RAPPORT Servicedeklarationer samt synpunkts- och klagomålshantering i Uddevalla kommun

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "RAPPORT Servicedeklarationer samt synpunkts- och klagomålshantering i Uddevalla kommun"

Transkript

1 RAPPORT Sektionen för Demokrati och styrning Utvärdering av Servicedeklarationer samt synpunkts- och klagomålshantering i Uddevalla kommun Lars Strid, Sveriges Kommuner och Landsting Ingmar Kärrsten, Falkenbergs kommun STOCKHOLM Besök: Hornsgatan 20 Tfn vx: Fax: E-post: Tfn direkt: Fax: Mob: E-post:

2 2 (12) Vad är en Kvalitets-/tjänste-/service- garanti/deklaration? I svenska kommuner används flera begrepp med liknande innebörd t.ex. servicedeklaration, serviceåtagande, kvalitetsgaranti, kvalitetsdeklaration eller tjänstegaranti. I detta sammanhang likställs alla begrepp med tjänstegaranti, även om skillnader i betydelse kan finnas. Syftet med tjänstegarantier är att tydliggöra de kommunala tjänsterna för medborgarna. Utgångspunkten är att medborgarna har rätt att få veta vad de kan förvänta sig av de tjänster som kommunen har ansvar för, men också vad de inte kan förvänta sig. Genom att beskriva tjänsterna och servicen samt att garantera en viss kvalitetsnivå ökar förtroendet för kommunens verksamhet. Garantierna eller deklarationerna blir en strategisk del av kommunens kvalitetsarbete. Framtagandet av garantier är ett trepartssamarbete mellan den som brukar tjänsten, politiker och tjänstemän. Genom garantierna konkretiseras de politiska målen för både medborgare, brukare och medarbetare, och en tydlig ambitionsnivå för verksamheten läggs fast. I arbetet med framtagande krävs en aktiv dialog med medborgare och/eller brukare. Garantierna bör knytas till befintliga styrsystem och budgetprocessen för att kunna bli ett permanent inslag i kommunens uppföljnings- och planläggningsarbete. Garantierna bör därför följas upp och revideras årligen i samband med budgetarbetet. Till garantierna ska kopplas ett system för att ta emot klagomål eller synpunkter från medborgarna vilket bidrar med information om tjänstekvaliteten. Informationen från systemet utgör en del av underlaget inför revideringen. System för att ta emot klagomål och synpunkter kan även finnas oberoende av tjänstegarantier. Uppföljning av tjänstegarantier För att vidareutveckla och förbättra arbetet med tjänstegarantier har Sveriges kommuner och landsting omarbetat och utvecklat ett uppföljningsinstrument efter en engelsk förebild. (The Charter Mark Criteria 2003 o. 2004). Materialet kan användas på olika sätt. Dels kan det användas som en egenkontroll och självutvärdering av det arbete som man redan genomfört, d v s en slags värdemätare på var svagheter och styrkor finns. Dels kan det användas för externa utvärderingar i olika former. En utomstående granskare kan med hjälp av materialet studera och analysera det arbete som bedrivs och ge muntlig och skriftlig feedback till organisationen. En sådan utvärdering bör metodmässigt omfatta allt skrivet material (inklusive det som publicerats på nätet), intervjuer av berörda personer och platsbesök.

3 3 (12) Ett nytt verktyg Under 2005 och 2006 prövas uppföljningsinstrumentet på ett antal kommuner för att sedan eventuellt revideras och förbättras. Uddevalla kommun är en av dessa kommuner. Ingmar Kärrsten, Falkenbergs kommun, och Lars Strid Sveriges kommuner och landsting har genomfört en uppföljning och utvärdering i Uddevalla av kommunens arbete med servicedeklarationer och synpunktshanteringen Säg vad du tycker Ris & Ros, genom studier av dokument och kompletterande intervjuer. De intervjuade är kommunchef, verksamhetsutvecklare vid kommunledningskontoret, teknisk direktör, informationschef, företrädare för medborgarkontoret, förvaltningschefer för miljö- och stadsbyggnad och för kultur och fritid, bibliotekschef, utredare/handläggare inom inom tekniska förvaltningen, socialförvaltningen och barn- och utbildningsförvaltningen samt ansvariga för Ris och Ros på olika områden. Intervjuerna genomfördes i Uddevalla den 12 juni 2006.

4 4 (12) Del 1 Uppföljning och värdering av Uddevalla kommuns servicedeklarationer Redovisningen följer det uppföljnings- och utvärderingsinstrument som beskrivits ovan och som biläggs denna rapport. Målet är att Er organisation ska utveckla tjänstegarantier/kvalitetsdeklarationer ange tydliga kvalitetsnivåer för verksamheten och uppfylla dessa följa upp verksamheten mot garantierna och offentliggöra resultaten samråda med brukare och medarbetare alltid söka efter möjligheter till förbättringar av garantierna och åtgärda avvikelser snabbt och effektivt integrera garantierna med andra delar av organisationens styr- och ledningsarbete Nedan följer en redovisning av uppföljningen och våra värderingar i förhållande till de utgångspunkter som är beskrivna i uppföljningsinstrumentet. Tydlighet i beskrivningen 1. Garantin/deklarationen skall bestå av en beskrivning av tjänsten, kvalitetsnivån och vad som händer vid avvikelser. 2. I garantierna ingår precisa, mätbara och utmanande nivåer för huvudbeståndsdelarna i er service. Dessa skall återspegla brukarnas och allmänhetens behov, förväntningar och rättigheter och uppfylla lagstiftningens krav, nationella och regionala mål och lokala prioriteringar. 3. Garantierna kan innehålla såväl kvalitets- som kvantitetsmått som är uppföljningsbara. En viktig utgångspunkt är att garantier/deklarationer ger en för brukare och medborgare tydlig bild av tjänstens innehåll. Beskrivningen bör därför fånga kärnan i tjänsten samt de aspekter som har stor kvalitativ betydelse för den som nyttjar tjänsten. Det bör vidare framgå vad som händer vid avvikelser. Beskrivningarna bör vara så konkreta att möjlighet ges till uppföljning som i flera delar är mätbara.

5 5 (12) Införandet av servicedeklarationer i Uddevalla har utgått ifrån den grundläggande visionen om att kommunen skall ge invånarna förutsättningar för en god livskvalitet. Det kommunala uppdraget skall tillgodose tre intresseområden kunderna/brukarna, medborgarna/politikerna och personalen. Uddevalla kommun har 10 servicedeklarationer med sammanlagt ca 90 olika löften avseende kommunens olika verksamheter. Därutöver ingår i några fall uttalanden som kan tolkas som löften. Deklarationerna har en delvis likartad utformning, men det finns också ganska stora skillnader mellan förvaltningarna beträffande uppbyggnaden av dem. I de flesta fall beträffande tekniska kontoret och förskolan består de av ett inledande portaluttalande, en servicedeklaration, ett antal löften, och en hänvisning till synpunktshanteringssystemet. Servicedeklarationerna som avser miljö- och stadsbyggnad, grundskola/särskola, lantmäteri och konsumentrådgivning är layoutmässigt utformade på motsvarande sätt, men med en annan innehållsuppbyggnad. Servicedeklarationen för hemtjänst har en annan layout och också en delvis annorlunda uppbyggnad. Med hänvisning till punkt 1 ovan kan man konstatera att deklarationerna generellt i stort sett uppfyller de två första delarna (beskrivning av tjänsten och kvalitetsnivån), men däremot inte den tredje delen om vad som händer vid avvikelser. I frågan om punkterna 2 och 3 konstateras att angivna mått i många fall är föredömligt tydliga, mätbara och uppföljningsbara. Detta gäller särskilt för tekniska kontorets deklarationer men också delvis hemtjänsten. För det senare området har man dock i ett par fall lagt in säkerhetsmarginaler av typ.eftersträvar att. Även om ribban kanske inte lagts så högt påpekas från t ex tekniska kontorets sida att synpunkter på deklarationerna från brukarna medfört att man i flera avseenden har tagit fram löften som man inte haft tidigare. Deklarationerna på tekniska kontorets områden har fått en omfattande spridning genom att de skickats ut till brukarna med va- och renhållningsfakturorna. Även de deklarationer som gäller bygglov/bygganmälan och lantmäteriärenden är uppföljningsbara beträffande främst handläggningstider. I servicedeklarationen för konsumentrådgivning m m finns mätbara delar, men också moment som troligen är ganska svåra att följa upp. Barnomsorgsdeklarationen innehåller visserligen flera i och för sig mätbara delar, men å andra sidan kan tyckas att ett par av dessa närmast är självklarheter. Servicedeklarationen för grundskola/särskola har en annan form och de flesta utfästelser är av mera generell karaktär, men ändå mätbara i den meningen att kan fråga brukarna om de anser dem vara uppfyllda. Generellt för samtliga servicedeklarationer gäller att de inleds med en hänvisning till den tidigare nämnda visionen Uddevallas invånare skall ges förutsättningar för en god livskvalitet. Detta anser vi vara bra och det bidrar till att sätta in deklarationerna i ett sammanhang med en gemensam filosofi.

6 6 (12) Brukarnas krav och synpunkter har kommit fram genom att fokusgruppsmetoden an vänts genomgående i arbetet med deklarationerna. Förbättringsområden Vid revidering av kvalitetsgarantierna rekommenderar vi att de bearbetas ytterligare för att få en enhetlig uppbyggnad. Vidare anser vi att ni bör försöka fastställa mera utmanande kvalitetsnivåer, som brukarna efterfrågar och som kan innebära en faktisk påverkan och styrning av medarbetarna. Det framkom vid intervjuerna att man i flera fall medvetet använt sig av hängsle och livrem principen vid utformningen av deklarationerna och det borde vara möjligt att i nästa omgång göra dem vassare. Vi föreslår också att kvalitetsnivåerna i ett par fall omformuleras så att de är lättare uppföljningsbara och mätbara både kvantitativt och kvalitativt. Vi föreslår också att ni i vart fall överväger om ni kan beskriva vad som händer vid avvikelser från den utlovade kvalitetsnivån, även om vi uppfattade att det inom kommunen finns ett visst principiellt motstånd mot detta. Vi har noterat att den i kommunerna ganska allmänna tendensen till att servicedeklarationer (motsvarande) en tid efter införandet sjunker nedåt i prioriteringsnivå för det kommunala utvecklingsarbetet, även gäller för Uddevalla. Vid intervjuerna har framhållits att en orsak till detta kan vara att man har haft uppfattningen att servicedeklarationerna skulle klara att leva vidare, och även utvecklas, av egen kraft ute i berörda enheter. Ett förbättringsområde, som även kommunens företrädare själva framförde, skulle vara att man både kommuncentralt och förvaltningscentralt ägnar mera kraft åt att stödja och driva på utveclingen på området. En god grund för detta finns i att det i kommunens styrkort tydligt anges att utveckling av servicedeklarationer skall ske. Uppföljningar, brukardialog och förbättringar 4. Garantierna påverkar organisationen och hur verksamheten utvecklas. Uppföljningar och förbättringar av garantierna görs regelbundet. Jämförelser görs med andra kommuner. 5. Garantierna skall vara betydelsefulla för brukare, framtida brukare, samarbetspartners och också kända av dessa grupper. 6. Organisationen identifierar avvikelser gentemot garantierna/deklarationerna och förklarar dessa för brukarna. Åtgärder för att återställa kvalitetsnivån och förebygga framtida avvikelser i verksamheten vidtages. 7. Organisationen hämtar regelbundet in och bearbetar synpunkter från brukare och medarbetare avseende garantierna. 8. Er organisations garantier/deklarationer är samordnade med gällande planer och policies och de skall medverka till att medborgarna får valuta för pengarna. För att inte arbetet med garantier/deklarationer ska stanna av och falla i glömska måste de regelbundet följas upp och utvärderas. En väsentlig del i

7 7 (12) detta är att skapa olika former av återkommande dialog med brukare för att få feedback och samtidigt öka kännedomen om garantier/deklarationer. Sammanställningar av hur väl kommunen lyckats med sitt uppdrag utifrån garantier/deklarationer bör redovisas för brukare och medborgare samtidigt som förbättringar kan åskådliggöras. Själva projektet att införa servicedeklarationer har beslutats av kommunstyrelsen, men det är nämnderna som ansvarar för innehållet i den enskilda deklarationen och alltså äger den i den meningen. Så är det även tänkt att fungera i framtiden som vi uppfattade det. Servicedeklarationerna är tydligt kopplade till kommunens styrkort, både centralt och på nämndsnivå. Detta anser vi vara mycket bra och Uddevalla är här ett föredöme för andra kommuner. Jämför de synpunkter vi framfört i föregående avsnitt under under Förbättringsområden. En kommungemensam rutin för arbetet med servicedeklarationer har fastställts. I den ingår att utvärderingar systematiskt skall genomföras, och så har också skett för flertalet deklarationer. Uddevalla är här ett gott exempel för utvecklingsarbete på detta område. Uddevalla kommun har tagit fram en metodbeskrivning (arbetsmanual) för arbetet med servicedeklarationer. I den finns bl a en utförlig beskrivning av fokusgrupps-metodiken som en form för att klarlägga brukarnas synpunkter på vad som är viktigt för att en tjänst skall fungera bra. Den centrala arbetsmanualen anser vi vara ett utmärkt exempel på ett hjälpmedel för förvaltningarna i arbetet med servicedeklarationer. I intervjuerna kunde vi dock finna antydningar om att förankringen hos brukarna trots det kunde ha varit starkare, men att detta är något som kommer att förbättras efter hand vid omarbetningar. I samband med introduktion av nyanställda lämnas generellt information om både Servicedeklarationer och Ris & Ros, vilket givetvis bidrar till förankringen av systemen och tänkandet bakom dem. Förbättringsområden Även om uppföljningar redan görs och det finns en rutin för detta, så anser vi att förbättringar kan ske på detta område. Exempel på det är att utvärderingar bör göras för de deklarationer där detta inte har skett, att de kan göras tätare och att ytterligare metoder för utvärderingar kan införas. Ett exempel på sådana metoder är de interna kollegiegranskningar som Kungsbacka kommun planerar, där alltså olika förvaltningar granskar varandras arbete med servicedeklarationer och där en särskild introduktion beträffande metoden för ett sådant arbete har ägt rum. En rekommendation om liknande metod finns i och för sig i Uddevallas centrala rutiner, men vi har uppfattat att någon sådan internrevision inte har ägt rum.

8 8 (12) Vi anser oss också kunna konstatera den politiska förankringen av servicedeklarationerna generellt sett är relativt svag. Det är i och för sig fastställt att nämnderna äger deklarationerna, men det förefaller egentligen inte ha haft någon större praktisk innebörd. Tre parter måste ingå i utvecklingen och revidering av kvalitetsgarantier (motsv) - brukare, medarbetare och politiker. Vi uppfattar att de i Uddevallas fall huvudsakligen har tagits fram som en brukaroch tjänstemannaprodukt. Servicedeklarationer är ett faktiskt sätt för den politiska nivån att styra kvaliteten i kommunens verksamheter och därmed ett prioriteringsinstrument. Deklarationerna har en koppling till kommunens vision, men i övrigt verkar det inte finnas någon klar samordning med andra planer, t ex budgeten. Man har inte haft någon egentlig ambition att servicedeklarationerna skall ha en ekonomisk betydelse i någon riktning. Allmänt konstateras att budgeten är överordnad. I detta avseende framför vi inte någon direkt rekommendation, eftersom det måste vara den enskilda kommunens principiella val att bestämma vad som skall styra t ex budgetarbetet. Däremot kan den indirekta kopplingen till ekonomin i form av försiktighet vid fastställande av kvalitetsnivåerna, när man ser det i backspegeln, förefalla överdriven. Många kvalitetsnivåer som brukare efterfrågar tar inte mer resurser i anspråk, utan handlar mer om bemötande och förhållningssätt till kommunens kunder. Brukarförankringen, främst via fokusgrupper, är god. Den skulle dock, som påpekades vid intervjuerna, kunna bli ännu bättre. Vi uppfattade att kommunens avsikt är att införa deklarationer på nya områden - enligt uppgift närmast för biblioteken och det är naturligtvis en förbättring i sig att flera områden i den kommunala verksamheten täcks in. En specifik åtgärd, som vi här vill nämna, skulle kunna vara att utveckla en eller flera deklarationer med särskilt fokus på kommunens kontakter med näringslivet.

9 9 (12) Del 2 Uppföljning och värdering av klagomåls- och synpunktshantering Säg vad du tycker Ris & Ros Målet är att Er organisation ska ha en tydlig, välkänd och brukarvänlig klagomåls- och synpunktshantering lära av klagomål, synpunkter, beröm och förbättringsförslag och därigenom utvecklas Nedan följer en redovisning av uppföljningen och våra bedömningar i förhållande till de utgångspunkter som är beskrivna i uppföljningsinstrumentet. System och riktlinjer för synpunkts- och klagomålshantering 1. Er organisation har ett system för klagomåls- och synpunktshantering som är lätt att använda och har givna tidsramar. 2. Riktlinjer finns om hantering av klagomål, synpunkter, problem och avvikelser. 3. Brukare och medborgare uppmuntras aktivt att framföra synpunkter och klagomål på garantierna/deklarationerna och verksamheten i sin helhet. Synpunkts- och klagomålshantering har idag blivit en mer vardaglig företeelse inom kommunal verksamhet än för ett antal år sedan. Bakom detta finns en insikt om betydelsen av att lyssna till den enskilde brukaren för att kunna rätta till problem och brister som uppstår i kontakten, d v s att undvika kvalitetsbrister för att höja kvaliteten. Förutom detta finns det även i dessa kontakter en viktig kunskapskälla som kan indikera brister i organisation och olika tjänster. En systematisk hantering och analys av dessa kunskaper möjliggör även för organisationen att använda det som ett avancerat förbättringsinstrument. Uddevalla har ett principiellt väl utvecklat klagomåls- och synpunktssystem i form av Ris & Ros Säg vad du tycker. Detta system har en koppling till servicedeklarationerna men lever också sitt eget liv,vilket är en en medveten filosofi från kommunens sida. Flera kommuner har - liksom Uddevalla - funnit att det behövs ett särskilt synpunktshanterings-system utöver det som erbjuds via tjänstegarantier och liknande. Antalet synpunkter blir annars alltför få. Varför det är så kan vara en framtida fråga att diskutera i t ex det nya nätverk som Sveriges Kommuner och landsting nu planerar. Det finns i kommunen ett antal olika möjligheter att lämna synpunkter och informationen om systemet förefaller vara ganska väl spridd. Det går ganska lätt att hitta Säg vad du tycker! på hemsidan och man kan också direkt på webben lämna sina synpunkter. Rutiner finns om hur man hanterar inkomna synpunkter och hur svar skall lämnas. Dessa är mycket omfattande och tydliga

10 10 (12) och ett föredöme på detta område. Blanketten för att lämna synpunkter är trevligt utformad med en tilltalande layout. Trots detta kommer det inte in särskilt mycket synpunkter, och antalet verkar också vara nedåtgående. Ett exempel på detta är att synpunkterna det inom socialförvaltningens område minskat från 133 år 2003 till 54 år 2004 och 34 år I en intern rapport om detta konstateras bl a att en orsak kan vara att många ärenden hanteras direkt i mötet med personer som har synpunkter eller klagomål. Totalt i hela kommunen fick man in 237 synpunkter under 2005, varav ca 70% rör tekniska kontorets verksamheter. Den i särklass vanligaste klagomålsorsaken är fel på gatubelysning. Förutom att systemet skulle kunna marknadsföras mera tycks en del av problemet bestå i att dess idé i praktiken inte verkar vara helt accepterad i alla delar av organisationen. Vi återkommer till detta under i nästa avsnitt. Förbättringsområden Vi föreslår att ni gör ytterligare satsningar på information om Ris & Ros genom olika kanaler. Det finns flera exempel i kommunvärlden på att information om möjligheterna att lämna synpunkter måste upprepas för att systemet skall leva vidare så som avsetts. Man kan också fundera över presentationen på hemsidan. Information om servicedeklarationerna respektive synpunktsmöjligheterna ligger på olika ställen, och t o m under olika huvudrubriker. I servicedeklarationerna finns hänvisningar till Ris & Ros däremot inte omvänt. En mindre fråga men kanske inte helt utan betydelse är under vilket samlingsbegrepp som synpunkts/klagomålssystemet marknadsföres. Är det Säg vad du tycker eller Ris & Ros eller båda? Sammanställning, analys och förbättringar 4. Mottagande och analys sker av inkomna förslag, synpunkter och klagomål. Det finns regler för handläggningstid av svar och åtgärd. 5. Sammanställningar av klagomål, synpunkter och förslag samt förbättringsåtgärder publiceras 6. Utvärdering och förbättring av klagomål- och synpunktshantering sker kontinuerligt En vanlig uppfattning hos många medborgare är att det inte lönar sig att föra fram klagomål och synpunkter. Det är därför väsentligt att visa utåt i kommunen, men även för anställda, att kommunen lyssnar men även ändrar och förbättrar, d v s att synpunkter och klagomål hanteras på ett seriöst vis. Detta är ofta en viktig pedagogisk uppgift och det är förknippat med en medveten informationsstrategi. Förbättringsområden Vid intervjuerna framkom att att registrering av synpunkter/klagomål i praktiken inte sker fullt ut så som systemet anger. Respekten för reglerna i detta av-

11 11 (12) seende har i viss mån avtagit med tiden. Det framkom också att detta varierar mellan förvaltningarna. På ett par områden sker registrering i princip så som avsetts. Utbildningar och planeringsdagar för personal bör innehålla moment rörande klagomål och synpunkter för att få ett ordentligt genomslag bland medarbetarna och ett synsätt som innebär att man ser klagomål som en möjlighet att bli bättre. Ofta är detta en attitydfråga hos de anställda. Det är därför väsentligt att etablera en regelbunden diskussion kring dessa frågor i de olika verksamheterna. En uppfattning som framfördes under intervjuerna var att det ofta är viktigare med snabba och enkla åtgärder för att rätta till felaktigheter som kan ha skett, än att lägga möda på t ex registreringar. Enligt detta synsätt har registreringar och sammanställningar av vad som redan har hänt inte så stor betydelse att det lönar sig att lägga stora resurser på sådana uppgifter. Även om man kan ha viss förståelse för att det i enskilda situationer kan kännas vara viktigare att lösa det just då föreliggande problemet än att uppfylla formella krav, bör ändå betydelsen av registrering som är så fullständig som möjligt understrykas. Det är viktigt är att lära av historien. Även muntliga synpunkter/klagomål bör tas med i registreringen. I det långa loppet är detta en bra metod för att undvika kvalitetsbristkostnader och därigenom till fördel för både brukare och utförare. Vi rekommenderar kommunen att arbeta ytterligare med att i organisationen förankra förståelsen för de syften och idéer som ligger bakom synpunktshanteringen och för den förbättringspotential som finns i detta. Vår uppfattning är att ett ytterligare implementeringsarbete ute i enheterna av riktlinjerna för Säg vad du tycker Ris & Ros skulle vara bra för att slå fast den kommungemensamma synen på systemet. Slutord Utvärderingen visar att Uddevalla kommun har höga ambitioner vad gäller arbetet med kvalitetsutveckling, bl a genom införandet av servicedeklarationer och klagomåls- och synpunktshantering. Uddevallas arbete på detta område är i vissa avseenden en förebild för andra kommuner och på principiell nivå finns mycket goda rutiner för hur systemen skall fungera. För att deklarationerna - och synpunktshanteringen - i ännu högre grad ska kunna fungera som ett bra styrinstrument finns det ändå möjlighet att utveckla dem ytterligare. Vi tror att politikerna i de olika nämnderna mera bör involveras i detta utvecklingsarbete. Vi anser också att ni bör fundera över om man kan/bör tydliggöra vad som händer vid avvikelser, även om det förefaller finnas principiella invändningar mot detta inom kommunen. Enligt vår utvärderingsmodell bör synpunktshanteringssystemet vara starkt kopplat till tjänstegarantier/servicedeklarationer. I Uddevalla kommun finns

12 12 (12) visserligen en sådan koppling till viss del, men kommunens företrädare framhåller att man medvetet valt att låta de båda systemen i huvudsak löpa bredvid varandra. Eftersom synpunktshanteringen på principiell nivå är ytterst välgenomtänkt och därmed ett föredöme för andra kommuner, är det svårt att rikta invändningar mot de upplägget i detta avseende även om det alltså inte helt följer vår modell. Vi vill avslutningsvis framhålla ett par strategiska områden där vi ser utrymme till förbättring: Idéerna med servicedeklarationer och klagomåls- och synpunktshantering, behöver förankras ytterligare, både i den politiska ledningen och ute i förvaltningarna. Den politiska nivån kan genom kvalitetsgarantier (motsv) få ett ytterligare styrinstrument över verksamheten. Om den garanterade servicenivån görs tillräckligt utmanande får nämnderna en unik möjlighet att styra kvaliteten i de kommunala tjänsterna. Vi anser att deklarationerna i nästa omgång kan utvecklas i fråga om enhetlighet inom kommunen både i uppbyggnad och, i något fall, beträffande layout. Vi tror också att man då kan släppa något på försiktigheten i de utlovade kvalitetsnivåerna. Ambitionen att de skall täcka flera områden finns redan i kommunen, och vi vill bara understryka vikten av att detta fullföljes. Uddevalla kommun har redan kommit längre än de flesta andra beträffande system för uppföljning av deklarationerna, men det hindrar inte att ytterligare förbättringar kan ske, bl a genom i högre grad faktiskt följa de goda rutiner som som utarbetats. Kraven på förvaltningarna att följa givna riktlinjer bör skärpas.

Utvärdering av. Tjänstegarantier/deklarationer och Synpunkts/klagomålshantering. Vara 30 maj 2005

Utvärdering av. Tjänstegarantier/deklarationer och Synpunkts/klagomålshantering. Vara 30 maj 2005 RAPPORT 2005-08-10 Sektionen för Demokrati och styrning Utvärdering av Tjänstegarantier/deklarationer och Synpunkts/klagomålshantering Vara 30 maj 2005 Lars Strid, Sveriges kommuner och landsting Barbro

Läs mer

Innehållsförteckning... 1. 1. Kvalitetsdefinition... 2. 2. Bakgrund...2. 3. Syfte... 2

Innehållsförteckning... 1. 1. Kvalitetsdefinition... 2. 2. Bakgrund...2. 3. Syfte... 2 KVALITETSPOLICY 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 1. Kvalitetsdefinition... 2 2. Bakgrund...2 3. Syfte... 2 4. Mål... 3 4.1 Verksamhetsuppföljningar... 3 4.2 Information om den kommunala

Läs mer

Riktlinjer för klagomål & synpunkter

Riktlinjer för klagomål & synpunkter Riktlinjer för klagomål & synpunkter 2 [7] Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1. Kvalitetsdefinition... 3 2. Bakgrund... 3 3. Syfte... 3 4. Klagomål & synpunkter... 4 4.1 Vad är synpunkter

Läs mer

Modell för styrningen i Kungälvs kommun - Från demokrati till effekt och tillbaka

Modell för styrningen i Kungälvs kommun - Från demokrati till effekt och tillbaka Antagen av KF 2008-04-10 (Justerade redaktionella detaljer i denna text 2008-08-14 av Håkan Hambeson) Modell för styrningen i Kungälvs kommun - Från demokrati till effekt och tillbaka Kungälvs kommuns

Läs mer

Plan för utveckling av Eskilstuna kommuns arbete utifrån artikel 12 i FN:s konvention om barns rättigheter

Plan för utveckling av Eskilstuna kommuns arbete utifrån artikel 12 i FN:s konvention om barns rättigheter Kommunstyrelsen 2013-05-08 1 (10) Kommunledningskontoret Demokrati och välfärd KSKF/2013:228 Cecilia Boström 016-710 29 96 Kommunstyrelsen Plan för utveckling av Eskilstuna kommuns arbete utifrån artikel

Läs mer

Riktlinjer för Kungälvs kommuns styrdokument

Riktlinjer för Kungälvs kommuns styrdokument Riktlinjer för Kungälvs kommuns styrdokument Antagna av kommunfullmäktige 2011-11-10 (2011 201) Gäller för alla nämnder och all verksamhet i Kungälvs kommun Dokumentansvarig: Chef, kommunledningssektorn

Läs mer

Kvalitetsgranskning vid besök i verksamhet

Kvalitetsgranskning vid besök i verksamhet KVALITETSSÄKRAD VÄLFÄRD Kvalitetsgranskning vid besök i verksamhet EXEMPEL FRÅN SÄRSKILT BOENDE FÖR ÄLDRE Kvalitetsgranskning vid besök i verksamhet 1 1. Kvalitetsgranskning vid besök i verksamhet exempel

Läs mer

KVALITETSBOKSLUT 2014

KVALITETSBOKSLUT 2014 KVALITETSBOKSLUT [År] KVALITETSBOKSLUT 2014 Socialförvaltningen Ovanåkers kommun Inledning I denna bokslutsrapport redogörs för de kvalitetsinsatser som genomförts inom socialförvaltningen i Ovanåkers

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet

Ledningssystem för kvalitet Beslut ks 2011-05-04 GPS Götenes Politiska Styrning Ledningssystem för kvalitet Från mål till årsredovisning Mot högre måluppfyllelse, utveckling och förbättring Kf:s planer Nationella planer, lagar Hur

Läs mer

Lönepolicy. med kriterier, tillämpningar, samt handlingsplan för åren 2014-2016. Fastställd av Kommunfullmäktige 2014-xx-xx, paragraf xx 2014-04-29

Lönepolicy. med kriterier, tillämpningar, samt handlingsplan för åren 2014-2016. Fastställd av Kommunfullmäktige 2014-xx-xx, paragraf xx 2014-04-29 A Lönepolicy med kriterier, tillämpningar, samt handlingsplan för åren 2014-2016 Fastställd av Kommunfullmäktige 2014-xx-xx, paragraf xx 2014-04-29 Inledning Dorotea kommuns samtliga verksamheter har till

Läs mer

RAPPORT Medborgardialog i Svalövs kommun 2010 Fokusgrupper vad är kvalitet i skolan för dig?

RAPPORT Medborgardialog i Svalövs kommun 2010 Fokusgrupper vad är kvalitet i skolan för dig? RAPPORT Medborgardialog i Svalövs kommun 2010 Fokusgrupper vad är kvalitet i skolan för dig? Foto Maria Pålsson Svalövs kommun Välfärdsberedningen Maj 2010 1 Innehåll Sammanfattning 3 Bakgrund och syfte

Läs mer

Checklista för jämställdhetsanalys

Checklista för jämställdhetsanalys PROGRAM FÖR HÅLLBAR JÄMSTÄLLDHET Checklista för jämställdhetsanalys Utveckla verksamheten med jämställdhet Det här är Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) checklista för att integrera jämställdhet i

Läs mer

Vad vill MSB? Information till alla medarbetare om verksamheten 2014 med utgångspunkt i det vi vill uppnå i samhället

Vad vill MSB? Information till alla medarbetare om verksamheten 2014 med utgångspunkt i det vi vill uppnå i samhället Vad vill MSB? Information till alla medarbetare om verksamheten 2014 med utgångspunkt i det vi vill uppnå i samhället Vad vill MSB? Information till alla medarbetare om verksamheten 2014 med utgångspunkt

Läs mer

Lägesrapport avseende införandet av miljöledningssystem med förslag till det fortsatta arbetet.

Lägesrapport avseende införandet av miljöledningssystem med förslag till det fortsatta arbetet. Tjänsteutlåtande Kommunledningskontoret 2007-08-13 Johan Sundqvist 08-590 977 68 Dnr: Fax 08-590 733 40 KS/2006:137 Johan.Sundqvist@upplandsvasby.se /Kommunstyrelsen/ Lägesrapport avseende införandet av

Läs mer

Verksamhetsuppföljning 2007. Inom vård och omsorg. Simrishamns kommun

Verksamhetsuppföljning 2007. Inom vård och omsorg. Simrishamns kommun Socialförvaltningen Verksamhetsuppföljning 2007 Inom vård och omsorg Simrishamns kommun ADRESS: 272 80 Simrishamn BESÖK: Stenbocksgatan 24 TELEFON: 0414-81 94 00 FAX: 0414-174 17 E-POST: social@simrishamn.se

Läs mer

Hej! Jobbar du som kommunal tjänsteman? Eller politiker? Kanske är du både och? Helt säkert är nog att du bryr dig om barn. Det gör väl alla vuxna?

Hej! Jobbar du som kommunal tjänsteman? Eller politiker? Kanske är du både och? Helt säkert är nog att du bryr dig om barn. Det gör väl alla vuxna? Sänk blicken Hej! Jobbar du som kommunal tjänsteman? Eller politiker? Kanske är du både och? Helt säkert är nog att du bryr dig om barn. Det gör väl alla vuxna? Som du säkert vet ligger det på statens

Läs mer

Strategi. Luleå kommuns strategi för jämställdhetsintegrering

Strategi. Luleå kommuns strategi för jämställdhetsintegrering Strategi Luleå kommuns strategi för jämställdhetsintegrering 1 Dokumenttyp: Strategi Dokumentnamn: Luleå kommuns strategi för jämställdhetsintegrering Dokumentansvarig: Anna Lindh Wikblad Senast reviderad:

Läs mer

Verksamhetsplan för Peterslunds förskola

Verksamhetsplan för Peterslunds förskola Verksamhetsplan för Peterslunds förskola Läsåret 2015 2016 2 (9) Innehåll Inledning... 3 Övergripande mål 2017 för kommunal förskola... 3 Vision och verksamhetsidé för kommunal förskola... 3 Centrala stadens

Läs mer

Handbok. för politiker i Ängelholms politiska organisation

Handbok. för politiker i Ängelholms politiska organisation Handbok för politiker i Ängelholms politiska organisation Innehåll Inledning Organisation Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Välfärdsnämnden Myndighetsnämnden Överförmyndarnämnden Valnämnden Krisledningsnämnden

Läs mer

Att förändra framgångsrikt. Exempel på planeringsmatriser till förtydligade och kompletterade områden i förskolans läroplan

Att förändra framgångsrikt. Exempel på planeringsmatriser till förtydligade och kompletterade områden i förskolans läroplan Att förändra framgångsrikt Exempel på planeringsmatriser till förtydligade och kompletterade områden i förskolans läroplan INNEHÅLL ATT FÖRÄNDRA FRAMGÅNGSRIKT 3 Så fungerar matriserna 3 Exempel förtydligade

Läs mer

Klagomålshantering. Karlskrona kommun

Klagomålshantering. Karlskrona kommun Klagomålshantering Karlskrona kommun FC 2006 Sammanfattning Ernst & Young har på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Karlskrona kommun granskat klagomålshanteringen. Granskningens syfte har varit

Läs mer

Plan för att öka verksamheternas attraktionskraft

Plan för att öka verksamheternas attraktionskraft Plan för att öka verksamheternas attraktionskraft 1 Inledning Värmdös befolkning har nära till förskola, skola och jobb. Butiker, bibliotek och närservice finns i välmående lokalsamhällen som spirar i

Läs mer

Förarbete, planering och förankring

Förarbete, planering och förankring Förarbete, planering och förankring Förarbete, planering och förankring Att arbeta med vilka etiska värden och normer som ska känneteckna den äldreomsorgsverksamhet vi arbetar i och hur vi konkret ska

Läs mer

Jämställd medborgarservice i praktiken Ekonomikontoret

Jämställd medborgarservice i praktiken Ekonomikontoret Jämställd medborgarservice i praktiken Ekonomikontoret Inledning I denna guide återfinns förslag och exempel på genomförande av praktiskt jämställdhetsarbete. Tanken är att denna ska användas som en hjälp

Läs mer

HANDIKAPPOLITISKT PROGRAM FÖR LEKEBERGS KOMMUN

HANDIKAPPOLITISKT PROGRAM FÖR LEKEBERGS KOMMUN Förslag antaget av kommunstyrelsens handikappråd 2009-05-28 Rev. KS-AU 2009-10-05 211 Rev. Kommunfullmäktige 2009-11-26 100 Revidering av HANDIKAPPOLITISKT PROGRAM FÖR LEKEBERGS KOMMUN 1 Bakgrund Kommunfullmäktige

Läs mer

Mål- och resultatstyrning i Kungsörs kommun

Mål- och resultatstyrning i Kungsörs kommun Livskraftiga L kompetenta och unika Kungsör lockar företag, boende och besökare med hjälp av attraktiva boendeformer, ett företagsamt förhållningssätt samt en kunglig miljö och historia. Mål- och resultatstyrning

Läs mer

pwc förutsättningar för pedagogiskt Revisionsrapport Gnesta kommun Magnus Höijer Tilda Lindell September 2015 www.pwc.se Ink: 2015-09- 09

pwc förutsättningar för pedagogiskt Revisionsrapport Gnesta kommun Magnus Höijer Tilda Lindell September 2015 www.pwc.se Ink: 2015-09- 09 www.pwc.se Gnesta kommun Ink: 2015-09- 09 Dnr. För handläggning. Revisionsrapport Magnus Höijer Tilda Lindell förutsättningar för pedagogiskt pwc Innehållsförteckning 1. Inledning 2 1.1. Granskningsbakgrund

Läs mer

Uppföljning av Värdighetsgarantier inom äldreomsorgen 2015

Uppföljning av Värdighetsgarantier inom äldreomsorgen 2015 Uppföljning av Värdighetsgarantier inom äldreomsorgen 2015 1 Bakgrund För att höja kvaliteten i äldreomsorgen och tydliggöra för målgruppen vad de kan förvänta sig av äldreomsorgen fastställde kommunstyrelsen

Läs mer

god ekonomisk hushållning - tillgängliga ekonomiska resurser är en ram för möjlig verksamhet och tilldelad ram ska hållas.

god ekonomisk hushållning - tillgängliga ekonomiska resurser är en ram för möjlig verksamhet och tilldelad ram ska hållas. 2015-11-05 1 Vision 2030 ska utgöra en övergripande och gemensam framtidsbild för Nybro kommun och de kommunala bolagen. Utifrån Nybros vision ska respektive verksamhet organisera sig och verka för att

Läs mer

Analys av Plattformens funktion

Analys av Plattformens funktion Analys av Plattformens funktion Bilaga 3: Plattform för hållbar stadsutveckling årsrapport för 2015 Författarna ansvarar för innehållet i rapporten. Plattformen har inte tagit ställning till de rekommendationer

Läs mer

Trygghetsaspekter i din kommun visar på förbättrade resultat. Din delaktighet och kommunens information är ett förbättringsområde.

Trygghetsaspekter i din kommun visar på förbättrade resultat. Din delaktighet och kommunens information är ett förbättringsområde. I Kommunens Kvalitet i Korthet redovisas resultat inom några viktiga områden som är intressanta för invånarna. Resultaten har ambitionen att beskriva kvalitet och effektivitet i jämförelse med andra kommuner.

Läs mer

Likabehandlingsplan samt plan mot kränkande behandling Bullerbyns Förskola

Likabehandlingsplan samt plan mot kränkande behandling Bullerbyns Förskola Likabehandlingsplan samt plan mot kränkande behandling Bullerbyns Förskola Likabehandlingsplan samt plan mot annan kränkande behandling 1. Inledning En av förskolans uppgifter är att aktivt forma en framtida

Läs mer

Moderaterna i Örnsköldsviks handlingsprogram 2014-2018

Moderaterna i Örnsköldsviks handlingsprogram 2014-2018 Moderaterna i Örnsköldsviks handlingsprogram 2014-2018 5 frågor som vi tänker fokusera på 2014-2018 Norrlands bästa företagsklimat Ordning och reda i ekonomin Bra inomhusoch utomhus miljöer för barn, unga

Läs mer

Jomala kommun Mål och riktlinjer 2011-2012

Jomala kommun Mål och riktlinjer 2011-2012 Jomala kommun Mål och riktlinjer 2011-2012 Godkända av kommunfullmäktige den 14 december 2010, 96 Förord Detta är Jomala kommuns första dokument om övergripande mål och riktlinjer. Ett flertal år har våren

Läs mer

Riktlinje för synpunkts- och klagomålshantering VON 2013/02707 003. Riktlinjerna är antagna av vård- och omsorgsnämnden den 13 maj 2003.

Riktlinje för synpunkts- och klagomålshantering VON 2013/02707 003. Riktlinjerna är antagna av vård- och omsorgsnämnden den 13 maj 2003. Riktlinje för synpunkts- och klagomålshantering VON 2013/02707 003 Riktlinjerna är antagna av vård- och omsorgsnämnden den 13 maj 2003. Reviderade av VOK-lg 2013-09-09, redaktionell ändring 2014-06-30

Läs mer

MER-styrning - Lekeberg kommuns styrmodell

MER-styrning - Lekeberg kommuns styrmodell MER-styrning - Lekeberg kommuns styrmodell Fastställd av: Kommunfullmäktige Datum: 2014-06-11 Ansvarig för revidering: Kommunstyrelsen Ansvarig tjänsteman: Kommundirektör Diarienummer: 13KS231 Program

Läs mer

Om ni skulle göra om Lupp vad skulle ni göra bättre/ändra på?

Om ni skulle göra om Lupp vad skulle ni göra bättre/ändra på? Tips från Mora Om ni skulle göra om Lupp vad skulle ni göra bättre/ändra på? Involvera ungdomarna ännu mer än vad vi redan gör. Vad är viktig att tänka på i Lupparbetet? Förankring, bland lärare, tjänstemän,

Läs mer

Handlingsplan för jämställdhetsintegrering

Handlingsplan för jämställdhetsintegrering Kommunstyrelsens Förvaltning 1 (8) HANDLÄGGARE Karolina Nordh 08-535 303 93 karolina.nordh@huddinge.se för jämställdhetsintegrering Huddinge kommun 2008-2010 POSTADRESS Huddinge kommun Kommunstyrelsens

Läs mer

Granskning av budgetprocessen. Landstinget Värmland. Landstinget Värmland

Granskning av budgetprocessen. Landstinget Värmland. Landstinget Värmland www.pwc.se Revisionsrapport Inger Andersson Christina Olsson Februari 2016 Granskning av budgetprocessen inom Budgetprocessen inom Innehåll Sammanfattning... 2 1. Inledning... 5 1.1. Bakgrund... 5 1.2.

Läs mer

1(4) 2011-11-21 2011/1965-PL-013. Dnr: Kvalitetsrapport Avseende hösten 2010 våren 2011. Irsta förskolor. Ansvarig: Katriina Hamrin.

1(4) 2011-11-21 2011/1965-PL-013. Dnr: Kvalitetsrapport Avseende hösten 2010 våren 2011. Irsta förskolor. Ansvarig: Katriina Hamrin. 2011-11-21 1(4) Dnr: 2011/1965-PL-013 Kvalitetsrapport Avseende hösten 2010 våren 2011 Irsta förskolor Ansvarig: Katriina Hamrin Anne Persson 1. Utveckling, lärande och kunskaper Mål: Den pedagogiska utvecklingen

Läs mer

Framgångsfaktorer i diabetesvården. Inspiration för utveckling av diabetesvården

Framgångsfaktorer i diabetesvården. Inspiration för utveckling av diabetesvården Framgångsfaktorer i diabetesvården Inspiration för utveckling av diabetesvården Inledning Analys av data från registret visar skillnader i resultat något som tyder på möjligheter att öka kvaliteten. Diabetes

Läs mer

Plan för dialog, inflytande och samverkan med barn och unga. Antagen av kommunfullmäktige 2011-06-28 Diarienummer 416/2011

Plan för dialog, inflytande och samverkan med barn och unga. Antagen av kommunfullmäktige 2011-06-28 Diarienummer 416/2011 Plan för dialog, inflytande och samverkan med barn och unga Antagen av kommunfullmäktige 2011-06-28 Diarienummer 416/2011 Plan för dialog, inflytande och samverkan med barn och unga Laholm ska bli en av

Läs mer

Beslut för förskola. ' Skolinspektionen. efter tillsyn i Göteborgs kommun. Beslut. Göteborgs kommun. goteborg@goteborg.se 2016-03-23.

Beslut för förskola. ' Skolinspektionen. efter tillsyn i Göteborgs kommun. Beslut. Göteborgs kommun. goteborg@goteborg.se 2016-03-23. Beslut ' Göteborgs kommun goteborg@goteborg.se Beslut för förskola efter tillsyn i Göteborgs kommun Beskt 2 (15) Tillsyn av s, c) fwmen f vskoia i Götete[rgs kommun har genomfört tillsyn av Göteborgs kommun

Läs mer

Humanas Barnbarometer

Humanas Barnbarometer Humanas Barnbarometer 2014 1 Inledning Barnets bästa ska vara utgångspunkten i allt myndighetsutövande i Sverige. Barnens behov, inte verksamhetens, ska stå i centrum när kommunerna utreder, beviljar,

Läs mer

Bildningsstaden Borås

Bildningsstaden Borås » Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Bildningsstaden Borås Bildningsstaden 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program verksamheter

Läs mer

Utva rdering Torget Du besta mmer!

Utva rdering Torget Du besta mmer! 2013-12-17 Utva rdering Torget Du besta mmer! Sammanfattning Upplands Väsby kommun deltar tillsammans med tre andra kommuner i ett projekt om medborgarbudget som drivs av Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

Projekt L4U Lean Life Long Learning Ungdom Enköping Kommun

Projekt L4U Lean Life Long Learning Ungdom Enköping Kommun Projekt: L4U Lean Life Long Learning Ungdom ESF Diarie.Nr: 2009-3020122 VOK AB Förhandsutvärdering & Utvärderingsupplägg ESF-Socialfonden, programområde 2 Ökat arbetskraftutbud Projekt L4U Lean Life Long

Läs mer

Nya rättsmedel ger bättre offentliga upphandlingar

Nya rättsmedel ger bättre offentliga upphandlingar 2010-11-29 1 (7) Anförande av Konkurrensverkets generaldirektör Dan Sjöblom vid Upphandlingsforum den 29 november 2010 i Stockholm Det talade ordet gäller Nya rättsmedel ger bättre offentliga upphandlingar

Läs mer

Projektplan. 1. Bakgrund. Projektnamn: Barnrättsarbete i Eslövs kommun. Projektägare: Elsa von Friesen. Projektledare: Sara Mattisson.

Projektplan. 1. Bakgrund. Projektnamn: Barnrättsarbete i Eslövs kommun. Projektägare: Elsa von Friesen. Projektledare: Sara Mattisson. Projektnamn: Barnrättsarbete i Eslövs kommun Projektägare: Elsa von Friesen Projektledare: Sara Mattisson Godkänt av: Datum för godkännande: Barn och unga är en prioriterad grupp i kommunens olika verksamheter.

Läs mer

Uppföljning av tidigare granskningar av öppenvårdsinsatserna inom IFO-Barn och familj i Borås stad

Uppföljning av tidigare granskningar av öppenvårdsinsatserna inom IFO-Barn och familj i Borås stad 1 Uppföljning av tidigare granskningar av öppenvårdsinsatserna inom IFO-Barn och familj i Borås stad Rapport: Ledarskaparna Management, Ionie Oskarson, 2012-02-10 Uppföljning av granskningar av öppenvårdsinsatserna

Läs mer

Strategisk utvecklingsplan för Länsstyrelsen 2011-2013.

Strategisk utvecklingsplan för Länsstyrelsen 2011-2013. 2 Strategisk utvecklingsplan för Länsstyrelsen 2011-2013. Innehåll 1 Vision, verksamhetsidé och värdegrund 2 Syftet med en strategisk utvecklingsplan 2.1 Uppföljning och utvärdering 2.2 Översyn och eventuell

Läs mer

Projektplan hälsosamt åldrande 2014

Projektplan hälsosamt åldrande 2014 Tjänsteskrivelse 2014-02-10 Handläggare: Birgitta Spens FHN 2013.0067 Projektplan hälsosamt åldrande 2014 Sammanfattning Karlskoga och Degerfors kommuner har tecknat samverkansavtal med Örebro läns landsting

Läs mer

Strategi för patient- och brukarmedverkan i Norrbottens län 2015-2018

Strategi för patient- och brukarmedverkan i Norrbottens län 2015-2018 Styrande dokument Måldokument Strategi Sida 1 (6) Strategi för patient- och brukarmedverkan i Norrbottens län 2015-2018 Inledning och bakgrund Delaktighets- och inflytandefrågor har under många år diskuterats

Läs mer

Riktlinjer för kvalitetsarbete i Barn- och utbildningsnämnden

Riktlinjer för kvalitetsarbete i Barn- och utbildningsnämnden Riktlinjer för kvalitetsarbete i Barn- och utbildningsnämnden - styrning av mål, resultat och kvalitet enligt framtagen målstyrningsprocess 2013/2014 Beslutad i BU-nämnd 2011-09-06 Delegationsordning 1.3

Läs mer

Bilaga 35. Kvalitetsplan. Socialförvaltningen Falköpings kommun

Bilaga 35. Kvalitetsplan. Socialförvaltningen Falköpings kommun Bilaga 35 Kvalitetsplan Socialförvaltningen Falköpings kommun Antagen av socialnämnden 2005 Reviderad 2011 Innehåll Sida Inledning...3 Våra utgångspunkter...3 Kvalitets- och målstyrningsprocessen...4 Kvalitetssystem...4

Läs mer

Rostocks förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Rostocks förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Rostocks förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1-3 år 1/10 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet

Läs mer

Naturvårdsverkets plan för tillsynsvägledning 2010-2012

Naturvårdsverkets plan för tillsynsvägledning 2010-2012 S PLAN FÖR TILLSYNSVÄGLEDNING 2010-2012 DNR: 716-609-08 Naturvårdsverkets plan för tillsynsvägledning 2010-2012 Det övergripande målet för vår tillsynsvägledning är att den ska skapa förutsättningar för

Läs mer

Folkhälsoprogram 2014-2017

Folkhälsoprogram 2014-2017 Styrdokument, program Stöd & Process 2014-03-10 Helene Hagberg 08-590 971 73 Dnr Fax 08-590 91088 KS/2013:349 Helene.Hagberg@upplandsvasby.se Folkhälsoprogram 2014-2017 Nivå: Kommungemensamt Antagen: Nämndens

Läs mer

FÖRETAGSPOLICY FÖR BOLAG ÄGDA AV ANEBY KOMMUN

FÖRETAGSPOLICY FÖR BOLAG ÄGDA AV ANEBY KOMMUN FÖRETAGSPOLICY FÖR BOLAG ÄGDA AV ANEBY KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2009-02-23 6 Inledning och syfte Aneby kommun bedriver en del av sin verksamhet i form av bolag eller stiftelser. Verksamhet i

Läs mer

Strategi för myndighetsstöd. vid utveckling av lokal ungdomspolitik

Strategi för myndighetsstöd. vid utveckling av lokal ungdomspolitik Strategi för myndighetsstöd vid utveckling av lokal ungdomspolitik Strategi för myndighetsstöd vid utveckling av lokal ungdomspolitik Förord Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) har

Läs mer

Likabehandlingsplan 2015/2016

Likabehandlingsplan 2015/2016 Likabehandlingsplan 2015/2016 2015-08-31 Vision Inget barn ska ställas utan ett säkert, tydligt och aktivt skydd. Bastasjö Förskola ska därför bedriva ett aktivt och målinriktat arbete för att förhindra

Läs mer

Uppföljning av 2012 års interna kontrollplaner för nämnderna.

Uppföljning av 2012 års interna kontrollplaner för nämnderna. Rapport 1 (9) Datum 2013-03-12 Budget- och utvecklingschef Raymond Lützhöft 0410733135, 0708817135 raymond.lutzhoft@trelleborg.se Till kommunstyrelsen Uppföljning av 2012 års interna kontrollplaner för

Läs mer

STAFFANSTORPS KOMMUN. Sveriges bästa livskvalitet för seniorer

STAFFANSTORPS KOMMUN. Sveriges bästa livskvalitet för seniorer STAFFANSTORPS KOMMUN Sveriges bästa livskvalitet för seniorer Socialnämndens plattform för arbetet med kommunens seniora medborgare 2011-2015 2 Framtidens äldreomsorg Dokumentet du håller i din hand har

Läs mer

SAMRÅD OM: FÖRSLAG TILL KULTURSTÖD

SAMRÅD OM: FÖRSLAG TILL KULTURSTÖD K KULTURFÖRVALTNINGEN KULTURSTRATEGISKA AVDELNINGEN FÖRSLAG SID 1 (14) 2011-08-30 SAMRÅD OM: FÖRSLAG TILL KULTURSTÖD INLEDNING Detta dokument är kulturförvaltningens förslag till system för kulturstöd.

Läs mer

Vision och övergripande mål 2010-2015

Vision och övergripande mål 2010-2015 Vision och övergripande mål 2010-2015 Beslut: Högskolestyrelsen, 2009-12-17 Revidering: - Dnr: DUC 2009/1139/10 Gäller fr o m: 2010-01-01 Ersätter: Dalauniversitetet akademi och yrkesliv i partnerskap.

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014 LOKAL ARBETSPLAN 2014 Blåklintens förskola N o N FÖRSKOLA: Blåklinten förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger - Medarbetarenkät - Utvärdering

Läs mer

Strategi. Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län

Strategi. Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län Strategi Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län 2014-2016 Titel: Strategi - Länsstyrelsens arbete med jämställdhetsintegrering i Södermanlands län 2014-2016 Utgiven av:

Läs mer

Verksamhetsplan för Peterslunds förskola

Verksamhetsplan för Peterslunds förskola Verksamhetsplan för Peterslunds förskola Läsåret 2014-2015 1 Innehå ll Inledning Vård och bildnings vision... 3 Vision och verksamhetsidé för affärsområdet förskola... 3 Övergripande mål 2017 för förskoleverksamheten...

Läs mer

1 RIKTLINJER FÖR STYRNING OCH LEDNING

1 RIKTLINJER FÖR STYRNING OCH LEDNING Blad 1 RIKTLINJER FÖR STYRNING OCH LEDNING Antagna av kommunfullmäktige den 12 april 2006, 89 med ändring och tillägg den 13 december 2006, 351 och 352, 13 februari 2008, 34, 18 juni 2008, 215, 10 september

Läs mer

vår hälsa länets möjlighet

vår hälsa länets möjlighet vår hälsa länets möjlighet Folkhälsopolicy för Jämtlands län 2011 2015 folkhälsopolicy förord Jämtlands län 2011 2015 Jämtlands län har unika möjligheter till ett gott liv...... och i den här folkhälsopolicyn

Läs mer

Tjänsteskrivelse 1 (2) Handläggare Datum Beteckning. Kommunrevisionen 2014-05-19 MISSIVSKRIVELSE

Tjänsteskrivelse 1 (2) Handläggare Datum Beteckning. Kommunrevisionen 2014-05-19 MISSIVSKRIVELSE Tjänsteskrivelse 1 (2) Handläggare Datum Beteckning Kommunrevisionen 2014-05-19 MISSIVSKRIVELSE Kommunstyrelsen Sociala myndighetsnämnden Kommunfullmäktige (f.k.) Uppföljning av granskningen kring kvalitet

Läs mer

Fritidshemmens arbetsplan Förutsättningar för verksamheten

Fritidshemmens arbetsplan Förutsättningar för verksamheten Färjestadsskolan Fritidshemmens arbetsplan Arbetsplanen: - Visar på vilket sätt fritidshemmet ska arbeta för att nå målen för utbildningen. - Utgår från nationella styrdokument, kommunens strategiska plan,

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Datum Socialförvaltningen 2015-10-27 VERKSAMHETSPLAN Diarienummer Diarieplan 2015/95 701 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Beslutat av socialnämnden 2013-11-19, 116. Reviderat av socialnämnden

Läs mer

En jämställdhetsanalys behöver inte vara lång och krånglig. Med några få rader kan man som regel svara på de frågor som ställs i checklistan.

En jämställdhetsanalys behöver inte vara lång och krånglig. Med några få rader kan man som regel svara på de frågor som ställs i checklistan. Checklista för jämställda beslut. Ett jämställdhetsperspektiv ska integreras i alla verksamhetsområden och i alla led av beslutsfattande, planering och utförande av verksamheter. Konkret innebär det att

Läs mer

Yttrande över Skånes regionala utvecklingsstrategi 2030

Yttrande över Skånes regionala utvecklingsstrategi 2030 Beteckning - referens YTTRANDE Jenny Lundskog Datum 2014-03-21 Yttrande över Skånes regionala utvecklingsstrategi 2030 Rädda Barnen anser att förslaget till regional utvecklingsstrategi behöver kompletteras

Läs mer

2014 års patientsäkerhetsberättelse för:

2014 års patientsäkerhetsberättelse för: 2014 års patientsäkerhetsberättelse för: Kärnabrunnsgatan 1B Söderleden 41 Platensgatan 33 Mörnersgatan 9 Hjälmsätersgatan 14C Rydsvägen 9 Rydsvägen 288 Trumslagaregatan 77 Hunnebergsgården Datum och ansvarig

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom verksamheterna flykting och HVB

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom verksamheterna flykting och HVB Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom verksamheterna flykting och HVB -Styrdokument- 2(12) Styrdokument Dokumenttyp Ledningssystem Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-08-11, 132 Dokumentansvarig

Läs mer

VERKSAMHETSUTVECKLING I FÖRSKOLAN GENOM AKTIONSFORSKNING

VERKSAMHETSUTVECKLING I FÖRSKOLAN GENOM AKTIONSFORSKNING VERKSAMHETSUTVECKLING I FÖRSKOLAN GENOM AKTIONSFORSKNING Monica Nylund Torghandeln Göteborg 2014 AKTION= EN MEDVETEN FÖRÄNDRING FORSKNING= FÖLJA VAD SOM HÄNDER SOM KONSEKVENS AV FÖRÄNDRINGEN LÄRANDE= NYA

Läs mer

Hällefors kommun. Kommunstyrelsens uppsikt över de kommunala bolagen Revisionsrapport. Offentlig sektor KPMG AB 2014-01-23 Antal sidor: 11

Hällefors kommun. Kommunstyrelsens uppsikt över de kommunala bolagen Revisionsrapport. Offentlig sektor KPMG AB 2014-01-23 Antal sidor: 11 Kommunstyrelsens uppsikt över de kommunala Revisionsrapport Offentlig sektor KPMG AB Antal sidor: 11 Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Bakgrund 2 3. Syfte 2 4. Avgränsning och ansvarig nämnd 3 5. Revisionskriterier

Läs mer

Finspångs kommun Revisorerna. Revisionsrapport Granskning av kommunstyrelsens uppsikt över nämnder och kommunala företag

Finspångs kommun Revisorerna. Revisionsrapport Granskning av kommunstyrelsens uppsikt över nämnder och kommunala företag Finspångs kommun Revisorerna Revisionsrapport Granskning av kommunstyrelsens uppsikt över nämnder och kommunala företag Innehållsförteckning Sammanfattning...3 1 Inledning...4 1.1 Uppdrag...4 1.2 Metod...5

Läs mer

Personal- och arbetsgivarutskottet

Personal- och arbetsgivarutskottet Personal- och arbetsgivarutskottet Marie Härstedt Personalstrateg 4-675 3 46 Marie.Harstedt@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 22--27 Dnr 692 (4) Personal- och arbetsgivarutskottet Studentmedarbetare i Region

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Masterprogram i corporate governance redovisning och finansiering, 120 högskolepoäng

UTBILDNINGSPLAN. Masterprogram i corporate governance redovisning och finansiering, 120 högskolepoäng Dnr: 1002/2007-515 Fakultetsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap UTBILDNINGSPLAN Masterprogram i corporate governance redovisning och finansiering, 120 högskolepoäng Master Programme in Corporate

Läs mer

Bakgrund och förutsättningar

Bakgrund och förutsättningar Bakgrund och förutsättningar Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret 2013/2014 Förskoleområde Östra 1 Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Innehållsförteckning Inledning... s. 3 Förskolans

Läs mer

L J U S p å k v a l i t e t

L J U S p å k v a l i t e t L J U S p å k v a l i t e t Samarbete mellan Lidingö, Järfälla, Upplands-Bro och Solna Mälargymnasiet Rapport November 2014 Innehållsförteckning Inledning 3 1. Utvärderingens genomförande 3 1.1 Utvärderingsgrupp

Läs mer

Uppföljning av utförare Bostad med särskild service LSS

Uppföljning av utförare Bostad med särskild service LSS 2014-12-09 Uppföljning av utförare Bostad med särskild service LSS Uppföljningen avser: Ångbåtens serviceboende Adress: Ångbåtsvägen 10 C Utförare: Produktion Omsorg Verksamhetschef: Elisabeth Bisaillon,

Läs mer

Förskoleenkäten 2015 Förskoleförvaltningen

Förskoleenkäten 2015 Förskoleförvaltningen Förskoleenkäten 2015 Förskoleförvaltningen Datum: Version: Ansvariga: Förvaltning: Enhet: 2015-06-04 1.0 Christina Persson & Jimmie Brander Förskoleförvaltningen Kvalitetsenheten Innehållsförteckning Inledning...

Läs mer

Utbildningsförvaltningen. Spånga gymnasium 7-9 [117]

Utbildningsförvaltningen. Spånga gymnasium 7-9 [117] Utbildningsförvaltningen Spånga gymnasium 7-9 [117] I denna rapport finner du din enhets resultat från medarbetarenkäten 2012. Datainsamlingen har skett under perioden 3 september 28 september 2012. På

Läs mer

Handbok för fullmäktiges beredningar

Handbok för fullmäktiges beredningar Handbok för fullmäktiges beredningar Antaget av kommunfullmäktige 2014-08-27 162 Handbok för fullmäktiges beredningar Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850 33 E-post: kommun@finspang.se

Läs mer

Lärarnas professionsutveckling och kollegialt lärande

Lärarnas professionsutveckling och kollegialt lärande KaPitel 3 Lärarnas professionsutveckling och kollegialt lärande Det är svårt att i den vetenskapliga litteraturen hitta stöd för att individuella kompetensutvecklingsinsatser i form av några föreläsningar

Läs mer

2014 / 2016. Utvecklingsplan för Stage4you Academy

2014 / 2016. Utvecklingsplan för Stage4you Academy 2014 / 2016 Utvecklingsplan för Stage4you Academy 2014 / 2016 Utvecklingsplan för Stage4you Academy Syftet med Stage4you Academy s lokala utvecklingsplan är att fortsätta vårt arbete med att utveckla skolan

Läs mer

Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården :

Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården : Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården : genom medborgare, patient och Datum: 2015-06-24 Version: 1 Dnr: 150054 Sammanfattning Medborgare, patienter och närståendes

Läs mer

Beredningsprocessen i kommunens nämnder och styrelsen

Beredningsprocessen i kommunens nämnder och styrelsen Revisionsrapport Beredningsprocessen i kommunens nämnder och styrelsen Smedjebackens kommun December 2009 Hans Gåsste Innehållsförteckning 1 Inledning...3 1.1 Bakgrund och revisionsfråga...3 1.2 Kontrollmål...3

Läs mer

Feriejobb en chans att bryta könsmönster!

Feriejobb en chans att bryta könsmönster! FÖRSKOLANS KOMPETENSFÖRSÖRJNING Feriejobb en chans att bryta könsmönster! LÄRANDE EXEMPEL FRÅN FEM KOMMUNER Feriejobb en chans att bryta könsmönster! 1 Innehåll Bakgrund... 3 Feriejobb som en strategi

Läs mer

Nämndledamöters ansvar. Oxelösund 2015-11-17

Nämndledamöters ansvar. Oxelösund 2015-11-17 Nämndledamöters ansvar Oxelösund 2015-11-17 Dagens program - Nämndens ansvar - Beslutsfattande - Styrelsens särskilda uppdrag - Juridiskt ansvar - Intern kontroll - Ansvarsprövning - God ekonomisk hushållning

Läs mer

Västerviks kommuns revisorer. Granskning av projektverksamheten. Granskningsrapport. Audit KPMG AB 15 februari 2013 Göran Lindberg Antal sidor: 8

Västerviks kommuns revisorer. Granskning av projektverksamheten. Granskningsrapport. Audit KPMG AB 15 februari 2013 Göran Lindberg Antal sidor: 8 Granskning av projektverksamheten Granskningsrapport Audit KPMG AB 15 februari 2013 Göran Lindberg Antal sidor: 8 Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Bakgrund 1 3. Uppdraget 1 4. Metod och avgränsning 2 5.

Läs mer

Översiktsplan för Gävle stad Särskild sammanställning enligt miljöbalken

Översiktsplan för Gävle stad Särskild sammanställning enligt miljöbalken S ä r s k i l d s a m m a n s t ä l l n i n g 2009-09-18 Sid 1 (5) Översiktsplan för Gävle stad Särskild sammanställning enligt miljöbalken En översiktsplan för Gävle stad har tagits fram och antogs 27

Läs mer

Verksamhetsplan 2014-2016

Verksamhetsplan 2014-2016 Umeå kommun, Vännäs kommun, Västerbottens läns landsting, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen Verksamhetsplan 2014-2016 Budget 2014-2016 Antagen av styrelsen för samordningsförbundet 2013-11-29 Innehållsförteckning

Läs mer

Plan för systematiskt kvalitetsarbete

Plan för systematiskt kvalitetsarbete Plan för systematiskt kvalitetsarbete Fastställd bun 20150901 77 dnr 2015/361-607 Plan för systematiskt kvalitetsarbete 2 Innehåll Utgångspunkt att öka barns och elevers måluppfyllelse. Kompetens för livet,

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING 2007

KVALITETSREDOVISNING 2007 KVALITETSREDOVISNING 2007 Klockarbacken Föreståndare Jenny Bengtsson Ordförande Madeleine Andersson Adress Axénsv 11 Postadress 591 97 Motala Telefon 0141-220410 Fax 0141-220411 E-post info@klockarbacken.se

Läs mer

Bolagen har ordet. Atlas Copco

Bolagen har ordet. Atlas Copco Bolagen har ordet Hållbart värdeskapandes enkätundersökning är ett viktigt verktyg för att ta tempen på nivån och omfattningen på svenska bolags hållbarhetsarbete. Men i kvantitativa resultat är det ofta

Läs mer