brottsoffermyndigheten

Transkript

1 Brottsoffermyndigheten årsredovisning 2013 brottsoffermyndigheten Brottsoffermyndighetens årsredovisning (36)

2 innehåll Resultatredovisning generaldirektörens kommentar 4 brottsskadeärenden 6 regress 11 brottsofferfonden 12 kunskapscentrum 15 medarbetare 18 Finansiell redovisning resultaträkning 22 BALANSRÄKNING 23 ANSLAGSREDOVISNING 24 TILLÄGGSUPPLYSNINGAR OCH NOTER 25 SAMMANSTÄLLNING ÖVER VÄSENTLIGA UPPGIFTER 28 Bilaga 1 29 Brottsofferfonden. Resultat- och balansräkning Notbilaga Bilaga 2 31 Fördelning av medel från Brottsofferfonden 2 (36) Brottsoffermyndighetens årsredovisning 2013

3 Resultatredovisning Brottsoffermyndighetens årsredovisning (36)

4 Generaldirektörens kommentar Verksamhetsåret har varit ett positivt år med återhämtning av antalet ansökningar om brottsskadeersättning, en effektiv regressverksamhet och fortsatt god kunskapsutveckling på brottsofferområdet. Den största verksamhetsgrenen är att handlägga ansökningar om statlig brottsskadeersättning. Trenden av ett sjunkande antal inkomna ansökningar fortsatte in i första kvartalet För att möta nedgången och för att göra det enklare för brottsoffer att ansöka, introducerades en möjlighet att elektroniskt ansöka om brottsskadeersättning. Denna möjlighet kompletterades dessutom med en mer förenklad ansökningsblankett. De nya sätten att ansöka gav, tillsammans med det intensi fierade informationsarbete som bedrivits, en omedelbar effekt. Det är glädjande att nu kunna konstatera att den vikande trenden har stoppats. Antalet inkomna ansökningar slutade på en nivå något högre än föregående år. Den totalt utbetalda brottsskadeersättningen ökade dessutom under året med hela 10 miljoner till 97,6 miljoner kronor. Under året har Brottsoffermyndigheten genom Nämnden för brottsskadeersättning tagit beslut om höjning av ersättningsnivåerna för kränkning gällande olika brottstyper, med hänvisning dels till samhällets skärpta syn på sexualbrott och allvarliga våldsbrott, dels till det förändrade penningvärdet. Genom nämndens arbete har ersättningsnivåerna för kränkning vid våldtäkt och försök till mord höjts. Nämnden har även tagit ställning till ersättningsnivåerna för kränkning vid synnerligen grov misshandel, en ny brottsrubricering där vägledande praxis saknats. Såvitt vi kunnat se har domstolarna glädjande nog delat nämndens bedömning och dömt ut högre skadestånd till offer för dessa brott. På så vis är en ny skadeståndsrättslig praxis på väg att etableras. Brottsoffermyndigheten har avslutat sitt regeringsuppdrag av seende utbildningsinsatser för polis och åklagare för att barn som bevittnat våld och andra övergrepp i nära relationer i högre grad ska synliggöras i förundersökningarna. Det övergripande syftet var att förbättra barnens möjligheter att få brottsskadeersättning samt annat skydd och stöd. Utbildningsinsatserna har haft god effekt då antalet inkomna ansökningar om ersättning till barn som bevittnat våld och andra övergrepp har ökat med nästan 40 % och uppgick till 351 st. Jag ser med tillförsikt fram mot den aviserade ändringen i brottsskadelagen att endast en av två vårdnadshavare behöver ansöka för ett barns räkning. Den kommande lagändringen bör naturligtvis leda till att fler barn som har bevittnat våld och övergrepp i familjen får möjlighet till ersättning. Brottsoffermyndigheten fortsätter inom regressverksamheten att framgångsrikt återkräva utbetalade belopp från dömda gärningspersoner. Under året har nästan 31 miljoner kronor kommit in ett belopp som motsvarar nära en tredjedel av den brottsskadeersättning som utbetalts. Antalet aktiva ärenden fortsätter öka och ligger nu på st. Det faktum att myndig heten bedriver regress innebär även en upprättelse för brottsoffren, då den person som orsakat dem skada i slutänden också tvingas ta ekonomiskt ansvar. Brottsofferfonden har stor betydelse för såväl fnansiering av viktimologisk forskning som för ideella organisationers verksamhet för brottsoffer och vittnen. Fonden är även en betydelsefull fnansiär av den viktiga vittnesstödsverksamheten vid de allmänna domstolarna, särskilt när det gäller samordningen av verksamheten. Genom forskningen och kontakterna med alla projekt får Brottsoffermyndigheten en god inblick i aktuella brottsofferrelaterade frågor. Kunskapen tas sedan till vara inom ramen för den utåtriktade verksamheten. För andra året i rad 4 (36) Brottsoffermyndighetens årsredovisning 2013

5 har intäkterna till Brottsofferfonden minskat betänkligt, vilket tillsammans med den stora konkurrens som råder om tillgängliga medel inneburit att 2013 års utdelning stannat på drygt 30 miljoner kronor. Det är en minskning i förhållande till de närmast föregående åren. En allt större del av fondens medel har under senare år delats ut till ideella organisationer för fnansiering av den angelägna verksamhet som de bedriver. Utvecklingen med minskade intäkter till fonden gör att det tyvärr inte kommer att vara möjligt att bibehålla utdelning av medel på samma nivå som tidigare. När vi nu går in i ett nytt verksamhetsår kan jag konstatera att intresset för brottsskadeersättning och brottsofferfrågor är stort. Detta, tillsammans med en förväntad ändring av brottsskadelagen, kommer att ge Brottsoffermyndigheten förbättrade förutsättningar att ge brottsoffer den ekonomiska upprättelse som de inte har kunnat få på annat sätt. Genom sitt kunskapscentrum arbetar Brottsoffermyndigheten för att nå ut med information till så många brottsoffer som möjligt och för att öka brottsofferkompetensen hos professionella och ideella som möter brottsoffer. Året har varit intensivt med arrangerade temadagar och föreläsningar samt utbildningsinsatser inom ramen för pågående regeringsuppdrag riktade specifkt mot rättsväsendet. Myndighetens verksamhet väcker intresse och myndigheten har tagit emot ett stort antal nationella och internationella studiebesök. Dessa har gett goda möjligheter till kunskapsöverföring och dialog. Bland de regeringsuppdrag som pågår fnns ett mycket uppskattat utbildningsprogram för bättre bemötande av barn och unga som utsatts för sexualbrott. Varje enskild utbildningskonferens har samlat engagerade deltagare i form av poliser, åklagare, domare och advokater. Vidare pågår ett angeläget och engagerande uppdrag att anpassa och ta fram information om skydd och stöd direkt riktad till barn och unga som brottsoffer. Utmaningen ligger dels i att fnna former för information som enkelt når ut till barn och unga, dels i att anpassa information till olika åldrar och olika behov av information. Arbetet är inne i ett intensivt skede där webbplats och andra produkter successivt tar form. Annika Öster generaldirektör Brottsoffermyndighetens årsredovisning (36)

6 BROTTSSKADEärenden Verksamhetsgren: Brottsskadeärenden Budgetår Kostnader Intäkter Övriga Totala (tkr) av anslag intäkter intäkter (tkr) (tkr) (tkr) Målsättningar Brottsoffermyndighetens uppgifter och mål framgår av förordningen (2007:1171) med instruktion för Brottsoffermyndigheten. Säkerhet och kvalitet Höga krav ska kunna ställas på Brottsoffermyndighetens rättstillämpning. De som drabbats av brott ska kunna få den brottsskadeersättning de är lagligen berättigade till, varken mer eller mindre. En sökande som inte är nöjd med ett beslut kan begära omprövning av beslutet. Genom att bevaka utvecklingen av begärda omprövningar får myndigheten en bild av beslutens kvalitet. Kostnadseffektivitet Varje ärende ska handläggas så snabbt och billigt som möjligt utan att avkall ges på kvaliteten. GENOMSNITTLIG KOSTNAD PER BROTTSSKADEÄRENDE* Budgetår Antal Förvaltnings- Kostnad avgjorda kostnad per ärende ärenden (tkr) (kr) Organisation Brottsskadeärendena handläggs på brottsskadeenheten av brottsskadejurister och beredningsassistenter. Ärendets karaktär avgör i vilken sammansättning beslutet ska fattas. De allra flesta ärendena avgörs av en brottsskadejurist. Ärenden gällande större belopp eller av svårare karaktär avgörs av brottsskadechefen eller generaldirektören. Ärenden där huvudfrågan är av principiell karaktär, liksom vissa omprövningsärenden, avgörs av Nämnden för brottsskadeersättning. Denna nämnd består av verksamma domstolsjurister, särskilt sakkunniga samt ledamöter utsedda efter politisk erfarenhet och partitillhörighet. NÄMNDEN FÖR BROTTSSKADEERSÄTTNING under år 2013 Ordförande Ann-Christine Lindeblad, justitieråd Ordinarie ledamöter Anders Iacobæus, f.d. hovrättspresident (vice ordförande) Anders Dereborg, chefsrådman (vice ordförande) Mårten Schultz, professor i skadeståndsrätt Pia Hallström, riksdagsledamot Anna Wallén, riksdagsledamot Ersättare Pia Johansson, tingsrättslagman Astrid Eklund, vice överåklagare Urban Bergman, försäkringsjurist Agneta Börjesson, riksdagsledamot Tomas Mörtsell, kommunalråd *Ärendenas handläggningstid och därmed handläggningskostnad varierar stort. 6 (36) Brottsoffermyndighetens årsredovisning 2013

7 Statistiska uppgifter Inkomna ärenden Antalet inkomna ärenden under perioden var 9 624, en ökning med 19 st (0,2 procent). Av dessa avser er sättning för personskada*, medan 385 avser ersättning för sak- eller ren förmögenhetsskada. Fördelat på de två skadetyperna innebär detta vad avser personskadeärenden en ökning med 112 st (1,2 procent) och vad avser ärenden gällande sak- eller rena förmögenhetsskador en minskning med 93 st (19,5 procent). Inkomna ärenden Budgetår Antal ärenden Därav därav sak totalt personskada* /förm.skada Statistikuttag avseende inkommande ärenden kan endast göras via ärendehanteringssystemet Diabas, vilket inte rymmer uppgifter om sökandens ålder och kön. Statistik föring av ärendena med avseende på sökandens kön och ålder görs först sedan ärendet avgjorts. Redovisningen av inkomna ärenden kan därför inte delas upp på kön och ålder, utan i dessa delar hänvisas till vad som sägs i det följande avsnittet om avgjorda ärenden. ärenden avseende ersättning för personskador stod barn för 20 procent av dessa medan vuxna stod för resterande 80 procent. avgjorda ärenden Budgetår Antal ärenden Därav därav sak totalt personskada* /förm.skada * Till kategorin Personskada hänförs även Europeisk brottsskadeersättning samt Brottsskadeersättning till barn som bevittnat ett brott som varit ägnat att skada barnets trygghet och tillit i förhållande till en närstående person. utbetald brottsskadeersättning Under året utbetalades brottsskadeersättning med sammanlagt tkr, en ökning med tkr (11,5 procent) jämfört med år utbetald BROTTSSKADEERSÄTTNING Budgetår TUSEN KRONOR Avgjorda ärenden Under perioden avgjordes ärenden, en ökning med 157 st (1,7 procent). Antalet avgjorda ärenden gällande personskada uppgick till 9 049, en ökning med 239 st (2,7 procent). Vad avser ärenden gällande sak- eller ren förmögenhetsskada avgjordes 386 st, en minskning med 82 st (17,5 procent). I 47 procent av ärendena var sökanden en kvinna och i 53 procent av ärendena en man. 19 procent av ärendena avsåg ersättning till ett barn, dvs. en person under 18 år. Av barnen var 48 procent flickor och 52 procent pojkar. Angående könsfördelningen per ersättningskategori kan följande anföras. Vad först gäller ärenden avseende ersättning för sak- och rena förmögenhetsskador stod kvinnor för 49 procent av dessa medan män stod för resterande 51 procent. När det härefter gäller ärenden avseende ersättning för personskador stod kvinnor för 47 procent av dessa medan män stod för 53 procent. Åldersfördelningen per ersättningskategori såg ut som följer. Vad först gäller ärenden avseende ersättning för sak- och rena förmögenhetsskador stod barn för 4 procent av dessa medan vuxna stod för resterande 96 procent. När det härefter gäller Utgående balanser Under verksamhetsåret har ärendebalansen ökat till st. utgående balanser Budgetår ANTAL ÄRENDEN Brottsoffermyndighetens årsredovisning (36)

8 Handläggningstider Handläggningstiderna, dvs. den tid det tar för ett ärende att registreras, beredas, avgöras och expedieras, har under verksamhetsåret varit kortare än under föregående år. Det tog i genomsnitt knappt 65 dagar, dvs. just över två månader, för myndigheten att handlägga en ansökan om brottsskadeersättning. Sammantaget hade 86,6 procent av ärendena en handläggningstid på maximalt 120 dagar. genomsnittliga handläggningstider Budgetår antal dagar Omprövningsärenden Antalet inkomna omprövningsärenden uppgick till 239 st. Ett sätt att belysa kvaliteten på besluten i brottsskadeärendena kan vara att se till ändringsfrekvensen vid de gjorda omprövningarna. Av de 222 st omprövningar som Brottsoffermyndigheten gjorde under verksamhetsåret resulterade 8 st (3,6 procent av omprövningarna) i att myndigheten ändrade sitt beslut med hänvisning till att den tidigare bedömningen varit felaktig. I 18 st omprövningsärenden (8,1 procent av omprövningarna) ändrades ursprungsbeslutet eftersom det till omprövningen anförts nya omständigheter som visade att den tidigare be dömningen blivit oriktig. I 196 st omprövningsärenden (88,3 procent av omprövningarna) ändrades inte det omprövade beslutet. Denna ändringsanalys ger inte anledning att tro annat än att Brottsoffermyndighetens beslut i brottsskadeärendena fortsätter att hålla en hög kvalitet. Statistikuttag avseende omprövningsärenden kan endast göras via ärendehanteringssystemet Diabas, vilket inte rymmer uppgifter om sökandens ålder och kön. Dessa uppgifter har dock redovisats i samband med statistikföringen av det ursprungsärende som senare begärts omprövat. Bedömning Brottsoffermyndighetens redovisning av hanteringen av brottsskadeersättning innehåller i år många positiva signaler. Under året har den negativa utvecklingen vad gäller antalet inkomna ansökningar kunnat vändas till en liten ökning. Ökningen avser ansökningar om brottsskadeersättning för personskador och då främst till bevittnande barn, mer härom nedan. Myndigheten ser vändningen när det gäller personskador som ett resultat av ett förbättrat och intensiferat informationsarbete. Även införandet av alternativa ansökningsformer förenklad ansökan respektive elektronisk ansökan har sannolikt bidragit till att vända den nedåtgående trenden. När det gäller ersättning för sak- och rena förmögenhetsskador fortsätter dock antalet ansökningar att minska, vilket med tanke på den mycket låga bifallsfrekvensen vid dessa skador ändå inte är alarmerande. Det förhållandet att summan utbetald brottsskadeersättning ökat markant har flera förklaringar: Praxisutvecklingen när det gäller kränkningsersättning har medfört högre belopp, särskilt när det gäller sexualbrott. Antalet avgjorda ärenden avseende personskador och kränkning och därmed antalet bifallsbeslut har ökat. Frekvensen av ersättningar för skador till följd av mycket allvarlig brottslighet har varit högre än föregående år. Köns- och åldersfördelningen ger inte anledning till några särskilda kommentarer. Omprövningsanalysen talar för att Brottsoffermyndighetens handläggning av brottsskadeärendena fortsätter att hålla en hög kvalitet och tillförsäkrar den enskilde rättstrygghet. OMPRÖVNINGSÄRENDEN andelen bifall i förhållande till avgjorda omprövningsärenden År Antal avgjorda omprövningar Andel ändring % 8,3 9,6 11,0 9,7 11,7 8 (36) Brottsoffermyndighetens årsredovisning 2013

9 Brottsskadeersättning till barn som bevittnat brott Under år 2013 har 351 ansökningar om ersättning till bevittnande barn inkommit. 332 st har prövats och av dessa har 99 st avslagits efter prövning i sak medan 19 st har avvisats/avskrivits på formella grunder. Resterande 214 ansökningar har bifallits med en total ersättning på kr. De enskilda ersättningarna har legat mellan kr och kr. Den genomsnittliga ersättningen per bifallen ansökan är kr. Av de beslutade ärendena avsåg 51 procent pojkar och 49 procent flickor. 93 procent av de beslutade ärendena avsåg barn under 15 år (varav 51 procent pojkar och 49 procent flickor) och 7 procent barn över 15 år (varav 45 procent pojkar och 55 procent flickor). Budgetår Antal inkomna sammanlagd genomsnittlig /prövade/bifallna utbetald utbetald ansökningar ersättning kr ersättning kr / 266 / / 221 / / 234 / / 238 / / 332 / BEDÖMNING Antalet inkomna ansökningar har ökat med nära 40 procent, vilket är mycket positivt. Lagstiftarens skattning av hur många barn som kunde antas komma att beviljas ersättning årligen (100 barn) har överträffats med mer än det dubbla. Årets resultat vad avser antalet barn som fått del av denna ersättningsform under ett år är nytt rekord. När det gäller den genomsnittliga storleken på ersättningen är den fortfarande lägre än vad som förutspåddes i propositionen ( kr), men ändå högre än förra årets. Frekvensen av bifallna ansökningar ligger på 64,5 procent, en mindre minskning jämfört med fjolårets nivå. Brottsoffermyndigheten har på regeringens uppdrag genomfört utbildningsinsatser för att barn, som har bevittnat våld och andra övergrepp i nära relationer, i högre grad ska synliggöras i förundersökningar om sådana brott och därmed förbättra dessa barns möjligheter att få brottsskadeersättning. Bedömningen är att dessa insatser redan börjat ge resultat och det är med spänning kommande års utveckling avvaktas. Brottsoffermyndighetens handläggare fortsätter också att upplysa vårdnadshavare om ersättningsformen, om man efter att ha avgjort brottsskadeärendet avseende det aktuella brottet bedömer att en ansökan om bevittnandeersättning skulle vara meningsfull. Köns- och åldersfördelningen ger inte anledning till några särskilda kommentarer. Antal ärenden där storleken på utbetald brottsskadeersättning är högre respektive lägre än det som sakprövats av domstol Av de ärenden angående brottsskadeersättning som Brottsoffermyndigheten prövade under året grundades ansökningen på en sakprövad dom i ärenden. Den utbetalda brottsskadeersättningen har blivit lägre än det skadestånd som beslutats av domstol i ärenden. Vid denna beräkning bortses helt från det faktum att den brottsskadeersättning som baseras på ett utdömt skadestånd i de allra flesta fallen blir kr lägre på grund av den självrisk som ska dras av ersättningen enligt bestämmelserna i brottsskadelagen. I 767 (59,8 procent) av dessa ärenden var sökanden av manligt kön, varav 136 (17,7 procent) under 18 år och 631 (82,3 procent) över 18 år. I 515 (40,2 procent) av dessa ärenden var den sökande av kvinnligt kön, varav 89 (17,3 procent) under 18 år och 426 (82,7 procent) över 18 år. Den utbetalda betalda brottsskadeersättningen har blivit högre än det skadestånd som beslutats av domstol i 317 ärenden. I 138 (43,5 procent) av dessa ärenden var sökanden av manligt kön, varav 30 (21,7 procent) under 18 år och 108 (78,3 procent) var över 18 år. I 179 (56,5 procent) av dessa ärenden var den sökande av kvinnligt kön, varav 54 (30,2 procent) under 18 år och 125 (69,8 procent) över 18 år. Skälen till att brottsskadeersättningen har bestämts till annat belopp än det som sakprövats av domstol kan vara flera. Exempel på sådana skäl är följande: Brottsskadeersättningen har minskats med ett belopp som utgått från skadevållaren eller ett försäkringsbolag. Sökandens yrkanden om brottsskadeersättning har förändrats i förhållande till dem i domstolen. Brottsskadeersättningen har jämkats. Domstolen har beslutat om kränkningsersättning för ett ärekränkningsbrott. Brottsskadeersättning kan inte utgå för en sådan kränkning utan enbart för eventuell personskada. Skadestånd för sakskada eller ren förmögenhetsskada ingår i det av domstolen utdömda beloppet. Möjligheterna att få brottsskadeersättning för dessa skadetyper är mycket begränsade. Domstolens bedömning har utan bärande motivering avvikit markant från skadeståndsrättslig praxis. Brottsskadeersättning har utbetalts i enlighet med praxis. En brottsskadeersättning får inte överstiga ett visst maximibelopp. Någon sådan begränsning finns inte i skadeståndslagen. Ny medicinsk utredning angående personskadan har inkommit från sökanden till Brottsoffermyndigheten. Brottsoffermyndighetens årsredovisning (36)

10 ANSÖKAN SKICKAS TILL: BEDÖMNING Brottsoffermyndigheten hanterar ansökningarna om brottsskadeersättning enligt bestämmelserna i brottsskadelagen, vilka på många sätt skiljer sig från bestämmelserna i skadeståndslagen och rättegångsbalken. Redan på den grunden är det en naturlig följd att ersättningen i många ärenden utges med ett annat belopp än det som domstolen bestämt. Hänsyn till sökandens yrkanden, annan utgiven ersättning och nytillkommen utredning motiverar ytterligare avsteg från det av domstolen bestämda beloppet. Köns- och åldersfördelningen ger inte anledning till några särskilda kommentarer. Redovisning av antalet ärenden som bygger på domar med skadestånd, strafföreläggande respektive nedlagd förundersökning Domar med Straff- nedlagd skadestånd föreläggande förundersökning Redovisning av antalet ärenden och storleken på utbetald brottsskadeersättning fördelad på olika brotts typer brottstyp antal utbetald ärenden brottsskadeersättning tkr Våldtäkt inkl grov våldtäkt Våldtäkt inkl grov våldtäkt mot barn Misshandel inkl försök till mord/dråp riktat mot vuxen Misshandel inkl försök till mord/dråp Våld i nära relation mot kvinna inkl. grov kvinnofridskränkning Rån Olaga hot Övergrepp i rättssak Utpressning Överträdelse av besöksförbud/kontaktsförbud Människohandel Den allmänna uppgången vad gäller utbetald brottsskadeersättning präglar även denna sammanställning. Fördelningen mellan de olika brottskategorierna har inte genomgått några påtagliga förändringar. FÖRENKLAD ANSÖKAN OM BROTTSSKADEERSÄTTNING för personskada och kränkning Den här blanketten kan inte användas av dig som vill ha brottsskadeersättning för en sak- eller förmögenhetsskada eller för ett barns räkning. Du kan behöva komplettera din ansökan senare. 1. DU SOM ANSÖKER OM BROTTSSKADEERSÄTTNING (VÄNLIGEN TEXTA) Efternamn och tilltalsnamn Personnummer Adress Postadress (postnummer och ortnamn) Telefon dagtid (inkl riktnummer) E-postadress Bankkonto inkl clearingnummer eller bankgiro-, plusgiro- eller personkontonummer 2. BROTT SOM DU HAR UTSATTS FÖR Om brottsskadeersättning betalas ut tar Brottsoffermyndigheten över din rätt till ersättning från gärningspersonen upp till det belopp myndigheten har betalat ut till dig. Om det i efterhand visar sig att du har rätt till ersättning från annat håll, t.ex. från försäkringsbolag, övertar Brottsoffermyndigheten normalt rätten till den ersättningen. Jag ger Brottsoffermyndigheten rätt att ta del av följande handlingar: Sjukjournaler, läkarintyg och andra handlingar om mig vid sjukhus, försäkringskassa eller motsvarande. Uppgifter från socialtjänst, Skatteverket och andra myndigheter om mina ekonomiska och sociala förhållanden. Uppgift från försäkringsbolag om min försäkringssituation samt akt och beslut i försäkringsärendet. Sekretessbelagd handling om mina personliga förhållanden. Uppgift från bank eller kreditinstitut om mina kontonummer. Jag intygar att uppgifterna i ansökan är riktiga Jag är medveten om att jag måste meddela Brottsoffermyndigheten om jag får eller har fått ersättning från den som orsakat skadan eller från försäkringsbolag. Om jag inte meddelar detta riskerar jag att bli återbetalningsskyldig. Jag är medveten om att felaktiga eller utelämnade uppgifter kan medföra straffansvar. Jag är medveten om att Brottsoffermyndigheten övertar min rätt till skadestånd eller annan ersättning Brottsoffermyndigheten Telefon Telefax E-post och hemsida Storgatan registrator@brottsoffermyndigheten.se Box 470, UMEÅ upp till det belopp som utbetalats som brottsskadeersättning. UNDERSKRIFT Denna yta är reserverad för Brottsoffermyndighetens anteckningar Vilket datum inträffade brottet? Vilket var brottet (t ex misshandel, olaga hot)? På vilken ort inträffade brottet? Tingsrättens namn och domsdatum Målnummer Hovrättens namn och domsdatum Målnummer Om brottet inte prövats i domstol, skicka med polisanmälan eller ange K-nummer (polisens ärendenummer) och namnet på polismyndigheten där du gjort anmälan. 3. VAD BEGÄR DU ERSÄTTNING FÖR? Kostnader (t ex vård, Inkomstförlust Sveda och värk skador på kläder, (fysiskt eller glasögon) Bifoga kvitto. psykiskt lidande) Har du fått ersättning från gärningspersonen, försäkring, Kronofogden eller någon annan? Nej Ja 4. ERSÄTTNING FRÅN GÄRNINGSPERSONEN ELLER NÅGON ANNAN 5. UPPGIFTER OM FÖRSÄKRINGAR Fanns det vid skadetillfället någon annan vuxen skriven på samma adress? Om ja, fyll i namn, personnummer och försäkringsbolag. Nej Ja Var du medlem i fackförbund vid skadetillfället? Om ja, vilket fackförbund? Nej Ja Hade du någon försäkring vid skadetillfället? Om ja, i vilket försäkringsbolag? Skada anmäld Nej Ja Utbetalt belopp 6. UPPGIFTER OM VÅRD Har du fått vård till följd av skadan? Om ja, fyll i namn på vårdinrättning t ex sjukhus/vårdcentral Nej Ja GLÖM INTE ATT UNDERTECKNA ANSÖKAN PÅ BAKSIDAN Bestående skada Kränkning Datum Namnteckning Namnförtydligande kr Brottsoffermyndigheten Box UMEÅ Den nya, förenklade ansökningsblanketten. 10 (36) Brottsoffermyndighetens årsredovisning 2013

11 Regress verksamhetsgren: regress Budgetår Kostnader Intäkter Övriga Totala (tkr) av anslag intäkter intäkter (tkr) (tkr) (tkr) REGRESSÄRENDEN Budget- inkomna Aktiva år Medel regress- (tkr) ärenden Bakgrund och målsättning Efter att Brottsoffermyndigheten betalat ut brottsskadeersättning tar myndigheten i enlighet med 17 brottsskadelagen över brottsoffrets rätt att kräva skadestånd av gärningspersonen upp till det belopp myndigheten själv utbetalat. Kravhanteringen är viktig ur flera aspekter. Såväl gärningspersonernas ansvarstagande för de skador de orsakat och den upprättelse för brottsoffren detta innebär, som det fskala intresset d.v.s. regressintäkternas delfnansiering av nya brottsskade ersättningar kan framhållas. Regressenhetens målsättning framgår av förordningen (2007:1171) med instruktion för Brotts offermyndigheten, där det anges att myndigheten för statens räkning ska återkräva utbetald brottsskadeersättning samt i övrigt företräda staten i och utanför domstol i fråga om fordringar som avses i 17 och 19 brottsskadelagen. Verk samheten ska bedrivas enligt god inkassosed och har ett uttalat mål att bedriva inkasso med omsorg om gäldenärernas ekonomiska rehabilitering. Detta tar sig uttryck bl.a. i ambitionen att där det är möjligt prioritera enskilda överenskommelser om amorteringsplaner före indrivning via Kronofogden. Organisation Kravhanteringen bedrivs genom egeninkasso, d.v.s. inkassoverksamhet på egna fordringar. På enheten arbetar idag 8 personer, varav 5 jurister och 3 assistenter. Det är i första hand juristhandläggarna som har direktkontakt med gäldenärerna. Handläggningen består till största delen av skriftliga kontakter med gälde närer och myndigheter, framförallt Kronofogden, men även av ett stort antal telefonkontakter. BEDÖMNING Regressverksamheten uppvisar ett något bättre resultat för verksamhetsåret Den nedgång i intäkter som noterades förra året har därmed brutits. Fler ärenden registrerades än avslutades, men nyregistreringen av kravärenden under år 2013 har inte genererat några ökade intäkter utan förväntas påverka resultatet på längre sikt. Det allmänna konjunkturläget och läget på arbetsmarknaden har en påtaglig negativ effekt på resultatet. Verksamheten fungerar bra och bedrivs effektivt. Under året har en digitalisering av samtliga handlingar i verksamhetssystemet genomförts och arkivet flyttats. Därutöver har ett samarbete med Kronofogden inletts, vilket innebär att nyregistrering av ärenden sker genom elektroniska ansökningar och genom att vissa typer av handlingar tas emot via flöverföringar i stället för genom vanlig brevhantering. Fortsatta kvalitets- och effektivitetsåtgärder av liknande karaktär är planerade under kommande år. En knapp tredjedel av brottsskadeersättningen år 2013 fnansierades genom de via regressverksamheten inkomna medlen. Intäktsutvecklingen är svår att förutsäga, men målsättningen är att öka intäkterna bl.a. genom en översyn av befntliga amorteringsplaner. Statistiska uppgifter Samtliga beslut om brottsskadeersättning i ärenden med känd gärningsman initierar regress. Under år 2013 startades regressärenden, medan avslutades. Vid årets slut fanns aktiva ärenden i databasen. Av dessa avsåg (93 procent) betalningsansvariga av manligt kön och (7 procent) betalningsansvariga av kvinnligt kön. Antalet betalningsansvariga under 18 år den 31 december 2013 var 73, fördelade på 67 män och 6 kvinnor. Under året inkom tkr, vilket innebär en ökning med knappt 1 procent jämfört med föregående år. Brottsoffermyndighetens årsredovisning (36)

12 BROTTSofferfonden Verksamhetsgren: brottsofferfonden Budgetår Kostnader Intäkter Övriga Totala (tkr) av anslag intäkter intäkter (tkr) (tkr) (tkr) Målsättning Brottsoffermyndighetens uppgifter och mål framgår av förordningen (2007:1171) med instruktion för Brottsoffermyndigheten. Bidrag från Brottsofferfonden får lämnas för att stödja forskning, utbildning, information och utvecklingsverksamhet inom brottsofferområdet. Bidrag får även lämnas i form av verksamhetsstöd till ideella organisationer. Under året har myndighetens målsättning varit att uppdatera de policydokument som ligger till grund för Brottsofferfondens arbete. Dessutom har ett arbete för att följa upp fondens fnansiering av viktimologisk forskning inletts. Inkomna och beviljade ansökningar Under verksamhetsåret inkom 359 ansökningar avseende projekt med ett sammanlagt sökt belopp om cirka 87 miljoner kr. Därutöver inkom 189 ansökningar avseende olika typer av verksamhetsstöd. Inkomna och beviljade ansökningar, projekt Budgetår Inkomna Beviljade Summa ansökningar projekt beviljat (Tkr) Inkomna och beviljade ansökningar, verksamhetsstöd Budgetår Inkomna Beviljade Summa ansökningar projekt beviljat (Tkr) BROTTSOFFERFONDENS INTÄKTER Budgetår Intäkt (tkr) Fördelning av medel % Fördelning av medel 2013 sorterade efter huvudman 3 % 2 % 7 % typ av verksamhet antal beviljade Summa ansökningar beviljat (kr) Forskning Försöks- och utvecklingsverksamhet Information Utbildning Verksamhetsstöd huvudman antal beviljade Summa ansökningar beviljat (kr) Ideella organisationer Forskning Offentlig Privat % Indelningen av projekt i olika kategorier följer förordningen (1994:426) om brottsofferfond. Projekten hänförs till den kategori som passar det huvudsakliga syftet med projektet. Av verksamhetsstödet avser kr stöd till Brottsofferjourernas Riksförbund för verksamhetsåret Lokala brottsofferjourer beviljades sammanlagt kr i verksamhetsstöd. 52 ideella föreningar som bedriver vittnesstödsverksamhet beviljades efter ansökan ett vittnesstödsbidrag. Sammanlagt fördelades kr i vittnesstödsbidrag. En förteckning över de lokala föreningar som beviljades verksamhetsstöd och vittnesstödsbidrag fnns tillgänglig vid Brottsoffermyndigheten. Sammanlagt fördelades kr under verksamhetsåret. Brottsofferfondens intäkter uppgick till kr. Av bilaga 2 framgår vilka projekt och verksamheter som har beviljats medel under året. 34 % 1 % 65 % 12 (36) Brottsoffermyndighetens årsredovisning 2013

13 Kostnader för administration av Brottsofferfonden GENOMSNITTLIG KOSTNAD PER FONDANSÖKNING Budgetår Antal Förvaltnings- Kostnad per ansökningar kostnad tkr ärende kr Brottsofferfonden hanterar olika typer av ansökningar och ärenden. Exempelvis avser ca 90 ärenden ett schabloniserat verksamhetsstöd till lokala brottsofferjourer. I dessa ärenden är beredningsarbetet mindre omfattande och ärendena avslutas när bidraget betalats ut. Andra ärenden är mer komplicerade med utredningsarbete under beredningen, uppföljning av projekt som har beviljats medel osv. Fonden fördelar medel till såväl mindre projekt som genomförs av ideella organisationer som omfattande fleråriga forskningsprojekt. Självfallet är den genomsnittliga styckkostnaden för sådana ärenden betydligt högre än för ärendena gällande verksamhetsstöd. Uppföljning och kvalitetsarbete De medel som beviljas från Brottsofferfonden disponeras i enlighet med Brottsoffermyndighetens allmänna villkor för bidrag från fonden. I vissa fall beslutas även om andra villkor, som då specifceras i det kontrakt som skrivs med alla som beviljats medel. Projekt som beviljades medel i december 2011 och i juni 2012 var under året skyldiga att lämna redovisning till myndigheten. De allra flesta projekten lämnade redovisning. Det är myndighetens bedömning utifrån de redovisningar som inkommit att de olika projekten huvudsakligen genomförts i enlighet med de ansökningar som låg till grund för beslutet om fnansiering. Personal från Brottsoffermyndigheten har besökt Brottsofferjourernas Riksförbund i syfte att följa upp verksamheten. Genom myndighetens arbete med vittnesstöd fnns även ett nära samarbete med många av de lokala brottsofferjourerna. Under året genomfördes besök vid flera tingsrätter för att diskutera verksamheterna med ansvariga samordnare. Per sonal från myndigheten deltog eller medverkade som föreläsare i ett flertal arrangemang som fnansierades av Brottsofferfonden eller där fondfnan sierade projekt presenterades. Särskilda informationsinsatser, såväl skriftliga som muntliga, har riktats mot brottsofferjourerna med syfte att förbättra kvaliteten på ansökningar om medel och redovisningar av avslutade projekt. Under år 2013 har Brottsoffermyndigheten ytterligare spridit information om möjligheten att ansöka om medel elektroniskt. En allt större andel av ansökningarna görs på detta sätt. Stimulansåtgärder Brottsoffermyndigheten genomförde under året informationsinsatser för att stimulera till ansökningar till Brottsofferfonden. Insatserna riktades i huvudsak till lokala brottsoffer- och kvinnojourer samt till föreningar som arbetar med sociala frågor. Särskilda informationsinsatser riktades till universitet och högskolor. Myndigheten informerade dessutom vid egna arrangemang om möjligheten till fnansiering av projekt och har även informationsmaterial och anvisningar för ansökan och redovisning av projekt anpassat till webben. Brottsoffermyndigheten har en uppsatstävling för studenter på universitet och högskolor. Syftet är att intressera studenter för brottsofferfrågor och locka till fördjupning och framtida forskning. Under året avslutades den elfte omgången av tävlingen som lockade drygt 40 deltagare. De tre pristagarna ska ta emot sina priser i början av år Viktimologisk forskning Under hösten arrangerade Brottsoffermyndigheten en viktimologisk forskarkonferens som samlade ett femtiotal forskare. Vid konferensen presenterade många av deltagarna sina projekt i seminarieform. Forskarkonferensen gav en god översikt av den viktimologiska forskningen och även möjlighet till uppföljning av pågående projekt. Under konferensen diskuterades metoder för större populationsstudier, något som var mycket uppskattat bland deltagarna. Brottsoffermyndighetens årsredovisning (36)

14 Bedömning Brottsofferfonden har en stor betydelse både när det gäller fnansiering av viktimologisk forskning och ideella organisationers verksamhet för brottsoffer och vittnen. Antalet ansökningar har minskat under året, särskilt från de ideella organisationerna. Det råder stor konkurrens om tillgängliga medel till projekt då andelen verksamhetsstöd har ökat. Intäkterna till Brottsofferfonden har minskat ytterligare. Minskningen innebär att mindre medel kommer att kunna fördelas under år En allt större del av Brottsofferfondens medel går till lokala brottsofferjourer. De möter många typer av brottsoffer och ansvarar även för såväl samordning som praktiskt genomförande av vittnesstödsverksamheten vid domstolarna. Brottsofferfonden är huvudfnansiär av vittnesstödsverksamheten, som är mycket uppskattad. Den bidrar till tryggare vittnen och målsägande. För att kunna ha en verksamhet med god kvalitet krävs ofta anställd personal för samordning och kontakter med vittnen, målsägande och andra aktörer. Att verksamheten växer medför att en allt större del av fondens medel tas i anspråk för denna. Brottsoffermyndigheten har under året informerat om möjlig heten att ansöka om medel från Brottsofferfonden i många olika sammanhang. Det har inneburit att många forskare och ideella organisationer, som tidigare inte känt till fonden, har ansökt om medel till brottsofferinriktade projekt. Många för fonden nya forskare och organisationer har upptäckt möjligheten till fnansiering av brottsofferinriktade projekt via webben och ansökt om medel elektroniskt. Möjligheten att ansöka elektroniskt är uppskattad och en fortsatt ökning av antalet elektroniska ansökningar förväntas. En sådan ökning skulle på sikt innebära en enklare handläggning av ansökningarna. Den digitala distributionen av ansökningar till ledamöterna av Rådet för Brottsofferfonden innebär att de på ett snabbare och enklare sätt kan ta del av och granska inkomna ansökningar. Dessutom innebär den en minskad pappersförbrukning. Rådet för Brottsofferfonden (vid utgången av år 2013) Annika Öster generaldirektör, Brottsoffermyndigheten (ordf.) Jan Andersson f.d. generaldirektör, Brottsförebyggande rådet Tommy Andersson docent, institutionen för socialt arbete, Umeå universitet Åsa Källström Cater docent, institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete, Örebro universitet Pär Anders Granhag professor, psykologiska institutionen, Göteborgs universitet Clara Hellner Gumpert docent, Centrum för psykiatriforskning, Karolinska Institutet Margareta Hydén professor, institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Linköpings universitet Håkan Hydén professor, rättssociologiska enheten, Lunds universitet 14 (36) Brottsoffermyndighetens årsredovisning 2013

15 kunskapscentrum Verksamhetsgren: information Budgetår Kostnader Intäkter Övriga Totala (tkr) av anslag intäkter intäkter (tkr) (tkr) (tkr) Målsättningar Brottsoffermyndighetens uppgifter och mål framgår av förordningen (2007:1171) med instruktion för Brottsoffermyndigheten. Vad gäller kunskapscentrum är myndighetens målsättning att nå så många enskilda brottsoffer som möjligt med bl.a. information om brottsskadeersättning och att öka brottsofferkompetensen hos alla dem som möter brottsoffer i såväl professionell som ideell verksamhet. Dessutom ansvarar kunskapscentrum för genomförandet av särskilda regeringsuppdrag. Samverkan Brottsoffermyndighetens informations- och utbildningsverksamhet bygger i stor utsträckning på lokal, regional och nationell samverkan. Myndigheten har under verksamhetsåret varit representerad i ett flertal referens- och arbetsgrupper, t.ex. nationell myndighetssamverkan för kvinnofrid och myndighetsnätverket Gift mot sin vilja. Myndigheten har också varit samrådspart till andra myndigheter i olika projekt och uppdrag avseende brottsofferfrågor. Brottsoffermyndigheten leder en samverkansgrupp för brottsofferfrågor med representanter för rättsväsendet, Kronofogden, Nationellt centrum för kvinnofrid och ideella organisationer. Information Information på Internet Brottsoffermyndighetens webbplats lockar allt fler besökare. På webbplatsen kan man ansöka om brottsskadeersättning och medel från Brottsofferfonden. Man kan även läsa och skriva ut broschyrer och foldrar på flera språk, böcker, rapporter, program, ansökningsblanketter, anmäla sig till och hitta dokumentation från myndighetens arrangemang, se flmer m.m. På den tillgänglighetsanpassade webbplatsen fnns tydliga målgruppsingångar för att alla på ett enkelt sätt ska hitta den information de söker. Rättegångsskolan, som riktar sig till alla som vill lära sig hur en svensk rättegång går till, är fortsatt välbesökt. Många av användarna är mellan 15 och 25 år. En lärarhandledning som riktar sig till högstadie- och gymnasielärare har medfört att webbplatsen även i stor utsträckning används i undervisning i skola och vid universitet. Under året har Rättegångsskolan marknadsförts tydligare mot lärare genom att den fnns tillgänglig på utbudet.se. Webbplatsen och Rättegångsskolan har under året sammantaget haft drygt besök. Tryckt informationsmaterial Brottsoffermyndigheten arbetar kontinuerligt med att revidera sitt tryckta informationsmaterial med syfte att det ska bli ännu mer lättförståeligt. Materialet sprids i samarbete med framför allt polis, åklagare, domstolar, kronofogdemyndigheter, ideella brottsofferorganisationer samt delar av socialtjänsten och hälso- och sjukvården. Under året har en helt ny broschyr tagits fram Barn och unga som brottsoffer som vänder sig till dem som i sin verksamhet möter barn som utsatts för brott och innehåller information om barns rättigheter och rättsväsendets arbete. Dessutom har en broschyr om ersättning vid brott, som år ligen trycks i stora upplagor, genomgått en grundlig revidering av seende såväl layout som innehåll. Målsättningen är att broschyren ska bli mer lätttillgänglig. Foto: Mikael Wallerstedt Brottsoffermyndighetens årsredovisning (36)

16 Under året har särskilda informationsinsatser riktats till advokater, Polisen, Åklagarmyndigheten, andra myndigheter och ideella organisationer, vilket inneburit att broschyrerna beställs i allt större utsträckning. Brottsoffermyndigheten har under året gjort det enklare att ansöka om brottsskadeersättning genom att introducera en förenklad blankett och ett elektronisk ansökningsförfarande. Förhoppningen är att fler brottsoffer ska ansöka och få den brottsskadeersättning de har rätt till. Övrigt Viktiga informationskanaler är föreläsningar och medverkan i olika typer av utbildningsinsatser. Myndighetens medarbetare är efterfrågade som föreläsare från ideella organisationer, men även från universitet och högskolor. Under året har föreläsningar genomförts inom grund- och vidareutbildning för poliser, kriminologer, socionomer, hälso- och sjukvårdspersonal och jurister. Föreläsningarna har varit inriktade på Brottsoffermyndighetens arbete, brottsskadeersättning och brottsofferfrågor i stort. Genom Brottsoffermyndighetens servicetelefon får många brottsoffer, vittnen och anhöriga liksom representanter för myndigheter och ideella organisationer information om främst ersättningsfrågor, men även om andra myndigheters arbete för brottsoffer och om vart man kan vända sig för att få hjälp och stöd. Antalet prenumeranter på myndighetens nyhetsbrev, som distribuerades digitalt fem gånger under året, ökar stadigt. Brottsoffermyndighetens bibliotek rymmer en växande samling av svenska, nordiska och engelskspråkiga böcker och tidskrifter med tydlig viktimologisk inriktning. Här fnns också en stor mängd examensarbeten inom olika universitetsämnen med brottsoffer i fokus. Arrangemang och utbildningar De primära målgrupperna för myndighetens arrangemang är yrkesverksamma personer inom rättsväsendet, socialtjänsten, skolan, hälso- och sjukvården och högskolestuderande inom dessa fält samt ideellt verksamma inom brottsofferorganisationer. Brottsoffermyndigheten arrangerade under året 15 större utbildningstillfällen med olika teman, t.ex. barnfrid, bemötande av brottsutsatta, offer för hatbrott och ersättning till brottsoffer. Genom utbildningarna förmedlades den kunskap som Brottsoffermyndigheten har samt kunskap från den forskning som fnansieras från Brottsofferfonden. I vissa fall samverkade myndigheten med t.ex. Myndighetssamverkan för kvinnofrid, Nationellt centrum för kvinnofrid, Social resursförvaltning i Göteborg och olika ideella organisationer. Arrange mangen har ofta varit Mark Levengood på Internationella brottsofferdagen fullsatta och sammanlagt nådde myndigheten nära personer. Därutöver har Brottsoffermyndigheten medverkat med föreläsningar vid egna och andras arrangemang med brottsofferinriktning. Myndighetens personal har föreläst för cirka personer. Brottsoffermyndigheten genomför en rad regeringsuppdrag varav två rör utbildningsinsatser riktade till rättsväsendet. Sammanlagt har cirka 320 personer deltagit i dessa utbildningar. Myndigheten tog emot 22 studiebesök under året, bl.a. av Brottsförebyggande rådets generaldirektör, representanter för brottsofferjourer, Justitieutskottet, utredningen om brottsofferdirektivet och företrädare för Justitiedepartementet. Internationellt arbete Brottsoffermyndigheten är partner i fyra internationella brottsofferprojekt som fnansieras av EU-kommissionen. Den portugisiska brottsofferorganisationen APAV är huvudansvarig för tre av projekten. Ett är Project Infovictims, som fokuserar på information till brottsoffer. Inspiration till detta har man fått från Brottsoffermyndighetens Rättegångsskola. Det andra projektet är Project LEAD, som fokuserar på våld bland ungdomar i offentliga miljöer. Det tredje är projektet Briseis som handlar om människohandel som syftar till tvångsarbete. Det sista projektet, ARECHIVIC, är initierat av bulgariska Center for the Study of Democracy och är inriktat på stöd och hjälp till barn som varit offer för människohandel. Brottsoffermyndigheten har varit representerad vid ett flertal internationella konferenser, bl.a. Victim Support Europes årliga konferens, där myndigheten ledde en välbesökt workshop, samt konferenser i Bangkok, Bryssel, Oslo och Riga. Brottsoffermyndigheten arrangerade ett seminarium om ersättning till brottsutsatta personer med funktionsnedsättning vid The Stockholm Criminology Symposium. 16 (36) Brottsoffermyndighetens årsredovisning 2013

17 Regeringsuppdrag Vittnesstöd Brottsoffermyndigheten och Domstolsverket har gemensamt regeringens uppdrag att verka för att vittnesstödsverksamhet bedrivs vid landets samtliga tingsrätter och hovrätter. Vittnesstödsverksamheten fnansieras till stor del av medel från Brotts offerfonden. Vid Brottsoffermyndighetens årliga vidareutbildning för vittnesstödssamordnare behandlades bl.a. bemötande av personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och ledarskaps frågor. De samordnare som var nya erbjöds att genomgå en komprimerad grundutbildning. Totalt deltog ett femtiotal sam ordnare. Utbildning om bemötande av unga sexualbrottsoffer Brottsoffermyndigheten har regeringens uppdrag att genomföra ett utbildningsprogram för bättre bemötande av sexualbrottsoffer i samband med polisanmälan, förundersökning och rättegång. Programmet fokuserar på barn och ungdomars särskilda utsatthet och behov vid sexualbrott, rättskedjeperspektivet samt samverkan mellan berörda aktörer inom och utanför rättsväsendet i sexualbrottsmål. Det riktas till personal inom länspolismyndig heterna, Åklagarmyndigheten, Sveriges Domstolar och till advokater. Programmet består av skilda utbildningar som behandlar frågeställningar om unga sexualbrottsoffer utifrån olika teman. Utbildningarna hålls gemensamt för personal ur de olika yrke s kategorierna och genomförs vid flera tillfällen. Under året genomfördes sju utbildningstillfällen och totalt utbildades 188 personer. Ytterligare utbildningar kommer att anordnas under våren Uppdraget ska slutredovisas senast den 15 juni Fördelning av medel till forskning m.m. Brottsoffermyndigheten har regeringens uppdrag att fördela medel till forskning, metodutveckling och andra liknande insatser, vilka syftar till att öka kunskapen om mäns våld mot kvinnor, inklusive sexuellt våld och andra sexuella övergrepp. Totalt ska 42 milj. kr fördelas under åren Under år 2013 har 9,2 milj. kr fördelats till åtta projekt. Uppdraget ska vara slutfört och redovisat senast den 15 december Utbildning för att synliggöra barn som bevittnat våld och andra övergrepp i nära relationer Brottsoffermyndigheten fck i december 2011 regeringens uppdrag att genomföra utbildningsinsatser för att barn som har bevittnat våld och andra övergrepp i nära relationer i högre grad ska synliggöras i förundersökningar om sådana brott och därmed förbättra dessa barns möjligheter att få brottsskadeersättning samt annat stöd och skydd. Brottsoffermyndigheten har under året erbjudit ett utbildningsprogram för handledare och instruktörer vid länspolismyndigheterna samt Åklagarmyndigheten. Totalt har 130 handledare och instruktörer utbildats. Efter genomförd utbildning fck handledarna och instruktörerna tillgång till ett utbildningsmaterial i form av en så kallad e-learningprodukt. Materialet användes av utbildningsdeltagarna under lokala arbetsplatsutbildningar, som de anordnade på egen hand. Över anställda inom länspolismyndigheterna och Åklagarmyndigheten utbildades på sin arbetsplats med hjälp av det framtagna materialet. Uppdraget är slutfört och redovisades till regeringen i december En strategi för funktionshinderspolitiken Brottsoffermyndigheten och ett antal myndigheter har fått i uppdrag att under åren arbeta enligt de delmål som regeringen har slagit fast för respektive myndighet i En strategi för genomförandet av funktionshinderspolitiken För Brottsoffermyndighetens del handlar det i första hand om att öka sina medarbetares kompetens beträffande förutsättningar och behov hos personer med funktionsnedsättning. De kunskaper som myndigheten förvärvat om brottsoffer med funktionsnedsättning ska användas vid myndighetens externa arrangemang. Brottsoffermyndigheten ska årligen redovisa sitt arbete med delmålen i en särskild rapport till regeringen samt till Handisam. Information till barn som brottsoffer I mars 2013 fck Brottsoffermyndigheten regeringens uppdrag att ta fram eller anpassa information om skydd och stöd direkt riktad till barn och unga som brottsoffer. Uppdraget genomförs i samverkan med Barnombudsmannen som bidrar med barns synpunkter på behov av information. Brottsoffermyndigheten arbetar med ett antal målgruppsanpassade informationsprodukter i form av bl.a. en webbplats och en barnbok. Webbplatsen ska fungera som en bas där det fnns information om olika brott, vanliga reaktioner, rättigheter samt information om stöd och skydd. Där ska det även fnnas berättelser och tips från andra barn. Boken riktar sig främst till de yngsta barnen. En delredovisning av uppdraget skickades till regeringen i juni Uppdraget ska vara slutredovisat i juni Brottsoffermyndighetens årsredovisning (36)

18 medarbetare BEDÖMNING Brottsoffermyndighetens utåtriktade arrangemang har varit mycket välbesökta och uppskattade i utvärderingar. De informationssatsningar som myndigheten har genomfört har breddat och fördjupat kunskaperna om brottsoffers rättigheter hos professionellt och ideellt verksamma. Under året har myndigheten särskilt satsat på information om brottsskadeersättning. Det fnns ett fortsatt stort behov av information om brottsskadeersättning både hos yrkesverksamma, ideellt aktiva och enskilda brottsoffer. Myndigheten har därför för avsikt att fortsätta med informationsinsatser avseende brottsskadeersättning och även göra en satsning med information till barn som utsatts för brott. Brottsoffermyndighetens webbplats är välbesökt och de delar som väcker stort intresse är de som är unika för myndigheten. Sidorna under samlingsrubriken Utsatt för brott, som vänder sig direkt till enskilda brottsoffer, besöks allt mer. Informationen på webbplatsen tillsammans med Rättegångsskolan underlättar för målsägande och vittnen att få information om brottsofferfrågor. De tillgänglighetsanpassningar som gjorts medför att ännu fler kan ta del av information om myndighetens verksamhet. De föreläsningar, utbildningar och studiebesök Brottsoffermyndigheten medverkat vid har direkt nått drygt personer, främst aktiva inom yrken med ansvar för brottsoffer eller ideellt engagerade. I flera fall har myndigheten samverkat med andra myndigheter och ideella organisationer kring utbildningsinsatser. Vissa utbildningar som myndigheten erbjudit har varit en del i samverkan eller regeringsuppdrag kring brottsofferfrågor. Brottsoffermyndighetens deltagande i flera internationella projekt har lett till en hög kompetens hos myndighetens personal och att myndigheten är efterfrågad som partner i internationella sammanhang. Genom regeringsuppdragen byggs även en stor kunskap upp som myndigheten sprider inom ramen för sin ordinarie informationsverksamhet. Sammantaget har Brottsoffermyndighetens insatser med information och kunskapsspridning gagnat ett ökat antal enskilda brottsoffer och bidragit till ökad kunskap och förbättrat samarbete när det gäller brottsofferfrågor. Målsättningar Brottsoffermyndighetens mål är att fortsätta att verka för en långsiktig och god personalförsörjning med ändamålsenlig kompetens samt att försöka öka den etniska och kulturella mångfalden. En jämnare könsfördelning ska eftersträvas vid rekrytering av nya medarbetare. Myndigheten ska tillgodose behoven av kontinuerlig kompetensutveckling för alla medarbetare och arbeta för att anpassa utvecklingsinsatserna till individens behov. Myndigheten ska även verka för insatser som kan bidra till god hälsa hos personalen. Allmänt om personalen Brottsoffermyndighetens organisation präglas av en hög kunskapsnivå med mycket kompetenta medarbetare på alla nivåer. Andelen akademiker på myndigheten är 65 procent av personalstyrkan. Av dessa är majoriteten jurister som arbetar med att handlägga ärenden om brottsskadeersättning. EA-enheten bemannas bland annat av civilekonomer med inriktning mot redovisning och offentlig förvaltning. Arbetet med information och Brottsofferfonden utförs till största delen av jurister. Även regressenheten bemannas huvudsakligen av jurister. Samtliga medarbetare har under året erbjudits eller haft medarbetarsamtal. Kompetensutveckling och utbildning Myndigheten erbjuder personalen såväl interna som externa kompetenshöjande utbildningar. Utbildningarna syftar till att ge personalen mer allmänna kunskaper i brottsofferfrågor, men även direkt riktade kunskaper i specifka ämnen, information om ny forskning på relevanta områden samt möjligheter att skapa nya kontaktnät. Utbildningarna har som mål att dels höja kompetensen hos medarbetarna och dels tjäna som en uppmuntran för de enskilda individerna att utveckla sin kompetens så att de kan utgöra en bas för framtida chefsrekrytering inom myndigheten. Antalet utbildningsdagar under år 2013 var i genomsnitt drygt fyra per anställd. Hälsa och arbetsmiljö REDOVISNING AV SJUKFRÅNVARO Total sjukfrånvaro 1,9 % Kvinnor 2,0 % Män 1,5 % Sjukfrånvaro minst 60 dagar, andel av total sjukfrånvaro 0 % Myndigheten arbetar aktivt med att förhindra ohälsa på grund av arbetet och ser därför till att kontorsmiljön är individuellt ergonomiskt anpassad för de anställda. Alla anställda erbjuds regelbunden massagebehandling till ett subventionerat pris. 18 (36) Brottsoffermyndighetens årsredovisning 2013

19 De anställda uppmuntras att motionera på fritiden och myndigheten subventionerar därför flera sådana fritidsaktiviteter. Myndighetens friskvårdspolicy ger samtliga anställda möjlighet till en planerad motionstimme i veckan på arbetstid. Könsfördelning Hos Brottsoffermyndigheten fnns en klar dominans av kvinnlig arbetskraft. En viss minskning av denna dominans kan konstateras för de senaste åren, men myndighetens mål att i högre grad jämna ut den sneda könsfördelningen har inte uppnåtts, trots att myndigheten i samband med rekryteringar har en särskild uppmärksamhet på denna fråga. Åldersstruktur Av Brottsoffermyndighetens anställda är 11 procent yngre än 30 år, 72 procent mellan 30 och 50 år samt 17 procent av medarbetarna 50 år eller äldre. Medelåldern är 41 år, vilket är samma som föregående år. Etnisk och kulturell mångfald Brottsoffermyndighetens målsättning är att öka andelen medarbetare med annan etnisk och kulturell bakgrund än den svenska. I samband med rekryteringar har myndigheten en särskild uppmärksamhet på denna fråga. Att rekrytera och behålla marknadsutsatt personal Brottsoffermyndigheten upplever inget problem med att rekrytera ny personal. Att behålla marknadsutsatt personal upplevs inte heller som något problem. Eftersom myndigheten är relativt liten är det svårt att erbjuda de anställda en karriär inom myndigheten. Myndigheten erbjuder däremot de anställda att vidga sina arbetsområden genom att exempelvis delta i myndighetens utåtriktade verksamheter eller projekt. BEDÖMNING Målen inom det personalpolitiska området är i stort uppnådda. Personalen erbjuds och genomgår utbildningar som ger en god kunskapsgrund vad gäller såväl allmänna frågor som särskilda sakområden. Inga jämställdhetsproblem föreligger vid myndigheten. Myndigheten upplever att den är eftertraktad som arbetsplats och ser därför inga problem i samband med rekryteringar och kommande generationsväxlingar. Personalens relativt låga medelålder utgör inget problem för myndigheten annat än att unga personer är mer benägna att skaffa barn än personer i andra ålderskategorier. Den något sneda könsfördelningen är föremål för särskild hänsyn. Den redovisade sjukfrånvaron är inte arbetsrelaterad och av den an ledningen planeras inga ytterligare åtgärder för att sänka den redan låga sjukfrånvaron förutom att myndigheten fortsätter sin satsning på förebyggande åtgärder. Målen för den framtida kompetensförsörjningen Brottsoffermyndigheten ska fortsätta verka för en långsiktig och god personalförsörjning med ändamålsenlig kompetens samt försöka öka den etniska och kulturella mångfalden. En jämnare könsfördelning ska eftersträvas vid rekrytering av nya medarbetare. Myndigheten ska tillgodose behoven av kontinuerlig kompetensutveckling för alla medarbetare och arbeta för att anpassa utvecklingsinsatserna till individens behov. Myndigheten ska även verka för insatser som kan bidra till god hälsa hos personalen. KORTFAKTA PERSONAL Antal anställda 54 Antal årsarbetskrafter 51 Andel kvinnor 71 % Andel män 29 % Genomsnittsålder 41 år Andel akademiker 65 % Brottsoffermyndighetens årsredovisning (36)

20 20 (36) Brottsoffermyndighetens årsredovisning 2013