BROTTSOFFERMYNDIGHETEN årsredovisning 2014

Transkript

1 BROTTSOFFERMYNDIGHETEN årsredovisning 2014 BROTTSOFFERMYNDIGHETEN 1 (36)

2 INNEHÅLL Resultatredovisning GENERALDIREKTÖRENS KOMMENTAR 4 BROTTSSKADEÄRENDEN 6 REGRESS 10 BROTTSOFFERFONDEN 12 KUNSKAPSCENTRUM 15 MEDARBETARE 19 Finansiell redovisning RESULTATRÄKNING 22 BALANSRÄKNING 23 ANSLAGSREDOVISNING 24 TILLÄGGSUPPLYSNINGAR OCH NOTER 25 SAMMANSTÄLLNING ÖVER VÄSENTLIGA UPPGIFTER 28 BILAGA 1 29 Brottsofferfonden. Resultat- och balansräkning Notbilaga BILAGA 2 31 Fördelning av medel från Brottsofferfonden 2 (36)

3 Resultatredovisning 3 (36)

4 GENERALDIREKTÖRENS KOMMENTAR Verksamhetsåret 2014 har varit ett spännande år för Brottsoffermyndigheten och det finns många goda resultat att redovisa. Brottsoffermyndigheten har nu funnits i 20 år och lagom till detta jubileum fick vi den 1 juli en ny brottsskadelag som medfört viktiga förbättringar för de brottsutsatta. Brottsoffermyndighetens största verksamhetsgren är bestämmande och utbetalning av brottsskadeersättning. Antalet inkomna ansökningar har fortsatt att öka under året, vilket innebär att vi återhämtat den nedgång som funnits under de senaste åren och nu igen passerat talsnivån. Ökningen gäller uteslutande personskador, vilket också är den huvudsakliga gruppen för just brottsskadeersättning. Förutom möjligheten att lämna en elektronisk ansökan så har den tidigare s.k. förenklade ansökningsblanketten under året blivit vår ordinarie blankett för ansökan om brottsskadeersättning. Det är svårt att dra någon annan slutsats än att denna förenkling, tillsammans med effektiva informationsinsatser, varit ett lyckosamt koncept för att nå ut till brottsutsatta. Övergången till den nya blanketten har även på ett annat, högst påtagligt sätt, förbättrat vår service mot brottsoffren. Brottsoffermyndigheten kan med stöd av den fullmakt som ansökan innehåller numera självständigt inhämta de handlingar som den brottsutsatte själv annars varit tvungen att inhämta från olika bolag, myndigheter och vårdinrättningar innan ansökan. För oss har det väsentliga varit att utöka servicen till de brottsutsatta och att minska den administrativa bördan för de som vill ansökan om ersättning. Under 2014 ökade antalet avgjorda ärenden gällande brottsskadeersättning. Den utbetalade ersättningen ökade med nära 14 procent i förhållande till föregående år och uppgick till drygt 111 miljoner kronor. Bland alla avgjorda ärenden återfinns en liten och särskilt sårbar grupp av brottsutsatta, nämligen de barn som bevittnat brott. Det är glädjande att kunna konstatera att det antal barn som 2014 beviljades bevittnandeersättning är det högsta någonsin. För att bibehålla och säkerställa synliggörandet av dessa barn är kontinuerliga utbildnings- och informationsinsatser av särskild vikt. Vid sidan av den upprättelse det innebär för brottsoffren att få ekonomisk kompensation för sina skador så är det även en självklar princip att gärningspersonen själv ska ta ansvar för de skador denne orsakat. Genom den väl avvägda och aktiva regressverksamhet som Brottsoffermyndigheten ska bedriva så har under året drygt 31 miljoner kronor kunnat återkrävas till staten från dömda gärningspersoner. Den nya brottsskadelagen har också medfört en skärpt syn på gärningspersonernas ansvar genom att det tydligt fastslås att Brottsoffermyndigheten, vid beslut om brottsskadeersättning, ska beakta om ett brottsoffer själv har en skuld till staten på grund av tidigare egen brottslighet. I dessa fall ska fordran på brottsskadeersättning kvittas helt eller delvis mot den skuld som finns. Regeln är inte absolut utan här finns en möjlighet att i det enskilda fallet göra undantag. Efter ett halvt år med de nya reglerna kan konstateras att såväl antalet kvittningsärenden som intäkterna från kvittning har fördubblats. Den fortsatta utvecklingen kommer att följas noga. Under 2014 har några olika regeringsuppdrag avslutats. I maj slutredovisades utbildningsuppdraget om bemötande av unga sexualbrottsoffer i rättsväsendet. Elva uppskattade utbildningstillfällen hade då anordnats med blandade grupper av deltagare från polismyndigheterna, Åklagarmyndigheten, Sveriges domstolar samt Sveriges advokatsamfund. Utbildningsmaterial som tagits fram i form av handledning och filmer har efter uppdraget erbjudits till medverkande myndigheter. Förhoppningsvis kan materialet komma till användning inom deras egna utbildningar för att på så sätt möjliggöra ett fortsatt fokus på bemötandefrågor kopplat till unga sexualbrottsoffer. När vårt uppdrag att fördela särskilda medel till forskning m.m. för att öka kunskapen om mäns våld mot kvinnor under året slutredovisades, så genomfördes även en särskild föreläsningsdag riktad direkt till praktiker i syfte att ge möjlighet till ett möte och en dialog mellan praktiker och forskare. Presentationerna konkretiserade forskningsresultaten och dagen blev mycket välbesökt. Vi har för avsikt att återkomma med denna form av arrangemang som mer direkt riktar sig till vissa praktikergrupper. 4 (36)

5 Det regeringsuppdrag som ändå mest intensivt präglat vår verksamhet under 2014 har varit att i samverkan med Barnombudsmannen ta fram information till barn som brottsoffer. Vi är stolta över att kunna redovisa en ny webbplats, jagvillveta.se, som ålders- och behovsanpassat presenterar texter, filmer, spel, broschyrer och barnboken Liten. Barnboken, som riktar sig till barn i förskoleåldern, har arbetats fram tillsammans med författaren Stina Wirsén och Bonnier Carlsen förlag. Den har blivit efterfrågad på ett sätt som överstigit alla våra förväntningar och medfört att vi har tagit fram exemplar för distribution till bland annat landets förskolor. Den stora efterfrågan är ett bevis för att hur påtagligt och ständigt aktuellt arbetet med dessa frågor är bland yrkesverksamma och ideella som möter barn. Vår förhoppning är även att det riktade material till barn som lever med skyddade personuppgifter som tagits fram inom ramen för uppdraget kommer att underlätta för och ge efterfrågade svar till de barn och unga som lever under dessa påfrestande förhållanden. Vi kommer att fortsätta arbetet för att säkerställa att webbplatsen jagvillveta.se utvecklas och blir känd som en informationsplats och ett stöd för unga brottsutsatta. Ändringarna i den nya brottsskadelagen, som trädde i kraft den 1 juli 2014, syftade till att stärka brottsoffrens ställning, skärpa gärningspersonernas ansvar och förbättra systemet med brottsskadeersättning. Vi kan konstatera att ansökningstiden som förlängts till tre år redan inneburit att brottsoffer, som annars förlorat sin möjlighet till ersättning, kunnat ges ekonomisk kompensation. De införda kvittningsreglerna har också inneburit en ökning av nivån på återbetalade belopp från dömda gärningspersoner. Vi kommer under 2015 att med intresse följa effekterna av de förbättringar för brottsutsatta som lagen ger och tillsammans med fortsatta informationsoch utbildningsinsatser arbeta för att främja brottsoffers rättigheter, behov och intressen. Brottsofferfonden har under de 20 år som fonden funnits kommit få stor betydelse såväl för finansieringen av viktimologisk forskning som för ideella organisationers verksamhet för brottsoffer och vittnen. För att ge en bild av den brottsofferforskning som finansierats av myndigheten mellan åren 1994 och 2013 har under året en rapport med en analys av fördelningen av medel inom olika aktuella ämnesområden tagits fram. Rapporten är av intresse inte endast för Rådet för Brottsofferfonden utan även alla engagerade som vill få inblick i vilka områden som beforskats genom åren. Inflödet av pengar till fonden har tyvärr varit vikande under de senaste fem åren, vilket varit en utmaning att hantera, särskilt i belysningen av den stora konkurrens som rått om medlen. Det är därför med stor tillfredställelse som vi ser fram mot de förändringar som beslutats och som under 2015 kommer ge ökade intäkter till fonden. Det kommer ge en fortsatt möjlighet att erbjuda god finansiering såväl av den viktimologiska forskningen som de ideella organisationerna. Annika Öster generaldirektör 5 (36)

6 BROTTSSKADEÄRENDEN VERKSAMHETSGREN: BROTTSSKADEÄRENDEN BUDGETÅR KOSTNADER INTÄKTER ÖVRIGA TOTALA (TKR) AV ANSLAG INTÄKTER INTÄKTER (TKR) (TKR) (TKR) MÅLSÄTTNINGAR Brottsoffermyndighetens uppgifter och mål framgår av förordningen (2007:1171) med instruktion för Brottsoffermyndigheten. SÄKERHET OCH KVALITET Höga krav ska kunna ställas på Brottsoffermyndighetens rättstillämpning. De som drabbats av brott ska kunna få den brottsskadeersättning de är lagligen berättigade till, varken mer eller mindre. En sökande som inte är nöjd med ett beslut kan begära omprövning av beslutet. Genom att bevaka utvecklingen av antalet begärda omprövningar och ändringsfrekvensen får myndigheten en bild av beslutens kvalitet. KOSTNADSEFFEKTIVITET Varje ärende ska handläggas så snabbt och billigt som möjligt utan att avkall ges på kvaliteten. GENOMSNITTLIG KOSTNAD PER BROTTSSKADEÄRENDE* BUDGETÅR ANTAL FÖRVALTNINGS- KOSTNAD AVGJORDA KOSTNAD PER ÄRENDE ÄRENDEN (TKR) (KR) *Ärendenas handläggningstid och därmed handläggningskostnad varierar stort. ORGANISATION Brottsskadeärendena handläggs på brottsskadeenheten av brottsskadejurister och beredningsassistenter. Ärendets karaktär avgör i vilken sammansättning beslutet ska fattas. De allra flesta ärendena avgörs av en brottsskadejurist. Ärenden gällande större belopp eller av svårare karaktär avgörs av enhetschefen eller generaldirektören. Ärenden där huvudfrågan är av principiell karaktär, liksom vissa omprövningsärenden, avgörs av Nämnden för brottsskadeersättning. Denna nämnd består av verksamma domstolsjurister, särskilt sakkunniga samt ledamöter utsedda efter politisk erfarenhet och partitillhörighet. NÄMNDEN FÖR BROTTSSKADEERSÄTTNING UNDER ÅR 2014 ORDFÖRANDE Ann-Christine Lindeblad, justitieråd ORDINARIE LEDAMÖTER Anders Iacobæus, f.d. hovrättspresident (vice ordförande) Anders Dereborg, chefsrådman (vice ordförande) Mårten Schultz, professor i skadeståndsrätt Pia Hallström, riksdagsledamot Anna Wallén, riksdagsledamot ERSÄTTARE Pia Johansson, tingsrättslagman Astrid Eklund, vice överåklagare Urban Bergman, försäkringsjurist Agneta Börjesson, riksdagsledamot Tomas Mörtsell, kommunalråd Statistiska uppgifter INKOMNA ÄRENDEN Antalet inkomna ärenden under perioden var , en ökning med 461 (4,8 procent). Av dessa avser ersättning för personskada*, medan 375 avser ersättning för sak- eller ren förmögenhetsskada. Fördelat på de två skadetyperna innebär detta vad avser personskadeärenden* en ökning med 471 (5,1 procent) och vad avser ärenden gällande sak- eller rena förmögenhetsskador en minskning med 10 (2,6 procent). INKOMNA ÄRENDEN BUDGETÅR ANTAL ÄRENDEN DÄRAV DÄRAV SAK-/ TOTALT PERSONSKADA* FÖRM.SKADA Statistikuttag avseende inkommande ärenden kan endast göras via ärendehanteringssystemet Ciceron, vilket inte rymmer uppgifter om sökandens ålder och kön. Statistikföring av ärendena med avseende på sökandens kön och ålder görs först i samband med att ärendet avgörs. Redovisningen av inkomna ärenden kan därför inte delas upp på kön och ålder. AVGJORDA ÄRENDEN Under perioden avgjordes ärenden, en ökning med 361 (3,8 procent). Antalet avgjorda ärenden gällande personskada* uppgick till 9 437, en ökning med 388 (4,3 procent). Vad avser ärenden gällande sak- eller ren förmögenhetsskada avgjordes 359, en minskning med 27 (7 procent). 6 (36)

7 I 48 procent av ärendena var sökanden en kvinna och i 52 procent av ärendena en man. 18 procent av ärendena avsåg ersättning till ett barn, dvs. en person under 18 år. Av barnen var 47 procent flickor och 53 procent pojkar. Angående könsfördelningen per ersättningskategori kan följande anföras. Vad först gäller ärenden avseende ersättning för sak- och rena förmögenhetsskador stod kvinnor för 48 procent av dessa medan män stod för resterande 52 procent. När det härefter gäller ärenden avseende ersättning för personskador stod kvinnor för 48 procent av dessa medan män stod för 52 procent. Åldersfördelningen per ersättningskategori såg ut som följer. Vad först gäller ärenden avseende ersättning för sak- och rena förmögenhetsskador stod barn för 3 procent av dessa medan vuxna stod för resterande 97 procent. När det härefter gäller ärenden avseende ersättning för personskador stod barn för 19 procent av dessa medan vuxna stod för resterande 81 procent. AVGJORDA ÄRENDEN BUDGETÅR ANTAL ÄRENDEN DÄRAV DÄRAV SAK-/ TOTALT PERSONSKADA* FÖRM.SKADA * Till kategorin Personskada hänförs även Europeisk brottsskadeersättning samt Brottsskadeersättning till barn som bevittnat ett brott som varit ägnat att skada barnets trygghet och tillit i förhållande till en närstående person. UTBETALD BROTTSSKADEERSÄTTNING Under året utbetalades brottsskadeersättning med sammanlagt tkr, en ökning med tkr (13,9 procent) jämfört med år UTBETALD BROTTSSKADEERSÄTTNING BUDGETÅR UTGÅENDE BALANSER I ärendebalansen ingår ärenden under beredning och ärenden som är färdiga för avgörande. Under verksamhetsåret har ärendebalansen ökat till UTGÅENDE BALANSER TUSEN KRONOR HANDLÄGGNINGSTIDER Handläggningstiderna, dvs. den tid det tar för ett ärende att registreras, beredas, avgöras och expedieras, har under verksamhetsåret varit betydligt längre än under föregående år. Det tog i genomsnitt 81 dagar för myndigheten att handlägga en ansökan om brottsskadeersättning. Sammantaget hade 70 procent av ärendena en handläggningstid på maximalt 120 dagar. GENOMSNITTLIGA HANDLÄGGNINGSTIDER BUDGETÅR ANTAL DAGAR OMPRÖVNINGSÄRENDEN Antalet inkomna omprövningsärenden uppgick till 228. Ett sätt att belysa kvaliteten på besluten i brottsskadeärendena kan vara att se till ändringsfrekvensen vid de gjorda omprövningarna. Av de 238 omprövningar som Brottsoffermyndigheten gjorde under verksamhetsåret resulterade 3 (1,26 procent av omprövningarna) i att myndigheten ändrade sitt beslut med hänvisning till att den tidigare bedömningen varit felaktig. I 9 omprövningsärenden (3,78 procent av omprövningarna) ändrades ursprungsbeslutet eftersom det till omprövningen anförts nya omständigheter som gav skäl till en annan bedömning. I 226 omprövningsärenden (95 procent av omprövningarna) ändrades inte det omprövade beslutet. Denna ändringsanalys ger inte anledning till annan slutsats än att Brottsoffermyndighetens beslut i brottsskadeärendena fortsätter att hålla en hög kvalitet. Statistikuttag avseende omprövningsärenden kan endast göras via ärendehanteringssystemet Ciceron, vilket inte rymmer uppgifter om sökandens ålder och kön. Uppgifter om sökandens ålder och kön har dock redovisats i samband med statistikföringen av det ursprungsärende som senare begärts omprövat. OMPRÖVNINGSÄRENDEN andelen bifall i förhållande till avgjorda omprövningsärenden ÅR ANTAL AVGJORDA OMPRÖVNINGAR ANDEL ÄNDRING % 9,6 11,0 9,7 11,7 5,0 BUDGETÅR ANTAL ÄRENDEN (36)

8 BEDÖMNING Brottsoffermyndighetens redovisning av hanteringen av brottsskadeersättning uppvisar flera positiva tendenser. Den trend av ett växande antal inkomna ansökningar som anades under 2013 har förstärkts under året. Ökningen avser uteslutande ansökningar om ersättning på grund av personskada. Anledningen till att fler ansökningar om ersättning på grund av personskada inkommit beror enligt Brottsoffermyndighetens uppfattning på fortsatta informationsinsatser inriktade på brottsoffer och professionella aktörer förenat med ett enklare ansökningsförfarande och möjligheten att ansöka om brottsskadeersättning elektroniskt. Av betydelse är sannolikt också den arbetsmetod som myndigheten började tillämpa under 2013 och som innebär att myndigheten ställer låga krav på sökanden att på egen hand prestera nödvändig utredning. Istället inhämtas utredningsmaterial från exempelvis Kronofogden, försäkringsbolag och vårdgivare direkt av Brottsoffermyndigheten med stöd av fullmakt. Antalet ansökningar om ersättning för sak- och ren förmögenhetsskada ligger på fortsatt låg nivå vilket, med tanke på att förutsättningarna att bifalla sådana ansökningar är mycket begränsade, får anses adekvat. Summan av utbetald brottsskadeersättning har ökat markant. Detta har flera förklaringar. Antalet avgjorda ansökningar har ökat vilket också medfört att fler brottsoffer har fått brottsskadeersättning. Praxis har utvecklats mot högre belopp vad avser ersättning för kränkning, särskilt såvitt avser grova våldsoch sexualbrott. Viss del av ökningen kan sannolikt förklaras av att Brottsoffermyndigheten under hela året i allt väsentligt inte lämnat lägre ersättning än vid domstol utdömda och sakprövade belopp vad avser kränkning. Sedan halvårsskiftet har myndigheten också, genom införandet av en ny brottsskadelag, i huvudsak varit förhindrad att göra så. Myndigheten lämnar även i avsevärt mindre utsträckning än tidigare lägre ersättning för sveda och värk än den som prövats av domstol. Köns- och åldersfördelningen ger inte anledning till några särskilda kommentarer. Fler ärenden har avgjorts än föregående år. Trots det har ärendebalansen liksom den genomsnittliga handläggningstiden ökat under året. Det finns flera förklaringar till detta. Antalet inkomna ärenden har ökat samtidigt som myndighetens serviceåtagande mot sökanden har växt genom att myndigheten i allt väsentligt själv hämtar in nödvändig utredning. I Brottsoffermyndighetens handläggningstid ingår därför även den tid som ärendet avvaktar besked från exempelvis Kronofogden, försäkringsbolag och vårdgivare. Vidare har myndigheten i högre utsträckning än tidigare valt att avvakta med beslut i stället för att avslå ansökan i fall där frågan om ersättning från annat håll varit oklar. Detta gäller i de fall där sökanden först måste ansöka om verkställighet hos Kronofogden eller ansöka om försäkringsersättning innan frågan om brottsskadeersättning kan prövas. Införandet av en ny brottsskadelag har i implementeringsfasen, förutom utbildningsinsatser, även föranlett en omfattande omarbetning av myndighetens mallar för beslutsfattande och handläggning. Detta har krävt resurser och därmed lett till att avgörandet av ärenden i viss utsträckning fått stå tillbaka. Vidare har myndigheten avvaktat med att avgöra inkomna ärenden tills lagen trätt i kraft i de fall där den nya lagstiftningen förutsetts ge ett förmånligare resultat för brottsoffret, vilket har påverkat handläggningstiderna. Brottsoffermyndigheten har under årets senare del vidtagit åtgärder för att möta det ökade antalet ansökningar, sänka balansen och förkorta handläggningstiderna. Åtgärderna har bestått i övertidsarbete, att ytterligare medarbetare rekryterats och att ett arbete i syfte att effektivisera handläggningen inletts. De senare åtgärderna kan dock inte förväntas ge fullt genomslag förrän under kommande år. Resultaten för omprövningsärenden ger inte skäl till annat antagande än att Brottsoffermyndighetens handläggning av brottsskadeärenden även fortsättningsvis håller hög kvalitet och tillförsäkrar den enskilde såväl rättssäkerhet som rättstrygghet. BROTTSSKADEERSÄTTNING TILL BARN SOM BEVITTNAT BROTT Under år 2014 har 329 ansökningar om ersättning till bevittnande barn inkommit. 361 ansökningar har prövats och av dessa har 82 avslagits efter prövning i sak medan 10 ansökningar har avvisats/avskrivits på formella grunder. Resterande 269 ansökningar har bifallits med en total ersättning på kr. De enskilda ersättningarna har legat mellan kr och kr. Den genomsnittliga ersättningen per bifallen ansökan är kr. Av de beslutade ärendena avsåg 52 procent pojkar och 48 procent flickor. 94 procent av de beslutade ärendena avsåg barn under 15 år (varav 52 procent pojkar och 48 procent flickor) och 5 procent barn över 15 år (varav 47 procent pojkar och 53 procent flickor). BUDGETÅR ANTAL INKOMNA SAMMANLAGD GENOMSNITTLIG /PRÖVADE/BIFALLNA UTBETALD UTBETALD ANSÖKNINGAR ERSÄTTNING KR ERSÄTTNING KR / 221 / / 234 / / 238 / / 332 / / 361 / (36)

9 BEDÖMNING Antalet inkomna ansökningar avseende ersättning till barn som bevittnat brott har minskat något jämfört med 2013, men är fortfarande avsevärt högre än åren dessförinnan. Antalet barn som beviljats bevittnandeersättning under året är det högsta någonsin. Antalet är nästan tre gånger så stort jämfört med den skattning som gjordes i samband med att lagstiftningen om ersättning till bevittnande barn infördes (100 barn). Den genomsnittliga ersättningen ligger i stort sett på samma nivå som förra året. Frekvensen bifallna ansökningar ligger på 74,3 procent, vilket innebär en tioprocentig ökning jämfört med fjolåret. Myndigheten har som ett led i ett regeringsuppdrag tidigare genomfört utbildningsinsatser för att barn som bevittnat brott i nära relationer ska synliggöras i förundersökningar och därmed förbättra barnets möjlighet att få brottsskadeersättning. Vidare har Brottsoffermyndigheten under året färdigställt och lanserat en webbaserad informationsinsats riktad till barn som utsatts för eller bevittnat brott. Brottsoffermyndighetens handläggare bevakar också kontinuerligt förekomsten av bevittnande barn vid handläggning av ärenden angående brott i nära relation och skickar regelmässigt ut information och ansökningsblankett när förutsättningar kan finnas att lämna ersättning till barn som bevittnat brott. Enligt myndighetens mening har nämnda insatser gett goda resultat i form av att fler barn som bevittnat brott fått brottsskadeersättning. Köns- och åldersfördelningen ger inte skäl till några särskilda kommentarer. ANTAL ÄRENDEN DÄR STORLEKEN PÅ UTBETALD BROTTSSKADEERSÄTTNING ÄR HÖGRE RESPEKTIVE LÄGRE ÄN DET SOM SAKPRÖVATS AV DOMSTOL Av de ärenden angående brottsskadeersättning som Brottsoffermyndigheten prövade under året grundades ansökningen på en sakprövad dom i ärenden. Den utbetalda brottsskadeersättningen har blivit lägre än det skadestånd som beslutats av domstol i ärenden. Vid denna beräkning bortses helt från det faktum att den brottsskadeersättning som baseras på ett utdömt skadestånd i de allra flesta fallen blir kr lägre på grund av det grundavdrag som ska göras från ersättningen enligt bestämmelserna i brottsskadelagen. I 603 (54,9 procent) av dessa ärenden var sökanden av manligt kön, varav 90 (14,9 procent) under 18 år och 513 (85,1 procent) över 18 år. I 495 (45,1 procent) av dessa ärenden var den sökande av kvinnligt kön, varav 66 (13,3 procent) under 18 år och 429 (86,7 procent) över 18 år. Den utbetalda brottsskadeersättningen har blivit högre än det skadestånd som beslutats av domstol i 291 ärenden. I 127 (43,6 procent) av dessa ärenden var sökanden av manligt kön, varav 33 (26 procent) var under 18 år och 94 (74 procent) var över 18 år. I 164 (56,4 procent) av dessa ärenden var den sökande av kvinnligt kön, varav 36 (21,9 procent) under 18 år och 128 (78,1 procent) över 18 år. Skälen till att brottsskadeersättningen har bestämts till annat belopp än det som sakprövats av domstol kan vara flera. Exempel på sådana skäl är följande: Brottsskadeersättningen har minskats med ett belopp som utgått från skadevållaren eller ett försäkringsbolag. Sökandens yrkanden om brottsskadeersättning har förändrats i förhållande till dem i domstolen. Brottsskadeersättningen har jämkats. Domstolen har beslutat om kränkningsersättning för ett ärekränkningsbrott. Brottsskadeersättning kan inte utgå för en sådan kränkning utan enbart för eventuell personskada. Skadestånd för sakskada eller ren förmögenhetsskada ingår i det av domstolen utdömda beloppet. Möjligheterna att få brottsskadeersättning för dessa skadetyper är mycket begränsade. Domstolens bedömning har utan bärande motivering avvikit markant från skadeståndsrättslig praxis. Brottsskadeersättning har utbetalts i enlighet med praxis. För brottsskadeersättning för personskada, sak- och förmögenhetsskada finns vissa maximibelopp som inte får överskridas. Någon sådan begränsning finns inte i skadeståndslagen. Ny medicinsk utredning angående personskadan har inkommit från sökanden till Brottsoffermyndigheten. BEDÖMNING Brottsoffermyndigheten hanterar ansökningarna om brottsskadeersättning enligt bestämmelserna i brottsskadelagen, vilka på många sätt skiljer sig från bestämmelserna i skadeståndslagen och rättegångsbalken. Redan på den grunden är det en naturlig följd att ersättningen i många ärenden utges med ett annat belopp än det som domstolen bestämt. Hänsyn till sökandens yrkanden, annan utgiven ersättning och nytillkommen utredning motiverar ytterligare avsteg från det av domstolen bestämda beloppet. Det kan konstateras att Brottsoffermyndigheten under hela 2014 i avsevärt mindre utsträckning än tidigare lämnat lägre ersättning för sveda och värk samt kränkning än den som efter sakprövning bestämts i domstol. En förklaring till detta är den bestämmelse i den nya brottsskadelagen som innebär att myndigheten sedan halvårsskiftet i huvudsak inte får bestämma brottsskadeersättning för kränkning till ett lägre belopp än det skadestånd för kränkning som efter prövning i sak har fastställts av domstol. Lagändringen har även medfört att Brottsoffermyndigheten när det gäller ersättning för sveda och värk varit mindre benägen än tidigare att lämna lägre ersättning än det skadestånd en domstol efter sakprövning dömt ut, trots att lagstiftningen inte binder Brottsoffermyndigheten till detta. Köns- och åldersfördelningen ger inte anledning till några särskilda kommentarer. 9 (36)

10 REGRESS REDOVISNING AV ANTALET ÄRENDEN OCH STORLEKEN PÅ UTBETALD BROTTSSKADE- ERSÄTTNING FÖRDELAD PÅ OLIKA BROTTS TYPER BROTTSTYP ANTAL UTBETALD ÄRENDEN BROTTSSKADE- ERSÄTTNING TKR VÅLDTÄKT INKL. GROV VÅLDTÄKT MOT VUXEN VÅLDTÄKT INKL. GROV VÅLDTÄKT MOT BARN MISSHANDEL INKL. FÖRSÖK TILL MORD/DRÅP RIKTAT MOT VUXEN MISSHANDEL INKL. FÖRSÖK TILL MORD/DRÅP RIKTAT MOT BARN VÅLD I NÄRA RELATION MOT KVINNA INKL. GROV KVINNO- FRIDSKRÄNKNING RÅN OLAGA HOT ÖVERGREPP I RÄTTSSAK UTPRESSNING ÖVERTRÄDELSE AV KONTAKTFÖRBUD MÄNNISKOHANDEL Den allmänna uppgången vad gäller utbetald brottsskadeersättning präglar även denna sammanställning. Fördelningen mellan de olika brottskategorierna har inte genomgått några förändringar av större betydelse för den totalt utbetalda ersättningen, bortsett från brottstypen misshandel inkl. försök till mord/dråp mot vuxen där utbetald ersättning ökat med cirka sex miljoner kr (25 procent). REDOVISNING AV ANTALET ÄRENDEN SOM BYGGER PÅ DOMAR MED SKADESTÅND, STRAFFÖRELÄGGAN- DE RESPEKTIVE NEDLAGD FÖRUNDERSÖKNING DOMAR MED STRAFF- NEDLAGD SKADESTÅND FÖRELÄGGANDE FÖRUNDERSÖKNING Andelen ärenden som bygger på en dom med skadestånd har minskat något, från 49 till 47 procent. VERKSAMHETSGREN: REGRESS BUDGETÅR KOSTNADER INTÄKTER ÖVRIGA TOTALA (TKR) AV ANSLAG INTÄKTER INTÄKTER (TKR) (TKR) (TKR) Regressenheten hanterar Brottsoffermyndighetens kravärenden och försöker återkräva utbetald brottsskadeersättning från skadevållaren. Grunden för rätten till återkrav framgår av 28 brottsskadelagen, i vilken det framgår att Om brottsskadeersättning betalas, inträder staten i den skadelidandes rätt till skadestånd intill det betalade beloppet samt på beloppet löpande ränta från betalningsdagen. Sedan lagändringen den 1 juli 2014 är det uttalat i lagtexten att regress som huvudregel ska ske och att Brottsoffermyndigheten får göra anspråk på ränta för utbetald brottsskadeersättning. Myndigheten har dessutom fått större möjligheter att själv besluta om hantering av kravärenden genom att t.ex. i vissa situationer göra överenskommelser med skadevållaren. Slutligen har möjligheten till kvittning av brottsskadeersättning mot gamla skulder förstärkts. Kravhanteringen är viktig ur flera aspekter. Det faktum att gärningspersoner får ta ansvar för de skador de orsakat innebär för många brottsoffer en känsla av upprättelse. Även för gärningspersonerna själva kan ett ansvarstagande för skulder bidra till den egna rehabiliteringen. Det fiskala intresset bör också framhållas. De intäkter som genom regress inbetalas till staten motsvarar närmare 30 procent av statens utgifter för brottsskadeersättning. Verksamheten bedrivs i enlighet med god inkassosed. I kravhanteringen visas omsorg om betalarnas ekonomiska rehabilitering, vilket tar sig uttryck bl.a. i ambitionen att där det är möjligt prioritera enskilda överenskommelser om avbetalningsplaner före indrivning via Kronofogden. Ambitionen är att bedriva verksamheten på ett enhetligt, humant och kostnadseffektivt sätt. ORGANISATION Kravhanteringen bedrivs genom egeninkasso, d.v.s. inkassoverksamhet på egna fordringar. På enheten arbetar fem jurister och tre assistenter. Handläggningen präglas av omfattande kontakter med gäldenärer och myndigheter. Delar av handläggningsprocesserna har anpassats till elektroniskt förfarande, t.ex. gällande ansökan om verkställighet till Kronofogden. Handläggningen genomförs med stöd av ett inkassosystem som ger ett gott stöd för att effektivt hantera en stor ärendevolym. 10 (36)

11 REGRESSÄRENDEN BUDGET- INKOMNA AKTIVA ÅR MEDEL REGRESS- (TKR) ÄRENDEN STATISTISKA UPPGIFTER Samtliga beslut om brottsskadeersättning i ärenden där gärningspersonen är känd innebär att ett regressärende initieras. Under år 2014 startades regressärenden, medan avslutades. Vid årets slut fanns aktiva ärenden i databasen. Av dessa avsåg (93 procent) betalningsansvariga av manligt kön och (7 procent) betalningsansvariga av kvinnligt kön. Antalet betalningsansvariga under 18 år vid årsskiftet 2014/2015 var 67, fördelade på 64 män och 3 kvinnor. Under året inkom tkr, vilket innebär en ökning med drygt 1 procent jämfört med föregående år. på ränta kommer att öka från och med den 1 juli men ökningen påverkar inte den löpande verksamheten. Goda resultat av den utökade kvittningsmöjligheten har redan kunnat observeras. Under andra halvåret 2014 var intäkten kronor efter kvittning i 55 ärenden. För motsvarande period 2013, innan den nya lagstiftningens ikraftträdande, var intäkten kronor efter kvittning i 28 ärenden. Den fortsatta utvecklingen kommer att noga bevakas. Under det kommande verksamhetsåret ska den påbörjade vidareutvecklingen av funktioner i verksamhetssystemet slutföras. Den intäktsnivå som verkar ha stabiliserats på en nivå strax över trettio miljoner kronor bör kunna bibehållas. BEDÖMNING Brottsoffermyndigheten har även för verksamhetsåret 2014 kunnat glädjas över en försiktig ökning av regressintäkterna. I vanlig ordning nyregistreras det fler ärenden än det avslutas. Detta beror på att utbetalning av brottsskadeersättning alltid föregås av att gärningspersonen bedöms sakna betalningsförmåga och när denna oförmåga är långvarig innebär det att fler ärenden startas än avslutas. Ärendemängden är stor både avseende aktiva och tillkommande ärenden. Under 2014 har anpassningar skett med anledning av ny lagstiftning och en översyn har gjorts för att anpassa nivån på betalningarna i upprättade avbetalningsplaner. Vidare har klarspråksgranskning och uppdatering genomförts avseende brevmallar som används i verksamheten och utveckling av nya systemförbättringar har inletts. Det är för tidigt att bedöma i vilken mån genomförda lagstiftningsförändringar får något större genomslag för regressenhetens verksamhet, men några kommentarer kan lämnas. Den nya möjligheten att kräva ränta på utbetald brottsskadeersättning kan medföra att fler ärenden aktualiseras. Brottsoffermyndigheten förutser att det oftare kan vara ekonomiskt motiverat att initiera krav och processer för de delar av brottsskadeersättningen som inte motsvaras av utdömda skadestånd t.ex. avseende inkomstförluster eller invaliditeter. I vilken mån detta blir en realitet måste utvärderas när längre tid förflutit från lagstiftningens ikraftträdande. Fordringarna 11 (36)

12 BROTTSOFFERFONDEN VERKSAMHETSGREN: BROTTSOFFERFONDEN BUDGETÅR KOSTNADER INTÄKTER ÖVRIGA TOTALA (TKR) AV ANSLAG INTÄKTER INTÄKTER (TKR) (TKR) (TKR) MÅLSÄTTNINGAR Brottsoffermyndighetens uppgifter och mål framgår av förordningen (2007:1171) med instruktion för Brottsoffermyndigheten. Bidrag från Brottsofferfonden får lämnas för att stödja forskning, utbildning, information och utvecklingsverksamhet inom brottsofferområdet. Bidrag får även lämnas i form av verksamhetsstöd till ideella organisationer. INKOMNA OCH BEVILJADE ANSÖKNINGAR Under verksamhetsåret inkom 399 ansökningar avseende projekt med ett sammanlagt sökt belopp om cirka 91 miljoner kr. Därutöver inkom 179 ansökningar avseende olika typer av verksamhetsstöd. INKOMNA OCH BEVILJADE ANSÖKNINGAR, projekt BUDGETÅR INKOMNA BEVILJADE SUMMA ANSÖKNINGAR PROJEKT BEVILJAT (TKR) INKOMNA OCH BEVILJADE ANSÖKNINGAR, verksamhetsstöd FÖRDELNING AV MEDEL % Forskning Försöks- och utvecklingsverksamhet Information Utbildning Verksamhetsstöd % 30 % 1 % 2 % TYP AV VERKSAMHET ANTAL BEVILJADE SUMMA ANSÖKNINGAR BEVILJAT (KR) Indelningen av projekt i olika kategorier följer förordningen (1994:426) om brottsofferfond. Projekten hänförs till den kategori som passar det huvudsakliga syftet med projektet. Av verksamhetsstödet avser kr stöd till Brottsofferjouren Sverige för verksamhetsåret Lokala brottsofferjourer beviljades sammanlagt kr i verksamhetsstöd. 51 ideella föreningar som bedriver vittnesstödsverksamhet beviljades efter ansökan ett vittnesstödsbidrag. Sammanlagt fördelades kr i vittnesstödsbidrag. En förteckning över de lokala föreningar som beviljades verksamhetsstöd och vittnesstödsbidrag finns tillgänglig vid Brottsoffermyndigheten. Sammanlagt fördelades kr under verksamhetsåret. Brottsofferfondens intäkter uppgick till kr. Av bilaga 2 framgår vilka projekt och verksamheter som har beviljats medel under året. BUDGETÅR INKOMNA BEVILJADE SUMMA ANSÖKNINGAR PROJEKT BEVILJAT (TKR) FÖRDELNING AV MEDEL 2014 SORTERADE EFTER HUVUDMAN 30 % 70 % BROTTSOFFERFONDENS INTÄKTER BUDGETÅR INTÄKT (TKR) HUVUDMAN ANTAL BEVILJADE SUMMA ANSÖKNINGAR BEVILJAT (KR) Ideella organisationer Forskning Offentlig Privat (36)

13 KOSTNADER FÖR ADMINISTRATION AV BROTTSOFFERFONDEN GENOMSNITTLIG KOSTNAD PER FONDANSÖKNING BUDGETÅR ANTAL FÖRVALTNINGS- KOSTNAD PER ANSÖKNINGAR KOSTNAD TKR ÄRENDE KR Brottsofferfonden hanterar olika typer av ansökningar och ärenden. Exempelvis avser 85 ärenden ett schabloniserat verksamhetsstöd till lokala brottsofferjourer. I dessa ärenden är beredningsarbetet mindre omfattande och ärendena avslutas när bidraget betalats ut. Andra ärenden är mer komplicerade med utredningsarbete under beredningen, uppföljning av projekt som har beviljats medel osv. Fonden fördelar medel till såväl mindre projekt som genomförs av ideella organisationer som omfattande fleråriga forskningsprojekt. Självfallet är den genomsnittliga styckkostnaden för sådana ärenden betydligt högre än för ärendena gällande verksamhetsstöd. UPPFÖLJNING OCH KVALITETSARBETE De medel som beviljas från Brottsofferfonden disponeras i enlighet med Brottsoffermyndighetens allmänna villkor för bidrag från fonden. I vissa fall beslutas även om andra villkor, som då specificeras i det kontrakt som skrivs med alla som beviljats medel. Projekt som beviljades medel i december 2012 och i juni 2013 var under året skyldiga att lämna redovisning till myndigheten. De allra flesta projekten lämnade redovisning. Det är myndighetens bedömning utifrån de redovisningar som inkommit att de olika projekten huvudsakligen genomförts i enlighet med de ansökningar som låg till grund för beslutet om finansiering. Personal från Brottsoffermyndigheten har besökt Brottsofferjouren Sverige i syfte att följa upp verksamheten. Genom myndighetens arbete med vittnesstöd finns även ett nära samarbete med många av de lokala brottsofferjourerna. Under året genomfördes besök vid flera tingsrätter för att diskutera verksamheterna med ansvariga samordnare. Personal från Brottsoffermyndigheten deltog eller medverkade som föreläsare i ett flertal arrangemang som finansierades av Brottsofferfonden eller där fondfinansierade projekt presenterades. Särskilda informationsinsatser, såväl skriftliga som muntliga, har riktats mot brottsofferjourerna med syfte att förbättra kvaliteten på ansökningar om medel och redovisningar av avslutade projekt. Under året har Brottsoffermyndigheten ytterligare spridit information om möjligheten att ansöka om medel elektroniskt. En allt större andel av ansökningarna inkommer elektroniskt. En sammanställning har gjorts av den brottsofferforskning som har finansierats via Brottsoffermyndigheten mellan åren 1994 och Den omfattar både projekt som har fått ekonomiskt stöd från Brottsofferfonden och projekt finansierade genom två regeringsuppdrag åren Rapporten innehåller en analys av fördelningen av medel inom olika ämnesområden som bland annat kan användas som underlag för Rådet för Brottsofferfonden. STIMULANSÅTGÄRDER Brottsoffermyndigheten genomförde under året informationsinsatser för att stimulera till ansökningar till Brottsofferfonden. Insatserna riktades i huvudsak till lokala brottsoffer- och kvinnojourer samt till föreningar som arbetar med sociala frågor. Särskilda informationsinsatser riktades till universitet och högskolor. Myndigheten informerade dessutom vid egna arrangemang om möjligheten till finansiering av projekt. Brottsoffermyndigheten har en uppsatstävling för studenter på universitet och högskolor. Syftet är att intressera studenter för brottsofferfrågor och locka till fördjupning och framtida forskning. De tre pristagarna i den elfte omgången av tävlingen fick ta emot sina priser i början av året. Prisutdelning i uppsatstävlingen Brottsoffer i fokus. Brottsofferfondens stöd till brottsofferforskning åren samt regeringens särskilda satsning på brottsofferforskning m.m. åren En sammanställning TOMMY ANDERSSON 13 (36)

14 VIKTIMOLOGISK FORSKNING Under hösten arrangerade Brottsoffermyndigheten en viktimologisk forskarkonferens som samlade cirka 50 forskare. Vid konferensen presenterade många av deltagarna sina projekt i seminarieform. Forskarkonferensen gav en god översikt av den viktimologiska forskningen och möjlighet till uppföljning av pågående projekt. Under konferensen presenterades även ett EU-projekt om våld i ungas nära relationer samt forsknings- och utvecklingsprojekt som finansierats genom Brottsoffermyndigheten åren BEDÖMNING Brottsofferfonden har en stor betydelse både när det gäller finansiering av viktimologisk forskning och ideella organisationers verksamhet för brottsoffer och vittnen. Antalet ansökningar har minskat under året, särskilt från de ideella organisationerna. Det råder stor konkurrens om tillgängliga medel till projekt då andelen verksamhetsstöd har ökat. Intäkterna till Brottsofferfonden har minskat ytterligare vilket inneburit att mindre medel fördelats. En betydande del av Brottsofferfondens medel går till lokala brottsofferjourer. De möter många typer av brottsoffer och ansvarar även för såväl samordning som praktiskt genomförande av vittnesstödsverksamheten vid domstolarna. Brottsofferfonden är huvudfinansiär av vittnesstödsverksamheten. För att kunna ha en verksamhet med god kvalitet krävs ofta anställd personal för samordning och kontakter med vittnen, målsägande och andra aktörer. Att verksamheten växer medför att en allt större del av fondens medel tas i anspråk för denna. En föreslagen höjning av avgifterna till Brottsofferfonden kommer förhoppningsvis att medföra ökade möjligheter att finansiera angelägna projekt och verksamheter som bidrar till ett bättre brottsofferarbete. Brottsoffermyndigheten har under året informerat om möjligheten att ansöka om medel från Brottsofferfonden i många olika sammanhang. Det har inneburit att många forskare och ideella organisationer, som tidigare inte känt till fonden, har ansökt om medel till brottsofferinriktade projekt. Många för fonden nya forskare och organisationer har upptäckt möjligheten till finansiering av brottsofferinriktade projekt via webben och ansökt om medel elektroniskt. Möjligheten att ansöka elektroniskt är uppskattad och en fortsatt ökning av antalet elektroniska ansökningar förväntas. En sådan ökning skulle på sikt innebära en enklare handläggning av ansökningarna. Ledamöter i Rådet för Brottsofferfonden samlade för fondens fördelningssammanträde i december. RÅDET FÖR BROTTSOFFERFONDEN (vid utgången av år 2014) ANNIKA ÖSTER generaldirektör, Brottsoffermyndigheten (ordförande) ANNIKA ERIKSSON fil.dr, Brottsförebyggande rådet TOMMY ANDERSSON docent, institutionen för socialt arbete, Umeå universitet ÅSA KÄLLSTRÖM CATER docent, institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete, Örebro universitet PÄR ANDERS GRANHAG professor, psykologiska institutionen, Göteborgs universitet CLARA HELLNER GUMPERT docent, Centrum för psykiatriforskning, Karolinska Institutet MARGARETA HYDÉN professor, institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Linköpings universitet HÅKAN HYDÉN professor, rättssociologiska enheten, Lunds universitet 14 (36)

15 KUNSKAPSCENTRUM VERKSAMHETSGREN: INFORMATION BUDGETÅR KOSTNADER INTÄKTER ÖVRIGA TOTALA (TKR) AV ANSLAG INTÄKTER INTÄKTER (TKR) (TKR) (TKR) MÅLSÄTTNINGAR Brottsoffermyndighetens uppgifter och mål framgår av förordningen (2007:1171) med instruktion för Brottsoffermyndigheten. Vad gäller Kunskapscentrum är myndighetens målsättning att nå så många enskilda brottsoffer som möjligt, bl.a. med information om brottsskadeersättning och att öka brottsofferkompetensen hos alla de som möter brottsoffer i såväl professionell som ideell verksamhet. Dessutom ansvarar Kunskapscentrum för genomförandet av särskilda regeringsuppdrag. SAMVERKAN Brottsoffermyndighetens informations- och utbildningsverksamhet bygger i stor utsträckning på lokal, regional och nationell samverkan. Myndigheten har under verksamhetsåret varit representerad i ett flertal referens- och arbetsgrupper, t.ex. nationell myndighetssamverkan för kvinnofrid, myndighetsnätverket Gift mot sin vilja och Nationellt myndighetsnätverk - Politiken för det civila samhället. Myndigheten har även inlett samverkan med Kronofogden avseende den information som lämnas till brottsoffer som kommer i kontakt med den. Brottsoffermyndigheten leder även en samverkansgrupp för brottsofferfrågor med representanter för rättsväsendet, Kronofogden, Nationellt centrum för kvinnofrid och ideella organisationer. Information INFORMATION PÅ WEBBEN På Brottsoffermyndighetens webbplats kan man läsa och skriva ut broschyrer och foldrar på flera språk, böcker, rapporter, program, ansökningsblanketter, anmäla sig till och hitta dokumentation från myndighetens arrangemang m.m. Under året har myndigheten tagit fram två filmer om brottsskadeersättning som finns tillgängliga via webbplatsen och myndighetens Youtube-kanal. Filmerna förklarar rätten till ersättning vid brott och finns i textade versioner. Under året har webbplatsen gjorts responsiv vilket innebär att informationen anpassats för att för att vara lika tillgänglig oavsett om besökaren använder mobiltelefon, läsplatta eller dator för att nå den. På webbplatsen finns tydliga målgruppsingångar för att alla på ett enkelt sätt ska hitta den information de söker. Rättegångsskolan, som riktar sig till alla som vill lära sig hur en svensk rättegång går till, är fortsatt välbesökt. Många av användarna är mellan 15 och 25 år. Den lärarhandledning som hör till skolan har under året genomgått en grundlig revidering avseende såväl layout som innehåll. Webbplatsen används i stor utsträckning i undervisning i skola och vid universitet. Webbplatsen jagvillveta.se som lanserats under året riktar sig till barn som brottsoffer och innehåller bl.a. texter, kortare filmer och bilder som beskriver vilka rättigheter barn har. Brottsoffermyndighetens webbplats, Rättegångsskolan och jagvillveta.se har under året sammantaget haft cirka besök. TRYCKT INFORMATIONSMATERIAL Brottsoffermyndigheten arbetar kontinuerligt med att revidera sitt tryckta informationsmaterial med syfte att det ska bli ännu mer lättförståeligt. Materialet sprids i samarbete med framför allt polis, åklagare, domstolar, kronofogden, ideella brottsofferorganisationer samt delar av socialtjänsten och hälso- och sjukvården. Samtliga broschyrer, som årligen trycks i stora upplagor, har uppdaterats med anledning av ändringar i brottsskadelagen. Under året har en rad nya broschyrer som riktar sig direkt till brottsutsatta barn tagits fram och distribuerats i stora upplagor. I slutet av verksamhetsåret gav Brottsoffermyndigheten ut en ny referatsamling. Referatsamlingen redovisar myndighetens rättstillämpning i fråga om ersättning för kränkning. Upplagan är uppdaterad med aktuella beslut och innehåller något fler referat än tidigare. BROTTSOFFERMYNDIGHETENS REFERATSAMLING 2014 ÖVRIGT Viktiga informationskanaler är föreläsningar och medverkan i olika typer av utbildningsinsatser. Myndighetens medarbetare är efterfrågade som föreläsare från ideella organisationer, men i allt större utsträckning även från universitet och högskolor. Under året har föreläsningar genomförts inom grund- och vidareutbildning för poliser, åklagare, kriminologer och jurister. Föreläsningarna har varit inriktade på Brottsoffermyndighetens arbete, brottsskadeersättning och brottsofferfrågor i stort. Genom Brottsoffermyndighetens servicetelefon får många brottsoffer, vittnen och anhöriga liksom representanter för 15 (36)

16 myndigheter och ideella organisationer information om främst ersättningsfrågor, men även om andra myndigheters arbete för brottsoffer och om vart man kan vända sig för att få hjälp och stödinsatser. Antalet prenumeranter på myndighetens nyhetsbrev, som distribuerades sex gånger under året, fortsätter att öka. Medarbetare vid Brottsoffermyndigheten har under året medverkat som experter vid ett flertal utredningar och uppdrag t.ex. Utredningen om ett modernt och starkt straffrättsligt skydd för den personliga integriteten, Ju 2014:10, 2014 års sexualbrottskommitté, Ju 2014:21 och En översyn av statens utgifter för vissa rättsliga biträden, Ju 2013:02. Brottsoffermyndigheten har särskilt fokuserat på att informera om rätten till ersättning. Det utökade informationsarbetet har bl.a. innefattat framtagandet av två nya filmer om brottsskadeersättning, ett stort antal föreläsningar och informationsutskick riktade till relevanta aktörer på brottsofferområdet samt att myndigheten helt övergått till en enkel blankett för ansökan om brottsskadeersättning för personskada och kränkning. ARRANGEMANG OCH UTBILDNINGAR De primära målgrupperna för myndighetens arrangemang är yrkesverksamma personer inom rättsväsendet, socialtjänsten, skolan, hälso- och sjukvården och högskolestuderande inom dessa fält samt ideellt verksamma inom brottsofferorganisationer. Brottsoffermyndigheten arrangerade under året tio större utbildningstillfällen med olika teman, t.ex. sexuella övergrepp, utsatthet på nätet och brottsoffer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Genom dessa förmedlades bl.a. den kunskap som Brottsoffermyndigheten besitter och den forskning som finansieras från Brottsofferfonden. I vissa fall samverkade myndigheten med t.ex. Social resursförvaltning i Göteborgs stad, Barnombudsmannen och olika ideella organisationer. Arrangemangen har varit välbesökta och sammanlagt nådde myndigheten nästan personer. Därutöver har Brottsoffermyndigheten medverkat med föreläsningar vid olika arrangemang med brottsofferinriktning. Myndighetens personal har föreläst för nära personer. Brottsoffermyndigheten har genomfört två regeringsuppdrag som rör utbildningsinsatser riktade till rättsväsendet. Cirka 320 personer har deltagit i dessa utbildningsinsatser. Myndigheten tog emot elva studiebesök under året, bl.a. av justitiekanslern Anna Skarhed, rikskronofogden Eva Liedström Adler, representanter för det japanska advokatsamfundet, ordföranden för Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige och företrädare för Justitiedepartementet. Brottsoffermyndighetens informationschef Ulf Hjerppe under Almedalsveckan. INTERNATIONELLT ARBETE Brottsoffermyndigheten är partner i det internationella projektet Briseis som finansieras av EU-kommissionen. Den portugisiska brottsofferorganisationen APAV är huvudansvarig för projektet. Det övergripande syftet är att uppmärksamma offer för människohandel som syftar till tvångsarbete. Projektet syftar till att verka förebyggande och att aktörer inom riskområden ska bli bättre på att uppmärksamma potentiella offer. Inom ramen för arbetet ska informationskampanjer gentemot allmänheten och professionella tas fram. Vidare ska också utbildningsmanualer och handböcker på området utarbetas. Projektet avslutas under Brottsoffermyndigheten har varit representerad vid Nordisk förening mot barnmisshandel och omsorgssvikts och Victim Support Europes konferenser, där myndigheten ledde välbesökta workshops. Myndigheten arrangerade även ett seminarium under The Stockholm Criminology Symposium med temat information till unga brottsoffer och mänskliga rättigheter. Regeringsuppdrag VITTNESSTÖDSUPPDRAG Brottsoffermyndigheten och Domstolsverket har gemensamt regeringens uppdrag att verka för att vittnesstödsverksamhet bedrivs vid landets samtliga tingsrätter och hovrätter. Vittnesstödsverksamheten finansieras till stor del av medel från Brottsofferfonden. Vid Brottsoffermyndighetens årliga vidareutbildning för vittnesstödssamordnare behandlades bl.a. bemötande av personer med funktionsnedsättningar, ersättning vid brott och ledarskapsfrågor. De samordnare som var nya erbjöds att genomgå en komprimerad grundutbildning. Totalt deltog 40 samordnare. 16 (36)

17 Regeringen har dessutom gett Brottsoffermyndigheten och Domstolsverket i uppdrag att lämna förslag till en långsiktigt hållbar organisation för och finansiering av vittnesstödsverksamheten. I uppdraget ingår att överväga hur rekryteringsunderlaget för vittnesstödsverksamheten kan breddas, t.ex. genom att flera ideella organisationer kan komma in i verksamheten. En annan fråga som ska belysas är hur information om möjligheterna att verka som vittnesstöd på ett effektivare sätt kan spridas. Utredningen ska även överväga hur finansieringen av vittnesstödsverksamheten i framtiden bör vara organiserad för att garantera långsiktighet och effektivitet. I uppdraget ingår också att studera hur vittnesstödsverksamheten är organiserad i några jämförbara länder. Uppdraget ska slutredovisas senast den 30 november UPPDRAG OM BEMÖTANDE AV UNGA SEXUALBROTTSOFFER Brottsoffermyndigheten har åren haft regeringens uppdrag att genomföra ett utbildningsprogram för bättre bemötande av sexualbrottsoffer i samband med polisanmälan, förundersökning och rättegång. Uppdraget har utförts i samråd med Rikspolisstyrelsen, Åklagarmyndigheten, Domstolsverket, Sveriges advokatsamfund och Nationellt centrum för kvinnofrid. Utbildningsprogrammet har fokuserat på barns och ungdomars särskilda utsatthet och behov vid sexualbrott, rättskedjeperspektivet samt samverkan mellan aktörer inom och utanför rättsväsendet i sexualbrottsmål. Det har riktat sig till personal från polismyndigheterna, Åklagarmyndigheten, Sveriges Domstolar samt till advokater. Utbildningstillfällena har omfattat två dagar och hållits utifrån flera olika teman avseende bemötande av unga sexualbrottsoffer. Under våren genomfördes två utbildningstillfällen. Programmet avslutades i maj med ett uppföljande seminarium för chefer inom rättsväsendet. Inom ramen för uppdraget framställdes dessutom ett material för att underlätta myndigheternas egna utbildningsinsatser på området. Det består av en handledning och tio kortfilmer som belyser olika bemötandesituationer med unga sexualbrottsutsatta. Uppdraget slutredovisades till regeringen i juni. Utbildningsmaterialet spreds därefter till berörda myndigheter. FÖRDELNING AV MEDEL TILL FORSKNING M.M. Brottsoffermyndigheten fick i juni 2011 regeringens uppdrag att fördela medel till forskning, metodutveckling och andra liknande insatser, vilka syftar till att öka kunskapen om mäns våld mot kvinnor, inklusive sexuellt våld och andra sexuella övergrepp. Rådet för Brottsofferfonden, som var det beslutsfattande organet inom myndigheten, har delat ut 37,9 miljoner kr till 27 projekt. Projekten rörde mäns våld mot kvinnor, barn som bevittnat våld, hedersrelaterade brott, våld i samkönade relationer, prostitution, människohandel för sexuella ändamål, bedömning av återfall bland förövare, behandling av förövare och effekter av insatser för att förhindra återfall i brott bland förövare av sexualbrott. Brottsoffermyndigheten har under uppdragstiden arbetat med att sprida resultat från de projekt som beviljats medel bl.a. genom att uppdatera projektkatalogen på myndighetens webbplats allteftersom resultat inrapporterats. Vidare arrangerade myndigheten i november 2014 en föreläsningsdag, När vetenskapen möter praktiken, som syftade till att bidra till spridning och implementering av den kunskap som de stöttade projekten resulterat i. Under dagen deltog cirka 200 åhörare från t.ex. rättsväsende, socialtjänst, hälso- och sjukvård, ideella organisationer samt forskare och politiker. Uppdraget är slutfört och redovisades till regeringen i december. EN STRATEGI FÖR FUNKTIONSHINDERSPOLITIKEN Brottsoffermyndigheten är en av 22 myndigheter som har fått i uppdrag att under åren arbeta enligt de delmål som regeringen har slagit fast för respektive myndighet i En strategi för genomförandet av funktionshinderspolitiken Brottsoffermyndighetens delmål handlar i första hand om att öka sina medarbetares kompetens beträffande förutsättningar och behov hos personer med funktionsnedsättning. Under året har nyckelpersoner på myndigheten fått fördjupad utbildning i form av en bemötandeworkshop. En kvalitetssäkring av medarbetarnas kompetens har påbörjats genom att lägga grunden till en bemötandechecklista. Kunskaperna som Brottsoffermyndigheten förvärvat om brottsoffer med funktionsnedsättning ska även användas vid myndighetens externa arrangemang. Under året anordnades en temadag med fokus på vilka hinder som finns i rättsväsendet för personer med funktionsnedsättning. Brottsoffermyndigheten ska årligen redovisa sitt arbete med delmålen i en särskild rapport till regeringen samt till Myndigheten för delaktighet. INFORMATION TILL BARN SOM BROTTSOFFER I juni slutrapporterade Brottsoffermyndigheten regeringens uppdrag att ta fram eller anpassa information om skydd och stöd direkt riktad till barn och unga som brottsoffer. Informationen har tagits fram i samverkan med Barnombudsmannen som bidragit med barns synpunkter på behov av information. Barnombudsmannen har även varit delaktig i framtagandet av information riktad till barn som lever med olika skyddsåtgärder. 17 (36)

18 Jag vill rättegången hur blir den? veta Informationsmaterial från Jag vill veta år Informationsmaterialet riktar sig till barn från 4 till 17 år och är ålders- och behovsanpassat. Informationen presenteras på webbplatsen jagvillveta.se och består av texter, filmer, spel, broschyrer och barnboken Liten som arbetats fram tillsammans med författaren Stina Wirsén och Bonnier Carlsen förlag. Förutom den digitala informationen har barnboken distribuerats i exemplar till bland annat landets förskolor, barnahus, kvinnojourer, brottsofferjourer, socialtjänster och barn- och ungdomspsykiatrin. De olika broschyrerna samt informationskort om jagvillveta.se går att beställa på Brottsoffermyndighetens webbplats och skickas bland annat ut till ungdomsmottagningar, psykiatrin, socialtjänst, kvinnojourer, brottsofferjourer och polisen. Tillsammans med Barnombudsmannen har Brottsoffermyndigheten tagit fram ett särskilt material som riktar sig till barn som lever med skyddade personuppgifter. Materialet består av texter och filmer på jagvillveta.se samt informationsbroschyrer som riktar sig till föräldrar med skyddade personuppgifter och till unga som lever med skyddade person uppgifter. Under uppdragstiden inleddes samverkan med Skatteverket och Länsstyrelsen Östergötland för att nå ut med informationen till föräldrar och barn som lever med skyddade personuppgifter. Boken och informationsmaterialet har bland annat spridits under Almedalsveckan, Bok- och biblioteksmässan och Skolforum. 1 BEDÖMNING Brottsoffermyndighetens utåtriktade arrangemang har varit mycket välbesökta och uppskattade i utvärderingar. De informationssatsningar som myndigheten har genomfört har breddat och fördjupat kunskaperna om brottsoffers rättigheter hos professionellt och ideellt verksamma. Under året har myndigheten särskilt satsat på information om brottsskadeersättning och information till barn. Samtidigt finns det fortfarande vissa luckor vad gäller brottsofferkompetens hos yrkesverksamma. Som framgått av redovisningen av brottsskadeersättningen har antalet sökande ökat nästan fem procent. Sannolikt är en del av förklaringen till det ökade antalet inkomna ansökningar den utökade informationssatsning som myndigheten genomfört. Brottsoffermyndighetens webbplatser är välbesökta och de delar som väcker stort intresse är de som är unika för myndigheten. Sidorna under samlingsrubriken Utsatt för brott, som vänder sig direkt till enskilda brottsoffer, besöks allt mer. Informationen på webbplatsen tillsammans med Rättegångsskolan underlättar för målsägande och vittnen att få information om brottsofferfrågor. Att myndighetens webbplats är responsiv medför sannolikt att ännu fler på ett enkelt sätt kan ta del av information om myndighetens verksamhet. Webbplatsen jagvillveta.se har underlättat för unga brottsoffer att få tillgång till och tillgodogöra sig information om sina rättigheter. De föreläsningar, utbildningar, mässor och studiebesök Brottsoffermyndigheten medverkat vid har direkt nått cirka personer, främst aktiva inom yrken med ansvar för brottsoffer eller ideellt engagerade. I flera fall har myndigheten samverkat med andra myndigheter och ideella organisationer kring utbildningsinsatser. Vissa utbildningar som myndigheten erbjudit har varit en del i samverkan eller regeringsuppdrag kring brottsofferfrågor. Brottsoffermyndigheten har deltagit som partner i ett internationellt projekt. Det har lett till en hög kompetens hos myndighetens personal och att myndigheten fortsatt är efterfrågad som partner i internationella sammanhang. Brottsoffermyndigheten har under året avslutat tre omfattande regeringsuppdrag. De har rört framför allt utbildningsinsatser, fördelning av forskningsmedel och information till barn som brottsoffer. Genom regeringsuppdragen byggs även en stor kunskap upp som myndigheten sprider inom ramen för ordinarie informationsverksamhet. Sammantaget har Brottsoffermyndighetens insatser med information och kunskapsspridning gagnat ett ökat antal enskilda brottsoffer och bidragit till ökad kunskap och förbättrat samarbete när det gäller brottsofferfrågor. 18 (36)

19 MEDARBETARE Brottsoffermyndighetens mål är att fortsätta att verka för en långsiktig och god personalförsörjning med ändamålsenlig kompetens samt försöka att öka den etniska och kulturella mångfalden. En jämnare könsfördelning ska eftersträvas vid rekrytering av nya medarbetare. Myndigheten ska tillgodose behoven av kontinuerlig kompetensutveckling för alla medarbetare och arbeta för att anpassa utvecklingsinsatserna till individens behov. Myndigheten ska även verka för insatser som kan bidra till god hälsa hos personalen. ALLMÄNT OM PERSONALEN Brottsoffermyndighetens organisation präglas av en hög kunskapsnivå med mycket kompetenta medarbetare på alla nivåer. Andelen akademiker på myndigheten är 60 procent av personalstyrkan. Av dessa är majoriteten jurister som arbetar med att handlägga ärenden om brottsskadeersättning. EA-enheten bemannas bland annat av civilekonomer med inriktning mot redovisning och offentlig förvaltning. Arbetet med information och Brottsofferfonden utförs till största delen av jurister. Även regressenheten bemannas huvudsakligen av jurister. Samtliga medarbetare har under året erbjudits eller haft medarbetarsamtal. KOMPETENSUTVECKLING OCH UTBILDNING Myndigheten erbjuder personalen såväl interna som externa kompetenshöjande utbildningar. Utbildningarna syftar till att ge personalen mer allmänna kunskaper i brottsofferfrågor, men även direkt riktade kunskaper i specifika ämnen, information om ny forskning på relevanta områden samt möjligheter att skapa nya kontaktnät. Utbildningarna har som mål att höja kompetensen hos medarbetarna i stort och att tjäna som en uppmuntran för enskilda medarbetare att utveckla sin individuella kompetens. Myndigheten har under året inlett ett värdegrundsarbete med den statliga värdegrunden som utgångspunkt. Arbetet med den gemensamma värdegrunden för statsanställda är långsiktigt och utbildningssatsningen fortsätter även under kommande år. Antalet utbildningsdagar under år 2014 var i genomsnitt drygt fyra per anställd. HÄLSA OCH ARBETSMILJÖ REDOVISNING AV SJUKFRÅNVARO Total sjukfrånvaro 1,8 % Kvinnor 2,2 % Män 1,0 % Sjukfrånvaro minst 60 dagar, andel av total sjukfrånvaro 0 % Myndigheten arbetar aktivt med att förhindra ohälsa på grund av arbetet och ser därför till att kontorsmiljön är individuellt ergonomiskt anpassad för de anställda. Under året har en ny arbetsmiljöpolicy samt rutiner för arbetsmiljöarbetet antagits. Samtliga medarbetare har tillsammans med enhetschef och skyddsombud genomfört arbetsmiljörond baserad på det nya dokumentet. Alla anställda erbjuds regelbunden massagebehandling till ett subventionerat pris. De anställda uppmuntras att motionera på fritiden och myndigheten subventionerar därför flera sådana fritidsaktiviteter. Myndighetens friskvårdspolicy ger samtliga anställda möjlighet till en planerad motionstimme i veckan på arbetstid. KÖNSFÖRDELNING Hos Brottsoffermyndigheten finns en klar dominans av kvinnlig arbetskraft. En viss minskning av denna dominans kan konstateras för de senaste åren, men myndighetens mål att i högre grad jämna ut den sneda könsfördelningen har inte uppnåtts, trots att myndigheten i samband med rekryteringar har en särskild uppmärksamhet på denna fråga. ÅLDERSSTRUKTUR Av Brottsoffermyndighetens anställda är 13 procent yngre än 30 år, 74 procent mellan 30 och 50 år samt 13 procent av medarbetarna 50 år eller äldre. Medelåldern är 43 år, vilket är något högre än föregående år. ETNISK OCH KULTURELL MÅNGFALD Brottsoffermyndighetens målsättning är att öka andelen medarbetare med annan etnisk och kulturell bakgrund än den svenska. I samband med rekryteringar har myndigheten en särskild uppmärksamhet på denna fråga. ATT REKRYTERA OCH BEHÅLLA MARKNADSUTSATT PERSONAL Brottsoffermyndigheten upplever inget problem med att rekrytera ny personal. Att behålla marknadsutsatt personal upplevs inte heller som något problem. Eftersom myndigheten är relativt liten är det svårt att erbjuda de anställda en karriär inom myndigheten. Myndigheten erbjuder däremot de anställda att vidga sina arbetsområden genom att exempelvis delta i myndighetens utåtriktade verksamheter eller projekt. 19 (36)

20 BEDÖMNING Målen inom det personalpolitiska området är i stort uppnådda. Personalen erbjuds och genomgår utbildningar som ger en god kunskapsgrund vad gäller såväl allmänna frågor som särskilda sakområden. Myndigheten upplever att den är eftertraktad som arbetsplats och ser därför inga problem i samband med rekryteringar och kommande generationsväxlingar. Personalens relativt låga medelålder utgör inget problem för myndigheten annat än att unga personer är mer benägna att skaffa barn än personer i andra ålderskategorier. Den något sneda könsfördelningen är föremål för särskild hänsyn. Den redovisade sjukfrånvaron är inte arbetsrelaterad och av den anledningen planeras inga ytterligare åtgärder för att sänka den redan låga sjukfrånvaron förutom att myndigheten fortsätter sin satsning på förebyggande åtgärder. MÅLEN FÖR DEN FRAMTIDA KOMPETENSFÖRSÖRJNINGEN Brottsoffermyndigheten ska fortsätta verka för en långsiktig och god personalförsörjning med ändamålsenlig kompetens samt försöka öka den etniska och kulturella mångfalden. En jämnare könsfördelning ska eftersträvas vid rekrytering av nya medarbetare. Myndigheten ska tillgodose behoven av kontinuerlig kompetensutveckling för alla medarbetare och arbeta för att anpassa utvecklingsinsatserna till individens behov. Myndigheten ska även verka för insatser som kan bidra till god hälsa hos personalen. KORTFAKTA PERSONAL Antal anställda 53 Antal årsarbetskrafter 50 Andel kvinnor 70 % Andel män 30 % Genomsnittsålder 43 år Andel akademiker 60 % 20 (36)