339 LEDANDE POLITIKER OM SVENSK STADS- POLITIK SÅ VILL DE FORMA FRAMTIDENS STÄDER
|
|
- Sandra Göransson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 339 LEDANDE POLITIKER OM SVENSK STADS- POLITIK SÅ VILL DE FORMA FRAMTIDENS STÄDER
2 INLEDNING Vi har alla olika tidshorisonter när det gäller investeringar i staden. För handlaren så är det dagskassan och årsbokslutet som avgör om det är värt att satsa och på vad. För politiker handlar det om mandatperioder. Ett mer långsiktigt perspektiv finns förstås med, men samtidigt har vi val vart fjärde år och då gäller det att vinna väljarnas förtroende. Annars är det någon annan som får bestämma framtidens satsningar. För fastighetsbranschen ser det av två skäl lite annorlunda ut. För det första så har en byggnad en livslängd på åtminstone 50 år. I våra äldre stadskärnor är många av husen flera hundra år gamla. För det andra så är byggnader och mark inte flyttbara. Om verksamheten går dåligt kan en fastighetsföretagare med andra ord inte flytta den utomlands eller till ett externt handelscentrum. Fastigheten är där den är. Det innebär att framgången är direkt beroende av utvecklingen av själva platsen, av omkringliggande gator och torg. Stadspolitik är ett begrepp som kommer upp i allt fler sammanhang, inte 2 minst eftersom utvecklingsarbetet i våra städer och stadskärnor blir allt mer aktivt. I takt med denna utveckling ökar också kraven på att den nationella politiken ska hänga med. Men den nationella politiska sfären saknar en tydlig mottagare för frågor som rör städernas förutsättningar. De frågor som på ett eller annat sätt rör städernas utveckling ligger idag på sju olika departement vilket gör förändringar av städernas förutsättningar oerhört tungrodda och ofta innebär att den ena handen inte vet vad den andra gör. För att utvecklingen på lokal nivå ska kunna fortskrida är det med andra ord viktigt att man på riksnivå ser samma problem, har samstämmiga visioner och talar samma språk som man gör på de gator och torg där utvecklingen ska ske. Det är viktigt att komma ihåg vem som äger städernas utvecklingsfrågor. Ett vanligt missförstånd är att det enbart är kommunen som har ansvar och mandat att driva den lokala utvecklingen. Kommunen äger inte staden. Sveriges stadskärnor är fulla av privatägda fastigheter som sjuder av handel, restauranger, kultur, kontor och bostäder. Staden är vår gemensamma plats och vi måste därför utveckla den tillsammans. Samtidigt befinner sig de som har möjlighet att lagstifta om hur, på vilket sätt och i vilken riktning städerna ska utvecklas i många fall ganska långt ifrån stadens mer vardagliga utmaningar. Denna undersökning visar på den stora spännvidd som finns inom stadens viktigaste utvecklingsfrågor. Den visar att motsättningarna ibland är ideologiska, ibland är erfarenhetsmässiga och ibland är väldigt tydligt knutna till den egna stadens förutsättningar. Den visar därmed också på behovet av en nationellt samordnad politik för Sveriges städer. Rudolf Antoni, utredare och biträdande näringspolitisk chef, Fastighetsägarna GFR Telefon: E-post: rudolf.antoni@fastighetsagarna.se
3 3
4 OM UNDERSÖKNINGEN För att få klarhet i de politiska dimensionerna i de frågor som rör stadsutveckling har branschorganisationen Fastighetsägarna under maj månad år 2012 genomfört en enkätundersökning riktad till samtliga riksdagsledamöter och samtliga kommunstyrelseordförande samt vice kommunstyrelseordförande i landet. Trots att enkäten var riktad till en svårfångad mottagargrupp har den besvarats av så mycket som 339 ledande svenska politiker spridda över samtliga partier och över hela landet. Det ger en total svarsfrekvens på 36 procent vilket är mycket högt med tanke på att det handlar om ett totalurval av den politiska eliten. Riksdagsledamöterna var något mindre benägna att besvara enkäten (95 stycken eller 27 procent) medan kommunalråden var mer benägna att besvara den (244 stycken eller 42 procent). Enkäten var helt anonym och de enda bakgrundsfrågor som ställdes var om partitillhörighet, om man var riksdagsledamot eller kommunpolitiker samt, om det senare var fallet, hur befolkningsmässigt stor kommun man representerar. De övriga frågorna var uppdelade i tre olika typer av frågor. Först fick man ta ställning till huruvida ett antal förslag var bra eller dåliga. Därefter fick svarspersonerna ta ställning till i vilken utsträckning ett antal påståenden var riktiga. Slutligen fick de ta ställning till hur sannolikt det var att ett antal scenarier skulle förverkligas inom den närmaste tio åren. På följande sidor kommer dessa resultat att presenteras uppdelade på sex olika huvudområden. För varje fråga redovisas huvudresultatet för samtliga svarande, därefter skillnader beroende på kommunstorlek, ideologi (alliansen/ rödgröna) samt om man är kommunpolitiker eller riksdagsledamot. STADEN OCH TILLVÄXTEN Förslag - Minska glesbygdsstödet till fördel för infrastruktursatsningar i tillväxtregionerna (procent) Kommentar: Det är en klar majoritet av politikerna som tycker att detta är ett dåligt förslag. Totalt sett är det 19 procent som tycker att det är ett mycket/ganska bra förslag medan hela 74 procent tycker att det är ett inte särskilt/inte alls bra förslag. Den ideologisk dimensionen visar att det med 26 procent är omkring dubbelt så många av allianspolitikerna som tycker att det är ett bra förslag än det är bland de rödgröna där motsvarande siffra är 12 procent. Även mellan kommunpolitiker och riksdagsledamöter är det en viss skillnad. På kommunnivå är det 18 procent som tycker att det är ett bra förslag medan 24 procent av riksdagsledamöterna tycker detsamma. Störst skillnad är det beroende på om kommunpolitikerna är verksamma i små eller stora städer. Bland de som är verksamma i kommuner under invånare är det bara 7 procent som gillar förslaget. I mellanstora kommuner är motsvarande 4
5 siffra 28 procent och bland politiker verksamma i kommuner med över invånare är det hela 78 procent som tycker att det är ett bra förslag. Det bör dock tilläggas att nästan samtliga av dessa säger att det är ett ganska bra förslag, alltså inte ett mycket bra förslag. Inom de närmaste 10 åren - Inflyttningsvågen till storstäderna kommer att avta och folk kommer att börja flytta ut på landsbygden igen (procent) Påstående - Att allt fler flyttar till städerna är bra för miljön (procent) Kommentar: Kring detta påstående råder inte konsensus. Majoriteten på 64 procent instämmer inte i påståendet medan 30 procent gör det. Det som är intressant är att det inte finns någon ideologisk dimension utan tvärtom total samstämmighet mellan rödgröna politiker och allianspolitiker. Däremot så är det en tydlig skillnad mellan kommunpolitiker och riksdagsledamöter. Bland kommunalråden är det 24 procent som instämmer i påståendet medan det bland riksdagsledamöterna är 44 procent. Samma tendens syns även när svaren fördelas efter kommunstorlek. Bland politiker från små kommuner med under invånare är det 11 procent som instämmer. I mellanstora kommuner är det 39 procent som instämmer medan det i kommuner med invånare eller fler är 73 procent som instämmer. Kommentar: Bland landets politiker är det en minoritet på 29 procent som tror på att inflyttningsvågen till storstäderna kommer att avta och att folk kommer börja flytta ut på landsbygden igen, medan 68 procent tror att detta är osannolikt. I jämförelse med rikspolitikerna är kommunpolitikerna något mer benägna att tro på denna utveckling (32 mot 22 procent). Det finns även en svag ideologisk skillnad då alliansens politiker tror något mer på denna utveckling än de rödgröna partiernas politiker (32 mot 27 procent). Den tydligaste skillnaden är dock beroende på kommunstorlek. Bland små kommuner med färre än invånare är det 42 procent som tror att inflyttningsvågen kommer att vända. Bland mellanstora kommuner är det 20 procent som tror på denna utveckling och bland kommuner med invånare eller fler är det ingen som tror på detta. Inom de närmaste 10 åren - Flera mindre kommuner kommer att behöva påbörja processer för att slås ihop (procent) Påstående - Arbetstillfällen är viktigast för att göra en kommun attraktiv (procent) Kommentar: En klar majoritet på 86 procent instämmer i påståendet att arbetstillfällen är viktigast för att göra en kommun attraktiv. Endast 14 procent anser att det inte stämmer särskilt väl eller inte alls. När det gäller inställningen till detta påstående är det ingen större skillnad mellan kommunpolitiker och riksdagsledamöter eller mellan de ideologiska blocken. Det är inte heller någon tydlig skillnad beroende på kommunstorlek. Kommentar: De flesta av landets politiker tror att flera mindre kommuner kommer att behöva påbörja processer för att slås ihop inom de närmaste tio åren. Totalt sett är det 76 procent som ser detta som mycket eller ganska sannolikt. Bland riksdagsledamöterna är det så mycket som 82 procent medan det är något färre (75 procent) av kommunpolitikerna som tror det är sannolikt. Frågans ideologiska spännvidd är inte så stor, men det skiljer tio procentenheter mellan blocken där de rödgröna tror mer på scenariet. Av dem är det 82 procent som ser det som sannolikt medan det bland allianspolitikerna är 72 procent. Störst skillnad är det när 5
6 svaren fördelas efter kommunstorlek. Bland små kommuner med under invånare är det 63 procent som tror att scenariet är sannolikt inom de närmsta tio åren medan det bland politiker från större kommuner än så är omkring 90 procent som tror detsamma. STADEN OCH BYGGANDET Förslag - Ta bort en instans för överklagan av plan och bygglov (procent) är ett bra förslag medan motsvarande siffra för de rödgröna är 91 procent. Mellan kommunpolitiker och riksdagsledamöter syns ingen skillnad. Däremot är det en liten skillnad beroende på om kommunpolitikerna är verksamma i små eller stora städer. Bland de som är verksamma i kommuner under invånare är det 90 procent som gillar förslaget. I mellanstora kommuner är siffran 95 procent och i kommuner med över invånare är det 100 procent som tycker att det är ett bra förslag. Påstående - Profilbyggnader är oftast ett slöseri med resurser (procent) Kommentar: Det är en klar majoritet av politikerna som tycker detta är ett bra förslag. Totalt sett är det 63 procent som tycker att det är ett mycket/ganska bra förslag medan 28 procent tycker att det är ett inte särskilt/inte alls bra förslag. I denna fråga finns det en ideologisk dimension där hela 74 procent av allianspolitikerna tycker att det är ett bra förslag medan motsvarande siffra för de rödgröna är 50 procent. Mellan kommunpolitiker och riksdagsledamöter syns ingen skillnad. Däremot är det mycket stor skillnad beroende på om kommunpolitikerna är verksamma i små eller stora städer. Bland de som är verksamma i kommuner under invånare är det 59 procent som gillar förslaget. Bland politiker verksamma i kommuner med över invånare är det 90 procent som tycker att det är ett bra förslag. Förslag - Tidsbegränsa handläggningen vid överklagade plan och bygglov (procent Kommentar: Endast 1 procent anser att detta påstående stämmer mycket väl och ytterligare 20 procent att det stämmer ganska väl. Istället är det hela 67 procent som tycket att det inte stämmer särskilt väl eller inte stämmer alls. Någon ideologisk skillnad i inställningen till profilbyggnader syns inte till, inte heller någon skillnad mellan politiker på kommunal nivå och riksnivå. Däremot är trenden tydlig när man ser till kommunstorlek. Bland kommuner med över invånare är det bara 9 procent som instämmer i påståendet. I mellanstora kommuner är det dubbelt så många (18 procent) och i kommuner med färre än invånare är det 26 procent. Med andra ord är profilbyggnader mer omtyckta ju större stad det handlar om. På stående - Städer som växer bör bygga höga hus i centrala lägen (procent) Kommentar: Detta förslag gillas av en ännu större majoritet av politikerna. Totalt sett är det 93 procent som tycker att det är ett mycket/ ganska bra förslag medan endast 5 procent tycker att det är ett inte särskilt/inte alls bra förslag. Även om konsensus råder i frågan överlag finns det en liten ideologisk dimension där hela 98 procent av allianspolitikerna tycker att det Kommentar: En svag majoritet ställer sig åtminstone ganska positiva till detta påstående. Totalt sett är det 58 procent som instämmer medan 30 procent inte instämmer. 13 procent har ingen uppfattning i frågan vilket är en av de 6
7 högre noteringarna för detta svar i undersökningen. När det gäller höga hus är det ingen tydlig skillnad mellan kommunpolitiker och riksdagsledamöter. Däremot skiljer det något baserat på ideologi där allianspolitiker är något mer benägna att instämma i påståendet än de rödgröna (64 mot 51 procent). Störst skillnad uppkommer då svaren fördelas efter kommunstorlek. I kommuner med färre än invånare är det 48 procent som instämmer i att städer som växer bör bygga höga hus i centrala lägen. I mellanstora kommuner är det 69 procent och i kommuner med invånare eller fler är det 73 procent som instämmer i påståendet. Värt att notera är även att andelen som inte har någon uppfattning är så hög som 22 procent i småkommungruppen. STADENS HANDEL OCH KULTUR Förslag - Öka regleringen för etablering av större köpcenter utanför tätorterna (procent) Kommentar: För detta påstående ligger tyngdpunkten på svaret stämmer ganska väl. Det samlar hela 44 procent och tillsammans med andelen som svarat att det stämmer mycket väl når den positiva sidan en svag majoritet med 53 procent. Totalt sett är det 46 procent som inte instämmer i påståendet. Kommunpolitiker är något mer benägna att instämma i påståendet att kultursatsningar bör tillmätas samma vikt som satsningar inom exempelvis vård eller skola än riksdagsledamöter (56 mot 45 procent). Det finns även en tydlig ideologisk skillnad där hela 66 procent av rödgröna politiker instämmer i påståendet medan 41 procent av alliansföreträdarna gör detsamma. Även när det gäller kommunstorlek så syns ett tydligt mönster i frågan. Bland politiker från små kommuner med under invånare är det 52 procent som instämmer i påståendet medan det i mellanstora kommuner är 56 procent som instämmer. I kommuner med invånare eller fler är motsvarande siffra 64 procent. Inom de närmaste 10 åren - Många externa köpcenter kommer att konkurreras ut av e-handel (procent) Kommentar: Det är förhållandevis jämn fördelning mellan de som tycker detta är ett bra förslag och de som tycker det är ett dåligt förslag. Totalt sett är det 41 procent som tycker att det är ett mycket/ganska bra förslag medan 52 procent tycker att det är ett inte särskilt/inte alls bra förslag. Här finns det en tydlig ideologisk dimension där endast 24 procent av allianspolitikerna tycker att det är ett bra förslag medan motsvarande siffra för de rödgröna är 61 procent. Det är också tydligt att de som är verksamma i mindre städer är mer för reglering medan de som är verksamma i större städer är klart emot reglering. Mellan kommunpolitiker och rikspolitiker är det ingen större skillnad. Påstående - Kultursatsningar bör tillmätas samma vikt som satsningar inom exempelvis vård eller skola (procent) Kommentar: När det gäller detta scenarie är det tydligt att få politiker är riktigt säkra på vart utvecklingen är på väg. Endast 5 procent anser att det är mycket sannolikt att många externa köpcenter kommer att konkurreras ut av e-handel och endast 2 procent anser att detta är helt osannolikt. Istället samlas svaren runt mitten där 37 procent svarar att det är ganska sannolikt och 51 procent att det inte är särskilt sannolikt. Fördelat på olika svarsgrupper är det inte heller särskilt stora skillnader. Det enda som egentligen sticker ut är att kommunpolitiker från städer med invånare eller fler är klart mindre benägna att tro att utvecklingen kommer gå i denna riktning. 7
8 STADEN OCH BILEN Förslag - Omvandla bilvägar och gatuparkering till gång- och cykelstråk i stadskärnorna (procent) Kommentar: Även detta förslag gillas av en klar majoritet. Totalt sett är det 80 procent som tycker att det är ett mycket/ganska bra förslag att satsa mindre på biltrafik och mer på kollektivtrafik medan 16 procent tycker att det är ett inte särskilt/inte alls bra förslag. Också i denna fråga finns det en ideologisk dimension. Av allianspolitikerna är det 70 procent som tycker att det är ett bra förslag medan motsvarande siffra för de rödgröna är hela 94 procent. Det är också en viss skillnad mellan kommun/- och rikspolitiker där kommunpolitikerna är mer benägna att gilla förslaget (84 procent) än riksdagsledamöterna (73 procent). Däremot är det ingen skillnad beroende på kommunstorlek. Påstående - Bilfria stadsmiljöer ökar platsens attraktivitet (procent) Kommentar: Det är en klar majoritet av politikerna som tycker detta är ett bra förslag. Totalt sett är det 69 procent som tycker att det är ett mycket/ganska bra förslag medan 29 procent tycker att det är ett inte särskilt/inte alls bra förslag. Här finns det en tydlig ideologisk dimension där hela 82 procent av de rödgröna politikerna tycker att det är ett bra förslag medan motsvarande siffra för alliansen är 59 procent. Mellan städer av olika storlek syns det inga tydliga skillnader och mellan kommunpolitiker och rikspolitiker är skillnaden liten. Av kommunpolitikerna är det 69 procent som gillar förslaget medan det är 61 procent av rikspolitikerna. Kommentar: Totalt sett 72 procent instämmer i påståendet att bilfria stadsmiljöer ökar platsens attraktivitet medan 26 procent anser att det inte stämmer särskilt väl eller inte alls. När det gäller inställningen till detta påstående är det ingen större skillnad mellan kommunpolitiker och riksdagsledamöter (73 mot 68 procent som instämmer). Det är inte heller någon tydlig skillnad beroende på kommunstorlek. Däremot finns det en svag ideologisk dimension då 66 procent av allianspolitikerna och 78 procent av de rödgröna politikerna instämmer i påståendet. Inom de närmaste 10 åren - Bilberoendet kommer att minska (procent) Förslag - Satsa mindre på biltrafik och mer på kollektivtrafik (procent) Kommentar: En klar majoritet av politikerna tror inte att det är sannolikt att bilberoendet kommer att minska inom de närmaste tio åren. Totalt sett är det 27 procent som anser att det är sannolikt medan hela 72 procent inte tror detta. Andelen som tror på denna utveckling är något större bland riksdagsledamöter än bland kommunpolitiker (33 mot 25 procent). Ungefär samma förhållande råder mellan rödgröna politiker och allianspolitiker (31 mot 24 procent). Den grupp som avviker mest är politiker i större städer med invånare eller fler. Här är det 40 procent som tror att bilberoendet kommer att minska medan det i mindre kommuner är drygt 20 procent. 8
9 STADENS TRYGGHET OCH GEMENSKAP Förslag - Tillåt mer kameraövervakning på offentliga platser (procent) de rödgröna är fler som tycker att det stämmer ganska väl istället för att tycka att det stämmer mycket väl. Sett till kommunstorlek är trenden tydlig. I mindre kommuner under invånare är det 90 procent som instämmer i påståendet. I mellanstora kommuner är det 95 procent och i kommuner med över invånare är det 98 procent som instämmer. Inom de närmaste 10 åren - Problemen med segregation och utanförskap kommer att öka (procent) Kommentar: Det är en klar majoritet av politikerna som tycker detta är ett bra förslag. Totalt sett är det 63 procent som tycker att det är ett mycket/ ganska bra förslag medan 35 procent tycker att det är ett inte särskilt/inte alls bra förslag. Här finns det en tydlig ideologisk dimension där hela 75 procent av allianspolitikerna tycker att det är ett bra förslag medan motsvarande siffra för de rödgröna är 48 procent. Det är också tydligt att de som är verksamma i mindre eller mellanstora städer är mer för kameraövervakning än de som är verksamma i större städer. Mellan kommunpolitiker och rikspolitiker är det också en märkbar skillnad. Av kommunpolitikerna är det 69 procent som vill öka kameraövervakningen medan det är 45 procent av rikspolitikerna som vill detsamma. Påstående - Städer bör ha nolltolerans mot klotter (procent) Kommentar: Endast 13 procent av politikerna ser det som mycket sannolikt att problemen med segregation och utanförskap kommer att öka inom de närmaste tio åren. Men så mycket som 56 procent ser det som ganska sannolikt. Det innebär att totalt 69 procent lutar åt att utvecklingen kommer att gå i den riktningen medan 28 procent inte tror det. Här är det ganska stor skillnad mellan kommunpolitiker och riksdagsledamöter. Totalt sett 73 procent av kommunalråden tror att scenariet är sannolikt medan det är 56 procent av riksdagspolitikerna som tror detsamma. Mellan stora och små kommuner syns ingen direkt skillnad, men det finns en tydlig ideologisk skillnad. Bland alliansföreträdarna är det 60 procent som tror att dessa problem kommer att öka medan det bland de rödgröna är 78 procent som tror detsamma. STADEN OCH IDEOLOGIN Kommentar: En klar majoritet av politikerna instämmer i påståendet att städer bör ha nolltolerans mot klotter. 68 procent anser att påståendet stämmer mycket väl med deras egen uppfattning och lägger man till de som tycker det stämmer ganska väl uppgår gruppen till 93 procent. Endast 6 procent anser att det inte stämmer särskilt väl och ytterligare 2 procent att det inte stämmer alls. Även om enigheten är stor så syns det viss skillnad mellan kommunpolitiker och riksdagsledamöter där 95 procent av kommunpolitikerna instämmer i påståendet medan 83 procent av rikspolitikerna tycker likadant. Någon tydlig ideologisk skillnad syns inte förutom att övertygelsen är lite större hos allianspolitikerna. Med detta menas att det bland Förslag - Inför en nationellt samordnad stadspolitik (procent) Kommentar: Av samtliga frågor i undersökningen är det denna som har fått störst andel som har svarat att de inte har någon uppfattning. Bland de 9
10 övriga är det en majoritet av politikerna som tycker detta är ett dåligt förslag. Totalt sett är det 27 procent som tycker att det är ett mycket/ganska bra förslag medan 53 procent tycker att det är ett inte särskilt/inte alls bra förslag. Den ideologisk dimensionen visar sig genom att de rödgröna politikerna är mer positivt inställda till förslaget (34 procent) än allianspolitikerna (22 procent). Bland de rödgröna är också andelen utan uppfattning större (25 procent) än den är bland allianspolitikerna (15 procent). Även mellan kommun/- och rikspolitiker syns en viss skillnad där 25 procent av de förstnämnda är positiva till förslaget medan 37 procent av riksdagsledamöterna är detsamma. Det är också tydligt att de som är verksamma i mindre eller mellanstora städer är mindre positiva till att införa en nationellt samordnad stadspolitik än de som är verksamma i större städer. Bland små och mellanstora kommuner är det procent som är positiva till förslaget medan det i kommuner över invånare är 52 procent. Påstående - Det är marknadskrafterna som ska utveckla staden, inte politisk ideologi (procent) Kommentar: Totalt sett är det 35 procent av politikerna som instämmer i påståendet att det är marknadskrafterna som ska utveckla staden, inte politisk ideologi. En majoritet på 63 procent instämmer däremot inte i detta påstående. Här är det inge skillnad mellan riks-/ och kommunpolitiker, inte heller mellan kommuner av olika storlek. Däremot är det en tydlig ideologisk vattendelare. Bland politiker från allianspartierna är det 55 procent som instämmer i påståendet och bland de rödgröna är det endast 11 procent som instämmer. 10
11 Utdelningsadress: Box 53081, Göteborg Besöksadress: Vasagatan 45, Göteborg Telefon: Fax: E-post:
ETT ÖVERKLAGAT SYSTEM RAPPORT 2013-02-25
ETT ÖVERKLAGAT SYSTEM RAPPORT 2013-02-25 BYGGA I SVERIGE? VAR GOD DRÖJ I stora delar av Sverige råder idag en utpräglad bostadsbrist. (1) Överklaganden och långa handläggningstider är fördyrande för byggprocessen
Läs merFASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET ALINGSÅS
FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET ALINGSÅS 2012-015 Inledning och sammanfattning Fastighetsbranschen utgör själva fundamentet i samhällsstrukturen. Människor bor, arbetar, konsumerar och umgås i stor utsträckning
Läs merPARKERINGSPLATSER EN DEL AV STADENS BLODOMLOPP. Fastighetsägarna Göteborg Första Regionen
PARKERINGSPLATSER EN DEL AV STADENS BLODOMLOPP Fastighetsägarna Göteborg Första Regionen Förord Få frågor väcker engagemang som parkeringar. Det kan handla om antalet parkeringsplatser, platsernas placering
Läs merFASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET ARVIKA
FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET ARVIKA 2012-015 Inledning och sammanfattning Fastighetsbranschen utgör själva fundamentet i samhällsstrukturen. Människor bor, arbetar, konsumerar och umgås i stor utsträckning
Läs merFASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET VÄRNAMO
FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET VÄRNAMO 2012-015 Inledning och sammanfattning Fastighetsbranschen utgör själva fundamentet i samhällsstrukturen. Människor bor, arbetar, konsumerar och umgås i stor utsträckning
Läs merFASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET HALMSTAD
FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET HALMSTAD 2012-015 Inledning och sammanfattning Fastighetsbranschen utgör själva fundamentet i samhällsstrukturen. Människor bor, arbetar, konsumerar och umgås i stor utsträckning
Läs merFASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET JÖNKÖPING
FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET JÖNKÖPING 2012-015 Inledning och sammanfattning Fastighetsbranschen utgör själva fundamentet i samhällsstrukturen. Människor bor, arbetar, konsumerar och umgås i stor utsträckning
Läs merSTORSTAD FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET
STORSTAD FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET INLEDNING OCH SAMMANFATTNING Fastighetsbranschen utgör själva fundamentet i samhällsstrukturen. Människor bor, arbetar, konsumerar och umgås i stor utsträckning
Läs merFASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET TROLLHÄTTAN
FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET TROLLHÄTTAN 2012-015 Inledning och sammanfattning Fastighetsbranschen utgör själva fundamentet i samhällsstrukturen. Människor bor, arbetar, konsumerar och umgås i stor utsträckning
Läs merFASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET MOTALA
FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET MOTALA 2012-015 Inledning och sammanfattning Fastighetsbranschen utgör själva fundamentet i samhällsstrukturen. Människor bor, arbetar, konsumerar och umgås i stor utsträckning
Läs merFASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET UDDEVALLA
FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET UDDEVALLA 2012-015 Inledning och sammanfattning Fastighetsbranschen utgör själva fundamentet i samhällsstrukturen. Människor bor, arbetar, konsumerar och umgås i stor utsträckning
Läs merLIDKÖPING 2012 FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET
LIDKÖPING 2012 FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET INLEDNING OCH SAMMANFATTNING Fastighetsbranschen utgör själva fundamentet i samhällsstrukturen. Människor bor, arbetar, konsumerar och umgås i stor utsträckning
Läs merVÄRNAMO 2012 FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET
VÄRNAMO 2012 FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET INLEDNING OCH SAMMANFATTNING Fastighetsbranschen utgör själva fundamentet i samhällsstrukturen. Människor bor, arbetar, konsumerar och umgås i stor utsträckning
Läs merFASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER 2010 December
FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER 2010 December Specialrapport för Småland Fastighetsägarnas Sverigebarometer tar trycket på fastighetsbranschen och publiceras två gånger per år. Underlaget utgörs av
Läs merBORÅS 2012 FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET
BORÅS 2012 FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET INLEDNING OCH SAMMANFATTNING Fastighetsbranschen utgör själva fundamentet i samhällsstrukturen. Människor bor, arbetar, konsumerar och umgås i stor utsträckning
Läs merFASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET I MOTALA. En rapport från Fastighetsägarna GFR
FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET I MOTALA En rapport från Fastighetsägarna GFR INLEDNING OCH SYFTE En väl fungerande bostadsmarknad är en förutsättning för ett väl fungerande samhälle. I Sverige bor nästan
Läs merFASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET 2010
FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET 2010 MOTALA Fastighetsägarna Göteborg Första Regionen Inledning och sammanfattning Fastighetsbranschen utgör själva fundamentet i samhällsstrukturen. Människor bor, arbetar,
Läs merDen upplevda otryggheten
TRYGGARE STÄDER Inledning I mätning efter mätning är trygghet den faktor som är viktigast för att hyresgäster ska trivas i sina bostadsområden. Trygghet är ett komplicerat begrepp som omfattar våra erfarenheter
Läs merHALMSTAD 2012 FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET
HALMSTAD 2012 FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET INLEDNING OCH SAMMANFATTNING Fastighetsbranschen utgör själva fundamentet i samhällsstrukturen. Människor bor, arbetar, konsumerar och umgås i stor utsträckning
Läs merJÖNKÖPING 2012 FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET
JÖNKÖPING 2012 FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET INLEDNING OCH SAMMANFATTNING Fastighetsbranschen utgör själva fundamentet i samhällsstrukturen. Människor bor, arbetar, konsumerar och umgås i stor utsträckning
Läs merSKÖVDE 2012 FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET
SKÖVDE 2012 FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET INLEDNING OCH SAMMANFATTNING Fastighetsbranschen utgör själva fundamentet i samhällsstrukturen. Människor bor, arbetar, konsumerar och umgås i stor utsträckning
Läs merFASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET 2010
FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET 2010 LIDKÖPING Fastighetsägarna Göteborg Första Regionen Inledning och sammanfattning Fastighetsbranschen utgör själva fundamentet i samhällsstrukturen. Människor bor, arbetar,
Läs merFASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET 2010
FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET 2010 TROLLHÄTTAN Fastighetsägarna Göteborg Första Regionen Inledning och sammanfattning Fastighetsbranschen utgör själva fundamentet i samhällsstrukturen. Människor bor, arbetar,
Läs merFASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET I LIDKÖPING. En rapport från Fastighetsägarna GFR
FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET I LIDKÖPING En rapport från Fastighetsägarna GFR INLEDNING OCH SYFTE En väl fungerande bostadsmarknad är en förutsättning för ett väl fungerande samhälle. I Sverige bor
Läs merMÖLNDAL 2012 FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET
MÖLNDAL 2012 FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET INLEDNING OCH SAMMANFATTNING Fastighetsbranschen utgör själva fundamentet i samhällsstrukturen. Människor bor, arbetar, konsumerar och umgås i stor utsträckning
Läs mer100 FASTIGHETSÄGARE OM "EU, ALLMÄNNYTTAN OCH HYRORNA" Rapport Fastighetsägarna Göteborg Första Regionen
1 FASTIGHETSÄGARE OM "EU, ALLMÄNNYTTAN OCH HYRORNA" Rapport Fastighetsägarna Göteborg Första Regionen 1 fastighetsägare om EU, Allmännyttan och hyrorna Förord Den 18 april 28 presenterades den statliga
Läs merFASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET I VÄSTERVIK. En rapport från Fastighetsägarna GFR
FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET I VÄSTERVIK En rapport från Fastighetsägarna GFR INLEDNING OCH SYFTE En väl fungerande bostadsmarknad är en förutsättning för ett väl fungerande samhälle. I Sverige bor
Läs merKALMAR 2012 FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET
KALMAR 2012 FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET INLEDNING OCH SAMMANFATTNING Fastighetsbranschen utgör själva fundamentet i samhällsstrukturen. Människor bor, arbetar, konsumerar och umgås i stor utsträckning
Läs merFASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET I HALMSTAD. En rapport från Fastighetsägarna GFR
FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET I HALMSTAD En rapport från Fastighetsägarna GFR INLEDNING OCH SYFTE En väl fungerande bostadsmarknad är en förutsättning för ett väl fungerande samhälle. I Sverige bor nästan
Läs merLINKÖPING 2013 FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET
LINKÖPING 2013 FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET INLEDNING OCH SAMMANFATTNING Fastighetsbranschen utgör själva fundamentet i samhällsstrukturen. Människor bor, arbetar, konsumerar och umgås i stor utsträckning
Läs merVAD HINDRAR NYPRODUKTIONEN I GÖTEBORG?
VAD HINDRAR NYPRODUKTIONEN I GÖTEBORG? INLEDNING OCH SAMMANFATTNING De senaste decennierna har inflyttningen från landsbygd till stad ökat. Det gör att Sveriges befolkning och produktion allt mer koncentreras
Läs merVÄSTERVIK 2013 FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET
VÄSTERVIK 2013 FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET INLEDNING OCH SAMMANFATTNING Fastighetsbranschen utgör själva fundamentet i samhällsstrukturen. Människor bor, arbetar, konsumerar och umgås i stor utsträckning
Läs merFASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET I GÖTEBORG. En rapport från Fastighetsägarna GFR
FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET I GÖTEBORG En rapport från Fastighetsägarna GFR INLEDNING OCH SYFTE En väl fungerande bostadsmarknad är en förutsättning för ett väl fungerande samhälle. I Sverige bor nästan
Läs merFASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET I ARVIKA. En rapport från Fastighetsägarna GFR
FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET I ARVIKA En rapport från Fastighetsägarna GFR INLEDNING OCH SYFTE En väl fungerande bostadsmarknad är en förutsättning för ett väl fungerande samhälle. I Sverige bor nästan
Läs merFASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET I SKÖVDE. En rapport från Fastighetsägarna GFR
FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET I SKÖVDE En rapport från Fastighetsägarna GFR INLEDNING OCH SYFTE En väl fungerande bostadsmarknad är en förutsättning för ett väl fungerande samhälle. I Sverige bor nästan
Läs merFastighetsföretagarklimatet 2009
Fastighetsföretagarklimatet 2009 MÖLNDAL Fastighetsägarna Göteborg Första Regionen Inledning och sammanfattning Fastighetsföretagande är särskilt beroende av att samarbetet med tjänstemän och politiker
Läs merFastighetsföretagarklimatet 2009
Fastighetsföretagarklimatet 2009 MOTALA Fastighetsägarna Göteborg Första Regionen Inledning och sammanfattning Fastighetsföretagande är särskilt beroende av att samarbetet med tjänstemän och politiker
Läs merFastighetsföretagarklimatet 2009
Fastighetsföretagarklimatet 2009 GÖTEBORG Fastighetsägarna Göteborg Första Regionen Inledning och sammanfattning Fastighetsföretagande är särskilt beroende av att samarbetet med tjänstemän och politiker
Läs merFASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET I VARBERG. En rapport från Fastighetsägarna GFR
FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET I VARBERG En rapport från Fastighetsägarna GFR INLEDNING OCH SYFTE En väl fungerande bostadsmarknad är en förutsättning för ett väl fungerande samhälle. I Sverige bor nästan
Läs merFLER BOSTÄDER I BEFINTLIGT BESTÅND
FLER BOSTÄDER I BEFINTLIGT BESTÅND TUSENTALS LÄGENHETER KAN SKAPAS OM VINDAR BYGGS OM INLEDNING En väl fungerande bostadsmarknad är en förutsättning för ett väl fungerande samhälle. Sverige har dock enligt
Läs merFASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET VARBERG 2012-01-25
FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET VARBERG 2012-015 Inledning och sammanfattning Fastighetsbranschen utgör själva fundamentet i samhällsstrukturen. Människor bor, arbetar, konsumerar och umgås i stor utsträckning
Läs merFASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET I ALINGSÅS. En rapport från Fastighetsägarna GFR
FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET I ALINGSÅS En rapport från Fastighetsägarna GFR INLEDNING OCH SYFTE En väl fungerande bostadsmarknad är en förutsättning för ett väl fungerande samhälle. I Sverige bor nästan
Läs merLIDKÖPING 2013 FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET
LIDKÖPING 2013 FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET INLEDNING OCH SAMMANFATTNING Fastighetsbranschen utgör själva fundamentet i samhällsstrukturen. Människor bor, arbetar, konsumerar och umgås i stor utsträckning
Läs merKALMAR 2013 FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET
KALMAR 2013 FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET INLEDNING OCH SAMMANFATTNING Fastighetsbranschen utgör själva fundamentet i samhällsstrukturen. Människor bor, arbetar, konsumerar och umgås i stor utsträckning
Läs merHaningeborna tycker om stadskärnan 2014
Haningeborna tycker om stadskärnan 204 Förord Innehåll En attraktiv stadskärna växer fram Den här rapporten är en redovisning och en analys av hur Haningeborna ser på stadskärnan. Haningebornas tankar
Läs merFASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER APRIL 2014 FORTSATT KÖPLÄGE
FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER APRIL 2014 FORTSATT KÖPLÄGE Sammanfattning Landets fastighetsägare delar ekonomkårens förväntan om att den svenska ekonomin är inne i en återhämtningsfas. Förutsättningarna
Läs merFastighetsföretagarklimatet 2009
Fastighetsföretagarklimatet 2009 VÄSTERVIK Fastighetsägarna Göteborg Första Regionen Inledning och sammanfattning Fastighetsföretagande är särskilt beroende av att samarbetet med tjänstemän och politiker
Läs merVindkraften byggs ut snabbt i Sverige. Antalet vindkraftverk blir allt fler och
Vindkraftsopinionen i Västra Götaland Vindkraftsopinionen i Västra Götaland Per Hedberg Vindkraften byggs ut snabbt i Sverige. Antalet vindkraftverk blir allt fler och vindkraftens andel av elproduktionen
Läs merFASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET GÖTEBORG 2012-01-25
FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET GÖTEBORG 2012-01-25 Inledning och sammanfattning Fastighetsbranschen utgör själva fundamentet i samhällsstrukturen. Människor bor, arbetar, konsumerar och umgås i stor utsträckning
Läs merHALMSTAD 2013 FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET
HALMSTAD 2013 FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET INLEDNING OCH SAMMANFATTNING Fastighetsbranschen utgör själva fundamentet i samhällsstrukturen. Människor bor, arbetar, konsumerar och umgås i stor utsträckning
Läs merKARLSTAD 2013 FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET
KARLSTAD 2013 FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET INLEDNING OCH SAMMANFATTNING Fastighetsbranschen utgör själva fundamentet i samhällsstrukturen. Människor bor, arbetar, konsumerar och umgås i stor utsträckning
Läs merFASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET LINKÖPING 2012-01-25
FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET LINKÖPING 2012-015 Inledning och sammanfattning Fastighetsbranschen utgör själva fundamentet i samhällsstrukturen. Människor bor, arbetar, konsumerar och umgås i stor utsträckning
Läs merMOTALA 2013 FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET
MOTALA 2013 FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET INLEDNING OCH SAMMANFATTNING Fastighetsbranschen utgör själva fundamentet i samhällsstrukturen. Människor bor, arbetar, konsumerar och umgås i stor utsträckning
Läs merGÖTEBORG 2013 FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET
GÖTEBORG 2013 FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET INLEDNING OCH SAMMANFATTNING Fastighetsbranschen utgör själva fundamentet i samhällsstrukturen. Människor bor, arbetar, konsumerar och umgås i stor utsträckning
Läs merVARBERG 2013 FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET
VARBERG 2013 FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET INLEDNING OCH SAMMANFATTNING Fastighetsbranschen utgör själva fundamentet i samhällsstrukturen. Människor bor, arbetar, konsumerar och umgås i stor utsträckning
Läs merALINGSÅS 2013 FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET
ALINGSÅS 2013 FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET INLEDNING OCH SAMMANFATTNING Fastighetsbranschen utgör själva fundamentet i samhällsstrukturen. Människor bor, arbetar, konsumerar och umgås i stor utsträckning
Läs merTrender på jönköpings. Rapport januari 2009 Fastighetsägarna Göteborg Första Regionen
Trender på jönköpings fastighetsmarknad Rapport januari 2 Fastighetsägarna Göteborg Första Regionen Förord Sista kvartalet 28 gick i finanskrisens tecken och än är det ingen som har blåst faran över. Men
Läs merRapport januari 2009 Fastighetsägarna Göteborg Första Regionen
Trender på Skaraborgs fastighetsmarknad Rapport januari 29 Fastighetsägarna Göteborg Första Regionen Förord Sista kvartalet 28 gick i finanskrisens tecken och än är det ingen som har blåst faran över.
Läs merFastighetsägarnas Sverigebarometer FORTSATT MEDVIND I FASTIGHETS- SEKTORN. Juni 2011
Fastighetsägarnas Sverigebarometer Juni 211 FORTSATT MEDVIND I FASTIGHETS- SEKTORN Fastighetsägarnas Sverigebarometer tas fram i samarbete mellan Fastighetsägarnas regionföreningar. Sverigebarometern tar
Läs merTrender på värmlands/ dalslands fastighetsmarknad. Rapport januari 2009 Fastighetsägarna Göteborg Första Regionen
Trender på värmlands/ dalslands fastighetsmarknad Rapport januari 29 Fastighetsägarna Göteborg Första Regionen Förord Sista kvartalet 28 gick i finanskrisens tecken och än är det ingen som har blåst faran
Läs merSVENSKA FOLKET TYCKER OM SOL OCH VIND
Svenska folket tycker om sol och vind SVENSKA FOLKET TYCKER OM SOL OCH VIND PER HEDBERG E nergifrågor ligger i botten på listan över vilka frågor människor i Sverige anser vara viktiga. Listan toppas av
Läs merFÅR JAG LOV? FASTIGHETSBRANSCHENS ERFARENHETER AV KOMMUNERNAS HANTERING AV PBL. Fastighetsägarna Göteborg Första Regionen
FÅR JAG LOV? FASTIGHETSBRANSCHENS ERFARENHETER AV KOMMUNERNAS HANTERING AV PBL Fastighetsägarna Göteborg Första Regionen En bostadsmarknad i obalans Ett rikt och varierat utbud av bostäder och boendeformer
Läs merRegion Skåne. Skåneenkäten 2014 Tertial 2. Genomförd av CMA Research AB. Augusti 2014
Region Skåne Skåneenkäten 2014 Tertial 2 Genomförd av CMA Research AB Augusti 2014 Inställning till att bo i Skåne Fyra av fem medborgare trivs i hög grad med att bo i Skåne och en låg andel är negativt
Läs merFÖRETAGANDE PÅ LANDSBYGDEN HAR DEN ÖSTSVENSKA LANDSBYGDEN RÄTT FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR FÖRETAGANDE?
FÖRETAGANDE PÅ LANDSBYGDEN HAR DEN ÖSTSVENSKA LANDSBYGDEN RÄTT FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR FÖRETAGANDE? Ökad inflyttning, ökat samarbete med andra kommuner och sammanslagning av kommuner är företagens främsta
Läs mertrender på göteborgs fastighetsmarknad Rapport januari 2009 Fastighetsägarna Göteborg Första Regionen
trender på göteborgs fastighetsmarknad Rapport januari 9 Fastighetsägarna Göteborg Första Regionen Tunga orosmoln hopar sig över Göteborgs fastighetsmarknad! Göteborgs fastighetsmarknad har historiskt
Läs merStadens attraktivitet och utmaningar
Stadens attraktivitet och utmaningar Antoni Research @RudolfAntoni @RudolfAntoni STADEN FÖRÄNDRAS Människor mer rörliga Staden är inte bara en handelsplats Ett K-samhälle Jobb och tillväxt följer människor
Läs merNCC. Den inkluderande staden
NCC Den inkluderande staden 1 Om undersökningen Digital enkät utskickad till panelister via Cint Deltagare i huvudstadsregionerna i Sverige, Norge, Danmark och Finland, i åldern 18-65 med representativa
Läs merFASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET En rapport från Fastighetsägarna GFR
FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET 2014 En rapport från Fastighetsägarna GFR INLEDNING OCH SYFTE En väl fungerande bostadsmarknad är en förutsättning för ett väl fungerande samhälle. I Sverige bor nästan
Läs merRapport februari 2009 Fastighetsägarna Göteborg Första Regionen
100 fastighetsföretag om regeringens ROT-satsning Rapport februari 09 Fastighetsägarna Göteborg Första Regionen 100 fastighetsföretag om regeringens ROT-satsning Från och med den 8 december 08 utvidgade
Läs merFöretagens förtroende för politiken kring E22
Handelskammarens rapport nr 1 2005 Företagens förtroende för politiken kring E22 En enkät bland sydsvenska företag Förord Inte sedan regeringen Bildt tvekade om Öresundsbron har en fråga väckt så starka
Läs merFLYGET OCH MILJÖN Toivo Sjörén
FLYGET OCH MILJÖN 2006-06-16 Toivo Sjörén Om undersökningen Ämne: Flyget och miljön Projektnummer: 1514899 Uppdragsgivare: Luftfartsverket/ Gullers Grupp Tid för fältarbete: 19-22 maj 2003 5 8 juni 2006
Läs merCITYKLIMATET FALKENBERG
CITYKLIMATET FALKENBERG VARFÖR BRYR SIG FASTIGHETSÄGARNA OM STADSKÄRNAN? Svar: Fastigheter är (oftast) inte flyttbara! Stadens utveckling är avgörande för fastighetsbranschen. Oavsett hur mycket tid, engagemang
Läs merFöretagarens vardag 2014
En rapport om de viktigaste frågorna för svenska företagare nu och framöver. Företagarens vardag 2014 3 av 10 Många företagare tycker att det har blivit svårare att driva företag under de senaste fyra
Läs merRAPPORT OM OMGIVNINGS-
2015/2016 RAPPORT OM OMGIVNINGS- PÅVERKAN. ATTITYDER OCH INSTÄLLNINGAR TILL FÖRTÄTNING OCH BYGGANDE I STOCKHOLM, GÖTEBORG OCH MALMÖ INLEDNING Sverige växer så det knakar. I synnerhet i storstäderna där
Läs merUngas attityder till företagande
Ungas attityder till företagande Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar
Läs merSida i svenskarnas ögon 2010
Sida i svenskarnas ögon 2010 en undersökning bland svenskar över 15 år, bosatta i Sverige om synen på bistånd och Sida Inledning Gullers Grupp har på uppdrag av Sidas kommunikationsavdelning genomfört
Läs merHur bygger vi ett hållbart samhälle och skapar attraktiva städer?
Hur bygger vi ett hållbart samhälle och skapar attraktiva städer? Eva Hägglund Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Sveriges Kommuner och Landsting 1 Hållbar stadutveckling SKL:s Positionspapper
Läs merSmarta företag 2011-01-23
Smarta företag 2011-01-23 1 Övergripande mål med projektet Målet är att 50% av alla företag skall vara Smarta Företag 2015. Ett Smart Företag: erbjuder ett mobilt arbetssätt för de som behöver det erbjuder
Läs merFASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER JULI 2013 REGIONALA SKILLNADER FÖRSTÄRKS
FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER JULI 213 REGIONALA SKILLNADER FÖRSTÄRKS Sammanfattning Sveriges fastighetsföretag fortsätter att uppvisa god lönsamhet. Nio av tio fastighetsägare räknar med att den
Läs mer"STRUKTURELLA REFORMER KOMMER ALLTID ATT VARA VIKTIGARE ÄN TILLFÄLLIGA TILLSKOTT AV SKATTEMEDEL"
EN BOSTADSMARKNAD I FÖRÄNDRING HYRESRÄTTENS ANDEL AV BESTÅNDET 1990-2014 "STRUKTURELLA REFORMER KOMMER ALLTID ATT VARA VIKTIGARE ÄN TILLFÄLLIGA TILLSKOTT AV SKATTEMEDEL" Syftet med denna rapport är att
Läs merEN JÄMFÖRELSE MELLAN ENKÄTER 2017 OCH 2018
Bilaga 7 EN JÄMFÖRELSE MELLAN ENKÄTER 0 OCH 018 Utredning av det totala stödet till föreningar i Eskilstuna kommun 0 För rapport svarar Utvärderingsringen Fiskaregatan, 0 0 Halmstad info@utvarderingsringen.se
Läs merPåverka Mariefreds framtid
Rapport om 500 invånares syn på kommunens verksamhet och service 1 Inledning 2 Invånarnas syn på att påverka Mariefreds framtid I Strängnäs kommun, som har drygt 33 000 invånare, finns Mariefred, med drygt
Läs merSVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING
SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING Under våren har Svenskar i Världen skickat ut en enkät till utlandssvenskarna. Med över 3 400 deltagare lyckades vi samla in en stor mängd inressant information från
Läs merVilka faktorer kan påverka barnafödandet?
29 Vilka faktorer kan påverka barnafödandet? Ålder Kvinnor och män skjuter allt längre på barnafödandet. Kvinnor och män födda 1945 var 23,9 respektive 26,6 år när de fick sitt första barn. Sedan dess
Läs merSkolenkäten våren 2016
Dnr 2015:7261 Skolenkäten våren 2016 Fördjupad analys om respekt mellan elever och lärare www.skolinspektionen.se Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besök: Sveavägen 159 Telefon: 08-586 080
Läs merUtveckling och omställning. Ett kompetensprojekt för detaljhandeln i Västerås
Utveckling och omställning Ett kompetensprojekt för detaljhandeln i Västerås 1 Innehållsförteckning Förord Bakgrund Projektets syfte Projektets deltagare Projektets upplägg Projektets mål Resultat Enkätundersökningar
Läs merCityklimatet i Västervik 2018
Cityklimatet i Västervik 2018 Varför bryr sig Fastighetsägarna om stadskärnan? Foto: Kalmar kommun Konstnär: Martin Bower Svar: Fastigheter är inte flyttbara (än)! 3 4 Stadens utveckling är avgörande för
Läs merFASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET I JÖNKÖPING. En rapport från Fastighetsägarna GFR
FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET I JÖNKÖPING En rapport från Fastighetsägarna GFR INLEDNING OCH SYFTE En väl fungerande bostadsmarknad är en förutsättning för ett väl fungerande samhälle. I Sverige bor
Läs merOrtsutveckling Skebokvarn. Stormöte. 16 april 2012. Välkommen!
Ortsutveckling Skebokvarn Stormöte 16 april 2012 Välkommen! Kvällens program 19.00 Välkommen och hur kom vi hit? 19.10 Rapport från arbetsgrupperna - 10 minuter per grupp 19.45 Fika och besök i arbetsgrupperna
Läs merVäljarnas syn på ökande klyftor
SOCIAL- OCH VÄLFÄRDSPOLITIK Väljarnas syn på ökande klyftor Rapport från Kalla Sverige-projektet Väljarnas syn på ökande klyftor Sammanfattning... 1 Inledning... 3 Fördelningen av inkomster och förmögenheter...
Läs merVarför tror vi att Värmland lutar åt vänster? Knappast på grund av de stora författarna
Vänstervridna värmlänningar Vänstervridna värmlänningar Sören Holmberg Varför tror vi att lutar åt vänster? Knappast på grund av de stora författarna eller den vackra naturen. Nej, mer beroende på industrierna,
Läs merDe viktigaste valen 2010
SKTF undersöker De viktigaste valen 21 - Medborgarnas röstbeteende och åsikter om den lokala demokratin i Växjö Juni 21 Inledning I september i år är det val. Välfärden och dess finansiering, innehåll
Läs merUnder rubriken Kommentarer har vi lagt in viktiga påpekanden från volontärerna.
1 Enkätstudie 214 Riktat till volontärer inom IM Vid 214 års enkätstudie har ca 7 personer haft möjlighet att besvara ett stort antal frågor som rör dem som personer, deras syn på stödet från IM samt hur
Läs merFastighetsägarnas Sverigebarometer FASTIGHETSBRANSCHEN STÅR STADIGT I EN OROLIG OMVÄRLD. Juli 2012
Fastighetsägarnas Sverigebarometer Juli 212 FASTIGHETSBRANSCHEN STÅR STADIGT I EN OROLIG OMVÄRLD Fastighetsägarnas Sverigebarometer tas fram i samarbete mellan Fastighetsägarnas regionföreningar. Sverigebarometern
Läs merVIKANDE STÖD FÖR VINDKRAFTEN
Vikande stöd för vindkraften VIKANDE STÖD FÖR VINDKRAFTEN PER HEDBERG D e energikällor svenska folket vill satsa på den närmaste framtiden är sol- och vindkraft. I SOM-undersökningarna 1999 2003 har det
Läs merNågra frågor och svar om attityder till cannabis
Några frågor och svar om attityder till cannabis 2014-05-27 Ipsos Sweden AB Box 12236 102 26 STOCKHOLM Besöksadress: S:t Göransgatan 63 Telefon: 08-598 998 00 Fax: 08-598 998 05 Ipsos Sweden AB. 1 Innehåll
Läs merSKOP. Rapport till Vimmerby kommun december 2008
december 8 SKOP har på uppdrag av Vimmerby kommun intervjuat cirka 5 av kommunens invånare om hur de ser på sin kommun. Intervjuerna gjordes per telefon mellan den 14 november och 3 december med kompletterande
Läs merUtvecklingsenheten, Johanna Jonsson
Utvecklingsenheten, Johanna Jonsson 2012-07-20 2 På uppdrag av kommunstyrelsen genomförde Statistiska centralbyrån, SCB, under hösten 2011 en medborgarenkät i Strömstads kommun. Syftet med enkäten är att
Läs mer