstödsverksamheterna. Brottsoffermyndigheten och Domstolsverket anser att vittnesstödsverksamheten ska bedrivas i nuvarande form, men att det är av avgörande betydelse för utvecklingen att ge den en stabil grund när det gäller organisation, ansvar och ekonomi 5

7 vittnesstöd Följande förslag presenteras i rapporten: Vittnesstödsverksamheten bör bli permanent. Vittnesstödsverksamheten bör även fortsättningsvis bygga på ideella krafter men resurser måste tillföras för samordning av de lokala verksamheterna och för utbildnings- och informationsinsatser. Vittnesstödsverksamhetens ekonomi bör förbättras. Brottsofferfonden föreslås också i fortsättningen spela en central roll i grundfinansieringen av vittnesstödsverksamheten och bör förstärka bidraget till Brottsofferjourernas Riksförbund genom att möjliggöra en anställning av en person med särskilt ansvar för vittnesstödsverksamheten. Brottsoffermyndigheten bör även fortsättningsvis ha ett nationellt ansvar för utbildningsfrågor, kvalitetsutveckling och kvalitetssäkring av vittnesstödsverksamheterna. Domstolsverket bör även fortsättningsvis verka för att det finns praktiska förutsättningar för att bedriva verksamheten samt delta i utformandet av nationella riktlinjer. Brottsofferjourernas Riksförbund bör ansvara för att grund- och vidareutbildning av vittnesstöd genomförs utifrån överenskomna riktlinjer och kvalitetskrav. Nationella mål och riktlinjer bör utformas för vittnesstödsverksamheten. Särskilda kontaktpersoner rörande vittnesstödsverksamheten bör finnas vid Brottsoffermyndigheten, Domstolsverket och Brottsofferjourernas Riksförbund liksom vid de enskilda domstolarna. Vid vittnesstödsverksamheterna ska samordnaren ha funktionen som kontaktperson. Fler vittnesstöd behöver rekryteras. En större mångfald avseende ålder, kön och etnisk tillhörighet är önskvärd. Samarbetet mellan domstolarna och de ideella organisationerna bör utvecklas ytterligare, främst genom förbättrad information. 6

8 utvärdering med förslag för den fortsatta verksamheten 1. Regeringsuppdraget Den 6 juli 2006 fick Brottsoffermyndigheten och Domstolsverket i uppdrag av regeringen att gemensamt verka för att vittnesstödsverksamhet bedrivs vid landets samtliga tingsrätter och hovrätter. I framställningen av uppdraget angavs också följande. Brottsoffermyndigheten ska ha det övergripande ansvaret för verksamheten genom att verka för att rekrytering och utbildning genomförs och genom att kvalitetssäkra vittnesstödsverksamheten. Dessa uppgifter ska genomföras i samarbete med Brottsofferjourernas Riksförbund och de övriga ideella organisationer som bedriver vittnesstödsverksamhet. Organisationerna ska svara för den faktiska rekryteringen av vittnesstöd i så stor utsträckning som möjligt. Domstolsverket ska verka för att det finns praktiska förutsättningar för genomförandet av verksamheten. Avsikten är att domstolarna ska förmedla för vittnesstödsverksamheten relevant information om kommande förhandlingar och i största möjliga utsträckning tillhandahålla särskilda rum för målsägande, vittnen och vittnesstöd. De bör dessutom i eller i samband med kallelser till förhandling informera om möjligheten till vittnesstöd. En väl fungerande vittnesstödsverksamhet förutsätter ett nära och väl fungerande samarbete mellan Brottsoffermyndigheten, Domstolsverket, domstolarna samt brottsofferjourerna och andra ideella organisationer. Utgångspunkten bör även i fortsättningen vara att det faktiska arbetet utförs av de ideella organisationerna. Inom ramen för uppdraget ska Domstolsverket och Brottsoffermyndigheten redovisa en gemensam utvärderande rapport med förslag för den fortsatta verksamhetens utveckling senast den 1 oktober Genomförande Brottsoffermyndigheten och Domstolsverket har kontinuerligt verkat för att vittnesstödsverksamhet bedrivs vid landets samtliga tingsrätter och hovrätter. Arbetet har skett i samarbete med domstolarna, Brottsofferjourernas Riksförbund och de ideella organisationer som bedriver verksamheterna. Arbetet med att utvärdera vittnesstödsverksamheten inleddes med en insamlingsfas. Brottsoffermyndigheten och Domstolsverket genomförde undersökningar i olika former för att få synpunkter från dem som är verksamma i eller kommer i kontakt med verksamheten. Utöver den årligt återkommande kartläggningen av vittnesstödsverksamheten, som riktas till alla vittnesstödssamordnare och domstolar, genomfördes en brukarundersökning och 7

9 vittnesstöd en enkätundersökning riktad till aktiva vittnesstöd. Därutöver utfördes två undersökningar genom telefonintervjuer, en med brottsofferansvariga åklagare och en med brottmålsadvokater. Vidare genomfördes en kompletterande enkätstudie riktad till domstolar och vittnesstödsverksamheters styrelser (eller motsvarande för verksamheter som inte bedrivs av en förening) vid ett antal utvalda orter. Brottsoffermyndighetens årliga temadag för vittnesstödssamordnare hade år 2007 temat Vittnesstödsverksamheten i framtiden och dagen ägnades till stor del åt att diskutera hur verksamheten kan förbättras. Information och synpunkter inhämtades också genom ett flertal möten med Brottsofferjourernas Riksförbund och genom kontakt med Stödcentrum för unga brottsoffer i Stockholms län. Utöver detta har synpunkter kontinuerligt fångats upp vid samtal med företrädare för vittnesstödsverksamheterna. Den information som inkom under insamlingsfasen bearbetades. Ett antal frågeställningar identifierades som centrala för vittnesstödsverksamhetens framtida utveckling. Frågeställningarna diskuterades med Brottsofferjourernas Riksförbund och därefter vidare vid ett möte med Brottsofferjourernas Riksförbund, Göta hovrätt, Solna tingsrätt, Åklagarmyndighetens Utvecklingscentrum Umeå och Sveriges advokatsamfund. 8

10 utvärdering med förslag för den fortsatta verksamheten 2. Bakgrund Vittnesstödsverksamhet bedrivs idag i princip vid samtliga tingsrätter och hovrätter och kan anses etablerad. Verksamheten fyller en viktig funktion och utgörs av ideellt verksamma personer (vittnesstöd) som erbjuder målsägande och vittnen medmänskligt stöd och praktisk information i samband med en rättegång. Syftet är att skapa en större trygghet för målsägande och vittnen i samband med en domstolsförhandling. Vittnesstöden har genomgått grundutbildning i såväl bemötandefrågor som rättsprocessen och bedömts vara lämpliga för uppdraget. De har avlagt ett moraliskt bindande tystnadslöfte och identifieras genom att de bär en namnskylt med texten Vittnesstöd. Till skillnad mot brottsofferjourernas stödpersoner ska vittnesstöd inte samtala med vittnen eller målsägande om själva händelsen. En stödperson är en medmänniska, som genom samtal kan hjälpa ett brottsoffer att reda ut sina känslor och upplevelser i samband med ett brott och på andra sätt hjälpa personen tillrätta efter händelsen. Stödpersonen kan även följa med brottsoffret till rättegången. Vittnesstödens uppdrag begränsar sig enbart till förhandlingstillfället. En central roll för vittnesstödsverksamheten har den person som samordnar verksamheten vid respektive domstol, vittnesstödssamordnaren. Samordnarens arbete består främst i att ta emot eller hämta information om förhandlingar från domstolen, fördela uppdragen mellan vittnesstöden, ordna vittnesstödsträffar, arrangera och genomföra vittnesstödsutbildningar och ha kontinuerlig kontakt med domstolen. Vissa samordnare arbetar ideellt medan andra får ersättning för sitt arbete. Witness Service i Storbritannien Vittnesstödsverksamheten i Storbritannien startade som ett pilotprojekt 1989 av organisationen Victim Support, vilken närmast kan jämföras med Brottsofferjourernas Riksförbund. När projektet med Witness Service utvärderades efter två år var resultatet så bra att man valde att permanenta verksamheten. Sedan 1995 finns det Witness Service vid samtliga Crown Courts och sedan 2001 vid samliga Magistrates Courts. När vittnesstödsverksamheten började etableras i Sverige var den brittiska verksamheten en viktig förebild. Idag finns volontärer knutna till Victim Support, varav ca är verksamma som vittnesstöd. Syftet med verksamheten är, liksom i Sverige, att ge brottsoffer och vittnen information om hur en rättegång går till, medmänskligt stöd och praktisk hjälp. De ska även kunna erbjudas en avskild 9

11 vittnesstöd plats i domstolen att vänta på. Vittnesstöden genomgår en sex dagar lång grundutbildning. Därefter måste de blivande volontärerna gå bredvid ett erfaret vittnesstöd och observera arbetet som utförs. Slutligen följer en period då de själva är aktiva som vittnesstöd, men står under observation av erfarna vittnesstöd eller annan personal från Victim Support. Victim Support finansieras till 74 procent av statliga medel, cirka 38 miljoner brittiska pund per år. Utöver de statliga anslagen får organisationen in pengar genom välgörenhet och bidrag ur olika fonder. Vid de flesta domstolar är vittnesstödssamordnaren anställd av Victim Support. Vittnesstöden erbjuds ersättning för resekostnader och enklare lunch, vilket dock sällan utnyttjas. Victim Support bedömer att samarbetet med domstolarna generellt sett är bra. De flesta vittnesstödssamordnare deltar i regelbundna möten med domstolens Court User Group. Victim Support har nyligen utvärderat Witness Service, bland annat genom en brukarundersökning. Genom utvärderingen kunde ett antal områden i behov av utveckling identifieras. Victim Supports ambition är att genom Witness Service ge mer stöd till målsägande och vittnen efter förhandlingen, utveckla stödet till unga och särskilt utsatta målsägande och vittnen samt uppnå en större mångfald bland volontärerna. De vill även arbeta mer för att nå försvararens vittnen och överväger slutligen möjligheten att erbjuda Witness Service vid fler typer av domstolar än brottmålsdomstolar. Ännu idag är verksamheten i Storbritannien inspirerande då den funnits längre än den svenska och därmed hunnit etableras och utvecklas i högre utsträckning. Vittnesstödsverksamhetens utveckling i Sverige Under 1995 startade Brottsofferjouren i Växjö den första vittnesstödsverksamheten i Sverige. Verksamheten spred sig sedan snabbt till andra orter i landet. Det finns nu ett antal organisatoriska modeller, men kärnverksamheten är densamma. För att förbättra informationen till och bemötandet av målsägande och vittnen vid landets domstolar, fastslogs i prop. 2000/01:79 Stöd till brottsoffer s. 25 att vittnesstödsverksamhet borde finnas vid landets samtliga tingsrätter och hovrätter inom tre år. Brottsoffermyndigheten och Domstolsverket fick därefter i uppdrag dels att ta fram en plan för hur vittnesstödsverksamheten skulle kunna anordnas och bedrivas vid de tingsrätter och hovrätter där sådan verksamhet ännu inte bedrevs, dels att medverka till att vittnesstödsverksamhet inrättades vid de domstolar som då saknade sådan. Den första delen av uppdraget genomfördes 2001 och låg till grund för en handlingsplan som upprättades och redovisades till regeringen i januari Den andra delen av uppdraget redovisades slutligt år 2004 i rapporten 10

12 utvärdering med förslag för den fortsatta verksamheten Vittnesstöd (Ju /KRIM). I slutrapporten angavs att vittnesstödsverksamheten, som då fanns på i stort sett alla domstolar, fungerade förhållandevis väl och gav goda resultat när det gäller att förbättra situationen för målsägande och vittnen i samband med rättegång. De brister och problem som hade uppmärksammats var till stor del av praktisk karaktär och gällde samordning eller kommunikation mellan domstol och vittnesstödsverksamhet. Brottsoffermyndigheten och Domstolsverket ansåg att vittnesstödsverksamhet även fortsättningsvis skulle bedrivas på ideell basis men föreslog några förändringar. Myndigheterna ansåg att samordningen vid tingsrätterna i Stockholm, Göteborg och Malmö borde få en enhetlig lösning genom heltidsanställda vittnesstödssamordnare, att de små och medelstora domstolarnas delaktighet borde ökas genom att de gentemot vittnesstödsverksamheten fick ett informationsansvar avseende kommande förhandlingar, att samtliga domstolar borde informera målsägande och vittnen redan i kallelsen om att det finns möjlighet att träffa ett vittnesstöd i samband med rättegången, att vittnesstödsrum borde inrättas på domstolar där sådant saknas, att ideella föreningar som bedriver vittnesstödsverksamhet borde få ett årligt bidrag för att underlätta samordning och skapa gynnsammare förhållanden för verksamheten samt att Brottsoffermyndigheten borde få ett nationellt ansvar för rekrytering, utbildning samt kvalitetssäkring av vittnesstödsverksamheten. Regeringen beslutade år 2003 att tillsätta en särskild utredare som skulle göra en översyn av Brottsoffermyndigheten och av Brottsofferfonden. Utredningen lämnade sitt betänkande En översyn av Brottsoffermyndigheten (SOU 2004:61) i maj I betänkandet föreslog utredaren att vittnesstödsverksamheten skulle bygga på samarbete mellan domstolarna och frivilligorganisationerna och att Domstolsverket borde få ansvar för att domstolarna har förutsättningar för att ha vittnesstöd. Utredaren ansåg inte att Brottsoffermyndigheten skulle ha något övergripande ansvar för vittnesstödsverksamheten. Brottsoffermyndigheten och Domstolsverket fick i juli 2004 i uppdrag av regeringen att tills vidare gemensamt verka för att vittnesstödsverksamhet bedrivs vid landets samtliga tingsrätter och hovrätter. I uppdraget nämndes rapporten Vittnesstöd och betänkandet En översyn av Brottsoffermyndigheten samt att regeringen efter att betänkandet remissbehandlats skulle komma att ta ställning till de olika förslagen som lämnats om vittnesstödsverksamheten. 11

13 vittnesstöd 3. Organisation och ansvar Brottsoffermyndigheten Brottsoffermyndigheten har det övergripande ansvaret för vittnesstödsverksamheten och ska verka för att rekrytering och utbildning genomförs och dessutom kvalitetssäkra verksamheten. Arbetet genomförs i samarbete med Domstolsverket, Brottsofferjourernas Riksförbund och de ideella organisationer som bedriver vittnesstödsverksamhet. För att fullfölja uppdraget har Brottsoffermyndigheten en anställd som särskilt arbetar med vittnesstödsfrågor. Utbildning Brottsoffermyndigheten har arrangerat utbildning för nya vittnesstöd på många orter och även, i samarbete med Brottsofferjourernas Riksförbund, bistått med stöd och praktisk hjälp till verksamheterna. I takt med att de lokala vittnesstödsverksamheterna blivit mer etablerade har de i högre grad själva organiserat rekrytering och utbildning av nya vittnesstöd samt vidareutbildning för aktiva vittnesstöd. Myndigheten har de senaste åren framför allt gett stöd till de verksamheter som inte bedrivs av brottsofferjourer, men föreläser regelbundet på utbildningar som arrangeras av dessa. I Uppsala, där verksamheten bedrivs av juridikstudenter, har myndigheten t.ex. hjälpt till att anordna grundutbildning av nya vittnesstöd en gång per år. Under hösten 2007 anordnade myndigheten också på prov en regional vidareutbildning för aktiva vittnesstöd i Växjö, Kalmar, Jönköping och Eksjö. Brottsoffermyndigheten har i samarbete med Brottsofferjourernas Riksförbund tagit fram en handbok för vittnesstöd med tillhörande studiehandledning. Syftet med studiehandledningen är att på ett konkret sätt bistå med kunskap, information och tips, främst rörande utbildning av vittnesstöd. I studiehandledningen ges även råd om hur vittnesstödsverksamhet kan organiseras. Dessutom arrangerar Brottsoffermyndigheten årligen en temadag för landets vittnesstödssamordnare. Detta utbildningstillfälle erbjuder aktuell fortbildning och fungerar som ett forum för erfarenhetsutbyte. Information Att sprida information om vittnesstödsverksamheten ingår som en naturlig del av Brottsoffermyndighetens utåtriktade arbete. Detta sker bl.a. genom myndighetens webbplats och den brottsofferportal på Internet som admi- 12

14 utvärdering med förslag för den fortsatta verksamheten nistreras av myndigheten. Andra kanaler som används är föreläsningar och myndighetens allmänna informationsmaterial. Dessutom sprids kunskap om vittnesstödsverksamheten genom Brottsofferfondens arbete. Myndigheten har aktuella kontaktuppgifter för samtliga vittnesstödssamordnare och svarar regelbundet på förfrågningar, i första hand om hur man blir vittnesstöd men även om hur man kan få hjälp av ett vittnesstöd. Vidare skickar myndigheten några gånger per år ett nyhetsblad med den senaste informationen om vittnesstödsverksamheten till landets samtliga vittnesstödssamordnare. Myndighetens nyhetsbrev har i varje nummer information om vittnesstödsverksamheten. Myndigheten distribuerar också för vittnesstödsverksamheten relevant informationsmaterial, framför allt Vittnesstödshandboken. Utöver den finns en broschyr med kortfattad information om vittnesstödsverksamheten. Brottsoffermyndigheten lanserade i början av 2007 Rättegångsskolan på webben där information om vittnesstödsverksamheten finns som ett inslag. Rättegångsskolan på webben är ett internetbaserat utbildningsmaterial som den som ska till rättegång själv kan använda för att förbereda sig. Den främsta målgruppen är brottsoffer som kallats till rättegång som målsägande, men även vittnen och tilltalade kan använda produkten. Tanken är att man kan förbereda sig för rättegången i lugn och ro i sitt hem, men produkten kan också användas av ideella föreningar eller av målsägandebiträden som vill förbereda sina klienter. Kvalitetsarbete Brottsoffermyndigheten genomför årligen en kartläggning av vittnesstödsverksamheten. Uppgifter samlas in genom att en enkät skickas ut till samtliga vittnesstödssamordnare samt till lagmännen i tingsrätterna och presidenterna i hovrätterna. Enkätsvaren ger bl.a. uppgifter om antalet aktiva vittnesstöd och indikationer på hur väl vittnesstödsverksamheten fungerar. Dessa uppgifter är värdefulla för utvecklingen av arbetet med såväl vittnesstödsverksamheten som Brottsofferfondens arbete med att fördela medel till verksamheterna. Genom att myndighetens personal ofta föreläser vid bl.a. vittnesstödsutbildningar och genom Brottsofferfondens utåtriktade arbete besöker myndigheten ett flertal vittnesstödsverksamheter varje år. Det ger myndigheten en bild av hur väl verksamheterna fungerar och möjlighet att fånga upp synpunkter från verksamheterna. Under år 2007 tog Brottsoffermyndigheten fram en folder med vägledning om hur kvalitetsarbete kan bedrivas av enskilda vittnesstödsverksamheter. Foldern har distribuerats till samtliga verksamheter och inspirerat till mindre utvecklingsprojekt i verksamheterna. 13

15 vittnesstöd Brottsoffermyndigheten och Brottsofferjourernas Riksförbund har regelbundna möten för att bl.a. diskutera vittnesstödsverksamheten. Under det senaste året har också Domstolsverket funnits representerat vid dessa möten. Vid den temadag som Brottsoffermyndigheten arrangerar för landets vittnesstödssamordnare får dessa möjlighet att diskutera verksamheten med varandra och föra en dialog med myndigheten, Domstolsverket och Brottsofferjourernas Riksförbund. Temadagen fyller på det sättet en kvalitetsutvecklande funktion. Domstolsverket Domstolsverket verkar för att det ska finnas praktiska förutsättningar för att bedriva vittnesstödsverksamhet genom att arbeta med frågor som rör bl.a. vittnesstödsrum, utbildning och utveckling av domstolarnas databaserade verksamhetsstöd Vera. Domstolsverket samverkar också i stor utsträckning med Brottsoffermyndigheten och för dialog med Brottsofferjourernas Riksförbund. Vittnesstödsrum Domstolsverket arbetar för att det ska finnas vittnesstödsrum på alla domstolar där så är möjligt. När nya domstolslokaler byggs planeras alltid utrymmen för vittnesstödsverksamheten. Avsikten är att rummen ska ha en så ändamålsenlig placering som möjligt. Idag saknas vittnesstödsrum helt eller delvis på fyra domstolar: Svea hovrätt (finns i två av de fyra byggnaderna), Hovrätten för Övre Norrland, Hovrätten över Skåne och Blekinge och Uppsala tingsrätt. Detta beror i vissa fall på att byggnaderna är K-märkta och att det därför är mycket svårt att åstadkomma sådana rum där. I andra fall pågår eller planeras ny- eller ombyggnation av domstolens lokaler och när dessa är klara kommer vittnesstödsrum att finnas i lokalerna. Vid Uppsala tingsrätt finns inga särskilda vittnesstödsrum men det finns flera rum som kan användas för att ta emot vittnen och målsäganden. Utbildning I utbildningen för domstolssekreterare finns det som regel med ett inslag om vittnesstödsverksamheten. Inslaget utelämnas dock om domstolssekreterarna uppgett att de väl känner till verksamheten. Verksamhetsstöd Domstolarnas gemensamma verksamhetsstöd kallas för Vera och är ett verktyg för målhantering, planering och uppföljning. I systemet hanteras alla uppgifter som är knutna till ett mål, dvs. uppgifter från det att målet kommer in till domstolen och registreras till dess att det avslutas och arkiveras. 14

16 utvärdering med förslag för den fortsatta verksamheten Vid många domstolar idag kan allmänheten hämta viss information om förhandlingar från en datorterminal (allmänhetens terminal) i väntrummen. Från terminalen kan därför vittnesstödssamordnarna erhålla viss information om kommande förhandlingar. Det är dock inte möjligt för samordnarna att ta fram all information som de efterfrågar, t.ex. information om inställda förhandlingar. Nästa år kommer dock allmänheten och därmed också samordnarna att kunna söka dagens, morgondagens och kommande veckans förhandlingar från allmänhetens terminal. Det kommer då också att vara möjligt att få fram uppgifter om aktörer. Samordnarna kommer alltså själva att kunna ta fram relevant information om kommande och inställda förhandlingar i Vera. Idag krävs det en särskild behörighet, som kan ges till anställda på domstolen, för att kunna ta del av all relevant information. Vera kan också vara ett stöd för domstolarna när de ska informera vittnen och målsägande om möjligheten till vittnesstöd i eller i samband med kallelser till förhandling. Det saknas idag ett enhetligt system i Vera, som underlättar för domstolarna att lämna vittnesstödsinformation. Under nästa år kommer det emellertid att bli möjligt att bifoga informationsblad till samtliga kallelsemallar. Syftet med informationsbladen är bl.a. att domstolarna ska kunna ge lokal information om vittnesstödsverksamheten. Informationsbladen ska kunna skapas både lokalt och centralt. Domstolarna Det finns idag 53 tingsrätter och 6 hovrätter i landet. När samtliga beslutade förändringar i tingsrättsorganisationen är genomförda kommer antalet tingsrätter att vara 48. Vid vissa tingsrätter finns det särskilda kansliorter och tingsställen. Genom de förslag som beslutats kommer det framöver endast att finnas fem särskilda tingsställen i Norrland kvar av de 16 som finns där idag. Domstolsverket har därutöver föreslagit, i skrivelser till regeringen, att elva av övriga tolv särskilda tingsställen bör avvecklas. Vidare finns idag fyra särskilda kansliorter och beslut har fattats att två av dessa kommer att läggas ned. Det kommer därutöver att finnas två kansliorter i Skaraborgs län under en övergångsperiod. Det bedrivs idag vittnesstödsverksamhet vid samtliga tingsrätter och hovrätter. På vissa särskilda kansliorter och tingsställen saknas det dock sådan verksamhet. Tingsrätternas och hovrätternas uppgift är att förmedla relevant information för vittnesstödsverksamheten om kommande förhandlingar, i största möjliga utsträckning tillhandahålla särskilda rum för vittnen och vittnesstöd samt i eller i samband med kallelser till förhandling informera om möjligheten till vittnesstöd. Domstolarna arbetar kontinuerligt med dessa uppgifter. 15

17 vittnesstöd Brottsofferjourernas Riksförbund Vittnesstödsverksamheten är integrerad i Brottsofferjourernas Riksförbunds verksamhet och finns inkluderad i stadgarna. På de flesta orter drivs vittnesstödsverksamheten av den lokala brottofferjouren. En viktig uppgift för Brottsofferjourernas Riksförbund är att stödja och underlätta de lokala jourernas verksamhet. Utbildning Under år 2007 tog Brottsofferjourernas Riksförbund i samråd med Brottsoffermyndigheten fram ett studiematerial för grundutbildning av vittnesstöd och stödpersoner. Det har på många håll kommit att ersätta den vittnesstödshandbok som tidigare tagits fram. Inom Brottsofferjourernas Riksförbund har det bildats ett antal regioner, som bland annat anordnar regionala grund- och vidareutbildningar för vittnesstöd och stödpersoner. Riksförbundet utbildar även styrelseledamöter, kontaktpersoner och samordnare från de olika jourerna. Kvalitetsarbete Brottsofferjourernas Riksförbund har tagit fram en policy för stödpersoner och vittnesstöd med riktlinjer och krav för vittnesstöd som verkar inom brottsofferjourerna. Policyn innehåller bl.a. utbildningskrav, former för godkännande och skriftlig förbindelse samt krav på medlemskap i föreningen. Brottsofferjourernas Riksförbund har också bl.a. anordnat gemensamma konferenser för samordnare inom stödpersons- och vittnesstödsverksamheten. Vidare har riksförbundet ökat sin tillgänglighet för brottsoffer genom att inrätta Brottsofferjourernas telefoncentral, som är en nationell hjälptelefon för brottsoffer. Indirekt innebär telefoncentralen också en ökad tillgänglighet för vittnesstödsverksamheten, eftersom telefoncentralen kan vidareförmedla brottsoffer och vittnen till den lokala vittnesstödsverksamheten. Brottsofferjourerna och andra ideella föreningar Det praktiska genomförandet av vittnesstödsverksamheten sker ideellt vid alla tingsrätter och hovrätter i landet. Verksamheten bedrivs på de flesta orter av den lokala brottofferjouren. Vid 6 av landets 53 tingsrätter organiseras verksamheten på annat sätt; i Norrtälje bedrivs den av Rotary, i Mariestad av Röda Korset samt i Skövde och Lidköping av särskilt bildade vittnesstödsföreningar. I Malmö och Uppsala saknas ansvariga föreningar, varför vittnesstödssamordnarna där istället har olika typer av anställningar vid Brottsoffermyndigheten. I Uppsala bedrivs vittnesstödsverksamheten av juridikstudenter. I Malmö är vittnesstödsgruppen blandad som på de flesta andra orter med 16

18 utvärdering med förslag för den fortsatta verksamheten skillnaden att vittnesstöden inte tillhör någon förening. I skrivande stund arbetar dock vittnesstöden i Uppsala med att bilda en vittnesstödsförening. Varje vittnesstödsverksamhet har en vittnesstödssamordnare som bokar in vittnesstöd på pass i domstolen i samband med brottmålsrättegångar, anordnar utbildningar och vittnesstödsträffar, planerar och genomför kvalitetshöjande projekt osv. De lokala föreningarna genomför i allt större utsträckning rekrytering och utbildning av nya vittnesstöd på egen hand utifrån den studievägledning för vittnesstödsutbildning som Brottsoffermyndigheten och Brottsofferjourernas Riksförbund har tagit fram. Många brottsofferjourer anordnar gemensamma utbildningar för stödpersoner och vittnesstöd eftersom det finns gemensamma beröringspunkter dem emellan. Delar av utbildningarna skiljer sig dock åt beroende på om de riktar sig till blivande vittnesstöd eller stödpersoner, eftersom deras roller trots allt är olika. Gemensamma utbildningar förespråkas också av Brottsofferjourernas Riksförbund. Enligt 2008 års kartläggning av vittnesstödsverksamheten arbetar ca 60 procent av samordnarna ideellt. Ungefär 35 procent är anställda (ofta deltid) och resten har någon form av arvodering. Av de verksamheter som har anställda samordnare (23 st) har 7 fått bidrag från Brottsofferfonden till anställningen. I de flesta resterande fall har samordningen möjliggjorts genom kommunala bidrag. Samordnaren är i dessa fall oftast anställd som brottsofferassistent vid brottsofferjouren och samordnar vittnesstödsverksamheten inom den tjänsten. 17

19 vittnesstöd 4. Finansiering av vittnesstödsverksamheten En betydande del av vittnesstödsverksamheten finansieras genom bidrag från Brottsofferfonden. Ideella organisationer kan ansöka om verksamhetsbidrag för hela den verksamhet som organisationerna bedriver. Bidraget kan exempelvis användas till inköp av arbetsmaterial, lokalhyra och telefonkostnader. Dessutom kan organisationer med vittnesstödsverksamhet ansöka om ett särskilt vittnesstödsbidrag, pengar som ska komma vittnesstöden till godo. Det kan t.ex. ske genom att vittnesstöden får ersättning för parkering, resa, lunch eller andra utgifter i samband med vittnesstödsuppdraget. Det kan också röra sig om stimulerande aktiviteter som studiebesök eller en jullunch. Bidragets storlek bestäms utifrån vittnesstödsverksamhetens omfattning. Om föreningen planerar att genomföra något utöver den löpande verksamheten kan den ansöka om projektbidrag för det. Det kan t.ex. gälla grund- eller vidareutbildning för vittnesstöd, vittnesstödsträffar, utvecklings- och kvalitetsarbete, utåtriktade arrangemang eller framställning av informations- och utbildningsmaterial. En organisation har också möjlighet att ansöka om projektbidrag för att anställa en vittnesstödssamordnare. Ansökan om verksamhetsbidrag och vittnesstödsbidrag kan göras en gång per år, medan ansökan om projektbidrag kan göras två gånger per år. Beviljade projektbidrag måste redovisas till Brottsofferfonden. År 2007 fördelades ca 3 miljoner kr från Brottsofferfonden till vittnesstödsverksamheterna. En dryg tredjedel av vittnesstödsverksamheterna har dessutom finansiering från andra aktörer, oftast från kommunen. Enligt en undersökning genomförd av Brottsofferjourernas Riksförbund, som besvarades av 67 av 106 brottsofferjourer, ger kommunerna i snitt 1,29 kr per kommuninvånare i bidrag till de lokala brottsofferjourerna. Dessa medel är avsedda för jourens totala verksamhet. Ibland räcker bidraget till att anställa en brottsofferassistent, vilket är en person som administrerar och planerar brottsofferjourens operativa arbete. Det är inte ovanligt att brottsofferassistenten även sköter samordningen av vittnesstödsverksamheten. Det är svårt att uppskatta hur stor andel av de kommunala bidragen som går till just vittnesstödsverksamheten. En grov uppskattning är att ca kr av kommunernas bidrag når vittnesstödsverksamheten. 18

20 utvärdering med förslag för den fortsatta verksamheten 5. Utvärdering av vittnesstödsverksamheten Brottsoffermyndigheten och Domstolsverket genomförde under hösten 2007 och våren 2008 en rad undersökningar i syfte att utvärdera vittnesstödsverksamheten. Resultaten presenteras nedan. De frågeformulär som användes finns som bilagor i slutet av rapporten. Detaljerade resultat finns att tillgå hos Brottsoffermyndigheten. Kartläggning av vittnesstödsverksamheten 2008 Enkät riktad till vittnesstödssamordnare Kartläggningen visar att det finns vittnesstödsverksamhet vid samtliga tingsrätter och hovrätter i Sverige. Totalt finns ca 850 aktiva vittnesstöd. Drygt 70 procent är kvinnor och hälften är 65 år eller äldre. Drygt 60 procent av verksamheterna har inga vittnesstöd med utländsk bakgrund. Kvalitetskontroller av olika slag vid rekrytering av nya ideella görs vid samtliga verksamheter. En dryg tredjedel av verksamheterna har ekonomiska bidrag från andra än Brottsofferfonden, oftast från kommunen. Bidraget från fonden används vanligen till att ersätta vittnesstöden för utlägg. De flesta, 60 procent, av vittnesstödssamordnarna arbetar ideellt, 35 procent har en anställning. Majoriteten av verksamheterna har för avsikt att finnas på domstolen i samband med i princip alla förhandlingar med målsägande och vittnen. Alla lyckas dock inte alltid uppnå målet, vilket oftast beror på att de har för få vittnesstöd. Verksamheterna ger samarbetet med domstolen gott betyg. Informationen som domstolen tillhandahåller kan dock förbättras, liksom informationen till målsägande och vittnen om vittnesstödsverksamheten. Ungefär 60 procent av verksamheterna har möten med domstolens representanter för att utvärdera och utveckla verksamheten. I juni 2008 skickade Brottsoffermyndigheten en enkät till vittnesstödssamordnarna vid samtliga vittnesstödsverksamheter i Sverige för att kartlägga hur verksamheten fungerar. Samliga verksamheter svarade. Av svaren framgick att det finns vittnesstöd vid samtliga tingsrätter och hovrätter i Sverige. Dessutom fanns det vid tiden för kartläggningen 4 särskilda kansliorter och 28 särskilda tingsställen och vittnesstödsverksamhet bedrevs då vid alla kansliorter och 10 tingsställen. Verksamheten bedrivs av totalt 67 organisationer. 19

21 vittnesstöd Vittnesstöden Totalt finns nära 850 aktiva vittnesstöd i Sverige. Av dessa är 73 procent kvinnor. Drygt hälften av vittnesstöden är 65 år eller äldre. En fjärdedel är år och ca 15 procent är år. En majoritet, nästan 60 procent, av verksamheterna har inga vittnesstöd med utländsk bakgrund. Drygt 30 procent uppgav att de har en till tre personer i vittnesstödsgruppen med utländsk bakgrund. Utbildning och rekrytering Drygt hälften av verksamheterna uppgav att de har ett rekryteringsbehov. En majoritet, ca 60 procent, har anordnat grundutbildning för nya vittnesstöd under det senaste året och två tredjedelar planerar grundutbildning under det kommande året. Alla verksamheter gör i samband med rekryteringen någon form av kvalitetskontroll av de blivande vittnesstöden. De flesta gör det genom intervjuer med personerna inför utbildningen och avslutar också utbildningen med enskilda samtal. Ungefär 60 procent begär att få se ett utdrag ut personens belastningsregister och ca 30 procent svarade Annat, vilket i flera fall innebär att man begär referenser eller känner till personen genom kontakter. Ekonomi På frågan om verksamheterna har annan finansiering för vittnesstödsverksamheten än Brottsofferfondens vittnesstödsbidrag svarade en dryg tredjedel ja. Det allra vanligaste är ekonomiskt stöd från kommunen, men även tingsrätten och välgörenhetsorganisationer nämndes som bidragsgivare. Bidraget från Brottsofferfonden används av de flesta (91 procent) till att ersätta vittnesstöden för utlägg de haft i samband med sina uppdrag som vittnesstöd och till kostnader som kan uppkomma vid anordnandet av vittnesstödsträffar. Tre fjärdedelar av verksamheterna ger reseersättning till vittnesstöden, drygt hälften ger ersättning för lunch (vanligtvis vid heldagsuppdrag). Drygt 40 procent av verksamheterna använde även bidraget till utbildningar och studiebesök, liksom till sociala aktiviteter som jullunch, kick-off och årsavslutning. Några av verksamheterna, 12 procent, ger ingen form av ersättning till vittnesstöden. Samordning En majoritet av vittnesstödssamordnarna, 60 procent, arbetar helt ideellt medan 37 procent har en anställning och resterande 3 procent får arvode. Vid Stockholms-, Göteborgs- och Solna tingsrätt arbetar samordnarna heltid med vittnesstödssamordning och i Malmö arbetar samordnaren 75 procent, medan snittet i övriga landet är ca 6 timmar per vecka. 20

22 Verksamheten utvärdering med förslag för den fortsatta verksamheten För att få en uppfattning om hur vittnesstödsverksamheterna planerar sitt arbete ombads samordnarna beskriva i vilken utsträckning vittnesstöden är tillgängliga på domstolarna. De flesta, 60 procent, svarade att de har för avsikt att närvara i domstolen i samband med i princip alla brottmål med målsägande och vittnen. En femtedel önskar uppfylla detta, men lyckas inte alltid. Det beror vanligen på att de har för få vittnesstöd, men i drygt vart tredje fall även på att de inte får tillräckliga uppgifter från domstolen för att samordna verksamheten så att alla brottmålsförhandlingar täcks. Vid hovrätterna är det vanligast att vittnesstöden endast kommer om de bokas i förväg eller om någon aktör indikerar att det finns behov av hjälp. Samarbetet med domstolen Av enkätsvaren att döma har den övervägande majoriteten av verksamheterna ett väl fungerande samarbete med domstolen. Cirka 75 procent av verksamheterna ger samarbetet med domstolen betyget 4 eller 5 på en femgradig skala. Det som skulle kunna förbättras rör i de flesta fall informationen som domstolen tillhandahåller t.ex. information om kommande och inställda förhandlingar och om vad som i övrigt händer på domstolen. Andra återkommande önskemål var att det oftare borde skickas ut information om vittnesstödverksamheten i kallelserna. Verksamheterna ombads gradera i vilken utsträckning de får tillräckliga uppgifter om kallade målsägande och vittnen på en skala från 1 till 5. Cirka 60 procent valde 4 eller 5. De ombads även uppskatta i vilken utsträckning domstolen bifogade information med kallelserna. Information bifogas alltid kallelsen enligt 37 procent av verksamheterna, 34 procent svarade Oftast och 15 procent svarade Sällan. Knappt 3 procent, vilket motsvarar två verksamheter, uppgav att domstolen aldrig skickar information om vittnesstödsverksamheten med kallelsen. Cirka 60 procent av verksamheterna har möten med representanter från tingsrätten för att utvärdera och utveckla vittnesstödsverksamheten. Av dem som inte har regelbundna möten med tingsrätten anser en övervägande majoritet (82 procent) att det finns behov av sådana. Hälften av föreningarna som bedriver verksamhet vid hovrätterna har möten med hovrättens representanter och av de verksamheter som inte har sådana möten önskar två ha det. Två verksamheter angav att de har ett skriftligt avtal med tingsrätten gällande villkoren för vittnesstödsverksamheten. En av dessa har även ett sådant avtal med hovrätten. 21

23 vittnesstöd Enkät riktad till domstolarna Kartläggningen riktad till domstolarna bekräftar att vittnesstödsverksamhet finns vid samtliga tingsrätter och hovrätter. Det skulle enligt domstolarna behövas verksamhet vid ytterligare fyra särskilda tingsställen. Majoriteten anger att de Alltid eller Oftast skickar information om verksamheten i kallelserna, vilket vanligen sker genom att ett separat informationsblad bifogas. En övervägande majoritet av domstolarna lämnar information till vittnesstödssamordnaren om kommande förhandlingar och det sker oftast via telefon eller fax. Två tredjedelar av tingsrätterna och två hovrätter informerar om inställda förhandlingar. I princip alla domstolar känner till vem som är vittnesstödssamordnare. 70 procent av tingsrätterna men ingen hovrätt har en kontaktperson gentemot vittnesstödsverksamheten. De flesta domstolar anger att de träffar vittnesstödsverksamhetens representanter för att utvärdera och utveckla verksamheten. Domstolarna är i de flesta fall nöjda med samarbetet med vittnesstödsverksamheten, men några vill förbättra kommunikationen dem emellan. I juni 2008 skickades enkäter till samtliga tingsrätter (53 st) och hovrätter (6 st) i Sverige i syfte att kartlägga hur de anser att vittnesstödsverksamheten fungerar. Samtliga domstolar svarade. Enligt svaren bedrivs vittnesstödsverksamhet vid alla tingsrätter och hovrätter i landet och vid alla 4 särskilda kansliorter och 10 av 28 särskilda tingsställen, vilket överensstämmer med de uppgifter som lämnats av vittnesstödsverksamheterna. Enligt domstolarnas svar skulle vittnesstöd behövas vid ytterligare fyra särskilda tingsställen. 53 domstolar uppgav att det finns vittnesstödsrum på domstolen. Information Ungefär 60 procent av tingsrätterna angav att de alltid skickar information om vittnesstödsverksamheten i kallelserna till målsägande och vittnen. Drygt 30 procent svarade Oftast på samma fråga medan ca 8 procent svarade Sällan eller Aldrig. Av hovrätterna svarade två att de alltid skickar ut information med kallelserna, två att de oftast gör det och två att de sällan gör det. Det vanligaste sättet att informera vittnen och målsägande är genom att bifoga ett separat informationsblad, vilket ca 80 procent av tingsrätterna gör. Tre hovrätter bifogar separata informationsblad. Övriga tingsrätter och hovrätter stämplar eller fäster en klisterlapp i kallelsen med information. Alla domstolar utom en lämnar information till vittnesstödssamordnarna om kommande förhandlingar. Det vanligaste sättet att göra det på är via 22

24 utvärdering med förslag för den fortsatta verksamheten telefon eller fax. Informationen förmedlas även via post, e-post eller genom att samordnaren själv hämtar den på domstolen. Ofta kombineras metoderna. Domstolarna lämnar olika uppgifter till verksamheterna. Vanligast är att samordnarna får uppgifter om tider, antal målsägande och vittnen och vilken typ av mål det är. Två tredjedelar av tingsrätterna och två hovrätter lämnar information om inställda förhandlingar. Ett flertal domstolar meddelar också om målsägandebiträde finns (55 procent) och om de kallade är unga (32 procent). Domstolarna tillfrågades även om de anser att de fått tillräcklig information om vittnesstödsverksamheten, vilket 90 procent av tingsrätterna och drygt 80 procent av hovrätterna svarade ja på. Samarbetet med vittnesstödsverksamheten Samtliga domstolar utom en uppgav att de känner till vem som är vittnesstödssamordnare. Många av tingsrätterna, 70 procent, men ingen av hovrätterna har utsett en särskild kontaktperson gentemot vittnesstödsverksamheterna. På frågan om domstolen brukar träffa representanter för vittnesstödsverksamheten för att utvärdera och utveckla verksamheten svarade 92 procent av tingsrätterna och hälften av hovrätterna ja. En övervägande majoritet av tingsrätterna, 94 procent, gav samarbetet med vittnesstödsverksamheten betyget 4 eller 5 på en femgradig skala. Fyra av sex hovrätter gav samma svar. De förslag på förbättringar som framkom gällande samarbetet rörde främst kommunikationen. Vidare önskade några domstolar fler och yngre vittnesstöd, liksom fler vittnesstöd med annan bakgrund än svensk. Enkät till utvalda ideella organisationer De utvalda verksamheterna anser att vittnesstödsverksamheten i stort fungerar bra. De flesta respondenter anser vidare att dagens ansvarsfördelning är bra. Hälften tyckte även att rollfördelningen är bra som den är, medan andra menade att myndigheternas roller bör begränsas till att ge ekonomiska bidrag till verksamheten och att rollfördelningen bör tydliggöras. Hälften ansåg att vittnesstödssamordnarna bör anställas av någon myndighet. Utbildningen av vittnesstöd bör skötas av respektive verksamhet, enligt hälften av respondenterna. Förslag på förbättringar som framkom var att det behövs fler yngre vittnesstöd, att det i större utsträckning bör skickas information om verksamheten till målsägande och vittnen, att verksamheten behöver bättre ekonomiska förutsättningar och att vittnesstödens roll behöver förtydligas. Brottsoffermyndigheten och Domstolsverket genomförde under våren 2008 en enkätstudie riktad till styrelserna för de organisationer som bedriver vitt- 23

25 vittnesstöd nesstödsverksamhet. Enkäten skickades till verksamheter på tolv utvalda orter (tio tingsrätter och två hovrätter). Orterna valdes ut med hänsyn till storlek och geografisk spridning. Vid tre av de utvalda orterna bedrivs vittnesstöd på annat sätt än av en brottsofferjour och besvarades därför av vittnesstödssamordnaren istället för av en styrelse. Tio svar inkom. Syftet med enkäten var att samla in synpunkter om det sätt på vilket vittnesstödsverksamheten bedrivs idag och förslag till förbättringar. Ansvars- och rollfördelning Respondenterna tillfrågades inledningsvis om de ansåg att ansvaret för verksamheten borde se annorlunda ut. Majoriteten (80 procent) ansåg att det är bra som det är idag. Två verksamheter föreslog förändringar. Det ena förslaget var att hela ansvaret läggs på Brottsofferjourernas Riksförbund och det andra var att Brottsoffermyndigheten har det övergripande ansvaret för riktlinjer och kvalitetskrav, medan Brottsofferjourernas Riksförbund bör ta fram policyprogram och kvalitetssäkra verksamheten. Angående vilken roll respektive myndighet och organisation bör ha ansåg hälften av de tillfrågade att man bör ha samma rollfördelning som idag. Två respondenter ansåg att myndigheternas roller bör begränsa sig till att fördela ekonomiska medel till verksamheterna och ett förslag var att Domstolsverket också borde bidra ekonomiskt. Önskemål om tydligare rollfördelning framfördes, liksom att domstolarnas ansvar skärps. Samordning På frågan om vittnesstödssamordnarna bör anställas av någon myndighet svarade hälften av respondenterna ja och föreslog Brottsoffermyndigheten, tingsrätten eller kommunen som lämpliga arbetsgivare. Värt att kommentera är att alla tre verksamheter i undersökningen som drivs på annat sätt än av en brottsofferjour svarade ja på frågan. Utbildning På frågan om vilka som bör ansvara för utbildningen av vittnesstöd svarade knappt hälften att den bör skötas av respektive verksamhet. Av dessa specificerade två att det bör ske utifrån centrala direktiv och krav, respektive utifrån det utbildningsmaterial som Brottsofferjourernas Riksförbund tagit fram. Två respondenter uppgav att ansvaret bör ligga hos Brottsofferjourernas Riksförbund. De tre verksamheter som inte bedrivs av en brottsofferjour ansåg att Brottsoffermyndigheten borde ansvara för utbildningen. Övriga synpunkter Bland övriga synpunkter som var frågan om vittnesstödsverksamhetens eko- 24

26 utvärdering med förslag för den fortsatta verksamheten nomiska situation återkommande. En kommentar var att en mer långsiktig fördelning av resurser behövs för att skapa trygghet i verksamheten och för att främja utveckling och kvalitet. Andra synpunkter som lämnades var att vittnesstödsrollen behöver förtydligas och att vittnesstöd bör rikta sig till alla, även tilltalade. Enkät till utvalda domstolar De tillfrågade domstolarna anser att ansvars- och rollfördelningen mellan domstolarna och verksamheterna i stort sett är bra som den är idag. Ungefär en tredjedel anser vidare att vittnesstödssamordnarna bör anställas av någon myndighet, medan en fjärdedel inte tycker det. Flera domstolar uppgav att samarbetet med vittnesstödsverksamheten fungerar bra eller mycket bra. Bland de förbättringar som föreslogs återfinns framför allt att verksamheten borde få bättre ekonomiska förutsättningar, men också att domstolarna och vittnesstödsverksamheterna oftare bör ha möten tillsammans och att vittnesstöden bör få bättre information om inställda förhandlingar. Brottsoffermyndigheten och Domstolsverket genomförde under våren 2008 en enkätstudie riktad till lagmännen vid tio utvalda tingsrätter och presidenterna vid två utvalda hovrätter. Orterna var desamma som för enkäten till utvalda ideella organisationer. Elva svar inkom. Syftet med enkäten var att samla in synpunkter om det sätt på vilket vittnesstödsverksamheten bedrivs idag och förslag till förbättringar. Ansvars- och rollfördelning En inledande fråga handlade om hur domstolarna tycker att ansvaret för vittesstödsverksamheten bör se ut. Tio domstolar tyckte att det är bra som det är idag. En domstol tyckte att det är olämpligt att verksamheten vilar på ideell basis eftersom den då blir för sårbar. På frågan om vilken roll respektive myndighet och organisation bör ha svarade tio domstolar att dagens rollfördelning är bra, medan en domstol svarade att de lokala verksamheterna måste få bättre stöd, antingen av Brottsofferjourernas Riksförbund eller av Brottsoffermyndigheten. Det bästa är förmodligen att Brottsoffermyndigheten tar ett mer direkt ansvar, ansåg denna domstol. Samordning Vidare tillfrågades domstolarna om de ansåg att samordnarna borde vara anställda av någon myndighet. Ungefär en fjärdedel av respondenterna svarade nej och en tredjedel svarade ja. Av den sistnämnda gruppen föreslog några 25

vittnesstöd Nationella riktlinjer för vittnesstödsverksamheten

vittnesstöd Nationella riktlinjer för vittnesstödsverksamheten vittnesstöd Nationella riktlinjer för vittnesstödsverksamheten 1 INNEHÅLL Inledning... 5 Vad är vittnesstödsverksamhet?... 5 Regeringsuppdrag... 5 Syftet med nationella riktlinjer... 5 1. Rollfördelning

Läs mer

vittnesstöd Nationella riktlinjer för vittnesstödsverksamheten

vittnesstöd Nationella riktlinjer för vittnesstödsverksamheten vittnesstöd Nationella riktlinjer för vittnesstödsverksamheten 1 Innehåll Inledning... 5 Vad är vittnesstödsverksamhet?... 5 Regeringsuppdraget... 5 Syftet med nationella riktlinjer... 5 1. Rollfördelning

Läs mer

vittnesstöd Nationella riktlinjer för aktiva vittnesstöd

vittnesstöd Nationella riktlinjer för aktiva vittnesstöd vittnesstöd Nationella riktlinjer för aktiva vittnesstöd Nationella riktlinjer för vittnesstödsverksamheten Brottsoffermyndigheten och Domstolsverket har regeringens uppdrag att verka för att vittnesstödsverksamhet

Läs mer

VITTNESSTÖD. Förslag till en långsiktigt hållbar organisation för och finansiering av verksamheten JU2014/3767/KRIM

VITTNESSTÖD. Förslag till en långsiktigt hållbar organisation för och finansiering av verksamheten JU2014/3767/KRIM B R O T T S O F F E R M Y N D I G H E T E N D O M S TO L S V E R K E T VITTNESSTÖD Förslag till en långsiktigt hållbar organisation för och finansiering av verksamheten JU2014/3767/KRIM ISBN 978-91-979206-8-1

Läs mer

Policy för stödpersoner och vittnesstöd inom Brottsofferjourens verksamhet

Policy för stödpersoner och vittnesstöd inom Brottsofferjourens verksamhet Policy för stödpersoner och vittnesstöd inom Brottsofferjourens verksamhet Senast ändrad 8 oktober 2013 Syftet med denna policy är att säkerställa en gemensam syn på kompetens och etik inom Brottsofferjourens

Läs mer

VITTNESSTÖD SLUTREDOVISNING AV REGERINGSUPPDRAG

VITTNESSTÖD SLUTREDOVISNING AV REGERINGSUPPDRAG VITTNESSTÖD SLUTREDOVISNING AV REGERINGSUPPDRAG JU 2001-4716/KRIM slutredovisning 2004 VITTNESSTÖD SLUTREDOVISNING AV REGERINGSUPPDRAG JU 2001-4716/KRIM 1 vittnesstöd Brottsoffermyndigheten Box 470 901

Läs mer

Är kontoret stängt ska verksamhetsledaren ställa telefonen till Riksförbundets telefoncentral så den brottsutsatte får stöd och hjälp.

Är kontoret stängt ska verksamhetsledaren ställa telefonen till Riksförbundets telefoncentral så den brottsutsatte får stöd och hjälp. VERKSAMHETSPLAN 2016 BROTTSOFFERJOUREN I VÄXJÖ Uppdrag Brottsofferjouren i Växjö omfattar de 5 kommunerna Växjö, Alvesta, Lessebo, Tingsryd och Uppvidinge med sammanlagt cirka 140 000 invånare. Brottsofferjouren

Läs mer

Sammanställning av projekt som beviljats medel ur Brottsofferfonden Hösten 2012

Sammanställning av projekt som beviljats medel ur Brottsofferfonden Hösten 2012 Sammanställning av projekt som beviljats medel ur Brottsofferfonden Hösten 2012 Alla Kvinnors Hus, Stockholm Grund- och vidareutbildning för volontärer Alla Kvinnors Hus, Stockholm Informations- och utbildningssatsning

Läs mer

Att ansöka om kommunbidrag

Att ansöka om kommunbidrag Att ansöka om kommunbidrag Tips och råd för lokala jourer December 2010 Kommunernas bidrag till de lokala brottsofferjourerna är viktiga för verksamhetens fortlevnad och utveckling. I denna folder finns

Läs mer

Statistik 2008. Jourernas inlämning Sedan det nya gemensamma statistiksystemet infördes 2005 har mellan 60-73 jourer lämnat

Statistik 2008. Jourernas inlämning Sedan det nya gemensamma statistiksystemet infördes 2005 har mellan 60-73 jourer lämnat Statistik 2008 År 2008 fick 78 056 personer hjälp av någon av Sveriges 104 aktiva brottsofferjourer. Det visar statistiken för stöd till brottsoffer och vittnen. Två jourer hade ingen verksamhet under

Läs mer

Sammanställning av projekt som beviljats medel ur Brottsofferfonden hösten 2015

Sammanställning av projekt som beviljats medel ur Brottsofferfonden hösten 2015 Akillesjouren Volontärutbildning och informationsmaterial Alla Kvinnors Hus, Karlstad Kurs för våldsutsatta kvinnor Brottsoffer-, Kvinno- och Tjejjouren Södertälje Grundutbildning för vittnesstödjare Brottsofferjouren

Läs mer

Karlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00. Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm

Karlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00. Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm Riksförbundet BRIS YTTRANDE Karlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00 Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm SOU 2007:6 Målsägandebiträdet ett aktivt stöd

Läs mer

Sammanställning av projekt som beviljats medel ur Brottsofferfonden. Juni 2010

Sammanställning av projekt som beviljats medel ur Brottsofferfonden. Juni 2010 Sammanställning av projekt som beviljats medel ur Brottsofferfonden Juni 2010 Anhöriga till sexuellt utnyttjade barn, ATSUB Göteborg Grundutbildning för stödpersoner och volontärer Anhöriga till sexuellt

Läs mer

Projektbeskrivning Skyddsnät

Projektbeskrivning Skyddsnät Projektbeskrivning Skyddsnät När barn och unga råkar illa ut talar man ofta om att samhällets skyddsnät brister. Genom det gemensamma projektet Skyddsnät vill vi arbeta för att förstärka skyddsnätet runt

Läs mer

Sammanställning av projekt som beviljats medel ur Brottsofferfonden. December 2011

Sammanställning av projekt som beviljats medel ur Brottsofferfonden. December 2011 Sammanställning av projekt som beviljats medel ur Brottsofferfonden December 2011 ATSU Eskilstuna, Att Trygga Sexuellt Utnyttjade Utbildning för aktiva i föreningen ATSUB Göteborg, Anhöriga till sexuellt

Läs mer

Sammanställning av projekt som beviljats medel ur Brottsofferfonden hösten 2014

Sammanställning av projekt som beviljats medel ur Brottsofferfonden hösten 2014 Sammanställning av projekt som beviljats medel ur Brottsofferfonden hösten 2014 1000 Möjligheter Grundutbildning för volontärer Alla Kvinnors Hus, Karlstad Grundutbildning för jourkvinnor Att Trygga sexuellt

Läs mer

BROTTSOFFERMYNDIGHETEN 2014-03-14 Dnr 09922/2011 AB 47

BROTTSOFFERMYNDIGHETEN 2014-03-14 Dnr 09922/2011 AB 47 Sida 1 av 7 BROTTSOFFERMYNDIGHETEN 2014-03-14 Dnr 09922/2011 AB 47 Delredovisning: Uppdrag om delmål, uppföljning och redovisning inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken

Läs mer

Sammanställning av projekt som beviljats medel ur Brottsofferfonden våren 2014

Sammanställning av projekt som beviljats medel ur Brottsofferfonden våren 2014 Sammanställning av projekt som beviljats medel ur Brottsofferfonden våren 2014 Att Trygga Sexuellt Utnyttjade, ATSU Eskilstuna Grundutbildning, våld i nära relationer Barnen Först (BF) Föreläsningar på

Läs mer

PaN A1503-00103-55 BILAGA. Årsredovisning 2014 Stödpersonsverksamheten

PaN A1503-00103-55 BILAGA. Årsredovisning 2014 Stödpersonsverksamheten PaN A1503-00103-55 BILAGA Årsredovisning 2014 Stödpersonsverksamheten Sida 2 av 7 Innehåll INLEDNING... 3 FÖRVALTNINGENS ORGANISATION OCH RUTINER... 3 UTVECKLING AV FÖRORDNANDEN... 4 STÖDPERSONERNA...

Läs mer

Verksamhetsutvecklingsgruppen ENKÄT till samordnare/assistenter/anställda inom BOJ - SAMMANFATTNING av enkätsvaren november 2010

Verksamhetsutvecklingsgruppen ENKÄT till samordnare/assistenter/anställda inom BOJ - SAMMANFATTNING av enkätsvaren november 2010 SAMMANSTÄLLNING av svar från enkät Inledning Under 2009 genomförde Riksförbundet en enkätundersökning om utbildningsbehov för stödpersoner och vittnesstöd vid lokala jourer inom Riksförbundet. Undersökningen

Läs mer

STUDIEVÄGLEDNING FÖR VITTNESSTÖDSUTBILDNING

STUDIEVÄGLEDNING FÖR VITTNESSTÖDSUTBILDNING STUDIEVÄGLEDNING FÖR VITTNESSTÖDSUTBILDNING Praktiska tips vid inrättande av vittnesstödsverksamhet STUDIEVÄGLEDNING FÖR VITTNESSTÖDSUTBILDNING Praktiska tips vid inrättande av vittnesstödsverksamhet BROTTSOFFERMYNDIGHETEN

Läs mer

Handbok för samordnare vid en brottsofferjour. Bilaga 1: Mallar

Handbok för samordnare vid en brottsofferjour. Bilaga 1: Mallar BOJ Handbok för samordnare vid en brottsofferjour Bilaga 1: Mallar Intresseanmälan Intervju vid rekrytering Tystnadslöfte & skriftlig förbindelse Rutiner för utfärdande av stödpersons-/vittnesstödsbevis

Läs mer

Sammanställning av projekt som beviljats medel ur Brottsofferfonden hösten 2016

Sammanställning av projekt som beviljats medel ur Brottsofferfonden hösten 2016 Afrosvenskarna i Stockholm, ASR - Stockholm Projektet kapacitetshöjning mot hatbrott Alla Kvinnors Hus, Karlstad Alla kvinnors jour Grundutbildning för volontärer Alla kvinnors jour Alla kvinnors jour

Läs mer

Kommittédirektiv. Framtidens stöd till konsumenter. Dir. 2011:38. Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011

Kommittédirektiv. Framtidens stöd till konsumenter. Dir. 2011:38. Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011 Kommittédirektiv Framtidens stöd till konsumenter Dir. 2011:38 Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011 Sammanfattning En särskild utredare ska se över det befintliga stödet till konsumenter i form

Läs mer

Sveriges kommuners bidrag till lokala brottsofferjourer En undersökning gjord hösten 2010 av Brottsofferjourernas Riksförbund

Sveriges kommuners bidrag till lokala brottsofferjourer En undersökning gjord hösten 2010 av Brottsofferjourernas Riksförbund Sveriges kommuners bidrag till lokala brottsofferjourer En undersökning gjord hösten 2010 av Brottsofferjourernas Riksförbund 2010-12-13 Brottsofferjourernas Riksförbund Sofia Barlind [Type text] [Type

Läs mer

Sammanställning av projekt som beviljats medel ur Brottsofferfonden våren 2015

Sammanställning av projekt som beviljats medel ur Brottsofferfonden våren 2015 Sammanställning av projekt som beviljats medel ur Brottsofferfonden våren 2015 ALVA Kvinnojour, Ale Grundutbildning för kvinnojourens medlemmar Gruppverksamhet för personer som har blivit utsatta för sexuella

Läs mer

Regeringens proposition 2015/16:177

Regeringens proposition 2015/16:177 Regeringens proposition 2015/16:177 Fortsatt giltighet av en tidsbegränsad bestämmelse i inhämtningslagen Prop. 2015/16:177 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 12 maj

Läs mer

rättegången hur blir den?

rättegången hur blir den? Jag vill veta rättegången hur blir den? www.jagvillveta.se 14 17 år 1 2 Brottsoffermyndigheten, 2015 Illustrationer Maria Wall Produktion Plakat Åströms Tryckeri AB, Umeå 2015 Vad är en rättegång? 6 Vägen

Läs mer

Verksamhetsplan Brottsofferjouren i Västerort

Verksamhetsplan Brottsofferjouren i Västerort Verksamhetsplan 2012 Brottsofferjouren i Västerort Enligt styrelsebeslut december 2011 SYFTET MED EN VERKSAMHETSPLAN Verksamhetsplanen används som ett redskap för att styra och utveckla BOJ Västerorts

Läs mer

Sammanställning av projekt som beviljats medel ur Brottsofferfonden Våren 2012

Sammanställning av projekt som beviljats medel ur Brottsofferfonden Våren 2012 Sammanställning av projekt som beviljats medel ur Brottsofferfonden Våren 2012 Anhöriga till sexuellt utnyttjade barn, Göteborg Informationssatsning Anhöriga till sexuellt utnyttjade barn, Göteborg Grundutbildning

Läs mer

Sammanfattande rapport av chefsenkät 2014

Sammanfattande rapport av chefsenkät 2014 Innehåll 1. Bakgrund... 2 Syfte... 2 Sammanfattning... 2 2. Om enkäten... 2 Svarsfrekvens... 3 3. Om de svarande... 4 Verksamhetsområden... 4 4. Hur nöjd är du med ditt medlemskap idag?... 5 5. Tycker

Läs mer

Brottsofferjouren Norrort Samordning av vittnesstödsverksamheten vid Attunda tingsrätt 2014

Brottsofferjouren Norrort Samordning av vittnesstödsverksamheten vid Attunda tingsrätt 2014 Sammanställning av projekt som beviljats medel för projekt ur Brottsofferfonden, våren 2013 Anhöriga till Sexuellt Utnyttjade Barn, Göteborg Kvällsföreläsning hösten 2013 Anhöriga till Sexuellt Utnyttjade

Läs mer

Diagram: Sveriges kommuners bidrag till lokala brottsofferjourer En undersökning gjord hösten 2010 av Brottsofferjourernas Riksförbund

Diagram: Sveriges kommuners bidrag till lokala brottsofferjourer En undersökning gjord hösten 2010 av Brottsofferjourernas Riksförbund Diagram: Sveriges kommuners bidrag till lokala brottsofferjourer En undersökning gjord hösten 2010 av Brottsofferjourernas Riksförbund 2010-12-13 Brottsofferjourernas Riksförbund Sofia Barlind Om BOJ Brottsofferjourernas

Läs mer

IT-kunskap för alla äldre Politikerinitiativ den 17 november 2014 Mats Gerdau (M)

IT-kunskap för alla äldre Politikerinitiativ den 17 november 2014 Mats Gerdau (M) 2015-02-02 1 (6) TJÄNSTESKRIVELSE KFKS 2014/979-008 Kommunstyrelsen IT-kunskap för alla äldre Politikerinitiativ den 17 november 2014 Mats Gerdau (M) Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att i

Läs mer

Brottsofferjourens policy för tillgänglighet ur ett funktionshinderperspektiv

Brottsofferjourens policy för tillgänglighet ur ett funktionshinderperspektiv Brottsofferjourens policy för tillgänglighet ur ett funktionshinderperspektiv Fastställd av Brottsofferjouren Sverige den 2 september 2014 Innehållsförteckning Alla människor har lika värde och lika rättigheter...

Läs mer

Hur når vi lantbruksföretagarna?

Hur når vi lantbruksföretagarna? Hur når vi lantbruksföretagarna? Hur vill lantbruksföretagarna bli informerade? Hur välkänt är investerings- och startstöd till lantbrukare? www.t.lst.se Publ. nr 2005:6 2 Förord Länsstyrelsen i Örebro

Läs mer

Kommittédirektiv. Ökad valfrihet och individuell anpassning av utbildning i svenska för invandrare. Dir. 2011:81

Kommittédirektiv. Ökad valfrihet och individuell anpassning av utbildning i svenska för invandrare. Dir. 2011:81 Kommittédirektiv Ökad valfrihet och individuell anpassning av utbildning i svenska för invandrare Dir. 2011:81 Beslut vid regeringssammanträde den 15 september 2011 Sammanfattning En särskild utredare

Läs mer

RIKTLINJER för volontärverksamheten i Nacka

RIKTLINJER för volontärverksamheten i Nacka RIKTLINJER för volontärverksamheten i Nacka uppdaterad version december 2016 Nannette Büsgen Koordinator Riktlinjerna är till hjälp för organisationer som tar emot volontärer och ger stöd och vägledning

Läs mer

Sammanställning av projekt som beviljats medel ur Brottsofferfonden. December 2009

Sammanställning av projekt som beviljats medel ur Brottsofferfonden. December 2009 Sammanställning av projekt som beviljats medel ur Brottsofferfonden December 2009 ABF Västerås Konferens om hedersrelaterat våld Alla Kvinnors Hus, Karlstad Gruppverksamhet för våldsutsatta kvinnor ATSU,

Läs mer

Studieresa den 25 maj 2016 till Rättsmedicinen i Lund och Hovrätten i Malmö. Resan startade med buss den 25 maj 2016 kl från Karlskrona.

Studieresa den 25 maj 2016 till Rättsmedicinen i Lund och Hovrätten i Malmö. Resan startade med buss den 25 maj 2016 kl från Karlskrona. BLEKINGE NÅMNDEMANNAFÖRENING Studieresa den 25 maj 2016 till Rättsmedicinen i Lund och Hovrätten i Malmö Resan startade med buss den 25 maj 2016 kl 06.00 från Karlskrona. Det var 25 nämndemän som såg fram

Läs mer

Remissyttrande över promemorian Skyndsamhetskrav och tidsfrister i ärenden med unga misstänkta och unga målsäganden (Ds 2013:30)

Remissyttrande över promemorian Skyndsamhetskrav och tidsfrister i ärenden med unga misstänkta och unga målsäganden (Ds 2013:30) YTTRANDE 1 (5) Justitiedepartementet Åklagarenheten 103 33 Stockholm Remissyttrande över promemorian Skyndsamhetskrav och tidsfrister i ärenden med unga misstänkta och unga målsäganden (Ds 2013:30) Ert

Läs mer

Föreningshandbok för brottsofferjourer. Brottsofferjourernas Riksförbund. studieplan

Föreningshandbok för brottsofferjourer. Brottsofferjourernas Riksförbund. studieplan BOJ Föreningshandbok för brottsofferjourer Brottsofferjourernas Riksförbund studieplan studieplan till Föreningshandbok för brottsofferjourer Brottsofferjourernas Riksförbund Box 11014, 100 61 Stockholm

Läs mer

Sammanställning av projekt som beviljats medel ur Brottsofferfonden. December 2010

Sammanställning av projekt som beviljats medel ur Brottsofferfonden. December 2010 Sammanställning av projekt som beviljats medel ur Brottsofferfonden December 2010 Anhöriga till sexuellt utnyttjade, ATSU, Eskilstuna Studiecirkel Anhöriga till sexuellt utnyttjade, ATSU, Västerås Uppmärksammande

Läs mer

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till den nationella samordnaren för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism (Ju 2014:18) Dir.

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till den nationella samordnaren för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism (Ju 2014:18) Dir. Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till den nationella samordnaren för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism (Ju 2014:18) Dir. 2016:43 Beslut vid regeringssammanträde den 2 juni 2016 Utvidgning

Läs mer

Så här går det till i hovrätten vid en brottmålsrättegång

Så här går det till i hovrätten vid en brottmålsrättegång Så här går det till i hovrätten vid en brottmålsrättegång BROTTMÅLS- RÄTTEGÅNGENS FÖRLOPP I HOVRÄTTEN Före rättegången kan man vänta i det gemensamma väntrummet. Den som vill vänta i ett enskilt väntrum

Läs mer

Handbok för samordnare vid en brottsofferjour. Bilaga 1: Mallar

Handbok för samordnare vid en brottsofferjour. Bilaga 1: Mallar BOJ Handbok för samordnare vid en brottsofferjour Bilaga 1: Mallar Intresseanmälan Intervju vid rekrytering Tystnadslöfte & överenskommelse Rutiner för utfärdande av stödpersons-/vittnesstödsbevis och

Läs mer

Till dig som har anmält ett brott

Till dig som har anmält ett brott 6 Till dig som har anmält ett brott Du har anmält ett brott till Polisen. Genom din information är det möjligt för oss att utreda och förhoppningsvis klara upp brottet. Informationen kan också bidra till

Läs mer

Varför slog du mig, Peter?

Varför slog du mig, Peter? Varför slog du mig, Peter? En film om ett brottmål i tingsrätten Inledning Den film du strax ska se har tagits fram av Domstolsverket (DV) för att informera om hur en rättegång i svensk domstol går till.

Läs mer

Strategiska förutsättningar

Strategiska förutsättningar ska förutsättningar De statliga myndigheterna är regeringens redskap för att realisera riksdagens och regeringens beslutade politik. Verksamhetsstyrningen av myndigheterna utgår från den av riksdagen beslutade

Läs mer

Intern och extern dialog- en metod för systematiskt kvalitetsarbete i domstol

Intern och extern dialog- en metod för systematiskt kvalitetsarbete i domstol 1 Intern och extern dialog- en metod för systematiskt kvalitetsarbete i domstol Varför kvalitetsarbete? För att motsvara medborgarnas berättigade krav på en rättssäker och effektiv rättsskipning och därmed

Läs mer

Rapport om arbetet med att uppnå delmålen i En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011-2016

Rapport om arbetet med att uppnå delmålen i En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011-2016 Rapport om arbetet med att uppnå delmålen i En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011-2016 Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 2 2. Delmål för Domstolsverket... 2 3. Delmål 1 E-utbildning...

Läs mer

Förrättare av vigsel och partnerskapsregistrering

Förrättare av vigsel och partnerskapsregistrering Lagrådsremiss Förrättare av vigsel och partnerskapsregistrering Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 10 november 2005 Thomas Bodström Dag Mattsson (Justitiedepartementet) Lagrådsremissens

Läs mer

Underlag för ansökan om deltagande i försöksverksamhet med övningsskolor och övningsförskolor

Underlag för ansökan om deltagande i försöksverksamhet med övningsskolor och övningsförskolor Fakulteten för lärande och samhälle 2014-05-19 Dnr LS 59-2014/498 Underlag för ansökan om deltagande i försöksverksamhet med övningsskolor och övningsförskolor Malmö högskola har efter Universitets- och

Läs mer

Att göra en polisanmälan vad händer sen?

Att göra en polisanmälan vad händer sen? Att göra en polisanmälan vad händer sen? Sammanfattning av seminarium om rättsprocessen Plats: Scandic Crown i Göteborg, 7 november 2014 Arrangör: Social Resursförvaltning, Göteborgs Stad, i samarbete

Läs mer

Betänkandet Arkiv för alla - nu och i framtiden (SOU 2002:78)

Betänkandet Arkiv för alla - nu och i framtiden (SOU 2002:78) Generaldirektören Datum: 28 februari 2003 Diarienr: 1836-2002 Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Betänkandet Arkiv för alla - nu och i framtiden (SOU 2002:78) Sammanfattning Domstolsverket tillstyrker

Läs mer

En snabbare lagföring med särskilt fokus på unga som begår brott och personer som återfaller i brott

En snabbare lagföring med särskilt fokus på unga som begår brott och personer som återfaller i brott Bilaga 21 2017-01-17 Ju2017/00537/LP Justitiedepartementet Enheten för processrätt och domstolsfrågor En snabbare lagföring med särskilt fokus på unga som begår brott och personer som återfaller i brott

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2015. Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen

VERKSAMHETSPLAN 2015. Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen VERKSAMHETSPLAN 2015 Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen Inledning Internationella Kvinnoföreningen i Malmö, IKF i Malmö, är en väl etablerad ideell förening

Läs mer

Verksamhetsplan. Internationella Arbetslag 2008. Volontärförmedling

Verksamhetsplan. Internationella Arbetslag 2008. Volontärförmedling Verksamhetsplan Internationella Arbetslag 2008 Volontärförmedling En viktig del av IAL:s verksamhet och den som berör flest medlemmar är att förmedla platser på volontärläger utanför Sverige. Under flera

Läs mer

Juriststudent vid Umeå universitet och sedan?

Juriststudent vid Umeå universitet och sedan? Juriststudent vid Umeå universitet och sedan? Sammanställning av en enkätundersökning gjord Juridiska institutionen 2 3 Inledning Åren, och genomförde juridiska institutionen enkätundersökningar med dem

Läs mer

U T V E C K L I N G S L E D A R E

U T V E C K L I N G S L E D A R E Projektplan REGIONAL UTVECKLINGSLEDARE BARN OCH UNGA Bakgrund Under 2008 tillsatte regeringen en utredning under ledning av Kerstin Wigzell som 2008 resulterade i ett betänkande Evidensbaserad praktik

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2015 FRISK & FRI UPPSALA

VERKSAMHETSPLAN 2015 FRISK & FRI UPPSALA VERKSAMHETSPLAN 2015 FRISK & FRI UPPSALA Verksamhetens syfte Frisk & Fri Uppsala verkar för ett samhälle utan ätstörningar där alla är fria att vara sig själva. Föreningens verksamhet syftar till att:

Läs mer

Ordförandekonferens oktober 2013

Ordförandekonferens oktober 2013 Ordförandekonferens 25-26 oktober 2013 100 Brottsofferjourer 48 Vittnesstödsverksamheter Bakgrund Olika förutsättningar att ge stöd till alla brottsoffer, anhöriga och vittnen Samhällsutveckling som innebär

Läs mer

Ansökan ska skickas till: Socialstyrelsen Avdelningen för regler och tillstånd Enheten för tillstånd 106 30 Stockholm

Ansökan ska skickas till: Socialstyrelsen Avdelningen för regler och tillstånd Enheten för tillstånd 106 30 Stockholm 1 Ansökan om tillstånd att bedriva enskild verksamhet med personlig assistans enligt 9 2 lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Information Bolag, stiftelser, föreningar

Läs mer

ÅKLAGARE. ett yrke för dig?

ÅKLAGARE. ett yrke för dig? ÅKLAGARE ett yrke för dig? Åklagaren har en stark och framträdande roll i rättssamhället. Ingen annan yrkesgrupp inom rättsväsendet är på samma sätt involverad i ett ärendes alla moment. Åklagarmyndigheten

Läs mer

Stö d fö r lökalt inflytande i PRIO-pröcesserna

Stö d fö r lökalt inflytande i PRIO-pröcesserna Stö d fö r lökalt inflytande i PRIO-pröcesserna I 2014 års PRIO-överenskommelse vill Regeringen och SKL att patienters, brukares och anhörigas delaktighet ökar individuellt och på organisationsnivå. Det

Läs mer

Kartläggning av arbetet med barn och unga i samhällsvård i Stockholms län 2012 Cecilia Löfgren

Kartläggning av arbetet med barn och unga i samhällsvård i Stockholms län 2012 Cecilia Löfgren Rapport 2013 Kartläggning av arbetet med barn och unga i samhällsvård i Stockholms län 2012 Cecilia Löfgren rapport 2013-04-10 2(13) Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 4 2. Metod... 4 3. Sammanfattning...

Läs mer

Underlag för ansökan om deltagande i försöksverksamhet med övningsskolor och övningsförskolor 2015

Underlag för ansökan om deltagande i försöksverksamhet med övningsskolor och övningsförskolor 2015 Fakulteten för lärande och samhälle 2015-01-22 Dnr LS 59-2015/132 Underlag för ansökan om deltagande i försöksverksamhet med övningsskolor och övningsförskolor 2015 Malmö högskola har efter Universitets-

Läs mer

Diagram: Sveriges kommuners bidrag till lokala brottsofferjourer En undersökning gjord hösten 2011 av Brottsofferjourernas Riksförbund

Diagram: Sveriges kommuners bidrag till lokala brottsofferjourer En undersökning gjord hösten 2011 av Brottsofferjourernas Riksförbund Diagram: Sveriges kommuners bidrag till lokala brottsofferjourer En undersökning gjord hösten 2011 av Brottsofferjourernas Riksförbund 2011-12-12 Brottsofferjourernas Riksförbund Sofia Barlind Om BOJ Brottsofferjourernas

Läs mer

Socialtjänsternas bemötande av personer med psykisk funktionsnedsättning

Socialtjänsternas bemötande av personer med psykisk funktionsnedsättning Socialtjänsternas bemötande av personer med psykisk funktionsnedsättning - en enkätundersökning genomförd av NSPH, Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa. Inledning Alla har rätt till ett liv utan diskriminering,

Läs mer

Rapport från StrateGIS-projektet år 2002, etapp 3

Rapport från StrateGIS-projektet år 2002, etapp 3 1 Rapport från StrateGIS-projektet år 2002, etapp 3 Uppdrag och organisation av arbetet Länsstyrelserna fick i sitt regleringsbrev för 2001 uppdrag att fullfölja satsningen på utbildning inom GIS i StrateGIS-projektets

Läs mer

KONTAKTOMRÅDEN. Avdelningsstyrelsen har beslutat att dela in landet i kontaktområden enligt medföljande bilaga. Till kontaktpersonen vänder:

KONTAKTOMRÅDEN. Avdelningsstyrelsen har beslutat att dela in landet i kontaktområden enligt medföljande bilaga. Till kontaktpersonen vänder: 1 KONTAKTOMRÅDEN Avdelningsstyrelsen har beslutat att dela in landet i kontaktområden enligt medföljande bilaga. Till kontaktpersonen vänder: du som medlem dig när du behöver hjälp i någon facklig fråga

Läs mer

Kontaktperson enligt LSS

Kontaktperson enligt LSS Kontaktperson enligt LSS framgång vid verkställighet Tillsyn av kommunernas verkställighet av insatsen kontaktperson enligt LSS Kontaktperson enligt LSS Framgång vid verkställighet Tillsyn av kommunernas

Läs mer

Styrning. Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. 1. En jämn fördelning av makt och inflytande

Styrning. Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. 1. En jämn fördelning av makt och inflytande Styrning Nationella jämställdhetspolitiska mål: Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv 1. En jämn fördelning av makt och inflytande 2. Ekonomisk jämställdhet 3. En jämn

Läs mer

Uppföljning av rapporten Barnsexturism ett granskningsprojekt

Uppföljning av rapporten Barnsexturism ett granskningsprojekt Uppföljning av rapporten Barnsexturism ett granskningsprojekt Tillsynsrapport 2013:3 Utvecklingscentrum Göteborg April 2013 Innehållsförteckning 1. BAKGRUND OCH SYFTE... 3 2. METOD... 3 3. GRANSKADE ÄRENDEN...

Läs mer

Riktlinjer för Volontärverksamheten

Riktlinjer för Volontärverksamheten Riktlinjer för Volontärverksamheten Piteå församling 2016 Reviderad januari 2016 Riktlinjer för volontärverksamhet i Piteå församling Varför har Svenska kyrkan i Piteå ideella medarbetare/volontärer? Att

Läs mer

Kommittédirektiv. En polisutbildning för framtiden. Dir. 2006:139. Beslut vid regeringssammanträde den 21 december 2006

Kommittédirektiv. En polisutbildning för framtiden. Dir. 2006:139. Beslut vid regeringssammanträde den 21 december 2006 Kommittédirektiv En polisutbildning för framtiden Dir. 2006:139 Beslut vid regeringssammanträde den 21 december 2006 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare skall lämna förslag till hur den nuvarande

Läs mer

Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49

Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49 REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2014-07-04 Ju2014/4445/KRIM Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49 Remissen till Statskontoret omfattar

Läs mer

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun Vård- och omsorgsnämndens handling nr 17/2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Vår handläggare Lars Olsson, utredare Ert datum Er beteckning Vård- och omsorgsnämnden Förslag till yttrande över motion om att inrätta

Läs mer

Analys av Plattformens funktion

Analys av Plattformens funktion Analys av Plattformens funktion Bilaga 3: Plattform för hållbar stadsutveckling årsrapport för 2015 Författarna ansvarar för innehållet i rapporten. Plattformen har inte tagit ställning till de rekommendationer

Läs mer

Kommittédirektiv Dir. 2011:74 Sammanfattning

Kommittédirektiv Dir. 2011:74 Sammanfattning Kommittédirektiv Den framtida organisationen för prövning av hyres- och arrendetvister Dir. 2011:74 Beslut vid regeringssammanträde den 1 september 2011 Sammanfattning En särskild utredare ska överväga

Läs mer

Vilken ort? Medlemmar i föreningen

Vilken ort? Medlemmar i föreningen Kursutvärdering Kompetenta Anordnare - omgång 3 De flesta deltagarna kommer från Blekinge och från Värmland. Diagram (n=45) Vilken ort? 2 6 7 6 Blekinge Umeå Vara Värmland Västerås Det är i huvudsak större

Läs mer

Alla Vinner! Verktyg för ett gott liv i vår kommun

Alla Vinner! Verktyg för ett gott liv i vår kommun Alla Vinner! Verktyg för ett gott liv i vår kommun Åtta enkla, konkreta och varsamma verktyg som bygger broar mellan människor i och utan funktionssvårigheter Det ska vara lätt att leva i Lund för alla

Läs mer

Sammanfattning 2 Om att vara volontär 3 Framtiden 10 Vilka har svarat 12 Om Volontärbyrån 13

Sammanfattning 2 Om att vara volontär 3 Framtiden 10 Vilka har svarat 12 Om Volontärbyrån 13 1 Innehåll Sammanfattning 2 Om att vara volontär 3 Framtiden 10 Vilka har svarat 12 Om Volontärbyrån 13 Volontärbarometern är sammanställd av Vanja Höglund på Volontärbyrån våren 2014. Om du vill komma

Läs mer

Varför slog du mig, Peter?

Varför slog du mig, Peter? Studiehäfte Varför slog du mig, Peter? En film om ett brottmål i tingsrätt 1 Filmen handlar om Peter och Maria. Åklagaren och ett vittne påstår att Peter slagit Maria och dragit henne i håret då hon fallit

Läs mer

Slutrapport för projekt

Slutrapport för projekt Slutrapport för projekt Vänligen notera att slutrapporten och godkännande för att publicera kontaktuppgifterna (sista sidan) ska sändas i original till Länsstyrelsen, dessutom slutrapporten sändas i digital

Läs mer

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Policy för mötesplatser för unga i Malmö Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Varför en policy? Mål För att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån policyn så används två typer av

Läs mer

Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011

Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011 Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011 Inledning Projekt Utsikten har följts av Leif Drambo, utvärderare från ISIS Kvalitetsinstitut AB, från augusti 2009 till januari

Läs mer

Handlingsplan mot våld i nära relationer

Handlingsplan mot våld i nära relationer SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2013-11-04 AN-2013/636.739 1 (2) HANDLÄGGARE Hartvig Egebark, Gunnel 08-535 376 04 Gunnel.Hartvig-Egebark@huddinge.se Äldreomsorgsnämnden

Läs mer

Åklagare. - ett yrke för dig?

Åklagare. - ett yrke för dig? Åklagare - ett yrke för dig? Åklagaren har en stark och framträdande roll i rättssamhället. Ingen annan yrkesgrupp inom rättsväsendet är på samma sätt involverad i ett ärendes alla moment. Åklagarens uppgifter

Läs mer

Program för mentorprojekt

Program för mentorprojekt Program för mentorprojekt Upprättat av en arbetsgrupp inom ITQ Östra Kretsen 2000-05-22 Program för mentorprojekt Upprättad av: Arbetsgrupp inom ITQ Östra Kretsen Datum: 2000-05-22 Innehåll sida 1 Inledning

Läs mer

Kommittédirektiv. Bättre möjligheter att motverka diskriminering. Dir. 2014:10. Beslut vid regeringssammanträde den 30 januari 2014

Kommittédirektiv. Bättre möjligheter att motverka diskriminering. Dir. 2014:10. Beslut vid regeringssammanträde den 30 januari 2014 Kommittédirektiv Bättre möjligheter att motverka diskriminering Dir. 2014:10 Beslut vid regeringssammanträde den 30 januari 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska föreslå hur arbetet mot diskriminering

Läs mer

Våld i nära relationer. Handlingsplan för socialnämnden 2011

Våld i nära relationer. Handlingsplan för socialnämnden 2011 Våld i nära relationer Handlingsplan för socialnämnden 2011 1 Utgångspunkter Enligt 5 kap 11 andra stycket socialtjänstlagen ska socialnämnden särskilt beakta att kvinnor som är eller har varit utsatta

Läs mer

Marianne Ny Överåklagare. Utvecklingscentrum Göteborg

Marianne Ny Överåklagare. Utvecklingscentrum Göteborg Att företräda barn. Marianne Ny Överåklagare Utvecklingscentrum Göteborg RÄTTSÄKERHET Den misstänktes rättssäkerhet rätten till fair trial Brottsoffrets rättssäkerhet Rättssäkerhet för barn som brottsoffer

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2015.

VERKSAMHETSPLAN 2015. VERKSAMHETSPLAN 2015. Bufff SVERIGE (fd BRYGGAN) Organisationsnummer: 866001-3239 VERKSAMHETSPLAN 2015 Organisationens övergripande mål är att barn och ungdom med familjemedlem i fängelse, häkte och eller

Läs mer

Verksamhetsplan 2013 Friluftsfrämjandet Region Öst

Verksamhetsplan 2013 Friluftsfrämjandet Region Öst Verksamhetsplan 2013 Friluftsfrämjandet Region Öst Innehållsförteckning Bakgrund Sid 3 Mission Sid 3 Vision Sid 3 Uppdrag Sid 3 Regionens övergripande ansvar Sid 4 Varumärkesutveckling och marknadsföring

Läs mer

Lokalisering av en ny tingsrätt i Göteborg komplettering av en tidigare utredning

Lokalisering av en ny tingsrätt i Göteborg komplettering av en tidigare utredning Datum Diarienummer 2006-01-13 1332-2005 Lokalisering av en ny tingsrätt i Göteborg komplettering av en tidigare utredning Till regeringen 1 Inledning 1.1 Bakgrund Under senare år har den yttre tingsrättsorganisationen

Läs mer

BILAGA 6 Dnr KUR 2008/6116

BILAGA 6 Dnr KUR 2008/6116 BILAGA 6 Dnr KUR 2008/6116 Uppföljning av enkät om tillgängligheten till kulturlivet För att genomföra det aktuella uppdraget skickade Kulturrådet i februari 2009 ut en webbaserad enkät till ett urval

Läs mer

Var fjärde domstol använder inte rättstolkar

Var fjärde domstol använder inte rättstolkar 1(6) Pressmeddelade den 23 februari 2011 Var fjärde domstol använder inte rättstolkar Var fjärde domstol i Sverige, 25 procent, ställer inte krav på att rättstolkar anlitas när de köper tolktjänster. Det

Läs mer

Solna 2012-08-14. Fadderutbildningar hösten 2012. Hejsan.

Solna 2012-08-14. Fadderutbildningar hösten 2012. Hejsan. Solna 2012-08-14 Fadderutbildningar hösten 2012 Hejsan. Nu har SIBF:s Styrgrupp för Nationellt Rekryteringsprogram (NRP) kommit så långt i planeringen att vi mer definitivt kan gå ut med information om

Läs mer

Överförmyndarnämnden Budgetförslag 2015 2016 med plan för 2017-2018

Överförmyndarnämnden Budgetförslag 2015 2016 med plan för 2017-2018 1 Överförmyndarnämnden 2015 2016 med plan för 2017-2018 Rev 2015-05-15 Nämndens viktigaste mål för 2015 2016 Överförmyndarnämndens målarbete har rättssäkerhet och trygghet som fokusområden. Dessa begrepp

Läs mer