Tidig cancerdiagnos primärvårdens roll

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Tidig cancerdiagnos primärvårdens roll"

Transkript

1 Tidig cancerdiagnos primärvårdens roll Malin van Hogerlinden ST-läkare, Hässelby vårdcentral Mars 2014 Klinisk handledare: Jonas Dahl, specialist i allmänmedicin, Hässelby vårdcentral, Vetenskaplig handledare: Lars Backlund, specialist i allmänmedicin, Gustavsbergs vårdcentral, 1

2 Sammanfattning Bakgrund: Tidig diagnos förbättrar prognosen vid cancersjukdom. Många patienter söker till primärvården med oro för cancersjukdom. Det kan därför vara viktigt att undersöka primärvårdens roll i diagnostiken av cancersjukdom. Syfte: Syftet med studien var att belysa primärvårdens roll i diagnostiken av cancersjukdom och att få en preliminär uppfattning om handläggningen i primärvården för individer som diagnosticerats med cancer. Studien var också en metodstudie för att belysa primärvårdsjournalen som redskap vid bestämning av ledtider i primärvården. Metod: Sökning gjordes i Medrave för att finna patienter som diagnosticerats med cancer på Hässelby vårdcentral Fem cancertyper bröstcancer, prostatacancer, lungcancer, hudcancer och magtarmcancer - valdes ut för att genom journalstudier ta reda på om patienterna sökt till primärvården med symptom på sin cancersjukdom och hur handläggningen sett ut avseende sökorsak, symptombild, val av utredning och tid till diagnos. Resultat: Bland patienterna i de fem utvalda undergrupperna hade 92 % sökt primärvården med symptom som kunde kopplas till den aktuella cancersjukdomen. Samtliga patienter som hade diagnosticerats med bröstcancer, hudcancer eller magtarmcancer hade sökt primärvård för sin cancersjukdom. Bröstcancer, hudcancer och lungcancer uppvisade minst variation i sökorsak och symptombild. Minst variation i val av utredning sågs inom bröstcancergruppen där alla patienter utreddes på liknande sätt. Signifikanta skillnader mellan grupperna avseende tid till diagnos kunde ej påvisas. Slutsats: Studien visade att majoriteten av cancerpatienterna sökt till primärvården med symptom på sin cancersjukdom. Tid till diagnos varierade stort inom och mellan olika cancerformer. Primärvårdsjournalen beredde goda möjligheter att inhämta information om handläggning och tid till diagnos förutom då patienten remitterats för utredning vid annan vårdinstans. MeSH-termer Tidig diagnos, Tidig cancerupptäckt, Primärvård, Tumörer 2

3 Innehållsförteckning Introduktion.. 4 Syfte.. 5 Frågeställningar. 5 Material och metod 6 Etiska överväganden.. 9 Resultat. 10 Diskussion..15 Referenser

4 Introduktion Tidig diagnos vid cancersjukdom ökar överlevnaden för många cancerformer (1). Patienter söker ofta till primärvården innan de diagnostiseras med cancer. Primärvården står inför utmaningen att bedöma vilka patienter som skall utredas och remitteras vidare på misstanke om cancersjukdom (2). Det kan därför vara viktigt att titta närmare på handläggningen i primärvården innan en patient får sin cancerdiagnos. Andelen patienter som lever med cancer i Sverige ökar med en växande befolkning och med utvecklingen inom sjukvården med förbättrade möjligheter att diagnostisera och behandla cancer. Regeringen har tagit fram nationella riktlinjer för hur den ökande cancerbördan skall hanteras i framtiden. I dessa riktlinjer framhålls att tidig diagnos är en av de viktigaste prognostiska faktorerna vid cancersjukdom (3). De flesta patienter som söker till primärvården med misstanke om cancer har inte cancer. En studie har visat att av alla patienter som söker med alarmsymptom, d v s symptom som bör föranleda utredning avseende förekomst av cancersjukdom - såsom hematuri, hemoptys, dysfagi och rektal blödning - har 90% inte cancer (4). En patient som söker till primärvården kan behöva vidare utredning vid misstanke om cancersjukdom. Den process som då följer är beroende av flera faktorer såsom vårdens tillgänglighet, patientens symptombild, kommunikation, kunskap hos vårdgivare, tillgång till tillförlitliga diagnostiska metoder, informell och formell konsultation med specialistvård, och compliance, d v s hur väl patienten fullföljer planerad utredning och behandling (2, 5). Förseningar i den diagnostiska processen kan indelas i 3 faser från symptomdebut till diagnos. Den första fasen är intervallet mellan det att patienten uppmärksammar symptom till dess att patienten söker vård, patient s delay. Den andra fasen är tidsintervallet mellan patientens första presentation av symptom inom vården till dess att patienten remitteras vidare till specialistklinik, doctor s delay. Den tredje fasen är intervallet mellan det att remissen gått iväg och till dess att patienten fått sin diagnos, hospital delay (6). Ledtid, definierat som tidsintervallet mellan två faser i en process, är ett mått som används för att jämföra och standardisera vårdkvalitet, benchmarking. I samarbete med International 4

5 Cancer Benchmarking Partnership arbetar Sveriges kommuner och landsting (SKL) med att belysa och förklara skillnader i canceröverlevnad mellan länder och jämförbara sjukvårdssystem. Arbetet omfattar att studera processer i primärvården bland annat med kartläggning av ledtider (7, 8). Indelningen av cancervården i Regionala cancercentra (RCC) syftar till att integrera forskning och klinik och få en samlad verksamhet för bättre diagnostik, behandling, prevention, forskning och utbildning. Ett av uppdragen för RCC är att utforma och implementera en plan för sjukvårdsregionens arbete med förebyggande insatser och tidig upptäckt av cancer. Bland andra åtgärder har man vid vissa RCC valt att i dialog med primärvården närmare studera de processer och faktorer som kan påverka tidig diagnos av cancer. RCC arbetar också med att leda och samordna sjukvårdsregionens arbete med att effektivisera cancervården, exempelvis genom kartläggning av ledtider i syfte att befrämja tidig diagnos (3, 8). Syfte Syftet med denna studie var att belysa primärvårdens roll i diagnostiken av cancersjukdom genom att dels beskriva panoramat av cancerdiagnoser i primärvården, sett utifrån en vårdcentral, och dels att få en preliminär uppfattning om handläggningen i primärvården för individer som diagnosticerats med cancer. Studien syftade också till att belysa primärvårdsjournalens möjligheter och begränsningar vid bestämning av ledtider i primärvården vid cancersjukdom. Frågeställningar 1. Hur många patienter som sökt vård på Hässelby vårdcentral har fått cancerdiagnos under 2012? Hur ser fördelningen ut mellan följande diagnosgrupper inom ICDkapitlet för tumörsjukdomar: bröstcancer, prostatacancer, lungcancer, magtarmcancer och hudcancer? 5

6 2. Hur stor andel av patienterna som fått någon av ovanstående cancerdiagnos under 2012, har sökt vård i primärvården (på Hässelby vårdcentral eller annan primärvårdsinstans vilket kunnat utläsas i primärvårdsjournalen) med symptom som kan kopplas till den aktuella cancerdiagnosen, innan patienten fick sin diagnos? 3. För de patienter som fått någon av ovanstående cancerdiagnoser i primärvården 2012 och som sökt vård vid Hässelby vårdcentral med symptom som kan kopplas till denna diagnos, hur såg handläggningen ut i primärvården från det att patienten presenterade med symptom till det att diagnos sattes, beträffande sökorsak, symptombild, utredning och tid till diagnos, innan dessa patienter fick sin diagnos? Vilka skillnader kan ses avseende dessa parametrar för ovanstående tumörgrupper? Material och metod Studiedesign Studien var epidemiologiskt deskriptiv. Studien var också en metodstudie inför kommande forskning om cancerdiagnostik i primärvården, med fokus på ledtider. Primärvårdsjournal och statistikprogram definitioner Studien omfattade sökning av journaluppgifter i primärvårdsjournalen i journalsystemet Take Care, omfattande patientrelaterad information från de vårdkontakter som en enskild patient haft på vårdcentralen. Medrave är ett statistikprogram analysverktyg kopplat till primärvårdsjournalen som möjliggör sökning efter patienter som fått en viss diagnos under ett bestämt tidsintervall. Sökning i Medrave Sökning gjordes i Medrave kopplat till primärvårdsjournalen vid Hässelby vårdcentral enligt följande val: HUVUDMENY RAPPORTER STATISTISKA DIAGNOSER GRUPPERADE. Genom inställningar begränsades sökningen enligt följande: alla patienter, alla läkare, båda kön, ålder från 18 år, under tidsperioden till och med Härfrån valdes diagnosgruppen TUMÖRERSJD (C00-D48) omfattande diagnoskoder C00-D48 i kapitlet för tumörsjukdomar enligt ICD-10 och primärvårds-icd. 6

7 Diagnosgrupper Diagnostexterna kopplade till diagnoskoderna omarbetades med hjälp av socialstyrelsens websida för diagnoser för att bli mer överskådliga. Benigna tumörsjukdomar sorterades bort. Kvarvarande diagnoser omfattande maligna tumörsjukdomar och cancer in situ grupperades efter cancertyp i följande undergrupper: bröstcancer, prostatacancer, hudcancer, magtarmcancer, lungcancer, hematologisk cancer, cancer i urinvägar och njurar, ÖNH-cancer, övriga cancerformer och metastassjukdom. Inklusionskriterier Journalgranskning gjordes för alla undergrupper utom metastasgruppen (ej ny cancer) för att ta reda på om patienten fått cancerdiagnos registrerad Patienter där uppgift fanns att patienten fått en ny cancer diagnostiserad under perioden inkluderades. Patienter som fått cancerdiagnos tidigare än eller senare än exkluderades, med undantag för patienter som fått en ny cancer under denna period. Om uppgifterna i primärvårdsjournalen ej kunde styrka att patienten fått cancerdiagnos under 2012, exkluderades patienten. I de fall där flera diagnoskoder motsvarande samma cancertyp registrerats för en enskild patient, inkluderades denna patient endast en gång för denna cancertyp. Indelning i undergrupper efter cancertyp Fem cancertyper valdes ut för att studeras närmare med avseende på om de sökt till primärvården med symptom som kunde härledas till den aktuella cancersjukdomen samt sökorsak, symptombild, utredning och tid till diagnos. De fem undergrupperna var bröstcancer, prostatacancer, lungcancer, magtarmcancer och hudcancer. Primärvårdskontakt innan cancerdiagnos Journalgranskning gjordes för att ta reda på om patienterna i de fem undergrupperna haft kontakt med Hässelby vårdcentral med symptom som skulle kunna härledas till den aktuella cancersjukdomen, mellan tiden för debut av symptom till dess att cancerdiagnosen ställdes. Journaluppgifter tillgängliga i primärvårdsjournalen, såsom journalanteckningar, remisser, remissvar, skannade dokument och röntgenutlåtanden, lästes i detalj för att söka denna information. 7

8 Sökorsak och symptombild Journalanteckningar lästes i detalj för att inhämta uppgift om tidpunkten då patienten för första gången sökte Hässelby vårdcentral med symptom som kunde härledas till den aktuella cancersjukdomen. Sökorsaker, det vill säga anledningen eller anledningarna till att patienten kom till vårdcentralen vid det aktuella tillfället, noterades för varje patient. Uppgifter om symptombild, det vill säga de symptom en eller flera - som patienten presenterade för läkaren vid det aktuella söktillfället och vid fortsatta vårdkontakter, som kunde härledas till den aktuella cancersjukdomen, inhämtades och noterades. Utredning och tid till diagnos Journalen studerades med avseende på den utredning som inleddes och genomfördes. De undersökningar som utredningen omfattade noterades. Tidpunkten då patienten diagnostiserades med den aktuella cancersjukdomen noterades. För de patienter där tidpunkten då patienten för första gången sökte Hässelby vårdcentral med symptom på sin cancersjukdom och tidpunkten då diagnos sattes, var kända, beräknades intervallet mellan dessa tidpunkter i antal dagar som tid till diagnos. Databearbetning och analysmetoder Information gällande sökorsak, symptombild och utredningsform har tolkats utifrån det som gått att läsa i journalanteckningar och andra journalhandlingar tillgängliga i primärvårdsjournalen, och sammanställts i tabeller och diagram för varje undergrupp. Uppgifterna har sedan grupperats för varje undergrupp för att hitta mönster inom gruppen och åskådliggöra likheter och skillnader mellan grupperna. Tid till diagnos har beräknats i antal dagar från första söktillfälle fram till det att patienten fått cancerdiagnos, för de patienter där dessa uppgifter varit tillgängliga i primärvårdsjournalen. Medelvärde och median samt standarddeviation har beräknats för tiden till diagnos för varje undergrupp och sammanställts i ett stapeldiagram för att jämföra tid till diagnos mellan undergrupperna. För att bedöma om skillnaden mellan undergrupperna avseende tid till diagnos var statistiskt signifikant, användes icke-parat t-test mellan undergrupperna 8

9 Etiska överväganden Journalstudier innebär ett intrång i patientens sekretessbelagda data. Journalstudier har i denna studie motiveras av att studien syftar till att analysera processer i sjukvården som i förlängningen kan förbättras med ökad vårdkvalitet för den enskilde patienten som följd. I väntrummet på Hässelby vårdcentral anslogs information till patienterna om att det pågår journalgranskning i syfte att utveckla vårdkvaliteten (bilaga). Patientjournalerna har avidentifierades under arbetets gång och koder och nycklar förvarades inlåsta till dess att studien var genomförd och redovisad. Efter studiens genomförande destruerades allt material som innehöll information om enskilda patienter. Vårdgivare, i detta fall läkare, kan beröras av att deras journaler och handläggning av enskilda patienter granskas och jämförs. Enskilda vårdgivare och patienter har ej delgivits information om tids- eller kvalitetsaspekter på den vård som har givits i enskilda fall. Data har presenterats på så sätt att enskilda vårdgivare eller patienter ej går att identifiera. Resultat Patienter som fått cancerdiagnos på Hässelby vårdcentral 2012 Via Medrave hittades 371 patienter som fått diagnos tumörsjukdom under perioden Av dessa hade 208 diagnosticerats med malign tumörsjukdom, cancer in situ eller metastassjukdom. Efter genomläsning av primärvårdsjournalen för alla patienter utom metastassjukdom (ej ny cancer) sorterades 28 patienter ut som diagnosticerats med en ny cancer under Av dessa tillhörde 25 patienter de utvalda undergrupperna bröst-,prostata-, lung-, hud- och magtarmcancer. Figur 1 visar fördelningen mellan dessa cancertyper. Prostatacancer var den vanligaste cancerformen (n=8), följt av magtarmcancer (n=6), därefter hud- och bröstcancer (n=4 vardera) och slutligen lungcancer (n=3). 9

10 50% 40% 30% 29% 20% 10% 21% 14% 14% 11% 0% Prostata GI Bröst Hud Lunga Figur 1. Fördelning av de vanligaste cancertyperna. Fördelningen av de vanligaste cancertyperna som diagnosticerats på Hässelby vårdcentral under Patienter med cancersjukdom som sökt primärvården Bland patienterna i de fem utvalda undergrupperna hade 92 % (23 patienter) sökt Hässelby vårdcentral med symptom som kunde kopplas till den aktuella cancersjukdomen. Fördelningen av dessa patienter per undergrupp redovisas i Figur 2. För bröstcancer, hudcancer och magtarmcancer hade samtliga patienter sökt primärvården med symptom på sin cancersjukdom. För prostatacancer och lungcancer hade 88 % (7) respektive 67 % (2) sökt primärvården. 10

11 100% 100% 100% 100% 88% 80% 67% 60% 40% 20% 0% GI Bröst Hud Prostata Lunga Figur 2. Andelen patienter som sökt primärvård. Andel av patienterna i respektive undergrupp som sökt Hässelby vårdcentral med symptom på sin cancersjukdom. Handläggning av patienterna i primärvården Varje undergrupp studerades med avseende på sökorsak, symptombild och utredning. Resultaten presenteras i stapeldiagram per undergrupp i Figur 3a-c. Sökorsak (Fig 3a). I undergruppen bröstcancer sökte två av de fyra patienterna till vårdcentralen med förändring i bröst, medan de andra två kom till vårdcentralen för ett återbesök eller uppföljning av annan åkomma. En patient i lungcancergruppen sökte p g a hosta och den andra p g a knöl på halsen. I hudcancergruppen sökte två av fyra patienter med hudförändring, de andra för svårläkt sår, smärta i ljumske och trötthet. I prostatacancergruppen dominerade trötthet som sökorsak (tre av åtta patienter). Prostatacancerpatienterna uppvisade utöver detta en jämnt fördelad spridning i sökorsaker såsom nokturi, kontroll av tidigare förhöjt PSA, miktionsbesvär, ryggvärk, buksmärta, allmän kontroll med provtagning och oro för cancer. Sökorsaker vid magtarmcancer varierade jämnt mellan typiska symptom såsom förändrade avföringsvanor, blod i avföringen, trötthet och viktminskning men även njursvikt, smärta i svanskotan, diabeteskontroll och hosta. 11

12 Bröstcancer Prostatacancer Gastrointestinalcancer ryggvärk njursvikt rutinprover uppföljning/återbesök smärta i svanskotan buksmärta diabeteskontroll nokturi knäsmärta hosta med slembildning tidigare förhöjt PSA förändrade avföringsvanor förändring i bröst oro för cancer blod i avföringen miktionsbesvär trötthet trötthet viktminskning 0% 10% 20% 30% 40% 50% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 0% 10% 20% 30% 40% 50% trötthet smärta höger ljumske svårläkt sår hudförändring Hudcancer 0% 10% 20% 30% 40% 50% Lungcancer hosta knöl på halsen 0% 10% 20% 30% 40% 50% Figur 3a. Sökorsak. Fördelningen av sökorsaker för de vanligaste cancerformerna på Hässelby vårdcentral Symptombild (Fig 3b). I bröstcancergruppen fanns i tre av fyra fall en förändring i bröst eller mamill. I två av fyra fall fanns palpationsfynd i ett eller två bröst. I lungcancergruppen uppvisade en patient hosta och viktnedgång och den andra knöl på halsen. Symptom vid hudcancer dominerades av hudförändring eller sårbildning och i mindre omfattning fanns anemi och resistens i ljumske. I prostatacancergruppen hade alla sju patienter förhöjt PSA, och hos 4 patienter fanns nokturi och/eller sänkt kvot. Tre patienter uppvisade prostataförstoring. Symptombilden vid magtarmcancer uppvisade jämnt fördelad variation mellan symptom som kan ses vid cancer i magtarmkanalen med trötthet och viktminskning som dominerande symptom (3, dvs 50 % av patienterna). 12

13 Bröstcancer Prostatacancer Gastrointestinalcancer viktnedgång sår palpationsfynd förändrad mamill förändrat bröst 0% 20% 40% 60% 80% 100% viktnedgång buksmärta ryggvärk trängningar trötthet svag stråle prostata förstorad sänkt PSA-kvot nokturi förhöjt PSA 0% 20% 40% 60% 80% 100% sura uppstötningar anemi smärta vid defekation ryggvärk försämrad aptit hosta förstoppning blödning från tarmen svullen buk trötthet svettningar viktminskning 0% 20% 40% 60% 80% 100% Hudcancer Lungcancer resistens höger ljumske viktnedgång anemi hudförändring ansikte hosta svårläkt sår som blöder knöl på halsen hudförändring som förändrats 0% 20% 40% 60% 80% 100% 0% 20% 40% 60% 80% 100% Figur 3b. Symptombild. Fördelning av symptom som patienterna presenterade med för de vanligaste cancerformerna på Hässelby vårdcentral Utredning Alla patienter som diagnosticerades med bröstcancer utreddes med mammografi, ultraljud och punktion. Alla prostatacancerpatienterna utreddes med blodprov för PSA och remitterades till urolog för bedömning. Hos en tredjedel av prostatacancerpatienterna palperades prostata. Två av fyra hudcancerpatienter genomgick excision av hudförändring på vårdcentralen men remitterades i lika stor utsträckning till kirurgklinik. I magtarmcancergruppen utreddes hälften av patienterna med blodprover och coloskopi, och i mindre utsträckning med gastroskopi och slätröntgen. I lungcancergruppen utreddes en patient med lungröntgen och remitterades därefter till sjukhus medan den andra patienten remitterades för punktion av knöl på halsen. 13

14 100% Bröstcancer Prostatacancer Gastrointestinalcancer 100% 100% 80% 80% 80% 60% 60% 60% 40% 40% 40% 20% 20% 20% 0% mammo grafi ultraljud punktion 0% lab palpation remiss till urolog 0% lab co loskopi gastroskopi sl ätröntgen 100% 80% 60% 40% 20% 0% ex icision Hudcancer remiss till kirurgklinik 100% 80% 60% 40% 20% 0% punktion Lungcancer lungröntgen remiss till sjukhus Figur 3c. Utredning. Val av utredning för de vanligaste cancerformerna på Hässelby vårdcentral Tid till diagnos Tiden från första söktillfälle med aktuella symptom till tidpunkten för diagnos beräknades i antal dagar för varje patient. För varje undergrupp beräknades medelvärde och median samt standardavvikelse för tiden till diagnos, vilket sammanställdes i ett stapeldiagram för att möjliggöra jämförelse mellan undergrupperna, figur 4. Medelvärdet (i dagar) för prostatacancer var högst (104), följt av magtarmcancer (89), lungcancer (78), hudcancer (46) och bröstcancer (30). Lungcancer hade högst medianvärde (78), följt av prostatacancer (74), hudcancer (46), magtarmcancer (43) och bröstcancer (20). Icke-parat t-test gjordes i Excel mellan undergrupperna och p-värdet var i samtliga fall > 0,05, d v s skillnaderna var icke signifikanta. 14

15 medelvärde medianvärde bröst prostata GI hud lung Figur 4. Tid till diagnos. Jämförelse av medel- och medianvärde för tid till diagnos (dagar) mellan de vanligaste cancerformerna på Hässelby vårdcentral Diskussion Studien har visat att majoriteten av patienterna som fått någon av de vanligaste cancerdiagnoserna - bröstcancer, prostatacancer, lungcancer, hudcancer och magtarmcancer - på Hässelby vårdcentral under 2012, har sökt primärvården med symptom på sin cancersjukdom. Variationen i sökorsak, symptombild, val av utredning och tid till diagnos var olika stor inom och mellan olika cancerformer. Studien visade att primärvårdsjournalen beredde god möjlighet att följa handläggningen av en enskild patient fram till dess att patienten remitterades för utredning vid annan vårdinstans. Bröstcancer, prostatacancer, lungcancer, hudcancer och magtarmcancer visade sig vara de vanligaste cancerformerna som diagnosticerades på Hässelby vårdcentral under Dessa cancerformer var även de vanligaste nationellt under 2012 (9). Fördelningen av de vanligaste cancerdiagnoserna på Hässelby vårdcentral under 2012 stämde väl överens med fördelningen av cancerdiagnoser i Sverige Prostatacancer var den vanligaste registrerade cancerdiagnosen på vårdcentralen, vilket stämmer 15

16 överens med att prostatacancer utgjorde störst andel (30%) av samtliga cancersjukdomar hos män nationellt Magtarmcancer, som i denna studie omfattade cancer i alla delar av gastrointestinalkanalen, var som grupp den näst vanligaste cancerformen som diagnosticerades på vårdcentralen. Detta kan jämföras med att coloncancer var den tredje vanligaste cancerformen bland män och kvinnor i Sverige under 2012, samt att cancer i ändtarm och anus var den sjunde vanligaste för båda kön. Bröstcancer var tillsammans med hudcancer den tredje vanligaste cancertypen som diagnosticerades på vårdcentralen och kan jämföras med att bröstcancer var den vanligaste cancerformen för kvinnor nationellt 2012 (30%). Tumör i huden, ej inräknat malignt melanom, var den näst vanligaste cancerformen för både män och kvinnor nationellt (9) Studien har vidare visat att av patienterna på Hässelby vårdcentral som fått någon av de fem vanligaste cancerdiagnoserna 2012, har 92% sökt primärvården med symptom på sin cancersjukdom. Samtliga patienter som diagnosticerats med bröstcancer, magtarmcancer och hudcancer hade sökt primärvården med symptom på sin cancersjukdom. Att patienter i hög grad söker till primärvården med oro för och symptom på cancersjukdom stämmer väl överens med utgångspunkten för flertalet studier (2, 4, 5, 10). Detta kan också spegla remisstvånget inom svensk sjukvård. Bröstcancer, hudcancer och lungcancer uppvisade minst variation i sökorsak. Detta kan bero på att bröstsymptom ofta utgörs av palpationsfynd, smärta eller annan påtaglig förändring i ett eller flera bröst (10). Hudcancer ger i sin tur ofta också synliga symptom i form av ny eller förändrad hudförändring eller svårläkta sår. Detta kan jämföras med prostatacancer och magtarmcancer där själva tumören i tidigt skede ej kan uppmärksammas av patienten själv. Patienten söker istället för allmänna symptom såsom trötthet, miktionsbesvär, viktnedgång och förändrade avföringsvanor. Att lungcancer i denna studie visade på låg variation avseende sökorsak kan bero på att gruppen endast omfattade två patienter. Trötthet står ut som en vanlig sökorsak bland prostatacancerpatienterna vilket leder till funderingar kring spridd sjukdom och sen diagnos alternativt komorbiditet som orsak till fler läkarbesök och möjlighet till tidigare upptäckt (5). 16

17 Alarmsymptom är ett vida använt begrepp inom cancerdiagnostik och används som verktyg i utformningen av åtgärdsprogram eller riktlinjer vid remittering för snabbare diagnostik (4, 12). Den vetenskapliga grunden för alarmsymptomens betydelse är omdiskuterat. En studie har visat att hematuri och hemoptys har ett positivt prediktivt värde för cancer i urinvägar respektive andningsorgan, framförallt hos män och äldre patienter (4). En annan studie har visat att 6 % av patienter som söker med knöl i bröstet får bröstcancerdiagnos, omvänt att i 96 % av bröstcancerfallen återfinns ett palpationsfynd i ett eller flera bröst; med slutsatsen att detta fynd därför alltid bör utredas vidare (10). Denna studie har visat att symptombilden var mest homogen för bröstcancer, hudcancer och lungcancer där åtminstone hälften av patienterna uppvisade förändring i bröst, hudförändring respektive hosta. Samtliga prostatacancerpatienter hade förhöjt PSA vilket kunde förväntas. I prostatacancergruppen var även nokturi ett vanligt symptom. I magtarmcancergruppen sågs en jämn spridning av diverse symptom som korrelerar väl med cancersjukdom i magtarmkanalen, av vilka vissa även återfinns vid benign sjukdom. I en studie fann man att initial felbedömning av symptom var en betydande orsak till sen remittering vid cancer i övre magtarmkanalen (5). Av hudcancerpatienterna uppvisade 75 % av patienterna hudförändring eller sår vilket belyser vikten av allmänläkarens kompetens att bedöma hudförändringar. Studien visade att trippeldiagnostik utfördes konsekvent vid palpationsfynd i bröst. Studien om bröstcancerdiagnostik som tidigare nämnts har visat att bröstcancer diagnosticeras i mer än 4 % av fallen där patienter söker med symptom från ett eller flera bröst, och konstaterar att utredning av detta symptom därför är viktigt (10). Mammografi och ultraljud med punktion är idag vanliga undersökningar som dessutom genom särskilda bröstcentrum blir mer lättillgängliga. Allmänläkaren är här portvakt då remiss krävs för dessa undersökningar. Samtliga prostatacancerpatienter lämnade PSAprov och remitterades till urolog, vilket också är i linje med svenska riktlinjer. Utredningen vid hudcancer var också likartad för alla patienter, och excision utfördes i lika hög grad på vårdcentralen som på kirurgklinik. I en studie fann man att franska hudläkare kunde diagnosticera ett melanom tidigare i förloppet jämfört med franska allmänläkare och man såg också kortare tid till att föreslå excision (11). Utredningen vid magtarmcancer omfattade endoskopisk undersökning i de flesta fall, vilket var förväntat. Lungcancerpatienterna var få och presenterade med hosta i endast ett av två 17

18 fall vilket kan förklara att radiologisk undersökning inte dominerade i valet av utredning. Tid till diagnos uppvisade stor spridning inom undergrupperna och patientantalet var litet. Statistiskt signifikanta skillnader i tid till diagnos mellan undergrupperna förväntades därför inte. Minst spridning i tid till diagnos noterades för bröstcancer och hudcancer. Mediantiden till diagnos för bröstcancer var 20 dagar vilket kan jämföras med en studie av bröstcancerdiagnostik från 1999 som påvisat mediantid om 36 dagar, beräknat från senaste episoden med knöl i bröstet till dess att diagnos sattes. Att medelvärdena för tid till diagnos för prostata- och magtarmcancer var högst kan möjligen förklaras av en mer diffus symptombild för dessa cancerformer. Samtliga prostatacancerpatienter remitterades till urolog för den slutgiltiga diagnostiken och merparten av magtarmcancerpatienterna för endoskopisk utredning, vilket innefattar viss väntetid. Primärvårdsjournalen som sådan beredde goda möjligheter att utifrån sökorsak, symptombild, val av utredning och tid till diagnos följa en enskild patient genom vårdkedjan med utgångspunkt i primärvården. Om patienten remitterades för bedömning utanför vårdcentralen, kunde remissvar och annan information om handläggningen emellertid inte utläsas av sekretesskäl. Styrkor och svagheter Sannolikt finns ett stort mörkertal då alla patienter som passerat Hässelby vårdcentral med symptom på cancersjukdom och som diagnosticerats med cancersjukdom 2012, inte fått diagnosen registrerad på Hässelby vårdcentral. Antalet patienter var begränsat och resultaten kan därför inte generaliseras. Trender i sökorsak, symptombild och val av utredning kan skönjas för vissa cancertyper och stämmer väl överens med det som förväntas vid dessa cancerformer. Studien var till del en metodstudie som påvisade möjligheter men också en del fallgropar som kan var viktiga att ta hänsyn till i kommande studier om ledtider i primärvården. Denna studie försöker belysa primärvårdens roll i cancerdiagnostiken vilket skiljer sig från tidigare analyser av väntetider inom den specialiserade vården (13). 18

19 Implikationer och framtida studier Studien visar att då patienter i första hand söker till primärvården med symptom på cancersjukdom är det viktigt att fortsätta studera de processer i primärvården som påverkar tidig diagnos vid cancersjukdom. Studien belyser också att det behövs väl definierade ledtider för jämförelse av dessa processer samt verktyg för att mäta dessa ledtider. Slutsats De flesta patienter som diagnosticerades med cancersjukdom vid Hässelby vårdcentral 2012 hade sökt primärvården med symptom på sin cancersjukdom, innan patienten fick sin diagnos. Primärvårdsjournalen i Take Care utgjorde ett bra verktyg för att söka information om handläggningen av enskilda patienter samt för att bestämma ledtider, med begränsningen om patienten remitterades till annan vårdinstans. Referenser 1. Love N. Why patients delay seeking care for cancer symptoms. What can you do about it. Postgrad Med 1991; 89: Larissa Nekhlyudov, Steven Latosinsky. The interface of primary and oncology specialty care: from symptoms to diagnosis. J Natl Cancer Inst Monogr 2010; 40: Kerstin Wigzell. (SOU2009:11) En nationell cancerstrategi för framtiden. Socialstyrelsen; Jones R, Latinovic R, Charlton J, Gulliford MC. Alarm symptoms in early diagnosis of cancer in primary care: cohort study using General Practice Research Database. BMJ 2007; 334: S Macdonald, U Macleod. Systematic review of factors influencing patient and practitioner delay in diagnosis of upper gastrointestinal cancer. British journal of Cancer. 2006; 94:

20 6. Nichols S, Waters WE, Fraser JD, Wheeler MJ, Ingham SK. Delay in the presentation of breast symptoms for consultant investigation. Commun Med 1981; 3: Gunilla Gunnarsson. Insatser inom cancerstrategin Internationell jämförelse. Ännu bättre cancervård delrapport 5. SKL; Kjell Asplund. Kriterier som ska utmärka ett regionalt cancercentrum (RCC). Socialdepartementet, Enheten för folkhälsa och sjukvård; Anders Åberg. Cancerincidens i Sverige Socialstyrelsen; Barton MB, Elmore JG, Fletcher SW. Breast symptoms among women enrolled in a health maintenance organization: frequency, evaluation, and outcome. Ann Intern Med 1999; 130(8): Marie A. Richard, et al. Delays in diagnosis and melanoma prognosis (II):the role of doctors. Int J Cancer (Pred. Oncol.) 2000; 89: Larsen MB, et al. Secondary care intervals before and after the introduction of urgent referral guidelines for suspected cancer in Denmark: a comparative before-after study. BMC Health Serv Res 2013; 13: Marianne Hanning, Jens Wilkens. Patientens väg genom vården. Socialstyrelsen;

Tidig upptäckt. Marcela Ewing. Spec. allmänmedicin/onkologi Regional processägare Tidig upptäckt Regionalt cancercentrum väst

Tidig upptäckt. Marcela Ewing. Spec. allmänmedicin/onkologi Regional processägare Tidig upptäckt Regionalt cancercentrum väst Tidig upptäckt Marcela Ewing Spec. allmänmedicin/onkologi Regional processägare Tidig upptäckt Regionalt cancercentrum väst Disposition av föreläsning Bakgrund Alarmsymtom och allmänna symtom Svårigheten

Läs mer

Arbetsmaterial 2014-06-13. Socialdepartementet. PM Bakgrund om regeringens satsning: Kortare väntetider i cancervården. Bakgrund

Arbetsmaterial 2014-06-13. Socialdepartementet. PM Bakgrund om regeringens satsning: Kortare väntetider i cancervården. Bakgrund Arbetsmaterial 2014-06-13 Socialdepartementet PM Bakgrund om regeringens satsning: Kortare väntetider i cancervården Bakgrund Cirka 60 000 cancerfall rapporteras årligen till Cancerregistret. Könsfördelningen

Läs mer

Övergripande granskning av cancersjukvården på Gotland

Övergripande granskning av cancersjukvården på Gotland www.pwc.se Revisionsrapport Lars Åke Claesson Kerstin Karlstedt 12 november 2014 Övergripande granskning av cancersjukvården på Gotland Region Gotland Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Bakgrund

Läs mer

Allmänläkarens roll för patienter med prostatacancer

Allmänläkarens roll för patienter med prostatacancer Allmänläkarens roll för patienter med prostatacancer Utdrag ur Södra sjukvårdsregionens vårdprogram för prostatacancer år 2008. Vårdprogrammet kan i sin helhet hämtas via www.ocsyd.se eller beställas från

Läs mer

Övergripande granskning av cancersjukvården på Gotland

Övergripande granskning av cancersjukvården på Gotland Regionens revisorer Revisionsskrivelse Datum 2014-11-12 Änr 2014-11- 2 5 REGION GOTLAND Hälso- och sjukvårdsnämnden Övergripande granskning av cancersjukvården på Gotland På uppdrag av de förtroendevalda

Läs mer

Den nationella cancerstrategin

Den nationella cancerstrategin 10.00 Välkommen! Gunilla Gunnarsson, cancersamordnare SKL 10.10 Statens syn på Kortare väntetider i cancervården och primärvårdens roll Sara S Johansson, projektledare Socialdepartementet 10.25 Överenskommelsen

Läs mer

Kommittédirektiv. En nationell cancerstrategi för framtiden. Dir. 2007:110. Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2007

Kommittédirektiv. En nationell cancerstrategi för framtiden. Dir. 2007:110. Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2007 Kommittédirektiv En nationell cancerstrategi för framtiden Dir. 2007:110 Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2007 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare skall lämna förslag till en nationell

Läs mer

Tillsammans för kortare väntetider i cancervården

Tillsammans för kortare väntetider i cancervården Tillsammans för kortare väntetider i cancervården Omkring 60 000 personer i Sverige kommer att få en cancerdiagnos i år. Runt sig har de många nära som också blir berörda. Varje dag med misstanke eller

Läs mer

Kontaktsjuksköterska i cancersjukvården

Kontaktsjuksköterska i cancersjukvården ETT UTVECKLINGSARBETE INOM ÄNNU BÄTTRE CANCERVÅRD Kontaktsjuksköterska i cancersjukvården DELRAPPORT 2011 1 Sammanfattning Insatser för fler kontaktsjuksköterskor eller motsvarande inom cancervården är

Läs mer

Överenskommelse om utvecklingsarbete inom ramen för cancerstrategin år 2010

Överenskommelse om utvecklingsarbete inom ramen för cancerstrategin år 2010 Överenskommelse om utvecklingsarbete inom ramen för cancerstrategin år 2010 2 SYFTE 3 BAKGRUND 3 PROJEKT FÖR ÅR 2010 4 1. FÖRSÖKSVERKSAMHET FÖR EN PATIENTFOKUSERAD OCH SAMMANHÅLLEN CANCERVÅRD 4 2. INFORMATIONSTJÄNST

Läs mer

VÄGEN TILL DIAGNOS. Utredning vid misstanke om cancer

VÄGEN TILL DIAGNOS. Utredning vid misstanke om cancer VÄGEN TILL DIAGNOS Utredning vid misstanke om cancer En granskning av logistiken i Hälso- och sjukvården Mars 2005 Bo Nordestedt Jan Svanell Innehåll Sida 1. Sammanfattning 2. Bakgrund 3. Uppdraget 4.

Läs mer

Handlingsplan för region Hallands införande av standardiserade vårdförlopp i cancervården 2015

Handlingsplan för region Hallands införande av standardiserade vårdförlopp i cancervården 2015 1(8) Datum Diarienummer 2015-03-12 RS150023 Regionalt cancercentrum Syd Regionalt cancercentrum Väst Handlingsplan för region Hallands införande av standardiserade vårdförlopp i cancervården 2015 Bakgrund

Läs mer

Screening för f r tidigupptäckt av kolorektal cancer: Vad ska en allmänmedicinare verksam i glesbygd göra? g. Onkologiskt centrum

Screening för f r tidigupptäckt av kolorektal cancer: Vad ska en allmänmedicinare verksam i glesbygd göra? g. Onkologiskt centrum Screening för f r tidigupptäckt av kolorektal cancer: Vad ska en allmänmedicinare verksam i glesbygd göra? g 2011-05 05-19 Sven Törnberg T Onkologiskt centrum Vilket är r problemet? Att ha ont i magen?

Läs mer

Docent Ola Bratt Urologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund 2005-12-08

Docent Ola Bratt Urologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund 2005-12-08 Verksamhetsområde Urologi Om blodprovet PSA för att upptäcka tidig prostatacancer Docent Ola Bratt Urologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund 2005-12-08 Ska friska män låta kontrollera sin prostatakörtel?

Läs mer

Handläggning av naevusfall vid Vårdcentral Domnarvet en deskriptiv journalstudie

Handläggning av naevusfall vid Vårdcentral Domnarvet en deskriptiv journalstudie Handläggning av naevusfall vid Vårdcentral Domnarvet en deskriptiv journalstudie Ahmad Armando El Hage, ST-läkare, VC Jakobsgårdarna Oktober 2015 ahmad.elhage@ltdalarna.se Handledare Witold Pisarek, distriktsläkare,

Läs mer

Minnesanteckningar fra n patientra dets mö te 151104

Minnesanteckningar fra n patientra dets mö te 151104 Minnesanteckningar fra n patientra dets mö te 151104 Närvarande Alexandra Andersson Alfons Forsman Anna-Lena Sunesson Birgitta Larsen Charlotte Bygdemo-Toytziaridis Christine Backlund Elisabet Wiklund

Läs mer

Standardardiserade vårdförlopp Region Östergötland

Standardardiserade vårdförlopp Region Östergötland Standardardiserade vårdförlopp Region Östergötland Lägesrapport 2015-10-26 Handläggare: Per-Anders Heedman, Marie Lagerfelt Verksamhet: Region Östergötland Datum: 2015-10-26 Diarienummer: RS 2015-167 www.regionostergotland.se

Läs mer

Handläggning av avvikande PSA-värden vid Lina Hage Vårdcentral

Handläggning av avvikande PSA-värden vid Lina Hage Vårdcentral ST-projekt VESTA Handläggning av avvikande PSA-värden vid Lina Hage Vårdcentral Elena Sandgren, ST-läkare, Lina Hage Vc VESTA Södra programmet 2013 Klinisk handledare: Predrag Stojsic, spec. i allmänmedicin,

Läs mer

Information om screeningstudie gällande prostatacancer GÖTEBORG 2- STUDIEN PROSTATACANCERSTUDIE

Information om screeningstudie gällande prostatacancer GÖTEBORG 2- STUDIEN PROSTATACANCERSTUDIE PROSTATACANCERSTUDIE Information om screeningstudie gällande prostatacancer GÖTEBORG 2- STUDIEN Avdelningen för urologi Sahlgrenska akademin Göteborgs universitet Hemsida: www.g2screening.se E-post:g2@gu.se

Läs mer

Pigmenterade hudlesioner i primärvården finns det skillnader mellan män och kvinnor i konsultationsfrekvens och förekomst av dysplasier?

Pigmenterade hudlesioner i primärvården finns det skillnader mellan män och kvinnor i konsultationsfrekvens och förekomst av dysplasier? Studie under specialisttjänstgöring i allmänmedicin Pigmenterade hudlesioner i primärvården finns det skillnader mellan män och kvinnor i konsultationsfrekvens och förekomst av dysplasier? Oxana Anckar

Läs mer

Allvarliga ospecifika symtom som kan bero på cancer

Allvarliga ospecifika symtom som kan bero på cancer Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården Allvarliga ospecifika symtom som kan bero på cancer Beskrivning av standardiserat vårdförlopp December 2015 Versionshantering Datum

Läs mer

VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2010. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Järna, april 2011 Tobias Sundberg

VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2010. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Järna, april 2011 Tobias Sundberg VIDARKLINIKEN 2010 Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Järna, april 2011 Tobias Sundberg Kontakt: Kvalitet & Utveckling karin.lilje@vidarkliniken.se VIDARKLINIKEN EN UNIK KOMBINATION

Läs mer

Cancerplan Standardiserade Vårdförlopp 2015 Redovisning

Cancerplan Standardiserade Vårdförlopp 2015 Redovisning Cancerplan Standardiserade Vårdförlopp 2015 Redovisning Landstinget Blekinge Oktober 2015 Inledning Landstinget Blekinge redovisar i detta dokument en sammanställning av aktiviteter och åtgärder som är

Läs mer

Granskning av jämlik cancervård. Landstinget i Uppsala län

Granskning av jämlik cancervård. Landstinget i Uppsala län www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av jämlik cancervård Jean Odgaard Fredrik Markstedt Februari 2016 Innehåll Sammanfattning... 2 1. Inledning... 5 1.1. Bakgrund... 5 1.2. Syfte, Revisionsfråga och

Läs mer

Ännu bättre cancervård

Ännu bättre cancervård Ännu bättre cancervård Överenskommelser mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting om insatser i enlighet med nationella cancerstrategin Varför cancerstrategi? Dubblering av antalet personer som

Läs mer

Kontaktsjuksköterskefunktionen i Landstinget Västmanland Kartläggning och analys våren 2015

Kontaktsjuksköterskefunktionen i Landstinget Västmanland Kartläggning och analys våren 2015 Datum: 2015-04-27 Dnr: LTV150519 Kontaktsjuksköterskefunktionen i Landstinget Västmanland Kartläggning och analys våren 2015 JONAS LOSTELIUS ENHETEN FÖR KUNSKAPSSTYRNING OCH UTBILDNING 2 (12) INNEHÅLL

Läs mer

Vad döljer sig bakom diagnosen Oro för sjukdom?

Vad döljer sig bakom diagnosen Oro för sjukdom? Vad döljer sig bakom diagnosen Oro för sjukdom? Ett projektarbete om ICD-10 diagnosen Z711 på Tallhöjdens vårdcentral i Södertälje. Per Broman, ST-läkare Tallhöjdens vårdcentral Vetenskaplig handledare:

Läs mer

Standardiserade vårdförlopp i cancervården. En baslinjestudie

Standardiserade vårdförlopp i cancervården. En baslinjestudie Standardiserade vårdförlopp i cancervården En baslinjestudie Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer krävs upphovsmannens

Läs mer

Nationella screeningprogram - modell för bedömning, införande och uppföljning

Nationella screeningprogram - modell för bedömning, införande och uppföljning Nationella screeningprogram - modell för bedömning, införande och uppföljning Arvid Widenlou Nordmark Enhetschef nationella riktlinjer 2016-03-02 Upplägg Bakgrund Vad är screening? Socialstyrelsens modell

Läs mer

Handläggning av patienter med KOL på Mörby Vårdcentral under perioden 2010-2012

Handläggning av patienter med KOL på Mörby Vårdcentral under perioden 2010-2012 1 PROJEKT VESTA Handläggning av patienter med KOL på Mörby Vårdcentral under perioden 2010-2012 Mats Skondia ST-läkare, Mörby VC Maj 2014 Klinisk handledare: Ulla Karnebäck, Specialistläkare i allmänmedicin

Läs mer

Nivåstrukturering av urologisk och gynekologisk cancer i Uppsala-Örebroregionen 2015

Nivåstrukturering av urologisk och gynekologisk cancer i Uppsala-Örebroregionen 2015 1 (8) Nivåstrukturering av urologisk och gynekologisk cancer i Uppsala-Örebroregionen 2015 Uppdraget Vårdprocessgrupperna för urologiska och gynekologiska tumörsjukdomar och specialitetsråden för urologi

Läs mer

Remissyttrande över betänkandet "Patientdata och läkemedel" (SOU 2007:48), slutbetänkande av Patientdatautredningen

Remissyttrande över betänkandet Patientdata och läkemedel (SOU 2007:48), slutbetänkande av Patientdatautredningen 2008-01-07 Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Remissyttrande över betänkandet "Patientdata och läkemedel" (SOU 2007:48), slutbetänkande av Patientdatautredningen Riksförbundet för Social, RSMH, har beretts

Läs mer

2016 Cancerfondsrapporten 2040

2016 Cancerfondsrapporten 2040 2016 Cancerfondsrapporten 2040 Det här är Cancerfonden Cancerfondens vision är att besegra cancer. Målet är att färre ska drabbas och fler överleva. För att nå dit arbetar vi med forskningsfinansiering,

Läs mer

Är ojämlikheten i vården ofrånkomlig? Rapport från Kommissionen för jämlik vård

Är ojämlikheten i vården ofrånkomlig? Rapport från Kommissionen för jämlik vård Är ojämlikheten i vården ofrånkomlig? Rapport från Kommissionen för jämlik vård Innehåll Inledning...3 Sammanfattning...3 Bakgrund och syfte...3 Ojämlik vård i fakta och siffror...4 Ojämlikhet mellan könen...4

Läs mer

Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården. Lungcancer. Beskrivning av standardiserat vårdförlopp

Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården. Lungcancer. Beskrivning av standardiserat vårdförlopp Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården Lungcancer Beskrivning av standardiserat vårdförlopp December 2015 Versionshantering Datum Beskrivning av förändring 2015-10-20

Läs mer

Cancerincidens i Sverige 2012

Cancerincidens i Sverige 2012 HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Publiceringsår 2014 Cancerincidens i Sverige 2012 Nya diagnosticerade cancerfall år 2012 SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK Statistik Hälso- och sjukvård Cancerincidens i Sverige 2012 Nya

Läs mer

Minnesanteckningar fra n patientra dets mö te 150907

Minnesanteckningar fra n patientra dets mö te 150907 Minnesanteckningar fra n patientra dets mö te 150907 Närvarande Alexandra Andersson Alfons Forsman Anna Selberg Jonasson Anna-Lena Sunesson Birgitta Larsen Charlotte Bygdemo-Toytziaridis Christine Backlund

Läs mer

Äldre kvinnor och bröstcancer

Äldre kvinnor och bröstcancer Äldre kvinnor och bröstcancer Det finns 674 000 kvinnor som är 70 år eller äldre i Sverige. Varje år får runt 2 330 kvinnor över 70 år diagnosen bröstcancer, det är 45 kvinnor i veckan. De får sin bröstcancer

Läs mer

Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården. Prostatacancer. Beskrivning av standardiserat vårdförlopp

Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården. Prostatacancer. Beskrivning av standardiserat vårdförlopp Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården Prostatacancer Beskrivning av standardiserat vårdförlopp December 2015 Versionshantering Datum Beskrivning av förändring 2014-12-17

Läs mer

Tidig upptäckt av symtomgivande cancer

Tidig upptäckt av symtomgivande cancer Tidig upptäckt av symtomgivande cancer En systematisk litteraturöversikt Rapport till Socialdepartementet SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council on Health Technology Assessment

Läs mer

Koncernkontoret Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning

Koncernkontoret Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning Koncernkontoret Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning Johan Cosmo Regional samordnare av cancersjukvård 044/3091812 Johan.cosmo@skane.se Datum 160129 Version 2 1 (5) Frågor och svar om Kortare väntetider

Läs mer

Sjukfallskartläggning

Sjukfallskartläggning December 2007 1(14) Sjukfallskartläggning Västra Götaland inför 2008 Sammanställning från Sjukfallskartläggning, Försäkringskassan Västra Götalands län. Annika Mansén 031-700 5101 Seppo Kerola 033-16 60

Läs mer

Årsrapport 2014 RMPG Hälsofrämjande strategier inom Sydöstra sjukvårdsregionen

Årsrapport 2014 RMPG Hälsofrämjande strategier inom Sydöstra sjukvårdsregionen Årsrapport 2014 RMPG Hälsofrämjande strategier inom Sydöstra sjukvårdsregionen Utvecklingstendenser Ökat fokus på hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete för att klara framtidens utmaningar Den

Läs mer

Remiss från vårdcentralen till akutmottagningen - vad händer sedan?

Remiss från vårdcentralen till akutmottagningen - vad händer sedan? Remiss från vårdcentralen till akutmottagningen - vad händer sedan? Uppföljning av akutremisser från LidingöDoktorn. Kit Melgaard Brevik, ST-läkare LidingöDoktorn Vetenskaplig handledare: Eva Toth-Pal,

Läs mer

Slutrapport. Revision av klassificering av diagnoser och åtgärder vid GynStockholm, Cevita Care AB. Februari 2010

Slutrapport. Revision av klassificering av diagnoser och åtgärder vid GynStockholm, Cevita Care AB. Februari 2010 Slutrapport Revision av klassificering av diagnoser och åtgärder vid, Cevita Care AB Staffan Bryngelsson Emendor Consulting AB 1 Innehållsförteckning: 0. Sammanfattning... 2 0.1 Slutenvården... 2 0.2 Öppenvården...

Läs mer

Norrbottens Läns Landsting 2015

Norrbottens Läns Landsting 2015 1 Redovisning av landstingens handlingsplaner för införande av standardiserade vårdförlopp i cancervården Norrbottens Läns Landsting 2015 Datum: Fastställd av: Hans Rönnkvist, Landstingsdirektör 2 Nationell

Läs mer

Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården. Prostatacancer Nationellt vårdprogram Kortversion för allmänläkare

Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården. Prostatacancer Nationellt vårdprogram Kortversion för allmänläkare Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården Prostatacancer Nationellt vårdprogram Kortversion för allmänläkare April 2014 Innehåll 1. Inledning... 2 2. Indikationer för utredning

Läs mer

Kortsvar Onkologi 10 poäng. Fråga E

Kortsvar Onkologi 10 poäng. Fråga E Kortsvar Onkologi 10 poäng Fråga E 1 Kod:. Fråga E. Kortsvar Onkologi, 10 poäng 1. Strålbehandling utgör en av onkologins terapeutiska hörnstenar. Patienterna får träffa onkolog i samband med att behandling

Läs mer

Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården. Prostatacancer Beskrivning av standardiserat vårdförlopp

Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården. Prostatacancer Beskrivning av standardiserat vårdförlopp Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården Prostatacancer Beskrivning av standardiserat vårdförlopp December 2014 Versionshantering Datum Beskrivning av förändring 2014-12-17

Läs mer

Prostatacancer Nationellt vårdprogram Kortversion för allmänläkare uppdaterad april 2015

Prostatacancer Nationellt vårdprogram Kortversion för allmänläkare uppdaterad april 2015 Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården Prostatacancer Nationellt vårdprogram Kortversion för allmänläkare uppdaterad april 2015 Innehåll 1. Inledning... 2 2. Indikationer

Läs mer

Nivåstrukturering av gynekologisk och urologisk cancer

Nivåstrukturering av gynekologisk och urologisk cancer TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1(3) H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Per-Olov Gustafsson Staben för övergripande hälso- och sjukvårdsfrågor +46155247636 2015-10-17 LS-LED15-1307-1 Ä R E N D E G Å

Läs mer

Löften till cancerpatienter - resultatredovisning

Löften till cancerpatienter - resultatredovisning Ett samarbete inom cancervården i sydöstra sjukvårdsregionen Löften till cancerpatienter - resultatredovisning Hudmelanom INNEHÅLL Inledning... 3 Sammanfattande analys... 3 Regionala processledarens kommentar...

Läs mer

Nyckeltal 2015. Rapport Hudsjukvård

Nyckeltal 2015. Rapport Hudsjukvård Nyckeltal 2015 Rapport Hudsjukvård Maj 2016 Innehållsförteckning 1. Om Nysam...3 2. Befolkningsdata...4 3. Profil- och verksamhetsbeskrivning...5 4. Nyckeltalsgrafer...8 5. Landstingsprofiler...24 6. Nyckeltal...28

Läs mer

Standardiserat vårdförlopp

Standardiserat vårdförlopp Standardiserat vårdförlopp Huvud-halscancer ur ett processägarperspektiv Jan Nyman, onkolog, SU SVF utbildning 160302, Hotell 11, Eriksberg, Göteborg Vad är en regional processägare? RCC bildades för ca

Läs mer

Patienter med diabetes typ 2 på Ältapraktiken, uppnår de målblodtryck? Tarek Abdulaziz, ST läkare, Ältapraktiken Vesta 2014

Patienter med diabetes typ 2 på Ältapraktiken, uppnår de målblodtryck? Tarek Abdulaziz, ST läkare, Ältapraktiken Vesta 2014 Patienter med diabetes typ 2 på Ältapraktiken, uppnår de målblodtryck? Tarek Abdulaziz, ST läkare, Ältapraktiken Vesta 2014 Tarek Abdulaziz: ST-läkare Klinisk handledare: Khpalwak Ningrahari, specialist

Läs mer

Landstingets revisorer Revisionsrapport September 2012. Väntetider för patienter med prostatacancer

Landstingets revisorer Revisionsrapport September 2012. Väntetider för patienter med prostatacancer Landstingets revisorer Revisionsrapport September 2012 Väntetider för patienter med prostatacancer Tjänsteställe, handläggare Revisionskontoret 12REV28 Innehållsförteckning 1 Bakgrund...1 2 Uppdrag...1

Läs mer

Olle Johansson, docent Enheten för Experimentell Dermatologi, Institutionen för Neurovetenskap, Karolinska Institutet, S-171 77 Stockholm

Olle Johansson, docent Enheten för Experimentell Dermatologi, Institutionen för Neurovetenskap, Karolinska Institutet, S-171 77 Stockholm En dödlig utveckling Örjan Hallberg, civ.ing. Polkavägen 14B, 142 65 Trångsund Olle Johansson, docent Enheten för Experimentell Dermatologi, Institutionen för Neurovetenskap, Karolinska Institutet, S-171

Läs mer

Cancer Okänd Primärtumör - CUP

Cancer Okänd Primärtumör - CUP Ett samarbete i Västra sjukvårdsregionen Cancer Okänd Primärtumör - CUP Regional nulägesbeskrivning VGR Standardiserat vårdförlopp Processägare Gunnar Lengstrand oktober 2015 Innehållsförteckning 1. Inledning...

Läs mer

6. ONKOLOGI (SKRIVNING MEQ T8 - HT 2011)

6. ONKOLOGI (SKRIVNING MEQ T8 - HT 2011) 6. ONKOLOGI (SKRIVNING MEQ T8 - HT 2) En 66-årig kvinna söker på vårdcentralen med återkommande buksmärtor, några kilos viktnedgång, nedsatt aptit, trötthet samt illamående av och till. Hon har tidigare

Läs mer

3.1 Självskattat psykiskt välbefinnande. 3.2 Självmord i befolkningen. 3.3 Undvikbar somatisk slutenvård efter vård inom psykiatrin.

3.1 Självskattat psykiskt välbefinnande. 3.2 Självmord i befolkningen. 3.3 Undvikbar somatisk slutenvård efter vård inom psykiatrin. 3.1 Självskattat psykiskt välbefinnande Andel i befolkningen, 16 84 år, som med hjälp av frågeinstrumentet GHQ12 har uppskattats ha nedsatt psykiskt välbefinnande Täljare: Antal individer i ett urval av

Läs mer

Finlands Cancerregister Institutionen för statistisk och epidemiologisk cancerforskning

Finlands Cancerregister Institutionen för statistisk och epidemiologisk cancerforskning Cancerpatienternas överlevnadstal i olika områden På sidorna 3 15 framställs de relativa överlevnadstalen för patienter i de olika universitetssjukhusens ansvarsområden vilka har diagnostiserats med cancer

Läs mer

Fakta om spridd bröstcancer

Fakta om spridd bröstcancer Fakta om spridd bröstcancer Världens vanligaste kvinnocancer Bröstcancer står för närmare 23 procent av alla cancerfall hos kvinnor och är därmed världens vanligaste cancerform bland kvinnor i såväl rika

Läs mer

Sjukfusk och prostatacancer

Sjukfusk och prostatacancer Sjukfusk och prostatacancer Örjan Hallberg, civ.ing. Polkavägen 14B, 142 65 Trångsund Olle Johansson, docent Enheten för Experimentell Dermatologi, Institutionen för Neurovetenskap, Karolinska Institutet,

Läs mer

Myelom Regional nulägesbeskrivning Standardiserat vårdförlopp

Myelom Regional nulägesbeskrivning Standardiserat vårdförlopp Ett samarbete i Västra sjukvårdsregionen Myelom Regional nulägesbeskrivning Standardiserat vårdförlopp Processägare Cecilie Hveding Blimark januari 2016 Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 2. Patientgruppens

Läs mer

VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2014. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D)

VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2014. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) VIDARKLINIKEN 2014 Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Tobias Sundberg, Med dr I C The Integrative Care Science Center Järna, mars 2015 VIDARKLINIKEN EN UNIK KOMBINATION AV SKOLMEDICIN

Läs mer

Hudcancer och Hudsjukdomar. Hudsjukvård idag och i framtiden! Markus E.S Danielsson Läkare Hudkliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Hudcancer och Hudsjukdomar. Hudsjukvård idag och i framtiden! Markus E.S Danielsson Läkare Hudkliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset Hudcancer och Hudsjukdomar Hudsjukvård idag och i framtiden! Markus E.S Danielsson Läkare Hudkliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset Conflicts of interest: None declared Utan huden flyger själen iväg

Läs mer

Cancerrehabilitering i vårdprocesser

Cancerrehabilitering i vårdprocesser ARBETSMATERIAL/DISKUSSIONSUNDERLAG Cancerrehabilitering i vårdprocesser Barbro Arvidsson, barbro.arvidsson@orebroll.se och Anna Kling, anna.kling@orebroll.se Processledare för vårdprogramgruppen Cancerrehabilitering,

Läs mer

Remissyttrande över betänkandet "Patientdata och läkemedel" (SOU 2007:48), slutbetänkande av Patientdatautredningen

Remissyttrande över betänkandet Patientdata och läkemedel (SOU 2007:48), slutbetänkande av Patientdatautredningen RSMH bereddes tidigare i år tillfälle att yttra sig över Patientdatautredningens huvudbetänkande Patientdatalag, SOU 2006:82. Vårt yttrande som vi avgav den 7 mars gäller fortfarande som vår uppfattning

Läs mer

Cancerfondens enkätundersökning 2014 Kontaksjuksköterskans uppdrag

Cancerfondens enkätundersökning 2014 Kontaksjuksköterskans uppdrag 2015-07-07 Cancerfondens enkätundersökning 2014 Kontaksjuksköterskans uppdrag Behovet av en fast kontaktperson betonas i den Nationella Cancerstrategin (SOU 2009:11) Förbättrad information och kommunikation

Läs mer

Förbättrad hemsjukvård för primärvårdens mest sjuka äldre

Förbättrad hemsjukvård för primärvårdens mest sjuka äldre Förbättrad hemsjukvård för primärvårdens mest sjuka äldre Ett projektarbete i två delar på hälsocentralen Ankaret i Örnsköldsvik 2013. Del ett i projektet. Kristina Lundgren, familjeläkare, specialist

Läs mer

Hudkliniken/STI Dalarna 2011-10-07

Hudkliniken/STI Dalarna 2011-10-07 Uppdrag gällande framtidsplan Verksamhetsområdet dermatologi och venereologi, omfattar hud- och STImottagning samt två hudvårdplatser på avd 12 reumatologkliniken. De olika enheterna inom verksamhetsområdet

Läs mer

Uppsala Ö rebro. Verksamhetsbera ttelse 2015. Utkast 2016-02-15

Uppsala Ö rebro. Verksamhetsbera ttelse 2015. Utkast 2016-02-15 Uppsala Ö rebro Verksamhetsbera ttelse 2015 Utkast 2016-02-15 1 Patientcentrerade kriterier Förebyggande insatser och tidig upptäckt av cancer MÅL: Tydlig regional samordning av mammografi- och cervixcancerscreening,

Läs mer

Regionalt cancercentrum sydöst

Regionalt cancercentrum sydöst Regionalt cancercentrum sydöst Vi finns för att cancer finns Var tredje dödsfall i sydöstra sjukvårdsregionen orsakas av cancer Andelen dödsfall pga cancer i sydöstra sjukvårdsregionen Medelökningen av

Läs mer

Patienter med depression på Husläkarmottagningen Johannes: Följer vi behandlingsriktlinjerna och frågar vi om alkoholvanor?

Patienter med depression på Husläkarmottagningen Johannes: Följer vi behandlingsriktlinjerna och frågar vi om alkoholvanor? Patienter med depression på Husläkarmottagningen Johannes: Följer vi behandlingsriktlinjerna och frågar vi om alkoholvanor? Amanda Gudesjö, ST-läkare i allmänmedicin Husläkarmottagningen Johannes Mars

Läs mer

Mätbara mål ur ett befolknings- och behovsperspektiv. Från vision till överenskommelse i ett östgötaperspektiv

Mätbara mål ur ett befolknings- och behovsperspektiv. Från vision till överenskommelse i ett östgötaperspektiv Mätbara mål ur ett befolknings- och behovsperspektiv Från vision till överenskommelse i ett östgötaperspektiv Fullmäktiges vision och strategier Ur Medborgarperspektivet God och förbättrad hälsa Hälso-

Läs mer

Wiaam Safaa ST-läkare i allmänmedicin Handledare: Teresa Saraiva Leao, spec i allmänmedicin, CeFAM

Wiaam Safaa ST-läkare i allmänmedicin Handledare: Teresa Saraiva Leao, spec i allmänmedicin, CeFAM 2010 Omhändertagande av patienter med astma på Blackebergs vårdcentral Wiaam Safaa ST-läkare i allmänmedicin Handledare: Teresa Saraiva Leao, spec i allmänmedicin, CeFAM Wiaam Safaa Blackebergs Vårdcentral

Läs mer

Löften till cancerpatienter Resultatredovisning HUDMELANOM

Löften till cancerpatienter Resultatredovisning HUDMELANOM Löften till cancerpatienter Resultatredovisning Innehåll Inledning... 3 Regionala processledarens kommentar... 4 Vi vill gärna veta vad du tycker!... 6 LÖFTE 1... 7 Alla cancerpatienter i regionen ska

Läs mer

Vårdens resultat och kvalitet

Vårdens resultat och kvalitet Vårdens resultat och kvalitet Resultat efter vård 2004-2005 Dödlighet Återinsjuknande Regelbundenhet i vårdkontakter Behov av forskning och utveckling inom hälso- och sjukvården i Region Skåne Rapport

Läs mer

Vårdprogram. Dyspepsi VÅRDPROGRAMMET ÄR UTARBETAT AV TERAPIGRUPP GASTROENTEROLOGI, LÄKEMEDELSRÅDET SKÅNE, I SAMARBETE MED SÖDRA REGIONVÅRDSNÄMNDEN.

Vårdprogram. Dyspepsi VÅRDPROGRAMMET ÄR UTARBETAT AV TERAPIGRUPP GASTROENTEROLOGI, LÄKEMEDELSRÅDET SKÅNE, I SAMARBETE MED SÖDRA REGIONVÅRDSNÄMNDEN. 1 Vårdprogram Dyspepsi VÅRDPROGRAMMET ÄR UTARBETAT AV TERAPIGRUPP GASTROENTEROLOGI, LÄKEMEDELSRÅDET SKÅNE, I SAMARBETE MED SÖDRA REGIONVÅRDSNÄMNDEN. 2 Bakgrund Besvär från övre mag-tarmkanalen är vanligt

Läs mer

Prostatacancer. Lästips från sjukhusbiblioteket

Prostatacancer. Lästips från sjukhusbiblioteket Prostatacancer Lästips från sjukhusbiblioteket Sjukhusbiblioteken i Värmland 2015 Ditt PSA är för högt : mitt möte med prostatacancer (2003) Av Lars Göran Pärletun Författaren opereras för prostatacancer.

Läs mer

VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2011. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D)

VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2011. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) VIDARKLINIKEN 2011 Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Järna, februari 2012 Tobias Sundberg, Med dr Kontakt: I C The Integrative Care Science Center VIDARKLINIKEN EN UNIK KOMBINATION

Läs mer

Novus BRO tar pulsen på bröstcancervården. Juni 2010. 17 juni 2010 Lina Lidell/Annelie Önnerud Åström

Novus BRO tar pulsen på bröstcancervården. Juni 2010. 17 juni 2010 Lina Lidell/Annelie Önnerud Åström Novus BRO tar pulsen på bröstcancervården Juni 2010 17 juni 2010 Lina Lidell/Annelie Önnerud Åström 1704 Om undersökningen Undersökningen har genomförts av Novus Opinion på uppdrag av BRO, Bröstcancerföreningens

Läs mer

Hälsoekonomisk utvärdering av Diagnostisk Centrum i Södertälje. Matilda Hagman, Clas Rehnberg och Charlotta Sävblom

Hälsoekonomisk utvärdering av Diagnostisk Centrum i Södertälje. Matilda Hagman, Clas Rehnberg och Charlotta Sävblom Hälsoekonomisk utvärdering av Diagnostisk Centrum i Södertälje Matilda Hagman, Clas Rehnberg och Charlotta Sävblom Syfte Projektet avser att kartlägga vårdkonsumtion och kostnader för patienter som utreds

Läs mer

Rapport förstudie. Tobaksprevention i primärvård och specialiserad vård ett delprojekt inom Cancerstrategi Gävleborg. PROJEKTiL Landstinget Gävleborg

Rapport förstudie. Tobaksprevention i primärvård och specialiserad vård ett delprojekt inom Cancerstrategi Gävleborg. PROJEKTiL Landstinget Gävleborg Rapport förstudie Tobaksprevention i primärvård och specialiserad vård ett delprojekt inom Cancerstrategi Gävleborg PROJEKTiL Landstinget Gävleborg Mall-ID 111024, R04 Datum 2013-01-21 Dnr 2012/924 1 Inledning

Läs mer

KARTLÄGGNING AV BRIST PÅ VITAMIN B12 HOS METFORMINBEHANDLADE PATIENTER MED TYP 2 DIABETES MELLITUS PÅ TENSTA VÅRDCENTRAL

KARTLÄGGNING AV BRIST PÅ VITAMIN B12 HOS METFORMINBEHANDLADE PATIENTER MED TYP 2 DIABETES MELLITUS PÅ TENSTA VÅRDCENTRAL KARTLÄGGNING AV BRIST PÅ VITAMIN B12 HOS METFORMINBEHANDLADE PATIENTER MED TYP 2 DIABETES MELLITUS PÅ TENSTA VÅRDCENTRAL RIFAT ROB ST-läkare TENSTA VÅRDCENTRAL E-mail: rifat.rob@sll.se Tfn: 073-772 43

Läs mer

Patienter med hjärtsvikt på Djursholms Husläkarmottagning hur ser omhändertagandet ut i förhållande till nationella riktlinjer?

Patienter med hjärtsvikt på Djursholms Husläkarmottagning hur ser omhändertagandet ut i förhållande till nationella riktlinjer? Rapport VESTA hp 15 Patienter med hjärtsvikt på Djursholms Husläkarmottagning hur ser omhändertagandet ut i förhållande till nationella riktlinjer? Jan Vouis, ST-läkare, Djursholms Husläkarmottagning 15

Läs mer

Ännu bättre cancervård

Ännu bättre cancervård 1 (11) Ännu bättre cancervård En delrapport om nationell samordning av delar av den högspecialiserade cancervården 1 september 2012 Post: 118 82 Stockholm, Besök: Hornsgatan 20 Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

Anders Vikström 100414 ST dag Lungcancer

Anders Vikström 100414 ST dag Lungcancer Anders Vikström 100414 ST dag Lungcancer Non invasiv staging anamnes Symptom Viktminskning Fokal skelettal eller muskuloskelettal smärta Huvudvärk Syncope Kramper Svaghet arm/ben Mental förändring Noninvasive

Läs mer

Alla tjänar på ett starkt team!

Alla tjänar på ett starkt team! Alla tjänar på ett starkt team Tillsammas för en bättre cancervård Regionala cancercentrum arbetar tillsammans med olika aktörer för att skapa en jämlik, patientfokuserad och effektiv cancervård. I Sverige

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2014. Onkologiska kliniken Sörmland

Kvalitetsbokslut 2014. Onkologiska kliniken Sörmland Kvalitetsbokslut 2014 Onkologiska kliniken Sörmland Innehållsförteckning Inledning... 3 Vår verksamhet... 3 Trygga patienter... 5 Patienterfarenheter... 5 Smidig resa genom vården... 5 Tillgänglighet...

Läs mer

Diagnostik och uppföljning av KOL - en journalstudie på Nykvarns vårdcentral

Diagnostik och uppföljning av KOL - en journalstudie på Nykvarns vårdcentral Diagnostik och uppföljning av KOL - en journalstudie på Nykvarns vårdcentral Projektansvarig: Suzan Gorgis Leg. läk. ST- läkare i allmänmedicin Nykvarns vårdcentral suzan.gorgis@proxima.se Vetenskaplig

Läs mer

en del av livet En rapport om cancer- och prostatacancervården i dag och i framtiden

en del av livet En rapport om cancer- och prostatacancervården i dag och i framtiden Cancer en del av livet En rapport om cancer- och prostatacancervården i dag och i framtiden Förord Få ord skapar lika mycket ångest som ordet cancer. Det är lätt att rädslan inför de känslor som detta

Läs mer

Cancer i gallblåsan och perihilär gallgång

Cancer i gallblåsan och perihilär gallgång Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården Cancer i gallblåsan och perihilär gallgång Beskrivning av standardiserat vårdförlopp December 2015 Versionshantering Datum Beskrivning

Läs mer

Standardiserat vårdförlopp. Cancer i urinvägar

Standardiserat vårdförlopp. Cancer i urinvägar Standardiserat vårdförlopp Cancer i urinvägar Blåscancer I Sverige upptäcks ca 2400 nya fall av tumör i urinblåsan/år. Ca 250 fall av tumör i övriga urinvägar (njurbäcken, uretär, uretra). Inom VGR ca

Läs mer

Bakgrund. Distriktsläkaren berättade: Jag tycker inte att jag ska behöva stycka min patient i delar för att få tillgång till sjukhusets kompetens

Bakgrund. Distriktsläkaren berättade: Jag tycker inte att jag ska behöva stycka min patient i delar för att få tillgång till sjukhusets kompetens Bakgrund Patienten berättade för oss: Jag och min make kände oss otrygga och utelämnade under utredningstiden! Jag visste faktiskt inte vart jag skulle vända mig med mina förvärrade symtom! Distriktsläkaren

Läs mer

I PRIMÄRVÅRDENS BRUS Vad ska vi göra? Vad ska vi hitta? Vad är sjukdom? Om tester och andra hjälpmedel i den kliniska vardagen.

I PRIMÄRVÅRDENS BRUS Vad ska vi göra? Vad ska vi hitta? Vad är sjukdom? Om tester och andra hjälpmedel i den kliniska vardagen. I PRIMÄRVÅRDENS BRUS Vad ska vi göra? Vad ska vi hitta? Om tester och andra hjälpmedel i den kliniska vardagen Vad är sjukdom? och hur bedriver vi bäst det diagnostiska arbetet? Trygg diagnostisk strategi

Läs mer

Policydokument. Nationellt kvalitetsregister för Esofagusoch Ventrikelcancer (NREV) 2015-02-03

Policydokument. Nationellt kvalitetsregister för Esofagusoch Ventrikelcancer (NREV) 2015-02-03 Policydokument Nationellt kvalitetsregister för Esofagusoch Ventrikelcancer (NREV) 2015-02-03 Nationellt Kvalitetsregister för Esofagus- och Ventrikelcancer (NREV) Inledning Svensk förening för övre abdominell

Läs mer

Diagnossättning och registrering av diagnoskoder i primärvården inför införandet av ACG. Lizabeth Bellander 2013-10-29

Diagnossättning och registrering av diagnoskoder i primärvården inför införandet av ACG. Lizabeth Bellander 2013-10-29 1 Diagnossättning och registrering av diagnoskoder i primärvården inför införandet av ACG Lizabeth Bellander 2013-10-29 1 2 Beskrivning av ACG ACG står för Adjusted Clinical Groups och det är ett system

Läs mer

Palliativ vård vid olika diagnoser

Palliativ vård vid olika diagnoser Palliativ vård vid olika diagnoser likheter och olikheter Professor Peter Strang Överläkare, professor Sthlms sjukhem och Karolinska institutet 2013-04-17 Professor P Strang Cancer den fruktade diagnosen

Läs mer

Diagnos och behandling av urinvägsinfektion hos kvinnor Journalstudie på Spånga vårdcentral

Diagnos och behandling av urinvägsinfektion hos kvinnor Journalstudie på Spånga vårdcentral Vesta Uppsats HP 2014 Ferzana Kamal Diagnos och behandling av urinvägsinfektion hos kvinnor Journalstudie på Spånga vårdcentral Författare: Ferzana Kamal, ST-Läkare i allmämedicin, Spånga vårdcentral Handledare:

Läs mer