Verksamhetsberättelse för Brottsofferjouren Umeå 2015.

Transkript

1 Verksamhetsberättelse för Brottsofferjouren Umeå Inledning Föreningens ändamål är fram för allt att genom stödpersoner, brottsofferstödjare och vittnesstödjare, lämna stöd och hjälp till brottsoffer, vittnen och målsägande samt att bistå vid domstolsförhandlingar. Brottsofferjouren Umeå har medlemskap i Brottsofferjouren Sverige. Under verksamhetsåret har arbetet fortgått med den kontinuerliga verksamheten med stöd till såväl vittnen som målsägande vid Umeå Tingsrätt samt stöd till brottsoffer. Föreningen arbetar också med s k Förstärkt brottsofferstöd för att utveckla verksamheten. Målet är att kunna anställa en samordnare på halvtid som komplement till de ideella krafterna. Styrelsens sammansättning Ordförande Nina Lund, vice ordförande Eva Strangert, Kassör Eivor Sjöström, sekreterare Inger Larsson, ledamot Katrin Lundgren, ledamot Ann-Christin Forsman( tidigare Sellstedt) ersättare Britta Enfält och Kristian Rönström. Revisorer Hans Öhlund, Hans Hammarbäck, ersättare Kerstin Bregmo. Medlemsantal Brottsofferjouren Umeå har 80 privatpersoner som medlemmar,1 juridisk person. Vid årsmötet beslöts att medlemsavgiften skulle vara oförändrade. Medlem 100 kr/år, Familj 150 kr/år, Förening/organisation 300 kr/år.

2 Styrelsemöten Styrelsen har haft tio protokollförda möten under året samt ett arbetsmöte. Årsmöte Årsmöte hölls i Folkets Hus, Umeå. Gästtalare var Ronny Adolfsson, tf chef för polisområde Umeå med kranskommuner, som informerade om den nya polisorganisationen. Utbildning Under 2015 har utbildning av 9 nya vittnesstödjare och 8 brottsofferstödjare genomförts. Fortbildning Ordförandekonferens Nina Lund deltog i ordförandekonferensen. Samordnarkonferenser Eva deltog i samordnarkonferens för vittnesstödjare och Eivor för brottsofferstödjare. Samarbetskonferens samarbete mellan polismyndigheten och Brottsofferjouren Sverige, Inger deltog. Konferens om barn och ungas utsatthet för våld. Eivor deltog. Under året har brottsofferstödjare och vittnesstödjare deltagit i olika seminarier som anordnats av bland annat Länsstyrelsen. Vittnesstöd Vittnesstödjare har funnits på Umeå tingsrätt varje gång det kallats vittnen. Vi har inte varit vid Hovrätten vid något tillfälle under Under 2015 har 10 personer, varav 3 män och 7 kvinnor, varit aktiva vittnesstödjare och sammanlagt har vi gjort 206 pass vid tingsrätten. Vi har hjälpt 503 vittnen, 232 kvinnor och 271 män, 77 målsäganden, 30 kvinnor och 47 män, 93 anhöriga och information har lämnats till 25 övriga besökande vid tingsrätten. Hösten 2015 utbildades 9 nya vittnesstödjare, varav 5 kvinnor och 4 män. Vid månadsträffar har vi haft besök av advokat Helena Eliasson Järnö och rådman Olof Johansson, som informerade oss om sina resp verksamheter som målsägarbiträde och domare. Vi har deltagit i en av länsstyrelsen anordnad utbildning om våldsutsatta kvinnor.

3 Brottsofferstöd Under 2015 har 8 personer verkat som brottsofferstödjare. Under året har 205 timmar lagts ned på direkt brottsofferstöd, 197 timmar övrig tid, dvs sammanlagt 402 timmar. Under 2015 har 242 personer varit hjälpsökande, varav 95 män och 147 kvinnor. Det är en minskning från föregående år. Det kan noteras, att då polisens brottssamordnare avslutade sitt uppdrag i juni månad, minskade antalet ärenden till jouren märkbart. Kontakt har tagits med polisen, för att diskutera den uppkomna situationen. Hjälpsökande fördelat på åldersgrupp, där de flesta, 56%, är i åldern år. Första kontakten med Brottsofferjouren Umeå gjordes via polis, 79%, via hjälpsökande 20%, och 1% via anhörig. Hjälpsökande per kommun: 211 personer som sökt stöd kommer från Umeå kommun, bland andra kommuner, Nordmaling 6 personer, Robertsfors, Vindeln och Vännäs vardera 5 personer. De övriga hjälpsökande kommer från andra kommuner i Västerbotten och några från övriga landet. Den vanligaste brottstypen bland män är misshandel, ofredande och olaga hot och för kvinnorna olaga hot tätt följt av ofredande och misshandel. Regionen Region Västerbotten, som är ett sammanhållande organ för länets brottsofferjourer i Dorotea, Lycksele, Vilhelmina, Umeå och Skellefteå, har haft 4 styrelsemöten och ett årsmöte under Under året har diskussioner förts kring Regionrådets betydelse nu och i framtiden, för- och nackdelar med en anställd samordnare, uppdatering av stadgarna, samt utbyte av erfarenheter mellan de olika lokala jourerna i länet. Tingspredikan Nämndemannaföreningen inbjöd till tingspredikan i januari 2015.

4 Utåtriktad verksamhet Brottsofferjouren Umeå har deltagit i bl a Välkomstmässa vid Umeå universitetet och Internationella Brottsofferdagen. Information om vår verksamhet hos Umeå Södra Rotaryklubbs lunchmöte i mars, på ett av Aktiva Seniorers onsdagsmöten i april, då tillsammans med Annika Öster från Brottsoffermyndigheten, där vi informerade om våra olika uppdrag. Media Jouren fick en debattartikel införd i VK ( februari) och senare i april hade Umeå Tidning ett reportage. I samband med 25-års jubileum hade såväl VK som VF reportage om jouren och ett inslag om jubileet publicerades i tidningen Brottsoffer. Brottsofferjouren Umeå firade 25 år. Den 17 oktober firades jourens verksamhet 25 år. Lokal var Folkets hus i Umeå. Dagen inleddes med tal av förbundsordförande för Brottsofferjouren Sverige Sven- Erik Alhem, därefter lämnades glimtar ur det dagliga arbetet från såväl vittnesstödsarbetet som brottsofferstödet. Dagen avslutades med paneldebatt på temat Var går gränsen mellan det offentliga ansvaret för stöd till brottsoffer och vittnen samt det ideella åtagandet. Den inbjudna panelen var förutom Sven-Erik Alhem, Ulf Hjerpe chef Kunskapscentrum, Brottsoffermyndigheten, Jörgen Vikström, administrativ chef för Umeå tingsrätt och Lars Wahlberg, polisområdeschef Västerbotten. Diskussionen, som leddes av Bertholof Brännström, gav ett brett perspektiv på förhållandet ideellt/offentligt. Verksamhetsutveckling Arbetet med förstärkt brottsofferstöd intensifierades. Målet var en samordnare på halvtid för verksamheten. Kontakt togs med jourer i Sverige som redan hade kommunalt stöd för sin verksamhet och besök med lyckat erfarenhetsutbyte gjordes hos jourer runt Stockholm, i Norrort samt Huddinge/Botkyrka. Inför ansökan från Umeå kommun för en samordnare kontaktades Centrum för medling och brottsofferstöd ( i forts Centrum). Ansökan om 400 t kr lämnades till kommunen i juni och avslogs i september med motiveringen att Umeå kommun redan har liknande verksamhet genom Centrum. Under hösten togs kontakter för Information om Centrums verksamhet utöver dem som redan var kända, bl a från ansvariga för Centrum. Jouren ansökte också om föreningsstöd vid den reguljära ansökningstiden i oktober och höll då fast vid den tidigare begärda summan (400 t kr).

5 Vid ett möte i december med företrädare för Föreningsbyrån ( som handlägger ansökningar om föreningsstöd) gavs möjlighet att ge en fördjupad bild av jourens verksamhet och nödvändigheten av en samordnare. Behovet av att klargöra jourens verksamhet i relation till verksamheten i Centrum var uppenbar och blir högsta prioritet inför Lokal för verksamheten Jouren är i stort behov av lokal, eftersom utrymmet vi kan disponera i polishuset inte är tillräckligt. Flera framstötar till fastighetsägare har gjorts under året för en lokal till ett pris som jouren mäktar med. Slutord Ett varmt tack till alla som med ett stort engagemang verkat i Brottsofferjouren Umeå under verksamhetsåret Allt vårt arbete har skett helt ideellt. Vi tackar även de organisationer och myndigheter som på olika sätt bidragit till att verksamheten kunnat genomföras: Polismyndigheten, Brottsoffermyndigheten, Brottsofferfonden, Umeå kommun, Landstinget samt Studieförbundet Vuxenskolan. Umeå Nina Lund Inger Larsson Katrin Lundgren Ann-Christin Forsman Eivor Sjöström Eva Strangert