Granskning av jämlik cancervård. Landstinget i Uppsala län

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Granskning av jämlik cancervård. Landstinget i Uppsala län"

Transkript

1 Revisionsrapport Granskning av jämlik cancervård Jean Odgaard Fredrik Markstedt Februari 2016

2 Innehåll Sammanfattning Inledning Bakgrund Syfte, Revisionsfråga och delfrågor Revisionskriterier Avgränsning Metod och genomförande Iakttagelser Ledning, styrning och uppföljning samt organisation Ledning och styrning Organisation System och rutiner för uppföljning Medicinska resultat och processmått Väntetider Öppna jämförelser Bröstcancer Lungcancer Prostatacancer Jämlik vård Bedömningar Bedömningar mot delfrågor/kontrollmål Revisionell bedömning Rekommendationer Bilaga 1 Standardiserat vårdförlopp prostatacancer Februari av 26

3 Sammanfattning På uppdrag av revisorerna i har granskat om landstingets cancervård är organiserad och bedrivs på ett ändamålsenligt sätt med beaktande av god tillgänglighet och jämlikhet. Den övergripande revisionsfrågan är om och på vilket sätt landstinget säkerställer att cancervården bedrivs på ett ändamålsenligt och ur jämlikhetsperspektiv tillfredsställande sätt med en god tillgänglighet. Vår samlade bedömning är att berörda styrelser och nämnder till viss del säkerställer att cancervården bedrivs på ett ändamålsenligt sätt och med en god tillgänglighet. Vi menar att det saknas tillräckliga data, och således kunskap om, hur vården ser ut i ett jämlikhetsperspektiv för att berörda styrelser och nämnder ska kunna säkerställa en jämlik vård. Vi har i vår granskning inte funnit att cancerpatienten behandlas på ett ojämlikt sätt. Däremot kan vi konstatera att tillgängligheten varierar mellan olika cancersjukdomar. I så motto är cancersjukvården ojämlik. Vår bedömning är baserad på avstämning av nedan delfrågor/kontrollområden. Hur säkerställer landstinget att länsinvånarna ges vård och behandling på lika villkor? Finns det förutsättningar för att leda och styra mot en jämlik cancervård? Landstinget styr genom den landstingsplan och budget som upprättas. I budget tydliggörs krav på vård på lika villkor. Budgeten bryts sedan ner i vårdöverenskommelser och styrkort med måltal. Det finns ingen särskild skrivning i styrdokumenten utan cancersjukvården omfattas av den allmänna styrning som sker genom budget och vårdöverenskommelser. Vi bedömer att det finns begränsade förutsättningar för landstinget att styra mot en jämlik cancervård. Vi menar att verksamheten inte har vidtagit tillräckliga åtgärder för att skapa underlag för en bedömning av jämlik vård. Vi uppfattar att cancersjukvården i första hand styrs genom de nationella riktlinjerna. Av granskningen framkommer att det finns otydlighet vad gäller landstingets styrning gentemot RCC. Det är viktigt att landstinget tar en aktiv roll vad gäller styrningen av cancersjukvården då man har ett ansvar för all sjukvård i länet. Finns det skillnader i kvalitet i cancervården till exempel mellan män och kvinnor eller inom olika delar av länet? Hur ser dessa i så fall ut? Nationella medicinska kvalitetsregister innehåller könsuppdelad statistik. Vår granskning har inte kunnat påvisa skillnader vad gäller behandling av cancer mellan män och kvinnor. Vi har däremot fått indikationer på att det finns skillnader vad gäller den palliativa vården i länet. Det finns skillnader vad gäller tillgänglighet mellan olika cancergrupper. En man som drabbas av prostatacancer får vänta längre på behandling än en kvinna som drabbas av bröstcancer. Således kan vi konstatera att det finns skillnader mellan män och Februari av 26

4 kvinnor. Denna skillnad är då i första hand baserad på skillnader mellan olika cancersjukdomar. Finns det en tydlig ansvarsfördelning och samverkan inom landstinget mellan Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping och primärvården vad gäller, planering och utförande av cancervård? Vi bedömer att det till stor del finns en tydlig ansvarsfördelning mellan de olika förvaltningarna vad gäller planering och utförande av cancervård. De otydligheter som finns avser primärvården och dess ansvar vad gäller välgrundad misstanke om cancer. Av våra intervjuer framgår också att det finns signaler om att primärvården brister i samverkan gentemot den specialiserade vården och primärvården inte deltar i utvecklingsarbetet vad gäller olika cancerprocesser. Finns det tillförlitliga, säkra system och rutiner som gör det möjligt att följa upp medicinska resultat (inklusive avvikelsehantering)? Cancersjukvården omfattas av nationella medicinska kvalitetsregister. Det har i intervjuer framkommit att data i kvalitetsregistren kan vara av varierande kvalitet. Vi bedömer att kvaliteten vad gäller inrapportering av data i kvalitetsregistren för de cancerprocesser som har granskats i huvudsak är tillförlitligt. Det pågår ett arbete med att implementera standardiserade vårdförlopp. Vår granskning påvisar att det i nuläget är för tidigt att veta i vilken utsträckning kännedomen om och tillämpningen av den nya kodsättningen är tillräcklig. Det kvarstår ett arbete med att utveckla strukturen för att kunna följa de inre ledtiderna. Det finns således risker vad gäller tillförlitligheten i resultaten från kommande ledtidsmätningar. Följer landstinget de av Socialstyrelsen framtagna nationella riktlinjerna för cancervård och hur följs detta upp? Av våra intervjuer med företrädare för de olika vårdprocesserna framgår att nationella riktlinjer i många delar följs. Följsamheten till nationell riktlinjer följs på verksamhetsnivå genom uppföljning av medicinska resultat i kvalitetsregister. I linjeorganisationen sker uppföljning av följsamheten till de nationella riktlinjerna genom dialoger per tertial och delårsbokslut samt genom analys av avvikelser vad gäller Öppna jämförelser. Några medicinska revisioner för att säkerställa följsamhet genomförs inte. Hur länge får cancerpatienter vänta mellan remiss och behandling? Det pågår ett nationellt och regionalt arbete med att implementera standardiserade vårdförlopp i cancersjukvården. Detta arbete engagerar även. I nuläget saknas aktuella uppgifter om hur länge cancerpatienter får vänta mellan remiss och behandling. De uppgifter som finns tillgängliga har tagits fram i samband med kartläggning/genomlysning under hösten 2015 och baseras på manuella uttag ur respektive kvalitetsregister. Av de uppgifter som finns tillgängliga framgår att tiden mellan remiss och behandling för bröstcancer och lungcancer är relativt kort. Tillgängligheten vad gäller prostatacancer är ett nationellt problem. I nuläget är landstinget långt ifrån målsättningen vad gäller ledtiden från remiss till behandling. Februari av 26

5 Hur hanterar landstinget uppgifter i öppna jämförelser och hur ligger Landstinget i Uppsala län till i jämförelse med andra landsting i Sverige? Landstinget har en process för analys, förbättringsarbete och uppföljning av medicinska resultat vad gäller Öppna jämförelser. Det finns en landstingsgemensam arbetsgrupp som lägger ett särskilt fokus på de kvalitetsindikatorer där en stor förbättringspotential finns. Uppgifter avseende cancersjukdomar analyseras inom RCC. När det gäller resultat finns det områden där landstinget är starka och områden där det finns förbättringsmöjligheter. Akademiska sjukhuset hävdar sig väl gentemot övriga universitetssjukhus och de medicinska resultaten inom exempelvis bröst- och lungcancer är goda. Det är också viktigt att peka på att det finns utvecklingsområden inom exempelvis cellprovtagning och palliativ vård. Även om hanteringen av Öppna jämförelser ger en bra ingång till övergripande ställningstaganden visar granskningen på att ett fortsatt och utmanande arbete kvarstår med att beakta och omvandla resultaten till en mer verksamhetsnära nivå. Där finns det, enligt vår bedömning, fortsatta oklarheter i såväl krav på ansvar, resultat och kontinuerlig uppföljning. Myndigheten för Vårdanalys har genomfört en fördjupad analys och där lämnat sex förslag för att öka jämlikheten i vården. I vilken utsträckning har landstinget tagit hänsyn till dessa förslag i tillämpliga delar? Av vår granskning framgår att det finns en medvetenhet vad gäller behovet av att öka jämlikheten i vården. Vi bedömer att landstinget kan göra mer för att nå utsatta grupper och kompensera för de skillnader som finns mellan olika patientgrupper. Det finns en utvecklingspotential vad gäller exempelvis att nå fler kvinnor för cellprovtagning. Detta gäller även mammografiundersökning. Även om deltagarfrekvens är hög i landstinget, finns det anledning att ha en högre målsättning. Februari av 26

6 1. Inledning 1.1. Bakgrund En jämlik hälso- och sjukvård innebär att vården tillhandahålls och fördelas på lika villkor för alla. Ett flertal nationella satsningar har genomförts under de senaste åren i syfte att för att förbättra möjligheten till en jämlik hälso- och sjukvård. I budgetpropositionen har det tilldelats resurser för att korta väntetiderna inom cancervården och minska de regionala skillnaderna. Satsningen ska pågå med syftet att skapa en mer jämlik cancervård med ökad kvalitet och nöjdare patienter. Socialstyrelsens senaste lägesrapport från 2015 visar att vården är fortsatt ojämlik. Ett flertal skillnader i dödlighet, vård och behandling kvarstår. Det finns regionala skillnader i den vård och behandling som ges vid cancer. Enligt Socialstyrelsen är det fortsatt angeläget att följa utvecklingen inom hälso- och sjukvården avseende skillnader mellan kvinnor och män. Det gäller till exempel utvecklingen av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet för medicinska resultat, patienterfarenheter, tillgänglighet och kostnader. Socialstyrelsen har i flera studier jämfört hur lång tid cancerpatienter får vänta mellan remiss och behandling utifrån var de bor. Skillnaderna mellan landstingen är mycket stora. För att minska skillnaderna i primärvården för personer med kroniska eller långvariga sjukdomar tar Socialstyrelsen fram tydliga mål som bör uppnås i behandlingen av de vanligaste cancerformerna samt stroke- och hjärtsjukvården. Syftet med att ta fram nationella målnivåer är att förbättra vården och behandlingen för de sjukdomar som drabbar många personer. I dag finns målnivåer fastställda för lung-, bröst-, prostata-, tjock- och ändtarmscancervård, hjärtsjukvård och strokevård och är även kopplade till uppföljningsbara indikatorer. Myndigheten Vårdanalys har genomfört en fördjupad analys av skillnader i vård, behandling och bemötande. Några av deras slutsatser är att ojämlikhet mellan landsting beror på skillnader i sättet att organisera vården, tillgången till utrustning och specialistkompetens samt lokala behandlingstraditioner. Mötet mellan läkare och patienter är en annan viktig faktor bakom omotiverade skillnader. I Uppsala-Örebro sjukvårdsregion finns ett av de sex Regionala cancercentrumen (RCC) i landet. Regionalt cancercentrum Uppsala Örebro är en kunskapsorganisation i Uppsala Örebro sjukvårdsregion som tillsammans med regionens sju landsting samordnar, utvecklar och förbättrar cancervården utifrån patientens fokus och målen i den nationella cancerstrategin. RCC, landsting, hälso- och sjukvårdspersonal, forskare och patientföreträdare samarbetar för att vårdprocessen ska bli mer sammanhållen och med rimliga väntetider. Landstinget har ansvar för att erbjuda länsinvånarna den cancervård invånarna behöver. Det är därför angeläget att kan erbjuda en ändamålsenlig och jämlik cancervård med hög tillgänglighet för länets invånare. Februari av 26

7 1.2. Syfte, Revisionsfråga och delfrågor Syftet med granskningen är att ge revisorerna i underlag för att bedöma om landstingets cancervård är organiserad och bedrivs på ett ändamålsenligt sätt med beaktande av god tillgänglighet och jämlikhet. Den övergripande revisionsfrågan är om och på vilket sätt landstinget säkerställer att cancervården bedrivs på ett ändamålsenligt och ur jämlikhetsperspektiv tillfredsställande sätt med en god tillgänglighet. Granskningen ska bland annat besvara följande delfrågor: - Hur säkerställer landstinget att länsinvånarna ges vård och behandling på lika villkor? - Finns det skillnader i kvalitet i cancervården till exempel mellan män och kvinnor eller inom olika delar av länet? Hur ser dessa i så fall ut? - Finns det förutsättningar för att leda och styra mot en jämlik cancervård? - Finns det en tydlig ansvarsfördelning och samverkan inom landstinget mellan Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping och primärvården vad gäller, planering och utförande av cancervård? - Finns det tillförlitliga, säkra system och rutiner som gör det möjligt att följa upp medicinska resultat (inklusive avvikelsehantering)? - Följer landstinget de av Socialstyrelsen framtagna nationella riktlinjerna för cancervård och hur följs detta upp? - Hur länge får cancerpatienter vänta mellan remiss och behandling? - Hur hanterar landstinget uppgifter i öppna jämförelser och hur ligger Landstinget i Uppsala län till i jämförelse med andra landsting i Sverige? - Myndigheten för Vårdanalys har genomfört en fördjupad analys och där lämnat sex förslag för att öka jämlikheten i vården. I vilken utsträckning har landstinget tagit hänsyn till dessa förslag i tillämpliga delar? 1.3. Revisionskriterier I denna granskning har följande revisionskriterier använts som grund för vår bedömning. - Hälso- och sjukvårdslag (HSL) (SFS 1982:763) - Nationella riktlinjer för lungcancervård och Nationella riktlinjer för bröst-, prostata-, tjocktarms- och ändtarmscancervård - Landstingsplan och budget Februari av 26

8 1.4. Avgränsning Granskningen omfattar specialistsjukvården och primärvården, samt landstingets samarbete med Regionalt cancercentrum Uppsala-Örebro. Myndigheten för Vårdanalys har genomfört en fördjupad analys och där lämnat sex förslag för att öka jämlikheten i vården. Fyra av förslagen är primärt riktade till regeringen. Vi har därför lagt fokus på att granska hur landstinget arbetar för att stärka förutsättningarna för vårdprofessionerna att bedriva en mer jämlik vård samt hur de stärker utsatta grupper i mötet med vården Metod och genomförande Granskningen har genomförts genom intervjuer och dokumentgranskning. Granskningen har omfattat ett urval cancerprocesser; bröstcancer, prostatacancer och lungcancer. Intervjuer har genomförts med hälso- och sjukvårdsdirektör samt ordförande och vice ordförande för landstingsstyrelsen. Inom Akademiska sjukhuset har intervjuer genomförts med biträdande sjukhusdirektör, projektledare och samordnare för SVF (standardiserade vårdförlopp) samt företrädare för bröstcancer (processledare RCC/kirurg och företrädare för Curato röntgen), lungcancer (överläkare och sjuksköterska) och prostatacancer (verksamhetschef urologi och ledtidsansvarig för införandet av SVF). För Enköpings lasarett har intervjuer genomförts med sjukhusdirektör och kirurgiskt ledningsansvarig. Inom primärvårdsförvaltningen har intervjuer genomförts med tidigare primärvårdsdirektör samt chefläkare. Följande dokument har granskats: - Landstingsplan och budget Vårdavtal mellan Hälso- och sjukvårdsstyrelsen och o Akademiska sjukhuset , o Lasarettet i Enköping o Primärvården Vårdval Uppsala län Regelbok för vårdcentral, Cancerplan , RCC Uppsala Örebro samt Genomförandeplan för Cancerplan Väntetider i Cancervården, rapport i december 2015, Socialstyrelsen. Öppna jämförelser Cancersjukvård jämförelser mellan landsting, Socialstyrelsen och SKL. - Årsrapport för Nationella Lungcancerregistret (NLCR) Årsrapport rapport för nationella bröstcancerregistret Årsrapport från Nationella prostatacancerregistret Kartläggningar Standardiserade vårdförlopp (lungcancer, bröstcancer) oktober Februari av 26

9 2. Iakttagelser 2.1. Ledning, styrning och uppföljning samt organisation Ledning och styrning Landstingets styrning framgår av landstingsplan och budget. Av intervjuer med företrädare från Landstingsstyrelsen framgår att de är tydliga med att vården ska vara jämlik och att styrningen sker genom landstingets plan och budget. Av Landstingsplan och budget konstateras att dödligheten är högre bland dem med kort utbildning än bland dem som har en lång utbildning. Det är 2,5 gånger vanligare att personer med kort utbildning har ett dåligt allmänt hälsotillstånd. Av planen framgår att det finns ett behov av att inom landstinget förtydliga definition och ambitionsnivå för hälsa och vård på lika villkor. Av planen framgår vidare att ska arbeta aktivt för att kvinnor och män ska erbjudas och få jämställd vård. Ett led i att nå detta mål är god kunskap om både kvinnors och mäns typiska symptom vad gäller olika sjukdomar. För att kunna följa upp att landstinget bedriver en jämställd vård ska, där det är möjligt och relevant, statistik redovisas könsuppdelad. När det gäller cancersjukvården anges att genom etableringen av RCC med kansli på Akademiska sjukhuset, har skapats förutsättningar för en ökad samverkan både regionalt och nationellt inom cancersjukvården. Av landstingets balanserade styrkort framgår strategiska mål, framgångsfaktorer samt mål och mått. Dessa är allmänt hållna och ger ingen särskild styrning gentemot cancersjukvården. Styrning av utförande sker genom vårdavtal som sluts mellan hälso- och sjukvårdsförvaltningen och förvaltningarna. Av vårdavtalen framgår övergripande vilka verksamheter som ska bedrivas. Under avsnittet Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård anges målet God cancersjukvård och att utföraren ska säkerställa en god cancersjukvård åt patienterna. Den uppföljning som ska ske avser ett antal uppdrag, såsom redovisning av arbetet med att utveckla funktionen kontaksjuksköterska, förkorta svarstid från patologen och definiera olika steg i vårdprocesserna. Inom Jämlik vård finns skrivningar kring åtgärder utifrån landstingets likabehandlingspolicy och likabehandlingsplan. Under Hälsoinriktade insatser framgår mål vad gäller exempelvis stöd för minska tobaksrökning. Styrning av primärvården sker genom förfrågningsunderlag/regelbok för vårdval Uppsala län. Under jämlik vård anges bland annat att faktorer som den socioekonomiska bakgrunden skall inte påverka den hälso- och sjukvård som erhålls. Det finns också skrivningar som avser hälsoinriktat arbete. Av våra intervjuer framgår att en utmaning uppges vara den snabba kunskapsutveckling som sker och det växande utbudet av behandlingsmetoder vilket ställer krav på digitala beslutsstöd. En annan utmaning är att hantera nya och dyra behandlingsmetoder inom de ekonomiska ramar som föreligger. Det uppges finnas en välfungerande process för introduktion av nya och dyra läkemedel. Februari av 26

10 Organisation Den nationella cancerstrategin för framtiden (SOU 2009:11) gav de sex sjukvårdsregionerna i uppdrag att bilda Regionala cancercentrum (RCC) för att bland annat öka jämlikheten i cancervården och skapa ett tydligare patientfokus. RCC Uppsala Örebro verkar som en kunskapsorganisation vilken bland annat initierar, samordnar, finansierar och sköter samverkan kring projekt och arbetsgrupper. Vårdprocessarbetet och arbetet med att initiera nivåstruktureringen drivs av RCC i samarbete med professionen. Arbetet med att förverkliga cancerstrategin ska ske i och styras av de enskilda landstingen. Samverkansnämnden är sjukvårdsregionens högsta organ. Dess beslut har inriktningskaraktär och varje landsting måste således fatta ett eget beslut om man ansluter till nämndens ställningstagande. Det finns en styrgrupp inom RCC där samtliga sju landsting är representerade. Styrgruppens medlemmar är ansvariga för och leder det lokala cancerrådet (RCC-råd) i det egna landstinget. De lokala cancerrådet i landstinget utgör tillsammans med vårdprogramgrupperna stommen i organisationen. Landstinget styr och påverkar utvecklingen genom att cancerrelaterade frågeställningar bereds direkt av cancerrådet eller arbetsgrupper under cancerrådet. Inom Akademiska sjukhuset finns en organisation för att genomföra cancerplan och standardiserade vårdförlopp. Vårdprogramgrupperna är en multiprofessionell grupp med representation från samtliga landsting. De samverkar kring frågor som rör enskilda cancerdiagnoser. Uppsala Örebro sjukvårdsregion har idag 20 vårdprogramgrupper. RCC Uppsala Örebro har gett ordförande i vårdprogramgruppen rollen som processutvecklare-/ledare och vårdprogramgrupperna styr och leder arbetet med att kartlägga och driva regionalt utvecklingsarbete i de diagnosspecifika vårdprocesserna. Av intervjuerna framgår att det finns vissa otydligheter kring styrningen vad gäller RCC då det har skapats en parallell organisation. Det uppges vara väsentligt att tydliggöra och klargöra hur RCC och linjeorganisationen hänger ihop. RCC är en organisation för att stödja men också kontrollera och följa upp. Det uppges finnas otydligheter vad gäller vem som ger RCC mandat och till vem RCC ska rapportera till. RCC har inte uppdraget att beakta hela vårdpanoramat. Landstinget ansvarar för att det finns annan sjukvård utanför cancerprocesserna. Cancerplan Landstingsstyrelsen har beslutat 1 om att anta Cancerplan för Uppsala- Örebroregionen. Planen har tagits fram av RCC Uppsala Örebro och innehåller förslag till åtgärder inom fem områden: Patientens ställning, Vårdens struktur, Kompetensförsörjning, Forskningssamordning och Prevention och tidig diagnostik. Landstingsstyrelsen gav landstingsdirektören i uppdrag att ta fram en handlingsplan för hur aktiviteterna i cancerplanen ska genomföras i landstinget. Framtagen genomförandeplan beskriver hur aktiviteterna i Cancerplanen kan genomföras inom. 1 Landstingsstyrelsen , 252. Februari av 26

11 Landstingsstyrelsen har vidare beslutat 2 om att införa standardiserade vårdförlopp i cancervården och att anta den handlingsplan för införande som tagits fram i lokala cancerrådets regi. Övergripande framför flera av de intervjuade önskemål om tydligare vägledning från både RCC Uppsala-Örebro och SKL i hur exempelvis olika problem ska lösas och att det tydliggörs vem som förväntas ta det ansvaret. Vidare framförs även önskemål om att framförhållningen bör förbättras inför implementeringen av kommande standardiserade vårdförlopp då det skulle underlätta planering och sammankallandet av berörda grupperingar. Ytterligare en grundläggande utmaning kopplat till ledtidsmätning och jämförelser är att flera landsting har olika patientadministrativa system. Även om Uppsala i likhet med både Västmanland och Värmland har Cosmic är systemen uppbyggda på olika sätt, vilket i sig försvårar samverkan på mer operativ nivå. Enligt flera av de intervjuade har arbetet i lokala cancerrådet förbättrats över tid och att formerna för samverkan och samarbete blivit tydligare. Däremot lyfts att representanter från primärvården saknas i flera forum. Exempelvis har bristen på kommunikation resulterat i att det i nuläget råder delade meningar, beroende på vilket vårdförlopp som avses, om distriktsläkarna ska märka remisser med välgrundad misstanke om cancer eller om det är en uppgift och ett ansvar som ska hanteras i ett senare skede. Kopplat till satsningen på SVF (standardiserade vårdförlopp) har det inte funnits någon särskild operativ projektgrupp utsedd som kontinuerligt träffas för att samordna utvecklingsarbetet. Sedan sommaren 2015 har cancerrådets arbetsutskott denna roll. Biträdande sjukhusdirektör är utsedd som projektägare och en projektledare/cancer-samordnare har anställts från och med 1 oktober Processledare finns enligt uppgift för de fem 3 SVF som satsningen initialt omfattat. Kopplat till satsningen finns även en ledtidsansvarig. Enligt de intervjuade har det initialt funnits vissa oklarheter i roll och ansvarsfördelningen. En uppfattning som framförallt förklaras av att det inte funnits någon cancersamordnare som sammanhållande länk i arbetet. Vidare lyfts att det funnits oklarheter i hur stimulansmedlen ska fördelas ut, vilket även det bidragit till fördröjning i uppstartsfasen. Utifrån den mall som tagits fram för återrapportering av respektive landstings handlingsplan för införandet av SVF efterfrågades bland annat inspel till goda exempel på lösningar och medskick till övriga utifrån de erfarenheter som gjorts i uppstartsfasen och införandet av de första fem SVF. har här i enlighet med flertalet av övriga landsting/regioner inom RCC Uppsala Örebro konstaterat att det är för tidigt att dra några direkta slutsatser utifrån de val och beslut som tagits inom det enskilda landstinget. Ansvarsfördelning Ansvarsfördelningen uppges vara tydlig mellan Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping och primärvården. Genom standardiserade vårdprocesser kommer fokus att bli på ledtider. Ett utvecklingsområde uppges vara rehabilitering. Företrädare för primärvården har ett ansvar för att upptäcka cancersjukdomar. Av granskade vårdprocesser är detta tydligast vad gäller prostatacancer genom primär utredning i 2 Landstingsstyrelsen , Leukemi, huvud- och halscancer, matstrupe- och magsäckscancer, prostatacancer samt cancer i urinblåsa och övre urinvägar. Februari av 26

12 form av PSA provtagning 4 och palpation. För övriga granskade vårdprocesser (bröstcancer och lungcancer) handlar det mer om en helhetsbedömning och att vara lyhörd för symptom. I det palliativa skedet kan primärvården få en roll. En viktig del i det hälsoförebyggande arbetet är tobaksavvänjning. Primärvården tillhandahåller detta individuell och i grupp på alla vårdcentraler. Lasarettet i Enköping har en relativt begränsad del vad gäller granskade cancerprocesser. På sjukhuset sker diagnostik, utredningar och behandling (prostata och bröstcancer). Företrädare för lasarettet menar att ansvarsfördelningen mellan förvaltningen och primärden samt Akademiska sjukhuset är tydlig. Av intervjuer med företrädare för lungcancer framgår att det finns en upplevelse av att den specialiserade vården får ta över hela ansvaret för patienten. Primärvården ansvarar för diabetesvården men lämnar patientens övriga hälsoproblem till sjukhuset. Företrädare för primärvården har bjudits in, men inte deltagit, för arbete med vårdprocessen System och rutiner för uppföljning Det finns system i form av kvalitetsregister och avvikelsehantering. Av våra intervjuer framgår att inrapportering av data till kvalitetsregister kan vara av varierande kvalitet. Uppgifterna är också i varierande grad aktuella. För exempelvis kvalitetsregistret för prostata finns möjlighet att ta fram aktuella uppgifter. För andra kvalitetsregister kan uppgifterna tas fram och analyseras med viss fördröjning. Arbetet med standardiserad vårdprocesser kommer att innebära att aktuella ledtider kommer att kunna följas upp. Av våra intervjuer framgår att det finns inga systematiska avsteg vad gäller följsamhet till nationella riktlinjer. Det finns ingen annan uppfattning än att det finns ett brett stöd för nationella riktlinjer. Det kan finnas skillnader på individnivå då det är individuella läkare och patienter som tar egna beslut. Följsamhet till nationella riktlinjer följs på övergripande nivå upp genom de tjänstemannadialoger som sker tertialsvis mellan landstingsledning och olika förvaltningar samt genom uppföljning av Öppna jämförelser. I denna rapport kommenteras följsamheten under respektive cancerprocess. 4 PSA är ett blodprov som ingår i de undersökningar som man kan få göra i samband med att prostatan undersöks. Februari av 26

13 2.2. Medicinska resultat och processmått Väntetider Socialstyrelsen publicerade en rapport 5 om väntetider inom cancersjukvården under slutet av år Rapporten visar väntetiderna för år 2014, med undantag för lungcancer vars väntetider gäller för år Underlaget till väntetidsmätningarna kommer från nationellt kvalitetsregister för respektive cancerdiagnos. Bild: Patientens väg genom vården modell för att mäta väntetider Källa: Väntetider i vården, Socialstyrelsen dec 15 Den väntetid som i första hand är relevant för patienten är väntetid från remissbeslut till behandlingsstart. Av intervju med förvaltningsledningen för Akademiska sjukhuset framgår att det saknas aktuella uppgifter över ledtider för de olika cancerprocesserna. I nuläget förlitar sig förvaltningsledningen på manuella uttag från respektive på kvalitetsregister samt patientadministrativa system. Det pågår ett målmedvetet arbete med att införa automatiskt ledtidsrapportering i standardiserade vårdförlopp under år Landstinget har lagt in KVÅ-koder 6 för de fem första vårdförloppen i det vårdadministrativa systemet (Cosmic). Sammantaget är det nu enligt ledtidsansvarig möjligt att redovisa de yttre ledtiderna för respektive vårdförlopp. Det vill säga från remiss alternativt bedömning av remiss om välgrundad misstanke om cancer, beroende på cancertyp, till start av behandling. Trots att förutsättningarna nu finns och att flera aktiviteter genomförts är det i nuläget för tidigt att veta i vilken utsträckning kännedomen om och tillämpningen av den nya kodsättningen är tillräcklig enligt några av de intervjuade. Vidare kvarstår arbetet med att utveckla strukturen för att kunna följa de inre ledtiderna. Exempelvis tid från provtagning till resultat. 5 Väntetider i cancervården, Rapport december 2015, Socialstyrelsen. 6 Socialstyrelsens klassifikation av vårdåtgärder. Februari av 26

14 Att rapporteringssystemet fångar upp ingående ledtider och indikatorer korrekt för samtliga SVF kommer enligt de intervjuade att aktivt följas och kvalitetssäkras i det fortsatta arbetet. Dels för att synliggöra och analysera utvecklingen och dels för att identifiera eventuella avvikelser från beslutad process. Av intervjuerna framgår att det är en utmaning att klara tillgängligheten inom cancervården. Standardiserade vårdförlopp kommer att få konsekvenser för annan vård och behandling Öppna jämförelser Uppgifter i Öppna jämförelser är i huvudsak baserade på data från medicinska kvalitetsregister. Landstinget har en process för analys, förbättringsarbete och uppföljning av medicinska resultat vad gäller Öppna jämförelser. Det finns en landstingsgemensam arbetsgrupp som lägger ett särskilt fokus på de kvalitetsindikatorer där en stor förbättringspotential finns. Cancerområdet hanteras separat av Regionalt cancercentrum (RCC) och ingår inte i denna rapport. Landstingsstyrelsen ges en muntlig återkoppling. Skrivelser för kännedom lämnas vid varje styrelsemöte innefattande bland annat uppgift om Öppna jämförelser. Socialstyrelsen utgav Öppna jämförelser för cancersjukvård år Rapporten innehåller resultat från tio vanligt förekommande cancersjukdomar i Sverige. Ett urval medicinska resultat redovisas i denna rapport under respektive granskad cancerprocess (avsnitt ). Av en konsultrapport 7 som, baserad på resultat från Öppna jämförelser, jämför Sveriges universitetssjukhus framgår att cancer är ett område där Akademiska sjukhuset har klart bättre medicinska resultat än riksgenomsnittet. Den landstingsgemensamma arbetsgruppen har sammanställt indexberäkning vad gäller sjukdomsgrupper baserat på resultat från Öppna jämförelser från tre år ( ). Det bör observeras att indexberäkningen endast indikerar på hur landstingets resultat förhåller sig till övriga riket och inte vilken kvalitet vården har. Av denna sammanställning framgår att har bättre resultat vad gäller: - Malignt melanom - Bröstcancer - Prostatacancer - Lungcancer Landstinget i Uppsala har sämre resultat vad gäller: - Ovarialcancer - Huvud-, halscancer - Palliativ vård - Njurcancer 7 Jämförande analys av Sveriges universitetssjukhus, McKinsey oktober 2015 Februari av 26

15 - Cellprov Bröstcancer Av den nationella årsrapporten för Bröstcancer framgår att bröstcancer är den vanligaste tumörsjukdomen hos kvinnor och utgör cirka 30 % av all cancer hos kvinnor. Insjuknandet har ökat stadigt sedan Cancerregistret infördes i slutet av 50-talet, medan dödligheten har minskat. Den genomsnittliga årliga ökningstakten för invasiv 8 bröstcancer har varit 1,4 % under de senaste tjugo åren. År 2014 registrerades fall. Medianåldern vid diagnos 2014 var liksom 2013, 65 år. Prognosen för bröstcancerpatienter är god i Sverige och resultaten är jämna över landet. Överlevnaden är en av de högsta i Europa. Bröstcancerbehandling involverar ett multidisciplinärt team och utöver kirurgisk behandling ingår cytostatikabehandling, hormonell tilläggsbehandling, strålbehandling och antikroppsbehandling. Den förbättrade överlevnaden är ett resultat av flera samverkande faktorer. Väsentligast för överlevnaden är tidig upptäckt, och systematiskt användande av strålbehandling, hormonell tilläggsbehandling, cytostatikabehandling och målstyrd behandling både vid ny- och återinsjuknande samt multidisciplinär handläggning. Bild: Standardiserat vårdförlopp, Bröstcancer Källa: Regionalt cancercentrum Uppsala Örebro När det gäller bröstcancer var medianväntetiden 20 dagar och varierade från 6 till 30 dagar mellan landstingen/regionerna. 8 Med invasiv bröstcancer avses maligna tumörer som sprider sig till kringliggande vävnader. Februari av 26

16 Nedan diagram illustrerar variationer i medianväntetid mellan landsting/regioner. Diagram: Variationer i medianväntetid mellan landsting/regioner för patienter med bröstcancer 2014 Källa: Väntetider i vården, Socialstyrelsen dec 15 Av diagrammet framgår att medianväntetiden för låg strax under väntetiden för riket. Dessa uppgifter avser hösten Av våra intervjuer framgår att det finns olika vägar för patienten att få sin bröstcancer identifierad. Ungefär hälften av patienterna upptäcks via mammografiscreening. Landstinget har upphandlat mammografi av Curato Röntgen. Mammografi är en röntgenundersökning av brösten med en speciell röntgenteknik som ger detaljrika bilder. Mammografin görs för att upptäcka tumören tidigare och därmed ha bättre möjlighet att bota patienten. Till den mammografiska screeningen kallas alla kvinnor mellan 40 och 74 års ålder och med månaders intervall. Av våra intervjuer framgår att täckningsgraden/deltagarfrekvensen är hög i landstinget och 82 % kommer på kontrollerna. Verksamheten har årligen en utåtriktad verksamheter och besöker exempelvis köpcentrum eller idrottshallar för att uppmärksamma allmänheten om verksamheten. Under år 2015 kallades kvinnor och deltog i hälsokontrollen. Av de deltagande kvinnorna selekterades 819 för ytterligare utredning. Hälften av patienterna söker vård vid misstänkt bröstcancer till bröstmottagningen i Uppsala direkt eller via remiss från primärvården. Merparten av patienterna opereras i Uppsala. På lasarettet i Enköping opereras årligen ett mindre antal patienter (ca 20 patienter). Om det föreligger misstänkt cancer träffar patienten vid sitt första besök kirurg och kontaktsjuksköterska. Efter operation sker återbesöket vanligtvis hos kontaktsjuksköterskan. Patienten har inte möjlighet att få träffa operatören vid återbesök beroende på tillgången till kirurger. Efter återbesöket på kirurgen sker kontroll och ev tilläggsbehandling på Februari av 26

17 onkologen. Uppföljning sker under 5 eller 10 år beroende på om det är en låg- eller högrisktumör. Företrädare för bröstcancerprocessen menar att i allt väsentligt följs de nationella riktlinjerna för bröstcancer. Patienten har dock inte tillgång till kontaktsköterska under hela processen. Merparten (men inte alla) av patienterna får en bedömning vid multidisciplinär konferens. Medicinska resultat registreras i kvalitetsregister och täckningsgraden är hög. En brist, som också är nationell, är rapportering av återfall i registret. Ett annat utvecklingsområde uppges vara att utveckla kontaktsköterskefunktionen på onkologisk klinik. Kvalitetsregistret för bröstcancer innehåller inga uppgifter om patientsynpunkter. Av Öppna jämförelser framgår bland annat att den relativa 5 årsöverlevnaden vid bröstcancer är högre i än riksgenomsnittet Lungcancer Av den senaste årsrapporten för kvalitetsregistret för lungcancer framgår att för år 2014 diagnosticerades drygt personer i lungcancer i Sverige. Lungcancer är idag nästan lika vanligt bland kvinnor som bland män, och bland de som är yngre än 70 år är lungcancer vanligare bland kvinnor. De senaste fyra åren har sjukdomen ökat med 24 procent. Syftet med det nationella lungcancerregistret är att belysa en del bakgrundsfakta vad gäller patienten, utredningsgång, stadieindelning, planerad behandling, studiedeltagande och uppföljning. Registret ska även kunna utgöra underlag för kvalitetsuppföljningar och studier. Den viktigaste orsaken till den generellt dåliga prognosen är att flertalet fall av lungcancer upptäcks i ett sent skede. Botande behandling kan dock erbjudas i tidiga skeden. Ca 15 % med tidigt tumörstadium kan opereras, och flertalet (55-60 %) av dessa blir botade. I ytterligare ca 15 % med begränsad sjukdom ges fulldos strålbehandling i kombination med cytostatika med ett kurativt syfte. Här är dock återfallsrisken större. Hos majoriteten av patienter som har spridd sjukdom vid diagnos ges cancerläkemedel, som kan bromsa sjukdomsförloppet och lindra symtom. Palliativ strålbehandling kan också vara ett behandlingsalternativ. Hos ca 15 % av alla patienter med lungcancer ges enbart palliativ vård. Den tid som kommer att omfattas av det standardiserade vårdförloppet inleds med den tidpunkt då beslut om välgrundad misstanke om lungcancer fattas. Detta definieras som den tidpunkt då remiss skrivs till utredande klinik, antingen efter ett röntgensvar där man misstänker en lungtumör, eller om patienten uppvisar vissa symptom. Den bortre tidpunkten i vårdförloppet är det datum då behandlingen inleds. Den totala tiden 9 för detta skall högst vara 44 dagar för strålbehandling och kirurgi, 40 dagar för läkemedelsbehandling och 30 dagar om ingen tumörspecifik behandling ska ges. Kartläggning av vårdprocessen genomfördes hösten 2015 i samband med införande av standardiserade vårdförlopp. Av kartläggningen framgår uppgifter från kvalitetsregistret som avser ledtider baserade på åren Uppgifterna avser rekommenderade ledtider avseende standardiserad vårdprocess. Februari av 26

18 Bild: Standardiserat vårdförlopp, Lungcancer Källa: Regionalt cancercentrum Uppsala Örebro När det gäller lungcancer var medianväntetiden 30 dagar och varierade från 20 till 39 dagar mellan landstingen/regionerna. Diagrammet nedan beskriver variationer i medianväntetid mellan landsting/regioner. Diagram: Variationer i medianväntetid mellan landsting/regioner för patienter med lungcancer 2014 Källa: Väntetider i vården, Socialstyrelsen dec 2015 Diagrammets X-axel avser antal dagar. Av diagrammet framgår att medianväntetiden för låg strax under väntetiden för riket. Februari av 26

19 Av våra intervjuer framgår att patienten kommer till Akademiska sjukhuset via primärvården eller söker akut till lungkliniken. Diagnos och all behandling av lungcancer sker på Akademiska. Det finns kontaktsköterska och koordinator, vilken är en och samma person. Strålbehandling sker på onkologiska kliniken. Patienten ges kemoterapi och följs upp varefter beslut tas om kontroller och uppföljande behandling. Vården beskrivs som väl fungerande och patienten får en god personkontinuitet genom att det är en och samma sjuksköterska och även god läkarkontinuitet. Medicinska resultat registreras i kvalitetsregister som bland annat omfattar behandlingar, ledtider och uppgift om överlevnad. Patienternas synpunkter på vården fångas dock inte i registret. I verksamheten används ett livskvalitetsformulär för opererade patienter. Registret omfattar inte heller resultat vad gäller kombination av olika behandlingar. Det finns möjlighet att löpande följa upp och analysera uppgifter från kvalitetsregistret. De nationella riktlinjerna följs i allt väsentligt vad gäller lungcancer. Alla patienter omfattas dock inte vad gäller multidisciplinär konferens. Det pågår ett arbete med att korta ledtiderna. Ledtiderna beskrivs som relativt korta, men det finns utrymme för förbättringar. Företrädare för verksamheten framför att det i nuläget är ett stort fokus på ledtider. Ibland kan patienten till och med må sämre av att det går för fort. För lungcancerprocessen är det i nuläget kvalitetsregistret (Svenska lungcancerregistret) som är den säkraste källan för kvalitetsuppföljning. Det finns funktioner för datauttag, liksom en "koll på läget" funktion för några övergripande kvalitetsindikatorer. SVF beräknas kunna implementeras våren 2016 och kommer att ge en förbättrad bild av processen samt möjlighet till realtidsuppföljning. Av Öppna jämförelser framgår bland annat att den relativa 1-årsöverlevnaden vid lungcancer i Landstinget i Uppsala är något högre än riksgenomsnittet Prostatacancer Prostatacancer är den vanligaste cancersjukdomen i Sverige och står för drygt 30 procent av all cancersjukdom hos män. Det fanns cirka nydiagnosticerade fall av prostatacancer bland män i Sverige år Den 31 december 2013 levde cirka män som någon gång fått diagnosen prostatacancer. Omkring män dog av sjukdomen år Cirka hälften av patienterna som drabbas av prostatacancer är över 70 år och sjukdomen är mycket ovanlig före 50 års ålder. Risken för att en tidig prostatacancer ska utvecklas till en metastaserad och dödlig sjukdom är varierande. Patienten delas upp i riskgrupper (hög-, mellan- och lågrisk samt mycket låg risk). Val av behandling avgörs av PSA-nivån, differentiering av tumörer och sjukdomens stadium. Cirka hälften av männen behandlas med strålbehandling eller operation av prostatakörteln. Sedan rapporten 2011 har andelen män med lokaliserad lågrisktumör som undersökts med isotopundersökning av skelettet minskat medan andelen patienter som får aktiv monitorering vid prostatacancer med mycket låg risk och andelen män med lokaliserad prostatacancer med hög risk som får en kurativ behandling har ökat. Däremot har det inte skett någon större förbättring av väntetiderna från remissbeslut till behandlingsstart. Februari av 26

20 För prostatacancer har ett standardiserat vårdförlopp tagits fram som en del i den nationella satsningen, se bilaga 1 för mer detaljerad information. I stödet för genomförandet av satsningen ingår att på nationell nivå följa upp väntetiderna i de standardiserade vårdförloppen. Uppföljningen ska omfatta mätpunkterna datum då beslut fattas om att välgrundad misstanke föreligger samt datum för start av första be-handling enligt flödet nedan. Medianväntetiden som patienterna med prostatacancer med intermediär och hög risk fick, från remissbeslut till påbörjad behandling, vänta 175 dagar i Landstinget Uppsala (2013), vilket var marginellt längre än medianen för riket som helhet på 172 dagar. För år 2014 var medianväntetiden i riket 167 dagar och varierade från 119 till 232 dagar mellan landstingen/regionerna. Medianväntetiden för låg lägre än väntetiden för riket. För män som diagnostiserats med metastaserad prostatacancer, där behandling bör ske snabbt, var 2013 medianväntetiden i Landstinget Uppsala 55 dagar, vilket resulterar i att landstinget hade tredje längsta väntetiden i riket. Riksmedianväntetiden var här 42 dagar. Från remissbeslut till start av behandling är ledtiden för den nationella uppföljningen satt till 28 alt 60 kalenderdagar beroende på bedömning av risknivå. I nuläget klarar inte Landstinget Uppsala i likhet med övriga landsting att följa nationella samt ingående ledtidsgränser. Enligt de intervjuade finns det en stor utmaning i arbetet med SVF prostatacancer men samtidigt finns här den största potentialen i förhållande till nuläget. Inom RCC Uppsala Örebro sker mot bakgrund av detta just nu ett arbete kring nivåstrukturering avseende gynekologisk- & urologisk cancer där Landstinget Uppsala deltar som bland annat innefattar prostatacancer. Februari av 26

21 Diagram: Variationer i medianväntetid mellan landsting/regioner för patienter med intermediär- och högriskprostatacancer Källa: Väntetider i vården, Socialstyrelsen dec 15 Av de kvalitetsindikatorer som redovisas i Öppna jämförelser framgår bland annat att andelen män som får strålbehandling i kombination med hormonbehandling vid lokalt avancerad prostatacancer med hög risk var högst i riket. Februari av 26

22 2.3. Jämlik vård Av våra intervjuer framgår att det saknas specifika data när det gäller vård på lika villkor för. I nuläget förlitar man sig på uppgifter på nationell nivå och utgår ifrån att förhållandena är jämförbara med länet. Det som finns specifikt för landstinget är uppgifter från kvalitetsregister som ger information vad gäller kön och ålder. Den stora utmaningen när det gäller vård på lika villkor uppges vara att kompensera för socioekonomiska faktorer. Det behöver göras mer för att nå vissa socioekonomiska grupper och kunna ge vård. Det finns områden med en högre andel invånare med utländsk bakgrund och lågutbildade där förekomst av övervikt och rökning förekommer mer frekvent. I landstingets ersättningssystem till primärvården ges kompensation till de enskilda vårdcentralerna baserat på CNI (CareNeedIndex). CNI beskriver den förväntade risken att utveckla ohälsa baserat på sju socioekonomiska faktorer där bland annat utlandsfödd, ensamstående, arbetslöshet och utbildningsnivå ingår. En annan utmaning, som lyfts fram i våra intervjuer, är att styra vården till en tidigare upptäckt av cancer i form av exempelvis mammografi och cellprov. Resurser behöver allokeras mot det hälsoförebyggande arbetet. Av intervjuer framgår att deltagandet vad gäller gynekologisk hälsokontroll är lågt i landstinget jämfört med riket. Detta bekräftas också av uppgifter 10 i Öppna jämförelser. Det sker ett arbete med att rikta information till vissa grupper för att öka deltagandegraden. Företrädare för primärvården menar också att alla kvinnor inte nås av screening. Vi ställde frågan till företrädare för granskade cancerprocesser om cancersjukvården kan betraktas vara ojämlik. Det uppges inte finnas några skillnader när det gäller behandlingen. Däremot finns det skillnader i länet vad gäller palliativ vård beroende på var man bor. Myndigheten för Vårdanalys rapport En mer jämlik vård är möjlig från 2014 gav förslag på åtgärdsområden som kan öka jämlikheten i vården. Ett förslag var att stärka förutsättningarna för vårdprofessionerna att bedriva en mer jämlik vård. Författarna menar att eftersom omotiverade skillnader mellan befolkningsgrupper i många fall uppstår i mötet mellan patient och vårdpersonal har vårdpersonal en viktig roll att spela i arbetet mot en mer jämlik vård. Ett annat förslag var att stärka utsatta grupper i mötet med vården. Av våra intervjuer framhålls att det är ett löpande arbete vad gäller att stärka förutsättningarna för vårdprofessionerna att bedriva en mer jämlik vård samt hur de stärker utsatta grupper i mötet med vården. Flera framhåller att bemötandet diskuteras aktivt. 10 Andelen kvinnor (23-60 år) som genomgått gynekologisk cellprovtagning var 66,4 % jämfört med 80,5 % i riket 2013, Öppna jämförelser 2014 Cancersjukvård, Socialstyrelsen. Februari av 26

23 3. Bedömningar 3.1. Bedömningar mot delfrågor/kontrollmål Hur säkerställer landstinget att länsinvånarna ges vård och behandling på lika villkor? Finns det förutsättningar för att leda och styra mot en jämlik cancervård? Landstinget styr genom den landstingsplan och budget som upprättas. I budget tydliggörs krav på vård på lika villkor. Budgeten bryts sedan ner i vårdöverenskommelser och styrkort med måltal. Det finns ingen särskild skrivning i styrdokumenten utan cancersjukvården omfattas av den allmänna styrning som sker genom budget och vårdöverenskommelser. Vi bedömer att det finns begränsade förutsättningar för landstinget att styra mot en jämlik cancervård. Det saknas tillräcklig kunskap om hur jämlikheten ser ut i länet då man förlitar sig på den nationella bilden. Vi menar att verksamheten inte har vidtagit tillräckliga åtgärder för att skapa underlag för en bedömning av jämlik vård. För att säkerställa en jämlik vård krävs en djupare kunskap om vem som inte deltar i exempelvis mammografiundersökning, cellprov eller tobaksprevention för att kunna utjämna skillnader i vården och att stärka utsatta grupper i vården. Vi uppfattar att cancersjukvården i första hand styrs genom de nationella riktlinjerna. Av granskningen framkommer att det finns otydlighet vad gäller landstingets styrning gentemot RCC. Det är viktigt att landstinget tar en aktiv roll vad gäller styrningen av cancersjukvården då man har ett ansvar för all sjukvård i länet. En viktig iakttagelse är att vården behöver aktuella beslutsstöd som är i takt med den utveckling som sker inom cancersjukvården. Vi noterar att det finns en process för införande av nya läkemedel i vården som uppges vara väl fungerande. Finns det skillnader i kvalitet i cancervården till exempel mellan män och kvinnor eller inom olika delar av länet? Hur ser dessa i så fall ut? Nationella medicinska kvalitetsregister innehåller könsuppdelad statistik. Vår granskning har inte kunnat påvisa skillnader vad gäller behandling av cancer mellan män och kvinnor. Vi har däremot fått indikationer på att det finns skillnader vad gäller den palliativa vården i länet. Det finns skillnader vad gäller tillgänglighet mellan olika cancergrupper. En man som drabbas av prostatacancer får vänta längre på behandling än en kvinna som drabbas av bröstcancer. Således kan vi konstatera att det finns skillnader mellan män och kvinnor. Denna skillnad är då baserad på skillnader mellan olika cancersjukdomar. Februari av 26

24 Finns det en tydlig ansvarsfördelning och samverkan inom landstinget mellan Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping och primärvården vad gäller, planering och utförande av cancervård? Vi bedömer att det till stor del finns en tydlig ansvarsfördelning mellan de olika förvaltningarna vad gäller planering och utförande av cancervård. De otydligheter som finns avser primärvården och dess ansvar vad gäller välgrundad misstanke om cancer. Av våra intervjuer framgår också att det finns signaler om att primärvården brister i samverkan gentemot den specialiserade vården och primärvården inte deltar i utvecklingsarbetet vad gäller olika cancerprocesser. Finns det tillförlitliga, säkra system och rutiner som gör det möjligt att följa upp medicinska resultat (inklusive avvikelsehantering)? Cancersjukvården omfattas av nationella medicinska kvalitetsregister. Det har i intervjuer framkommit att data i kvalitetsregistren kan vara av varierande kvalitet. Vi bedömer att kvaliteten vad gäller inrapportering av data i kvalitetsregistren för de cancerprocesser som har granskats i huvudsak är tillförlitligt. Det pågår ett arbete med att implementera standardiserade vårdförlopp. Vår granskning påvisar att det i nuläget är för tidigt att veta i vilken utsträckning kännedomen om och tillämpningen av den nya kodsättningen är tillräcklig. Det kvarstår ett arbete med att utveckla strukturen för att kunna följa de inre ledtiderna. Det finns således risker vad gäller tillförlitligheten i resultaten från kommande ledtidsmätningar. Följer landstinget de av Socialstyrelsen framtagna nationella riktlinjerna för cancervård och hur följs detta upp? Av våra intervjuer med företrädare för de olika vårdprocesserna framgår att nationella riktlinjer i många delar följs. Följsamheten till nationell riktlinjer följs på verksamhetsnivå genom uppföljning av medicinska resultat i kvalitetsregister. I linjeorganisationen sker uppföljning av följsamheten till de nationella riktlinjerna genom dialoger per tertial och delårsbokslut samt genom analys av avvikelser vad gäller Öppna jämförelser. Några medicinska revisioner för att säkerställa följsamhet genomförs inte. Hur länge får cancerpatienter vänta mellan remiss och behandling? Det pågår ett nationellt och regionalt arbete med att implementera standardiserade vårdförlopp i cancersjukvården. Detta arbete engagerar även. I nuläget saknas aktuella uppgifter om hur länge cancerpatienter får vänta mellan remiss och behandling. De uppgifter som finns tillgängliga har tagits fram i samband med kartläggning/genomlysning under hösten 2015 och baseras på manuella uttag ur respektive kvalitetsregister. Det finns också möjlighet att manuellt ta fram information ur patientadmi- Februari av 26

25 nistrativa system. Det sker ett utvecklingsarbete tillsammans med andra landsting som använder patientjournalsystemet Cosmic och under år 2016 kommer automatik ledtidsrapportering tas fram för de standardiserade vårdförloppen. Av de uppgifter som finns tillgängliga framgår att tiden mellan remiss och behandling för bröstcancer är relativt kort. Genom att patienten kan ta en direkt kontakt med bröstmottagningen har tillgängligheten för patienten förbättrats. Även när det gäller lungcancer är medianväntetiden något lägre i landstinget jämfört med övriga riket. Tillgängligheten vad gäller prostatacancer är ett nationellt problem. I nuläget är landstinget långt ifrån målsättningen vad gäller ledtiden från remiss till behandling. Hur hanterar landstinget uppgifter i öppna jämförelser och hur ligger Landstinget i Uppsala län till i jämförelse med andra landsting i Sverige? Landstinget har en process för analys, förbättringsarbete och uppföljning av medicinska resultat vad gäller Öppna jämförelser. Det finns en landstingsgemensam arbetsgrupp som lägger ett särskilt fokus på de kvalitetsindikatorer där en stor förbättringspotential finns. Uppgifter avseende cancersjukdomar analyseras inom RCC. När det gäller resultat finns det områden där landstinget är starka och där det finns förbättringsmöjligheter. Akademiska sjukhuset hävdar sig väl gentemot övriga universitetssjukhus och de medicinska resultaten inom exempelvis bröst- och lungcancer är goda. Det är också viktigt att peka på att det finns utvecklingsområden inom exempelvis cellprovtagning och palliativ vård. Avslutningsvis kan konstateras att även om hanteringen av Öppna jämförelser ger en bra ingång till övergripande ställningstaganden visar granskningen på att ett fortsatt och utmanande arbete kvarstår med att beakta och omvandla resultaten till en mer verksamhetsnära nivå. Där finns det, enligt vår bedömning, fortsatta oklarheter i såväl krav på ansvar, resultat och kontinuerlig uppföljning. Myndigheten för Vårdanalys har genomfört en fördjupad analys och där lämnat sex förslag för att öka jämlikheten i vården. I vilken utsträckning har landstinget tagit hänsyn till dessa förslag i tillämpliga delar? Av vår granskning framgår att det finns en medvetenhet vad gäller behovet av att öka jämlikheten i vården. Vi bedömer att landstinget kan göra mer för att nå utsatta grupper och kompensera för de skillnader som finns mellan olika patientgrupper. Det finns en utvecklingspotential vad gäller exempelvis att nå fler kvinnor för cellprovtagning. Detta gäller även mammografiundersökning. Även om deltagarfrekvens är hög i landstinget, finns det anledning att ha en högre målsättning. Februari av 26

26 3.2. Revisionell bedömning Den övergripande revisionsfrågan är om och på vilket sätt landstinget säkerställer att cancervården bedrivs på ett ändamålsenligt och ur jämlikhetsperspektiv tillfredsställande sätt med en god tillgänglighet. Vår samlade bedömning är att berörda styrelser och nämnder till viss del säkerställer att cancervården bedrivs på ett ändamålsenligt sätt och med en god tillgänglighet. Vi menar att det saknas tillräckliga data, och således kunskap om, hur vården ser ut i ett jämlikhetsperspektiv för att berörda styrelser och nämnder ska kunna säkerställa en jämlik vård. Vi har i vår granskning inte funnit att cancerpatienten behandlas på ett ojämlikt sätt. Däremot kan vi konstatera att tillgängligheten varierar mellan olika cancersjukdomar. I så motto är cancersjukvården ojämlik Rekommendationer Mot bakgrund av vad som framkommit i granskningen ges följande rekommendationer: Ta fram ett lokalt faktabaserat underlag för länet hur det ser ut med vård på lika villkor inom cancerområdet. Det bör för satsningen vad gäller standardiserade vårdförlopp sättas tydliga delmål utöver de långsiktiga mål som gäller för satsningen i stort. Detta för att mer aktivt kunna följa utvecklingen under de år som satsningen pågår. Att arbetet med riskanalys för såväl satsningen i dess helhet som för de specifika standardiserade vårdförloppen struktureras upp på ett tydligare sätt och dokumenteras ner. Bland annat för att underlätta möjligheten till att göra väl underbyggda prioriteringar samt hänföra eventuella åtgärder och aktiviteter till rätt nivå. Att kommande återrapporteringar i större utsträckning lyfter goda exempel på styrning, genomförande och uppföljning för såväl satsningen som helhet samt inspel från processen kopplat till specifika vårdförlopp. För att säkerställa följsamheten gentemot nationella riktlinjer bör det, som ett komplement till uppföljning per kvalitetsregister, övervägas att genomföra medicinsk revision inom specialiserad vård Jean Odgaard Projektledare Februari av 26

27 Bilaga 1 Standardiserat vårdförlopp prostatacancer Februari av 26

Övergripande granskning av cancersjukvården på Gotland

Övergripande granskning av cancersjukvården på Gotland www.pwc.se Revisionsrapport Lars Åke Claesson Kerstin Karlstedt 12 november 2014 Övergripande granskning av cancersjukvården på Gotland Region Gotland Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Bakgrund

Läs mer

Övergripande granskning av cancersjukvården på Gotland

Övergripande granskning av cancersjukvården på Gotland Regionens revisorer Revisionsskrivelse Datum 2014-11-12 Änr 2014-11- 2 5 REGION GOTLAND Hälso- och sjukvårdsnämnden Övergripande granskning av cancersjukvården på Gotland På uppdrag av de förtroendevalda

Läs mer

Handlingsplan för region Hallands införande av standardiserade vårdförlopp i cancervården 2015

Handlingsplan för region Hallands införande av standardiserade vårdförlopp i cancervården 2015 1(8) Datum Diarienummer 2015-03-12 RS150023 Regionalt cancercentrum Syd Regionalt cancercentrum Väst Handlingsplan för region Hallands införande av standardiserade vårdförlopp i cancervården 2015 Bakgrund

Läs mer

Cancerplan Standardiserade Vårdförlopp 2015 Redovisning

Cancerplan Standardiserade Vårdförlopp 2015 Redovisning Cancerplan Standardiserade Vårdförlopp 2015 Redovisning Landstinget Blekinge Oktober 2015 Inledning Landstinget Blekinge redovisar i detta dokument en sammanställning av aktiviteter och åtgärder som är

Läs mer

Tillsammans för kortare väntetider i cancervården

Tillsammans för kortare väntetider i cancervården Tillsammans för kortare väntetider i cancervården Omkring 60 000 personer i Sverige kommer att få en cancerdiagnos i år. Runt sig har de många nära som också blir berörda. Varje dag med misstanke eller

Läs mer

Den nationella cancerstrategin

Den nationella cancerstrategin 10.00 Välkommen! Gunilla Gunnarsson, cancersamordnare SKL 10.10 Statens syn på Kortare väntetider i cancervården och primärvårdens roll Sara S Johansson, projektledare Socialdepartementet 10.25 Överenskommelsen

Läs mer

Arbetsmaterial 2014-06-13. Socialdepartementet. PM Bakgrund om regeringens satsning: Kortare väntetider i cancervården. Bakgrund

Arbetsmaterial 2014-06-13. Socialdepartementet. PM Bakgrund om regeringens satsning: Kortare väntetider i cancervården. Bakgrund Arbetsmaterial 2014-06-13 Socialdepartementet PM Bakgrund om regeringens satsning: Kortare väntetider i cancervården Bakgrund Cirka 60 000 cancerfall rapporteras årligen till Cancerregistret. Könsfördelningen

Läs mer

Norrbottens Läns Landsting 2015

Norrbottens Läns Landsting 2015 1 Redovisning av landstingens handlingsplaner för införande av standardiserade vårdförlopp i cancervården Norrbottens Läns Landsting 2015 Datum: Fastställd av: Hans Rönnkvist, Landstingsdirektör 2 Nationell

Läs mer

Nivåstrukturering av urologisk och gynekologisk cancer i Uppsala-Örebroregionen 2015

Nivåstrukturering av urologisk och gynekologisk cancer i Uppsala-Örebroregionen 2015 1 (8) Nivåstrukturering av urologisk och gynekologisk cancer i Uppsala-Örebroregionen 2015 Uppdraget Vårdprocessgrupperna för urologiska och gynekologiska tumörsjukdomar och specialitetsråden för urologi

Läs mer

Kommittédirektiv. En nationell cancerstrategi för framtiden. Dir. 2007:110. Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2007

Kommittédirektiv. En nationell cancerstrategi för framtiden. Dir. 2007:110. Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2007 Kommittédirektiv En nationell cancerstrategi för framtiden Dir. 2007:110 Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2007 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare skall lämna förslag till en nationell

Läs mer

Standardiserade vårdförlopp i cancervården. En baslinjestudie

Standardiserade vårdförlopp i cancervården. En baslinjestudie Standardiserade vårdförlopp i cancervården En baslinjestudie Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer krävs upphovsmannens

Läs mer

Överenskommelse om utvecklingsarbete inom ramen för cancerstrategin år 2010

Överenskommelse om utvecklingsarbete inom ramen för cancerstrategin år 2010 Överenskommelse om utvecklingsarbete inom ramen för cancerstrategin år 2010 2 SYFTE 3 BAKGRUND 3 PROJEKT FÖR ÅR 2010 4 1. FÖRSÖKSVERKSAMHET FÖR EN PATIENTFOKUSERAD OCH SAMMANHÅLLEN CANCERVÅRD 4 2. INFORMATIONSTJÄNST

Läs mer

Uppsala Ö rebro. Verksamhetsbera ttelse 2015. Utkast 2016-02-15

Uppsala Ö rebro. Verksamhetsbera ttelse 2015. Utkast 2016-02-15 Uppsala Ö rebro Verksamhetsbera ttelse 2015 Utkast 2016-02-15 1 Patientcentrerade kriterier Förebyggande insatser och tidig upptäckt av cancer MÅL: Tydlig regional samordning av mammografi- och cervixcancerscreening,

Läs mer

Nationella vårdprogram, screeningkallelser och nätverksbildning

Nationella vårdprogram, screeningkallelser och nätverksbildning INSATSER INOM CANCERSTRATEGIN 2014 Nationella vårdprogram, screeningkallelser och nätverksbildning UTVECKLINGSINSATSER FÖR EN STÄRKT CANCERVÅRD Regeringens diarienummer S2013/6061/FS och S2014/4439/FS

Läs mer

Nivåstrukturering av gynekologisk och urologisk cancer

Nivåstrukturering av gynekologisk och urologisk cancer TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1(3) H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Per-Olov Gustafsson Staben för övergripande hälso- och sjukvårdsfrågor +46155247636 2015-10-17 LS-LED15-1307-1 Ä R E N D E G Å

Läs mer

Cancerfondens enkätundersökning 2014 Kontaksjuksköterskans uppdrag

Cancerfondens enkätundersökning 2014 Kontaksjuksköterskans uppdrag 2015-07-07 Cancerfondens enkätundersökning 2014 Kontaksjuksköterskans uppdrag Behovet av en fast kontaktperson betonas i den Nationella Cancerstrategin (SOU 2009:11) Förbättrad information och kommunikation

Läs mer

Utveckling av den norrländska cancervården med hjälp av kvalitetsregister. Kvalitetsregisterdag Umeå 150922 Anna-Lena Sunesson, bitr.

Utveckling av den norrländska cancervården med hjälp av kvalitetsregister. Kvalitetsregisterdag Umeå 150922 Anna-Lena Sunesson, bitr. Utveckling av den norrländska cancervården med hjälp av kvalitetsregister Kvalitetsregisterdag Umeå 150922 Anna-Lena Sunesson, bitr. RCC-chef Fem nationella mål Minska risken för insjuknande Förbättra

Läs mer

Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården. Lungcancer. Beskrivning av standardiserat vårdförlopp

Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården. Lungcancer. Beskrivning av standardiserat vårdförlopp Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården Lungcancer Beskrivning av standardiserat vårdförlopp December 2015 Versionshantering Datum Beskrivning av förändring 2015-10-20

Läs mer

Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården :

Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården : Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården : genom medborgare, patient och Datum: 2015-06-24 Version: 1 Dnr: 150054 Sammanfattning Medborgare, patienter och närståendes

Läs mer

Handlingsplan för ökad tillgänglighet 2012-2014

Handlingsplan för ökad tillgänglighet 2012-2014 BESLUTSUNDERLAG 1(1) Anna Bengtsson 2012-11-13 LiÖ 2012-3416 Hälso- och sjukvårdsnämnden Handlingsplan för ökad tillgänglighet 2012-2014 Landstingsstyrelsen har i sin verksamhetsplan för år 2012 uppdragit

Läs mer

Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården. Matstrups- och magsäckscancer Beskrivning av standardiserat vårdförlopp

Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården. Matstrups- och magsäckscancer Beskrivning av standardiserat vårdförlopp Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården Matstrups- och magsäckscancer Beskrivning av standardiserat vårdförlopp December 2014 Versionshantering Datum Beskrivning av förändring

Läs mer

Kontaktsjuksköterskefunktionen i Landstinget Västmanland Kartläggning och analys våren 2015

Kontaktsjuksköterskefunktionen i Landstinget Västmanland Kartläggning och analys våren 2015 Datum: 2015-04-27 Dnr: LTV150519 Kontaktsjuksköterskefunktionen i Landstinget Västmanland Kartläggning och analys våren 2015 JONAS LOSTELIUS ENHETEN FÖR KUNSKAPSSTYRNING OCH UTBILDNING 2 (12) INNEHÅLL

Läs mer

Kontaktsjuksköterska i cancersjukvården

Kontaktsjuksköterska i cancersjukvården ETT UTVECKLINGSARBETE INOM ÄNNU BÄTTRE CANCERVÅRD Kontaktsjuksköterska i cancersjukvården DELRAPPORT 2011 1 Sammanfattning Insatser för fler kontaktsjuksköterskor eller motsvarande inom cancervården är

Läs mer

Årsrapport 2014 RMPG Hälsofrämjande strategier inom Sydöstra sjukvårdsregionen

Årsrapport 2014 RMPG Hälsofrämjande strategier inom Sydöstra sjukvårdsregionen Årsrapport 2014 RMPG Hälsofrämjande strategier inom Sydöstra sjukvårdsregionen Utvecklingstendenser Ökat fokus på hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete för att klara framtidens utmaningar Den

Läs mer

SKL:s Dnr 14/6942. Mall för redovisning av landstingens handlingsplaner för införande av standardiserade vårdförlopp i cancervården.

SKL:s Dnr 14/6942. Mall för redovisning av landstingens handlingsplaner för införande av standardiserade vårdförlopp i cancervården. SKL:s Dnr 14/6942 Mall för redovisning av landstingens handlingsplaner för införande av standardiserade vårdförlopp i cancervården September 2015 Redovisningarna ska vara Socialdepartementet tillhanda

Läs mer

Granskning av vård, omsorg och stöd för personer med missbruks- och beroendeproblematik

Granskning av vård, omsorg och stöd för personer med missbruks- och beroendeproblematik www.pwc.se Revisionsrapport Eda kommun Lena Brönnert Lars Näsström Granskning av vård, omsorg och stöd för personer med missbruks- och beroendeproblematik En samgranskning av Landstinget i Värmland och

Läs mer

Palliativ vård - samverkan mellan kommun och landsting

Palliativ vård - samverkan mellan kommun och landsting www.pwc.se Revisionsrapport Jenny Krispinsson Anna Carlénius Maria Strömbäck Hans Rinander Palliativ vård - samverkan mellan kommun och landsting Övertorneå kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattande

Läs mer

Standardiserat vårdförlopp

Standardiserat vårdförlopp Rapport Datum: 2015-10-26 Version: 1 Dnr: 150164 1 Sammanfattning Regeringen satsar för att skapa en mer jämlik och tillgänglig cancervård med ökad kvalitet, med fokus på att korta väntetiderna och att

Läs mer

Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården. Prostatacancer Beskrivning av standardiserat vårdförlopp

Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården. Prostatacancer Beskrivning av standardiserat vårdförlopp Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården Prostatacancer Beskrivning av standardiserat vårdförlopp December 2014 Versionshantering Datum Beskrivning av förändring 2014-12-17

Läs mer

Cancerrehabilitering i vårdprocesser

Cancerrehabilitering i vårdprocesser ARBETSMATERIAL/DISKUSSIONSUNDERLAG Cancerrehabilitering i vårdprocesser Barbro Arvidsson, barbro.arvidsson@orebroll.se och Anna Kling, anna.kling@orebroll.se Processledare för vårdprogramgruppen Cancerrehabilitering,

Läs mer

Återrapportering - Aktivitetsplan 2014 Samverkansnämnden i Uppsala- Örebro sjukvårdsregion

Återrapportering - Aktivitetsplan 2014 Samverkansnämnden i Uppsala- Örebro sjukvårdsregion 1 (6) Återrapportering - Aktivitetsplan 2014 Samverkansnämnden i Uppsala- Örebro sjukvårdsregion Bakgrund Samverkansnämnden fastställde vid sammanträdet den 7 februari 2011 verksamhetsplanen för perioden

Läs mer

Handlingsplan för införande av standardiserade vårdförlopp i Västra Götalandsregionen 2015

Handlingsplan för införande av standardiserade vårdförlopp i Västra Götalandsregionen 2015 Västra Götalandsregionen 1 (6) Datum 2015-03-25 Diarienummer HS 87-2015 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Handlingsplan för införande av standardiserade vårdförlopp i Västra Götalandsregionen 2015 Bakgrund

Läs mer

Tidig upptäckt. Marcela Ewing. Spec. allmänmedicin/onkologi Regional processägare Tidig upptäckt Regionalt cancercentrum väst

Tidig upptäckt. Marcela Ewing. Spec. allmänmedicin/onkologi Regional processägare Tidig upptäckt Regionalt cancercentrum väst Tidig upptäckt Marcela Ewing Spec. allmänmedicin/onkologi Regional processägare Tidig upptäckt Regionalt cancercentrum väst Disposition av föreläsning Bakgrund Alarmsymtom och allmänna symtom Svårigheten

Läs mer

Äldre och läkemedel Slutrapport. Ulrika Ribbholm 2014-06-18

Äldre och läkemedel Slutrapport. Ulrika Ribbholm 2014-06-18 Äldre och läkemedel Slutrapport Ulrika Ribbholm 2014-06-18 Sammanfattning Under 2013 har projektet Äldre och läkemedel pågått och FoUrum har haft en projektledare avsatt för området på 25 %. Projektet

Läs mer

Förstudie kring övertagandet av viss hälso- och sjukvård LSS

Förstudie kring övertagandet av viss hälso- och sjukvård LSS www.pwc.se PM Fredrik Markstedt Certifierad kommunal revisor och Charlotte Erdtman Förstudie kring övertagandet av viss hälso- och sjukvård LSS Nynäshamns kommun Förstudie kring övertagandet av viss hälso-

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsberedningen

Hälso- och sjukvårdsberedningen 1 (5) Landstingets kansli Planeringsavdelningen, Justerat 2011-04-19 Hälso- och sjukvårdsberedningen Tid Onsdagen den 6 april 2011 kl. 13.00 16.00 Plats Närvarande ledamöter Kronobergsrummet, Landstinget

Läs mer

Landstingets revisorer Revisionsrapport September 2012. Väntetider för patienter med prostatacancer

Landstingets revisorer Revisionsrapport September 2012. Väntetider för patienter med prostatacancer Landstingets revisorer Revisionsrapport September 2012 Väntetider för patienter med prostatacancer Tjänsteställe, handläggare Revisionskontoret 12REV28 Innehållsförteckning 1 Bakgrund...1 2 Uppdrag...1

Läs mer

Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården. Prostatacancer. Beskrivning av standardiserat vårdförlopp

Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården. Prostatacancer. Beskrivning av standardiserat vårdförlopp Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården Prostatacancer Beskrivning av standardiserat vårdförlopp December 2015 Versionshantering Datum Beskrivning av förändring 2014-12-17

Läs mer

Cancerstrategi Region Gävleborg, del av utvecklingsplan för RCC Uppsala Örebro samt Nationell satsning för kortare väntetider i cancervården

Cancerstrategi Region Gävleborg, del av utvecklingsplan för RCC Uppsala Örebro samt Nationell satsning för kortare väntetider i cancervården Cancerstrategi Region Gävleborg, del av utvecklingsplan för RCC Uppsala Örebro samt Nationell satsning för kortare väntetider i cancervården Per Fessé Cancersamordnare Omkring 60 000 personer i Sverige

Läs mer

Tillgänglighet i vården Rapport 12-10

Tillgänglighet i vården Rapport 12-10 LANDSTINGET I VÄRMLAND 2011-03-22 Rev/10049 Revisorerna Johan Magnusson Tillgänglighet i vården Rapport 12-10 Tillgänglighet i vården Bakgrund Landstingets revisorer ansvarar för att genomföra årlig granskning

Läs mer

Sydöstra sjukvårdsregionen i Öppna Jämförelser 2013

Sydöstra sjukvårdsregionen i Öppna Jämförelser 2013 Sydöstra sjukvårdsregionen i Öppna Jämförelser 2013 RSL 11 dec 2013 Henning Elvtegen, Ledningsstaben Östergötland Henning Elvtegen, Ledningsstaben Östergötland Öppna jämförelser 2013 SKL/Socialstyrelsen

Läs mer

Uppföljning av regionala cancercentrum 2014. Uppbyggnad, styrkor och utmaningar

Uppföljning av regionala cancercentrum 2014. Uppbyggnad, styrkor och utmaningar Uppföljning av regionala cancercentrum 2014 Uppbyggnad, styrkor och utmaningar Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,

Läs mer

MALL FÖR FRAMTAGANDE AV HANDLINGSPLAN

MALL FÖR FRAMTAGANDE AV HANDLINGSPLAN MALL FÖR FRAMTAGANDE AV HANDLINGSPLAN för arbetet med standardiserade vårdförlopp enligt överenskommelsen mellan regeringen och SKL om kortare väntetider i cancervården 2016 Handlingsplanerna ska vara

Läs mer

Standardiserat vårdförlopp

Standardiserat vårdförlopp Standardiserat vårdförlopp Huvud-halscancer ur ett processägarperspektiv Jan Nyman, onkolog, SU SVF utbildning 160302, Hotell 11, Eriksberg, Göteborg Vad är en regional processägare? RCC bildades för ca

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2014. Onkologiska kliniken Sörmland

Kvalitetsbokslut 2014. Onkologiska kliniken Sörmland Kvalitetsbokslut 2014 Onkologiska kliniken Sörmland Innehållsförteckning Inledning... 3 Vår verksamhet... 3 Trygga patienter... 5 Patienterfarenheter... 5 Smidig resa genom vården... 5 Tillgänglighet...

Läs mer

Regional baslinjemätning för standardiserade vårdförlopp

Regional baslinjemätning för standardiserade vårdförlopp Regional baslinjemätning för standardiserade vårdförlopp Bröstcancer Lungcancer Lymfom Tjock- och ändtarmscancer Ledtider ur regionala kvalitetsregister 2015-11-16 Sju landsting i samverkan Regionalt cancercentrum

Läs mer

MATSTRUPE- OCH MAGSÄCKSCANCER Dalarnas län

MATSTRUPE- OCH MAGSÄCKSCANCER Dalarnas län Standardiserat vårdförlopp Kvalitetsregister 26 mars 2015 Kortare väntetider i cancervården i Uppsala-Örebroregionen - regionalt kvalitetsregisterunderlag för standardiserade vårdförlopp MATSTRUPE- OCH

Läs mer

Samverkansnämnd. Protokoll. Datum: 2014-10-17 Plats: Best Western Hotell Mälaren, Västerås. Tjänstemän. Närvarande: Landsting/politiker

Samverkansnämnd. Protokoll. Datum: 2014-10-17 Plats: Best Western Hotell Mälaren, Västerås. Tjänstemän. Närvarande: Landsting/politiker Samverkansnämnd : 2014-10-17 Plats: Best Western Hotell Mälaren, Västerås Närvarande: Landsting/politiker Örebro Marie-Louise Forsberg-Fransson Ola Karlsson Robert Mörk Jenny Steen Ewa Sundqvist Annika

Läs mer

Väntetider för kroniskt sjuka i specialistvården. Revisionsrapport. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret

Väntetider för kroniskt sjuka i specialistvården. Revisionsrapport. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret Väntetider för kroniskt sjuka i specialistvården Revisionsrapport LANDSTINGETS REVISORER 2015-12-16 15REV39 2(16) Sammanfattning 2010 lagstadgades tillgängligheten till vården genom en vårdgaranti och

Läs mer

Förstudie av datafångst gällande standardiserade vårdförlopp

Förstudie av datafångst gällande standardiserade vårdförlopp Ett samarbete i Västra sjukvårdsregionen Förstudie av datafångst gällande standardiserade vårdförlopp Förstudierapport mars 2015 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Genomförande... 4 3. Informationsinsamling...

Läs mer

Förstudie kring övertagandet av viss hälso- och sjukvård LSS

Förstudie kring övertagandet av viss hälso- och sjukvård LSS www.pwc.se PM Fredrik Markstedt Certifierad kommunal revisor och Charlotte Erdtman Förstudie kring övertagandet av viss hälso- och sjukvård LSS Sollentuna kommun Förstudie kring övertagandet av viss hälso-

Läs mer

ABCD. Förstudie av den kommunala demensvården Revisionsrapport. Värmdö kommun. 2011-12-09 Antal sidor:12

ABCD. Förstudie av den kommunala demensvården Revisionsrapport. Värmdö kommun. 2011-12-09 Antal sidor:12 Förstudie av den kommunala demensvården Revisionsrapport Antal sidor:12 Värmdö Kommun Innehåll 1. Sammanfattning. 2 2. Bakgrund 3 3. Syfte 4 4. Revisionskriterier 4 5. Ansvarig nämnd/styrelse 4 6. Genomförande/metod

Läs mer

Novus BRO tar pulsen på bröstcancervården. Juni 2010. 17 juni 2010 Lina Lidell/Annelie Önnerud Åström

Novus BRO tar pulsen på bröstcancervården. Juni 2010. 17 juni 2010 Lina Lidell/Annelie Önnerud Åström Novus BRO tar pulsen på bröstcancervården Juni 2010 17 juni 2010 Lina Lidell/Annelie Önnerud Åström 1704 Om undersökningen Undersökningen har genomförts av Novus Opinion på uppdrag av BRO, Bröstcancerföreningens

Läs mer

Minnesanteckningar fra n patientra dets mö te 151104

Minnesanteckningar fra n patientra dets mö te 151104 Minnesanteckningar fra n patientra dets mö te 151104 Närvarande Alexandra Andersson Alfons Forsman Anna-Lena Sunesson Birgitta Larsen Charlotte Bygdemo-Toytziaridis Christine Backlund Elisabet Wiklund

Läs mer

Patientbemötande i vården. Landstinget i Östergötland. Revisionsrapport. Datum 2011-01-26

Patientbemötande i vården. Landstinget i Östergötland. Revisionsrapport. Datum 2011-01-26 Patientbemötande i vården Landstinget i Östergötland Revisionsrapport Datum 2011-01-26 Eva Ogensjö, certifierad kommunal revisor Anders Larsson, certifierad kommunal revisor Eva Andlert, certifierad kommunal

Läs mer

Cancer i urinblåsan och övre urinvägarna Beskrivning av standardiserat vårdförlopp

Cancer i urinblåsan och övre urinvägarna Beskrivning av standardiserat vårdförlopp Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården Cancer i urinblåsan och övre urinvägarna Beskrivning av standardiserat vårdförlopp December 2014 Versionshantering Datum Beskrivning

Läs mer

Standardiserade vårdförlopp

Standardiserade vårdförlopp Standardiserade vårdförlopp Nationella ehälsodagen 2015 Harald Grönqvist, SKL harald.gronqvist@skl.se 2015-10-06 En fyraårig nationell satsning under 2015-2018 ska göra cancervården mer tillgänglig och

Läs mer

Riktlinjer för specialiserad sjukvård i hemmet SSIH

Riktlinjer för specialiserad sjukvård i hemmet SSIH 1(9) Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: Riktlinjer för specialiserad 1.0 Riktlinjer sjukvård i hemmet, SSIH Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvård Utfärdande enhet: Målgrupp:

Läs mer

Är ojämlikheten i vården ofrånkomlig? Rapport från Kommissionen för jämlik vård

Är ojämlikheten i vården ofrånkomlig? Rapport från Kommissionen för jämlik vård Är ojämlikheten i vården ofrånkomlig? Rapport från Kommissionen för jämlik vård Innehåll Inledning...3 Sammanfattning...3 Bakgrund och syfte...3 Ojämlik vård i fakta och siffror...4 Ojämlikhet mellan könen...4

Läs mer

FRÅGOR OCH SVAR OM ZYTIGA (abiraterone) 2011 09 12

FRÅGOR OCH SVAR OM ZYTIGA (abiraterone) 2011 09 12 FRÅGOR OCH SVAR OM ZYTIGA (abiraterone) 2011 09 12 FÖR EXTERN ANVÄNDNING (F&S om ZYTIGA är endast avsedd för media) Vad är prostatacancer? Prostatacancer uppstår när det bildas cancerceller i prostatans

Läs mer

Politisk viljeinriktning för hjärtsjukvården i Uppsala- Örebro sjukvårdsregion

Politisk viljeinriktning för hjärtsjukvården i Uppsala- Örebro sjukvårdsregion Bil 1 Karin Lundberg Emelie Condén 2016-02-12 Regionala utvecklingsgruppen för nationella riktlinjer Politisk viljeinriktning för hjärtsjukvården i Uppsala- Örebro sjukvårdsregion baserad på nationella

Läs mer

Standardiserat vårdförlopp. Cancer i urinvägar

Standardiserat vårdförlopp. Cancer i urinvägar Standardiserat vårdförlopp Cancer i urinvägar Blåscancer I Sverige upptäcks ca 2400 nya fall av tumör i urinblåsan/år. Ca 250 fall av tumör i övriga urinvägar (njurbäcken, uretär, uretra). Inom VGR ca

Läs mer

Regionalt cancercentrum sydöst

Regionalt cancercentrum sydöst Regionalt cancercentrum sydöst Vi finns för att cancer finns Var tredje dödsfall i sydöstra sjukvårdsregionen orsakas av cancer Andelen dödsfall pga cancer i sydöstra sjukvårdsregionen Medelökningen av

Läs mer

Att använda registerdata i lokalt och regionalt processarbete

Att använda registerdata i lokalt och regionalt processarbete Att använda registerdata i lokalt och regionalt processarbete Björn Ohlsson Regional patientprocessledare Kolorektal cancer Regionalt cancercentrum syd Fem nationella mål Minska risken för insjuknande

Läs mer

Policydokument. Nationellt kvalitetsregister för Esofagusoch Ventrikelcancer (NREV) 2015-02-03

Policydokument. Nationellt kvalitetsregister för Esofagusoch Ventrikelcancer (NREV) 2015-02-03 Policydokument Nationellt kvalitetsregister för Esofagusoch Ventrikelcancer (NREV) 2015-02-03 Nationellt Kvalitetsregister för Esofagus- och Ventrikelcancer (NREV) Inledning Svensk förening för övre abdominell

Läs mer

Yttrande över Landstingsrevisorernas årsrapport 2012 för Hälso- och sjukvårdsnämnden

Yttrande över Landstingsrevisorernas årsrapport 2012 för Hälso- och sjukvårdsnämnden Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Tommy Sandegran TJÄNSTEUTLÅTANDE 2013-08-06 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2013-09-03, p 6 1 (5) HSN 1304-0474 Yttrande över Landstingsrevisorernas årsrapport

Läs mer

Standardardiserade vårdförlopp Region Östergötland

Standardardiserade vårdförlopp Region Östergötland Standardardiserade vårdförlopp Region Östergötland Lägesrapport 2015-10-26 Handläggare: Per-Anders Heedman, Marie Lagerfelt Verksamhet: Region Östergötland Datum: 2015-10-26 Diarienummer: RS 2015-167 www.regionostergotland.se

Läs mer

Revisionsrapport Miljöarbetet inom Region Östergötland

Revisionsrapport Miljöarbetet inom Region Östergötland BESLUTSUNDERLAG 1/3 Miljö- och säkerhetsenheten Mats E Persson 2015-04-21 Dnr: RS 2015-137 Regionsstyrelsen Revisionsrapport Miljöarbetet inom Region Östergötland Revisorerna i Region Östergötland (dåvarande

Läs mer

Prostatacancer. Regional kvalitetsrapport för diagnosår 2010 från Nationella Prostatacancerregistret (NPCR) Norra regionen

Prostatacancer. Regional kvalitetsrapport för diagnosår 2010 från Nationella Prostatacancerregistret (NPCR) Norra regionen Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancersjukvården Prostatacancer Regional kvalitetsrapport för diagnosår 2010 från Nationella Prostatacancerregistret (NPCR) Norra regionen Maj

Läs mer

Avgiftsfrihet för viss screen i ng inom hälso- och sjukvården

Avgiftsfrihet för viss screen i ng inom hälso- och sjukvården Avgiftsfrihet för viss screen i ng inom hälso- och sjukvården Innehåll l Promemorians huvudsakliga innehåll... 5 2 Författningsförslag... 7 2.1 Förslag tilllag (xx) om avgiftsfrihet för viss screening

Läs mer

Granskning av budgetprocessen. Landstinget Värmland. Landstinget Värmland

Granskning av budgetprocessen. Landstinget Värmland. Landstinget Värmland www.pwc.se Revisionsrapport Inger Andersson Christina Olsson Februari 2016 Granskning av budgetprocessen inom Budgetprocessen inom Innehåll Sammanfattning... 2 1. Inledning... 5 1.1. Bakgrund... 5 1.2.

Läs mer

Tjänsteskrivelse 1 (2) Handläggare Datum Beteckning. Kommunrevisionen 2014-05-19 MISSIVSKRIVELSE

Tjänsteskrivelse 1 (2) Handläggare Datum Beteckning. Kommunrevisionen 2014-05-19 MISSIVSKRIVELSE Tjänsteskrivelse 1 (2) Handläggare Datum Beteckning Kommunrevisionen 2014-05-19 MISSIVSKRIVELSE Kommunstyrelsen Sociala myndighetsnämnden Kommunfullmäktige (f.k.) Uppföljning av granskningen kring kvalitet

Läs mer

Individuella vårdplaner inom cancervården

Individuella vårdplaner inom cancervården INSATSER INOM CANCERSTRATEGIN 2010 2012 Individuella vårdplaner inom cancervården ÄNNU BÄTTRE CANCERVÅRD DELRAPPORT 10 Individuella vårdplaner inom cancervården 1 Innehåll Bakgrund... 3 Uppdraget... 3

Läs mer

Remiss avseende nationell nivåstrukturering av sju åtgärder inom cancerområdet

Remiss avseende nationell nivåstrukturering av sju åtgärder inom cancerområdet REMISS Vårt dnr: 11/3031 2015-06-25 Vård och omsorg Gunilla Gunnarsson Till samtliga chefer för Regionala Cancercentrum För kännedom: Nätverket Landstingsdirektörer Nätverket Hälso-och sjukvårdsdirektörer

Läs mer

Redovisning av Landstinget Västernorrlands handlingsplan för införande av standardiserade vårdförlopp i cancervården.

Redovisning av Landstinget Västernorrlands handlingsplan för införande av standardiserade vårdförlopp i cancervården. SKL:s Dnr 14/6942 Redovisning av Landstinget Västernorrlands handlingsplan för införande av standardiserade vårdförlopp i cancervården September 2015 Redovisningarna ska vara Socialdepartementet tillhanda

Läs mer

Handlingsplan för uppföljning av jämlik och jämställd hälso och sjukvård

Handlingsplan för uppföljning av jämlik och jämställd hälso och sjukvård ÄRENDE 11 RSK 124 2011 Handlingsplan för uppföljning av jämlik och jämställd hälso och sjukvård Delrapport 2013 01 09 I föreliggande delrapport ges en sammanfattning av olika insatser som ingår i Handlingsplan

Läs mer

Egenkontroll avseende riskhantering

Egenkontroll avseende riskhantering Revisionsrapport Egenkontroll avseende riskhantering fungerar egenkontrollen med verktyget RH-check på ett tillfredsställande sätt? Eva Ogensjö Cert. kommunal revisor Eva Andlert Cert. kommunal revisor

Läs mer

Yttrande över motion av Kristina Söderlund och Inger Ros (S) om vårdgarantin och en utveckling för en patientfokuserad vård

Yttrande över motion av Kristina Söderlund och Inger Ros (S) om vårdgarantin och en utveckling för en patientfokuserad vård Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Torsten Ibring TJÄNSTEUTLÅTANDE 2013-02-22 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2013-03-18, P 18 1 (7) HSN 1209-1122 Yttrande över motion av Kristina Söderlund och

Läs mer

Styrdokument Riktlinjer för framtagande av standardiserade vårdförlopp inom cancersjukvården

Styrdokument Riktlinjer för framtagande av standardiserade vårdförlopp inom cancersjukvården Styrdokument Riktlinjer för framtagande av standardiserade vårdförlopp inom cancersjukvården Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancersjukvården Versionshantering Datum Beskrivning

Läs mer

Vi finns för att cancer finns

Vi finns för att cancer finns 2017-08-31 Var tredje dödsfall i sydöstra sjukvårdsregionen orsakas av cancer Vi finns för att cancer finns Andelen dödsfall pga cancer i sydöstra sjukvårdsregionen Medelökningen av cancerfall per år är

Läs mer

Koordinators roll inom standardiserade vårdförlopp

Koordinators roll inom standardiserade vårdförlopp Koordinators roll inom standardiserade vårdförlopp Introduktionsutbildning 6 oktober 2016 Anna-Lena Sunesson Utbildningens innehåll Regiongemensam del 6 oktober Introduktion om SVF samt uppföljning av

Läs mer

Framgångsfaktorer i diabetesvården. Inspiration för utveckling av diabetesvården

Framgångsfaktorer i diabetesvården. Inspiration för utveckling av diabetesvården Framgångsfaktorer i diabetesvården Inspiration för utveckling av diabetesvården Inledning Analys av data från registret visar skillnader i resultat något som tyder på möjligheter att öka kvaliteten. Diabetes

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Folktandvården

Patientsäkerhetsberättelse för Folktandvården Patientsäkerhetsberättelse för Folktandvården År 2012 Datum och ansvarig för innehållet 2013-02-25 Annika Kahlmeter Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Innehållsförteckning Sammanfattning

Läs mer

Projektplan. Varje dag räknas 2015 Nationell satsning på cancervård. PROJEKTiL Region Gävleborg

Projektplan. Varje dag räknas 2015 Nationell satsning på cancervård. PROJEKTiL Region Gävleborg Projektplan Varje dag räknas 2015 Nationell satsning på cancervård PROJEKTiL Region Gävleborg Innehållsförteckning 1 Grundläggande information... 3 1.1 Syfte... 5 1.2 Effektmål/Nyckeltal... 6 1.3 Projektmål...

Läs mer

GOTLANDS 1(2) KOMMUN 27 oktober 2008 Hälso- och sjukvården

GOTLANDS 1(2) KOMMUN 27 oktober 2008 Hälso- och sjukvården GOTLANDS 1(2) KOMMUN 27 oktober 2008 Hälso- och sjukvården Hälso- och sjukvårdsnämnden Begäran om medverkande i screeningprogram för colorektal cancer I Sverige är cancer i grovtarm och ändtarm den tredje

Läs mer

Upprättare Datum Dnr Mats Björeman, Lars Holmberg 2015-06-03 LK/150125

Upprättare Datum Dnr Mats Björeman, Lars Holmberg 2015-06-03 LK/150125 PM 1 (6) Upprättare Dnr Mats Björeman, Lars Holmberg 2015-06-03 LK/150125 Lars Holmberg, Mats Björeman 2015-06-03 Nivåstrukturering av urologisk och gynekologisk cancer i Uppsala-Örebroregionen 2015 Uppdraget

Läs mer

Docent Ola Bratt Urologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund 2005-12-08

Docent Ola Bratt Urologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund 2005-12-08 Verksamhetsområde Urologi Om blodprovet PSA för att upptäcka tidig prostatacancer Docent Ola Bratt Urologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund 2005-12-08 Ska friska män låta kontrollera sin prostatakörtel?

Läs mer

Flera når långt. GÄVLEBORG Kortast väntetid vid ändtarmscancer. DALARNA Kortast väntetid vid lungcancer

Flera når långt. GÄVLEBORG Kortast väntetid vid ändtarmscancer. DALARNA Kortast väntetid vid lungcancer Cancerkartan Sverige På kommande sidor redovisar vi en bild av hur väl landstingen uppfyller de mål för processer som är satta i de nationella riktlinjerna för bröst-, lung-, tjock- och ändtarmscancer

Läs mer

Ännu bättre cancervård

Ännu bättre cancervård 1 (11) Ännu bättre cancervård En delrapport om nationell samordning av delar av den högspecialiserade cancervården 1 september 2012 Post: 118 82 Stockholm, Besök: Hornsgatan 20 Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

Handlingsplan Datum 2015-09-22 Diarienummer HS 63-2015. Handlingsplan för tillgänglighet och samordning för en mer patientcentrerad vård 2015

Handlingsplan Datum 2015-09-22 Diarienummer HS 63-2015. Handlingsplan för tillgänglighet och samordning för en mer patientcentrerad vård 2015 Handlingsplan Datum 2015-09-22 Diarienummer HS 63-2015 Handlingsplan för tillgänglighet och samordning för en mer patientcentrerad vård 2015 Innehåll Sammanfattning... 3 Överenskommelse om tillgänglighet

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsberedningen

Hälso- och sjukvårdsberedningen 1 (7) Landstingets kansli Planeringsavdelningen, Lillemor Ahlgren Justerat 2012-03-26 Hälso- och sjukvårdsberedningen Tid Onsdagen den 14 mars 2012 kl. 09.00 Plats Närvarande ledamöter Övriga närvarande

Läs mer

Prostatacancer. Regional kvalitetsrapport för Södra regionen. Maj Nationella prostatacancerregistret (NPCR)

Prostatacancer. Regional kvalitetsrapport för Södra regionen. Maj Nationella prostatacancerregistret (NPCR) Prostatacancer Regional kvalitetsrapport för 2016 Maj 2017 Nationella prostatacancerregistret (NPCR) Regionalt cancercentrum, Uppsala Örebro Akademiska sjukhuset SE-751 85 UPPSALA PROSTATACANCER - REGIONAL

Läs mer

Cancer i gallblåsan och perihilär gallgång

Cancer i gallblåsan och perihilär gallgång Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården Cancer i gallblåsan och perihilär gallgång Beskrivning av standardiserat vårdförlopp December 2015 Versionshantering Datum Beskrivning

Läs mer

Handlingsplan för gynekologi och urologi

Handlingsplan för gynekologi och urologi 1 Hälso- och sjukvårdavdelningen Referens Datum Diarienummer Daniel Holmdahl 2007-03-06 RSK 549-2006 Handlingsplan för gynekologi och urologi Bakgrund Tillgängligheten till delar av den gynekologiska och

Läs mer

Betänkandet Nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck (SOU 2015:55)

Betänkandet Nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck (SOU 2015:55) Stockholms läns landsting 1 (2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2015-10-21 LS 2015-0942 Landstingsstyrelsen Betänkandet Nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck

Läs mer

Minnesanteckningar 2015-03-25. Centrumråd Kirurgi, Ortopedi och Cancersjukvård

Minnesanteckningar 2015-03-25. Centrumråd Kirurgi, Ortopedi och Cancersjukvård Minnesanteckningar 2015-03-25 Centrumråd Kirurgi, Ortopedi och Cancersjukvård Datum: 2015-03-25 Tid: 10.00-16.00 Plats: Vimmerby, Fredensborgs Herrgård Närvarande Centrumråd Christina Edward ordf. Leni

Läs mer

STYRDOKUMENT. för. Kvalitetsregistret Nya läkemedel inom cancervården

STYRDOKUMENT. för. Kvalitetsregistret Nya läkemedel inom cancervården STYRDOKUMENT för Kvalitetsregistret Nya läkemedel inom cancervården Styrdokument för kvalitetsregistret Nya läkemedel inom cancervården Ett kvalitetsregister för uppföljning av nya läkemedel som används

Läs mer

Vad är ett standariserat vårdförlopp?

Vad är ett standariserat vårdförlopp? Vad är ett standariserat vårdförlopp? Ledtid som mäts nationellt 1. Misstanke 3. Välgrundad misstanke: Remiss 5. MDK 7. Start av första behandling Ingång Utredning Behandling Uppföljning 2. Ev. filterfunktion

Läs mer

Bästa tänkbara cancervård i hela Norrland. EN LITEN SKRIFT OM REGIONALT CANCERCENTRUM NORR.

Bästa tänkbara cancervård i hela Norrland. EN LITEN SKRIFT OM REGIONALT CANCERCENTRUM NORR. Bästa tänkbara cancervård i hela Norrland. EN LITEN SKRIFT OM REGIONALT CANCERCENTRUM NORR. Vision och mål RCC Norr och landstingen/regionen i den norra sjukvårdsregionen har en gemensam vision: Likvärdig

Läs mer

Prostatacancer. Kapitelnamn 107

Prostatacancer. Kapitelnamn 107 Kapitelnamn 107 Prostatacancer Ungefär 90 000 män som lever i Sverige har fått diagnosen prostatacancer. Av alla män som avlider under ett år dör nästan var tjugonde i denna sjukdom. Fortfarande får alltför

Läs mer