Verktyg och metoder för ökad motivation (dokument 1)

Transkript

1 1 Verktyg och metoder för ökad motivation (dokument 1) METODENS namn: Att använda frivilliga stödpersoner som integrationshjälpmedel Sammanfattning Frivilliga stödpersoner är personer som har kunskap om samhället och är villiga att hjälpa invandrare att bekanta sig med det. Stödpersonen kan antingen vara infödd eller invandrare med kunskap och erfarenhet av det nya landet. Verktyget innehållet även en introduktionsutbildning för stödpersonerna. Inledning och bakgrund Bakgrunden till att använda frivilliga stödpersoner bygger på tron om att integrering (särskilt kulturell integrering) åstadkoms bäst genom personliga kontakter. Frivilliga stödpersoner används i Sverige, men begreppet är nära kopplat till kulturförmedlare (Link!) som används i Grekland och Tjeckien. Initiativet presenteras under ett gruppmöte som anordnas av en av de berörda intressenterna. Under detta gruppmöte får både invandrare och infödda anmäla sig för att paras ihop med varandra. Detta innebär att man på fritiden har en social kontakt för att träffas och lära känna varandra och utbyta erfarenheter. Senare anordnas gruppaktiviteter regelbundet av intressenten där man tar upp särskilda teman om värdlandets system och samhälle. Dessa gruppaktiviteter är frivilliga, gratis och öppna för både invandrare och infödda. Vid dessa gruppaktiviteter paras nya stödpersoner ihop med invandrare baserat på gemensamma intressen och erfarenheter, ålder och familjesituation, preferenser och personkemi. Kvinnor paras ihop med andra kvinnor, män med andra män och familjer med andra familjer. Det börjar med en försöksperiod och fortsätter sedan, om båda parterna så önskar, i ett år. Stödpersoner och invandrare träffas på fritiden för att umgås och göra saker tillsammans. De avgör själva hur ofta och hur länge de ska träffas, vad de ska göra och hur (innehåll). Denna kontakt är helt och hållet frivillig och baserat på respekt, ömsesidighet och öppenhet. Instruktioner (Steg 1) En kontaktperson från en av de berörda intressenterna organiserar en gruppaktivitet (Agenda: Annex 1) där invandrarkvinnor och infödda kvinnor bjuds in för att delta. Aktivitetens tema kan variera från mat och kläder till kultur, tradition, demokrati, o.s.v. (Lista: Annex 14) 1

2 2 (Steg 2) Efter aktiviteten kan de som är intresserade av att bli frivilliga stödpersoner anmäla sig. De bjuds sedan in till en intervju för att man ska kunna göra en så bra matchning som möjligt. Matchningen baseras på gemensamma erfarenheter och intressen, ålder och familj, preferenser och personkemi. Rekommendationen är att para ihop kvinnor med andra kvinnor. En ny stödperson behöver inte delta i gruppaktiviteter för att visa intresse, utan kan även anmäla sig via e-post. (Anmälningsmall: Annex 2) Den frivilliga stödpersonens roll Stödpersonen och deltagaren träffar varandra regelbundet på fritiden under en ettårsperiod (eller längre, om båda önskar). De träffas för att prata, umgås och göra saker tillsammans, ge tips och råd om praktiska frågor. En stödperson gör en personlig ansträngning; de agerar som en länk och vägvisare till samhället i ett viktigt skede för integreringen för en invandrande person. Stödpersonen har två huvudsakliga ansvarsområden: 1) att förklara viktiga, praktiska saker som kvinnor måste känna till i ett nytt samhälle; 2) att ge invandrarkvinnor en chans att öva på värdlandets språk. Parterna bestämmer tillsammans hur ofta och hur mycket kontakt de ska ha (omfattning), vad de ska göra och hur (innehåll). (Steg 3) En kontaktperson från en av de berörda intressenterna anordnar ett introduktionsmöte för stödpersonerna. Under detta möte ska stödpersonerna få information om följande: - Vem är stödpersonen? - Roller och ansvar. - Rekommenderade teman för möten med deltagarna. - Villkor för att fortsätta/avbryta en matchning. Vid slutet av introduktionsmötet parar kontaktpersonen ihop stödpersoner med deltagare. (Steg 4) Efter introduktionsmötet bestämmer varje stödperson tillsammans med invandrarkvinnan hur man ska gå till väga, men de kan kontakta intressenten (kontaktpersonen) om det behövs. Kontaktpersonen utför regelbundna uppföljningar för att kontrollera hur vägledningsprocessen går. (Steg 5) Den första månaden är en sorts prövotid där invandrarkvinnorna träffar sina stödpersoner på försöksbasis. Efter försöksperioden väljer parterna om de ska fortsätta eller avsluta kontakten (kontakten kan avslutas när som helst om det behövs). (Steg 6) Uppföljning av kontaktpersonen. Kontaktpersonen ska kontakta både stödpersonen och deltagaren för att kontrollera hur det går. 2

3 3 (Steg 7) En kontaktperson organiserar regelbundet gemensamma gruppaktiviteter (minst en gång var tredje månad) där samtliga involverade stödpersoner och invandrarkvinnor kan träffas för gemensamma diskussioner. Samtidigt kan nya par sättas ihop under dessa aktiviteter. (Listan: Annex 14) (Steg 8) Kontakten avbryts efter ett år om både stödpersonen och invandrarkvinnan vill det. Det finns även möjlighet att fortsätta kontakten. De kan även paras ihop med någon annan. (Steg 9) Uppföljning: - Har kontakten hjälpt till att bryta deltagarens isolering? - Hur har kontakten förbättrat integreringen av deltagaren i samhället? Vad behövs för att anordna denna aktivitet? 1. En lokal för gruppmöten. 2. En kontaktperson som ansvarar för att para ihop invandrarkvinnor med stödpersoner (arbetsförmedling, kommun, icke-statliga organisationer) och som har tid för regelbunden kontakt. 3. En person som ansvarar för att nya gruppaktiviteter anordnas. 4. Barnpassning för deltagarnas barn. METODENS namn: Studiecirklar som ISBRYTARE Sammanfattning En studiecirkel är en typ av frivillig vuxenutbildning. Baserat på ett gemensamt ämne träffas deltagarna på regelbunden basis för att diskutera detta ämne och för att lära av varandra under ledning av en cirkelledare. Inledning och bakgrund Studiecirklar utgör ett utvecklings- och utbildningsverktyg som är lätt att delta i. Studiecirklar grundas baserat på deltagarnas egna intressen. De består av små grupper (upp till 10 personer) som träffas regelbundet. Studiecirkelmetoden baseras på två komponenter: 1) ett gemensamt ämne för alla deltagare; 2) deltagare lär sig genom att aktivt prata, dela med sig och lyssna istället för traditionella lektioner och föreläsningar. I Sverige kan studiecirklar anordnas på initiativ av icke-statliga organisationer och anordnare av vuxenutbildningar tack vare statliga bidrag. Anordnare av vuxenutbildningar fungerar som kontaktperson och administratör för processen. Lokal och studiematerial för studiecirklarna betalas med statliga bidrag. Studiecirklarnas teman kan variera beroende på deltagarnas önskemål. 3

4 4 Bruket av studiecirklar är utbrett på alla nivåer inom vuxenutbildningen i Sverige. Här erbjuder vi beskrivningen av en metod som berörda intressenter kan använda för att anordna en studiecirkel inom det dagliga arbetet. Det viktigaste är att man har expertisen att kunna erbjuda information om teman som invandrarkvinnor tycker är relevanta. Click option De viktigaste egenskaperna hos studiecirklar är följande: Deltagande i studiecirklarna är frivilligt. Ingen kan tvingas till att delta. De består av små grupper, vanligtvis med 5-10 deltagare. Storleken tillåter samtliga deltagare att vara aktiva. I dem festa studiecirklar träffas deltagarna två till tre timmar, en gång i veckan och fortsätter med detta under en period om två till tre månader. Alla deltagare är jämställda och cirkelledaren är en i gruppen (det kallas studiecirkel eftersom det är meningen att deltagarna ska sitta i en cirkel så att de kan se varandra). Den individuella deltagarens egen kunskap, erfarenhet och idéer är mycket viktiga för slutresultatet. Man ska alltid försöka utnyttja det man har läst och diskutera den vardagliga situationen med övriga deltagare. Deltagarna ska tillsammans bestämma ett mål för studierna, vad de ska innehålla, vilka böcker som ska läsas, hur man ska samarbeta i gruppen, o.s.v. Hela gruppen ansvarar för studiernas resultat. Ingen utanför studiecirkeln får bestämma över deltagarna. Majoriteten av studiecirklarna träffas på kvällarna, eftersom de flesta har tid då. Men det finns även en hel del studiecirklar under dagtid, huvudsakligen för arbetssökande och pensionärer. Inga betyg eller examinationer ges för studiecirklarna, men för många deltagare är studiecirkeln det första steget mot en formell utbildning. Antal träffar per person En person får delta i olika studiecirklar upp till 20 studietimmar i veckan (en studietimme är 45 minuter). En person får delta i en studiecirkel upp till 12 studietimmar i veckan. Antalet timmar per studiecirkel En studiecirkel får träffas upp till 4 timmar om dagen. Minimikravet för en studiecirkel är 9 timmar inom minst 2 veckor med minst 3 sammankomster. 4

5 5 Studiecirklar får som högst pågå i 40 veckor. (Click on exempel) Ett exempel på en studiecirkel för invandrarkvinnor som var mammalediga är studiecirkeln som anordnades av socialtjänsten i Göteborg för projektet Escalate under våren Projektet ägde rum i det lokala biblioteket. Målet med projektet var att förbättra hälsan hos deltagarna, bryta deras isolering och öka deras deltagande i samhället, att finna sätt att bli självständig på (efter mammaledigheten) och att öka deras förmåga att formulera egna mål. Kvinnorna tog med sina yngsta barn till varje möte. Dynamiken inom gruppen var bra och utvärderingarna visar att kvinnorna var väldigt nöjda med cirkeln då det gav dem en möjlighet att träffa andra mammor och att kunna sätta sin situation i perspektiv. Aktiviteterna i cirkeln var att dela kunskap, diskussioner om hälsa med en läkare, diskussioner om familjefrågor med en pedagog, diskussioner om hur man kan göra förorten säkrare med en kvinnlig polis. En studievägledare pratade om deras möjligheter inom utbildning, t.ex. hur man skriver ett cv och vilka aktiviteter som finns för barnen. Inom projektet fanns det sammanlagt tre cirklar, och samtliga var mycket uppskattade av deltagarna. Instruktioner (Steg 1) Rekrytera en cirkelledare. Click Cirkelledaren. Rekryteringen kan göras genom flygblad som ger information om studiecirkeln. (Anmälningsblankett: Annex 3). Flygbladet ska ge en överblick av de olika ämnena och en kort beskrivning av vad som ska täckas vid varje möte. Det ska även innehålla en anmälningsblankett. Cirkelledaren kan anlitas från en av de berörda intressenterna. Villkoret är att denna person ska ha expertis inom ämnen som är relevanta för invandrarkvinnor och erfarenhet av att jobba med målgruppen. Obs! Vanligtvis avgör deltagarna själva vad studiecirkeln ska innehålla. När det gäller att öka delaktigheten hos invandrarkvinnor vid steg 2 och 3 av trappan är det intressenten som bestämmer innehållet. Cirkelledaren Cirkelledarens huvudansvar är att vara en vägledare för deltagarna, att inspirera och uppmuntra dem, att förbereda inför möten, föreslå böcker, o.s.v. Det hänger huvudsakligen på ledaren om studiecirkeln ska få en bra start, ett inspirerande första möte, där deltagarna känner sig entusiastiska och kan gå därifrån fulla av förväntningar. Beroende på ämnet kommer studiecirkeln vara mer eller mindre beroende av ledarens expertis. Vidare har ledaren alltid en avgörande roll vad gäller samspelet mellan deltagarna. Denne kan t.ex. komma med fler förslag och kommentarer under perioder då deltagarna tycks sakna inspiration. Ett annat uppdrag är att stimulera de deltagare som är blyga och kräver lite tid 5

6 6 innan de kan öppna sig, och även i viss mån lägga band på ivriga deltagare som kanske tar lite för mycket plats. (Steg 2) Anordna utbildning för cirkelledarna. Utbildning för cirkelledarna är viktigt, särskilt för att få ledare som kan uppmuntra och stimulera samtliga deltagare till att bli en aktiv deltagare som ställer frågor, uttrycker sina åsikter, delar med sig av sina erfarenheter, o.s.v. Normalt sett är dessa utbildningar ganska korta, t.ex. över en helg. (Utbildningsprogram: Annex 4, Annex 15, Annex 16) (Steg 3) Hjälp cirkelledarna att utveckla en studieplan för varje enskild grupp. Ledaren bestämmer hela programmet samt datum och tid för studiecirkelns första möte. (Steg 4) Arbeta med cirkelledarna när de rekryterar deltagare. Minst 3 deltagare, inklusive cirkelledaren vid varje träff och högst 12 deltagare inklusive cirkelledaren. (Steg 5) Cirkelledaren anordnar studiecirkelns första träff. Studiecirkelns första träff är viktig eftersom det är då cirkelledaren presenterar ämnet och förslag på studiematerial och upplägg. Det är också viktigt att ledaren förklarar hur studiecirkeln ska fungera. Deltagare som är med i en studiecirkel för första gången tror ofta att det kommer vara som i skolan, med en lärare som föreläser och elever som lyssnar. Därför är det viktigt att förklara att en studiecirkel är något annat och att varje deltagare förväntas att aktivt bidra med sin kunskap och erfarenhet. (Steg 6) Studiecirkeln kan börja! (Steg 7) Under tiden som studiecirklarna håller på, ska en kontaktperson hos den berörda intressenten finnas tillgänglig för att svara på frågor och ge stöd åt cirkelledarna. Då och då ska de kontakta cirkelledarna eftersom de kan behöva råd och hjälp med att t.ex. lägga upp ett schema. (Steg 8) Uppföljningar ska göras med jämna mellanrum med både deltagare och cirkelledarna för att försäkra studiecirkelns kvalitet. (Utvärdering: Annex 7). Vad behövs för att anordna denna aktivitet? En lokal för träffarna. En kontaktperson hos den berörda intressenten. Skriftlig information om studiecirklar (flygblad). Cirkelledare (hur många beror på antalet ämnen och studiecirklar). Te/kaffe/kakor/frukt för deltagarna. Utrustning för audio och video, om behov finns. Barnpassning för deltagarnas barn. 6

7 7 METODENS namn: Uppsökande verksamhet för att hitta deltagare Sammanfattning Ett upplägg för att ta proaktiv kontakt med isolerade invandrarkvinnor antingen via handledare eller via förtroendepersoner från lokalsamhället. Inledning och bakgrund När man arbetar för ett aktivare medborgarskap för invandrarkvinnor är en av de större utmaningarna att nå de som fortfarande lever i isolering. En uppsökande verksamhet är en verksamhet där en handledare aktivt letar upp deltagare istället för att passivt vänta på dem. Detta aktiva tillvägagångssätt har visat sig vara väldigt framgångsrikt för att nå även de mest isolerade personerna. Det finns flera exempel på hur man kan anordna detta. Ett exempel är ett projekt som genomfördes av Arbetsförmedlingen mellan Handledarna i projektet använde sina nätverk för att nå kvinnor som inte var registrerade hos Arbetsförmedlingen. Informationsmöten hölls på platser som invandrarkvinnor ofta besökte, till exempel folkhögskolor, icke-statliga organisationer, SFI och andra organisationer. Affischer med information var inte effektivt då kvinnorna saknar förtroende för myndigheterna. Under informationsmötena hade kvinnorna möjligheten att ställa frågor om ämnen som intresserar dem. Resultatet blev att handledarna lyckades inkludera även de mest isolerade kvinnorna i projektet. Ett annat exempel är att involvera förtroendepersoner från den egna invandrargruppen, kyrkor och moskéer för att nå invandrarkvinnorna. Förtroendepersonerna är respekterade i gruppen och deras uppgift är att kontakta invandrarkvinnorna och deras familjer (makar/bröder/föräldrar) för att rekrytera dem. Kulturförmedlare (link) kan bjudas in för att välkomna nya människor som kommer till lokalsamhället. Instruktioner (Steg 1) Identifiera en person hos en av de berörda intressenterna som ska ansvara för att samordna den uppsökande verksamheten. Samordnaren ansvarar för: 1. Att planera den uppsökande verksamheten tillsammans med dess personal. 2. Att utveckla en strategi enligt en viss tidsram och tillgängliga resurser. 3. Att hitta personal för verksamheten som rent praktiskt ska utföra den uppsökande verksamheten (de kan vara anställda i samma organisation, icke-statliga organisationer, volontärorganisationer, eller någon annan berörd intressent). Det är rekommenderat att ha minst två personer som arbetar med den uppsökande verksamheten för varje 7

8 8 målgrupp. Dessa personer kan vara tvåspråkiga och tala målgruppens språk, men detta är inte obligatoriskt. 4. Att fastställa ett arbetsprogram tillsammans med personalen och sedan utvärdera hela arbetsprocessen. 5. Att analysera resultaten. (Steg 2) Planera den uppsökande verksamheten tillsammans med personalen: - Identifiera målgrupper för verksamheten. - Upprätta verksamhetens mål. Tänk på tid och tillgängliga resurser när du planerar. - Utveckla en strategi för hur verksamheten ska utföras i praktiken (börja med att diskutera vilka personer och/eller organisationer som kan ha kontakt med din målgrupp och hur kan använda dem för ditt syfte, anledningar till att de skulle vilja hjälpa till och hur du kan övertala dem att hjälpa dig). - Skriv en tydlig plan. - Försäkra dig om att all personal i den uppsökande verksamheten har all information de behöver. (Steg 3) Utför de uppsökande aktiviteterna. Målet är att bjuda in kvinnor till informationsmöten. Detta kan göras på olika sätt: 1. Den uppsökande verksamhetens personal kan kontakta invandrarkvinnor med lågt deltagande i samhället genom informella kontakter. Med informella kontakter åsyftas välintegrerade kvinnor och män från samma grupp, genom vänner och bekanta. Det viktigaste är att kvinnorna litar på personalen. 2. Personalen kan besöka platser där invandrarkvinnor med lågt deltagande i samhället känner sig trygga. Detta kan bara moskéer, icke-statliga organisationers verksamheter, skolor och förskolor. På dessa platser kan verksamhetens personal informera kvinnorna om programmet och bjuda in dem till ett informationsmöte. 3. Personalen kan kontakta kvinnorna hemma via telefon och bjuda in dem till informationsmöte. Notera att detta kan vara en skrämmande första kontakt och bryta mot lagstiftning om privatliv. Detta kan endast göras om kvinnorna har gett sitt telefonnummer till verksamhetens personal. Alternativet är att den första kontakten sker via förtroendepersoner. (Steg 4) Rekrytera kvinnor som lärande/deltagare. Rekryteringen måste ske efter informationsmötet där verksamhetens personal berättar om verksamhetens mål för kvinnorna. Det är viktigt att få kvinnornas förtroende i detta skede! Alternativet är fall där verksamhetens personal under den personliga kontakten har övertygat kvinnorna om att delta i en av de berörda intressenternas aktiviteter. Då går de helt enkelt till den aktiviteten och personalen från den uppsökande verksamheten behöver bara kontrollera att de faktiskt gick dit. 8

9 9 Personalen i den uppsökande verksamheten bör tänka på följande rekommendationer (a click option) vad beträffar det första informationsmötet: 1. Det är viktigt att välja en trygg lokal för informationsmötet. Lokalen bör vara en plats som är bekant för kvinnorna: skola, icke-statlig organisation, o.s.v. Lokalen måste vara lättillgänglig för samtliga deltagare. 2. Antalet deltagare bör inte överstiga 15 för att kunna försäkra att alla deltagare får chansen att uttrycka sin åsikt. 3. Mötet bör inte hålla på längre än 2 timmar. 4. Det är viktigt att lägga mötet på en lämplig tid på dagen så att så många kvinnor som möjligt kan komma. 5. I början av mötet är det viktigt att informera deltagarna om programmets mål och vad de kommer att tjäna på att delta. Vid det här skedet kan en tvåspråkig person från samma grupp bjudas in. Detta skapar förtroende och hjälper till att undvika språkliga barriärer. 6. Efter den informativa delen är det rekommenderat att ha en isbrytande aktivitet för att skapa en positiv atmosfär. Deltagarna kan delas in i grupper och presentera varandra lite kort. Sedan kan de presentera varandra inför gruppen. 7. Den viktigaste delen av mötet är att utväxla idéer med kvinnorna, där de har möjligheten att berätta om sina önskemål, vad de vill lära sig och hur. Personalens jobb är att lyssna, skriva ner och leda diskussionen. Alla deltagare ska vara aktiva. 8. Personalen för den uppsökande verksamheten ska motivera kvinnorna att ställa så många frågor som möjligt för att kunna identifiera deras behov. 9. Efter att man har utväxlat idéer ska kvinnorna fylla i ett formulär med sin kontaktinformation. 10. Personalen för den uppsökande verksamheten kan direkt efter mötet bestämma tid och plats för den första inlärningsaktiviteten. Ytterligare information kan skickas till deltagarna per post. Obs! Vid behov kan ett andra och tredje möte med deltagarna anordnas beroende på resultatet från det första mötet. Dessa steg-för-steg-möten är en mjukstart för att få kvinnorna att delta i programmet. (Steg 5) Få kvinnor att engagera sig i lämpliga inlärningsaktiviteter som är meningsfulla för samtliga deltagare (samhällsaktiviteter, studiecirklar, vård, barnomsorg, språkkurser). De lämpliga inlärningsaktiviteterna kan vara av både formell och informell karaktär. Programmet måste utformas enligt de lärandes behov som identifierats under informationsmöten. Programmets formella del kan vara språkkurserna medan studiecirklarna kan vara den informella (baserat på kvinnornas behov). På en mer praktisk nivå rekommenderas simlektioner, hantverk- och handarbetskurser för kvinnor. Dessa lektioner är viktiga för att höja deltagarnas självförtroende och för att hjälpa till att förbättra deras välmående. 9

10 10 (Click Recommendation ) Det är rekommenderat att anordna aktiviteter som gör det möjligt för kvinnorna att delta i inlärningsaktiviteterna på en samhällelig nivå. Det finns många ickestatliga organisationer och anordnare av vuxenutbildningar som kan anordna kurser, studiecirklar och andra inlärningsaktiviteter. Målet bör vara att använda dem så mycket som möjligt så länge de möter kvinnornas behov. Jobbet för samordnaren från en av de berörda intressenterna är att kontakta dessa organisationer och anordna inlärningsaktiviteter och att ha koll på tillgängliga valmöjligheter. (Steg 6) Utvärdera kontinuerligt inlärningsaktiviteterna och kvinnornas engagemang i dessa. (Steg 7) Motivera kvinnorna att fortsätta delta i inlärningsaktiviter och sociala aktiviteter i samhället. Motivationen kan åstadkommas genom individuella samtal med samtliga kvinnor där man diskuterar deras nästa steg. Personalen blir en sorts bro mellan kvinnorna och samhället. Vad behövs för att anordna denna aktivitet? 1. En samordnare som ska vara en representant från en av de berörda intressenterna. 2. Personal bestående av minst 2 arbetare för varje invandrargrupp. 3. Lokaler för informationsmöten med invandrarkvinnor. 4. Frukt/snacks/te/kaffe för mötena. 5. Kontakt med lokala icke-statliga organisationer och studieorganisationer som har hand om inlärningsaktiviteter för invandrare. 6. Barnpassning för deltagarnas barn. METODENS namn: Fokusgrupper som ett verktyg för att analysera invandrarkvinnors behov Sammanfattning En aktiv metod där både målgruppen och intressenter är engagerade i att ta reda på invandrarkvinnornas behov, potentiella hinder och lösningar på dessa. Inledning och bakgrund Fokusgruppmetoden är ett lämpligt arbetsformat när det gäller ökad delaktighet hos invandrarkvinnor med låg utbildningsbakgrund på grund av följande anledningar: - Det kan användas till att ta reda på deltagarnas faktiska behov redan innan man planerar vad man ska erbjuda dem, hjälpa till att ta reda på vad de anser vara idealfallet och att samla in feedback angående hur man ska förbättra tjänsterna och komma i kontakt med isolerade invandrare (steg 1 på skalan om aktivt medborgarskap). 10

11 11 - Med fokusgrupper kan deltagare med liknande behov och problem ge varandra stöd, nya idéer och reaktioner. På så sätt kan deltagare komma fram till lösningar själva genom dialog istället för att få färdiggjorda lösningar från myndigheterna. Handledarens roll är att vägleda: han/hon låter gruppen komma fram till lösningar själva. - De kan skapa en känsla av att inte vara ensam. Att deltagarna känner att det finns andra personer med liknande problem skapar en förtroendekänsla. (Click on good practice example) Fokusgruppmetoden användes framgångsrikt i ett projekt om isolerade invandrarkvinnor som utfördes av Arbetsförmedlingen mellan Handledarna i projektet använder fokusgrupper för att ta reda på vad kvinnorna behöver, samt möjliga hinder och lösningar på dessa. Vidare fungerade fokusgrupperna som isbrytare för att höja kvinnornas självförtroende, känslan av trygghet och förtroende för projektet. Nästa steg efter att kvinnornas behov identifierats genom fokusgrupper och enskilda samtal var att matcha dessa behov med möjligheter på arbetsmarknaden genom lokala projekt angående de politiska riktlinjerna för anställning på arbetsmarknaden. I projektet fanns två typer av fokusgrupper: målgrupp och intressenter. Intressenterna innefattade representanter från Arbetsförmedlingen, kommunen, arbetsgivare, icke-statliga organisationer, utbildningsanordnare och SFI. Totalt 48 fokusgrupper fanns i projektets 6 regioner. I varje region fanns 4 fokusgrupper för målgruppen och 4 fokusgrupper för intressenterna. Varje fokusgrupp fick särskilda teman, t.ex. anställningsmöjligheter, hälsa och välmående. Obs! Fokusgruppmetoden kan användas vid alla skeden av skalan om aktivt medborgarskap på grund av dess kapacitet att identifiera kvinnornas behov och lämpliga lösningar. Fokusgruppens ämne måste väljas av handledaren beroende på målgrupp. Instruktioner Planen för genomförande av fokusgrupper följande: 11

12 12 3. Slutstadium och uppföljning 1. Planeringsstadium 2 Arbetsstadium (Steg 1: Planeringsstadium) Välj ut arbetslag som ska sköta fokusgrupperna: 1. Kontaktperson som ska leda diskussionerna. Annex Sekreterare som ska föra anteckningar och även anteckna observationer under diskussionerna. Dessa fungerar som en säkerhetskopia ifall något skulle hända med inspelningsutrustningen eller om deltagarna inte vill att diskussionen spelas in. Annex 10. (Steg 2: Planeringsstadium) Skriv en ungefärlig plan för fokusgruppen. (Planeringsmall: Annex 8 / Annex 13) Diskutera planen med kollegerna och representanter från målgruppen. (Steg 3: Planeringsstadium) Rekrytera deltagare. (Kontakt: Annex 11) Under detta steg är det viktigt att deltagarna har gemensamma mål och bakgrund för att kunna skapa en effektiv och positiv atmosfär inom gruppen. När man rekryterar till fokusgruppen ska man tänka på att deltagarna måste uppfylla vissa kriterier för att kunna tas med i en särskild fokusgrupp. De potentiella deltagarna måste: - brinna för att arbeta med fokusgruppens ämnen och innehåll - vara intresserade av att delta i fokusgruppen - förstå fokusgruppens planerade ämne och innehåll - förstå fokusgruppens mål. Gruppdynamiken är viktig och därför bör antalet deltagare inte överstiga 10 personer och inte vara färre än 4-5 personer. Grupperna ska vara stängda (d.v.s. samma personer varje gång) under hela perioden. (Steg 4: Planeringsstadium) Bestäm tid och plats. 12

13 13 - Fokusgruppernas möten är normalt ungefär en och en halv timme långa, men de kan ibland vara längre. - Bestäm en tid som passar deltagarna och som tar hänsyn till deras livssituation. - Gruppernas möten bör hållas på en plats som är lämplig och bekväm för deltagarna. Det ska vara lugnt och man ska kunna arbeta någorlunda ostört. Beroende på målgrupp kan det vara nödvändigt (och återspeglar dessutom en högre grad av kulturell känslighet) att gruppen träffas på allmän plats, såsom en kyrka eller kulturcentrum. Det är upp till dig att avgöra hur situationen ser ut och vilken plats som är bäst lämpad. Fastställ ett datum och boka plats. - Förbered mat och dryck för deltagarna (om det behövs). (Steg 5: Planeringsstadium) Bjud in deltagarna. Bjud in deltagarna på förhand, d.v.s. innan mötets datum, via e-post eller brev (beroende på vad de själva föredrar). Det är ofta en bra idé att kontakta bekräftade deltagare dagen innan mötet för att påminna dem om fokusgruppens tid och plats och att än en gång bekräfta att de kommer att delta. (Steg 6: Arbetsstadium) Genomför fokusgrupperna. 1. Få ett muntligt samtycke från deltagarna (Click) Läs upp manus för muntligt samtycke. Var säker på att deltagarna förstår sina rättigheter och försäkra dem om att deras identiteter inte kommer att avslöjas i några publiceringar/rapporter. 2. Etablera en god relation (Click) Deltagarna vet ofta inte vad de ska förvänta sig från fokusgruppdiskussionerna. Det hjälper om kontaktpersonen i stora drag återger diskussionens syfte och format vid mötets början och få gruppen att känna sig bekväm. Deltagarna bör informeras om att diskussionen är informell, att alla förväntas delta och att skilda åsikter uppskattas. 3. Följ planen du har fastställt i början vad beträffar ämnen och innehåll i varje möte (Click) Den plan som kontaktpersonen fastställer i förväg ska fungera som ett sorts ramverk som kontaktpersonen kan utforska, undersöka och ställa frågor om. Att inleda varje ämne med en noga utformad fråga kommer att hjälpa deltagarna att dela med sig av sina erfarenheter, men på ett fokuserat och meningsfullt sätt. Vidare kommer man att öka kvantiteten av data om man använder sig av en plan. Om deltagarna ger inkompletta eller irrelevanta svar kan kontaktpersonen fråga vidare för att få utförligare och tydligare svar. Några tekniker är: Repetera frågan repetition ger deltagarna mer betänketid. Vänta på svar en eftertänksam nick eller förväntansfull blick kan uttrycka att du vill ha ett utförligare svar. Repetera svaret att höra det igen leder ibland till vidare konversation. Fråga när, vad, var, vilken och hur -frågor de kan leda till mer detaljerad information. Använd neutrala kommenterar som Något annat? 13

14 14 4. Omformulera fokusgruppfrågorna (Click) Ibland måste man omformulera en fråga eller två för att kunna stärka den kulturella känsligheten eller svarsmöjligheterna i den fastställda planen. Det hjälper att kontrollera den omformulerade frågan hos gruppen som var med och fastställde planen. Notera även att vissa typer av frågor hämmar gruppdiskussioner. Ja- och nejfrågor, till exempel, är endimensionella och uppmuntrar inte diskussioner. Varför -frågor gör deltagarna defensiva och får dem att välja det politiska korrekta svaret på kontroversiella frågor. 5. Andra tips för att leda diskussionen (Click) I fokusgrupper är det inte ovanligt att ett fåtal individer dominerar diskussionen. Din uppgift är att balansera deltagandet och se till att varje deltagare får chansen att bidra till diskussionen. Följande strategier kan användas för att uppnå detta: Rikta frågor till de som pratar minst. Ge icke-verbala signaler (kolla åt ett annat håll eller sluta anteckna när en person pratar för länge). Gå in och sammanfatta poängen på ett artigt sätt, rikta sedan om diskussionen. Minimera påtryckningar som gör att man underkastar sig en dominerande ståndpunkt. När en åsikt accepteras utan någon allmän diskussion eller oenighet kan det mycket väl vara så att grupptrycket påverkar deltagarna att underkasta sig en dominerande ståndpunkt. För att minimera denna gruppdynamik är det viktigt att kontaktpersonen söker efter alternativa åsikter. Till exempel kan kontaktpersonen ta upp en annan fråga eller säga Vi har haft en intressant diskussion, men nu kan vi titta på andra idéer och synpunkter. Är det någon som haft en annan erfarenhet de vill dela med sig av? 6. Spela in diskussionen (Click) (Mall: Annex 12) Under ideala förhållanden spelas fokusgruppdiskussionerna in med inspelningsutrustning samtidigt som en sekreterare för anteckningar. Dessa anteckningar bör vara omfattande och noggrant återge diskussionens innehåll, samt möjliga iögonfallande observationer av ickeverbalt uppförande, t.ex. ansiktsuttryck, gester, gruppdynamik, o.s.v. Sekreteraren ska även sköta inspelningsutrustningen och kan även vara ansvarig för att hålla koll på tiden. (Steg 7: Arbetsstadium) Utvärdera resultatet av deltagarnas arbete i fokusgruppdiskussionerna. (Steg 8: Slutstadium och uppföljning) Utvärdera, sammanfatta och gör en uppföljning av följande: - Hur gick planeringen? - Hur lyckades jag i min roll som kontaktperson? - Vad kan göras annorlunda? 14

15 15 - Vad ska jag tänka på till nästa gång? - Eventuell uppföljning med deltagare. (Steg 9) Sammanfatta detta i en ny handlingsplan som fokuserar på de behov och lösningar som identifierats. Vad behövs för att anordna denna aktivitet? 1. En kontaktperson på den berörda intressenten som ansvarar för fokusgruppernas planeringsstadium. 2. Sekreterare (om det behövs). 3. Diskussionsledare för varje fokusgruppmöte. 4. Inspelningsutrustning (om det behövs). 5. Lokal för mötena. 6. Barnpassning för deltagarnas barn. METODENS namn: Personligt CV för att öka delaktigheten hos invandrarkvinnor Sammanfattning Invandrarkvinnor med låg utbildningsbakgrund och låg arbetslivserfarenhet saknar attraktiva meriter för sitt cv vad beträffar utbildning, arbetslivserfarenhet och ideellt arbete. Den här metoden hjälper dem att fokusera och marknadsföra andra viktiga egenskaper och kompetenser samt att utveckla en individuell handlingsplan. Inledning och bakgrund Det personliga cv:t är ett verktyg som kan användas på två olika sätt av en handledare som arbetar med invandrarkvinnor: 1. Som en praktisk förberedelse inför arbetsintervjuer. 2. Som ett medel för att öka delaktigheten hos invandrarkvinnor som inte har någon arbetslivserfarenhet och saknar information som ett normalt cv innehåller. Ett normalt cv används vanligtvis som underlag för intervjuer och brukar innehålla följande delar: 1) Personlig profil 2) Mål 3) Utbildning 4) Arbetslivserfarenhet 5) Ideellt arbete/volontärarbete 6) Språkkunskaper 7) Intressen 15

16 16 8) Referenser Invandrarkvinnor utan arbetslivserfarenhet saknar vanligtvis information på del 3, 4, 5 och 6. Att visa upp de bristande delarna i sitt cv kan sänka motivationen avsevärt. Handledarens jobb är att motivera deltagarna genom att visa de egenskaper och kompetenser de redan besitter (Annex 26. Mall för personligt CV). Det är inte bara kvinnornas självförtroende som höjs, utan även deras motivation att fortsätta lära sig och att arbeta ideellt. Verktyget kan enkelt integreras i ett existerande arbetsprogram eller erbjudas som en självstående aktivitet. Det kan även användas som en slags röd tråd: handledaren kan periodvis diskutera olika sätt att uppdatera det personliga cv:t med ny och relevant information. Instruktioner (Steg 1) Den berörda intressenten planerar workshopar som fokuserar på ökad delaktighet genom personligt cv. Följande rekommendationer finns för den berörda intressenten vid planeringsstadiet: - Fastställ en målgrupp för cv-workshoparna. Målgruppen kan vara kvinnor som registrerat sig hos Arbetsförmedlingen eller hos någon annan av de berörda intressenterna. Det kan både handla om kvinnor som nyss har registrerat sig och kvinnor som för närvarande håller på med andra aktiviteter. Det är bättre att skapa blandade grupper så att deltagarna diskuterar på värdlandets språk. - Fastställ handledaren som ska ta hand om workshoparna. Handledaren bör ha följande profil: 1. Kundorienterad och respektfull för sociala skillnader 2. Mycket goda kommunikationsegenskaper 3. Erfarenhet av att arbeta med målgruppen 4. Grundläggande kunskap om värdlandets arbetsmarknadssystem 5. Grundläggande kunskap om hur man skriver ett cv 6. Moralisk egenskap: respektera kundens privatliv och skydda personlig information - Fastställa sekreterare som ska hjälpa handledaren att genomföra workshoparna. Sekreteraren för anteckningar och skriver ned observationer under diskussionerna. Detta behövs inte vid varje tillfälle. Handledaren bestämmer detta själv. Obs! Varje deltagare ska skriva sitt eget cv under workshoparna, men sekreterarens information ska fungera som en sorts säkerhetskopia ifall deltagarna glömmer att ta med något i sitt cv. Sekreteraren hjälper också handledaren att behandla informationen efter varje workshop. - Fastställ lokal för workshoparna och andra praktiska åtgärder: 16

17 17 1. Workshoparna bör hållas på platser som är passande och lättillgängliga för deltagarna. 2. Om det behövs kan barnpassning för deltagarnas barn anordnas vid samma lokaler där workshoparna hålls. Invandrarkvinnor från samma grupp som deltagarna kan uppmuntras till att vakta barnen under tiden. Om det är möjligt bör lön betalas för detta. 3. Ordna mat och dryck till deltagarna (om detta behövs). - Fastställ hur många workshoppar som behövs och hur långa de ska vara. Detta beror på antalet deltagare (7-10 personer) och resurser hos berörda intressenter. Det är rekommenderat att hålla åtminstone 3 workshopar för invandrarkvinnor med lite arbetslivserfarenhet. Varje workshop bör vara ungefär 3 timmar lång. - Informera deltagarna om tid och plats för det första mötet som är av informativ karaktär. Vid detta möte kan du fastställa framtida datum och tider som är lämpliga för deltagarna och som tar hänsyn till deras livssituation. (Steg 2) Genomför workshoparna (Annex 23 Exempel på första workshopen) (Annex 24 Exempel på andra workshopen) (Annex 25 Exempel på tredje workshopen) (Steg 3) Utvärdera varje workshop (Annex 27) (Steg 4) Ta fram en personlig handlingsplan baserat på kvinnornas cv (individuellt arbete mellan handledare och varje enskild kvinna). (Se Annex 25) (Steg 5) Att ge stöd för vidare åtgärder för varje enskild kvinna sköts av den berörda intressenten baserat på den personliga handlingsplanen. Handlingsplanen kan genomföras inom intressentens olika åtgärder eller genom samarbete med andra intressenter. Vad behövs för att anordna denna aktivitet? 1. Handledare från intressenten. 2. Sekreterare (om det behövs). 3. Lokaler för workshopar. 4. Te/kaffe. 5. Barnpassning för deltagarnas barn. 17

18 18 METODENS namn: Stresshantering Sammanfattning Nya utmaningar, roller och ansvar kan lätt bli en orsak till enorm stress för invandrarkvinnor. Flera sätt att hantera stress på presenteras. Inledning och bakgrund Arbetslösa invandrarkvinnor är ofta stressade över sin situation. De är stressade över att vara arbetslösa, över att behöva gå till olika aktiviteter som organiseras av olika intressenter, över att ha för lite tid över till barn och familj, över regler och normer i värdlandet som de inte känner till, o.s.v. Om man inte tar itu med detta problem i tid kan det vara för sent och istället leda till ett avbrott i utvecklingen. Utbrändhet och stress kan förhindras genom att lära sig att hantera stressen på rätt sätt. Att öva på stresshantering innebär att man lär sig använda mentala verktyg för att minska stress. Lektioner i stresshantering kan enkelt kombineras med andra aktiviteter som anordnas för invandrarkvinnor av en av de berörda intressenterna. Intressenterna kan bjuda in en extern expert för utbildningen. Antalet lektioner och innehåll beror på intressenten. Instruktioner (Exempelaktiviteter för stresshantering) (click) (Aktivitet 1) En workshop i tidsplanering. Att kunna planera sin tid är en viktig del av stresshantering. Denna workshop kan ledas av en handledare från intressenten. Följande rekommendationer finns när man anordnar aktiviteten: - Fastställ en målgrupp för workshopen. Målgruppen kan vara kvinnor som är registrerade hos Arbetsförmedlingen eller någon annan av de berörda intressenterna. Denna workshop kan integreras i något annat program. Antalet deltagare bör inte överstiga personer så att samtliga deltagare kan involveras. - Fastställ en handledare som kommer att genomföra workshopen. Det finns tre alternativ vad gäller valet av handledare: 1. En extern expert som är villig att dela med sig av sin erfarenhet. 2. En student som läser projektledning och tidsplanering. 3. En handledare som arbetar hos intressenten. (Click) Handledarens profil 18

19 19 1. Kundorienterad och respektfull för sociala skillnader 2. Goda kommunikationsegenskaper 3. Grundläggande kunskap om tidsplanering 4. Moralisk egenskap: respektera kundens privatliv och skydda personlig information - Fastställ lokal för workshoparna och andra praktiska åtgärder: 1. Workshopen bör hållas på en plats som är lämplig och lättillgänglig för deltagarna. 2. Om det behövs kan barnpassning för deltagarnas barn anordnas vid samma lokaler där workshoparna kommer att hållas. Invandrarkvinnor från samma grupp som deltagarna kan uppmuntras att vakta barnen under tiden. Om det är möjligt bör lön betalas för detta. 3. Ordna snacks och kaffe/te till deltagarna (om detta behövs). - Informera deltagarna om tid och plats för workshopen. - Genomför workshopen (Annex 29 presentation exempel på workshop). Pappret i (Annex 28) kan delas ut efter workshopen eller diskuteras under workshopen. Du kan hitta exempel på övningar för workshoppen i följande: (Annex 30), (Annex 31), (Annex 32), (Annex 33). - Utvärdera workshopen genom en diskussion med deltagarna där de kan reflektera över hur nödvändigt tidsplanering är för dem. Andra typer av stresshantering: (click) (Aktivitet 2) Yogalektioner kan anordnas av en kvinna från lokalsamhället. Ett annat alternativ är en student som läser vid en sportakademi. Intressenten bestämmer tillsammans med läraren hur sådana lektioner ska se ut. (click) (Aktivitet 3) En fengshui-workshop kan anordnas av kvinna från lokalsamhället. Ett annat alternativ är en student som läser vid en sportakademi. Intressenten bestämmer tillsammans med läraren hur sådana lektioner ska se ut. (click) (Aktivitet 4) En workshop om meditation och andning kan anordnas av kvinna från lokalsamhället. Ett annat alternativ är en student som läser vid en sportakademi. Intressenten bestämmer tillsammans med läraren hur sådana lektioner ska se ut. Vad behövs för att anordna denna aktivitet? 1. En kontaktperson från intressenten som ansvarar för att hjälpa kvinnor att hitta ideella arbeten, sysselsättningsstöd eller praktikplatser. 19

20 20 2. Lokaler för möten. 3. Barnpassning för deltagarnas barn (om det behövs). 4. Resten av aktiviteterna beror på intressentens resurser. METODENS namn: Individuell handlingsplan för bättre integrering på arbetsmarknaden Sammanfattning Exempel på handlingsplaner (format) presenteras för att användas till både vägledning och handledning. Inledning och bakgrund En individuell strategi är viktigt för att kunna hitta fler effektiva sätt för integrering baserat på behoven hos varje enskild invandrarkvinna. Man måste ta hänsyn till kvinnornas behov och individuella kompetenser och individuella hinder för att kunna erbjuda en effektiv vägledning mot arbetsmarknaden. Den individuella strategin kan tryggas genom att använda personligt cv (click on Metod: Personligt CV för att öka delaktigheten hos invandrarkvinnor ). Det är dock rekommenderat att använda verktyget för individuell diskussion med varje enskild deltagare där handledaren: 1. Kartlägger kvinnans nuvarande kompetenser med hjälp av verktyget för personligt cv. 2. Utvecklar en personlig handlingsplan tillsammans med kvinnan baserat på hennes cv. 3. Ger karriärrådgivning och vägledning baserat på den personliga handlingsplanen. 4. Ger stöd åt kvinnan under genomförandet av den personliga handlingsplanen. Handledarens roll här är att ge råd och fungera som en kontaktperson för kvinnan under genomförandet av den personliga handlingsplanen. Handlingsplanen kan genomföras inom intressentens olika åtgärder eller genom samarbete med andra intressenter. Verktyget kan enkelt integreras i ett arbetsprogram eller erbjudas som en självstående aktivitet. Det kan även användas som en slags röd tråd: handledaren kan periodvis diskutera olika sätt att uppdatera det personliga cv:t med ny och relevant information. Vad behövs för att anordna denna aktivitet? 1. En kontaktperson från intressenten som ansvarar för att hjälpa kvinnor att hitta ideella arbeten, sysselsättningsstöd eller praktikplatser. 2. Lokaler för möten. 3. Barnpassning för deltagarnas barn (om det behövs). 20

21 21 METODENS namn: Förebilder från samma invandrargrupp som frivilliga stödpersoner Sammanfattning Framgångsrika personer från samma grupp som invandrarkvinnorna rekryteras som stödpersoner och tar upp gemensamma frågor som intresserar dem. Metoden beskriver hur dessa förebilder ska rekryteras samt deras roll i integrationsprocessen. Inledning och bakgrund Frivilliga stödpersoner är personer som har kunskap om det svenska samhället och är villiga att hjälpa invandrare att bekanta sig med det. Stödpersonerna kan antingen vara infödda eller invandrare med kunskap och erfarenhet av det nya landet. Verktyget innehåller även en introduktionsutbildning för stödpersonerna. Bakgrunden till att använda frivilliga stödpersoner bygger på tron om att integrering (särskilt kulturell integrering) åstadkoms bäst genom personliga kontakter. Vid nivå 4 och 5 kan personlig vägledning vara en framgångsrik metod för att motivera invandrarkvinnor att fortsätta med den personliga handlingsplanen (click on metod: Individuell handlingsplan för bättre integrering på arbetsmarknaden ) eller andra integreringsaktiviteter som anordnas av den berörda intressenten. Vid detta skede kan den frivilliga stödpersonen ha en följande profiler: 1. Invandrarkvinna från samma grupp som har anställning eller eget företag, är välintegrerad och har många kontakter. 2. Infödda kvinnor som har anställning eller eget företag, är välintegrerad i samhället och har många kontakter. 3. Kända/framgångsrika idrottsmän/musiker/författare som aktivt engagerar sig i samhället. Målet med frivilliga stödpersoner i detta skede är en sorts personlig tränare som hjälper invandrarkvinnorna med sin utvecklingsplan och motiverar dem. Stödpersonens arbete är frivilligt och kostar ingenting. Invandrarkvinnor paras ihop med sina stödpersoner baserat på gemensamma intressen och erfarenheter, ålder och familjesituation, preferenser och personkemi. Kvinnor paras ihop med andra kvinnor, män med andra män och familjer med andra familjer. Det börjar med en försöksperiod och fortsätter sedan, om båda parterna så önskar, i ett år. Stödpersoner och invandrare träffas på fritiden för att umgås och göra saker tillsammans. De avgör själva hur ofta och hur länge de ska träffas, vad de ska göra och hur (innehåll). Denna kontakt är helt och hållet frivillig och baseras på respekt, ömsesidighet och öppenhet. 21

22 22 Instruktioner För praktiska instruktioner, se (Click on: Att använda frivilliga stödpersoner som integrationshjälpmedel ) Vad behövs för att anordna denna aktivitet? 1. En kontaktperson från intressenten som ansvarar för att hjälpa kvinnor att hitta ideella arbeten, sysselsättningsstöd eller praktikplatser. 2. Frivilliga stödpersoner. 3. Lokaler för möten. 4. Barnpassning för deltagarnas barn (om det behövs). METODENS namn: Motivation genom förebilder och kontakt med arbetsmarknaden Sammanfattning Ett inspirerande möte anordnas där förebilder används för att visa att man kan lyckas och för att motivera invandrarkvinnor att ta sig förbi de sista hindren mot arbetsmarknaden. Inledning och bakgrund Att involvera allmänheten och att ha riktiga förebilder vid nivå 4 och 5 kan ha mycket stor effekt. Invandrarkvinnor som bestämt sig för att påbörja en utbildning eller karriär måste få träffa någon som redan är framgångsrik och kan förmedla känslan av att Det är möjligt! Låt deltagarna vara med i processen att hitta förebilder. Ta reda på vilka de ser upp till och vilka de anser är framgångsrika och intressanta för att sedan ordna ett besök från dessa personer. För att mötet ska hjälpa så mycket som möjligt rekommenderas det även att bjuda in lokala/regionala arbetsgivare. Förebildernas personliga historia kan väcka ett intresse i mötet. Detta stöds på ett effektivt sätt av praktisk information från arbetsgivare om a) vilka jobb som är populära på den lokala/regionala arbetsmarknaden, b) vad arbetsgivare söker, c) vad arbetsgivare tycker är viktigt för att kunna få ett jobb. Båda aktiviteterna kan integreras i intressenternas vanliga utbud vid dessa nivåer utan att kosta mycket. Det är också möjligt att använda förebilder som en slags mentor eller handledare under en längre period. Instruktioner 22

23 23 (Steg 1) Diskutera med en grupp invandrarkvinnor om vilka de anser vara de viktigaste förebilderna i samhället. Diskutera varför dessa personer är förebilder i kvinnornas ögon. Bestäm vilka kvinnorna helst vill träffa. Det finns några förslag på personer som kan vara intressanta att fråga: Författare, poeter och illustratörer, musiker och skribenter. Servicesektorn: hotell, restauranger, vård, skönhet (frisör/manikyrist). Be dem att berätta om sina jobb, karriärväg och vad som har hjälp dem i sitt arbete. Lokaltidningen: Ta kontakt med lokaltidningen och bjud in journalister till mötet. Ideella organisationer: folk som är aktiva i lokala/regional icke-statliga organisationer som stödjer invandrare/mänskliga rättigheter/sysselsättning. Man kan även bjuda in representanter från internationella organisationer som finns i regionen, såsom FN, UNIFEM, WTO, o.s.v. Lokala företag: Fråga lokala företag om de vill delta. Företagen kan vara intresserade av att prata om vilka möjligheter som finns på arbetsmarknaden. De kan också ge råd om hur ska ta nästa steg inom en viss bransch. Kvinnliga anställda från dessa företag kan berätta om sina egna erfarenheter och ge kvinnorna några praktiska råd. Invandrarkvinnor som är framgångsrika i samhället. De kan berätta om deras erfarenheter och deras väg. Det är viktigt att de pratar om vad de har fått ut av självständighet och varför det är viktigt att försörja sig själv. (Steg 2) Bestäm lokal för mötena och andra praktiska åtgärder: 1. Mötena bör hållas på platser som lämpliga och lättillgängliga för deltagarna. 2. Om det behövs kan barnpassning för deltagarnas barn anordnas vid samma lokaler där mötena kommer att hållas. Invandrarkvinnor från samma grupp som deltagarna kan uppmuntras att vakta barnen under tiden. 3. Ordna snacks och kaffe/te till deltagarna (om detta behövs). (Steg 3) Anordna marknadsföringsaktiviteter med intressenter och invandrarkvinnorna själva. (Steg 4) Genomför mötet och kontrollera att alla kvinnor är involverade. Efter förebildens presentation kan man anordna en fri diskussion mellan kvinnorna och arbetsgivarna. Se till att de utbyter kontaktinformation (om detta är möjligt). (Steg 5) Utvärdera intrycket hos alla som har varit inblandade: intressenter, arbetsgivare och invandrarkvinnor. Diskutera vad som kommer härnäst och hur man kan uppnå detta. Om det är nödvändigt, stöd kvinnorna i utvecklingen av deras nästa steg (påbörja ett nytt program, kurs, workshop, o.s.v.). 23