Publikation 2003:73. Rekommendationer för anläggande av golfbanor intill allmän väg

Transkript

1 Publikation 2003:73 Rekommendationer för anläggande av golfbanor intill allmän väg

2 Titel: Rekommendationer för anläggande av golfbanor intill allmän väg Författare: Lars Ekström, Emilia Johansson och Leonard Nilsson, Vägverket Region väst, Samhällsavdelningen Fotografier: Leonard Nilsson Dokumentbeteckning: Publikation 2003:73 Utgivningsdatum: ISSN: Distributör: Vägverket, Butiken, Borlänge. Telefon , Telefax , E-post: 2

3 Innehållsförteckning FÖRORD BAKGRUND SYFTE ÄRENDEHANTERING GOLFBANORS UPPBYGGNAD RISKER Bollar på allmän väg Belysning Uppmärksamhet Ökad trafikmängd Korsande gångtrafik Andra risker REKOMMENDATIONER Allmänt om golfbanors placering Avstånd till vägområde Anslutning till allmän väg Användning av skyddsområde Korsande gångtrafik Vägvisning Belysning FIGUR MED UTRÄKNADE SÄKERHETSAVSTÅND...12 UTDRAG UR VÄGLAGEN (1971:948)

4 Förord Denna rapport har tagits fram av Vägverket, avdelningen för samhällsplanering. Den huvudsakliga sammanställningen har utförts av Emilia Johansson som var praktikant på avdelningen sommaren Lars Ekström har biträtt med synpunkter och insamlande av material. Leonard Nilsson har svarat för den slutliga redigeringen och layouten. Rapporten har tagits fram efter en uttalad önskan om ett enhetligt förhållningssätt när det gäller Vägverkets yttranden vid anläggande av golfbanor. Rapporten är baserad på ett utkast från Vägverket Region Skåne Alla bilder i rapporten kommer från Vägverket. Ett stort tack riktas till Johanna Pettersson som hjälpte till och visade Emilia Johansson runt på en golfbana och förklarade viktiga begrepp och företeelser. Följande personer har lämnat uppgifter till denna skrift: Lars Ekström Martin Mattson Mats Jacobsson Bengt Holm Åke Löfqvist Håkan Berner Jan-Olof Gustafsson Elsa Andersson Leonard Nilsson Gert-Inge Schödin Region Skåne Vi hoppas att denna skrift ska ge god vägledning vid planering av golfbanor. För frågor rörande tillståndsprövning m m vid anordnande av golfbanor intill allmänna vägar hänvisas till Vägverkets regionala kontor Borlänge måndag den 29 september 2003 Anki Ingelström 1 RIKTLINJER, Golfbana intill allmän väg framtaget av Gert-Inge Schödin, VSK avdelning Planering ( ) 4

5 1. Bakgrund Golf har under senare år blivit en allt större sport och många nya spelare söker sig till golfbanor. Befintliga banor kompletteras och nya banor anläggs. Golfbanor tar mycket mark i anspråk och ibland anläggs de i omedelbar närhet till det allmänna vägnätet. Vägverket kontaktas ofta av kommuner, golfklubbar och andra intressenter angående placering och utformning av golfbanor. Några klara riktlinjer finns inte idag, utan en bedömning sker för varje enskilt fall. Utformningar av väganslutningar och utfarter från golfbanor är viktiga frågor som också måste bevakas när nya golfbanor anläggs. Eventuellt behov av passage för golfspelarna över en trafikerad väg måste beaktas från trafiksäkerhetssynpunkt. Eftersom ett gemensamt förhållningssätt gentemot byggandet av golfbanor saknats för Vägverket, har vi sett det angeläget att ta fram ett sådant. 2. Syfte Syftet med denna publikation är att, utifrån befintlig kunskap, utgöra dels ett underlag för dem som upprättar detaljplaner för golfbanor intill eller i nära anslutning till allmänna vägar, dels ett underlag för Vägverkets egen medverkan i samråd kring planärenden och bygglov för nya golfbanor. Skriften kan också vara ett hjälpmedel för den eller de som har för avsikt att anlägga en ny golfbana eller planerar en utvidgning av en befintlig bana intill eller med anslutning till allmän väg. Hela rapporten, eller utdrag ur den, kan med fördel spridas till länsstyrelser, byggnadsnämnder, anläggare av golfbanor med flera. 3. Ärendehantering Då anläggandet av en ny golfbana innebär en stor förändring av landskapet och stora inskränkningar för det allmänna utnyttjandet av området, bör detaljplanläggning av området ske. Detta i enlighet med kapitel 5 i plan- och bygglagen (1987:10). Kravet bör komma från kommunen eller länsstyrelsen, eftersom en bygglovsprövning normalt inte kan anses tillräcklig. Under såväl plan som programskedet skall samråd ske med sakägare, myndigheter, sammanslutningar och enskilda i övrigt som har ett väsentligt intresse av anläggningen; däribland Vägverket. 4. Golfbanors uppbyggnad En golfbana har normalt nio eller arton hål, vanligtvis arton. Varje hål består bland annat av tee, fairway och green som innebär: Tee: Utslagspunkt, där spelet börjar (vid varje hål). Beroende på handicap och kön börjar spelet olika långt från hålet. Fairway: Bandelen, eller spelfältet, mellan tee och green. Det är här 5

6 den största delen av spelet sker. Green: Området kring det verkliga hålet, målet på varje hål. Dessutom finns: Ruff: Den del av golfbanan som ligger utanför själva spelfältet (fairway) och utgör ett hinder och en säkerhetszon mot omgivningen. Är av varierande art men har oftast högt gräs och mer vegetation än fairway. Semiruff: Område med halvhögt gräs mellan ruff och fairway. Hinder: Exempelvis sandbunkrar och vattenhinder. Driving-range: Ett övningsfält utan hål med många utslagsplatser där golfspelarna övar på slag. Ofta är en driving-range skild från resten av golfbanan. Bild 1: Driving-range Spellinje Område där felslagna golfbollar kan landa 30 meter Green Ruff Fairway 30 Semiruff Tee meter Figur1: Banans uppbyggnad och säkerhetsavstånd 6

7 5. Risker De risker som anläggandet av en golfbana kan innebära för det allmänna och det enskilda vägnätet är av olika karaktär, men kan i huvudsak klassas som trafiksäkerhetsrisker Bollar på allmän väg Om slagriktningar är felaktiga eller om tillräckliga skyddszoner saknas finns risk finns att golfbollar av misstag slås ut på vägen och där orsakar fordonsskador, men kanske också personskador på oskyddade trafikanter Belysning Dåligt planerad kvällsbelysning på exempelvis en driving-range kan ge bländade ljus för omgivningen och för bilister på intilliggande vägar Uppmärksamhet Om en golfbana ligger nära en allmän väg kan golfspelet vara distraherande för vägtrafikanterna och ta deras uppmärksamhet från trafiken Ökad trafikmängd Golfbanor alstrar, särskilt vid tävlingar, mycket trafik. Trafikökningen kan orsaka bilköer och olämplig parkering av bilar på vägen. Om väganslutningen till den allmänna vägen är underdimensionerad, kan trafikköer bildas Korsande gångtrafik Vissa golfbanor kan av utrymmesskäl bli placerade på båda sidor av en trafikerad väg. Detta innebär att vägen måste korsas på minst ett ställe, vilket skapar risker för både vägtrafikanterna och golfspelarna Andra risker Risker kan också komma från intilliggande vägar med biltrafik. På vissa större vägar transporteras farligt gods och då bör riskerna för en olycka med farligt gods analyseras och eventuella säkerhetshöjande åtgärder vidtas. Räddningsverket har gett ut en skrift Sverigeatlas 2001 i vilken primära och sekundära transportvägar för farligt gods redovisas. Även i Vägverkets väginformationskarta finns transportvägar för farligt gods redovisade. 6. Rekommendationer Följande rekommendationer avseende hänsyn till trafikförhållande m m kan användas vid planering och anläggande av en ny golfbana samt vid diskussioner om förändringar vid befintliga golfanläggningar. Faktorer som vägens karaktär, trafikmängd, eventuella sikthinder, hastighet på intilliggande väg, golfbanans omfattning, parkeringsbehov och skyltning skall beaktas. 7

8 6.1. Allmänt om golfbanors placering Vid lokalisering av en ny golfbana bör man av trafiksäkerhetsskäl undvika en etablering på ömse sidor om en allmän väg. Om man inte kan undvika en sådan lösning, måste vägens karaktär och belastning analyseras, för att klarlägga vilken korsningstyp som krävs (se: Vägverkets publikation 2002:120, Vägutformning 94 : version S-2 : del 10 Gång- och cykeltrafik). Den korsande vägen bör kunna användas av såväl spelare som maskiner för banans skötsel. Tillgänglighet med gång- och cykel- samt kollektivtrafik till golfbanan måste beaktas. Eventuella åtgärder på vägnätet bekostas normalt av golfbanans anläggare Avstånd till vägområde Kravet på avstånd mellan golfbanan och vägområdet (vägområdet sträcker sig normalt till krönet på bakslänt dike eller ca två meter utanför vägbana) beror på vägens karaktär och trafikmängd. Av 47 väglagen framgår att det utefter det allmänna vägnätet finns byggnadsfria zoner där Vägverket från trafiksäkerhetssynpunkt skall pröva ny bebyggelse, såvida inte denna prövning görs enligt plan- och bygglagen. Enligt 47 väglagen får inte utan länsstyrelsens tillstånd... utföras andra anläggningar eller vidtas sådana åtgärder som kan inverka menligt på trafiksäkerheten. Detta innebär att ingen del av tee, fairway eller green normalt bör placeras inom denna zon, vars bredd kan variera mellan 12 till 50 m. Om terrängen eller andra förhållanden medger, kan dock exempelvis ett utslag (tee) placeras här, förutsatt att utslag sker i riktning från vägen. Om avståndet är mer än 12 m framgår detta av särskilt länsstyrelsebeslut, men i regel tillämpas följande: 50 m till motorväg/motortrafikled eller annan större väg 30 m till övriga trafiknätet 12 m utmed det lågtrafikerade vägnätet (mindre än fordon/dygn) Bild 2: Avståndet mellan väg och bana är viktigt för att undvika att bollar kommer ut på vägen, placeringen enligt bilden är olämplig! 8

9 Vid den detaljplaneläggning som normalt föregår tillståndsprövningen för golfbanan inarbetas dessa skyddsavstånd i planen och någon särskild prövning enligt väglagen krävs därför inte (se 47 väglagen). En realistisk bedömning är att en golfspelare kan slå ca 250 m från tee. När spelaren är ute på banan (fairway) är en realistisk slaglängd högst 220 m (se figur 1). Om golfbanan är placerad så att något av hålen ligger i nära kontakt med bilväg, får detta inte vara utformat på ett sådant sätt att spelet riktas mot vägen. Utspel måste alltid ske med en riktning av minst 30 från vägen (se figur 2). Tee 30 Figur 2: Utslagets riktning med utgångspunkt från vägens sträckning Om spel på banan eller inspel på green sker i riktning mot väg, måste säkerheten garanteras genom tillräckligt avstånd eller riktning enligt figur 1. Lämpligt kan vara att utöver dessa krav, plantera en vegetationsskärm som skydd, vilket kan medföra att avståndet kan reduceras något. Nät bör bara användas som avskärmning i undantagsfall, då andra lösningar prövats. Detta kan t ex gälla befintliga banor, där andra lösningar inte går att klara. Normalt brukar man räkna med att en golfspelare inte slår längre förbi green än ca 30 m (se figur 1). Bild 3: Inspel mot green. 9

10 6.3. Anslutning till allmän väg Eftersom verksamheten på golfbanor alstrar trafik, skall krav ställas på anslutningen till den allmänna vägen. För väganslutningen gäller 39 väglagen och anslutningen är därmed tillståndspliktig. För att undvika trafikstockning i utfarten bör denna ha en bredd av minst 6 m och tillräckligt stor radie, så att personbilar och i förekommande fall tyngre fordon kan mötas. Varje enskilt ärende måste prövas och där det är möjligt bör samordning ske med andra utfarter. Anslutningen bör vara lokaliserad och utformad så att trafiken på den allmänna vägen blir minimalt störd. Det är viktigt att fullgod sikt kan uppnås vid utfart. Krav skall också ställas på att golfbanan anlägger tillräckligt med parkeringsplatser, så att biluppställning på den allmänna vägen inte förekommer. Om den allmänna vägen är en huvudled får parkering inte förekomma. Även på andra vägar ska stor restriktivitet mot parkering iakttas enligt trafikförordningens 3 kap Om anläggningen förväntas hysa större arrangemang, måste krav ställas på tillgång till tillfälliga parkeringsytor och på att vägvisning till dessa anordnas Användning av skyddsområde Användningen av det skyddsområde som uppstår mellan golfbanan och vägen skall anpassas till den typ av landskap som vägen och banan ligger i. Det kan användas som ruff, förutsatt att övriga krav uppfylls. Det är viktigt att golfbanan inte tar uppmärksamhet från trafikanterna. För att avskärma banan är det bra om området planteras med tät och eftergivlig vegetation eventuellt i kombination med terrängmodulering. I öppna landskap ska man kanske istället förstärka öppenheten och då behövs bara ett staket som förhindrar trafikfarliga gångpassager. I undantagsfall kan nät behövas, men detta ger oftast ingen god miljö vare sig från väg- eller golfbanesynpunkt. Ovanstående avstånd till vägen (se 6.2) kan ofta anses som tillräckliga för att inte väcka uppmärksamhet. Utmed starkt trafikerade vägar kan bullerplank krävas, och då kan i regel skyddsavståndet minskas något. Skyltar, reklam och liknande får inte förekomma inom ett avstånd på 50 m från vägområdet (krönet på bakslänt dike) utan länsstyrelsens tillstånd. Detta gäller även skylt på vagn. Inom område som är detaljplanelagt krävs bygglov för skylt. Se 46 väglagen samt lag med särskilda bestämmelser om gaturenhållning och skyltning (1998:814) Korsande gångtrafik Om en golfbana förläggs på båda sidor om en allmän väg, är det viktigt att säkerhetsproblemen särskilt belyses. Beträffande oskyddade trafikanter ska utformningsregler för korsande av väg gälla. 10

11 Utdrag ur VU 94 S Val av korsningssituation - typlösningar Situation 1: Lokalnät för biltrafik. Standard Utformning (övergångsställe och/eller cykelöverfart behövs endast undantagsvis) God Hastighetssäkrad lokalgata till 30 km/h Mindre god Hastighetssäkrad lokalgata till 40 km/h Låg Hastighetssäkrad lokalgata till 50 km/h FIGUR Standardnivåer för korsningssituation i lokalnät för biltrafik. Situation 2: Huvudnät för biltrafik. Standard Utformning (vanligen med övergångsställe och/eller cykelöverfart) God Planskildhet eller hastighetssäkring 30 km/h Mindre god Hastighetssäkring 40 km/h Låg Riskreducerande utformning FIGUR Standardnivåer för korsningssituation i huvudnät för biltrafik Situation 3: Glesbygd samt Situation 4: Landsbygd Gång- och cykeltrafik Landsbygd Korsningssituation Standard Utformning (vid 5-50 GC passager/timme) God Hastighetssäkring till 30 km/h 3 Glesbygd Mindre god Riskreducerande utformning utan övergångsställe Låg Riskreducerande utformning utan övergångsställe God Planskildhet, Hastighetssäkring till 30 km/h 4 Landsbygd Mindre god Hastighetssäkring till 40 km/h Låg Riskreducerande utformning utan övergångsställe Kravet att korsa en allmän väg bör också diskuteras när det gäller underhållsfordon för banans skötsel Vägvisning Eftersom golfbanor ofta besöks av trafikanter som är obekanta med platsen, är det vanligtvis nödvändigt med god vägvisning. De regler som gäller för vägvisning till turistanläggningar och andra inrättningar bör tillämpas. Normalt innebär detta att man skyltar från närmaste allmänna väg. Om golfbanan är belägen på båda sidor om vägen är det viktigt att vägvisningen är så utformad att tveksamheter i vägvalet inte uppstår. Normalt skyltas då till klubbhus eller liknande Belysning I de fall belysning finns på golfbanan, är det mycket viktigt att den utförs på ett sådant sätt att den inte verkar bländande eller på annat sätt störande för trafikanter på intilliggande allmänna vägar. Av 45, 2 stycket väglagen framgår vilka tillstånd som kan krävas och vem som beviljar dessa. 11

12 Figur med uträknade säkerhetsavstånd Bilaga 1 Teckenförklaring Tänkt spellinje Tänkbar spellinje Yttre begränsningslinje Sammanbindning av yttre begränsningslinjerna E Beräknad slaglängd för inspel 220 m, eller 30 m förbi green. Beräknad slaglängd från utslag 250 m Tee 1 B D 3 C 3. Green Semiruff Fairway 1 A 2 1. Utslag: Från tee (1), beräknas utslag kunna vara max 250 m långt, med 30 vinkel bort från tänkt spellinje (A) och från tänkbar spellinje (B), där denna är förmånligare för golfaren än den tänkta spellinjen. 2. Slag från spelfältet: Från varje tänkt punkt (2) på spelfältet (fairway + semiruff) beräknas slag kunna vara 220 m långt, med 2 olika spellinjer. Mot fairway (linje C), eller mot semiruff (linje D) då denna linje är förmånligare än C. Sneda slag om 30 vinkel åt båda håll kan ske. Beräknad slaglängd från spelfältet 220 m 3. Inspel mot green: Från varje tänkt punkt på spelfältet (fairway + semiruff) beräknas inspel kunna ske mot green med 2 olika spellinjer. Sneda slag med 30 vinkel kan ske åt båda håll. Inspel kan ske vid alla avstånd till green och beräknas kunna bli 30 m längre än det faktiska avståndet, dock ej längre än 220 m. 12

13 Utdrag ur Väglagen (1971:948) Bilaga 2 39 Väglagen En enskild körväg får inte anslutas till en allmän väg utan väghållningsmyndighetens tillstånd. Inte heller får utan sådant tillstånd en enskild körvägs anslutning till en allmän väg ändras. Vad som sagt nu gäller också i frågan om sådana utfarter från fastigheter och sådana bryggor som kan användas för körtrafik. Vid behandling av en fråga om tillstånd enligt första stycket skall väghållningsmyndigheten pröva om den tilltänkta åtgärden är lämplig med hänsyn till trafiksäkerheten och framkomligheten på den allmänna vägen. I samband med tillstånd kan väghållningsmyndigheten meddela föreskrifter om väganslutningens läge och utförande i övrigt. 45 Väglagen Intill ett vägområde får inte utan länsstyrelsens tillstånd 1. uppföras byggnader, göras tillbyggnader eller utföras andra anläggningar eller vidtas andra sådana åtgärder som kan vara till olägenhet för vägens bestånd, drift eller brukande, 2. finnas anbringade ljusanordningar som försämrar ljusförhållandena för trafiken på vägen. I samband med tillstånd får länsstyrelsen meddela de föreskrifter som behövs. Ett tillstånd kan när som helst återkallas. Bestämmelserna i första stycket gäller inte inom områden med Detaljplan och inte heller i fråga om åtgärder för vilka bygglov krävs. Om tillstånd saknas eller har återkallats får länsstyrelsen Meddela beslut om att rättelse skall ske genom väghållningsmyndighetens försorg. I samband med ett sådant beslut får länsstyrelsen meddelade föreskrifter som behövs. Lag (1987:459). 46 Väglagen Inom ett avstånd av 50 meter från ett vägområde får inte utan länsstyrelsens tillstånd skyltar eller därmed jämförliga anordningar för reklam, propaganda eller liknande ändamål finnas uppsatta utomhus. I samband med tillstånd får länsstyrelsen meddela de föreskrifter som behövs med hänsyn till trafiksäkerheten. Bestämmelserna i första stycket gäller inte: 1. inom områden med detaljplan eller 2. för sådana anordningar som är uppsatta på byggnader för upplysning om affärsrörelse eller annan verksamhet på stället eller 3. för anslagstavlor för meddelanden som rör kommunala angelägenheter, föreningssammanträden, auktioner eller dylikt, 4. åtgärder för vilka bygglov krävs. 13

14 47 Väglagen Inom ett avstånd av tolv meter från ett vägområde får inte utan länsstyrelsens tillstånd uppföras byggnader, göras tillbyggnader eller utföras andra anläggningar eller vidtas andra sådana åtgärder som kan inverka menligt på trafiksäkerheten. Länsstyrelsen kan, om det är nödvändigt med hänsyn till trafiksäkerheten, föreskriva att avståndet ökas, dock högst till 50 meter. Vid korsning i samma plan mellan en allmän väg och en 1. annan allmän väg 2. enskild väg som i större utsträckning används av allmänheten för trafik 3. järnväg 4. spårväg får inte utan länsstyrelsens tillstånd uppföras byggnader, göras tillbyggnader eller utföras andra anläggningar eller vidtas andra sådana åtgärder som kan inverka menligt på trafiksäkerheten. Tillstånd krävs inte för åtgärder som skall utföras utanför i först stycket angivet område och utanför de räta sammanbindningslinjerna mellan punkterna, som är belägna i de korsande vägarnas mittlinjer 75 meter från korsningen. I samband med tillstånd får länsstyrelsen meddela de föreskrifter som behövs. Bestämmelserna i första och andra stycket om krav på tillstånd av länsstyrelsen gäller inte inom områden med detaljplan. De gäller inte heller i fråga om åtgärder för vilka bygglov krävs. 14