årsredovisning 2012 brottsoffermyndigheten

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "årsredovisning 2012 brottsoffermyndigheten"

Transkript

1 Brottsoffermyndigheten årsredovisning 2012 brottsoffermyndigheten 1

2 innehåll Resultatredovisning generaldirektörens kommentar 4 brottsskadeärenden 6 brottsofferfonden 11 kunskapscentrum 14 medarbetare 17 Finansiell redovisning resultaträkning 21 BALANSRÄKNING 22 ANSLAGSREDOVISNING 23 TILLÄGGSUPPLYSNINGAR OCH NOTER 24 SAMMANSTÄLLNING ÖVER VÄSENTLIGA UPPGIFTER 27 Bilaga 1 28 Brottsofferfonden. Resultat- och balansräkning Notbilaga Bilaga 2 30 Fördelning av medel från Brottsofferfonden 2

3 Resultatredovisning 3

4 Generaldirektörens kommentar Brottsoffermyndighetens årsredovisning för 2012 ger en bild av det arbete som bedrivits under året inom myndighetens verksamhetsområden. De senaste årens stabila trend gällande antalet ansökningar har fallit tillbaka och nivån av återbetalda medel från dömda gärningspersoner har även den minskat något. Att handlägga ansökningar om brottsskadeersättning är Brottsoffermyndighetens största verksamhetsgren. Efter några år med en jämn och stabil nivå av antalet inkomna ansökningar om brottsskadeersättning har antalet under 2012 sjunkit med drygt tio procent. Det är naturligtvis svårt att bedöma vad som ligger bakom denna minskning, men faktum är att minskningen kan innebära en risk för att brottsoffer går miste om att få sin rätt till brottsskadeersättning prövad. Brottsoffermyndigheten har under 2012 fortsatt arbetet med att nå ut med ökad och förbättrad information om brottsskadeersättningen och fokus har lagts på arbete för att förenkla ansökningsförfarandet genom möjlighet att ansöka elektroniskt. Det är i detta sammanhang glädjande att antalet ansökningar om ersättning för barn som bevittnat våld fortsätter att öka. Myndigheten har 2012, utifrån ett tvåårigt regeringsuppdrag, haft möjligheten att genomföra utbildningsinsatser inom polisoch åklagarväsendet med syftet att barn som bevittnat våld bättre ska uppmärksammas i pågående förundersökningar. Förhoppningen är att utbildningsinsatserna leder till att den positiva utvecklingen fortsätter och ger bättre underlag för och möjlighet till brottsskadeersättning för fler av dessa barn. Utvecklingen kommer följas med intresse. Den sammanlagt utbetalade brottsskadeersättningen under året uppgick till drygt 87,5 miljoner kr, en minskning med 10,5 % i förhållande till närmast föregående år. Förklaringen står i första hand att finna i det faktum att antalet avgjorda ärenden minskat, något som i sin tur är hänförligt till tillfälliga vakanser. Det kan även konstateras att under 2012 har antalet ärenden med ersättning till följd av mycket allvarlig brottslighet varit färre än föregående år. I vad mån den alternativa ersättningsmöjligheten som tillkommit genom de förändrade bestämmelserna om vårdnadshavares skadeståndsskyldighet för skador orsakade av underåriga genom brott principalansvar lett till den minskning av utbetald brottsskadeersättning som förarbetena förutskickade (prop 2009/10:142 s. 44) låter sig dock inte mätas hos myndigheten. Minskningen av utbetald brottsskadeersättning har under hösten stoppats upp och utvecklingen vänt. Beslutfattare har successivt återkommit i tjänst och en omorganisation av arbetet på brottsskadeenheten har genomförts för att minska sårbarheten. Det är värt att framhålla att den under året utbetalda brottsskadeersättningen till mer än en tredjedel kunnat finansieras genom återkrävda medel från dömda gärningspersoner (regress). Inom regressverksamheten har antalet aktiva regressärenden ökat och vid årets slut fanns drygt aktiva ärenden registrerade. Minskningen av inkomna medel som redovisats torde kunna kopplas till det allmänna konjunkturläget. Brottsofferfonden har under året haft en fortsatt stor betydelse såväl vad gäller finansiering av viktimologisk forskning som av de ideella organisationernas verksamhet för brottsoffer och vittnen. Intäkterna till fonden har minskat något i förhållande till föregående år, men utdelningen har kunnat bibehållas på en nivå av drygt 31 miljoner kr. De ideella organisationerna har detta år tilldelats 70 % av de utdelade medel från fonden, vilket är den högsta andelen historiskt sett. En stor andel går till brottsofferjourernas verksamhet som vänder sig till alla kategorier av brottsoffer. Här fortsätter Brottsofferfonden sin funktion som betydelsefull finansiär av den vittnesstödsverksamhet som myndigheten, tillsammans med Domstolsverket och i samråd 4

5 med Brotts offerjourernas Riksförbund, fått i uppdrag att verka för. Utöver detta har Brottsoffermyndigheten under 2012, det andra av fyra ut pekade verksamhetsår, haft ett regeringsuppdrag att fördela särskilda medel till forskning, metodutveckling och liknande insatser i syfte att öka kunskapen om mäns våld mot kvinnor inklusive sexuellt våld och andra övergrepp. Totalt har utifrån detta uppdrag ytterligare 8,5 miljoner kr kunnat för delas till sju olika projekt under Under 2012 har även ett omfattande regeringsuppdrag avseende systematisering och presentation av resultat från forsknings projekt och utvecklingsprojekt finansierade av fonden genomförts. Resultatet, i form av en projektkatalog, finns tillgängligt på myndighetens hemsida och omfattar även de projekt som finansierats via den särskilda utlysningen. Genom projektkatalogen kommer intresserade på ett enkelt sätt kunna hitta såväl information om projekt inom specifika forskningsområden eller ämnen, som information om forskare och forskningsresultat. Under de drygt tre månader som projekt - katalogen funnits på webbplatsen har den haft mer än 800 unika besökare. För mig som ny GD ger årsredovisningen en god plattform för det fortsatta arbetet för att främja brottsoffers rättigheter, behov och intressen och för att fortsätta utvecklingen som ett informations- och kunskapscentrum för brottsofferfrågor. Arbetet med att nå de brottsoffer som inte ersätts genom skadestånd eller försäkring kommer intensifieras i syfte att ytterligare synliggöra förutsättningarna för och möjligheten till brottsskadeersättning. Myndighetens verksamhetsområden utgör även i detta avseende en stabil grundkonstruktion som skapar goda förutsättningar för samarbete och samverkan med myndigheter såväl inom som utanför rättsväsendet liksom med de viktiga ideella brottsofferstödjande organisationerna. Brottsoffermyndighetens utåtriktade arrangemang har som målsättning att öka brottsofferkompetensen hos dem som möter brottsoffer och nå ut till så många brottsoffer som möjligt. En ny webbplats lanserades under året med förbättrad tillgänglighet i form av information på teckenspråk och uppläsningsfunktion. I sin nya utformning fortsätter webbplatsen med Rättegångsskolan vara välbesökt. De utåtriktade arrangemang som myndigheten medverkat i har direkt nått nära 5000 personer och detta, tillsammans med myndighetens deltagande i myndighetssamverkan och i internationella projekt och konferenser, fortsätter bygga upp såväl den höga kompetensen hos myndighetens personal som den kunskap som sprids inom ramen för myndighetens informationsverksamhet. Annika Öster generaldirektör 5

6 BROTTSSKADEärenden Verksamhetsgren: Brottsskadeärenden Budgetår Kostnader Intäkter Övriga Totala (tkr) av anslag intäkter intäkter (tkr) (tkr) (tkr) Målsättningar Brottsoffermyndighetens uppgifter och mål framgår av förordningen (2007:1171) med instruktion för Brottsoffermyndigheten. Säkerhet och kvalitet Höga krav ska kunna ställas på Brottsoffermyndighetens rättstillämpning. De som drabbats av brott ska kunna få den brottsskadeersättning de är lagligen berättigade till, varken mer eller mindre. En sökande som inte är nöjd med ett beslut kan begära omprövning av beslutet. Genom att bevaka utvecklingen av begärda omprövningar får myndigheten en bild av beslutens kvalitet. Kostnadseffektivitet Varje ärende ska handläggas så snabbt och billigt som möjligt utan att avkall ges på kvaliteten. GENOMSNITTLIG KOSTNAD PER BROTTSSKADEÄRENDE* Budgetår Antal Förvaltnings- Kostnad avgjorda kostnad per ärende ärenden (tkr) (kr) Organisation Brottsskadeärendena handläggs på brottsskadeenheten av brottsskadejurister och beredningsassistenter. Ärendets karaktär avgör i vilken sammansättning beslutet ska fattas. De allra flesta ärendena avgörs av en brottsskadejurist. Ärenden gällande större belopp eller av svårare karaktär avgörs av brottsskadechefen eller generaldirektören. Ärenden där huvudfrågan är av principiell karaktär, liksom vissa omprövningsärenden, avgörs av Nämnden för brottsskadeersättning. Denna nämnd består av verksamma domstolsjurister, särskilt sakkunniga samt ledamöter utsedda efter politisk erfarenhet och partitillhörighet. NÄMNDEN FÖR BROTTSSKADEERSÄTTNING under år 2012 Ordförande Ann-Christine Lindeblad, justitieråd Ordinarie ledamöter Anders Iacobæus, f.d. hovrättspresident (vice ordförande) Anders Dereborg, chefsrådman (vice ordförande) Mårten Schultz, professor i skadeståndsrätt Pia Hallström, riksdagsledamot Anna Wallén, riksdagsledamot Ersättare Pia Johansson, tingsrättslagman Astrid Eklund, vice överåklagare Urban Bergman, försäkringsjurist Agneta Börjesson, riksdagsledamot Tomas Mörtsell, kommunalråd *Brottsskadeärendenas svårighetsgrad och därmed handläggningskostnad varierar stort. 6

7 Statistiska uppgifter Inkomna ärenden Antalet inkomna ärenden under perioden var 9 605, en minskning med st (10,1 procent). Av dessa avser ersättning för personskada*, medan 478 avser ersättning för sak- eller ren förmögenhetsskada. Fördelat på de två skadetyperna innebär detta en minskning vad avser personskadeärenden* med 977 st (9,7 procent) och vad avser ärenden gällande sak- eller rena förmögenhetsskador en minskning med 102 st (17,6 procent). Inkomna ärenden Budgetår Antal ärenden Därav därav sak totalt personskada* /förm.skada Statistikuttag avseende inkommande ärenden kan endast göras via ärendehanteringssystemet Diabas, vilket inte rymmer uppgifter om sökandens ålder och kön. Statistikföring av ärendena med avseende på sökandens kön och ålder görs först sedan ärendet avgjorts. Redovisningen av inkomna ärenden kan därför inte delas upp på kön och ålder. Avgjorda ärenden Under perioden avgjordes ärenden, en minskning med st (11,8 procent). Antalet avgjorda ärenden gällande person skada* uppgick till 8 810, en minskning med st (11,4 procent). Vad avser ärenden gällande sak- eller ren förmögenhetsskada avgjordes 468 st, en minskning med 112 st (19,3 procent). I 45 procent av ärendena var sökanden en kvinna och i 55 procent av ärendena en man. 18 procent av ärendena avsåg ersättning till ett barn, dvs. en person under 18 år. Av barnen var 45 procent flickor och 55 procent pojkar. Angående könsfördelningen per ersättningskategori kan följande anföras. Vad först gäller ärenden avseende ersättning för sak- och rena förmögenhetsskador stod kvinnor för 53 procent av dessa medan män stod för resterande 47 procent. När det härefter gäller ärenden avseende ersättning för personskador stod kvinnor för 45 procent av dessa medan män stod för 55 procent. Åldersfördelningen per ersättningskategori såg ut som följer. Vad först gäller ärenden avseende ersättning för sakoch rena förmögenhetsskador stod barn för 5 procent av dessa medan vuxna stod för resterande 95 procent. När det härefter gäller ärenden avseende ersättning för personskador stod barn för 19 procent av dessa medan vuxna stod för resterande 81 procent. avgjorda ärenden Budgetår Antal ärenden Därav därav sak totalt personskada* /förm.skada * Till kategorin Personskada hänförs även Europeisk brottsskadeersättning samt Brottsskadeersättning till barn som bevittnat ett brott som varit ägnat att skada barnets trygghet och tillit i förhållande till en närstående person. utbetald brottsskadeersättning Under året utbetalades brottsskadeersättning med sammanlagt tkr. Årets minskning var tkr (10,5 procent). utbetald BROTTSSKADEERSÄTTNING Budgetår TUSEN KRONOR Utgående balanser Under verksamhetsåret har ärendebalansen ökat till st. utgående balanser Budgetår ANTAL ÄRENDEN

8 Handläggningstider Handläggningstiderna, dvs. den tid det tar för ett ärende att registreras, beredas, avgöras och expedieras, har under verksamhetsåret varit betydligt längre än under föregående år. Det tog i genomsnitt 67 dagar, dvs. mindre än tio veckor, för myndigheten att handlägga en ansökan om brottsskadeersättning. Sammantaget hade 85,5 procent av ärendena en handläggningstid på maximalt 120 dagar. Statistikuttag avseende handläggningstider kan endast göras via ärendehanteringssystemet Diabas, vilket inte rymmer uppgifter om sökandens ålder och kön. Redovisningen av handläggningstider kan därför inte delas upp på kön och ålder. genomsnittliga handläggningstider Budgetår antal dagar Omprövningsärenden Antalet inkomna omprövningsärenden uppgick till 215 st. Ett sätt att belysa kvaliteten på besluten i brottsskadeärendena kan vara att se till ändringsfrekvensen vid de gjorda omprövningarna. Av de 216 st omprövningar som Brottsoffermyndigheten gjorde under verksamhetsåret resulterade 7 st (3,2 procent av omprövningarna) i att myndigheten ändrade sitt beslut med hänvisning till att den tidigare bedömningen varit felaktig. I 14 st omprövningsärenden (6,5 procent av omprövningarna) ändrades ursprungsbeslutet eftersom det till omprövningen anförts nya omständigheter som visade att den tidigare bedömningen blivit oriktig. I 195 st omprövningsärenden (90,3 procent av omprövningarna) ändrades inte det omprövade beslutet. Denna ändringsanalys ger inte anledning att tro annat än att Brottsoffermyndighetens beslut i brottsskadeärendena fortsätter att hålla en hög kvalitet. Statistikuttag avseende omprövningsärenden kan endast göras via ärendehanteringssystemet Diabas, vilket inte rymmer uppgifter om sökandens ålder och kön. Dessa uppgifter har dock redovisats i samband med statistikföringen av det ursprungsärende som senare begärts omprövat. OMPRÖVNINGSÄRENDEN andelen bifall i förhållande till avgjorda omprövningsärenden År Antal avgjorda omprövningar Andel ändring % 8,7 8,3 9,6 11,0 9,7 Bedömning Brottsoffermyndighetens redovisning av hanteringen av brottsskadeersättning innehåller i år många röda siffror. Mest oroväckande är utvecklingen av antalet inkomna ansökningar. Under de senaste åren har antalet inkomna ansökningar stadigt legat mellan och per år. Årets statistik visar emellertid på en ganska dramatisk förändring, genom att antalet ansökningar sjunkit med drygt tio procent till Minskningen avser såväl ersättning för personskador som för sak- och rena förmögenhetsskador. Det är svårt att i dagsläget sätta fingret på vad den beror på. Det är dock sannolikt att flera olika faktorer samverkat till denna utveckling. Myndigheten har inlett ett arbete med att analysera nedgången och kommer att vidta konkreta åtgärder för att bemöta den. Förklaringen till att summan utbetald brottsskadeersättning har minskat står i första hand att finna i det förhållandet att antalet avgjorda ärenden och därmed antalet bifallsbeslut gått ner markant. Detta förklaras i sin tur av att en del beslutsfattare har varit tjänstlediga under året till följd av barnafödande. Föräldraledigheterna har självfallet haft en negativ inverkan på antalet avgjorda ärenden och därmed utbetald brottsskadeersättning. Denna inverkan är visserligen i viss mån förutsebar, men ändå svår att bemöta eftersom det vid denna typ av kortare ledighet är svårt att ersätta de lediga med personal som har motsvarande kompetens och kapacitet. Efter halvårsskiftet 2012 har de föräldralediga beslutsfattarna successivt återinträtt i tjänst och utvecklingen har sedan dess gått åt rätt håll. Frekvensen av ersättningar för skador till följd av mycket allvarlig brottslighet har inte varit lika hög som under tidigare år. Man kan inte heller bortse från den alternativa ersättningsmöjlighet som tillkommit genom de förändrade bestämmelserna i skadeståndslagen om principalansvar. Sammanfattningsvis beror ändå den alldeles övervägande delen av minskningen på omständigheter som myndigheten bedömer vara högst temporära. Köns- och åldersfördelningen ger inte anledning till några särskilda kommentarer. Omprövningsanalysen talar för att Brottsoffermyndighetens handläggning av brottsskadeärendena håller fortsatt hög kvalitet samt tillförsäkrar den enskilde rättstrygghet och rättssäkerhet. 8

9 Brottsskadeersättning till barn som bevittnat brott Under år 2012 har 253 ansökningar om ersättning till bevittnande barn inkommit. 238 st har prövats och av dessa har 53 st avslagits efter prövning i sak medan 23 st har avvisats/avskrivits på formella grunder. Resterande 162 ansökningar har bi fallits med en total ersättning på kr. De enskilda er sätt ningarna har legat mellan kr och. Den genomsnittliga ersättningen per bifallen ansökan är kr. Av de beslutade ärendena avsåg 49 procent pojkar och 51 procent flickor. 87 procent av de beslutade ärendena avsåg barn under 15 år (varav 50 procent flickor och 50 procent pojkar) och 9 procent barn över 15 år (varav 65 procent flickor och 35 procent pojkar). Budgetår Antal inkomna sammanlagd genomsnittlig /prövade/bifallna utbetald utbetald ansökningar ersättning kr ersättning kr / 269 / / 266 / / 221 / / 234 / / 238 / BEDÖMNING Antalet inkomna ansökningar har ökat för andra året i rad, vilket i ljuset av de i övrigt vikande siffrorna avseende vanlig brottsskadeersättning är mycket positivt. Lagstiftarens skattning av hur många barn som kunde antas komma att beviljas ersättning årligen (100 barn) har återigen överträffats med råge. Fjolårets rekordresultat vad avser antalet barn som fått del av denna ersättningsform under ett år har tangerats. När det gäller den genomsnittliga storleken på ersättningen är den fortfarande lägre än vad som förutspåddes i propositionen ( kr). Frekvensen av bifallna ansökningar ligger kvar på fjolårets nivå, 68 procent. Brottsoffermyndighetens handläggare fortsätter att upplysa vårdnadshavare om ersättningsformen, om man efter att ha avgjort brottsskadeärendet avseende det aktuella brottet bedömer att en ansökan om bevittnandeersättning skulle vara meningsfull. Brottsoffermyndigheten har på regeringens uppdrag startat utbildningsinsatser för att barn, som har bevittnat våld och andra övergrepp i nära relationer, i högre grad ska synliggöras i förundersökningar om sådana brott och därmed förbättra dessa barns möjligheter att få brottsskadeersättning. Myndighetens förhoppning är att dessa insatser kommer att ge resultat under de närmaste åren. Köns- och åldersfördelningen ger inte anledning till några särskilda kommentarer. Antal ärenden där storleken på utbetald brottsskadeersättning är högre respektive lägre än det som sakprövats av domstol Av de ärenden angående brottsskadeersättning som Brottsoffermyndigheten prövade under året grundades ansökningen på en sakprövad dom i ärenden. Den utbetalda brottsskadeersättningen har blivit lägre än det skadestånd som beslutats av domstol i ärenden. Vid denna beräkning bortses helt från det faktum att den brottsskadeersättning som baseras på ett utdömt skadestånd i de allra flesta fallen blir kr lägre på grund av den självrisk som ska dras av ersättningen enligt bestämmelserna i brottsskadelagen. I 521 (41,6 procent) av dessa ärenden var den sökande av kvinnligt kön, varav 97 (18,6 procent) under 18 år och 424 (81,4 procent) över 18 år. I 732 (58,4 procent) av dessa ärenden var sökanden av manligt kön, varav 149 (20,4 procent) under 18 år och 583 (79,6 procent) över 18 år. Den utbetalda brottsskadeersättningen har blivit högre än det skadestånd som beslutats av domstol i 168 ärenden. I 87 (51,8 procent) av dessa ärenden var den sökande av kvinnligt kön, varav 17 (19,5 procent) under 18 år och 70 (80,5 procent) över 18 år. I 81 (48,2 procent) av dessa ärenden var sökanden av manligt kön, varav 13 (16,0 procent) under 18 år och 68 (84,0 procent) var över 18 år. Skälen till att brottsskadeersättningen har bestämts till annat belopp än det som sakprövats av domstol kan vara flera. Exempel på sådana skäl är följande: Brottsskadeersättningen har minskats med ett belopp som utgått från skadevållaren eller ett försäkringsbolag. Sökandens yrkanden om brottsskadeersättning har förändrats i förhållande till dem i domstolen. Brottsskadeersättningen har jämkats. Domstolen har beslutat om kränkningsersättning för ett ärekränkningsbrott. Brottsskadeersättning kan inte utgå för en sådan kränkning utan enbart för eventuell personskada. Skadestånd för sakskada eller ren förmögenhetsskada ingår i det av domstolen utdömda beloppet. Möjligheterna att få brottsskade ersättning för dessa skadetyper är mycket begränsade. Domstolens bedömning har utan bärande motivering avvikit markant från skadeståndsrättslig praxis. Brottsskadeersättning har utbetalts i enlighet med praxis. En brottsskadeersättning får inte överstiga ett visst maximibelopp. Någon sådan begränsning finns inte i skadeståndslagen. Ny medicinsk utredning angående personskadan har inkommit från sökanden till Brottsoffermyndigheten. 9

10 BEDÖMNING Brottsoffermyndigheten hanterar ansökningarna om brottsskadeersättning enligt bestämmelserna i brottsskadelagen, vilka på många sätt skiljer sig från bestämmelserna i skadeståndslagen och rättegångsbalken. Redan på den grunden är det en naturlig följd att ersättningen i många ärenden utges med ett annat belopp än det som domstolen bestämt. Hänsyn till sökandens yrkanden, annan utgiven ersättning och nytillkommen utredning motiverar ytterligare avsteg från det av domstolen bestämda beloppet. Köns- och åldersfördelningen ger inte anledning till några särskilda kommentarer. Redovisning av antalet ärenden och storleken på utbetald brottsskadeersättning fördelad på olika brotts typer brottstyp antal utbetald ärenden brottsskadeersättning tkr Våldtäkt inkl grov våldtäkt Våldtäkt inkl grov våldtäkt mot barn Misshandel inkl försök till mord/dråp riktat mot vuxen Misshandel inkl försök till mord/dråp riktat mot barn Våld i nära relation mot kvinna inkl. grov kvinnofridskränkning Rån Olaga hot Övergrepp i rättssak Utpressning Överträdelse av besöksförbud/kontaktsförbud Människohandel Den allmänna nedgången vad gäller utbetald brottsskadeersättning präglar även denna sammanställning. Några andra slutsatser går inte att dra av redovisningen. Redovisning av antalet ärenden som bygger på domar med skadestånd, strafföreläggande respektive nedlagd förundersökning Domar med straff- nedlagd skadestånd föreläggande förundersökning Regress Verksamhetsgren: regress Budgetår Kostnader Intäkter Övriga Totala (tkr) av anslag intäkter intäkter (tkr) (tkr) (tkr) Samtliga beslut om brottsskadeersättning i ärenden med känd gärningsman initierar regress. Under år 2012 startades regressärenden, medan avslutades. Vid årets slut fanns aktiva ärenden i databasen. Av dessa avsåg (93,4 procent) betalningsansvariga av manligt kön och (6,6 procent) betalningsansvariga av kvinnligt kön. Vidare var 97 betalningsansvariga av manligt kön och 10 betalningsansvariga av kvinnligt kön under 18 år den 31 december Under året inkom tkr. Detta innebär en minskning med 7,2 procent jämfört med föregående år. REGRESSÄRENDEN Budget- Inkomna Aktiva år medel regress- (tkr) ärenden BEDÖMNING Regressverksamheten uppvisar ett något lägre resultat för verksamhetsåret 2012, även om antalet aktiva regressärenden har ökat. Minskningen i intäkter har varit påtaglig framförallt under andra halvåret. Samtidigt har verksamheten växt eftersom fler nya kravärenden registreras än avslutas. Nyregistrerade kravärenden genererar dock i det korta perspektivet i princip inga nya intäkter, utan kommer att påverka resultatet på längre sikt. Regressverksamhetens resultat påverkas i relativt stor utsträckning av det allmänna konjunkturläget. Nedgången kan därför sannolikt förklaras av den konjunkturnedgång vi sett under Verksamheten bedrivs effektivt och fungerar bra. Fortsatta åtgärder för att höja kvaliteten och effektivisera handläggningen vidtas kontinuerligt, bl.a. digitalisering av alla handlingar i de aktiva ärendena och förberedande av elektronisk kommunikation med Kronofogden. Fortfarande finansieras drygt en tredjedel av den utbetalda brottsskadeersättningen genom de via regressverksamheten inkomna medlen. Intäktsutvecklingen är svår att förutse p.g.a. konjunkturkänsligheten och det svaga ekonomiska läget. Målsättningen är självfallet en ökning av intäkterna. 10

11 BROTTSofferfonden Verksamhetsgren: brottsofferfonden Budgetår Kostnader Intäkter Övriga Totala (tkr) av anslag intäkter intäkter (tkr) (tkr) (tkr) Fördelning av medel 2012 sorterade efter verksamhet 52 % 9 % 28 % 5 % 6 % Målsättning Brottsoffermyndighetens uppgifter och mål framgår av förordningen (2007:1171) med instruktion för Brottsoffermyndigheten. När det gäller Brottsofferfonden får bidrag lämnas för att stödja forskning, utbildning, information och utvecklingsverksamhet inom brottsofferområdet. Bidrag får även lämnas i form av verksamhetsstöd till ideella organisationer. Under året har myndighetens målsättning varit att arbeta med kvalitetsutveckling avseende ansökningar och redovisningar av projekt. Dessutom har möjligheten att elektroniskt ansöka om medel införts. En projektdatabas för den forskning och utvecklingsverksamhet som fonden finansierar har färdigställts. Inkomna och beviljade ansökningar Under verksamhetsåret inkom 390 ansökningar avseende projekt med ett sammanlagt sökt belopp om cirka 92 miljoner kr. Därutöver inkom 201 ansökningar avseende olika typer av verksamhetsstöd. Inkomna och beviljade ansökningar, projekt Budgetår Inkomna Beviljade Summa ansökningar projekt beviljat (Tkr) Inkomna och beviljade ansökningar, verksamhetsstöd Budgetår Inkomna Beviljade Summa ansökningar projekt beviljat (Tkr) BROTTSOFFERFONDENS INTÄKTER Budgetår Intäkt (tkr) typ av verksamhet antal beviljade Summa ansökningar beviljat (kr) Forskning Försöks- och utvecklingsverksamhet Information Utbildning Verksamhetsstöd Indelningen av projekt i olika kategorier följer förordningen (1994:426) om brottsofferfond. Projekten hänförs till den kategori som passar det huvud sakliga syftet med projektet. Av verksamhetsstödet avser kr stöd till Brottsofferjourernas Riksförbund för verksamhetsåret lokala brottsofferjourer beviljades verksamhetsstöd med vardera kr. 53 ideella föreningar som bedriver vittnesstödsverksamhet beviljades efter ansökan ett vittnesstödsbidrag. Sammanlagt fördelades kr i vittnesstödsbidrag. En förteckning över de lokala föreningar som beviljades verksamhetsstöd och vittnes stödsbidrag finns tillgänglig vid Brottsoffermyndigheten. Sammanlagt fördelades tkr under verksamhetsåret. Brottsofferfondens intäkter uppgick till tkr. Av bilaga 2 framgår vilka projekt och verksamheter som har beviljats medel under året. Fördelning av medel 2012 sorterade efter huvudman 27 % huvudman antal beviljade Summa ansökningar beviljat (kr) Ideella organisationer Forskning Offentlig Privat % 1 % 70 % 11

12 Kostnader för administration av Brottsofferfonden GENOMSNITTLIG KOSTNAD PER FONDANSÖKNING Budgetår Antal Förvaltnings- Kostnad per ansökningar kostnad tkr ärende kr Brottsofferfonden hanterar olika typer av ansökningar och ärenden. Exempelvis avser ca 100 ärenden ett schabloniserat verksamhetsstöd till lokala brottsofferjourer. I dessa ärenden är beredningsarbetet mindre omfattande och ärendena avslutas när bidraget betalats ut. Andra ärenden är mer komplicerade med utredningsarbete under beredningen, uppföljning av projekt som har beviljats medel osv. Fonden fördelar medel till såväl mindre projekt som genomförs av ideella organisationer som omfattande fleråriga forskningsprojekt. Självfallet är den genomsnittliga styckkostnaden för sådana ärenden betydligt högre än för ärendena gällande verksamhetsstöd. Under året har Brottsofferfondens kansli genomfört ett om fattande regeringsuppdrag avseende systematisering och presentation av resultat, från de forskningsprojekt och större utvecklingsprojekt som fonden finansierat, i en projektkatalog. Detta uppdrag har medfört att kostnaden per ärende är högre under Projektkatalogen finns tillgänglig på Brottsoffermyndighetens webbplats. Uppföljning och kvalitetsarbete De medel som beviljas från Brottsofferfonden disponeras i enlighet med Brottsoffermyndighetens allmänna villkor för bidrag från fonden. I vissa fall beslutas även om andra villkor, som då specificeras i det kontrakt som skrivs med alla som beviljats medel. Projekt som beviljades medel i december 2010 och i juni 2011 var under året skyldiga att lämna redovisning till myndigheten. De allra flesta projekten lämnade redovisning. Det är myndighetens bedömning utifrån de redovisningar som inkommit att de olika projekten huvudsakligen genomförts i enlighet med de ansökningar som låg till grund för beslutet om finansiering. Personal från Brottsoffermyndigheten har besökt Brottsofferjourernas Riksförbund i syfte att följa upp verksamheten. Genom myndighetens arbete med vittnesstöd finns även ett nära samarbete med många av de lokala brottsofferjourerna. Under året genomfördes besök vid flera tingsrätter för att diskutera verksamheterna med ansvariga samordnare. Personal från Brottsoffermyndigheten deltog eller medverkade som föreläsare i ett flertal arrangemang som finansierades av Brottsofferfonden eller där fondfinansierade projekt presenterades. Särskilda informationsinsatser, såväl skriftliga som muntliga, har riktats mot brottsofferjourerna med syfte att förbättra kvaliteten på ansökningar om medel och redovisningar av avslutade projekt. Under år 2012 har Brottsoffermyndigheten ytterligare spridit information om möjligheten att ansöka om medel elektroniskt. En allt större andel av ansökningarna inkommer nu elektroniskt. Stimulansåtgärder Brottsoffermyndigheten genomförde under året informationsinsatser för att stimulera till ansökningar till Brottsofferfonden. Insatserna riktades i huvudsak till lokala brottsoffer- och kvinnojourer samt till föreningar som arbetar med sociala frågor. Särskilda informationsinsatser riktades till universitet och högskolor. Myndigheten informerade dessutom vid egna arrangemang om möjligheten till finansiering av projekt. Informationsmaterial och anvisningar för ansökan och redovisning av projekt finns anpassat till webben. Brottsoffermyndigheten har en uppsatstävling för studenter på universitet och högskolor. Syftet är att intressera studenter för brottsofferfrågor och locka till fördjupning och framtida forskning. Under året avslutades den tionde omgången av tävlingen som lockade drygt 40 deltagare. De tre pristagarna tog emot sina priser på myndigheten under hösten. Viktimologisk forskning Under hösten arrangerade Brottsoffermyndigheten en viktimologisk forskarkonferens som samlade ett 60-tal forskare. Vid konferensen presenterade många av deltagarna sina projekt i seminarieform. Forskarkonferensen gav en god översikt av den viktimologiska forskningen och även möjlighet till uppföljning av pågående projekt. Även delar av aktuell internationell forskning belystes under konferensen, något som var mycket uppskattat bland deltagarna. 12

13 Bedömning Brottsofferfonden har en fortsatt stor betydelse både när det gäller finansiering av viktimologisk forskning och ideella organisationers verksamhet för brottsoffer och vittnen. Antalet ansökningar har minskat under året, särskilt från ideella organisationer, men det råder fortsatt konkurrens om de tillgängliga medlen. Intäkterna till Brotts offerfonden har minskat något, men inte i någon alarmerande grad. En allt större del av Brottsofferfondens medel går till lokala brottsofferjourer. Dessa möter många typer av brottsoffer och ansvarar även för såväl samordning som praktiskt genomförande av vittnesstödsverksamheten vid domstolarna. Administrationen kring vittnesstödsverksamheten har ytterligare vuxit i omfattning. För att kunna ha en verksamhet med god kvalitet krävs ofta anställd personal för samordning och kontakter med vittnen, målsägande och andra aktörer. Brottsoffermyndigheten har under året informerat om möjligheten att ansöka om medel från Brottsofferfonden i många olika sammanhang. Det har inneburit att många forskare och ideella organisationer, som tidigare inte känt till fonden, har ansökt om medel till brottsofferinriktade projekt. Många för fonden nya forskare och organisationer har upptäckt möjligheten till finansiering av brottsofferinriktade projekt via webben och ansökt om medel elektroniskt. Möjligheten att ansöka elektroniskt är uppskattad och en fortsatt ökning av antalet elektroniska ansökningar för väntas. En sådan ökning skulle på sikt innebära en enklare handläggning av ansökningarna. Den digitala distributionen av ansökningar till ledamöterna av Rådet för Brottsofferfonden har inneburit att de på ett snabbare och enklare sätt kan ta del av och granska inkomna ansökningar. Dessutom har den inneburit en minskad pappersförbrukning. Prisceremoni för uppsatstävlingen. Rådet för Brottsofferfonden (vid utgången av år 2012) Annika Öster generaldirektör, Brottsoffermyndigheten (ordf.) Jan Andersson fd generaldirektör, Brottsförebyggande rådet Tommy Andersson docent, institutionen för socialt arbete, Umeå universitet Åsa Källström Cater fil. dr, institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete, Örebro universitet Pär Anders Granhag professor, psykologiska institutionen, Göteborgs universitet Gun Heimer professor, Nationellt centrum för kvinnofrid, Uppsala universitet Margareta Hydén professor, institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Linköpings universitet Håkan Hydén professor, rättssociologiska enheten, Lunds universitet 13

14 kunskapscentrum Verksamhetsgren: information Budgetår Kostnader Intäkter Övriga Totala (tkr) av anslag intäkter intäkter (tkr) (tkr) (tkr) Målsättningar Brottsoffermyndighetens uppgifter och mål framgår av förordningen (2007:1171) med instruktion för Brottsoffermyndigheten. Vad gäller kunskapscentrum är myndighetens målsättning att nå så många enskilda brottsoffer som möjligt, bl.a. med information om brottsskadeersättning, och att öka brottsofferkompetensen hos alla dem som möter brottsoffer i såväl professionell som ideell verksamhet. Dessutom ansvarar kunskapscentrum för genomförandet av särskilda regeringsuppdrag. Samverkan Brottsoffermyndighetens informations- och utbildningsverksamhet bygger i stor utsträckning på lokal, regional och nationell samverkan. Myndigheten har under verksamhetsåret varit represen terad i ett flertal referens- och arbetsgrupper, t.ex. nationell myndighetssamverkan för kvinnofrid och myndighetsnätverket Gift mot sin vilja. Myndigheten har också varit samrådspart till andra myndigheter i olika projekt och uppdrag avseende brottsofferfrågor. Brottsoffermyndigheten leder en samverkansgrupp för brotts offerfrågor med representanter för rättsväsendet, Kronofogden och ideella organisationer. Information Information på Internet Brottsoffermyndigheten lanserade en helt ny webbplats under våren På webbplatsen kan man läsa och skriva ut broschyrer och foldrar på flera språk, böcker, rapporter, program, ansökningsblanketter, anmäla sig till och hitta dokumentation från myndig hetens arrangemang m.m. Under året har myndigheten arbetat med olika former av tillgänglighetsanpassningar; bl.a. har information på teckenspråk lagts till. Dessutom finns en uppläsningsfunktion. På webbplatsen finns tydliga målgruppsingångar för att alla på ett enkelt sätt ska hitta den information de söker. Rättegångsskolan, som riktar sig till alla som vill lära sig hur en svensk rättegång går till, blir allt mer välbesökt. Många av användarna är mellan 15 och 25 år. En lärarhandledning som riktar sig till högstadie- och gymnasielärare har medfört att webbplatsen även i stor utsträckning används i undervisning i skola och vid universitet. Webbplatsen och Rättegångsskolan har under året sammantaget haft ca besök. Tryckt informationsmaterial Brottsoffermyndigheten arbetar kontinuerligt med att revidera sitt tryckta informationsmaterial med syfte att det ska bli ännu mer lättförståeligt. Materialet sprids i samarbete med framför allt polis, åklagare, domstolar, kronofogdemyndigheter, ideella brottsofferorganisationer samt delar av socialtjänsten och hälso- och sjukvården. I slutet av det föregående verksamhetsåret gav Brottsoffermyndigheten ut en ny referatsamling, vilken har fått stor spridning under året. Referatsamlingen redovisar myndighetens rättstillämpning i fråga om ersättning för kränkning. Upplagan är uppdaterad med aktuella beslut och innehåller fler referat än tidigare. Broschyren Till dig som utsatts för brott, som årligen trycks i stora upplagor, har genomgått en grundlig revidering avseende såväl layout som innehåll. Målsättningen är att broschyren ska bli mer lättillgänglig. Övrigt Viktiga informationskanaler är föreläsningar och medverkan i olika typer av utbildningsinsatser. Myndighetens medarbetare är efterfrågade som föreläsare från de ideella organisationerna, men i allt större utsträckning även från universitet och hög skolor. Under året har föreläsningar genomförts inom grund- och vidareutbildning för poliser, kriminologer, socionomer, hälso- och sjukvårdspersonal och jurister. Föreläsningarna har varit inriktade på Brottsoffermyndighetens arbete, brottsskadeersättning och brottsofferfrågor i stort. Genom Brottsoffermyndighetens servicetelefon får många brottsoffer, vittnen och anhöriga liksom representanter för myndigheter och ideella organisationer information om främst ersättningsfrågor, men även om andra myndigheters arbete för brottsoffer och om vart man kan vända sig för att få hjälp och stöd. Antalet prenumeranter på myndighetens nyhetsbrev, som distribueras digitalt sex gånger per år, ökar stadigt. Brottsoffermyndighetens bibliotek rymmer en växande samling av svenska, nordiska och engelskspråkiga böcker och tidskrifter med tydlig viktimologisk inriktning. Här finns också en stor mängd examensarbeten inom olika universitetsämnen med brottsoffer i fokus. Arrangemang och utbildningar De primära målgrupperna för myndighetens arrangemang är yrkesverksamma personer inom rättsväsendet, socialtjänsten, skolan, hälso- och sjukvården och högskolestuderande inom dessa fält samt ideellt verksamma inom brottsofferorganisa tioner. 14

15 Brottsoffermyndigheten arrangerade under året elva större utbildningstillfällen, många med inriktning mot barn som brottsoffer. Genom dessa förmedlades den kunskap som Brottsoffermyndigheten besitter samt den forskning som finansieras från Brottsofferfonden. I vissa fall samverkade myndigheten med t.ex. Tryggare Mänskligare Göteborg, Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer och olika ideella organisationer. Arrangemangen har nästan alltid varit fullsatta och sammanlagt nådde myndigheten nära personer. Därutöver har Brottsoffermyndigheten medverkat med föreläsningar vid olika arrangemang med brottsofferinriktning. Myndighetens personal har föreläst för cirka personer. Brottsoffermyndigheten genomför en rad regeringsuppdrag varav två rör utbildningsinsatser riktade till rättsväsendet. 90 personer har deltagit i dessa utbildningsinsatser. Myndigheten tog emot tio studiebesök under året, bl.a. av poliser, representanter för brottsofferjourer, forskare, Riksåkla garen, Straffprocessutredningen och företrädare för Justitiedepartementet. Internationellt arbete Brottsoffermyndigheten är partner i tre internationella brottsofferprojekt som finansieras av EU-kommissionen. Den portugisiska brottsofferorganisationen APAV är huvudansvarig för två av projekten. Ett är Project Infovictims, som fokuserar på information till brottsoffer. Inspiration till detta har man fått från Brottsoffermyndighetens Rättegångsskolan. Det andra projektet är Project LEAD, som fokuserar på våld bland ung domar i offentliga miljöer. Det tredje projektet, ARECHIVIC, är initierat av bulgariska Center for the Study of Democracy och är inriktat på stöd och hjälp till barn som varit offer för människohandel. Brottsoffermyndigheten har varit representerad vid ett flertal internationella konferenser, bl.a. en viktimologisk världskonferens i Haag, där myndigheten ledde två välbesökta workshops. The Stockholm Criminology Symposium hade denna gång brottsoffer som övergripande tema. Myndigheten arrangerade och deltog i flera seminarier. Under året deltog företrädare för Brottsoffermyndigheten i flera norska konferenser, bl.a. om omhändertagande av brottsoffer i samband med terrordåden den 22 juli 2011 och vid en konferens om information till brottsoffer i samband med rättegång. Myndigheten genomförde även flera workshops under den konferens som Nordiska föreningen mot barnmisshandel och omsorgssvikt anordnade i Bergen under våren. Då upp märksammades t.ex. brottsskadeersättning till barn som har be vittnat våld. Regeringsuppdrag Vittnesstöd Brottsoffermyndigheten och Domstolsverket har gemensamt regeringens uppdrag att verka för att vittnesstödsverksamhet bedrivs vid landets samtliga tingsrätter och hovrätter. Vittnesstödsverksamheten finansieras till stor del av medel från Brottsofferfonden. Vid Brottsoffermyndighetens årliga vidareutbildning för vittnesstödssamordnare behandlades bl.a. frågor om bemötande av unga brottsoffer och personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. De samordnare som var nya erbjöds att genomgå en komprimerad grundutbildning. Totalt deltog 42 samordnare. Utbildning om bemötande av unga sexualbrottsoffer Brottsoffermyndigheten har regeringens uppdrag att genomföra ett utbildningsprogram för bättre bemötande av sexualbrottsoffer i samband med polisanmälan, förundersökning och rättegång. Programmet fokuserar på barn och ungdomars särskilda utsatthet och behov vid sexualbrott, rättskedjeperspektivet samt på samverkan mellan berörda aktörer såväl inom som utanför rättsväsendet i sexualbrottsmål. Det riktas till personal inom länspolismyndigheterna, Åklagarmyndigheten, Sveriges Domstolar och till advokater. Programmet består av skilda utbildningar som behandlar frågeställningar om unga sexualbrottsoffer utifrån olika teman. Utbildningarna innehåller dels diskussionsseminarier med utgångspunkt i korta filmer, dels föreläsningar av forskare och praktiskt verksamma med erfarenhet av att möta unga sexualbrottsoffer. De hålls gemensamt för personal ur de olika yrkeskategorierna och genomförs vid flera tillfällen. Under året har samtliga filmer till utbildningsprogrammet spelats in. Under hösten genomfördes de två första utbildningarna, om unga sexualbrottsoffer och internet samt unga sexualbrottsoffer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Ytterligare utbildningar kommer att anordnas under 2013 och Uppdraget ska slutredovisas senast den 15 juni Fördelning av medel till forskning m.m. Brottsoffermyndigheten har regeringens uppdrag att fördela medel till forskning, metodutveckling och andra liknande insatser, vilka syftar till att öka kunskapen om mäns våld mot kvinnor, inklusive sexuellt våld och andra sexuella övergrepp. Totalt ska 42 milj. kr fördelas Under 2012 har 8,5 milj. kr fördelats till sju projekt. Uppdraget har delredovisats till regeringen i december 2012 och ska vara redovisat och slutfört senast den 15 december

16 Sammanställning och offentliggörande av resultat av forskning Brottsoffermyndigheten fick i regleringsbrevet för år 2011 i uppdrag att sammanställa och offentliggöra resultat av forskning och utvecklingsverksamhet som har finansierats med medel från Brottsofferfonden. De fondfinansierade projekten genererar resultat som Brottsoffermyndigheten tar till vara och sprider på olika sätt och till olika målgrupper genom sitt i nformationsarbete. Myndigheten har sammanställt forsknings- och utvecklingsprojekt finansierade av Brotts offerfonden, samt genom de särskilda utlysningarna av medel till forskning m.m., i en sökbar projektkatalog på myndig hetens webbplats. Uppdraget avslutades och redovisades i december 2012, men projektkatalogen för brottsofferforskning uppdateras kontinuerligt. Utbildning för att synliggöra barn som bevittnat våld och andra övergrepp i nära relationer I december 2011 fick Brottsoffermyndigheten regeringens uppdrag att genomföra utbildningsinsatser för att barn som har bevittnat våld och andra övergrepp i nära relationer i högre grad ska synliggöras i förundersökningar om sådana brott och därmed förbättra dessa barns möjligheter att få brottsskadeersättning samt annat stöd och skydd. Insatserna ska riktas till personal vid främst länspolismyndigheterna samt Åklagarmyndigheten. Brottsoffermyndigheten har under året tagit fram ett utbildningsprogram som erbjuds 200 handledare och instruktörer inom de berörda myndigheterna. Programmet har utformats i samråd med representanter för Rikspolisstyrelsen och Åklagarmyndigheten. Under 2012 framställde myndigheten ett utbildningsmaterial som levererades till Rikspolismyndigheten och Åklagarmyndigheten. Materialet är i form av en så kallad e-learning - produkt och ska användas av utbildningsdeltagarna under lokala arbetsplatsutbildningar som de ska anordna på egen hand efter att själva fått tagit del av Brottsoffermyndighetens utbildningsprogram. Produkten innehåller bl.a. filmade intervjuer med de föreläsare som deltagit i utbildningsprogrammet samt handledning och förslag på diskussionsfrågor. En delredovisning av uppdraget skickades till regeringen i mars Uppdraget ska vara slutfört och slutredovisat senast den 30 december En strategi för funktionshinderpolitiken Brottsoffermyndigheten och ett antal myndigheter har fått i uppdrag att under åren arbeta enligt de delmål som regeringen har slagit fast för respektive myndighet i En strategi för genomförandet av funktionshinderspolitiken För Brottsoffermyndighetens del handlar det i första hand om att öka sina medarbetares kompetens beträffande förutsättningar och behov hos personer med funktionsnedsättning. De kunskaper som myndigheten förvärvat om brottsoffer med funktionsnedsättning ska användas vid myndighetens externa arrangemang. Under året har Brottsoffermyndigheten anordnat en intern personalutbildning om bemötande av personer med funktionsnedsättning. Årets temadag på den internationella brottsofferdagen samt en konferens för landets vittnesstöds - samordnare hade inslag kring samma ämne. Vidare har ett seminarium inom ramen för myndighetens regeringsuppdrag om bemötande av unga sexualbrottsoffer haft neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som tema. Seminariet vände sig till verksamheter inom rättsväsendet. Dessutom har Brottsoffermyndighetens webbplats fått en uppläsningsfunktion och ett antal teckenspråksfilmer har producerats. Filmerna ger information om utsatthet för brott och möjligheter till stöd och ersättning med särskilt fokus på brottsskadeersättning. Brottsoffermyndigheten ska årligen redovisa sitt arbete med delmålen i en särskild rapport till regeringen samt till Handisam. BEDÖMNING Brottsoffermyndighetens utåtriktade arrangemang har varit mycket välbesökta och uppskattade i utvärderingar. De informationssatsningar som myndigheten har genomfört har breddat och fördjupat kunskaperna om brottsoffers rättigheter hos professionellt och ideellt verksamma. Under året har myndigheten särskilt satsat på information om brottsskadeersättning till barn. Samtidigt finns det fortfarande vissa luckor vad gäller brottsofferkompetens hos yrkesverksamma. Som framgått av redovisningen av brottsskadeersättningen har antalet sökande minskat med drygt tio procent. Även om orsaken till nedgången ännu inte är färdiganalyserad finns redan planer på hur myndigheten genom ett utökat informationsarbete ska försöka hitta fram till fler potentiella sökande. Brottsoffermyndighetens webbplats är välbesökt och de delar som väcker stort intresse är de som är unika för myndigheten. Sidorna under samlingsrubriken Utsatt för brott, som vänder sig direkt till enskilda brottsoffer, besöks allt mer. Informationen på webbplatsen tillsammans med Rättegångsskolan underlättar för målsägande och vittnen att få information om brottsofferfrågor. De tillgänglighetsanpassningar som gjorts borde medföra att ännu fler kan ta del av information om myndighetens verksamhet. De föreläsningar, utbildningar och studiebesök Brottsoffermyndigheten medverkat vid har direkt nått nära perso- 16

17 medarbetare ner, främst aktiva inom yrken med ansvar för brottsoffer eller ideellt engagerade. I flera fall har myndigheten samverkat med andra myndigheter och ideella organisationer kring utbildningsinsatser. Vissa utbildningar som myndigheten erbjudit har varit en del i samverkan eller regeringsuppdrag kring brottsofferfrågor. Brottsoffermyndigheten har deltagit som partner i flera internationella projekt. Detta har lett till en hög kompetens hos myndighetens personal och att myndigheten är efterfrågad som partner i internationella sammanhang. Brottsoffermyndigheten har under året fortsatt arbetet med regeringsuppdragen. De rör framför allt utbildningsinsatser, fördelning av forskningsmedel och att verka för att vittnesstödsverksamhet bedrivs vid samtliga tingsrätter och hovrätter. Genom regeringsuppdragen byggs även en stor kunskap upp som myndigheten sprider inom ramen för ordinarie informationsverksamhet. Sammantaget har Brottsoffermyndighetens insatser med information och kunskapsspridning gagnat ett ökat antal enskilda brottsoffer och bidragit till ökad kunskap och förbättrat samarbete när det gäller brottsofferfrågor. Målsättningar Brottsoffermyndighetens mål är att fortsätta att verka för en långsiktig och god personalförsörjning med ändamålsenlig kompetens samt försöka att öka den etniska och kulturella mångfalden. En jämnare könsfördelning ska eftersträvas vid rekrytering av nya medarbetare. Myndigheten ska tillgodose behoven av kontinuerlig kompetensutveckling för alla medarbetare och arbeta för att anpassa utvecklingsinsatserna till individens behov. Myndigheten ska även verka för insatser som kan bidra till god hälsa hos personalen. Allmänt om personalen Brottsoffermyndighetens organisation präglas av en hög kunskapsnivå med mycket kompetenta medarbetare på alla nivåer. Andelen akademiker på myndigheten är 69 procent av personalstyrkan. Av dessa är majoriteten jurister som arbetar med att handlägga ärenden om brottsskadeersättning. EA-enheten bemannas bland annat av civilekonomer med inriktning mot redovisning och offentlig förvaltning. Arbetet med information och Brottsofferfonden utförs till största delen av jurister. Även regressenheten bemannas huvudsakligen av jurister. Samtliga medarbetare har under året erbjudits eller haft medarbetarsamtal. Kompetensutveckling och utbildning Myndigheten erbjuder personalen såväl interna som externa kompetenshöjande utbildningar. Utbildningarna syftar till att ge personalen mer allmänna kunskaper i brottsofferfrågor, men även direkt riktade kunskaper i specifika ämnen, information om ny forskning på relevanta områden samt möjligheter att skapa nya kontaktnät. Utbildningarna har som mål att dels höja kompetensen hos medarbetarna och dels tjäna som en uppmuntran för de enskilda individerna att utveckla sin kompetens så att de kan utgöra en bas för framtida chefsrekrytering inom myndigheten. Antalet utbildningsdagar under år 2012 var i genomsnitt fyra per anställd. Hälsa och arbetsmiljö REDOVISNING AV SJUKFRÅNVARO Total sjukfrånvaro 1,9 % Kvinnor 2,0 % Män 1,5 % Sjukfrånvaro minst 60 dagar, andel av total sjukfrånvaro 0 % Myndigheten arbetar aktivt med att förhindra ohälsa på grund av arbetet och ser därför till att kontorsmiljön är individuellt ergonomiskt anpassad för de anställda. Alla anställda erbjuds regelbunden massagebehandling till ett subventionerat pris. 17

18 De anställda uppmuntras att motionera på fritiden och myndigheten subventionerar därför flera sådana fritidsaktiviteter. Myndighetens friskvårdspolicy ger samtliga anställda möjlighet till en planerad motionstimme i veckan på arbetstid. Könsfördelning Hos Brottsoffermyndigheten finns en klar dominans av kvinnlig arbetskraft. En viss minskning av denna dominans kan konstateras för de senaste åren, men myndighetens mål att i högre grad jämna ut den sneda könsfördelningen har inte uppnåtts, trots att myndigheten i samband med rekryteringar har en särskild uppmärksamhet på denna fråga. Åldersstruktur Av Brottsoffermyndighetens anställda är 15 procent yngre än 30 år, 66 procent mellan 30 och 50 år samt 19 procent av medarbetarna 50 år eller äldre. Medelåldern är 41 år, vilket är ett år högre jämfört med föregående år. Etnisk och kulturell mångfald Brottsoffermyndighetens målsättning är att öka andelen medarbetare med annan etnisk och kulturell bakgrund än den svenska. I samband med rekryteringar har myndigheten en särskild uppmärksamhet på denna fråga. redan låga sjukfrånvaron förutom att myndigheten fortsätter sin satsning på förebyggande åtgärder. Målen för den framtida kompetensförsörjningen Brottsoffermyndigheten ska fortsätta verka för en långsiktig och god personalförsörjning med ändamålsenlig kompetens samt försöka öka den etniska och kulturella mångfalden. En jämnare könsfördelning ska eftersträvas vid rekrytering av nya medarbetare. Myndigheten ska tillgodose behoven av kontinuerlig kompetensutveckling för alla medarbetare och arbeta för att anpassa utvecklingsinsatserna till individens behov. Myndigheten ska även verka för insatser som kan bidra till god hälsa hos personalen. KORTFAKTA PERSONAL Antal anställda 56 Antal årsarbetskrafter 51 Andel kvinnor 71 % Andel män 29 % Genomsnittsålder 41 år Andel akademiker 69 % Att rekrytera och behålla marknadsutsatt personal Brottsoffermyndigheten upplever inget problem med att rekrytera ny personal. Att behålla marknadsutsatt personal upplevs inte heller som något problem. Eftersom myndigheten är relativt liten är det svårt att erbjuda de anställda en karriär inom myndigheten. Myndigheten erbjuder däremot de anställda att vidga sina arbetsområden genom att exempelvis delta i myndighetens utåtriktade verksamheter eller projekt. BEDÖMNING Målen inom det personalpolitiska området är i stort uppnådda. Personalen erbjuds och genomgår utbildningar som ger en god kunskapsgrund vad gäller såväl allmänna frågor som särskilda sakområden. Inga jämställdhetsproblem föreligger vid myndigheten. Myndigheten upplever att den är eftertraktad som arbetsplats och ser därför inga problem i samband med rekryteringar och kommande generationsväxlingar. Personalens relativt låga medelålder utgör inget problem för myndigheten annat än att unga personer är mer benägna att skaffa barn än personer i andra ålderskategorier. Den något sneda könsfördelningen är föremål för särskild hänsyn. Den redovisade sjukfrånvaron är inte arbetsrelaterad och av den anledningen planeras inga ytterligare åtgärder för att sänka den 18

19 Finansiell redovisning 19

20 20

årsredovisning 2011 brottsoffermyndigheten

årsredovisning 2011 brottsoffermyndigheten Brottsoffermyndigheten årsredovisning 2011 brottsoffermyndigheten 1 innehåll Resultatredovisning generaldirektörens kommentar 4 brottsskadeärenden 6 brottsofferfonden 11 kunskapscentrum 14 medarbetare

Läs mer

brottsoffermyndigheten

brottsoffermyndigheten Brottsoffermyndigheten årsredovisning 2013 brottsoffermyndigheten Brottsoffermyndighetens årsredovisning 2013 1 (36) innehåll Resultatredovisning generaldirektörens kommentar 4 brottsskadeärenden 6 regress

Läs mer

BROTTSOFFERMYNDIGHETEN årsredovisning 2014

BROTTSOFFERMYNDIGHETEN årsredovisning 2014 BROTTSOFFERMYNDIGHETEN årsredovisning 2014 BROTTSOFFERMYNDIGHETEN 1 (36) INNEHÅLL Resultatredovisning GENERALDIREKTÖRENS KOMMENTAR 4 BROTTSSKADEÄRENDEN 6 REGRESS 10 BROTTSOFFERFONDEN 12 KUNSKAPSCENTRUM

Läs mer

BROTTSOFFERMYNDIGHETEN 2014-03-14 Dnr 09922/2011 AB 47

BROTTSOFFERMYNDIGHETEN 2014-03-14 Dnr 09922/2011 AB 47 Sida 1 av 7 BROTTSOFFERMYNDIGHETEN 2014-03-14 Dnr 09922/2011 AB 47 Delredovisning: Uppdrag om delmål, uppföljning och redovisning inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken

Läs mer

Har du utsatts för brott?

Har du utsatts för brott? Har du utsatts för brott? Kort information om stöd och ersättning Misshandel Hot Våld Särskilt sårbara brottsoffer Mordför Stalkning Ofredande sök Internetrelaterade brott Sexuella övergrepp Brott med

Läs mer

Ersättning vid brott

Ersättning vid brott Ersättning vid brott SKADESTÅND FÖRSÄKRINGSERSÄTTNING VARFÖR OLIKA BELOPP? ANSÖKAN KRÄNKNING SKADESTÅND KRÄNKNING KRÄNKNING SKADESTÅND FÖRSÄKRINGSER- BROTTSSKADEERSÄTTNING SÄTTNING FÖRSÄKRINGSERSÄTTNING

Läs mer

Statistik 2010. Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2010

Statistik 2010. Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2010 Statistik 2010 Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2010 2011-02-28 Brottsofferjourernas Riksförbund Sofia Barlind Brottsofferjourernas statistikföring Brottsofferjourernas

Läs mer

BROTTSOFFERMYNDIGHETEN

BROTTSOFFERMYNDIGHETEN ÅRSREDOVISNING 2000 BROTTSOFFERMYNDIGHETEN BROTTSOFFERMYNDIGHETEN INNEHÅLL RESULTATREDOVISNING GENERALDIREKTÖRENS KOMMENTAR 2 BROTTSSKADEERSÄTTNING 4 Statistiska uppgifter Bedömning Regress BROTTSOFFERFONDEN

Läs mer

Statistik 2008. Jourernas inlämning Sedan det nya gemensamma statistiksystemet infördes 2005 har mellan 60-73 jourer lämnat

Statistik 2008. Jourernas inlämning Sedan det nya gemensamma statistiksystemet infördes 2005 har mellan 60-73 jourer lämnat Statistik 2008 År 2008 fick 78 056 personer hjälp av någon av Sveriges 104 aktiva brottsofferjourer. Det visar statistiken för stöd till brottsoffer och vittnen. Två jourer hade ingen verksamhet under

Läs mer

BROTTSOFFERMYNDIGHETEN

BROTTSOFFERMYNDIGHETEN ÅRSREDOVISNING 2001 BROTTSOFFERMYNDIGHETEN BROTTSOFFERMYNDIGHETEN RESULTATREDOVISNING GENERALDIREKTÖRENS KOMMENTAR 2 BROTTSSKADEERSÄTTNING 3 Statistiska uppgifter Bedömning Regress BROTTSOFFERFONDEN 9

Läs mer

BROTTSOFFERMYNDIGHETEN ÅRSREDOVISNING BROTTSOFFERMYNDIGHETEN

BROTTSOFFERMYNDIGHETEN ÅRSREDOVISNING BROTTSOFFERMYNDIGHETEN BROTTSOFFERMYNDIGHETEN ÅRSREDOVISNING 2007 BROTTSOFFERMYNDIGHETEN innehåll RESULTATREDOVISNING GENERALDIREKTÖRENS KOMMENTAR 2 BROTTSSKADEÄRENDEN 4 BROTTSOFFERFONDEN 8 KUNSKAPSCENTRUM 11 ÅTERRAPPORTERING

Läs mer

Projektbeskrivning Skyddsnät

Projektbeskrivning Skyddsnät Projektbeskrivning Skyddsnät När barn och unga råkar illa ut talar man ofta om att samhällets skyddsnät brister. Genom det gemensamma projektet Skyddsnät vill vi arbeta för att förstärka skyddsnätet runt

Läs mer

Statistik-PM. Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsdrabbade kvinnor verksamhetsåret 2009

Statistik-PM. Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsdrabbade kvinnor verksamhetsåret 2009 Statistik-PM Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsdrabbade kvinnor verksamhetsåret 2009 2010-03-05 Brottsofferjourernas Riksförbund Sofia Barlind Brottsofferjourernas statistikföring Brottsofferjourernas

Läs mer

Till dig som har anmält ett brott

Till dig som har anmält ett brott 6 Till dig som har anmält ett brott Du har anmält ett brott till Polisen. Genom din information är det möjligt för oss att utreda och förhoppningsvis klara upp brottet. Informationen kan också bidra till

Läs mer

Marianne Ny Överåklagare. Utvecklingscentrum Göteborg

Marianne Ny Överåklagare. Utvecklingscentrum Göteborg Att företräda barn. Marianne Ny Överåklagare Utvecklingscentrum Göteborg RÄTTSÄKERHET Den misstänktes rättssäkerhet rätten till fair trial Brottsoffrets rättssäkerhet Rättssäkerhet för barn som brottsoffer

Läs mer

BROTTSOFFERMYNDIGHETEN

BROTTSOFFERMYNDIGHETEN ÅRSREDOVISNING 2004 BROTTSOFFERMYNDIGHETEN BROTTSOFFERMYNDIGHETEN INNEHÅLLSFÖRTECKNING RESULTATREDOVISNING TF GENERALDIREKTÖRENS KOMMENTAR 2 BROTTSSKADEERSÄTTNING 4 BROTTSOFFERFONDEN 8 INFORMATION 11 ÅTERRAPPORTERING

Läs mer

Statistik 2013 - Brottsofferjourens kvinnofridsrapport

Statistik 2013 - Brottsofferjourens kvinnofridsrapport Statistik 2013 - Brottsofferjourens kvinnofridsrapport Om hjälpsökande kvinnor, brott i nära relation och hedersrelaterade brott Sofia Barlind statistik@boj.se Innehåll Om den här rapporten. 2 Brottsofferjourens

Läs mer

Statistik 2014- Brottsofferjourens kvinnofridsrapport

Statistik 2014- Brottsofferjourens kvinnofridsrapport Statistik 2014- Brottsofferjourens kvinnofridsrapport Om hjälpsökande kvinnor, brott i nära relation och hedersrelaterade brott Sofia Barlind statistik@boj.se Innehåll Om den här rapporten... 2 Brottsofferjourens

Läs mer

Försäkringskassans kontrollutredningar under 2011

Försäkringskassans kontrollutredningar under 2011 RESULTATUPPFÖLJNING 1 (11) Försäkringskassans kontrollutredningar under 2011 Inledning Försäkringskassan ska verka för en lagenlig och enhetlig rättstillämpning av socialförsäkringen och andra förmåner

Läs mer

Sammanställning av projekt som beviljats medel ur Brottsofferfonden Hösten 2012

Sammanställning av projekt som beviljats medel ur Brottsofferfonden Hösten 2012 Sammanställning av projekt som beviljats medel ur Brottsofferfonden Hösten 2012 Alla Kvinnors Hus, Stockholm Grund- och vidareutbildning för volontärer Alla Kvinnors Hus, Stockholm Informations- och utbildningssatsning

Läs mer

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig

Läs mer

BROTTSOFFERMYNDIGHETEN

BROTTSOFFERMYNDIGHETEN ÅRSREDOVISNING 2005 BROTTSOFFERMYNDIGHETEN BROTTSOFFERMYNDIGHETEN INNEhÅLLSfÖRTEcKNING RESULTATREDOVISNING GENERALDIREKTÖRENS KOMMENTAR 2 BROTTSSKADEERSÄTTNING 4 BROTTSOFFERFONDEN 9 INFORMATION 12 MEDARBETARE

Läs mer

Sammanställning av projekt som beviljats medel ur Brottsofferfonden våren 2014

Sammanställning av projekt som beviljats medel ur Brottsofferfonden våren 2014 Sammanställning av projekt som beviljats medel ur Brottsofferfonden våren 2014 Att Trygga Sexuellt Utnyttjade, ATSU Eskilstuna Grundutbildning, våld i nära relationer Barnen Först (BF) Föreläsningar på

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Styrelsen 2013-10-24 Sida 80 (91) 52 Samverkan mot våld Samverkan mot våld har varit ett projekt i Norrbotten under åren 2011-2012. Projektet har syftat till att

Läs mer

Sammanställning av projekt som beviljats medel ur Brottsofferfonden Våren 2012

Sammanställning av projekt som beviljats medel ur Brottsofferfonden Våren 2012 Sammanställning av projekt som beviljats medel ur Brottsofferfonden Våren 2012 Anhöriga till sexuellt utnyttjade barn, Göteborg Informationssatsning Anhöriga till sexuellt utnyttjade barn, Göteborg Grundutbildning

Läs mer

rättegången hur blir den?

rättegången hur blir den? Jag vill veta rättegången hur blir den? www.jagvillveta.se 14 17 år 1 2 Brottsoffermyndigheten, 2015 Illustrationer Maria Wall Produktion Plakat Åströms Tryckeri AB, Umeå 2015 Vad är en rättegång? 6 Vägen

Läs mer

Sammanställning av projekt som beviljats medel ur Brottsofferfonden. December 2011

Sammanställning av projekt som beviljats medel ur Brottsofferfonden. December 2011 Sammanställning av projekt som beviljats medel ur Brottsofferfonden December 2011 ATSU Eskilstuna, Att Trygga Sexuellt Utnyttjade Utbildning för aktiva i föreningen ATSUB Göteborg, Anhöriga till sexuellt

Läs mer

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig rättsäkerhet, skydd,

Läs mer

Livsmiljöenheten 2009-12-18. Länsstrategi. Kvinnofrid i Västmanlands län 2009-2010. Diarienr: 801-3732-09

Livsmiljöenheten 2009-12-18. Länsstrategi. Kvinnofrid i Västmanlands län 2009-2010. Diarienr: 801-3732-09 Livsmiljöenheten 2009-12-18 Länsstrategi Kvinnofrid i Västmanlands län 2009-2010 Diarienr: 801-3732-09 2 1 Förord Mäns våld mot kvinnor i Västmanland är utbrett och vanligt före-kommande. De senaste åren

Läs mer

Statistik 2014 - Äldre hjälpsökande hos Brottsofferjouren

Statistik 2014 - Äldre hjälpsökande hos Brottsofferjouren Statistik 2014 - Äldre hjälpsökande hos Brottsofferjouren En rapport från Brottsofferjouren Sverige Sofia Barlind statistik@boj.se Innehåll Brottsofferjourens statistikföring... 2 Ärendemängd... 2 Äldre

Läs mer

Utbildningsprogram om barn som har bevittnat våld och andra övergrepp i nära relationer

Utbildningsprogram om barn som har bevittnat våld och andra övergrepp i nära relationer Utbildningsprogram om barn som har bevittnat våld och andra övergrepp i nära relationer Slutredovisning Ju2011/9162/KRIM 1 UPPDRAGET Den 22 december 2011 fick Brottsoffermyndigheten i uppdrag av regeringen

Läs mer

Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017. Fastställd av socialnämnden 2015-09-23

Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017. Fastställd av socialnämnden 2015-09-23 Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017 Fastställd av socialnämnden 2015-09-23 Tyresö kommun 2 (9) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Inriktning... 3 2.1 Syfte... 3 2.2 Mål... 3 2.3 Målgrupp...

Läs mer

Sluten ungdomsvård år 2001 Redovisning och analys av domarna

Sluten ungdomsvård år 2001 Redovisning och analys av domarna Allmän SiS-rapport 2002:5 Sluten ungdomsvård år Redovisning och analys av domarna Av Anette Schierbeck ISSN 1404-2584 LSU 2002-06-25 Dnr 101-602-02 Juridikstaben Anette Schierbeck Sluten ungdomsvård Som

Läs mer

Våld och hot i yrkeslivet

Våld och hot i yrkeslivet Våld och hot i yrkeslivet Inbjudan till en utbildningsdag för säkerhetsansvariga, beslutsfattare och medarbetare inom såväl privat som offentlig verksamhet Stockholm den 24 oktober 2012 En utbildningsdag

Läs mer

Remissyttrande över promemorian Skyndsamhetskrav och tidsfrister i ärenden med unga misstänkta och unga målsäganden (Ds 2013:30)

Remissyttrande över promemorian Skyndsamhetskrav och tidsfrister i ärenden med unga misstänkta och unga målsäganden (Ds 2013:30) YTTRANDE 1 (5) Justitiedepartementet Åklagarenheten 103 33 Stockholm Remissyttrande över promemorian Skyndsamhetskrav och tidsfrister i ärenden med unga misstänkta och unga målsäganden (Ds 2013:30) Ert

Läs mer

Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland

Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland D nr LTV Kompetenscentrum för hälsa Faställd av Lennart Iselius Hälso- och sjukvårdsdirektör Handläggare Ann-Sophie Hansson Folkhälsochef 2011-07-20 1 (7) Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland

Läs mer

Överfallsskydd i form av summaförsäkring mest förmånligt för kunden

Överfallsskydd i form av summaförsäkring mest förmånligt för kunden Överfallsskydd i form av summaförsäkring mest förmånligt NFT 1/2006 för kunden Överfallsskydd i form av summaförsäkring mest förmånligt för kunden av Kristina Strandberg och Johanna Turunen Kristina Strandberg

Läs mer

Uppföljning av rapporten Barnsexturism ett granskningsprojekt

Uppföljning av rapporten Barnsexturism ett granskningsprojekt Uppföljning av rapporten Barnsexturism ett granskningsprojekt Tillsynsrapport 2013:3 Utvecklingscentrum Göteborg April 2013 Innehållsförteckning 1. BAKGRUND OCH SYFTE... 3 2. METOD... 3 3. GRANSKADE ÄRENDEN...

Läs mer

Hur kan sociala medier användas i det brottsförebyggande och offerstödjande arbetet?

Hur kan sociala medier användas i det brottsförebyggande och offerstödjande arbetet? Hur kan sociala medier användas i det brottsförebyggande och offerstödjande arbetet? Inbjudan till en föreläsning och workshop för personer verksamma inom rättsväsendet, socialtjänsten, ideella organisationer

Läs mer

Regeringen uppdrar åt Linköpings universitet att samla och sprida kunskap om våld och andra övergrepp mot barn.

Regeringen uppdrar åt Linköpings universitet att samla och sprida kunskap om våld och andra övergrepp mot barn. Regeringsbeslut II:3 2015-06-17 S2012/275/FST Socialdepartementet Linköpings universitet 581 83 Linköping Uppdrag att samla och sprida kunskap om våld och andra övergrepp mot barn 1 bilaga Regeringens

Läs mer

Brottsofferjouren Norrort Samordning av vittnesstödsverksamheten vid Attunda tingsrätt 2014

Brottsofferjouren Norrort Samordning av vittnesstödsverksamheten vid Attunda tingsrätt 2014 Sammanställning av projekt som beviljats medel för projekt ur Brottsofferfonden, våren 2013 Anhöriga till Sexuellt Utnyttjade Barn, Göteborg Kvällsföreläsning hösten 2013 Anhöriga till Sexuellt Utnyttjade

Läs mer

TINDRA. En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL

TINDRA. En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL TINDRA En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL Barn som far illa Alldeles för många barn i Sverige far illa genom att de utsätts för misshandel. Alldeles för många av dem får inte

Läs mer

Sammanställning av projekt som beviljats medel ur Brottsofferfonden. December 2009

Sammanställning av projekt som beviljats medel ur Brottsofferfonden. December 2009 Sammanställning av projekt som beviljats medel ur Brottsofferfonden December 2009 ABF Västerås Konferens om hedersrelaterat våld Alla Kvinnors Hus, Karlstad Gruppverksamhet för våldsutsatta kvinnor ATSU,

Läs mer

Stoppa mäns våld mot kvinnor

Stoppa mäns våld mot kvinnor Stoppa mäns våld mot kvinnor Mäns våld drabbar kvinnor i alla åldrar och samhällsklasser Ett samarbete mellan socialtjänsten, förskolan, skolan, polisen, landstinget, Brottsofferjouren och Kvinnojouren

Läs mer

Karlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00. Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm

Karlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00. Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm Riksförbundet BRIS YTTRANDE Karlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00 Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm SOU 2007:6 Målsägandebiträdet ett aktivt stöd

Läs mer

HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER

HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER Mullsjö kommuns socialtjänst Revideras 2012 Antagen av kommunstyrelsen 20090826 1 Våld i nära relationer och barn som bevittnar våldet Handlingsplanens syfte och

Läs mer

Bidragsbrott. Kriterier som uppställs i lagstiftningen samt förutsättningar och former för polisanmälan

Bidragsbrott. Kriterier som uppställs i lagstiftningen samt förutsättningar och former för polisanmälan Bakgrund Bidragsbrott Kriterier som uppställs i lagstiftningen samt förutsättningar och former för polisanmälan Bidragsbrottslagen (2007:612) trädde i kraft den 1 augusti 2007. Syftet med lagen är att

Läs mer

Sammanställning av projekt som beviljats medel ur Brottsofferfonden. Juni 2010

Sammanställning av projekt som beviljats medel ur Brottsofferfonden. Juni 2010 Sammanställning av projekt som beviljats medel ur Brottsofferfonden Juni 2010 Anhöriga till sexuellt utnyttjade barn, ATSUB Göteborg Grundutbildning för stödpersoner och volontärer Anhöriga till sexuellt

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2014-2015. Internationella Juristkommissionen, svenska avdelningen

VERKSAMHETSPLAN 2014-2015. Internationella Juristkommissionen, svenska avdelningen VERKSAMHETSPLAN 2014-2015 Internationella Juristkommissionen, svenska avdelningen Innehåll FÖRORD... 2 ÖVERGRIPANDE OCH LÅNGSIKTIGA UPPDRAG... 3 MÅLGRUPPER... 4 VERKSAMHET I SVERIGE... 5 ARBETET I ARBETSGRUPPERNA...

Läs mer

MÅNADSBREV [september 2015] ORDFÖRANDEN HAR ORDET

MÅNADSBREV [september 2015] ORDFÖRANDEN HAR ORDET ORDFÖRANDEN HAR ORDET Här kommer det tredje kvartalsbrevet för 2015 Hoppas att alla har haft en bra (om än inte så varm) sommar. Nu går vi mot hösten även om den är försenad och det fortfarande är varmt

Läs mer

Efter våldtäkten Den långa vägen till rättssalen

Efter våldtäkten Den långa vägen till rättssalen Efter våldtäkten Den långa vägen till rättssalen Ricky Ansell, Statens Kriminaltekniska Laboratorium. Linköping Elena Severin, Åklagarmyndigheten utvecklingsavdelning. Göteborg Mariella Öberg, Nationellt

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende Ekobrottsmyndigheten

Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende Ekobrottsmyndigheten Regeringsbeslut I:10 Justitiedepartementet 2013-12-19 Ju2013/8598/Å Ju2013/5736/Å Ju2013/8610/KRIM (delvis) Ekobrottsmyndigheten Box 22098 104 22 Stockholm Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende Ekobrottsmyndigheten

Läs mer

Förord. Linköping 9 april 2013. Doris Nilsson Docent i psykologi Linköpings Universitet

Förord. Linköping 9 april 2013. Doris Nilsson Docent i psykologi Linköpings Universitet Förord Den här boken vill förmedla vikten av att våga se och bemöta det potentiella våld som barn och ungdomar kan vara utsatta för. Det gäller både det våld ett barn kan bevittna samt egen våldsutsatthet.

Läs mer

Barn och unga som brottsoffer

Barn och unga som brottsoffer Barn och unga som brottsoffer POLIS BARNAHUS RÄTTEGÅNG BROTTSSKADEERSÄTTNING BARNKONVENTIONEN SOCIALTJÄNST ANMÄL STÖD OCH HJÄ POLIS BARNAHUS RÄTTEGÅNG BROTTSSKADEERSÄTTNIN STÖD OCH HJÄLP POLIS BARNAHUS

Läs mer

Hedersrelaterad brottslighet

Hedersrelaterad brottslighet LÄRARHANDLEDNING Hedersrelaterad brottslighet Illustration: Anders Worm Innehåll Lärarhandledning för en fallstudie om vad som händer när en närstående slår eller utsätter en familjemedlem för andra sorters

Läs mer

Caroline Szyber. Unga brottsoffer. 1 www.kristdemokraterna.se

Caroline Szyber. Unga brottsoffer. 1 www.kristdemokraterna.se Caroline Szyber Unga brottsoffer 1 www.kristdemokraterna.se Förord Ungdomar är statistiskt sett den mest brottsutsatta åldersgruppen. Ändå får inte brottsutsatta barn och unga alltid den hjälp från det

Läs mer

VITTNESSTÖD. Utvärdering med förslag för den fortsatta verksamheten. Ju2006/5404/KRIM

VITTNESSTÖD. Utvärdering med förslag för den fortsatta verksamheten. Ju2006/5404/KRIM VITTNESSTÖD Utvärdering med förslag för den fortsatta verksamheten Ju2006/5404/KRIM utvärdering med förslag för den fortsatta verksamheten VITTNESSTÖD Utvärdering med förslag för den fortsatta verksamheten

Läs mer

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar En informationsskrift från Barnahuset Trollhättan Vänersborg Lilla Edet Juni 2012 När ska man göra en anmälan till socialtjänsten? När du känner

Läs mer

Handledning. Är fyra filmer om ungdomars utsatthet för brott i sin vardag. Filmerna handlar om Ida, Adam, Sofia och Martin.

Handledning. Är fyra filmer om ungdomars utsatthet för brott i sin vardag. Filmerna handlar om Ida, Adam, Sofia och Martin. Handledning En vanlig dag Är fyra filmer om ungdomars utsatthet för brott i sin vardag. Filmerna handlar om Ida, Adam, Sofia och Martin. SOFIA går på fest och hoppas att få träffa Gustav men det blir inte

Läs mer

Rapport om arbetet med att uppnå delmålen i En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011-2016

Rapport om arbetet med att uppnå delmålen i En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011-2016 Rapport om arbetet med att uppnå delmålen i En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011-2016 Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 2 2. Delmål för Domstolsverket... 2 3. Delmål 1 E-utbildning...

Läs mer

Ju2004/11352/Å Ju2004/9813/Å Ju2004/11341/DOM (delvis) 2004-12-16. Ekobrottsmyndigheten Box 820 101 36 STOCKHOLM

Ju2004/11352/Å Ju2004/9813/Å Ju2004/11341/DOM (delvis) 2004-12-16. Ekobrottsmyndigheten Box 820 101 36 STOCKHOLM Justitiedepartementet Regeringsbeslut 38 2004-12-16 Ekobrottsmyndigheten Box 820 101 36 STOCKHOLM Ju2004/11352/Å Ju2004/9813/Å Ju2004/11341/DOM (delvis) Regleringsbrev för budgetåret 2005 avseende Ekobrottsmyndigheten

Läs mer

Lag (2008:962) om valfrihetssystem

Lag (2008:962) om valfrihetssystem Lag (2008:962) om valfrihetssystem 1 kap. Lagens tillämpningsområde Lagens omfattning 1 Denna lag gäller när en upphandlande myndighet beslutat att tillämpa valfrihetssystem vad gäller tjänster inom hälsovård

Läs mer

Till dig som utsatts för brott

Till dig som utsatts för brott Till dig som utsatts för brott Reaktioner Målsägandebiträde Åtal Vittnesstöd Polisanmälan Förundersökning Stöd o Stödperson hjälp Rättegång Ideella organisationer Po Skadestånd Försäkringsersättning lisanmälan

Läs mer

Allmänna villkor för projektstöd

Allmänna villkor för projektstöd Allmänna villkor för projektstöd Här finns de viktigaste villkoren som gäller alla projektstöd. Bilaga 1 Följ projektplanen och beslutet Du ska genomföra ditt projekt på det sätt du har angivit i ansökningshandlingarna

Läs mer

Sammanställning av projekt som beviljats medel ur Brottsofferfonden. December 2010

Sammanställning av projekt som beviljats medel ur Brottsofferfonden. December 2010 Sammanställning av projekt som beviljats medel ur Brottsofferfonden December 2010 Anhöriga till sexuellt utnyttjade, ATSU, Eskilstuna Studiecirkel Anhöriga till sexuellt utnyttjade, ATSU, Västerås Uppmärksammande

Läs mer

Bedömningskriterier för finansiering av forskning vid HKR

Bedömningskriterier för finansiering av forskning vid HKR Forskningsnämnden Dnr: 2012-114-77 Fastställda: 2012-02-07 Reviderat 2014-03-18 Bedömningskriterier för finansiering av forskning vid HKR Bedömningskriterierna syftar till att säkerställa kvalitet och

Läs mer

Domstolarna och mäns våld mot kvinnor

Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Ett utbildningsmaterial för personal inom rättsväsendet, hälso- och sjukvården, socialtjänsten och kriminalvården Innehåll Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna

Läs mer

Information. till dig som söker ersättning från Ersättningsnämnden. Lättläst

Information. till dig som söker ersättning från Ersättningsnämnden. Lättläst Information till dig som söker ersättning från Ersättningsnämnden Lättläst Information till dig som söker ersättning från Ersättningsnämnden Om du har varit omhändertagen för samhällsvård och blivit utsatt

Läs mer

RIKSÅKLAGAREN 2005-09-07 RÅ-A Agneta Blidberg, överåklagare RIKSPOLISSTYRELSEN RKP-102- Stefan Erlandsson, kriminalkommissarie

RIKSÅKLAGAREN 2005-09-07 RÅ-A Agneta Blidberg, överåklagare RIKSPOLISSTYRELSEN RKP-102- Stefan Erlandsson, kriminalkommissarie RIKSÅKLAGAREN 2005-09-07 RÅ-A Agneta Blidberg, överåklagare RIKSPOLISSTYRELSEN RKP-102- Stefan Erlandsson, kriminalkommissarie Regeringen Justitiedepartementet Hemlig teleavlyssning m.m. vid förundersökning

Läs mer

BARNET OCH RÄTTVISAN MÅLSÄGANDEBITRÄDE och SÄRSKILD FÖRETRÄDARE FÖR BARN 2013-03-15

BARNET OCH RÄTTVISAN MÅLSÄGANDEBITRÄDE och SÄRSKILD FÖRETRÄDARE FÖR BARN 2013-03-15 BARNET OCH RÄTTVISAN MÅLSÄGANDEBITRÄDE och SÄRSKILD FÖRETRÄDARE FÖR BARN 2013-03-15 Advokat Lena Feuk Box 19102 10432 Stockholm lena@feuk.se 08-612 82 60 (vxl) 08-612 82 90 (fax) 1 När har barn en egen

Läs mer

Sammanställning av projekt som beviljats medel ur Brottsofferfonden hösten 2014

Sammanställning av projekt som beviljats medel ur Brottsofferfonden hösten 2014 Sammanställning av projekt som beviljats medel ur Brottsofferfonden hösten 2014 1000 Möjligheter Grundutbildning för volontärer Alla Kvinnors Hus, Karlstad Grundutbildning för jourkvinnor Att Trygga sexuellt

Läs mer

Internationellt kulturutbyte

Internationellt kulturutbyte Sida 1 / 7 Internationellt kulturutbyte ANSÖKAN OM BIDRAG INOM BILD OCH FORM UTSTÄLLNINGAR OCH ARBETS- ELLER STUDIEVISTELSE I UTLANDET 1. UPPGIFTER OM SÖKANDE Fält markerade med * är obligatoriska Förnamn*

Läs mer

vad ska jag säga till mitt barn?

vad ska jag säga till mitt barn? Jag vill veta vad ska jag säga till mitt barn? Information till dig som är förälder och lever med skyddade personuppgifter www.jagvillveta.se VUXNA 2 Brottsoffermyndigheten, 2014 Produktion Plakat Åströms

Läs mer

Slutrapport efter genomfo rda RUBICON seminarier under 2014/15

Slutrapport efter genomfo rda RUBICON seminarier under 2014/15 Datum 2015-06-29 Sida 1 (6) Slutrapport efter genomfo rda RUBICON seminarier under 2014/15 1. Sammanfattning RUBICON står för rutiner brottsutredningar i konkurs och har sedan mitten av 1990-talet varit

Läs mer

hur kan jag hjälpa barn som är utsatta för brott?

hur kan jag hjälpa barn som är utsatta för brott? Jag vill veta hur kan jag hjälpa barn som är utsatta för brott? www.jagvillveta.se VUXNA 1 2 Brottsoffermyndigheten, 2015 Illustrationer Maria Wall Produktion Plakat Åströms Tryckeri AB, Umeå 2015 Inledning

Läs mer

Policy för stödpersoner och vittnesstöd inom Brottsofferjourens verksamhet

Policy för stödpersoner och vittnesstöd inom Brottsofferjourens verksamhet Policy för stödpersoner och vittnesstöd inom Brottsofferjourens verksamhet Senast ändrad 8 oktober 2013 Syftet med denna policy är att säkerställa en gemensam syn på kompetens och etik inom Brottsofferjourens

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 28 februari 2014 T 1427-12 KLAGANDE NS Ombud och biträde enligt rättshjälpslagen: Advokat NL MOTPARTER 1. KTR 2. World Institute for Asian

Läs mer

Justitiekanslem avslår Vincent da Paul Fotsos anspråk på skadestånd.

Justitiekanslem avslår Vincent da Paul Fotsos anspråk på skadestånd. BESLUT Datum 2009-04-09 8684-07-40 SVENSKT MEDBORGARSKAP Justitiekanslerns beslut Justitiekanslem avslår Vincent da Paul Fotsos anspråk på skadestånd. Ärendet Bakgrund Anspråk tilläggsprotokoll. Postadress

Läs mer

Projektets uppdrag: Att uppmärksamma och motarbeta diskriminering av personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) eller psykisk ohälsa

Projektets uppdrag: Att uppmärksamma och motarbeta diskriminering av personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) eller psykisk ohälsa Projektets uppdrag: Att uppmärksamma och motarbeta diskriminering av personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) eller psykisk ohälsa Samarbetspartners: Sveriges Kommuner och Landsting,

Läs mer

Anvisningar för ansökan om verksamhetsbidrag för social verksamhet

Anvisningar för ansökan om verksamhetsbidrag för social verksamhet Anvisningar för ansökan om verksamhetsbidrag för social verksamhet Läs dessa anvisningar samt dokumentet Så här bedömer Socialstyrelsen ansökningar om verksamhetsbidrag för social verksamhet innan ni lämnar

Läs mer

Anvisningar för erhållande av ekonomiskt stöd från Nordiska Samarbetsrådet för Kriminologi

Anvisningar för erhållande av ekonomiskt stöd från Nordiska Samarbetsrådet för Kriminologi Anvisningar för erhållande av ekonomiskt stöd från Nordiska Samarbetsrådet för Kriminologi 1 - Målsättning Nordiska Samarbetsrådet för Kriminologi kan bevilja ekonomiskt stöd till forskningsprojekt, arbetsgruppmöten,

Läs mer

Ansökan om verksamhetsbidrag till Brottsofferjouren Uppsala-Knivsta-Håbo

Ansökan om verksamhetsbidrag till Brottsofferjouren Uppsala-Knivsta-Håbo Sidan 1 av 8 2015-02-05 UPPSALA-KNIVSTA-HÅBO Till Tierps kommun Kommunstyrelsen medborgarservice@tierp.se Till Älvkarleby kommun Utbildnings- och omsorgsnämnden kommun@alvkarleby.se Till Östhammars kommun

Läs mer

God man för ensamkommande barn

God man för ensamkommande barn Överförmyndarnämnden 1 (5) 2009-03-19 God man för ensamkommande barn Genom särskild lagstiftning föreskrivs att en god man för ensamkommande barn och barn som har blivit ensamma i Sverige skall utses så

Läs mer

Fem förslag för ett bättre Sverige. så bekämpar vi ungdomsbrottslighet och människohandel.

Fem förslag för ett bättre Sverige. så bekämpar vi ungdomsbrottslighet och människohandel. Fem förslag för ett bättre Sverige så bekämpar vi ungdomsbrottslighet och människohandel. Fredrik Reinfeldts jultal 16 december 2013 Fem förslag för ett bättre Sverige så bekämpar vi ungdomsbrottslighet

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 3 juli 2009 T 2955-08 KLAGANDE 1. ALL 2. HL 3. EL 4. ML Ombud för 1-4: Advokat BS MOTPART Nora kommun, 212000-2007 Tingshuset 713 80 Nora

Läs mer

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Det sker mycket brottsförebyggande arbete runtom i landet, både som projekt och i den löpande verksamheten. Några av dessa insatser

Läs mer

Riktlinjer vid misstanke om att barn far illa

Riktlinjer vid misstanke om att barn far illa Riktlinjer vid misstanke om att barn far illa Ett stöd i samarbete mellan förskola, skola och socialtjänst kring anmälningsärende enligt 14 kap.1 Socialtjänstlagen. Definitionen utgår från barnet, skiljer

Läs mer

Meddelandeblad. Januari 2005

Meddelandeblad. Januari 2005 Meddelandeblad Mottagare: Kommunstyrelser, socialtjänstens individ- och familjeomsorg, länsstyrelser, förvaltningsdomstolar, Utrikesdepartementet och Migrationsverket Januari 2005 Rättigheter inom socialtjänsten

Läs mer

Tingsrättens namn datum målnummer. Hovrättens namn datum målnummer. Högsta domstolen datum målnummer

Tingsrättens namn datum målnummer. Hovrättens namn datum målnummer. Högsta domstolen datum målnummer ANSÖKAN om brottsskadeersättning för personskada och änkning 1. sökande (var god texta) Efternamn Tilltalsnamn Personnummer (ååmmdd-xxxx) Yrke/titel Denna yta är reserverad för Brottsoffermyndighetens

Läs mer

JO./. riksåklagaren ang. grovt skattebrott m.m.

JO./. riksåklagaren ang. grovt skattebrott m.m. SVARSSKRIVELSE Sida 1 (5) Riksåklagarens kansli Datum Rättsavdelningen 2013-01-09 Ert datum Er beteckning Byråchefen My Hedström 2012-05-09 B 1496-12 Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM JO./. riksåklagaren

Läs mer

Nyhetsbrev från Barnrättsakademin

Nyhetsbrev från Barnrättsakademin Nyhetsbrev från Barnrättsakademin Efter en bra vårtermin och en underbar sommar har våra kurser åter börjat och universitetet är fyllt av nya och återvända studenter! Vi hälsar våra ca 200 studenter välkomna

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 12/13 Vision Alla på Min Skola, såväl elever som personal ska känna att det är meningsfullt, stimulerande och tryggt att studera eller att arbeta

Läs mer

Sammanträdesdatum 2011-05-31. Skrivelse från kommunens revisorer angående handläggning av evenemangsstöd

Sammanträdesdatum 2011-05-31. Skrivelse från kommunens revisorer angående handläggning av evenemangsstöd SALA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL KOMMUNSTYRELSENS ARBETSUTSKOTT Sammanträdesdatum 2011-05-31 14 (33) 139 Dnr 2011/105 Skrivelse från kommunens revisorer angående handläggning av evenemangsstöd INLEDNING

Läs mer

organisationer att fortsätta arbeta för att vittnesstödsverksamheten

organisationer att fortsätta arbeta för att vittnesstödsverksamheten BROTTSOFFERMYNDIGHETENS NYHETSBREV Nr. 3 November 2008 Kvinnofridsreformen tio år Mycket har gjorts för att stärka kvinnofriden de senaste tio åren, men det behövs ytterligare kunskap om mäns våld mot

Läs mer

Om Fortes resebidrag 2013-06-27

Om Fortes resebidrag 2013-06-27 2013-06-27 Om Fortes resebidrag Medel för utrikes resor bör i första hand sökas inom ramen för en projektansökan. Forskare kan dock söka separata resebidrag för utrikes resor i följande fall: För att presentera

Läs mer

BROTTSOFFERMYNDIGHETENS REFERATSAMLING 2014

BROTTSOFFERMYNDIGHETENS REFERATSAMLING 2014 BROTTSOFFERMYNDIGHETENS REFERATSAMLING 2014 Brottsoffermyndighetens referatsamling Brottsoffermyndigheten 1 Brottsoffermyndigheten Box 470, 901 09 Umeå Tel: 090-70 82 00 Referatsamlingen kan beställas

Läs mer

HÖG 15 - Forskningsprojekt

HÖG 15 - Forskningsprojekt Sida 1 (8) UTLYSNING HÖG 15 - Forskningsprojekt KK-stiftelsen inbjuder Sveriges nya universitet och högskolorna att ansöka om finansiering av forskningsprojekt. Forskningsprojekten ska bedrivas i samproduktion

Läs mer

Rutin ärendes aktualisering anmälan

Rutin ärendes aktualisering anmälan Ansvarig för rutin Avdelningschef Individ och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef, 2013-10-30 Beslutad (datum och av vem) Socialförvaltningens ledningsgrupp, 2013-12-16 Reviderad

Läs mer

Medfinansiering från Återvändandefonden till utvecklingsprojekt

Medfinansiering från Återvändandefonden till utvecklingsprojekt Läs mer på: www.migrationsverket.se/fonder Medfinansiering från Återvändandefonden till utvecklingsprojekt Utlysning av medel från Europeiska återvändandefonden äger rum från 15 juli till 20 september

Läs mer

Handlingsprogram 2010-2014 för kvinnor och barn som utsätts för våld i nära relationer samt för deras anhöriga

Handlingsprogram 2010-2014 för kvinnor och barn som utsätts för våld i nära relationer samt för deras anhöriga Handlingsprogram 2010-2014 för kvinnor och barn som utsätts för våld i nära relationer samt för deras anhöriga Ks 2010:163 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning Handlingsprogram

Läs mer