Är alkohol skadligt?

Transkript

1 Är alkohol skadligt?

2 Alkohol, sjukdom, hjärna och betende: vad vet vi? Ove Almkvist Psykologiska institutionen, Stockholms universitet & NVS-institutionen, Karolinska Institutet Visby lasarett, 6 maj 2011

3 Disposition * Statistik * Förbränning av alkohol * Effekter av alkoholkonsumtion akuta effekt och dos, effekt av långvarig konsumption * Riskgränser, riskbruk och riskbedömning * Effekter av på olika organ, beteende och intellekt leverpåverkan, näringsbrist, CNS, kognition, abstinens * Upphörd konsumtion * Skyddsfaktor * Diagnoser demens, minnesstörning,intoxikation, abstinens, fetalt alkoholsyndrom

4 Konsumtion försäljning + privat införsel Alkoholstatistik: försäljning (SCB, Levnadsförhållanden, rapport 114, Alkohol- och tobaksbruk)

5 Alkoholstatistik: konsumtion för ålder & kön (SCB, Levnadsförhållanden, rapport 114, Alkohol- och tobaksbruk) <2-<1 flaska vin per vecka 2-1,5 flaskor vin per vecka 2,5-2 flaskor vin per vecka

6 Alkoholstatistik: konsumtion & ålder & kön (SCB, Levnadsförhållanden, rapport 114, Alkohol- och tobaksbruk)

7 Förbränning av alkohol (Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN) Förbränning i snitt per kilo kroppsvikt och timme man: 0,1 gram kvinna 0,085 gram Förbränningshastigheten kan ej påverkas t ex genom mediciner, kaffe, bastubad etc. Exempel: alkohol i ett glas vin 15 cl (15 gram) förbränns man 75 kg: 2 timmar kvinna 60 kg behöver tre timmar.

8 Effekt av alkoholdos: akut intoxikation (Lishman WA. Organic Psychiatry. Oxford, UK: Blackwell Scientific Publications, 1987) * Hämmar CNS (jfr anestetica) långsamt verkande från intag till effekt litet spelrum mellan anestesi och farlig påverkan andningscentra * Initial effekt avslappning, upprymdhet, berusning, variation i reaktion beroende på personlighet * Senare effekt nedsatt prestationsförmåga, subjektiv överskattning av förmågan, senare sluddrande tal, nedsatt koordination, gångpåverkan aggressivitet, självömkan, * Stark effekt medvetandepåverkan koma

9 Effekt av fortsatt konsumtion av alkohol (Statens Folkhälsoinstitut) * Beroendeskapande Alkohol har en beroendeskapande effekt, Människor tappar kontrollen över sitt drickande. * Bestående påverkan av CNS och beteende Kognitiv nedsättning: särskilt minne ( black-out ), visuospatial förmåga Personlighet: omdöme, blödighet Social liv: familj och yrke, oönskat beteende t ex våld Medicinsk påverkan: förändrat kosthåll, risk för tiaminbrist, leverskada, olyckor med skallskador Korsakoffs syndrom Demens

10 Riskgränser (Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN) Om samma säkerhetsmarginaler för alkohol som för andra ämnen i vår omgivning Max 7 gram alkohol per dygn, motsvarar en flaska lättöl om dagen, minimal risk Vid 10 gram alkohol per dygn (ett glas vin / halv burk starköl) ökad risk för bröstcancer Vid 40 gram (två burkar starköl) begynnande risk för män att få leverskador Mer än 70 gram alkohol per dygn (flaska vin / 20 cl sprit) risk för svåra alkoholskador

11 Riskbruk (Statens Folkhälsoinstitutet) Statens folkhälsoinstitut beskriver riskbruk som ett alkoholbruk med förhöjd risk för skadliga fysiska, psykiska och sociala konsekvenser. Ett standardglas innehåller 12 gram alkohol Vid riskbruk finns ibland alkoholrelaterad skada. Hälso- och sjukvård bör ställa frågor om alkoholkonsumtion till dem som uppsöker hälso- och sjukvården. Steget från liten risk till förhöjd risk är flytande; ingen helt riskfri konsumtion. Riskbruk >14 standardglas per vecka (män) och >9 standardglas per vecka (kvinna) Riskbruk av alkohol vid intensiv konsumtion vid ett tillfälle: >4 standardglas (man) och >3 standardglas.

12 Riskbedömning (Statens Folkhälsoinstitut) Tolkning av AUDIT I formuläret finns fem kolumner för svar på de tio frågorna. Svar i vänstra kolumnen ger 0 poäng, nästa kolumn 1 poäng, tredje kolumnen 2 poäng, nästa 3 poäng och högra kolumnen 4 poäng. För fråga 9 och 10 saknas svarsmöjlighet i andra och fjärde kolumnen och man kan därför bara få 0, 2 eller 4 poäng på dessa frågor. Poängen sammanräknas sedan. Tolkning av poängen Högre poäng betyder större sannolikhet att riskbruk, skadligt bruk, eller beroende föreligger. Vilka frågor som renderat poäng kan ge viss vägledning: WHO anger att 8 poäng eller mer är lämplig nivå som indikator på att riskbruk, skadligt bruk, eller beroende föreligger. För kvinnor anses att en lägre gräns, 6 poäng är lämplig. För personer över 65 år rekommenderar WHO en poäng lägre nivå, d.v.s. 7 poäng. Över 16 poäng indikerar allvarliga alkoholproblem. Vid 8 15 poäng räcker ofta kort rådgivning då det oftast är ett riskbruk och inte beroende. Över 20 poäng indikerar starkt att beroende föreligger. Vilka frågor som renderat poäng kan ge viss vägledning: Fråga 1 och 3 ger indikation på skadligt bruk. Frågor 4 till 6 ger indikation på beroende. Frågor 7 till 10 ger indikation på alkoholskador S.W.)

13 Effekt av alkohol: leverpåverkan (Lishman WA. Organic Psychiatry. Oxford, UK: Blackwell Scientific Publications, 1987; NE) * Levercirros Leverceller dör ersätts av bindväv, vanligt vid kronisk alkoholism. Förändrad leverfunktion leder bl a till spridning av kvävehaltiga i blodbanan och till hjärnan som också får en förändrad metabolism. Vid snabbt insjuknande: vanligt med psykiatriska symptom, förändrad vakenhet, medvetslöshet (leverkoma). Vid långsamt insjuknande: trötthet, koncentrations- och minnesstörningar, avtrubbning, sjunkande vakenhet. Behandling går ut på att minska upptag av kvävehaltiga substanser i födan

14 Effekt av alkohol: näringsdefekter (Lishman WA. Organic Psychiatry. Oxford, UK: Blackwell Scientific Publications, 1987; NE) * Wernicke encefalopati Två fall av kronisk alkoholism beskrevs 1881, konfusion, gångstörning (ataxi), ögonmuskelbesvär (Wernickes triad), även hjärtbesvär och Lesioner i hjärnan, orsaken var svår tiamin-brist (vitamin B 1 ) Behandling med tiamin lindrade symtomen Samband med Korsakoffs syndrom (minnesstörning, konfabulation och polyneuropati) * CNS patologi Stor överensstämmelse mellan Wernicke och Korsakoffs syndrom Fynd i närheten av ventriklar, thalamus, mamillarkropparna, hjärnstammen, ögonmuskelneuron, men mindre ofta i kortex Svag korrelation mellan patologi och symtom I Korsakoffs syndrom ses ofta kortikal patologi

15 Limbiska systemet Mammillarkroppar Konsolidering av minnet (befästa) Hippocampus Inkodning till minnet (skapa)

16 Effekt av alkohol: cerebral atrofi enl neuropatologiska studier (Lishman WA. Organic Psychiatry. Oxford, UK: Blackwell Scientific Publications, 1987) * Kortikal atrofi, fr a dorsolateralt skrumpning vid CT * Vidgning av ventriklar, fr a frontalhorn vidgning vid CT efter 10 hög konsumtion * Cerebellär atrofi vermis enl CT * Mikroskopiska förändringar cell degeneration och förlust, fr pyramidceller myelinförändringar

17 Effekt av alkohol: kognitiv försämring (Lishman WA. Organic Psychiatry. Oxford, UK: Blackwell Scientific Publications, 1987; Lezak, Howieson & Loring, 2004) * Vissa kognitiva funktioner påverkas negativt Exekutiv funktion Komplex visuospatial funktion Psykomotorisk hastighet, sensorimotorik Minnesstörning * Vissa kognitiva funktioner förblir relativt intakta Välinlärda färdigheter Språk * Alkoholdemens Begreppet har ifrågasatts, ngt utöver Wernicke-Korsakoff, Marchiafava- Bignami (degeneration av corpus callosum), pellagrisk encefalopati (hudsjukdom kopplad till niacin-brist) och förvärad lever-hjärna degenerering (Victor, 1994). Specifik neuropatologi saknas.

18 En studie av alkoholdemens (Saxton, Munro & Butters, 2000) 4 grupper A. AD patienter (n=9) B. Avgiftade alkoholister med demens (n=10); alk under års tid C. Avgiftade alkoholister utan demens (n=29); alk under års tid D. Kontrollpersoner (n=15) Grupperna var jämförbara i ålder och premorbid kognitiv funktion (NART) Kognitiva domäner och test Aktuell kognition MMSE A=B<C=D Anomi BN A<B=C=D Spat förmåga RO kopi A<B=C<D EpMi verb CVLT A=B<C=D EpMi spat RO ret A<B<C<D Uppm TMTA A<B=C<D Exekutiv TMTB A<B<C<D Motorik Pegboard A>B<C<D

19 Minnesmottagningen, Huddinge Total 301 patienter år 2003 Ingen alkoholrelaterad diagnos Men journalanteckningar om hög konsumtion av alkohol, n=9 (3%) Demensdiagnos, n=2 MCI-diagnos, n=5 Ingen diagnos, men symtom (SCI),n=2 Ålder omkring 60 år, ingen kvinna MMSE: 27-30, dock en pat 21 Samtliga testvärden fördelade visade mönster Dem<MCI<SCI Nästan signifikant för episodiskt minne Inga patologiska värden för biomarkörer (Abeta, t-tau och p-tau) Hög frekvens av annan sjukdlighet, somatiskt och pskiatriskt

20 Effekt av alkohol: upphörd konsumtion (Aquilonius SM & Fagius J. Neurologi. Uppsala: Almqvist & Wiksell, 18989) * Engångstillfälle bakrus, huvudvärk, illamående, olust * Högförbrukare tremor, plockighet, sömnsvårigheter * Kroniker: plötsligt stopp abstinens, delirium tremens: tremor, konfusion, hallucinationer, feber, epileptiska anfall,

21 En studie av upphörd alkoholkonsumtion (Munro, Saxton & Butters, 2000) 3 grupper A. Alkoholister som gjort uppehåll <6 mån (n=18); alk under flera tiotals år B. Alkoholister som gjort uppehåll >6 mån (n=18); alk under flera tiotals år C. Kontrollpersoner (n=17) Grupperna var jämförbara i ålder och alkoholkonsumtion före uppehåll Kognitiva domäner och test Aktuell kognition MMSE A=B=C Anomi BN A<B<C Spat förmåga RO kopi A<B<C EpMi verb CVLT A=B<C EpMi spat RO ret A=B<C Uppm TMTA A<B<C Exekutiv TMTB A=B<C

22 Effekt av alkohol: skyddsfaktor (Lezak, Howieson & Loring, 2004) * Måttlig alkoholkonsumtion kan vara skydd mot Demensutveckling Kardioaskulär sjukdom Cerebrovaskulär sjukdom * Särskilt rödvin? Antioxidanter

23 Diagnos: alkoholdemens (292.82) (DSM-IV) A Flera kognitiva bortfallssymptom 1. störning av inlärning eller av tidigare inlärt 2. minst 2 av följande: afasi, apraxi, agnosi, exekutiv dysfunktion B Kognitiva bortfall orsakar social eller yrkesmässig nedsatt funktion C Kognitiva bortfall förekommer inte endast vid konfusion eller abstinens utan kvarstår D Bortfallssymptom har samband med alkoholbruk enligt anamnes, somatisk undersökning, laboratorieresultat

24 Diagnos: alkoholbetingad minnesstörning A Minnesförsämring (291.1) (DSM-IV) störning av inlärning eller av tidigare inlärt B Minnesstörningen orsakar social eller yrkesmässig nedsatt funktion C Minnesstörningen förekommer inte endast vid konfusion eller abstinens utan kvarstår D Minnesstörningen har samband med alkoholbruk enligt anamnes, somatisk undersökning, laboratorieresultat

25 Diagnos: alkoholintoxikation (303.00) (DSM-IV) A personen har nyligen intagit alkohol B Kliniska signifikant och maladaptiva förändringar av beteende och psyke, som utvecklats kort tid efter alkoholintag C Minst ett av följande kort tid efter alkoholintag: sluddrigt tal, dålig koordination, ostadig gång, nystagmus, minnesstörning, stupor/koma D Symptomen beror inte på somatisk sjukdom/skada eller psykiskt störning

26 Diagnos: alkoholabstinens (291.8) (DSM-IV) A Personen har upphört med eller minskat ett långvarigt och intensivt alkoholbruk B Minst 2 av följande hr utvecklat inom några timmar till dygn efter A: hyperaktivitet, handtremor, sömnsvårigheter, illamående, övergående hallucinationer/illusioner, psykomotorisk agitation, ångest, epilepsianfall C Symtomen i B orsakar lidande eller försämrad funktion i arbete, socialt eller andra avseenden D Symptomen beror inte på somatisk sjukdom/skada eller förklaras inte bättre av psykisk störning

27 Fetalt alkoholsyndrom (x) Uppstår hos foster om modern har ett högt alkoholintag under graviditeten. Kännetecken Tillväxthämning före o/e efter födelsen: låg födelsevikt, litet huvud Missbildningar i ansiktet o/e andra kroppsdelar (gomspalt, hjärtfel etc) Hjärnpåverkan och intellektuell nivåsänkning

28 Självtest av alkoholvanor Länkar Information scb.se/ Statistiska Centralbyrån Statens Folkhälsoinstitut Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning Vårdguiden