Förenklingar och effektiviseringar i stödsystemen

Transkript

1 2005 Förenklingar och effektiviseringar i stödsystemen bilaga 8 till tekniskt underlag för nytt landsbygdsprogram Foto: Mats Pettersson Rapport 2005:14G

2

3 Förenklingar och effektiviseringar i stödsystemen bilaga 8 till tekniskt underlag för nytt landsbygdsprogram Jordbruksverket Referens Magnus Olsson, delprojektledare

4

5 Förord Jordbruksverket fick den 28 oktober 2004 i uppdrag att ta fram ett tekniskt inriktat underlag inför arbetet med ett nytt landsbygdsprogram för perioden Uppdraget redovisas i en sammanfattande huvudrapport och i ett antal bilagor som närmare utvecklar frågorna. Denna bilaga behandlar förenklingar och effektiviseringar i stödsystemen, och har framtagits som ett delprojekt inom ramen för uppdraget. Ansvarig för arbetet med bilagan har varit Magnus Olsson. Övriga medverkande framgår av förteckningen nedan. Förteckning över medverkande i delprojektet Från Jordbruksverket Magnus Olsson (delprojektledare), Annelie Stomberg, Barbro Ljungqvist, Henrik Svensson, Stefan Karlsson, Torkel Fagerlund och Zahid Syed Extern medverkan Håkan Johansson (länsstyrelsen i Dalarnas län) och Ove Konradsson (länsstyrelsen i Västra Götalands län) 1

6

7 Innehåll Sammanfattning Bakgrund och tillvägagångssätt Generella riktlinjer Grundansats Målformulering Programskrivning Samordning Stabilitet Ökad användning av IT Blockbundna femårsåtaganden Förenklings/effektiviserings kommentarer kopplade till de olika stegen i en standardprocess Ansökan Registrering Utredning Kontroll Beslut Utbetalning Kommentarer kopplade till regelverk Kommentarer kopplade till information Bilaga Enkelblanketten

8

9 Sammanfattning Förenklingar i stödsystemen för såväl kunder som administration är en väsentlig utgångspunkt vid utarbetandet av ett nytt landsbygdsprogram för perioden Som en del av framtagandet av ett tekniskt underlag för ett nytt landsbygdsprogram har Jordbruksverket därför genomfört en inventering av förenklingsmöjligheter utifrån såväl kund- som administrationsperspektiv. Utöver rekommendationer kopplade till de olika stegen i handläggningsprocessen redovisas i denna bilaga även vissa generella riktlinjer som är viktiga för att uppnå förenklingar. En sådan är att förenklingsambitionen måste vara med från allra första början i analysen inför ett nytt program och hela vägen i den följande processen med utarbetande av målformuleringar, program, förordningar, föreskrifter, stödhantering etc. Det är också väsentligt att hålla nere antalet stödformer. I projektet har ambitionen varit att konsekvent söka bedöma olika stödalternativ ur förenklingssynpunkt. En redovisning av dessa bedömningar ges i respektive avsnitt i huvudrapporten och i bilagorna till dessa. 5

10

11 1 Bakgrund och tillvägagångssätt Förenklingar i stödsystemen för såväl kunder som administration är en väsentlig utgångspunkt vid framtagande av ett nytt landsbygdsprogram för perioden För att mer förutsättningslöst angripa förenklingsfrågorna har Jordbruksverket särskilt studerat administrativa förenklingar och effektiviseringar i stödprocessen. I administrativa förenklingar och effektiviseringar inbegrips förbättringar för såväl kunder som administration. Målet har varit enklast möjliga hantering (lägsta möjliga tidsåtgång/kostnad för stödmottagare/utförare och administration) som på ett tillfredställande sätt kan medverka till att uppsatta mål för landsbygdsprogrammet uppnås. Arbetet inleddes med en kartläggning och gruppering av de synpunkter som framkommit på nuvarande landsbygdsprogram. Som underlag till denna kartläggning användes halvtidsutvärderingarna (landsbygdsprogrammet, Leader+, Mål 1), de interna LBU- utredningarna, resultat av genomförda kundenkäter/undersökningar samt uppgifter lämnade av personal vid Jordbruksverket och länsstyrelserna. Utgångspunken för grupperingen av kommentarer/ förslag samt analysen var en standardprocess med sex steg. Dessa processteg återfinns i administrationen av samtliga nuvarande stöd. Ordningen på stegen liksom aktiviteterna på dessa, kan dock variera. Processtegen har kopplingar till såväl kunderna som den offentliga administrationen. I figur nedan redovisas huvudkomponenterna i standardprocessen. Figur 8.1 Huvudkomponenter i standardprocessen Ansökan Registrering Utredning Kontroll Beslut Utbetalning Alla förslag/kommentarer har vid kartläggningen inte kunnat hänföras till dessa sex processteg, varför ytterligare tre grupper, Regelverket, Information samt en Övrigt använts vid sammanställningen. Vid inventeringen noterades att förslag/kommentarer lämnats på mycket varierande detaljnivå. Kartläggningen följdes av en utvärdering och analys av de kommentarer och förslag som lämnats om nuvarande stödformer och stödadministration. Vid utvärderingen/analysen var målsättningen att göra en koppling mellan identifierat problem, orsaken till problemet samt lösningsförslag. I vissa fall var utgångspunkten ett förslag till förenkling/effektivisering utan att förslagsställaren tydligt identifierat problemet. I dessa fall har Jordbruksverket försökt, där det varit möjligt, att identifiera problemet och orsaken till detta. Mot bakgrund av den knappa tid som stått till förfogande har det inte varit möjligt att göra en mer omfattande och djup utredning av hur problemen kan lösas på en detaljerad nivå. 7

12 På basis av kartläggningen, utvärderingen och analysen av de kommentarer och förslag som lämnats om nuvarande stödformer och stödadministration har framtagits generella förslag, rekommendationer och kommentarer med utgångspunkt i enklast möjliga hantering (lägsta möjliga tidsåtgång/kostnad för stödmottagare/utförare och administration) i kommande landsbygdsprogram. Inriktningen är här inte en stödspecifik nivå utan målsättningen har varit en strategisk nivå. En redovisning av generella förslag, rekommendationer och kommentarer ges i kapitlet Generella riktlinjer. I kapitlet Förenklings/effektiviserings kommentarer kopplade till de olika stegen i en standardprocess ges sedan en översiktlig redovisning av möjliga administrativa förenklingar och effektiviseringar som framförts i olika sammanhang, liksom lösningsförslag till olika problem som identifierats vid utvärderingen av nuvarande stöd. Målsättningen för Jordbruksverket är en förenkling och effektivisering av stödprocessen för såväl kunder som administration. En systematisk genomgång ur ett förenklingsperspektiv har därför gjorts av de olika stöd och åtgärder som analyserats i enlighet med uppdraget. Utöver en allmän bedömning av komplexiteten och möjligheten för förenklingar för kund och administration har även Enkelblanketten, se appendix, använts för att bedöma komplexiteten för kunder och administration på de olika processtegen samt vilka förenklingar som kommande landsbygdsprogram förväntas innebära. 8

13 2 Generella riktlinjer 2.1 Grundansats Strävandena att förenkla och effektivisera processen för stödmottagare/utförare och för administrationen bör vara en ständigt pågående process. Särskild uppmärksamhet måste dock riktas på dessa frågor då ett nytt stöd ska utarbetas. Ur ett förenklingsperspektiv är det särskilt viktigt att hålla nere antalet stödformer. Grundansatsen bör vara ett kundperspektiv med inriktning på förenkling och effektivisering. Dessutom måste olika riktlinjer och handlingsprogram för att minska den administrativa bördan för alla inblandade parter tas i beaktande. Vid förenklingsarbetet är det viktigt att vara uppmärksam på att en förenkling för en part, kund eller administration, kan innebära en ökad börda för en annan part. En slutsats är dock att i många fall innebär förslagen förenklingar för samtliga inblandade. 2.2 Målformulering Vid utvärderingen av nuvarande stöd har det från flera håll efterlysts bättre målformuleringar. Enkla, tydliga, väldefinierade, logiskt uppbyggda och mätbara mål får bedömas vara viktiga förutsättningar för ett lyckosamt genomförande av all verksamhet liksom för en effektiv utvärdering av denna. 2.3 Programskrivning Grundläggande för en effektiv stödadministration till nytta för kunder och administration är tydliga mål, enkla tydliga lättadministrerade regler och en stöd/handläggningsprocess som löper på utan avbrott. Krångliga regelverk med många undantag leder till svåra och krångliga blanketter, anvisningar och IT-system samt en resurskrävande administration. För att åstadkomma en enkel och effektiv stödadministration är det viktigt att enkelhet/effektivitet finns med som huvudmål redan då landsbygdsprogrammet skrivs och då målen för stöden formuleras. Att på ett senare stadium åstadkomma förenklingar och effektiviseringar får bedömas som mycket svårare och mer komplicerat. Det är viktigt att under denna tidiga formuleringsfas hela tiden tänka Kan målen uppnås med enklare regler för kunden och på ett mindre administrativt betungande sätt (exempelvis utan nuvarande form av blockbundna femårsåtaganden, med kompetensutveckling eller med en annan typ av kontroller). Uppföljningen av programmen är också viktig. Därför är det mycket angeläget att hänsyn tas till möjligheterna att göra en ändamålsenlig utvärdering och kontroll redan då programmen och stöden utarbetas. I sammanhanget kan det också vara viktigt att fundera över om målen kan uppnås på ett effektivare och, för alla inblandade parter, bättre sätt än genom LBU-åtgärder. 9

14 2.4 Samordning Med den stora mängd stöd som förekommer inom ramen för landsbygdsprogrammet är samordning/likriktning/enhetlighet viktiga riktmärken under förberedelseprocessen. Regelverk, administration liksom IT-system bör harmoniseras och göras enhetliga i den mån det är praktiskt möjligt. På ett tidigt stadium är det viktigt att fastställa terminologin så att enhetliga definitioner och begrepp (ex jordbruk, samverkan) läggs fast och används. Utan denna gemensamma grund finns risk för att olika personer talar om samma sak men på olika sätt eller tror sig tala om samma sak. Samordning och harmonisering bedöms vara viktigt för att underlätta för kunderna samtidigt som det skapar förutsättningar för större flexibilitet och effektivitet inom administrationen. I förberedelseprocessen liksom i den senare stödhanteringen är samordningen mellan de olika aktörerna viktig. Ett sätt är att koppla in s.k. användargrupper/testpaneler så att reaktioner och synpunkter kan erhållas på ett tidigt stadium. Samordning av tidsplaner bedöms också vara viktig för att uppnå effektivitet. Beslut om stödutformning och regler måste tidsmässigt tas så att de olika aktörerna har korrekt information tillgänglig och skälig tid för sina åtgärder. Nuvarande stora antal stöd bedöms av flera aktörer som svåröverskådliga. En viktig målsättning är därför att begränsa antalet stödformer. Få, generella och breda stöd bedöms ofta vara ett viktigt förenklingssteg. Detta kan exempelvis ske genom en samordning/ sammanslagning av stöd med likartade syften. Förslag har kommit om att samla ersättningsformer för betesmarker och slåtterängar, landskapselement i odlingslandskapet och också inkludera landskapselement i betesmarker och slåtterängar till en ersättningsform. Vidare har föreslagits en sammanhållen syn på kompensationsbidrag, ersättning för öppet landskap och nationella stöd samt att uppdelningen i insatsområden ska tas bort. 2.5 Stabilitet Stabilitet i stödformer och i administration, inkl blanketter, manualer och checklistor, har framförts som viktiga komponenter för att uppnå effektivitet. Det är därför viktigt att så långt som möjligt undvika att gå in och ändra i stöden under löpande programperiod. Eventuella förändringar i stödsystemen måste prövas noga mot bakgrund av att stabilitet och kontinuitet värderas högt av kunderna enligt genomförda kundenkäter. Till detta kommer att varje nytt stödsystem och även förändringar av gällande system medför administrativa insatser i form av planering, information, uppbygggnad/ändring av IT-system etc. Detta kräver såväl tid som resurser. En långsiktig plan för stöden är en viktig komponent för att uppnå stabilitet liksom att inte sjösätta ett visst stöd förrän hela administrationen är utvecklad. I förberedelseprocessen är därför samordningen mellan de olika aktörerna såsom beskrivs i punkten ovan viktig. 10

15 2.6 Ökad användning av IT Kompetensutveckling har i olika sammanhang nämnts som effektivt medel för att uppnå uppsatta mål i landsbygdsprogrammet. Ett sätt att uppnå förenklingar och effektiv administration är en utökad användning av IT-verktyg. Detta kan gälla allt från ansökan via Internet till att tillhandahålla generell och brukarspecifik information via nätet. En förutsättning för att dessa satsningar ska bli lyckade är, utöver väl fungerande tekniska lösningar som exempelvis bredband, att stödsökande har en tillräcklig kunskap vad gäller datoranvändandet. Kunskapsnivån varierar, men i vissa fall är den tämligen låg. En kompetensutveckling med syfte att öka datoranvändandet skulle på ett positivt sätt kunna bidra till en ökad effektivitet och förenkling i stödhanteringen för såväl kund som administrationen. En ökad kunskap vad gäller datoranvändandet ligger också väl i linje med Jordbruksverkets satsning på en sk 24 timmarsmyndighet. 2.7 Blockbundna femårsåtaganden En mycket stor andel av de identifierade problemen under kartläggningsfasen är kopplade till stöd med blockbundna femårsåtaganden. EU:s regelverk föreskriver flerårsåtaganden, men en djupare översyn bör göras av hur man inom ramen för EU:s regelverk kan åstadkomma ett mer lättadministrerat flerårsåtagande. Även möjligheten att förlänga ett femårsåtagande med ett år i taget efter det femte året bör undersökas. Man bör också kunna fundera över om man kan nå miljönyttan och målen med andra konstruktioner än åtaganden. Om man på sikt kunde revidera nuvarande form av blockbundet flerårsåtagande skulle det kunna innebära förenklingar både för kunden och administrationen. 11

16

17 3 Förenklings/effektiviserings kommentarer kopplade till de olika stegen i en standardprocess Nedan följer för varje steg i standardprocessen en översiktlig redovisning av möjliga administrativa förenklingar och effektiviseringar som framförts i olika sammanhang angående nuvarande program liksom lösningsförslag till olika problem som identifierats vid utvärderingen av nuvarande stöd. I listorna finns kommentarer av mer principiell natur utan någon direkt koppling till enskild stödform. Målsättningen är enklast möjliga hantering för såväl kunder som administration, men det är viktigt att vara uppmärksam på att en förenkling för en part kan innebära en ökad börda för en annan part. En slutsats är dock att i många fall innebär rekommendationerna förenklingar för samtliga inblandade. I redovisningen markeras de rekommendationer som innebär en fördel för kunden med ett (k), de förslag som innebär en fördel för administrationen med ett (a) och de förslag som innebär en fördel för båda parter med (a+k). Som påtalats i kapitlet bakgrund och tillvägagångssätt är grunden för rekommendationerna främst den sammanställning som arbetades fram under steg 2 och kommentarer och synpunkter som fortlöpande lämnats till projektgruppen av sakkunniga. 3.1 Ansökan Likrikta blanketter och undvika att ändra dessa (a+k) Färre uppgifter för brukaren att fylla i och mer förprintning(a+k) Mer elektroniska ansökningar (a+k) Fortsätta att utveckla språket så att vi skriver på ett sätt som är begripligt (a+k) Fortsätta att arbeta med användargrupper/testpaneler i olika sammanhang. Inte bara fråga vad de tycker är bra och dåligt, utan låt dem läsa texter, fylla i blanketter etc. (a+k) Utökning av webbapplikationer, t.ex. åtagandeblankett via SAM Internet (a+k) Utökning av funktioner att sortera information på SJV:s hemsida. Här kan man gå vidare med att t.ex. söka på kundnummer och ha en beräkningstjänst.(k) Möjlighet för handläggaren att via datorn få upp en total bild över vad en kund har och har haft för stöd (IT). (a+k) Skicka ut en kommunicering till den som lämnat in ansökan med de uppgifter i ansökan som blivit inregistrerade. (a+k) Korrekt kvalitetssäkrad blankett/underlag utskickat och klart i god tid till kunden. (k) Säkerställa med länsstyrelserna vad de behöver veta i denna fas av processen för att kunna göra ett bra jobb, t.ex. filer som kan sorteras över vem som får utskick, statistik, uppgifter om gällande åtaganden, uppdaterat handläggarstöd etc.(a) Strategiskt arbete för att flytta fokus från sista ansökansdag till att man kan börja ansöka vid en viss tidpunkt i stället så att de flesta inte väntar till sista ansökningsdag. (a+k) 13

18 Vid framställande av blanketter bör man alltid tänka på vad som kan förprintas och scannas. Satsa ressurser på att få så mycket papper som möjligt inscannade. Detta underlättar på sikt i handläggningen när man slipper springa runt och leta efter papper. (a+k) Ansökan om utbetalning endast då det är absolut nödvändigt. (a+k) Viktigt att ha ansökningstidpunkt som är relevant för utbetalning i rätt tid. (a+k) 3.2 Registrering Registreringen underlättas av färre uppgifter att fylla i, förprintning och elektronisk ansökan.(a+k) Enhetliga datasystem och bara registrera samma uppgifter på ett ställe.(a) Möjlighet till automatiska brevutskick till brukarna rörande fel i ansökan, både innan ansökan för att visa vad som var fel förra året och efter ansökan angående årets fel. (a+k) De som tar in uppgifterna ska kunna registrera i systemen, tex LAG-grupperna (a) 3.3 Utredning Rationellt och användarvänligt datorstöd som utnyttjar information i olika system till utredningsarbetet (a) Försöka likrikta systemen, regelverket och hanteringen avseende nomenklatur, begrepp, kontrollnivå mm och få ett samlat system för alla delar i processen.(a) Stöd som använder samma uppgifter och kan låsa varandra bör handläggas på samma myndighet. (a) Underlätta arbetet med blockredigeringar genom att integrera Ararat och Kuben i större grad. (a) Bygga IT-system som gör det möjligt att utnyttja information (t.ex. fastställda arealer) mellan olika stödformer. (a) All handläggning bör ske i systemet och inte både i systemet och i akterna, dvs. elektroniskt arkiv. (a) Sätta upp en acceptabel nivå tids- och insatsmässigt, för utredning av åtgärderna. (a) 3.4 Kontroll Tydliggöra rollerna och se till att kommunikationen mellan olika kontrollorgan fungerar bra. (a+k) Tidigt i utformningen av regelverket bör frågan om hur efterlevnaden skall kontrolleras vävas in. (a+k) Antalet kontroller och tiden i fält behöver minskas, t.ex.: (a+k) 14

19 o Vissa kontroller kan göras utan fältbesök genom egenkontroll som följs upp av stickprov eller registerkontroll o Mer fjärranalys o Stickprovskontroll vid fältkontroller o Högre krav på att brukaren underlättar kontrollerna. o Återanvändning av kontrollresultat o På tidigare kontrollerade gårdar kontrolleras endast skötselavvikelser o Utveckla möjligheten att använda handdator o Utforma mer översiktliga bedömningar o Inte kontrollera sådana delar som annan auktoriserad organisation eller myndighet redan kontrollerar 3.5 Beslut Central handläggning/beslut kan ge effektivitets och kvalitetsvinster för åtgärder som är små och svåra att hantera. (a) 3.6 Utbetalning För att underlätta för kunden se över möjligheterna att ge förskottsutbetalning i de fall där någon form av garanti kan ställas och där det är administrativt lämpligt eftersom det medför en ökad belastning i administrationen. (k) Utbetalning av stöd bör om möjligt ske under vissa perioder där det finns tillräckligt mycket tid för handläggning. (a+k) Ha gemensam kvalifikationsgräns för minsta utbetalning, dvs. inte en för varje stöd. (a+k) Brukare som har femårsåtagande bör inte behöva ansöka om utbetalning varje år utan endast informera länsstyrelse om det har skett någon förändring i förhållande till åtagandet. Utbetalning av stöd bör ske automatiskt varje år. (a+k) 3.7 Kommentarer kopplade till regelverk Tydlighet och enkelhet i regelutformning Utforma regelverket på ett så enkelt och lättförståeligt sätt som möjligt. (a+k) Vid utformande av regelverk bör man undvika att låsa fast sig i skrivningar som är mer långtgående än vad EU:s regelverk kräver.(a+k) Det bör tydligt anges vad som är tillåtet inom ramen för olika åtgärder (a+k) Målformuleringarna i LBU bör ses över. (a+k) 15

20 Samordning Bryta ut gemensamma delar i olika föreskrifter till en gemensam om det finns en samordningsvinst. (a+k) Samordna regelverket även gällande kostnadsslag (a+k) Ha fler samlade ersättningsformer. Stöd som återkommer i flera axlar, exempelvis kompetensutveckling, borde kunna samlas i en gemensam ersättningsform, dvs i en bredare horisontell åtgärd.( a+k) Övrigt Göra en konsekvensanalys av möjligheterna att i större utsträckning än idag använda sig av åtgärdsplaner för att hantera specifika miljöåtgärder. Man kan exempelvis titta på formerna (vem/hur) för att upprätta åtgärdsplaner. (a+k) Se över möjligheterna att höja den juridiska kompetensen på lantbruksenheterna vid länsstyrelserna för att underlätta handläggningen. Ett förslag är att man har någon på lantbruksenheten som stadigvarande ansvarar för juridiska frågor. (a+k) Skapa förutsättningar för att ha handläggningen av åtagandeärenden färdig innan man handlägger utbetalningsärenden. (a) Se över alternativa möjligheter att verifiera kostnader (a+k) 3.8 Kommentarer kopplade till information Tydlighet och enkelhet Använda mer beskrivande teckningar (k) Fortsätta att sträva efter att skriva tydligt i skrivelser och informationsmaterial till jordbrukaren (k) För att förenkla för jordbrukaren bör man fortsätta jobba med användargrupper/testpaneler i olika sammanhang. Man bör inte bara fråga vad de tycker är bra och dåligt, utan även låta dem läsa texter, fylla i blanketter etc. (a+k) Gå ut och fråga kunderna vad de vill ha; hur ska filer se ut etc.( a+k) Ha en form av idékatalog där det står vilka olika LBU-stöd man kan söka? (k) Ha en tydlighet i vad man behöver läsa, t ex följande sidor behöver du bara läsa om du (k) Ha mer nivågraderad information, dvs tydligt ange vad som är ny, grundläggande, detaljerad och specifik information mm. Ny information kan markeras med särskild färg för att lätt kunna urskiljas. (k) Fortsätta att jobba med hur man kan sortera information på webben. (a+k) 16

21 Utskick Ha grundläggande och ny information i broschyrer och mer detaljerad information istället på webben. (a+k) Se över om man behöver ändra strategi gällande hur och vad som skickas ut. (a+k) Massutskick är att föredra framför att riskera att missa att skicka ut till någon som bör få information. (a+k) Utveckla användningen av nyhetsbrev och meddelandeserier. (a+k) Gå ut med information till länsstyrelserna några dagar innan den går ut till jordbrukarna. (a) Se till att information finns tillgänglig på webben några dagar innan den skickas ut i pappersform till jordbrukaren. Man kan se över möjligheterna att använda sig av e- postprenumerationer för spridande av information till de som efterfrågar den(a+k) Se över rutiner för uppdatering av sändlistor till länen. (a+k) Uppdatera kundnummerregistren. (a+k) Allmänt Använda sig av webben i hög utsträckning. (a+k) Ha en bra framförhållning gällande informationsmaterial. (k) Se över behovet av att marknadsföra miljöersättningar som ersättning för miljöarbete. (a+k) Arbeta strategiskt för att få ut budskapet att ansökan kan börja lämnas fr.o.m ett visst datum. Länen kan ha sina informationsträffar etc. tidigare. (a) Prioritera informationsarbete i hela organisationen, för att bl.a. tidigt kunna fastställa ord och begrepp. (a+k) Ytterligare säkra med leverantörerna hur de hör av sig då problem uppstår. Se över vem som gör vad när problem uppstår. (a+k)bilaga enkelblanketten 17

22

23 Bilaga Enkelblanketten Enkelblanketten - bedömning av olika åtgärders/stöds enkelhet för kund respektive administration Åtgärd/stöd: 1) Hur komplicerade/tidskrävande bedömer ni att nedanstående delar av administrationen kommer att bli för kund respektive administration? Eventuella kommentarer Ansökan Kund O O O O Administration O O O O Registrering Kund O O O O Administration O O O O Utredning Kund O O O O Administration O O O O Kontroll Kund O O O O Administration O O O O Beslut Kund O O O O Administration O O O O Utbetalning Kund O O O O Administration O O O O Regelverk Kund O O O O Administration O O O O (1=mycket enkel 4=mycket komplicerad/tidskrävande) 19

24 2) Kontrollfrågor Är målen enkla, tydliga och väldefinierade? Kan målen uppnås med enklare regler för kunden? Kan målen uppnås på ett mindre administrativt betungande sätt för kund respektive administration? Kan stödet/åtgärden samordnas/slås samman med annat stöd/åtgärd? 3) Övriga kommentarer (Beskriv förenklingar jämfört med nuvarande etc.) 20

25 Jordbruksverkets rapporter Ängs- och betesmarksinventeringen Ängs- och betesmarksinventeringen inventeringsmetod. 3. Merkostnader och mervärden i svenskt jordbruk. 4. Konflikt eller samverkan mellan ekonomiska, sociala och miljömässiga mål på landsbygden? 5. Kartläggning och analys av hästverksamheten i Sverige. 6. Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel Indikatorsystem för småbiotoper metodutveckling för nationell övervakning av biologisk mångfald. 8. Indikatorsystem för ängs- och betesmarker metodutveckling för nationell övervakning av biologisk mångfald. 9. Fragmenterat landskap en kunskapssammanställning om fragmentering som hot mot biologisk mångfald. 10. Åtgärder för att främja och underlätta för småskalig livsmedelsförädling ett regeringsuppdrag till Jordbruksverket och Livsmedelsverket. 11. Jordbruksverkets foderkontroll 2004 Feed Control by the Swedish Board of Agriculture Marknadsöversikt bearbetade jordbruksvaror (icke bilaga I). 13. Växtnäringsförsörjning inom Ekologiska produktionsformer rapport från projektet CAP:s miljöeffekter. 14A. Tekniskt underlag för nytt landsbygdsprogram. 14B. Styrmedel och ersättningsmodeller för kollektiva nyttigheter bilaga 3 till tekniskt underlag för nytt landsbygdsprogram. 14C. Åtgärder för konkurrenskraft och tillväxt på landsbygden bilaga 4 till tekniskt underlag för nytt landsbygdsprogram. 14D. Skogsåtgärder bilaga 5 till tekniskt underlag för nytt landsbygdsprogram. 14E. Åtgärder för kompetensutveckling bilaga 6 till tekniskt underlag för nytt landsbygdsprogram. 14F. Partnerskap och Leadermodellen bilaga 7 till tekniskt underlag för nytt landsbygdsprogram. 14G. Förenklingar och effektiviseringar i stödsystemen bilaga 8 till tekniskt underlag för nytt landsbygdsprogram. 14H. Samordnings- och övergångsfrågor bilaga 9 till tekniskt underlag för nytt landsbygdsprogram.

26 Rapporten kan beställas från Jordbruksverket, Jönköping Tfn (vx) ISSN Fax ISRN SJV-R-05/14G-SE E-post: SJV offset, Jönköping, 2005 Internet: RA05:14G