En utsatt men uppskattad insats

Transkript

1 Samarbete Så vill Richard möta framtidens utmaningar 14 BYA startar utbildning av ordningsvakter 3 Tips på hur du tränar på jobbet 21 & Samhället 2016 Vardag på flyktingmottagningen En utsatt men uppskattad insats 8 12

2 Ledare Kompetenta medarbetare kan möta stora utmaningar Samarbete Så vill Richard möta framtidens utmaningar 14 BYA startar utbildning av ordningsvakter 3 Tips på hur du tränar på jobbet 21 & Samhället 2016 Väktare och ordningsvakter är oljan som får kugghjulen att gå runt. Och på sätt och vis påminner väktaren om en fotbollsdomare - när allt fungerar som det ska är det knappt någon som märker att hen är där. Utan duktig säkerhetspersonal kan inte myndigheter eller företag göra sina jobb, något som blev tydligt i höstas när Sverige ställdes inför en av sina största utmaningar i modern tid. Det fruktansvärda kriget i Syrien tvingade miljoner människor på flykt från sina hem. Några av dessa sökte skydd i Sverige och när det var som intensivast i oktober registrerades nästan 2000 flyktingar under ett enskilt dygn, bara i Malmö. Det kan jämföras med att det idag registreras knappt 1000 per vecka i hela landet. Siffrorna är svåra att greppa och var och en förstår att en sådan ökning leder till stora utmaningar. Men vi får samtidigt inte tappa vår medmänsklighet bland alla siffror och statistik. Var och en som söker skydd i vårt land flyr från fruktansvärda upplevelser och ingen förälder sätter frivilligt sitt barn i en båt om inte havet bedöms säkrare än land. Sverige har en stolt tradition av att solidariskt hjälpa människor i nöd. Oavsett om det gäller barn från Finland under vinterkriget, människor på flykt från inbördeskriget i Jugoslavien på 90-talet eller de som idag flyr från terrorn och vidrigheterna i krigets Syrien. Den extrema situationen ledde också till extrema påfrestningar på våra samhällsinstitutioner. Vi inom säkerhetsbranschen har själva sett och upplevt precis hur komplicerat det här har varit. Precis som Sverige har ett ansvar att skydda människor på flykt har vi också ett ansvar att se till att mottagandet sker på ett professionellt och effektivt sätt. Jag har flera gånger, i kontakt med myndigheter och politiker, fått höra hur skickliga och effektiva säkerhetspersonalen har varit. Ett kvitto på att branschen har kompetenta medarbetare och att det utbildningssystem vi gemensamt byggt upp kan möta de utmaningar vi ställs inför. Hösten har också satt nytt ljus på en gammal diskussion om polisens arbetsuppgifter och vilka av dessa som skulle kunna tas över av ordningsvakter och väktare. Från Transports sida arbetar vi nära både politiker, myndigheter och övriga branschen för att en sådan utveckling ska ske så rättssäkert som möjligt. Vi vill fortsätta utveckla branschen har nu sett att rätt utbildning och uppföljning gör att vi klarar vi av ännu mer komplicerade uppgifter än idag. I det här numret av Väktaren och Samhället får vi möta några av dem som arbetat under den här svåra tiden. Skickliga och välutbildade yrkesmän och kvinnor som gjort det möjligt att visa den solidaritet och medmänsklighet som Sverige alltid varit känt för. Vi kan alla vara stolta över att tillhöra en bransch med så duktiga medarbetare. De visar också det vi alla redan visste, teknikutvecklingen kommer självklart att påverka branschens framtid men vår största tillgång är människorna som arbetar där. Det får ingen någonsin glömma bort. Vardag på flyktingmottagningen En utsatt men uppskattad insats 8 12 Väktaren & Samhället 2016 utges av BYA, Bevakningsbranschens Yrkes- och Arbetsmiljönämnd. I BYA ingår Almega Säkerhetsföretagen och Svenska Transportarbetareförbundet. Syftet är att belysa verkligheten för Sveriges alla väktare utifrån branschens synvinkel. Materialet får gärna åter användas, kopieras och citeras under förutsättning att innehållet inte förvanskas. För frågor och synpunkter: Kontakta BYA, eller info@bya.se, Utgivare: BYA (Bevakningsbranschens Yrkes- och Arbetsmiljönämnd) Redaktör: Jim Persson, BYA Textproduktion och form: Svensk Information, svenskinformation.se Foto: Pontus Fall, där inget annat anges Tryck: Sjuhäradsbygdens Tryckeri AB, Borås 2016 Lars Lindgren Förbundsordförande Svenska Transportarbetareförbundet 2 Väktaren & Samhället

3 Utbildning med höga krav BYA får åter rätt att utbilda ordningsvakter BYA planerar för att utbilda upp till ordningsvakter per år och målsättningen är självklar, enligt BYA:s VD Martin Bjurhem: Alla vi utbildar till ordningsvakter ska klara av att bli förordnade av Polismyndigheten. I november 2015 kom beskedet om att BYA åter får rätt att anordna grundutbildning för ordningsvakter. Vi har länge krävt att få utbilda ordningsvakter då polisens egen utbildning inte på långa vägar svarat mot behovet, säger Martin Bjurhem, om det efterlängtade beskedet. Efterfrågan på ordningsvakter har ökat under hösten, bland annat i de kommuner där flyktingsituationen inneburit stora utmaningar för myndigheter och samhället i stort. Vi gör inventering tillsammans med våra medlemsföretag om var behovet är störst och startar nu utbildningar i de delarna av landet. Redan den 1 februari 2016 går de första kurserna igång, bland annat i södra Sverige. BYA Väktarskolan har sedan tidigare lång erfarenhet av att utbilda ordningsvakter (se faktaruta), och den organisation som används vid väktarutbildningen kommer väl till pass. Två personer som arbetat med ordningsvaktsutbildningen vid Polismyndigheten har dessutom anställts. BYA ska till att börja med bara utbilda ordningsvakter som redan har en anställning i medlemsföretagen. Flertalet kommer att ha en väktarutbildning i botten och behöver då bara genomgå en utbildning på 48 timmar, jämfört med 80 timmar som är den ordinarie grundutbildningen till ordningsvakt. Vi kommer att öppna för att utbilda privatpersoner till ordningsvakter på samma sätt som vi nu tar in personer till väktarutbildningen som betalar själva, berättar Martin Bjurhem. Men vi har inte bestämt när det sker. Det viktiga nu Väktaren & Samhället 3

4 Utbildning är att klara medlemsföretagens behov. BYA:s medlemsföretag finansierar ordningsvaktsutbildningen via sin serviceavgift. Det är Polismyndigheten som förordnar ordningsvakter, oavsett vem som utbildar. När polisen själva svarat för ordningsvaktsutbildningen har man genomfört tester redan i samband med antagningen till kursen för att bedöma om personen är lämplig. Martin Bjurhem, VD för BYA. Ny myndighet rekryterar Det finns ett förslag om att Rekryteringsmyndigheten (tidigare Pliktverket) ska svara för att alla som söker en ordningsvaktsutbildning testas och att de uppfyller antagningskraven. Fram till dess att samarbetet med Rekryteringsmyndigheten kommit igång ska Polismyndigheten genomföra tester i samband med att ansökan om förordnande sker. BYA har därför bestämt att genomföra ett lämplighetstest av den som söker innan tillträde till utbildningen sker. Vi genomför samma typ av test som vi idag använder vid antagning av privatister till väktarutbildningen, men vi anpassar det till de speciella krav som ställs på ordningsvakter, framhåller Martin Bjurhem. BYA:s test ska motsvara det som krävs i samband med ett förordnande. Det innebär även krav på kunskaper i svenska språket och vissa fysiska prestationer när det gäller löpning och förmågan att dra en person ett antal meter. Polisen gör en intervju för att bedöma lämpligheten och BYA gör på motsvarande vis en lämplighetsbedömning. I de fall den som ska utbildas redan är anställd på ett medlemsföretag sker den prövningen av företaget. Målet är att alla som BYA antar till utbildningen ska klara av Polismyndighetens tester och få ett förordnande. På samma sätt som vi lägger utbildningen på en hög nivå, och kvalitetssäkrar den och läromedlen, vill vi försäkra oss om att vi inte utbildar personer som inte blir godkända av Polismyndigheten, säger Martin Bjurhem. Polismyndigheten kommer under övergångsperioden genomföra en kvalitetsmättning av hur många elever som gått igenom ordningsvaktsutbildning, och hur många av dessa som klarar testerna för att få ett förordnande. Därmed blir det också ett mått på hur respektive utbildare lever upp till kraven. Under utbildningen ska kursdeltagaren fylla i ett intyg där man intygar att man är laglydig. Sedan är det Polismyndigheten, som är tillsynsmyndighet, som kontrollerar laglydigheten i samband med förordnandet. När det gäller väktare så är Länsstyrelsens tillsynsmyndighet och den som kontrollerar laglydigheten. Men så länge BYA bara utbildar ordningsvakter som är anställda hos medlemsföretagen är de redan kontrollerade av Länsstyrelsen, som granskar alla anställda hos auktoriserade bevakningsföretag. n BYA har tidigare utbildat ordningsvakter Polismyndighetens beslut om att BYA får utbilda ordningsvakter innebär en återgång till hur det var före Mellan 1999 och 2003 hade BYA:s Väktarskola rätt att erbjuda grundutbildning av ordningsvakter. Men BYA blev av formella skäl av med rätten att utbilda ordningsvakter den 1 januari Det skedde i samband med att man bröt sig loss från TYA (transportbranschen motsvarighet inom arbetsmiljö och utbildning) och bildade eget. Sedan dess har bevakningsbranschen haft problem med att få fram utbildade ordningsvakter i den utsträckning som krävs. Det är polisens uppgift att upprätthålla allmän ordning och säkerhet. Enligt 1 lagen om ordningsvakter är en ordningsvakts uppgift att medverka till att upprätthålla allmän ordning. Genom orden medverka till understryks att ordningsvakternas ansvar inte ska jämställas med polisens. Ordningsvakter förordnas av Polismyndigheten i respektive polisregion som också sköter tillsynen. Ska upprätthålla ordningen Ordningsvakter har begränsade polisiära befogenheter och får omhänderta personer som är berusade eller uppträder störande på allmän plats. Det som skiljer en ordningsvakt från en väktare är att väktaren bara får ingripa på samma sätt som vem som helst i samhället, så kallat envarsgripande. Det innebär att väktaren får gripa den som har begått brott, som kan straffas med fängelse, och påträffas på bar gärning eller flyende fot. Ordningsvakter ska däremot uttryckligen medverka till att upprätthålla den allmänna ordningen. Förutom att Polismyndigheten utbildar ordningsvakter har tre utbildningsföretag fått tillstånd att anordna grundutbildning för ordningsvakter. BYA är det största och det enda som arrangerar utbildningar över hela landet. Grundutbildningen är på 80 timmar. Den som har behörighet som väktare eller skyddsvakt behöver bara genomgå en utbildning på 48 timmar. Efter avklarad utbildning söks förordnande hos den region inom Polismyndigheten där man är skriven. Den som blir godkänd som ordningsvakt får ett riksförordnande som innebär rätt att arbeta över hela landet. För att bli förordnad på nytt krävs en fortbildningskurs vart tredje år. 4 Väktaren & Samhället

5 Fem vägar till väktaryrket 1. Genom ett bevakningsföretag Ett auktoriserat bevakningsföretag, som innehar kollektivavtal, anmäler dig till BYA Väktarskolans väktargrundutbildning del 1 (VU1). 2. Genom BYA som privatperson Du söker till väktargrundutbildning del 1 (VU 1) direkt hos BYA och erbjuds utbildningen efter godkänd test och intervju. Daniel Bringmyr är en av de första som bekostat sin väktarutbildning själv. Han är redan anmäld till VU 2 genom sin arbetsgivare. Ny väg in i väktaryrket Sedan våren 2015 har en ny väg öppnats in till väktaryrket. Privatpersoner kan, om de klarar test och intervju, själva bekosta väktargrundutbildningens första del. Det handlar om att hitta rätt personer och bredda rekryteringen, säger Martin Bjurhem, VD för BYA. 3. Gymnasial väktarutbildning i hela landet gäller även vuxenutbildning Gymnasieformen GY11 innebär att gymnasieskolorna numera kan utbilda väktare inom barn- och fritidsprogrammet. BYA säkerställer kvaliteten genom att genomföra hela Väktargrundutbildningen och anordna praktik i medlemsföretagen. 4. Genom Säkerhetsgymnasiet Branschens egen gymnasieskola. Nu under avveckling, läs mer; se/pdf/viktig_sg.pdf. 5. Genom avtal med BYA Försvarsmakten, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan eller ett s.k. TSL-företag har möjlighet att upprätta samarbete genom avtal med BYA. Då står dessa för utbildningskostnaderna för Väktargrundutbildningen. Efterfrågan på väktare ökar och under hösten 2015 har inte minst den stora strömmen av flyktingar till Sverige ställt stora krav på bevakningsinsatser runt om i landet. På sina håll har det varit svårt att få fram tillräckligt antal väktare. BYA har under senare år utvecklat flera nya utbildningsvägar till väktaryrket. BYA samarbetar med gymnasier runt om i landet samt avtal med myndigheter och företag som betalar utbildningen för vissa elever är viktiga komplement till att bevakningsföretagen själva anmäler elever till väktarutbildningen. Klara test först En femte väg har öppnats: Privat-personer kan själva betala kronor för att gå VU 1 (Väktargrund utbildningens Del 1), under förutsättning att de klarar ett test med godkänt resultat. Det handlar verkligen inte om att vi vill tjäna pengar på att privatpersoner köper plats på utbildningen. Men vi vill pröva ytterligare en väg för att locka rätt personer till yrket, framhåller Martin Bjurhem. Det räcker alltså inte med att betala för att få gå utbildningen. Den som är intresserad ska klara ett test med fem olika fördjupningsområden (se faktaruta). För övrigt samma test som används Väktaren & Samhället 5

6 Utbildning av Securitas och Nokas vid företagens egen rekrytering. Och är resultatet på testet till utbildningen tillräckligt bra så väntar en kompletterande intervju. Först när både test och intervju är godkända är det möjligt att börja utbildningen som privatist. Många klarar inte testet och det är främst språkkravet som är det man faller igenom på. Det innebär inte att de hade blivit dåliga väktare, men de måste klara svenskan för att uppfylla föreskrivna myndighetskrav. De som behöver förbättra svenskan tipsar vi om de andra vägar som finns, till exempel via MOA-lärcentrum som erbjuder vuxenutbildning på gymnasienivå där väktarutbildning ingår. Martin Bjurhem berättar att det pågår en diskussion med länsstyrelserna om hur språkförståelse ska testas. Länsstyrelserna har också ett test för att mäta kunskaperna i svenska, och nu ska man utreda om testerna stämmer överens. Försök som pågår hela 2016 Än så länge är det ett 30-tal elever som gått igenom VU1 som privatister. Det är fortfarande bara en försöksverksamhet och som sträcker sig över hela En fördel som erbjuds de elever som betalar själva är att de kan vara med i ett register med BYA-godkända väktare. Vi gör en sammanfattning av testresultatet och intervjun som blir tillgänglig för företagen, efter godkännande från eleven. De av våra medlemsföretag som är intresserade av att anställa personen kan del av dessa dokument. Målsättningen är att på sikt skapa en digital rekryteringsbank där företagen kan möta de testade och utbildade väktarna. I dag har det löst sig med di- Test inom fem områden Den som söker till Väktargrundutbildningen (VU 1) som privatist måste få godkänt på ett test som omfattar följande delar: 1. Profil jämför eleven mot en tänkt väktarprofil 2. Mekanisk test grundläggande teknisk förståelse 3. Språkförståelse 4. Logisk förståelse 5. Instruktionsförståelse främst förståelse av text rektkontakter mellan företagen och eleverna. De är så attraktiva att det gått snabbt att få jobb. En snabb väg in i yrket Enkelt och smidigt att själva anmäla sig till väktargrundutbildningen. Det är en av många positiva synpunkter som kommer fram när tre av de första eleverna som själva bekostat sin utbildning in i yrket berättar om sina erfarenheter. Emma Loqvist ska snart dra på sig väktaruniformen. Hon har gjort upp med Nokas och ska börja arbeta i en reception. Hon ser bara fördelar med det test hon fick gå igenom för att börja utbildningen. En satsning jag får igen Det är när detta skrivs bara drygt 30 elever som gått igenom VU 1, Väktargrundutbildningens Del 1, som privatister. Det innebär att de själva, efter att ha klarat test och intervju, betalat kronor för utbildningen. En av dem är Emma Loqvist från Uppsala som såg en annons på Facebook, och tyckte det verkade intressant. Det kändes rätt för mig. Det är mycket pengar, men jag räknar med att det är en satsning som jag får igen, säger Emma Loqvist. Och Emma hann knappt gå ut innan hon blev uppvaktad med jobberbjudanden. När vi träffar henne är hon på plats hos Nokas för att skriva avtal om anställning. Jag har kommit överens med Nokas och ska snart börja arbeta i en reception. För Daniel Bringmyr från Bromma gick det också snabbt att få jobb efter utbildningen. Han är anställd som Väktare i publik miljö (Publik Service) på Securitas på halvtid, men jobbar extra så mycket som att han vill. Vi träffar honom mitt på Drottninggatan i Stockholms city där han arbetar som uniformerad Väktare på några stora affärskedjor. Jag tyckte det lät bra att snabbt få in en fot i yrket. Det var enklare än att först ta kontakt med något företag i branschen. Daniel berättar att han dessutom gick upp en lönegrad när han anställdes på Securitas tack vare att han 6 Väktaren & Samhället

7 Martin Bjurhem menar att de kronor som privatisterna betalar fungerar som en biljett till jobb. Så snart de börjar sin praktiska yrkesträning (PYT), som är första steget när de börjar på ett bevakningsbolag, får de lön. Den person som kommer till ett företag med ett godkänt väktartest och en VU1 i handen är betydligt mer intressant än den som inte har det. Anställningsbarheten ökar markant. Tidigare har det inte funnits någon bank med BYA-utbildade väktare, det behöver branschen ha av kvalitetsskäl. Klarar den sökande testet så väntar en intervju. hade grundutbildningen klar. Han är redan anmäld till VU 2 genom sin arbetsgivare och planerar för att utbilda sig vidare till civil butikskontrollant. Både Emma och Daniel har bara gott att säga om det test som måste klaras av med godkänt resultat för att man ska få börja utbildningen. Det är samma test som Nokas själva använder sig av. Så det var bara Mikael Granquist, utbildningschef på BYA. Intervjun bekräftar testets resultat och det blir tydligt om man ligger inom det som förväntas, säger Mikael Granquist, utbildningschef på BYA. Det finns inget krav på gymnasiekompetens för att söka till utbildningen, men enligt Mikael Granquist så ligger kravet på språkförståelse och svenska språket på den nivån att det behövs. Skolbakgrunden syns tydligt i testet. De som har problem med testet har problem med svenskan, också när det gäller instruktionerna. Den som klarat sig igenom testet, intervjun och den grundläggande utbildningen kan gå ut som BYA-godkänd väktare. n en fördel att jag gjort det när jag sökte tjänsten bara att hänvisa till BYA, berättar Emma Loqvist. Även Securitas använder sig av samma test vid sitt anställningsförfarande. Snart ska Emma Loqvist dra på sig uniformen och börja arbeta för Nokas. Emma ser bara fördelar med det test som hon gick igenom för att få börja utbilda sig som privatist. n Det gick snabbt för Daniel Bringmyr att få jobb efter utbildningen. Han arbetar som Väktare i uniform hos Securitas i Stockholm. Vuxenutbildning av väktare även i Göteborg Väktarutbildning som vänder sig till vuxna etableras runt om i landet av MoA Lärcentrum. Nu står Göteborg på tur. Gymnasiereformen GY11 innebär att gymnasieskolorna numera kan utbilda väktare inom barn- och fritidsprogrammet, och allt fler gymnasieskolor tar chansen. MoA Lärcentrum erbjuder en yrkesväktarutbildning som bygger på samma program, men som vänder sig till vuxna. Utbildningen är på tre terminer och BYA svarar för väktarutbildningarna VU1 och VU2 och den obligatoriska praktiken, så kallat arbetsplatsförlagt lärande, APL. I dag genomförs yrkesväktarutbildning bl a i Stockholm, Jönköping, Norrköping och Linköping. Utbildningen som ska starta i Göteborg i januari 2016 är upplagd på samma sätt, och det är Vuxenutbildningen i Göteborgs stad som är huvudman för den utbildningen. Det är förvaltningen i Göteborgs stad som tar ut eleverna och man har satt som krav att det krävs förkunskaper motsvarande Svenska 1, berättar Anna Falkström, verksamhetschef på Moa Lärcentrum. Anna Falkström räknar med att det de 25 elever som antas till utbildningen i Göteborg i vår kommer att ha goda chanser att få jobb efter utbildningen. De elever som lämnar våra utbildningar på andra orter har branschen visat stort intresse för. Det råder stor efterfrågan på utbildade väktare, inte minst i storstäderna. Såväl Skolverket som företrädare för polisen har uttalat sig positivt om utbildningen. Väktaren & Samhället 7

8 Arbetsplatsreportage Vi ser till att upprätthålla säkerheten både för myndighetens personal och för flyktingarna. Peter Henriksson, gruppledare (t.v.) och Patrik Ekberg, ordningsvakt, på plats vid Migrationsverkets huvudkontor i Jägersro. Det är stor brist på ordningsvakter, och Patrik är ensam ordningsvakt på sitt pass och arbetar tillsammans med fyra väktare. En historisk insats mitt i flyktingströmmen Nära personer sökte asyl i Sverige De flesta kom in i landet via Malmö. Vi har träffat några av de väktare och ordningsvakter som är stationerade vid Migrationsverkets anläggningar i Malmö och som ser till att säkerheten fungerar. ID-kontrollerna vid tågen mot Sverige på Kastrup och på stationen vid Hyllie i Malmö går lugnt tillväg i början av januari. Antalet flyktingar har minskat kraftigt sedan kontrollerna infördes den 4 januari. I oktober kunde det vara nära flyktingar som registrerades bara i Malmö under ett enskilt dygn, nu är det bara knappt per vecka som registreras i hela landet. De få flyktingar som kommer, med alla papper i ordning, tas om hand av polisen vid stationen i Hyllie och körs för registrering vid Migrationsverkets kontor på Agnesfridsvägen i Malmö. Dit har all mottagning och alla andra migrationsärenden nu samlats. Kravallstaketen utanför kontoret påminner om en kaotisk höst, men idag är det lugnt och tälten som tidigare stod utanför som provisoriska väntrum är rivna. 8 Väktaren & Samhället

9 Fyra väktare och en ordningsvakt från Securitas finns på plats inne i lokalen och hjälper till med att ordna kön och visa nyanlända till rätta. Men många flyktingar som är här har redan blivit registrerade och vill nu få hjälp med transport till ett boende ute i landet, kolla upp sin ersättning eller reda ut andra frågor. Det är en lite avvaktande stämning och kanske tvåhundra personer som väntar. Det är många barnfamiljer och unga män, flertalet från Syrien, Irak och Afghanistan. I dag är det lugnt, berättar Patrik Ekberg, som tjänstgör som ordningsvakt. Han har arbetat här sedan 1 november, då det var det långa köer dygnet runt. När tälten också fanns här hade vi säkert över 700 som köade samtidigt vissa dagar. Men det har alltid gått lugnt tillväga, väldigt få incidenter. De som är här har trots allt kommit fram. De är vid ett av sina mål! Patrik Ekberg har arbetat 26 år på Securitas, men något liknande har han aldrig varit med om. Den 4 januari infördes ID-kontroller på Kastrup vid tågen mot Sverige. Sedan dess har flyktingströmmen minskat kraftigt. Andreas Rosenlind, driftchef för Securitas uppdrag på Migrationsverket i Malmö. I natt kom han i säng vid halv två, efter att ha åkt runt och träffat medarbetarna som arbetar på natten. Han kan berätta om ett uppdrag som växt från en stationär väktare i receptionen till 120 väktare och ordningsvakter dygnet runt på ett drygt halvår. Det har varit en prövning för alla, men jag tycker det har gått bra och det har varit en bra stämning hela tiden. Migrationsverkets anläggning i Jägersro ligger granne med Securitas kontor i Malmö. Securitas svarar sedan slutet av 2014 för bevakningen av verkets anläggningar och boenden i Region Syd, där Malmö ingår. Sedan september 2015 är Andreas Rosenlind driftchef för uppdraget för Migrationsverket, och han kan titta ut över staketet bort mot ett uppdrag som bara växt. Om vi går tillbaka ett år hade vi en väktare på plats i receptionen på Migrationsverkets kontor. Det var allt. I dag har vi totalt 120 väktare och ordningsvakter igång på ett schema dygnet runt, alla veckans dagar, berättar Andreas Rosenlind. Det är i dag fyra olika objekt i Malmö som Securitas har bevakning på för Migrationsverket, varav två boenden. Under några månader i höstas ingick också Malmö mässan, som tjänstgjorde som lokal för registrering och tillfälligt boende. Uppdraget är att garantera säkerheten för såväl verkets personal som flyktingarna. Allt fler från september Flyktingströmmen började öka i september, minns Andreas Rosenlind. Securitas insåg att det behövdes en särskilt satsning för att klara uppdraget och jag fick frågan om att gå in som driftchef och med ansvar för organisationen kring bara en kund, en ovanlig lösning, men det har fungerat mycket bra. Till sin hjälp har Andreas Rosenlind fyra gruppledare som har den direkta kontakten med medarbetarna ute på objekten. Det är 30 väktare och ordningsvakter som tjänstgör i skiftgång Väktaren & Samhället 9

10 Arbetsplatsreportage under ett dygn på de boenden och mottagningar i Malmö som Securitas svarar för i dag. Den trånga sektorn har varit att få fram tillräckligt med ordningsvakter. Vi har nu kommit överens med Migrationsverket om att vi har minst en ordningsvakt på plats vid varje objekt, och så kompletterar vi med väktare. Andreas Rosenlind är mycket glad över att BYA nu åter har fått möjlighet att utbilda ordningsvakter. Den första ordningsvaktsutbildningen här nere startar BYA redan den 1 februari i år, och vi har många som vi vill utbilda. Allt talar också för att det blir bra kvalitet på utbildning då BYA rekryterat den som var ansvarig för polisens ordningsvaktsutbildning i Malmö. Ständig rekrytering Rekryteringen av väktare pågår kontinuerligt. Andreas Rosenlind berättar att fyra utbildningar av VU1:an har genomförts under hösten bara för att täcka det akuta behovet för Securitas och fler planeras. Sedan några veckor har man anställt en rekryterare på heltid som sitter på kontoret i Malmö. Vi tummar självklart inte på de krav vi ställer vid rekryteringen, och det är mycket viktigt att vi får in bra medarbetare i den situation som råder nu. Vi försöker också mentalt förbereda dem som ska arbeta på Migrationsverkets anläggningar. Många flyktingar mår psykiskt dåligt. Vi vet inte vad flyktingarna har varit med om, och försöker att ha en låg profil och finnas tillhands när vi behövs. Men allt går lugnt tillväga, säger Emelie Hansson som arbetat som väktare på Securitas i två och ett halvt år. Hon är i dag en av de väktare och ordningsvakter som går i skift dygnet runt vid Migrationsverkets anläggningar. Bra samarbete Andreas Rosenlind framhåller att det varit mycket lätt att samarbeta med Migrationsverket, och att de har bra dialog med de ansvariga på plats i Malmö. Christine Hansson är chef för serviceenhet Syd och lokalt ansvarig för säkerheten på Migrationsverket i Malmö. Hon har löpande kontakt med Andreas Rosenlind. Securitas har ansträngt sig för att få fram väktare och ordningsvakter i den utsträckning vi krävt. Och det har löst sig på olika sätt och med omdisponeringar mellan olika objekt. Det har krävts extra resurser särskilt under hösten och den situation som vi då hade. Hon konstaterar också att det trots allt har fungerat bra. Det har varit lugnt och få incidenter, med tanke på den stora tillströmning av flyktingar vi haft. På Migrationsverket huvudkontor vid Agnesfridsvägen arbetar också Tobias Åkerman som är kommunikationsansvarig på Region Syd. Han har just haft besök av TV-team från Spanien, Frankrike och England. Sveriges flyktingmottagande har rönt ett mycket stort intresse från internationell media. Bilden utomlands är enormt positiv, och Sverige och vår insats uppmärk- Tobias Åkerman, kommunikationsansvarig på Migrationsverket i Malmö, framhåller att det varit stora utmaningar; dels med det stora antalet som kommit under kort tid och dels att det varit stora variationer från dag till dag i antal ärenden. 10 Väktaren & Samhället

11 Vi har under ett halvår gått från 800 till nära egna medarbetare här. Jag är väldigt stolt över att vi lyckats ha en så bra verksamhet under den stora press som varit. Den stora utmaningen har, utöver det stora antalet ankommande på kort tid, varit de stora variationerna i antal ärenden från en dag till en annan. Det har ställt stora krav både på oss och Securitas. Dubbelt så många flyktingar Enligt Migrationsverkets officiella statistik för 2015 så registrerades under året ansökningar om asyl i hela landet. Det var en fördubbling jämfört med Av de som sökte asyl 2015 var ensamkommande flyktingbarn, och totalt kom det barn och unga under 18 år. Den största gruppen ensamkommande flyktingbarn, barn under 18 år, var från Afghanistan. Peter Henriksson, gruppledare på uppdraget för Migrationsverket inser att han är med om en historisk insats. Försöker se till att de många nyanställda väktarna kommer in i jobbet och känner sig trygga. Det är tre länder som dominerar när det gäller ursprung: av de som sökte asyl var från Syrien, från Afghanistan och från Irak under sammas stort dagligen. Vi har hela tiden strävat efter att vara mycket öppna och transparanta med hur vi arbetat. Tobias Åkerman berättar att det varit en stor anspänning även på Migrationsverkets organisation i Malmö. Väntan på placering Vi åker vidare till ett av Migrationsverkets två boenden i Malmö. Det ligger också i Jägersro, kallas följaktligen för Jägersbo och är ett gammalt Best Westernhotell ett stenkast från Migrationsverkets kontor. Här bor drygt 200 flyktingar som fått asyl och som väntar på att få en placering i en kommun ute i landet. Det är Peter Henriksson som kör oss. Han är en av gruppledarna som arbetar med uppdraget för Migrationsverket och med ett långt förflutet på Securitas; Asylsökande Mar Jan Nov Sep Jul Maj Mar Jan Nov Sep Jul Maj Mar Jan Nov Sep Jul Maj Jan Mar Nov Sep Jul Maj Mar Jan Sep Nov Jul Maj Mar Jan Så här har antalet asylansökningar utvecklats de senaste fem åren. Störst antal var det i oktober 2015, då registrerades asylansökningar. Efter att ID-kontroller införts vid Sveriges gränser har antalet minskat kraftigt. Källa: Migrationsverket Väktaren & Samhället 11

12 Arbetsplatsreportage började på företaget redan 2002 och arbetat i Malmö sedan Mycket av hans jobb går ut på att ha kontakt med väktarna och ordningsvakterna på de olika bevakningsobjekten och se till att allt fungerar. Det är viktigt att lyssna och finnas till hans och stötte de medarbetare som är nya på ett uppdrag. Vi har en bra blandning i grupperna. De mer erfarna medarbetarna får ge stöd och hjälpa de nya. Det är betydelsefullt att se till att gruppdynamiken fungerar. En historisk insats Även Peter Henriksson konstaterar att han aldrig varit med om något liknande uppdrag. Det kan nog betraktas som en historisk insats, och det har varit fantastiskt spännande att få vara med från början att bygga upp verksamheten. Framme vid flyktingboendet är det lunch som serveras i hotellets matsal. Vid insläppet står väktaren Anna Hedberg och prickar av dem som ska äta. Ett stort antal barn skojar med henne och stämningen är avslappnad, trots den tragiska historia som finns i bakgrunden hos de flesta flyktingar som bor på boendet. Titta vad jag fått av barnen, säger Anna Hedberg och visar upp flera teckningar som hon har i fickan. Det känns verkligen att man är omtyckt! Känner mig uppskattad Anna Hedberg har en lite annorlunda bakgrund jämfört med många av hennes kollegor. I höstas tog hon tjänstledigt från SAS, där hon arbetat som flygvärdinna under långt tid, och sökte till Securitas. Hon började arbeta med Migrationsverkets boenden i november, nästan direkt efter VU1-utbildningen. Jag trivs väldigt bra som väktare och med att arbeta här, berättar Anna Hedberg. Det är arbetstider som gör att jag kan vara hemma mer, trevliga kollegor och ett jobb där jag känner mig uppskattad. Samtidigt känns det som vi gör en viktig insats här. n Anna Hedberg, arbetar sedan november som väktare på flyktingboendet i Jägersro i Malmö. Hon är uppskattad av de många barnen och har fått massor med teckningar från dem. 12 Väktaren & Samhället

13 Väktare och ordningsvakter i bevakningsföretag En väktare anställd i bevakningsföretag Grundkrav: Laglydighet, behärska svenska språket, 18 år, ordnad privatekonomi, drogfri, fullgjord gymnasieutbildning, språkkunskaper, god hälsa och fysik 1, psykisk stabilitet 2 Obligatorisk utbildning: Grundutbildning, 300 timmar Fortbildning, 30 timmar Individuell vidareutbildning Arbetar: Arbetar med områdesbevakning, i receptioner och med rondering i t ex industriområden. En ordningsvakt anställd i ett bevakningsföretag Grundkrav: Väktare i bevakningsföretag, 20 år + Tillkommande krav: Erfarenhet från väktararbete och bedömd lämplig + Obligatorisk utbildning: Som för väktare + Tillkommande utbildning: Ordningsvaktsutbildning, 48 timmar Fortbildning, 20 timmar Vissa: Arenautbildning och/eller Säkerhetskontroll Arbetar: Kan arbeta inom kollektivtrafiken, på sjukhus, innetorg och affär. Befogenheter: Samma rättigheter, skyldigheter och befogenheter som alla medborgare. Väktare har dock ett förstärkt rättsskydd, och viss rapporteringsskyldighet samt rätt att använda handfängsel och batong. 1 Styrks genom tester och läkarintyg 2 Styrks genom referensförfrågan och tester Övriga ordningsvakter Befogenheter: En ordningsvakt medverkar till att upprätthålla allmän ordning inom sitt arbetsområde. Det kan vara restauranger, idrottstävlingar, domstolar, innecentra m m. Inom sitt arbetsområde har ordningsvakten begränsade polisiära befogenheter som ger rätt att t ex avvisa, avlägsna och i vissa fall omhänderta ordningsstörande personer. Som hjälpmedel och skydd får ordningsvakt använda handfängsel och batong. Ordningsvakten har förstärkt rättsskydd. Övriga inom säkerhet Ordningsvakt som inte är anställd, utan frilansar Grundkrav: Laglydighet, behärska svenska språket, 20 år Obligatorisk utbildning: Polisens ordningsvaktsutbildning, 80 timmar Fortbildning, 20 timmar Vissa: Arenautbildning och/eller Säkerhetskontroll Arbetar: Arbetar utanför krogar och restauranger, folkparker, idrottstävlingar och liknande. Övriga som arbetar med säkerhet Grundkrav: Inga Obligatorisk utbildning: Ingen Arbetar: Ofta är dessa personer anställda direkt av en arbetsgivare, som kan vara en krog eller en nöjeslokal. Befogenheter: Det som som i stort skiljer denna ordningsvakt mot ordningsvakten i bevakningsföretag är: - Avlönas ibland direkt av exempelvis krögaren. - Arbetsmiljöansvaret varierar beroende på anställning. - Antalet tjänstgöringsområden är ofta begränsat. Befogenheter: Inga utöver dem som alla medborgare har. Tågvärd, security, krogvärd/entrévärd, publikvärd, torgvärd eller bara vakt. Dessa är några av namnen på andra som uppger att de arbetar med säkerhet. Här finns inga krav på utbildning, förordnande eller godkännande. Dessa personer kan lätt förväxlas med väktare eller ordningsvakter vilket leder till förvirring bland allmänhet och media. Väktaren & Samhället 13

14 Framtidens utmaningar Richard Orgård ny HR-chef på Securitas Sverige, tror på samverkan. Ny på jobbet: Tror på samverkan Samhället förändras snabbt. Globaliseringen och internationella konflikter påverkar oss även i vardagen. För bevakningsbranschen handlar det om att hantera en lång rad framtidsutmaningar, och där bland annat den tekniska utvecklingen erbjuder nya möjligheter men också ställer nya krav. Richard Orgård, ny HR-chef på Securitas Sverige, vill möta utmaningarna med samverkan med såväl fack som samhället i stort. När vi träffar Richard Orgård har han varit på plats på Securitas huvudkontor i knappt två månader. Han har fullt upp med att besöka regionerna och lära känna organisationen. Det är dessutom i en tid när Sverige tar ett stort ansvar för en stor mängd flyktingar som är på väg genom Europa. Det som slår mig när jag reser runt är vilket jättejobb våra medarbetare runt om i landet gör när det gäller flyktingkrisen. Vi spelar en viktig roll för att det ska fungera, och hjälper våra myndigheter att hantera en besvärlig situation. Våra medarbetare är verkligen vardagshjältar! Det är ett fortsatt behov av väktare, Richard Orgård ser den dramatiska utvecklingen under hösten som ett bevis på att behovet av väktare och ordningsvakter på plats på gator och torg inte kommer att minska. För några år sedan talades det om 14 Väktaren & Samhället

15 att det bara var teknik som gällde. Men det är tydligt att våra medarbetare, de fysiska människorna, kommer att spela en allt viktigare roll i framtiden. Den tekniska utvecklingen behöver inte innebära att vi blir färre, snarare att vi utvecklar rollen som väktare. Det är en diskussion vi har inom BYA: Hur ser framtidsutmaningarna ut? Hur ser trygghetsväktaren ut? Den som är närvarande i större utsträckning. I det perspektivet vill han lyfta fram alla de betydelsefulla och bra insatser som görs inom bevakningsbranschen, och knyta an till historien. Det som är speciellt med vår bransch är att den har ett ben i historien och ett i framtiden. Vi har alltid funnits nära människor, men vi står även med ett ben i det hypermoderna med nya tekniska lösningar. Och benen ska gå i takt. Det är den resan vi har framför oss: Bevara det som är bra med det traditionella och samtidigt utveckla de tekniska hjälpmedlen. Samarbete krävs För att klara utmaningarna vill Richard Orgård se ett bra samarbete mellan privata intressen och samhällets alla myndigheter och verksamheter. Det är viktigt att framhålla att vi inte ska vara någon konkurrent. Vi ska inte ta över samhällets uppgifter. Vi vidareutvecklar, vi är ett komplement och en viktig samarbetspartner. En trygghetsskapare som kan göra en betydelsefull insats vid sidan av till exempel polisen. I de frågorna understryker han att de är helt överens med Transport. Ur ett fackligt perspektiv handlar det om arbetsmiljö och riskmoment. Det gäller inte bara när vi talar om polisiära uppgifter det gäller för all utveckling inom branschen, och hur den sker. Tittar du historiskt har det både försvunnit och tillkommit arbetsuppgifter, och kring det måste vi ha en ständig dialog med facket. Men Richard Orgård är inte orolig för att det ska saknas arbetsuppgifter i framtiden. Han ser en fortsatt stor efterfrågan som drivs av kombinationen samhällets utmaningar och utvecklingen av nya tjänster. Vi rekryterar nya medarbetare för fullt, vilket är ovanligt vid den här tiden på året. Flyktingsituationen är en orsak till det. Det är självklart en utmaning att hitta rätt personer och rätt kompetens. Fler vardagshjältar När han ska beskriva Securitas som attraktiv arbetsgivare, och vad som krävs för att locka nya medarbetare, återkommer han till uttrycket vardagshjältar. Enligt Richard Orgård är det den insikten som är grunden till en bra utveckling både för företaget och de anställda. Facket har samma mål som oss. Det är klart att de vill att vi ska växa och att vi ska vara ett lönsamt och bra företag, för i slutänden ger det möjligheter till fler nöjda medarbetare, och kanske ännu fler jobb. I det finns ingen motsättning. Bara att se till att vi har hela processen i ett bra anställningsförfarande. Samverkan med facket är även en viktig del av företagets och branschens historia, enligt Richard Orgård. Det är inte minst BYA och Väktarskolan ett bra exempel på. Att parterna kan enas, och att vi äger verksamheter tillsammans, det är till fördel både för branschen, facket och arbetsmiljön. Sedan kommer det alltid vara så att vi har olika syn på saker och ting. Vi har olika ingångsvärden och olika uppdragsgivare och det får man ha respekt för. Richard Orgård pekar på att det finns samverkan med facket på många andra konkreta områden, till exempel när det gäller att få till stånd bra upphandlingar som tillåter bra villkor. Tillsammans med facket För att avsluta där vi började: I takt med att branschen utvecklas, och det tillkommer nya utmaningar, blir det ännu viktigare att vi har en samverkan och ett samförstånd med facket om vad vi vill. Det klart att en arbetsgivare kan säga att vi ska göra det här och det här. Men har vi inte personalen med oss kommer det aldrig att bli lyckat. n Hur kommer framtidens väktare att arbeta? Richard Orgård är inte orolig för att det kommer att saknas uppgifter snare handlar det om att utveckla rollen som väktare. Väktaren & Samhället 15

16 Internationell samverkan Foto: Istock Samverkan ger framgång i det internationella arbetet Upphandlingsverktyget Best Value används snart i de flesta europeiska länder. Det hjälper upphandlare att väga in god personalpolitik, bra utrustning och välutbildade medarbetare när de upphandlar bevakning och säkerhet. Det är ett exempel på hur arbetsgivare och fack kan samverka internationellt och påverka branschens förutsättningar i en lång rad länder. Upphandlingsverktyget har tagits fram inom den Sociala Dialogen, en arbetsgrupp mellan arbetsgivareorganisationen CoESS och den fackliga federationen UNI Europa, där Almega så väl som Transport ingår i respektive organisation. En av de som arbetat fram Best Value är Björn Ericsson, branschexpert hos Säkerhetsföretagen Almega, och som deltar i de förhandlingar och kommittéarbete som sker inom säkerhetsområdet i Europa och världen i övrigt. Best Value berättar om hur vår bransch fungerar, och ska användas i alla de 24 länder som är med CoESS. Det förklarar för våra kunder att lägger man sig under en viss prisnivå så går det inte att få en hög servicenivå. Lägsta pris är inte alltid kompatibelt. Ta fram standarder och direktiv Upphandlingsverktyget kan liknas vid Björn Ericsson, branschexpert hos Säkerhetsföretagen Almega. en vägledning eller rekommendation, som inte behöver följas. Men mycket av det internationella arbetet inom säkerhetsområdet handlar om att ta fram standarder och direktiv. Och även om många av dem är frivilliga blir vissa standarder så etablerade och accepterade av både leverantörer, marknad och myndigheter att de ändå får stort genomslag. I slutet av 2014 meddelade 16 Väktaren & Samhället

17 ISO standarder är tvingande. Det kan dock vara så att stora multinationella företag kommer att hänvisa till ISO:s standarder, säger Björn Ericsson som dock pekar på att en stor fördel är att i ISO har alla länder en röst. Sveriges röst väger lika tungt som USA:s. Vid sidan av ISO finns ytterligare en stor internationell aktör inom standardiseringsarbetet: CEN, där alla Europas länder är medlemmar. CEN har i år startat ett arbete för att ta fram standarder inom det som kallas för Critical Infrastructure (Samhällsviktiga anläggningar, så som t ex Skyddsobjekt). Rädslan för terrorbrott är en bidragande orsak till att det blivit aktuellt. Björn Ericsson sitter med som svensk expert i den kommitté som tillsatts. CEN:s arbete ligger utanför EU, och det är normalt inte tvingande standarder. Men det kan alltid vara så att EU säger: OK, det här har CEN kommit fram till, det här ska vi implementera... Internationella aktörer Confederation of European Security Services, CoESS, är en paraplyorganisation för alla arbetsgivarorganisationer inom säkerhet i Europa. Inom CoESS finns olika arbetsgrupper inom de olika verksamheterna för säkerhet, så som vanlig bevakning, skyddsvaktsverksamhet, luftfartsskydd, hamnskydd, larmcentral osv. ISO ett globalt standardiseringsorgan att nu ska man samla majoriteten alla säkerhetsstandarder för hela världen under ett tak. En stor satsning som kan påverka vilka krav som ställs vid upphandlingar i alla länder. ISO är en enorm apparat, med många inblandade, berättar Björn Ericsson. Jag ska snart ha ett nytt möte med den grupp som behandlar privata säkerhetstjänster inom ISO. I den här typen av internationellt arbete handlar det mycket om att bevaka sina intressen och skaffa sig allierade. Inte alltid tvingande standarder För risken finns att rekommendationerna blir sämre än vad vi arbetar efter i Sverige i dag. Så kan det bli. Men det är sällan att Fokus på samarbetet i Europa Björn Ericsson gör bedömningen att det nu aktuella arbetet inom CEN ligger längre fram i prioritet än ISO, och även här handlar om att skaffa sig allierade. Samtidigt, det finns några grundregler i standardiseringsarbetet och det är bland annat att nå konsensus. Dessutom är rösterna inom CEN viktade efter ländernas storlek så det spelar roll vilka vänner man har. Han är inte glad över att det nu drivs två stora internationella standardiseringsarbeten parallellt, vilket borde ha undvikits med hänvisning till Vienna Agreement som ska förhindra dubbelarbete Men det är bara att gilla läget. Vi har i dag tillsammans med Transport bra kontroll på vad som händer internationellt. Är vi inte med kan och får vi inte påverka, och då kan vi i värsta fall stå inför några mer eller mindre obehagliga överraskningar. Ett exempel är när CEN nyligen antog en ny standard som gällde Aviation security. Det fanns delar i den som vi inte kunde gå med på, som helt enkelt stred mot LAS. Så vi fick anmäla en så kallad UNI Europa är en europeisk facklig federation som sammansluter fackliga organisationer inom kunskapsföretag och tjänsteföretag i 50 olika länder. UNI Europa består av 330 medlemsförbund som sammantaget företräder 7 miljoner arbetstagare. UNI Europa är del av det globala facket UNI. Sociala Dialogen Sociala Dialogen, en kommitté där arbetsgivarnas organisationer tillsammans med de fackliga representanterna i Europa (UNI Europa) försöker nå så mycket konsensus som möjligt i bland annat utbildnings, arbetsmiljö och upphandlingsfrågor med orimliga villkor. Sverige har som tradition ett bra samtalsklimat mellan parterna och vi är ett föredöme i just den dialogen. Väktaren & Samhället 17

18 Internationell samverkan Foto: Ingemar Lindewall International Organization for Standardization, ISO, är en organisation för standardisering som spänner över hela världen där alla nationer har en röst. Nu har ISO inlett ett arbete som innefattar många av de olika tjänstestandarder som finns inom sektorn säkerhet. Namnet på kommittén är ISO/ TC 292, Security and resilience. Privata säkerhetsföretag är idag allt oftare en del av lösningen när det gäller att upprätthålla säkerheten i samhället. Det kräver bättre samarbete med polisen och andra myndigheter. avvikelse från den standarden, vilket var mindre populärt internationellt. Direktiv från EU viktiga Men det är inte bara standarder som kan få stort genomslag det handlar om. När man i EU bestämmer sig för att man vill skapa ett direktiv inom något område är det viktigt att man från de olika expertområdena, i detta fall Private Security Sector, föder beslutsfattare med relevanta synpunkter. Det är den möjlighet som finns för en bransch att påverka direktivens utformning. Direktiv som kommer från EU ska implementeras i de olika nationernas lagstiftning i någon form. Så direktiv kan vi inte strunta i. Det är en del av vårt ansvar som medlemmar i EU, framhåller Björn Ericsson. Upphandlingsdirektivet, som ska implementeras i april 2016, är ett aktuellt exempel. Samverkan på alla nivåer krävs Avslutningsvis vill Björn Ericsson slå ett slag för fortsatt samverkan, på alla nivåer, både i Sverige och internationellt. Min dröm är att myndigheter och samhällsfunktioner i alla länder börjar inse att förutsättningen för att skapa trygghet i samhället är samverkan mellan olika aktörer. Privata intressen och myndigheter måste bli bättre på det. Han pekar på att så snart det händer något utöver det vanliga så är oftast privata säkerhetsföretag en del av lösningen. Men jag tycker mig se, när jag talar med polisen och MSB, att myndigheterna börjar förstå det. Det som krävs är European Committee for Standardization, CEN, är den europeiska organisationen för standardisering. Alla Europas länder, inklusive Turkiet, är medlemmar i CEN. Här röstar varje land i förhållande till antalet invånare i respektive land, vilket innebär att länder som Tyskland, Frankrike, Polen, England väger tungt i röstningssammanhang. I våras startade CEN ett arbete kring Critical Infrastructure (Samhällsviktiga anläggningar så som t ex skyddsobjekt). Namnet på det standardiseringsarbetet är CEN/ TC 439 Private Security Services. att vi blir bättre på att se till att det sker i organiserad form, att det finns färdiga modeller för hur det ska fungera. Med god insyn i hur det fungerar internationellt, anser Björn Ericsson att många länder har kommit längre i det arbetet än vad vi har i Sverige. Det gäller till exempel USA. Därför hoppas jag vi börjar tänka mycket större även i Sverige samverkan är mitt ledord för framtiden. n 18 Väktaren & Samhället

19 Nytt EU-direktiv Upphandlingsdirektivet inte bara lägsta pris Det nya EU-direktivet om offentlig upphandling ska under våren 2016 införas i alla medlemsländer. Det kommer inte innebär några stora förändringar för bevakningsbranschen i Sverige. De inköp som offentliga myndigheter gör i Sverige regleras av LOU, Lagen om offentlig upphandling. Den baseras på ett EU-direktiv från fattade EU beslut om nya upphandlingsdirektiv som ska vara införda i medlemsländerna i april I Sverige har två statliga utredningar titta på hur de nya direktiven ska jämkas ihop med den svenska arbetsmarknadsmodellen. Ett önskemål som framförts i Sverige är bland annat krav på kollektivavtal hos de leverantörer som deltar i offentlig upphandling. Frågor om kontrollen Den senaste utredningen överlämnade sitt betänkande till civilminister Ardalan Shekarabi i september I betänkandet talas om kollektivavtalsliknande villkor. Utredningen föreslår bland annat att upphandlande myndigheter ska kräva att arbete som utförs i offentlig upphandling ska utföras med skäliga anställningsvillkor. Förslaget innebär att upphandlande myndigheter ska ange lön, semester och arbetstid som villkor i kontrakt i offentlig upphandling. Det är inget större bekymmer för vår bransch, konstaterar Björn Ericsson, branschexpert hos Säkerhetsföretagen Almega. Vi har kollektivavtal, och i huvudsak ett sådant som berör just säkerhetstjänsterna. Om en bransch har flera kollektivavtal då kan man hamna i frågan om vilket kollektivavtal som ska tillämpas. Till skillnad från många andra branscher omgärdas bevakningsbranschen redan av både myndighetskontroll och krav på auktorisation. Han berättar att det som däremot är en stötesten är hur en leverantör ska kontrolleras av den upphandlande myndigheten. Det finns förslag, från bland annat kommuner, om att fackliga företrädare ska kontrollera att lagar och regler efterlevs hos leverantörerna. Oavsett den goda dialog vi har mellan parterna inom Säkerhetsföretagen så ser vi facket som en part, inte som en opartisk kontrollant, säger Björn Ericsson. Enligt Björn Ericsson finns det även andra delar i förslaget om kontroll av leverantörer som inte går att applicera på bevakningsbranschen. Du måste till att börja med vara godkänd för att få tillträde till våra bolag. Det kan inte heller vara helt ospecificerat om vad man ska kontrollera. Det måste finnas en tydlig koppling till kontraktsföremålet och det är inte säkert att det går utifrån ett revisionshänseende att skilja på från övriga uppdrag. Till skillnad från många andra branscher omgärdas bevakningsbranschen redan av både myndighetskontroll och krav på auktorisation, framhåller Björn Ericsson. En bransch som redan granskas Bevakningsbranschen granskas löpande av länsstyrelserna. Vi är inte emot uppföljning av leverantörerna tvärtom, det är en bra sak. Det skulle man gjort för länge sedan och vår bransch är knappast bland de sämre. Det är den nya Upphandlingsmyndigheten som kommer att få en viktig roll när det bestäms vilka krav och villkor som kommer att gälla. Enligt Björn Ericsson finns det ett antal branscher som, enligt uppgift, kommer att synas närmare, och bevakningsbranschen finns inte med på den listan. n Väktaren & Samhället 19