RAPPORT Servicedeklarationer samt synpunkts- och klagomålshantering i Uddevalla kommun
|
|
- Elin Lindgren
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 RAPPORT Sektionen för Demokrati och styrning Utvärdering av Servicedeklarationer samt synpunkts- och klagomålshantering i Uddevalla kommun Lars Strid, Sveriges Kommuner och Landsting Ingmar Kärrsten, Falkenbergs kommun STOCKHOLM Besök: Hornsgatan 20 Tfn vx: Fax: E-post: lars.strid@skl.se Tfn direkt: Fax: Mob: E-post: lars.strid@svekom.se
2 2 (12) Vad är en Kvalitets-/tjänste-/service- garanti/deklaration? I svenska kommuner används flera begrepp med liknande innebörd t.ex. servicedeklaration, serviceåtagande, kvalitetsgaranti, kvalitetsdeklaration eller tjänstegaranti. I detta sammanhang likställs alla begrepp med tjänstegaranti, även om skillnader i betydelse kan finnas. Syftet med tjänstegarantier är att tydliggöra de kommunala tjänsterna för medborgarna. Utgångspunkten är att medborgarna har rätt att få veta vad de kan förvänta sig av de tjänster som kommunen har ansvar för, men också vad de inte kan förvänta sig. Genom att beskriva tjänsterna och servicen samt att garantera en viss kvalitetsnivå ökar förtroendet för kommunens verksamhet. Garantierna eller deklarationerna blir en strategisk del av kommunens kvalitetsarbete. Framtagandet av garantier är ett trepartssamarbete mellan den som brukar tjänsten, politiker och tjänstemän. Genom garantierna konkretiseras de politiska målen för både medborgare, brukare och medarbetare, och en tydlig ambitionsnivå för verksamheten läggs fast. I arbetet med framtagande krävs en aktiv dialog med medborgare och/eller brukare. Garantierna bör knytas till befintliga styrsystem och budgetprocessen för att kunna bli ett permanent inslag i kommunens uppföljnings- och planläggningsarbete. Garantierna bör därför följas upp och revideras årligen i samband med budgetarbetet. Till garantierna ska kopplas ett system för att ta emot klagomål eller synpunkter från medborgarna vilket bidrar med information om tjänstekvaliteten. Informationen från systemet utgör en del av underlaget inför revideringen. System för att ta emot klagomål och synpunkter kan även finnas oberoende av tjänstegarantier. Uppföljning av tjänstegarantier För att vidareutveckla och förbättra arbetet med tjänstegarantier har Sveriges kommuner och landsting omarbetat och utvecklat ett uppföljningsinstrument efter en engelsk förebild. (The Charter Mark Criteria 2003 o. 2004). Materialet kan användas på olika sätt. Dels kan det användas som en egenkontroll och självutvärdering av det arbete som man redan genomfört, d v s en slags värdemätare på var svagheter och styrkor finns. Dels kan det användas för externa utvärderingar i olika former. En utomstående granskare kan med hjälp av materialet studera och analysera det arbete som bedrivs och ge muntlig och skriftlig feedback till organisationen. En sådan utvärdering bör metodmässigt omfatta allt skrivet material (inklusive det som publicerats på nätet), intervjuer av berörda personer och platsbesök.
3 3 (12) Ett nytt verktyg Under 2005 och 2006 prövas uppföljningsinstrumentet på ett antal kommuner för att sedan eventuellt revideras och förbättras. Uddevalla kommun är en av dessa kommuner. Ingmar Kärrsten, Falkenbergs kommun, och Lars Strid Sveriges kommuner och landsting har genomfört en uppföljning och utvärdering i Uddevalla av kommunens arbete med servicedeklarationer och synpunktshanteringen Säg vad du tycker Ris & Ros, genom studier av dokument och kompletterande intervjuer. De intervjuade är kommunchef, verksamhetsutvecklare vid kommunledningskontoret, teknisk direktör, informationschef, företrädare för medborgarkontoret, förvaltningschefer för miljö- och stadsbyggnad och för kultur och fritid, bibliotekschef, utredare/handläggare inom inom tekniska förvaltningen, socialförvaltningen och barn- och utbildningsförvaltningen samt ansvariga för Ris och Ros på olika områden. Intervjuerna genomfördes i Uddevalla den 12 juni 2006.
4 4 (12) Del 1 Uppföljning och värdering av Uddevalla kommuns servicedeklarationer Redovisningen följer det uppföljnings- och utvärderingsinstrument som beskrivits ovan och som biläggs denna rapport. Målet är att Er organisation ska utveckla tjänstegarantier/kvalitetsdeklarationer ange tydliga kvalitetsnivåer för verksamheten och uppfylla dessa följa upp verksamheten mot garantierna och offentliggöra resultaten samråda med brukare och medarbetare alltid söka efter möjligheter till förbättringar av garantierna och åtgärda avvikelser snabbt och effektivt integrera garantierna med andra delar av organisationens styr- och ledningsarbete Nedan följer en redovisning av uppföljningen och våra värderingar i förhållande till de utgångspunkter som är beskrivna i uppföljningsinstrumentet. Tydlighet i beskrivningen 1. Garantin/deklarationen skall bestå av en beskrivning av tjänsten, kvalitetsnivån och vad som händer vid avvikelser. 2. I garantierna ingår precisa, mätbara och utmanande nivåer för huvudbeståndsdelarna i er service. Dessa skall återspegla brukarnas och allmänhetens behov, förväntningar och rättigheter och uppfylla lagstiftningens krav, nationella och regionala mål och lokala prioriteringar. 3. Garantierna kan innehålla såväl kvalitets- som kvantitetsmått som är uppföljningsbara. En viktig utgångspunkt är att garantier/deklarationer ger en för brukare och medborgare tydlig bild av tjänstens innehåll. Beskrivningen bör därför fånga kärnan i tjänsten samt de aspekter som har stor kvalitativ betydelse för den som nyttjar tjänsten. Det bör vidare framgå vad som händer vid avvikelser. Beskrivningarna bör vara så konkreta att möjlighet ges till uppföljning som i flera delar är mätbara.
5 5 (12) Införandet av servicedeklarationer i Uddevalla har utgått ifrån den grundläggande visionen om att kommunen skall ge invånarna förutsättningar för en god livskvalitet. Det kommunala uppdraget skall tillgodose tre intresseområden kunderna/brukarna, medborgarna/politikerna och personalen. Uddevalla kommun har 10 servicedeklarationer med sammanlagt ca 90 olika löften avseende kommunens olika verksamheter. Därutöver ingår i några fall uttalanden som kan tolkas som löften. Deklarationerna har en delvis likartad utformning, men det finns också ganska stora skillnader mellan förvaltningarna beträffande uppbyggnaden av dem. I de flesta fall beträffande tekniska kontoret och förskolan består de av ett inledande portaluttalande, en servicedeklaration, ett antal löften, och en hänvisning till synpunktshanteringssystemet. Servicedeklarationerna som avser miljö- och stadsbyggnad, grundskola/särskola, lantmäteri och konsumentrådgivning är layoutmässigt utformade på motsvarande sätt, men med en annan innehållsuppbyggnad. Servicedeklarationen för hemtjänst har en annan layout och också en delvis annorlunda uppbyggnad. Med hänvisning till punkt 1 ovan kan man konstatera att deklarationerna generellt i stort sett uppfyller de två första delarna (beskrivning av tjänsten och kvalitetsnivån), men däremot inte den tredje delen om vad som händer vid avvikelser. I frågan om punkterna 2 och 3 konstateras att angivna mått i många fall är föredömligt tydliga, mätbara och uppföljningsbara. Detta gäller särskilt för tekniska kontorets deklarationer men också delvis hemtjänsten. För det senare området har man dock i ett par fall lagt in säkerhetsmarginaler av typ.eftersträvar att. Även om ribban kanske inte lagts så högt påpekas från t ex tekniska kontorets sida att synpunkter på deklarationerna från brukarna medfört att man i flera avseenden har tagit fram löften som man inte haft tidigare. Deklarationerna på tekniska kontorets områden har fått en omfattande spridning genom att de skickats ut till brukarna med va- och renhållningsfakturorna. Även de deklarationer som gäller bygglov/bygganmälan och lantmäteriärenden är uppföljningsbara beträffande främst handläggningstider. I servicedeklarationen för konsumentrådgivning m m finns mätbara delar, men också moment som troligen är ganska svåra att följa upp. Barnomsorgsdeklarationen innehåller visserligen flera i och för sig mätbara delar, men å andra sidan kan tyckas att ett par av dessa närmast är självklarheter. Servicedeklarationen för grundskola/särskola har en annan form och de flesta utfästelser är av mera generell karaktär, men ändå mätbara i den meningen att kan fråga brukarna om de anser dem vara uppfyllda. Generellt för samtliga servicedeklarationer gäller att de inleds med en hänvisning till den tidigare nämnda visionen Uddevallas invånare skall ges förutsättningar för en god livskvalitet. Detta anser vi vara bra och det bidrar till att sätta in deklarationerna i ett sammanhang med en gemensam filosofi.
6 6 (12) Brukarnas krav och synpunkter har kommit fram genom att fokusgruppsmetoden an vänts genomgående i arbetet med deklarationerna. Förbättringsområden Vid revidering av kvalitetsgarantierna rekommenderar vi att de bearbetas ytterligare för att få en enhetlig uppbyggnad. Vidare anser vi att ni bör försöka fastställa mera utmanande kvalitetsnivåer, som brukarna efterfrågar och som kan innebära en faktisk påverkan och styrning av medarbetarna. Det framkom vid intervjuerna att man i flera fall medvetet använt sig av hängsle och livrem principen vid utformningen av deklarationerna och det borde vara möjligt att i nästa omgång göra dem vassare. Vi föreslår också att kvalitetsnivåerna i ett par fall omformuleras så att de är lättare uppföljningsbara och mätbara både kvantitativt och kvalitativt. Vi föreslår också att ni i vart fall överväger om ni kan beskriva vad som händer vid avvikelser från den utlovade kvalitetsnivån, även om vi uppfattade att det inom kommunen finns ett visst principiellt motstånd mot detta. Vi har noterat att den i kommunerna ganska allmänna tendensen till att servicedeklarationer (motsvarande) en tid efter införandet sjunker nedåt i prioriteringsnivå för det kommunala utvecklingsarbetet, även gäller för Uddevalla. Vid intervjuerna har framhållits att en orsak till detta kan vara att man har haft uppfattningen att servicedeklarationerna skulle klara att leva vidare, och även utvecklas, av egen kraft ute i berörda enheter. Ett förbättringsområde, som även kommunens företrädare själva framförde, skulle vara att man både kommuncentralt och förvaltningscentralt ägnar mera kraft åt att stödja och driva på utveclingen på området. En god grund för detta finns i att det i kommunens styrkort tydligt anges att utveckling av servicedeklarationer skall ske. Uppföljningar, brukardialog och förbättringar 4. Garantierna påverkar organisationen och hur verksamheten utvecklas. Uppföljningar och förbättringar av garantierna görs regelbundet. Jämförelser görs med andra kommuner. 5. Garantierna skall vara betydelsefulla för brukare, framtida brukare, samarbetspartners och också kända av dessa grupper. 6. Organisationen identifierar avvikelser gentemot garantierna/deklarationerna och förklarar dessa för brukarna. Åtgärder för att återställa kvalitetsnivån och förebygga framtida avvikelser i verksamheten vidtages. 7. Organisationen hämtar regelbundet in och bearbetar synpunkter från brukare och medarbetare avseende garantierna. 8. Er organisations garantier/deklarationer är samordnade med gällande planer och policies och de skall medverka till att medborgarna får valuta för pengarna. För att inte arbetet med garantier/deklarationer ska stanna av och falla i glömska måste de regelbundet följas upp och utvärderas. En väsentlig del i
7 7 (12) detta är att skapa olika former av återkommande dialog med brukare för att få feedback och samtidigt öka kännedomen om garantier/deklarationer. Sammanställningar av hur väl kommunen lyckats med sitt uppdrag utifrån garantier/deklarationer bör redovisas för brukare och medborgare samtidigt som förbättringar kan åskådliggöras. Själva projektet att införa servicedeklarationer har beslutats av kommunstyrelsen, men det är nämnderna som ansvarar för innehållet i den enskilda deklarationen och alltså äger den i den meningen. Så är det även tänkt att fungera i framtiden som vi uppfattade det. Servicedeklarationerna är tydligt kopplade till kommunens styrkort, både centralt och på nämndsnivå. Detta anser vi vara mycket bra och Uddevalla är här ett föredöme för andra kommuner. Jämför de synpunkter vi framfört i föregående avsnitt under under Förbättringsområden. En kommungemensam rutin för arbetet med servicedeklarationer har fastställts. I den ingår att utvärderingar systematiskt skall genomföras, och så har också skett för flertalet deklarationer. Uddevalla är här ett gott exempel för utvecklingsarbete på detta område. Uddevalla kommun har tagit fram en metodbeskrivning (arbetsmanual) för arbetet med servicedeklarationer. I den finns bl a en utförlig beskrivning av fokusgrupps-metodiken som en form för att klarlägga brukarnas synpunkter på vad som är viktigt för att en tjänst skall fungera bra. Den centrala arbetsmanualen anser vi vara ett utmärkt exempel på ett hjälpmedel för förvaltningarna i arbetet med servicedeklarationer. I intervjuerna kunde vi dock finna antydningar om att förankringen hos brukarna trots det kunde ha varit starkare, men att detta är något som kommer att förbättras efter hand vid omarbetningar. I samband med introduktion av nyanställda lämnas generellt information om både Servicedeklarationer och Ris & Ros, vilket givetvis bidrar till förankringen av systemen och tänkandet bakom dem. Förbättringsområden Även om uppföljningar redan görs och det finns en rutin för detta, så anser vi att förbättringar kan ske på detta område. Exempel på det är att utvärderingar bör göras för de deklarationer där detta inte har skett, att de kan göras tätare och att ytterligare metoder för utvärderingar kan införas. Ett exempel på sådana metoder är de interna kollegiegranskningar som Kungsbacka kommun planerar, där alltså olika förvaltningar granskar varandras arbete med servicedeklarationer och där en särskild introduktion beträffande metoden för ett sådant arbete har ägt rum. En rekommendation om liknande metod finns i och för sig i Uddevallas centrala rutiner, men vi har uppfattat att någon sådan internrevision inte har ägt rum.
8 8 (12) Vi anser oss också kunna konstatera den politiska förankringen av servicedeklarationerna generellt sett är relativt svag. Det är i och för sig fastställt att nämnderna äger deklarationerna, men det förefaller egentligen inte ha haft någon större praktisk innebörd. Tre parter måste ingå i utvecklingen och revidering av kvalitetsgarantier (motsv) - brukare, medarbetare och politiker. Vi uppfattar att de i Uddevallas fall huvudsakligen har tagits fram som en brukaroch tjänstemannaprodukt. Servicedeklarationer är ett faktiskt sätt för den politiska nivån att styra kvaliteten i kommunens verksamheter och därmed ett prioriteringsinstrument. Deklarationerna har en koppling till kommunens vision, men i övrigt verkar det inte finnas någon klar samordning med andra planer, t ex budgeten. Man har inte haft någon egentlig ambition att servicedeklarationerna skall ha en ekonomisk betydelse i någon riktning. Allmänt konstateras att budgeten är överordnad. I detta avseende framför vi inte någon direkt rekommendation, eftersom det måste vara den enskilda kommunens principiella val att bestämma vad som skall styra t ex budgetarbetet. Däremot kan den indirekta kopplingen till ekonomin i form av försiktighet vid fastställande av kvalitetsnivåerna, när man ser det i backspegeln, förefalla överdriven. Många kvalitetsnivåer som brukare efterfrågar tar inte mer resurser i anspråk, utan handlar mer om bemötande och förhållningssätt till kommunens kunder. Brukarförankringen, främst via fokusgrupper, är god. Den skulle dock, som påpekades vid intervjuerna, kunna bli ännu bättre. Vi uppfattade att kommunens avsikt är att införa deklarationer på nya områden - enligt uppgift närmast för biblioteken och det är naturligtvis en förbättring i sig att flera områden i den kommunala verksamheten täcks in. En specifik åtgärd, som vi här vill nämna, skulle kunna vara att utveckla en eller flera deklarationer med särskilt fokus på kommunens kontakter med näringslivet.
9 9 (12) Del 2 Uppföljning och värdering av klagomåls- och synpunktshantering Säg vad du tycker Ris & Ros Målet är att Er organisation ska ha en tydlig, välkänd och brukarvänlig klagomåls- och synpunktshantering lära av klagomål, synpunkter, beröm och förbättringsförslag och därigenom utvecklas Nedan följer en redovisning av uppföljningen och våra bedömningar i förhållande till de utgångspunkter som är beskrivna i uppföljningsinstrumentet. System och riktlinjer för synpunkts- och klagomålshantering 1. Er organisation har ett system för klagomåls- och synpunktshantering som är lätt att använda och har givna tidsramar. 2. Riktlinjer finns om hantering av klagomål, synpunkter, problem och avvikelser. 3. Brukare och medborgare uppmuntras aktivt att framföra synpunkter och klagomål på garantierna/deklarationerna och verksamheten i sin helhet. Synpunkts- och klagomålshantering har idag blivit en mer vardaglig företeelse inom kommunal verksamhet än för ett antal år sedan. Bakom detta finns en insikt om betydelsen av att lyssna till den enskilde brukaren för att kunna rätta till problem och brister som uppstår i kontakten, d v s att undvika kvalitetsbrister för att höja kvaliteten. Förutom detta finns det även i dessa kontakter en viktig kunskapskälla som kan indikera brister i organisation och olika tjänster. En systematisk hantering och analys av dessa kunskaper möjliggör även för organisationen att använda det som ett avancerat förbättringsinstrument. Uddevalla har ett principiellt väl utvecklat klagomåls- och synpunktssystem i form av Ris & Ros Säg vad du tycker. Detta system har en koppling till servicedeklarationerna men lever också sitt eget liv,vilket är en en medveten filosofi från kommunens sida. Flera kommuner har - liksom Uddevalla - funnit att det behövs ett särskilt synpunktshanterings-system utöver det som erbjuds via tjänstegarantier och liknande. Antalet synpunkter blir annars alltför få. Varför det är så kan vara en framtida fråga att diskutera i t ex det nya nätverk som Sveriges Kommuner och landsting nu planerar. Det finns i kommunen ett antal olika möjligheter att lämna synpunkter och informationen om systemet förefaller vara ganska väl spridd. Det går ganska lätt att hitta Säg vad du tycker! på hemsidan och man kan också direkt på webben lämna sina synpunkter. Rutiner finns om hur man hanterar inkomna synpunkter och hur svar skall lämnas. Dessa är mycket omfattande och tydliga
10 10 (12) och ett föredöme på detta område. Blanketten för att lämna synpunkter är trevligt utformad med en tilltalande layout. Trots detta kommer det inte in särskilt mycket synpunkter, och antalet verkar också vara nedåtgående. Ett exempel på detta är att synpunkterna det inom socialförvaltningens område minskat från 133 år 2003 till 54 år 2004 och 34 år I en intern rapport om detta konstateras bl a att en orsak kan vara att många ärenden hanteras direkt i mötet med personer som har synpunkter eller klagomål. Totalt i hela kommunen fick man in 237 synpunkter under 2005, varav ca 70% rör tekniska kontorets verksamheter. Den i särklass vanligaste klagomålsorsaken är fel på gatubelysning. Förutom att systemet skulle kunna marknadsföras mera tycks en del av problemet bestå i att dess idé i praktiken inte verkar vara helt accepterad i alla delar av organisationen. Vi återkommer till detta under i nästa avsnitt. Förbättringsområden Vi föreslår att ni gör ytterligare satsningar på information om Ris & Ros genom olika kanaler. Det finns flera exempel i kommunvärlden på att information om möjligheterna att lämna synpunkter måste upprepas för att systemet skall leva vidare så som avsetts. Man kan också fundera över presentationen på hemsidan. Information om servicedeklarationerna respektive synpunktsmöjligheterna ligger på olika ställen, och t o m under olika huvudrubriker. I servicedeklarationerna finns hänvisningar till Ris & Ros däremot inte omvänt. En mindre fråga men kanske inte helt utan betydelse är under vilket samlingsbegrepp som synpunkts/klagomålssystemet marknadsföres. Är det Säg vad du tycker eller Ris & Ros eller båda? Sammanställning, analys och förbättringar 4. Mottagande och analys sker av inkomna förslag, synpunkter och klagomål. Det finns regler för handläggningstid av svar och åtgärd. 5. Sammanställningar av klagomål, synpunkter och förslag samt förbättringsåtgärder publiceras 6. Utvärdering och förbättring av klagomål- och synpunktshantering sker kontinuerligt En vanlig uppfattning hos många medborgare är att det inte lönar sig att föra fram klagomål och synpunkter. Det är därför väsentligt att visa utåt i kommunen, men även för anställda, att kommunen lyssnar men även ändrar och förbättrar, d v s att synpunkter och klagomål hanteras på ett seriöst vis. Detta är ofta en viktig pedagogisk uppgift och det är förknippat med en medveten informationsstrategi. Förbättringsområden Vid intervjuerna framkom att att registrering av synpunkter/klagomål i praktiken inte sker fullt ut så som systemet anger. Respekten för reglerna i detta av-
11 11 (12) seende har i viss mån avtagit med tiden. Det framkom också att detta varierar mellan förvaltningarna. På ett par områden sker registrering i princip så som avsetts. Utbildningar och planeringsdagar för personal bör innehålla moment rörande klagomål och synpunkter för att få ett ordentligt genomslag bland medarbetarna och ett synsätt som innebär att man ser klagomål som en möjlighet att bli bättre. Ofta är detta en attitydfråga hos de anställda. Det är därför väsentligt att etablera en regelbunden diskussion kring dessa frågor i de olika verksamheterna. En uppfattning som framfördes under intervjuerna var att det ofta är viktigare med snabba och enkla åtgärder för att rätta till felaktigheter som kan ha skett, än att lägga möda på t ex registreringar. Enligt detta synsätt har registreringar och sammanställningar av vad som redan har hänt inte så stor betydelse att det lönar sig att lägga stora resurser på sådana uppgifter. Även om man kan ha viss förståelse för att det i enskilda situationer kan kännas vara viktigare att lösa det just då föreliggande problemet än att uppfylla formella krav, bör ändå betydelsen av registrering som är så fullständig som möjligt understrykas. Det är viktigt är att lära av historien. Även muntliga synpunkter/klagomål bör tas med i registreringen. I det långa loppet är detta en bra metod för att undvika kvalitetsbristkostnader och därigenom till fördel för både brukare och utförare. Vi rekommenderar kommunen att arbeta ytterligare med att i organisationen förankra förståelsen för de syften och idéer som ligger bakom synpunktshanteringen och för den förbättringspotential som finns i detta. Vår uppfattning är att ett ytterligare implementeringsarbete ute i enheterna av riktlinjerna för Säg vad du tycker Ris & Ros skulle vara bra för att slå fast den kommungemensamma synen på systemet. Slutord Utvärderingen visar att Uddevalla kommun har höga ambitioner vad gäller arbetet med kvalitetsutveckling, bl a genom införandet av servicedeklarationer och klagomåls- och synpunktshantering. Uddevallas arbete på detta område är i vissa avseenden en förebild för andra kommuner och på principiell nivå finns mycket goda rutiner för hur systemen skall fungera. För att deklarationerna - och synpunktshanteringen - i ännu högre grad ska kunna fungera som ett bra styrinstrument finns det ändå möjlighet att utveckla dem ytterligare. Vi tror att politikerna i de olika nämnderna mera bör involveras i detta utvecklingsarbete. Vi anser också att ni bör fundera över om man kan/bör tydliggöra vad som händer vid avvikelser, även om det förefaller finnas principiella invändningar mot detta inom kommunen. Enligt vår utvärderingsmodell bör synpunktshanteringssystemet vara starkt kopplat till tjänstegarantier/servicedeklarationer. I Uddevalla kommun finns
12 12 (12) visserligen en sådan koppling till viss del, men kommunens företrädare framhåller att man medvetet valt att låta de båda systemen i huvudsak löpa bredvid varandra. Eftersom synpunktshanteringen på principiell nivå är ytterst välgenomtänkt och därmed ett föredöme för andra kommuner, är det svårt att rikta invändningar mot de upplägget i detta avseende även om det alltså inte helt följer vår modell. Vi vill avslutningsvis framhålla ett par strategiska områden där vi ser utrymme till förbättring: Idéerna med servicedeklarationer och klagomåls- och synpunktshantering, behöver förankras ytterligare, både i den politiska ledningen och ute i förvaltningarna. Den politiska nivån kan genom kvalitetsgarantier (motsv) få ett ytterligare styrinstrument över verksamheten. Om den garanterade servicenivån görs tillräckligt utmanande får nämnderna en unik möjlighet att styra kvaliteten i de kommunala tjänsterna. Vi anser att deklarationerna i nästa omgång kan utvecklas i fråga om enhetlighet inom kommunen både i uppbyggnad och, i något fall, beträffande layout. Vi tror också att man då kan släppa något på försiktigheten i de utlovade kvalitetsnivåerna. Ambitionen att de skall täcka flera områden finns redan i kommunen, och vi vill bara understryka vikten av att detta fullföljes. Uddevalla kommun har redan kommit längre än de flesta andra beträffande system för uppföljning av deklarationerna, men det hindrar inte att ytterligare förbättringar kan ske, bl a genom i högre grad faktiskt följa de goda rutiner som som utarbetats. Kraven på förvaltningarna att följa givna riktlinjer bör skärpas.
Utvärdering av. Tjänstegarantier/deklarationer och Synpunkts/klagomålshantering. Vara 30 maj 2005
RAPPORT 2005-08-10 Sektionen för Demokrati och styrning Utvärdering av Tjänstegarantier/deklarationer och Synpunkts/klagomålshantering Vara 30 maj 2005 Lars Strid, Sveriges kommuner och landsting Barbro
Läs merInnehållsförteckning... 1. 1. Kvalitetsdefinition... 2. 2. Bakgrund...2. 3. Syfte... 2
KVALITETSPOLICY 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 1. Kvalitetsdefinition... 2 2. Bakgrund...2 3. Syfte... 2 4. Mål... 3 4.1 Verksamhetsuppföljningar... 3 4.2 Information om den kommunala
Läs merRiktlinjer för klagomål & synpunkter
Riktlinjer för klagomål & synpunkter 2 [7] Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1. Kvalitetsdefinition... 3 2. Bakgrund... 3 3. Syfte... 3 4. Klagomål & synpunkter... 4 4.1 Vad är synpunkter
Läs merModell för styrningen i Kungälvs kommun - Från demokrati till effekt och tillbaka
Antagen av KF 2008-04-10 (Justerade redaktionella detaljer i denna text 2008-08-14 av Håkan Hambeson) Modell för styrningen i Kungälvs kommun - Från demokrati till effekt och tillbaka Kungälvs kommuns
Läs merLedningssystem för kvalitet
Beslut ks 2011-05-04 GPS Götenes Politiska Styrning Ledningssystem för kvalitet Från mål till årsredovisning Mot högre måluppfyllelse, utveckling och förbättring Kf:s planer Nationella planer, lagar Hur
Läs merChecklista för jämställdhetsanalys
PROGRAM FÖR HÅLLBAR JÄMSTÄLLDHET Checklista för jämställdhetsanalys Utveckla verksamheten med jämställdhet Det här är Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) checklista för att integrera jämställdhet i
Läs merRiktlinjer för Kungälvs kommuns styrdokument
Riktlinjer för Kungälvs kommuns styrdokument Antagna av kommunfullmäktige 2011-11-10 (2011 201) Gäller för alla nämnder och all verksamhet i Kungälvs kommun Dokumentansvarig: Chef, kommunledningssektorn
Läs merPlan för utveckling av Eskilstuna kommuns arbete utifrån artikel 12 i FN:s konvention om barns rättigheter
Kommunstyrelsen 2013-05-08 1 (10) Kommunledningskontoret Demokrati och välfärd KSKF/2013:228 Cecilia Boström 016-710 29 96 Kommunstyrelsen Plan för utveckling av Eskilstuna kommuns arbete utifrån artikel
Läs merKvalitetsgranskning vid besök i verksamhet
KVALITETSSÄKRAD VÄLFÄRD Kvalitetsgranskning vid besök i verksamhet EXEMPEL FRÅN SÄRSKILT BOENDE FÖR ÄLDRE Kvalitetsgranskning vid besök i verksamhet 1 1. Kvalitetsgranskning vid besök i verksamhet exempel
Läs merAtt förändra framgångsrikt. Exempel på planeringsmatriser till förtydligade och kompletterade områden i förskolans läroplan
Att förändra framgångsrikt Exempel på planeringsmatriser till förtydligade och kompletterade områden i förskolans läroplan INNEHÅLL ATT FÖRÄNDRA FRAMGÅNGSRIKT 3 Så fungerar matriserna 3 Exempel förtydligade
Läs merLönepolicy. med kriterier, tillämpningar, samt handlingsplan för åren 2014-2016. Fastställd av Kommunfullmäktige 2014-xx-xx, paragraf xx 2014-04-29
A Lönepolicy med kriterier, tillämpningar, samt handlingsplan för åren 2014-2016 Fastställd av Kommunfullmäktige 2014-xx-xx, paragraf xx 2014-04-29 Inledning Dorotea kommuns samtliga verksamheter har till
Läs merRAPPORT Medborgardialog i Svalövs kommun 2010 Fokusgrupper vad är kvalitet i skolan för dig?
RAPPORT Medborgardialog i Svalövs kommun 2010 Fokusgrupper vad är kvalitet i skolan för dig? Foto Maria Pålsson Svalövs kommun Välfärdsberedningen Maj 2010 1 Innehåll Sammanfattning 3 Bakgrund och syfte
Läs merLägesrapport avseende införandet av miljöledningssystem med förslag till det fortsatta arbetet.
Tjänsteutlåtande Kommunledningskontoret 2007-08-13 Johan Sundqvist 08-590 977 68 Dnr: Fax 08-590 733 40 KS/2006:137 Johan.Sundqvist@upplandsvasby.se /Kommunstyrelsen/ Lägesrapport avseende införandet av
Läs merVerksamhetsuppföljning 2007. Inom vård och omsorg. Simrishamns kommun
Socialförvaltningen Verksamhetsuppföljning 2007 Inom vård och omsorg Simrishamns kommun ADRESS: 272 80 Simrishamn BESÖK: Stenbocksgatan 24 TELEFON: 0414-81 94 00 FAX: 0414-174 17 E-POST: social@simrishamn.se
Läs merVad vill MSB? Information till alla medarbetare om verksamheten 2014 med utgångspunkt i det vi vill uppnå i samhället
Vad vill MSB? Information till alla medarbetare om verksamheten 2014 med utgångspunkt i det vi vill uppnå i samhället Vad vill MSB? Information till alla medarbetare om verksamheten 2014 med utgångspunkt
Läs merKVALITETSBOKSLUT 2014
KVALITETSBOKSLUT [År] KVALITETSBOKSLUT 2014 Socialförvaltningen Ovanåkers kommun Inledning I denna bokslutsrapport redogörs för de kvalitetsinsatser som genomförts inom socialförvaltningen i Ovanåkers
Läs merPlan för att öka verksamheternas attraktionskraft
Plan för att öka verksamheternas attraktionskraft 1 Inledning Värmdös befolkning har nära till förskola, skola och jobb. Butiker, bibliotek och närservice finns i välmående lokalsamhällen som spirar i
Läs merVerksamhetsplan för Peterslunds förskola
Verksamhetsplan för Peterslunds förskola Läsåret 2015 2016 2 (9) Innehåll Inledning... 3 Övergripande mål 2017 för kommunal förskola... 3 Vision och verksamhetsidé för kommunal förskola... 3 Centrala stadens
Läs merStrategi. Luleå kommuns strategi för jämställdhetsintegrering
Strategi Luleå kommuns strategi för jämställdhetsintegrering 1 Dokumenttyp: Strategi Dokumentnamn: Luleå kommuns strategi för jämställdhetsintegrering Dokumentansvarig: Anna Lindh Wikblad Senast reviderad:
Läs merFörarbete, planering och förankring
Förarbete, planering och förankring Förarbete, planering och förankring Att arbeta med vilka etiska värden och normer som ska känneteckna den äldreomsorgsverksamhet vi arbetar i och hur vi konkret ska
Läs merTrygghetsaspekter i din kommun visar på förbättrade resultat. Din delaktighet och kommunens information är ett förbättringsområde.
I Kommunens Kvalitet i Korthet redovisas resultat inom några viktiga områden som är intressanta för invånarna. Resultaten har ambitionen att beskriva kvalitet och effektivitet i jämförelse med andra kommuner.
Läs merHANDIKAPPOLITISKT PROGRAM FÖR LEKEBERGS KOMMUN
Förslag antaget av kommunstyrelsens handikappråd 2009-05-28 Rev. KS-AU 2009-10-05 211 Rev. Kommunfullmäktige 2009-11-26 100 Revidering av HANDIKAPPOLITISKT PROGRAM FÖR LEKEBERGS KOMMUN 1 Bakgrund Kommunfullmäktige
Läs merLikabehandlingsplan 2015/2016
Likabehandlingsplan 2015/2016 2015-08-31 Vision Inget barn ska ställas utan ett säkert, tydligt och aktivt skydd. Bastasjö Förskola ska därför bedriva ett aktivt och målinriktat arbete för att förhindra
Läs merHej! Jobbar du som kommunal tjänsteman? Eller politiker? Kanske är du både och? Helt säkert är nog att du bryr dig om barn. Det gör väl alla vuxna?
Sänk blicken Hej! Jobbar du som kommunal tjänsteman? Eller politiker? Kanske är du både och? Helt säkert är nog att du bryr dig om barn. Det gör väl alla vuxna? Som du säkert vet ligger det på statens
Läs merFramgångsfaktorer i diabetesvården. Inspiration för utveckling av diabetesvården
Framgångsfaktorer i diabetesvården Inspiration för utveckling av diabetesvården Inledning Analys av data från registret visar skillnader i resultat något som tyder på möjligheter att öka kvaliteten. Diabetes
Läs merHandlingsplan för jämställdhetsintegrering
Kommunstyrelsens Förvaltning 1 (8) HANDLÄGGARE Karolina Nordh 08-535 303 93 karolina.nordh@huddinge.se för jämställdhetsintegrering Huddinge kommun 2008-2010 POSTADRESS Huddinge kommun Kommunstyrelsens
Läs merRiktlinje för synpunkts- och klagomålshantering VON 2013/02707 003. Riktlinjerna är antagna av vård- och omsorgsnämnden den 13 maj 2003.
Riktlinje för synpunkts- och klagomålshantering VON 2013/02707 003 Riktlinjerna är antagna av vård- och omsorgsnämnden den 13 maj 2003. Reviderade av VOK-lg 2013-09-09, redaktionell ändring 2014-06-30
Läs merHandbok. för politiker i Ängelholms politiska organisation
Handbok för politiker i Ängelholms politiska organisation Innehåll Inledning Organisation Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Välfärdsnämnden Myndighetsnämnden Överförmyndarnämnden Valnämnden Krisledningsnämnden
Läs merMER-styrning - Lekeberg kommuns styrmodell
MER-styrning - Lekeberg kommuns styrmodell Fastställd av: Kommunfullmäktige Datum: 2014-06-11 Ansvarig för revidering: Kommunstyrelsen Ansvarig tjänsteman: Kommundirektör Diarienummer: 13KS231 Program
Läs merLikabehandlingsplan samt plan mot kränkande behandling Bullerbyns Förskola
Likabehandlingsplan samt plan mot kränkande behandling Bullerbyns Förskola Likabehandlingsplan samt plan mot annan kränkande behandling 1. Inledning En av förskolans uppgifter är att aktivt forma en framtida
Läs merGranskning av budgetprocessen. Landstinget Värmland. Landstinget Värmland
www.pwc.se Revisionsrapport Inger Andersson Christina Olsson Februari 2016 Granskning av budgetprocessen inom Budgetprocessen inom Innehåll Sammanfattning... 2 1. Inledning... 5 1.1. Bakgrund... 5 1.2.
Läs merBildningsstaden Borås
» Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Bildningsstaden Borås Bildningsstaden 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program verksamheter
Läs mer1(4) 2011-11-21 2011/1965-PL-013. Dnr: Kvalitetsrapport Avseende hösten 2010 våren 2011. Irsta förskolor. Ansvarig: Katriina Hamrin.
2011-11-21 1(4) Dnr: 2011/1965-PL-013 Kvalitetsrapport Avseende hösten 2010 våren 2011 Irsta förskolor Ansvarig: Katriina Hamrin Anne Persson 1. Utveckling, lärande och kunskaper Mål: Den pedagogiska utvecklingen
Läs merProjektplan hälsosamt åldrande 2014
Tjänsteskrivelse 2014-02-10 Handläggare: Birgitta Spens FHN 2013.0067 Projektplan hälsosamt åldrande 2014 Sammanfattning Karlskoga och Degerfors kommuner har tecknat samverkansavtal med Örebro läns landsting
Läs merHumanas Barnbarometer
Humanas Barnbarometer 2014 1 Inledning Barnets bästa ska vara utgångspunkten i allt myndighetsutövande i Sverige. Barnens behov, inte verksamhetens, ska stå i centrum när kommunerna utreder, beviljar,
Läs merOm ni skulle göra om Lupp vad skulle ni göra bättre/ändra på?
Tips från Mora Om ni skulle göra om Lupp vad skulle ni göra bättre/ändra på? Involvera ungdomarna ännu mer än vad vi redan gör. Vad är viktig att tänka på i Lupparbetet? Förankring, bland lärare, tjänstemän,
Läs merLikabehandlingsplan läsåret 2014/2015. Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling och för likabehandling. Björkhälls förskola
Datum 2015-04-29 Sida 1/10 Likabehandlingsplan läsåret 2014/2015 Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling och för likabehandling Björkhälls förskola Karin Svensson Till förvaltningen senast
Läs merProjekt L4U Lean Life Long Learning Ungdom Enköping Kommun
Projekt: L4U Lean Life Long Learning Ungdom ESF Diarie.Nr: 2009-3020122 VOK AB Förhandsutvärdering & Utvärderingsupplägg ESF-Socialfonden, programområde 2 Ökat arbetskraftutbud Projekt L4U Lean Life Long
Läs merUtva rdering Torget Du besta mmer!
2013-12-17 Utva rdering Torget Du besta mmer! Sammanfattning Upplands Väsby kommun deltar tillsammans med tre andra kommuner i ett projekt om medborgarbudget som drivs av Sveriges Kommuner och Landsting
Läs merUppföljning av Värdighetsgarantier inom äldreomsorgen 2015
Uppföljning av Värdighetsgarantier inom äldreomsorgen 2015 1 Bakgrund För att höja kvaliteten i äldreomsorgen och tydliggöra för målgruppen vad de kan förvänta sig av äldreomsorgen fastställde kommunstyrelsen
Läs merMål- och resultatstyrning i Kungsörs kommun
Livskraftiga L kompetenta och unika Kungsör lockar företag, boende och besökare med hjälp av attraktiva boendeformer, ett företagsamt förhållningssätt samt en kunglig miljö och historia. Mål- och resultatstyrning
Läs merUppföljning av 2012 års interna kontrollplaner för nämnderna.
Rapport 1 (9) Datum 2013-03-12 Budget- och utvecklingschef Raymond Lützhöft 0410733135, 0708817135 raymond.lutzhoft@trelleborg.se Till kommunstyrelsen Uppföljning av 2012 års interna kontrollplaner för
Läs merFÖRETAGSPOLICY FÖR BOLAG ÄGDA AV ANEBY KOMMUN
FÖRETAGSPOLICY FÖR BOLAG ÄGDA AV ANEBY KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2009-02-23 6 Inledning och syfte Aneby kommun bedriver en del av sin verksamhet i form av bolag eller stiftelser. Verksamhet i
Läs merRiktlinjer för kvalitetsarbete i Barn- och utbildningsnämnden
Riktlinjer för kvalitetsarbete i Barn- och utbildningsnämnden - styrning av mål, resultat och kvalitet enligt framtagen målstyrningsprocess 2013/2014 Beslutad i BU-nämnd 2011-09-06 Delegationsordning 1.3
Läs merProjektplan. 1. Bakgrund. Projektnamn: Barnrättsarbete i Eslövs kommun. Projektägare: Elsa von Friesen. Projektledare: Sara Mattisson.
Projektnamn: Barnrättsarbete i Eslövs kommun Projektägare: Elsa von Friesen Projektledare: Sara Mattisson Godkänt av: Datum för godkännande: Barn och unga är en prioriterad grupp i kommunens olika verksamheter.
Läs merJomala kommun Mål och riktlinjer 2011-2012
Jomala kommun Mål och riktlinjer 2011-2012 Godkända av kommunfullmäktige den 14 december 2010, 96 Förord Detta är Jomala kommuns första dokument om övergripande mål och riktlinjer. Ett flertal år har våren
Läs merFörskoleenkäten 2015 Förskoleförvaltningen
Förskoleenkäten 2015 Förskoleförvaltningen Datum: Version: Ansvariga: Förvaltning: Enhet: 2015-06-04 1.0 Christina Persson & Jimmie Brander Förskoleförvaltningen Kvalitetsenheten Innehållsförteckning Inledning...
Läs mervår hälsa länets möjlighet
vår hälsa länets möjlighet Folkhälsopolicy för Jämtlands län 2011 2015 folkhälsopolicy förord Jämtlands län 2011 2015 Jämtlands län har unika möjligheter till ett gott liv...... och i den här folkhälsopolicyn
Läs merBeslut för förskola. ' Skolinspektionen. efter tillsyn i Göteborgs kommun. Beslut. Göteborgs kommun. goteborg@goteborg.se 2016-03-23.
Beslut ' Göteborgs kommun goteborg@goteborg.se Beslut för förskola efter tillsyn i Göteborgs kommun Beskt 2 (15) Tillsyn av s, c) fwmen f vskoia i Götete[rgs kommun har genomfört tillsyn av Göteborgs kommun
Läs merUtbildningsförvaltningen. Spånga gymnasium 7-9 [117]
Utbildningsförvaltningen Spånga gymnasium 7-9 [117] I denna rapport finner du din enhets resultat från medarbetarenkäten 2012. Datainsamlingen har skett under perioden 3 september 28 september 2012. På
Läs merVision och övergripande mål 2010-2015
Vision och övergripande mål 2010-2015 Beslut: Högskolestyrelsen, 2009-12-17 Revidering: - Dnr: DUC 2009/1139/10 Gäller fr o m: 2010-01-01 Ersätter: Dalauniversitetet akademi och yrkesliv i partnerskap.
Läs mer1 RIKTLINJER FÖR STYRNING OCH LEDNING
Blad 1 RIKTLINJER FÖR STYRNING OCH LEDNING Antagna av kommunfullmäktige den 12 april 2006, 89 med ändring och tillägg den 13 december 2006, 351 och 352, 13 februari 2008, 34, 18 juni 2008, 215, 10 september
Läs mergod ekonomisk hushållning - tillgängliga ekonomiska resurser är en ram för möjlig verksamhet och tilldelad ram ska hållas.
2015-11-05 1 Vision 2030 ska utgöra en övergripande och gemensam framtidsbild för Nybro kommun och de kommunala bolagen. Utifrån Nybros vision ska respektive verksamhet organisera sig och verka för att
Läs merStrategi för patient- och brukarmedverkan i Norrbottens län 2015-2018
Styrande dokument Måldokument Strategi Sida 1 (6) Strategi för patient- och brukarmedverkan i Norrbottens län 2015-2018 Inledning och bakgrund Delaktighets- och inflytandefrågor har under många år diskuterats
Läs merNaturvårdsverkets plan för tillsynsvägledning 2010-2012
S PLAN FÖR TILLSYNSVÄGLEDNING 2010-2012 DNR: 716-609-08 Naturvårdsverkets plan för tillsynsvägledning 2010-2012 Det övergripande målet för vår tillsynsvägledning är att den ska skapa förutsättningar för
Läs merPlan för systematiskt kvalitetsarbete
Plan för systematiskt kvalitetsarbete Fastställd bun 20150901 77 dnr 2015/361-607 Plan för systematiskt kvalitetsarbete 2 Innehåll Utgångspunkt att öka barns och elevers måluppfyllelse. Kompetens för livet,
Läs merStrategisk utvecklingsplan för Länsstyrelsen 2011-2013.
2 Strategisk utvecklingsplan för Länsstyrelsen 2011-2013. Innehåll 1 Vision, verksamhetsidé och värdegrund 2 Syftet med en strategisk utvecklingsplan 2.1 Uppföljning och utvärdering 2.2 Översyn och eventuell
Läs merPlan för dialog, inflytande och samverkan med barn och unga. Antagen av kommunfullmäktige 2011-06-28 Diarienummer 416/2011
Plan för dialog, inflytande och samverkan med barn och unga Antagen av kommunfullmäktige 2011-06-28 Diarienummer 416/2011 Plan för dialog, inflytande och samverkan med barn och unga Laholm ska bli en av
Läs merRostocks förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Rostocks förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1-3 år 1/10 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet
Läs merSammanställning av utvärdering och erfarenheter. av en utbildningsinsats för förskolor. i Malmö Stad, SDF Centrum 2010/2011
Sammanställning av utvärdering och erfarenheter av en utbildningsinsats för förskolor i Malmö Stad, SDF Centrum 2010/2011 SJÄLVKÄNSLA & VÄRDEGRUND I CENTRUM Ovillkorlig kärlek Jag är älskad oavsett hur
Läs merTjänsteskrivelse 1 (2) Handläggare Datum Beteckning. Kommunrevisionen 2014-05-19 MISSIVSKRIVELSE
Tjänsteskrivelse 1 (2) Handläggare Datum Beteckning Kommunrevisionen 2014-05-19 MISSIVSKRIVELSE Kommunstyrelsen Sociala myndighetsnämnden Kommunfullmäktige (f.k.) Uppföljning av granskningen kring kvalitet
Läs merDatum 13 06 14. Förskolechef. Anita Malmjärn Askelöf. Beskrivning av förskolan
Datum 13 06 14 1 (8) Kvalitetsanalys för Igelboda förskola läsåret 2012/13 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen.
Läs merFinspångs kommun Revisorerna. Revisionsrapport Granskning av kommunstyrelsens uppsikt över nämnder och kommunala företag
Finspångs kommun Revisorerna Revisionsrapport Granskning av kommunstyrelsens uppsikt över nämnder och kommunala företag Innehållsförteckning Sammanfattning...3 1 Inledning...4 1.1 Uppdrag...4 1.2 Metod...5
Läs merGranskning uppföljning av långtidssjukfrånvaro
Revisionsrapport Granskning uppföljning av långtidssjukfrånvaro inom Eslövs kommun Maj 2008 Carl-Gustaf Folkeson, Revisionskonsult Innehållsförteckning 1 Inledning...1 1.1 Bakgrund, syfte och avgränsning...1
Läs merYttrande över Skånes regionala utvecklingsstrategi 2030
Beteckning - referens YTTRANDE Jenny Lundskog Datum 2014-03-21 Yttrande över Skånes regionala utvecklingsstrategi 2030 Rädda Barnen anser att förslaget till regional utvecklingsstrategi behöver kompletteras
Läs merBeredningsprocessen i kommunens nämnder och styrelsen
Revisionsrapport Beredningsprocessen i kommunens nämnder och styrelsen Smedjebackens kommun December 2009 Hans Gåsste Innehållsförteckning 1 Inledning...3 1.1 Bakgrund och revisionsfråga...3 1.2 Kontrollmål...3
Läs merBakgrund och förutsättningar
Bakgrund och förutsättningar Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret 2013/2014 Förskoleområde Östra 1 Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Innehållsförteckning Inledning... s. 3 Förskolans
Läs merJämställd medborgarservice i praktiken Ekonomikontoret
Jämställd medborgarservice i praktiken Ekonomikontoret Inledning I denna guide återfinns förslag och exempel på genomförande av praktiskt jämställdhetsarbete. Tanken är att denna ska användas som en hjälp
Läs merAnalys av Plattformens funktion
Analys av Plattformens funktion Bilaga 3: Plattform för hållbar stadsutveckling årsrapport för 2015 Författarna ansvarar för innehållet i rapporten. Plattformen har inte tagit ställning till de rekommendationer
Läs merUTVECKLA SÅ UTVECKLAR NI ER FÖRENING!
UTVECKLA SÅ UTVECKLAR NI ER FÖRENING! HEJ! Föreningen eller klubben är en av de viktigaste grundstenarna i Socialdemokraterna. Det är den verksamhet som de flesta av våra medlemmar möter i sitt vardagsengagemang.
Läs merSOCIALTJÄNSTPLAN EMMABODA KOMMUN
SOCIALTJÄNSTPLAN EMMABODA KOMMUN EMMABODA I VÅRA HJÄRTAN Ditt ansvar, vårt stöd. -Ett självständigt liv! Förändringar har blivit det normala i dagens samhälle. Förändringar berör alla delar av samhällslivet
Läs merRapport om servicegarantier samt godkännande av servicegarantier med taxeoch avgiftspåverkande påföljder
Dnr KS-2012-328 Dpl 01 sid 1 (5) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Stadssekretariatet Tjänstemannayttrande 2012-10-02 Jessica Forssten, 054-540 10 38 jessica.forssten@karlstad.se Rapport om servicegarantier samt
Läs merKlagomålshantering. Karlskrona kommun
Klagomålshantering Karlskrona kommun FC 2006 Sammanfattning Ernst & Young har på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Karlskrona kommun granskat klagomålshanteringen. Granskningens syfte har varit
Läs merBilaga 35. Kvalitetsplan. Socialförvaltningen Falköpings kommun
Bilaga 35 Kvalitetsplan Socialförvaltningen Falköpings kommun Antagen av socialnämnden 2005 Reviderad 2011 Innehåll Sida Inledning...3 Våra utgångspunkter...3 Kvalitets- och målstyrningsprocessen...4 Kvalitetssystem...4
Läs merPilot Gråbo - upplägg av arbetet och en första tidplan
TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Kommunledningen Christian Mattson Processledare 0768 684913 christian.mattson@lerum.se Kommunstyrelsen Pilot Gråbo - upplägg av arbetet och en första tidplan Förvaltningen har uppdraget
Läs merUnderlag för utformning av lokal digital plan
Underlag för utformning av lokal digital plan Börja med att scanna QR-koden eller klicka på länken: https://m.youtube.com/watch?feature=youtu.be&v=xoctf2rl9oe Inledning I avsikt att tydliggöra och synliggöra
Läs merKVALITETSREDOVISNING 2007
KVALITETSREDOVISNING 2007 Klockarbacken Föreståndare Jenny Bengtsson Ordförande Madeleine Andersson Adress Axénsv 11 Postadress 591 97 Motala Telefon 0141-220410 Fax 0141-220411 E-post info@klockarbacken.se
Läs merSTAFFANSTORPS KOMMUN. Sveriges bästa livskvalitet för seniorer
STAFFANSTORPS KOMMUN Sveriges bästa livskvalitet för seniorer Socialnämndens plattform för arbetet med kommunens seniora medborgare 2011-2015 2 Framtidens äldreomsorg Dokumentet du håller i din hand har
Läs merUppföljning av tidigare granskningar av öppenvårdsinsatserna inom IFO-Barn och familj i Borås stad
1 Uppföljning av tidigare granskningar av öppenvårdsinsatserna inom IFO-Barn och familj i Borås stad Rapport: Ledarskaparna Management, Ionie Oskarson, 2012-02-10 Uppföljning av granskningar av öppenvårdsinsatserna
Läs merStrategi. Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län
Strategi Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län 2014-2016 Titel: Strategi - Länsstyrelsens arbete med jämställdhetsintegrering i Södermanlands län 2014-2016 Utgiven av:
Läs merRiskhanteringsplan för internkontroll synpunkts- och klagomålshantering för bättre resultat i verksamheten
Riskhanteringsplan för internkontroll synpunkts- och klagomålshantering för bättre resultat i verksamheten Bakgrund/gällande regelverk Förvaltningslagen reglerar myndigheters serviceskyldighet. I den anges
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete i Hammarö kommun
1(5) BILDNINGSNÄMNDEN 2012-06-12 Dnr Maria Kjällström, Förvaltningschef 054-515104 maria.kjallstrom@hammaro.se Enligt skollagen ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt
Läs merFrågor och svar - Förslag om modersmålstöd i förskolan
UTBILDNINGSNÄMNDEN Datum 2016-05-18 Frågor och svar - Förslag om modersmålstöd i förskolan Kommer mitt barn att få samma modersmålsstöd som idag? Kommer det finnas barn som inte får något modersmålsstöd
Läs merVuxenutbildning i anstalt
Sammanfattning Rapport 2012:6 Vuxenutbildning i anstalt En kvalitetsgranskning av Kriminalvårdens klientutbildning med fokus på motivationsarbete och anpassning Sammanfattning Kriminalvården, som ansvarar
Läs merVERKSAMHETSUTVECKLING I FÖRSKOLAN GENOM AKTIONSFORSKNING
VERKSAMHETSUTVECKLING I FÖRSKOLAN GENOM AKTIONSFORSKNING Monica Nylund Torghandeln Göteborg 2014 AKTION= EN MEDVETEN FÖRÄNDRING FORSKNING= FÖLJA VAD SOM HÄNDER SOM KONSEKVENS AV FÖRÄNDRINGEN LÄRANDE= NYA
Läs merTjänsteskrivelse Matematiksatsning, SKL - årlig rapport 1
VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNING 2014-02-20 DNR BUN 2014.158 JENNY NYRÉN SID 1/2 VFU-SAMORDNARE OCH PEDAGOGISK HANDLÄGGARE 08-58785263 JENNY.NYREN@VALLENTUNA.SE BARN- OCH
Läs merÖversyn av arbetsformer och reglemente för pensionärsrådet
Dnr KS-2012-671 Dpl 00 sid 1 (7) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Verksamhetsstyrning Tjänsteyttrande 2013-03-26 Jenny Mentzer, 054-540 -10 40 jenny.mentzer@karlstad.se Översyn av arbetsformer och reglemente för
Läs merRiktlinjer för. klagomålshantering
Dokumentnamn Kapitel Riktlinje för klagomålshantering Avvikelsehantering DNR KS 2010/185 128 Ersätter DNR 45/2006 ON 77 Utgåva III Utfärdad 2010-03-12 Datum för senaste ändring 2006-08-31 Utfärdare ME
Läs merpwc förutsättningar för pedagogiskt Revisionsrapport Gnesta kommun Magnus Höijer Tilda Lindell September 2015 www.pwc.se Ink: 2015-09- 09
www.pwc.se Gnesta kommun Ink: 2015-09- 09 Dnr. För handläggning. Revisionsrapport Magnus Höijer Tilda Lindell förutsättningar för pedagogiskt pwc Innehållsförteckning 1. Inledning 2 1.1. Granskningsbakgrund
Läs merStrategi för myndighetsstöd. vid utveckling av lokal ungdomspolitik
Strategi för myndighetsstöd vid utveckling av lokal ungdomspolitik Strategi för myndighetsstöd vid utveckling av lokal ungdomspolitik Förord Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) har
Läs merJämställt bemötande i Mölndals stad
Mölndal 2010-12-14 Slutrapport Program för Hållbar Jämställdhet Jämställt bemötande i Mölndals stad Presentation av projektet Mölndals stad har sedan 2010 en bemötandeplan med följande målbild: Bemötande
Läs merHandbok för fullmäktiges beredningar
Handbok för fullmäktiges beredningar Antaget av kommunfullmäktige 2014-08-27 162 Handbok för fullmäktiges beredningar Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850 33 E-post: kommun@finspang.se
Läs merEnsamkommande barn - Lokalt och regionalt utvecklingsstöd. Östersund 21 maj 2014
Ensamkommande barn - Lokalt och regionalt utvecklingsstöd Östersund 21 maj 2014 Vilka utmaningar står kommunerna och landstingen inför? Hög inströmning av barn svårt att planera Utvidgade möjligheter till
Läs merPM Uppföljning av granskningen angående implementering av FN:s barnkonvention
PM Uppföljning av granskningen angående implementering av FN:s barnkonvention Nyköpings kommun september 2009 Christina Norrgård Inledning och bakgrund År 2007 genomfördes en revisionsgranskning om hur
Läs mer2014 års patientsäkerhetsberättelse för:
2014 års patientsäkerhetsberättelse för: Kärnabrunnsgatan 1B Söderleden 41 Platensgatan 33 Mörnersgatan 9 Hjälmsätersgatan 14C Rydsvägen 9 Rydsvägen 288 Trumslagaregatan 77 Hunnebergsgården Datum och ansvarig
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete och Lokal Arbetsplan
Systematiskt kvalitetsarbete och Lokal Arbetsplan verksamhetsåret 2013/2014 Förskoleverksamhet i Skäggetorp Stiglötsgatan 33 Linköpings kommun linkoping.se Systematiskt kvalitetsarbete Förskolan ska systematiskt
Läs mer2014 / 2016. Utvecklingsplan för Stage4you Academy
2014 / 2016 Utvecklingsplan för Stage4you Academy 2014 / 2016 Utvecklingsplan för Stage4you Academy Syftet med Stage4you Academy s lokala utvecklingsplan är att fortsätta vårt arbete med att utveckla skolan
Läs merNär barnen lämnar förskolan Vulkanen vill vi att de är rustade med : Mod och vilja - att se och förhålla sig till olikheter som en tillgång
LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLAN VULKANENS 2014/2015 Vulkanens förskolas vision När barnen lämnar förskolan Vulkanen vill vi att de är rustade med : Mod och vilja - att se och förhålla sig till olikheter
Läs merFeriejobb en chans att bryta könsmönster!
FÖRSKOLANS KOMPETENSFÖRSÖRJNING Feriejobb en chans att bryta könsmönster! LÄRANDE EXEMPEL FRÅN FEM KOMMUNER Feriejobb en chans att bryta könsmönster! 1 Innehåll Bakgrund... 3 Feriejobb som en strategi
Läs merPersonal- och arbetsgivarutskottet
Personal- och arbetsgivarutskottet Marie Härstedt Personalstrateg 4-675 3 46 Marie.Harstedt@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 22--27 Dnr 692 (4) Personal- och arbetsgivarutskottet Studentmedarbetare i Region
Läs mer