KUNSKAPSÖVERSIKT 2016: 3. Hur påverkas vi av andras drickande?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "KUNSKAPSÖVERSIKT 2016: 3. Hur påverkas vi av andras drickande?"

Transkript

1 KUNSKAPSÖVERSIKT 2016: 3 Hur påverkas vi av andras drickande?

2 Hur påverkas vi av andras drickande? Att alkohol skadar den som dricker är allmänt känt. Men alkoholens skadeverkningar drabbar många fler än konsumenten, bland annat genom fosterskador, våldsrelaterade skador, olyckor i trafiken och stora samhällskostnader. Dessa skador kallar man för alkoholens andrahandsskador. Andrahandsskador är på så vis ett paraplybegrepp för en rad olika områden där alkoholens negativa effekter är mer långtgående än den personliga skada som alkoholkonsumenten lider. I följande kunskapsöversikt presenteras de viktigaste områdena samt tillhörande statistik, forskning och åtgärder. 02

3 Fosterskador Att konsumera alkohol under graviditeten innebär risker för fostret oavsett mängden alkohol. Hög alkoholkonsumtion medför bland annat risk för tidiga missfall, för tidig födsel, låg födelsevikt samt fetala alkoholeffekter, vilket kan innebära livslånga skadebildningar. Men även lägre konsumtion kan ge upphov till problem som följer med genom hela livet. Det finns alltså ingen säker undre gräns gällande alkohol under graviditeten. Det har konstaterats i flera sammanställningar av studier på området. FETALT ALKOHOLSYNDROM (FAS) Om fostret utsätts för alkohol riskerar det att drabbas av fetalt alkoholsyndrom (FAS). FAS uppstår eftersom den alkohol den gravida kvinnan dricker även når fostret, eftersom barnet och modern delar samma blodomlopp vilket ger barnet samma promillehalt som modern. FAS definieras genom bland annat hämmad kroppslig tillväxt, vissa typiska drag i ansiktets utseende och försämrad utveckling av såväl fysiska som kognitiva förmågor. De skador som FAS genererar kan ta sig olika uttryck hos den drabbade individen: lägre intelligens, verbala svårigheter, sömnsvårigheter, depression och missbruk. Utöver denna typ av skador leder FAS ofta till svårigheter att anpassa sig i samhället, till exempel problem i arbetslivet eller i relationer. RISKEN AV LÅGT ELLER MÅTTLIGT ALKOHOLBRUK Missfallsrisken ökar i början av graviditeten vid måttligt alkoholbruk (1 7 standardglas per vecka). Ytterligare risker är att barnet inte når en normal födelsevikt, vissa kroppsliga missbildningar samt skador på hjärnans utveckling. Denna sistnämnda risk följer med barnet upp i åldern, med risk för livslånga men. De neurologiska problem som hjärnskadorna för med sig inkluderar: Koncentrationssvårigheter Försämrad minnesfunktion Inlärningsproblem Eftersom det inte finns en klarlagd nedre gräns för alkoholkonsumtion under graviditeten rekommenderas gravida att inte dricka alls. Vad menas med standardglas? Med ett standardglas avses en mängd alkoholdryck som innehåller 12 gram ren alkohol. Ett standardglas motsvarar 12 cl vin, 33 cl starköl, 50 cl folköl och 4 cl starksprit. Gränsen för riskbruk går vid 14 glas per vecka för män, och för kvinnor vid 9 glas per vecka. 03

4 04

5 Alkoholens skadeverkningar i nära relationer Alkoholens andrahandsskador drabbar inte sällan andra familjemedlemmar. Både barn och vuxna kan lida skada när någon i familjen missbrukar alkohol. Skadeverkningen kan vara av fysisk karaktär, i form av våld, men också psykiska problem är vanliga, såsom depression; även sociala problem och svårigheter att fungera i samhället. BARN SOM FAR ILLA En studie från Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN), som fokuserade på familjer där någon av de vuxna faktiskt vårdas eller har vårdats för alkoholproblem, visar att omkring barn i Sverige lever i en familj där minst en vuxen uppfyller kriterierna för alkoholberoende eller missbruk, vilket motsvarar 4 5 procent av alla barn. Inkluderar man även barn som växer upp i familjer där missbruk finns, men där ingen förälder vårdats för sina problem, blir siffran betydligt högre. NÄR ENS PARTNER DRICKER Även vuxna skadas när en eller båda dricker i en relation. En svensk studie visar att den upplevda livskvaliteten var sämre i relationer där någon hade alkoholproblem, med återverkningar på arbetsförmågan, sexuallivet och det allmänna hälsotillståndet. Vidare har studier påvisat ett samband mellan hög alkoholkonsumtion och skilsmässor. En genomgång av 50 studier om alkohol och våld i nära relationer konstaterar ett litet eller måttligt samband mellan alkoholkonsumtion-/missbruk och manligt partnervåld. Risken är högre vid de tillfällen när båda parter missbrukar alkohol. Gällande våld av sexuell karaktär visar en uppskattning att förövaren är alkoholpåverkad vid 75 procent av övergreppen. Att växa upp med en förälder som har alkoholproblem för med sig flera olika risker. När vi dricker alkohol försämras vårt omdöme, vilket innebär att vi som föräldrar blir mer oaktsamma. Även mycket små barn är känsliga för sinnesintryck och märker om en förälder är påverkad. Detta kan leda till en ständig stress för barnen eftersom familjelivet är konstant oförutsägbart. Andra problem inkluderar försenad psykisk utveckling, svårigheter i skolan och kontaktsvårigheter. Barn som växer upp i missbrukshem lider också större risk att utsättas för våld och fysiska övergrepp. En kartläggning av kroppslig bestraffning visar ett tydligt samband mellan alkoholbruk hos föräldrarna och att barnet utsätts för fysisk bestraffning. Att växa upp i ett hem där alkohol missbrukas medför också ökad risk för eget missbruk i vuxen ålder. 05

6 Våld i offentlig miljö Sambandet mellan alkohol och våldsbrottslighet är starkt. Detta samband gäller bland annat misshandel, sexuellt våld samt dråp eller mord. Olika studier visar att alkohol finns med i bilden vid mellan 50 och 80 procent av alla våldsbrott. I en rapport från Brottsförebyggande rådet (2015) framkommer att typfallet av alkoholrelaterad misshandel sker nattetid på offentliga platser. Även om statistiken talar sitt tydliga språk måste siffrorna förstås i sitt sammanhang. Alkohol i sig är inte den enda orsaken till brott, utan samverkar med andra faktorer, såsom individuella variationer i människors hjärnor och kulturella skillnader på samhällsnivå. Dessa faktorer kan förklara varför länder med hög alkoholkonsumtion inte alltid har större våldsbrottslighet än länder med låg konsumtion. Vidare kan många dricka utan att bli aggressiva, samtidigt som många våldsbrott begås utan att alkohol finns med i bilden. Trots dessa komplexa orsakssamband kvarstår alkohol som en starkt bidragande faktor till våldsbrottslighet. TILLGÄNGLIGHETEN PÅVERKAR VÅLDSBROTTSLIGHETEN Som ovan konstaterats är sambandet mellan våldsbrottslighet och alkohol starkt. Detta får till effekt att alkoholens tillgänglighet påverkar brottsligheten på samhällsnivå. En svensk studie visar ett starkt samband mellan antalet mord och dråp samt den totala alkoholkonsumtionen bland landets invånare. I tider av lägre totalkonsumtion sjunker också det dödliga våldet. Det har i många studier visats att sena öppettider på restauranger leder till ökat våld. En studie från Norge visar att för varje extra timme som restauranger håller öppet ökar våldet med 16 procent. En svensk studie om misshandel och försäljning av öl och sprit på restauranger visar att alkohol fanns med i bilden vid 40 procent av misshandelsfallen. Ett försök med förlängda öppettider i Visby visade dock minskat våld. Detta försök genomfördes med förstärkta preventiva insatser i form av ansvarsfull servering och polisiär förstärkning, vilket antas ha inverkat på utfallet. För att minska våldet arbetar man bland annat med att utbilda personalen inom restaurangnäringen. I Stockholm sker detta arbete inom ramen för STAD Stockholm förebygger alkohol- och drogproblem. En svensk studie som analyserar insatser relaterade till ansvarsfull alkoholservering i kombination med andra preventiva åtgärder fann en minskning av det krogrelaterade våldet med 29 procent efter genomförda insatser. Beräkningar visar att varje krona som satsas på ansvarsfull alkoholservering sparar samhället 39 kronor i form av uteblivna kostnader för alkoholrelaterat våld. 06

7 07

8 Trafik Alkohol i trafiken är ett betydande trafiksäkerhetsproblem och berör inte endast den som kör. Bland de omkomna och skadade i alkoholrelaterade olyckor finns många medtrafikanter, andra förare och fotgängare. Alkoholpåverkade förare utsätter således både sig själva och omgivningen för fara. SITUATIONEN I SVERIGE År 2014 var 99,78 procent av alla fordonsförare nyktra, enligt statistik som baseras på polisens kontroller. Men varje dag sker i vårt land minst resor med förare som är så påverkade att de skulle dömas för rattfylleri om de upptäcktes. Ungefär en av 500 förare på vägarna i Sverige beräknas vara påverkad av alkohol, alltså cirka 0,2 procent av det totala antalet förare. I Sverige är omkring 20 procent av alla dödsolyckor i vägtrafiken alkoholrelaterade vilket trots allt är bättre än genomsnittet i EU där de utgör en fjärdedel av alla dödsolyckor i trafiken. STARKT SAMBAND MELLAN TRAFIKONYKTERHET OCH TOTALKONSUMTION Om totalkonsumtionen av alkohol ökar så ökar rattfylleribrotten och de alkoholrelaterade olyckorna. Det visar flera studier. I en av dessa undersöktes sambandet mellan totalkonsumtion och rattfylleri i Sverige och Norge. Forskarna såg att en ökad totalkonsumtion med 1 procent ledde till ett ökat rattfylleri med 2 procent i Norge och 1,5 procent i Sverige. Utvecklingen i rattfylleri i de båda länderna följde konsumtionsutvecklingen i såväl uppgångar som nedgångar. Forskarna bakom studien tolkar resultatet som ett tydligt bevis för att man kan påverka problemet med alkohol i trafiken genom en generellt restriktiv alkoholpolitik. Rattfylleri Rattfylleri innebär enligt dagens lagstiftning att en person som kör ett motordrivet fordon: har minst 0,2 promille alkohol i blodet eller 0,1 milligram per liter i utandningsluften, har narkotika i blodet, och/eller är så påverkad av alkohol eller annat medel att man inte kan köra på ett säkert sätt. Grovt rattfylleri innebär att man: har minst 1,0 promille i blodet eller 0,5 milligram per liter utandningsluft, och/eller är avsevärt påverkad av alkohol eller annat medel och kör på ett sätt som utgör en påtaglig fara för trafiksäkerheten. Straffet är böter eller fängelse. 08

9 Samhällets kostnader Alkoholens tillgänglighet har en direkt samverkan med brottlighetsnivån i ett samhälle. Detta visar en rad studier från både Norden och övriga världen. För samhället inne bär större brottslighet större kostnader, bland annat i form av juridiska kostnader, till exempel i form av domstolsförfaranden, polisiära kostnader, medicinsk vård samt skador på både privat och allmän egendom. Dessa kostnader faller inte enbart på individen som orsakar skadan, utan samhället står för en stor del av notan. Utöver dessa direkta kostnader orsakar alkoholkonsumtion även stora indirekta kostnader för samhället i form av produktionsförluster. Dessa tar sig uttryck genom bland annat sjukskrivningar, ökad frånvaro från arbetsplatsen och förtidspensioneringar. En svensk studie som undersökte sambandet mellan sjukfrånvaro och ökningar i den totala konsumtionen av alkohol fann att en liters ökning av totalkonsumtionen ledde till 13 procent ökad sjukfrånvaro hos män och 6 procent hos kvinnor (det sistnämnda var dock inte ett signifikant samband). Sammantaget gör detta att alkoholens andrahandsskador även innebär mycket stora ansträngningar på samhällsekonomin, vilka i slutänden skattebetalarna står för. ALKOHOLENS KOSTNADER I KRONOR Det har gjorts en mängd studier som försökt uppskatta storleken på samhällets kostnader, både i Sverige och i andra delar av världen. När man jämför denna typ av studier är det viktigt att ha i åtanke de skillnader som kan föreligga gällande antaganden och tillvägagångssätt. Hur man exempelvis definierar skador, vilka skador man inkluderar och eventuella positiva effekter kan ge stora utslag som försvårar jämförbarheten mellan studier. I en studie från 2006, publicerad av Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning (SoRAD), fann forskarna att samhällskostnaderna i Sverige uppgick till 20 miljarder netto och 29 miljarder brutto. I nettosiffran tog man hänsyn till eventuella positiva hälsoeffekter som alkoholen bidrar med, såsom minskad risk för hjärtkärlsjukdomar. En analys som bygger på en sammanvägning av flera olika europeiska studier kom fram till att kostnaderna för alkoholens skadegörelse uppgår till ungefär 1,3 procent av BNP. För 2015 skulle detta innebära cirka 50 miljarder kronor. Denna siffra ligger i linje med vad Missbruksutredningen presenterade Då kom man fram till att de samhälleliga kostnaderna motsvara ungefär 49 miljarder kronor eller 66 miljarder kronor beroende på mätningsmetod. Av denna siffra stod de indirekta kostnaderna, alltså produktionsbortfallet, för cirka hälften. 09

10 Pris och tillgänglighet avgörande faktorer Forskningen visar att alkoholkonsumtionen kan medföra negativa effekter, inte enbart för den som dricker utan även för andra. Forskning har också visat att dessa negativa effekter ökar när totalkonsumtionen ökar. Forskning har visat att en restriktiv alkoholpolitik kan dämpa de negativa effekter som alkoholen för med sig. Sverige bedriver sedan länge en relativt restriktiv alkoholpolitik, något som har starkt stöd i opinionen. Ett internationellt forskarlag publicerade 2015 en rapport angående alkoholens andrahandsskador. Som avslutning lyfte de fram ett antal områden som bedöms mest betydelsefulla för att begränsa skadeverkningarna. PRISSÄTTNING Forskning visar att alkoholskatter är ett av de mest effektiva verktygen för att minska totalkonsumtionen i en befolkning. Under senare tid har man även börjat diskutera så kallade minimumpriser för de lägst prissatta produkterna, där man inför ett golv för vad varorna får kosta. Detta är ett effektivt sätt att minska konsumtionen bland högkonsumenter. ÅLDERSGRÄNSER Det finns starka belägg för att höjda åldersgränser för inköp och innehav av alkohol minskar alkoholens andrahandsskador. Detta beror bland annat på att ungas konsumtion av alkohol ofta sker genom berusningsdrickande vilket leder till andrahandsskador, bland annat i form av våld och trafikolyckor. Dessa områden är bland annat: Prissättning Åldersgränser Begränsning av antal försäljningsställen Begränsning av öppettider Lagar angående rattfylleri Utbildning av restaurangpersonal BEGRÄNSNING AV ANTAL FÖRSÄLJNINGSSTÄLLEN Mellan antalet försäljningsställen och alkoholens andrahandsskador finns ett väl etablerat samband. Detta gäller både för butiksförsäljning (i Sverige genom ensamrätt på försäljning av alkohol) och utskänkningstillstånd på restauranger. Att begränsa tillgängligheten på detta vis medför alltså positiva effekter för samhället i stort. BEGRÄNSNING AV ÖPPETTIDER Att reglera öppettiderna för försäljning av alkohol är en effektiv åtgärd för att minska tillgängligheten, vilket har positiva effekter gällande alkoholens andrahandsskador. Begränsning av öppettider bör gälla både butiker och serveringsställen. LAGAR ANGÅENDE RATTFYLLERI För att minska skador till följd av rattfylleri arbetar man med i huvudsak tre områden: en lagstadgad gräns för alkohol i blodet när man kör, kontroller längs vägen och straff eller påföljder för dem som brutit mot lagen. 10

11 Källor Andersson, P. (2015). Mindre våld efter längre krog öppet i Visby. I Accent. Andréasson, S. m.fl. Alkoholen och samhället. Tema: Alkoholens andrahandsskador. Publicerad av IOGT-NTO och Svenska Läkaresällskapet. Stockholm: Brottsförebyggande rådet. Alkohol- och drogpåverkan vid misshandel, hot, personrån och sexualbrott. Stockholm: Gillbergcentrum vid Sahlgrenska akademin. Fetalt alkoholsyndrom. Webbsida: forskningsomraden Holmgren, Sara (2009). Low dose alcohol exposure during pregnancy does it harm? A systematic literature review. Östersund: Statens folkhälsoinstitut (numera Folkhälsomyndigheten). Johansson, P. m.fl. (2006). The social costs of alcohol in Sweden Stockholms universitet, Centrum för socialvetenskaplig alkohol-och drogforskning (SoRAD). Norström, T. (1999). Ökad totalkonsumtion av alkohol leder till ökat rattfylleri. Alkohol och narkotika, nr , sid Norström, T. (1998). Effects on criminal violence of different beverage types and private and public drinking. Addiction, 93(5), Rossow, I. & Norström, T. (2012). The impact of small changes in bar closing hours on violence. The Norwegian experience from 18 cities. Addiction; 107(3): Socialstyrelsen (2013). Barn som anhöriga, konsekvenser och behov när föräldrar har allvarliga svårigheter, eller avlider. Stockholm: Socialstyrelsen. Spak, F. m.fl. Krog och hälsa. Rapport från Socialmedicin, Sahlgrenska akademin, Göteborgs Universitet. Statens folkhälsoinstitut (2008). Barn i familjer med alkohol- och narkotikaproblem, omfattning och analys. Östersund: Statens folkhälsoinstitut (numera Folkhälsomyndigheten). Statens offentliga utredningar (SOU). Missbruksutredningen. Stockholm: 2008 Wallin, E., Norström, T., Andreasson, S. (2003). Alcohol prevention targeting licensed premises: a study of effects on violence. J Stud Alcohol. 64; Det populärvetenskapliga innehållet i detta kunskapsunderlag är granskat av Johanna Gripenberg, medicine doktor och chef på STAD (Stockholm förebygger alkohol och drogproblem). 11

12 Systembolagets tidigare kunskapsöversikter: Alkohol och barn 2014:1 Alkohol och våld 2014:2 Kvinnor och alkohol 2015:1 Alkohol och barn 2015:2 Alkohol och fysisk träning 2016:1

Alkohol och hälsa. En kunskapsöversikt om alkoholens positiva och negativa effekter på vår hälsa. Sammanfattning av. www.fhi.se

Alkohol och hälsa. En kunskapsöversikt om alkoholens positiva och negativa effekter på vår hälsa. Sammanfattning av. www.fhi.se Sammanfattning av Alkohol och hälsa En kunskapsöversikt om alkoholens positiva och negativa effekter på vår hälsa statens folkhälsoinstitut www.fhi.se Statens folkhälsoinstitut ISBN 91-7257-323-6, ISSN

Läs mer

Drogpolitiskt program för Kumla kommun

Drogpolitiskt program för Kumla kommun Drogpolitiskt program för Kumla kommun Antaget av kommunfullmäktige den 19 april 2010, 57 Bakgrund Hösten 2007 antogs Folkhälsoplan med folkhälsopolitiska mål. En god och jämlik hälsa i Örebro län 2008-2011.

Läs mer

ALKOHOLEN DÖDAR OCH VÅLDTAR. Om sambandet mellan alkohol och våld En rapport från IOGT-NTO

ALKOHOLEN DÖDAR OCH VÅLDTAR. Om sambandet mellan alkohol och våld En rapport från IOGT-NTO ALKOHOLEN DÖDAR OCH VÅLDTAR Om sambandet mellan alkohol och våld En rapport från IOGT-NTO Text: Bo Högstedt Grafisk form: IOGT-NTO:s kommunikationsenhet Tryck: Sandvikens Tryckeri 2010 Inledning Vem vågar

Läs mer

Alkohol och hälsa, Karolina Eldelind

Alkohol och hälsa, Karolina Eldelind Bild 1 Alkohol och Hälsa Karolina Eldelind Hälsoplanerare, tel: 018-6117673 e-post: karolina.eldelind@lul.se Jag heter Karolina Eldelind och arbetar som hälsoplanerare inom, Landstinget i Uppsala län.

Läs mer

Resultat från utvärderingen hösten 2006 utifrån utvecklingsområden:

Resultat från utvärderingen hösten 2006 utifrån utvecklingsområden: Resultat från utvärderingen hösten 2006 utifrån utvecklingsområden: Temo-enkäten Registerstatistik Provköpsstudier Styrgruppsenkäten System för lokal uppföljning Krogen : Inköpsförsök ungdomar, andel som

Läs mer

Höjning av alkoholskatten

Höjning av alkoholskatten Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Höjning av alkoholskatten April 2016 1 Promemorians huvudsakliga innehåll I promemorian föreslås att punktskatterna på öl, vin, andra jästa drycker än vin

Läs mer

1 Alkohol 2015-12-15

1 Alkohol 2015-12-15 1 Alkohol 2 Alkohol Konsumtionen ökat sedan inträdet i EU från 8-10 L per person och år Storkonsumenter är mellan 20-30 år Män dricker dubbelt så mycket som kvinnor Män överrepresenterade när det gäller

Läs mer

alkohol- och drogförebyggande arbetet i Örebro län 2008-2011

alkohol- och drogförebyggande arbetet i Örebro län 2008-2011 Strategi för det alkohol- och drogförebyggande arbetet i Örebro län 2008-2011 Samrådsgruppen för alkohol- och narkotikapreventivt arbete i Örebro län Omslag: Sjön Möckeln en frusen vinterdag i januari

Läs mer

Kultur som gör skillnad

Kultur som gör skillnad Kultur som gör skillnad Hundratusentals barn har somnat trygga till Astrid Lindgrens sagor om mod, hyss och kärlek som övervinner allt. Artisten Bob Geldof organiserade välgörenhetskonserterna Live Aid

Läs mer

Synpunkter på Revidering av Kalmar kommuns drogpolitiska

Synpunkter på Revidering av Kalmar kommuns drogpolitiska Handläggare Datum Mats Linde 2011-06-30 0480-45 30 02, 070-273 39 47 Barn- och ungdomsnämnden Synpunkter på Revidering av Kalmar kommuns drogpolitiska program 2011-2012 Bakgrund En arbetsgrupp med Kjell

Läs mer

REVIDERING AV KALMAR KOMMUNS DROGPOLITISKA PROGRAM 2011 2014

REVIDERING AV KALMAR KOMMUNS DROGPOLITISKA PROGRAM 2011 2014 REVIDERING AV KALMAR KOMMUNS DROGPOLITISKA PROGRAM 2011 2014 Tobak, alkohol och övriga droger Inledning Många, både vuxna och barn, har det bra i Sverige. De flesta ungdomar är friska och har god kontakt

Läs mer

Handlingsprogram. Alkoholförebyggande arbete under graviditet och i småbarnsfamiljer vid familjecentraler, MHV och BHV i Skaraborg

Handlingsprogram. Alkoholförebyggande arbete under graviditet och i småbarnsfamiljer vid familjecentraler, MHV och BHV i Skaraborg Handlingsprogram Alkoholförebyggande arbete under graviditet och i småbarnsfamiljer vid familjecentraler, MHV och BHV i Skaraborg Handlingsprogrammet är utarbetat av en arbetsgrupp bestående av: Mödrahälsovårdsöverläkare

Läs mer

IQ RAPPORT 2014:2 IQs ALKOHOLINDEX 2013. Mer återhållsam attityd till berusning

IQ RAPPORT 2014:2 IQs ALKOHOLINDEX 2013. Mer återhållsam attityd till berusning IQ RAPPORT 2014:2 IQs ALKOHOLINDEX Mer återhållsam attityd till berusning Innehåll 1. Förord 2. IQs Alkoholindex - sammanfattning 3. Resultat IQs Alkoholindex, - 5. Fördjupad analys 8. Vilka är återhållsamma

Läs mer

Ett riskbruk är en alkoholkonsumtion som kraftigt ökar risken för skada och ohälsa och sociala konsekvenser. För vissa personer är all användning av

Ett riskbruk är en alkoholkonsumtion som kraftigt ökar risken för skada och ohälsa och sociala konsekvenser. För vissa personer är all användning av Ett riskbruk är en alkoholkonsumtion som kraftigt ökar risken för skada och ohälsa och sociala konsekvenser. För vissa personer är all användning av alkohol riskfyllt, det kan bero på tidigare erfarenheter,

Läs mer

Riskbruk, skadligt bruk, missbruk, beroende, samsjuklighet

Riskbruk, skadligt bruk, missbruk, beroende, samsjuklighet Riskbruk, skadligt bruk, missbruk, beroende, samsjuklighet Vad är vad? Sven Andréasson, professor, överläkare Institutionen för folkhälsovetenskap, Karolinska institutet Centrum för psykiatriforskning,

Läs mer

SITUATIONEN I SURAHAMMARS KOMMUN SAMT I LANDET

SITUATIONEN I SURAHAMMARS KOMMUN SAMT I LANDET SURAHAMMARS VISION BARN OCH UNGDOMSTIDEN 0-18 ÅR SKALL VARA FRI FRÅN ALKOHOL, NARKOTIKA OCH TOBAK ALKOHOL OCH DROGPOLITISKT HANDLINGSPROGRAM FÖR SURAHAMMARS KOMMUN 2007-2010 SITUATIONEN I SURAHAMMARS KOMMUN

Läs mer

där importen står för en tredjedel av konsumtionen. Mest alkohol dricks det i Stockholms län (10 liter/inv.) och minst i Norrland (7,5 liter/inv.

där importen står för en tredjedel av konsumtionen. Mest alkohol dricks det i Stockholms län (10 liter/inv.) och minst i Norrland (7,5 liter/inv. . Av Länsnykterhetskonsulent Lars Newman I februari presenterade Sorad, Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning vid Stockholms Universitet, ny statistik angående alkoholkonsumtionen i

Läs mer

Ansvarsfull Alkoholhantering

Ansvarsfull Alkoholhantering Ansvarsfull Alkoholhantering Utbildning Tillsyn Samverkan En del av ett större arbete... Reglering och kontroll Sociala påtryckningar för regler och kontroll Sociala normer Begränsningar av tillgängligheten

Läs mer

Alkohols samhällskostnad hämtad från http://can.se/sv/drogfakta/fragor-och- Svar/Alkohol/ den 2015/04/07

Alkohols samhällskostnad hämtad från http://can.se/sv/drogfakta/fragor-och- Svar/Alkohol/ den 2015/04/07 Alkohols samhällskostnad hämtad från http://can.se/sv/drogfakta/fragor-och- Svar/Alkohol/ den 2015/04/07 Hur många dricker riskabelt? I Sverige är definitionen av riskbruk: Mer än 14 standardglas per vecka

Läs mer

Alkohol och Hälsa. Karolina Eldelind Hälsoplanerare, Primärvården tel: 018-6117673 e-post: karolina.eldelind@lul.se. Primärvården

Alkohol och Hälsa. Karolina Eldelind Hälsoplanerare, Primärvården tel: 018-6117673 e-post: karolina.eldelind@lul.se. Primärvården Alkohol och Hälsa Karolina Eldelind Hälsoplanerare, tel: 018-6117673 e-post: karolina.eldelind@lul.se Ökad konsumtion 8 liter 1996 10,5 liter 2004 ren alkohol (per invånare 15 år och uppåt) 1 liter ren

Läs mer

ALKOHOLEN OCH SAMHÄLLET

ALKOHOLEN OCH SAMHÄLLET STUDIEPLAN FÖR ALKOHOLEN OCH SAMHÄLLET ALKOHOLENS ANDRAHANDSSKADOR ALKOHOLEN OCH SAMHÄLLET Åsa Jinder om att växa upp i missbruk Alkohol är den femte största orsaken till sjukdom och död TEMA 2015/2016:

Läs mer

SKOTSKA REGERINGENS STÄLLNING TILL MINIMIPRIS PER ENHET AV ALKOHOL

SKOTSKA REGERINGENS STÄLLNING TILL MINIMIPRIS PER ENHET AV ALKOHOL SKOTSKA REGERINGENS STÄLLNING TILL MINIMIPRIS PER ENHET AV ALKOHOL 1.1.1 Inledning 1. Den skotska regeringen framlägger förslag att införa ett Minimipris Per Enhet Av Alkohol så att den skada som görs

Läs mer

Alkohol. Författare: Sharareh Asta, Martin Brewitz, Camilla Halldin, Jack Larsson, Karolina Rinne, Josefine Solberg, Karl Venox

Alkohol. Författare: Sharareh Asta, Martin Brewitz, Camilla Halldin, Jack Larsson, Karolina Rinne, Josefine Solberg, Karl Venox Alkohol Författare: Sharareh Asta, Martin Brewitz, Camilla Halldin, Jack Larsson, Karolina Rinne, Josefine Solberg, Karl Venox Kursansvarig: Gabriella Ahlenius Examinator: Gabriella Ahlenius Abstract Alkohol

Läs mer

GÄLLANDE BESLUT: STRATEGIER FÖR FOLKHÄLSOARBETET I VÄXJÖ KOMMUN

GÄLLANDE BESLUT: STRATEGIER FÖR FOLKHÄLSOARBETET I VÄXJÖ KOMMUN Ändrad 2010-04-19 Sida 1 (5) Senast reviderad: 2010-04-19 Senast reviderad av: Helen Karlsson Jacobsson Styrande dokument GÄLLANDE BESLUT: STRATEGIER FÖR FOLKHÄLSOARBETET I VÄXJÖ KOMMUN 2010-2012 Antaget

Läs mer

Förord. Människor är som stenar, en del är runda, en del är välslipade andra är kantiga. Heléne Björklund Kommunstyrelsens ordförande

Förord. Människor är som stenar, en del är runda, en del är välslipade andra är kantiga. Heléne Björklund Kommunstyrelsens ordförande Förord Hälsa och trygghet är viktiga grundstenar i vårt samhälle. Missbruk av alkohol och narkotika leder ofta till allvarliga problem med hälsan samt våld och kriminalitet. Därför är det drogförebyggande

Läs mer

Alkohol och barn. Kunskapsöversikt 2014:1

Alkohol och barn. Kunskapsöversikt 2014:1 Kunskapsöversikt 2014:1 Alkohol och barn Alla barn har rätt till bästa uppnåeliga hälsa. Det säger artikel 24 i FN:s konvention om barnets rättigheter. Barnrättskonventionen, och inte minst just denna

Läs mer

Berusningsstudier i Östergötland

Berusningsstudier i Östergötland Berusningsstudier i Östergötland LÄNSSTYRELSEN ÖSTERGÖTLAND Dnr: 705-15907-2006 FÖRORD Denna rapport behandlar restaurangernas benägenhet att servera alkohol till kraftigt berusade personer. Studien har

Läs mer

Ansvarsfull Alkoholhantering

Ansvarsfull Alkoholhantering Ansvarsfull Alkoholhantering Utbildning Tillsyn Samverkan En del av ett större arbete... Reglering och kontroll Sociala påtryckningar för regler och kontroll Sociala normer Begränsningar av tillgängligheten

Läs mer

1977178:719. Motion. av Hans Lindblad m. fl. om fosterskador till följd av alkoholmissbruk

1977178:719. Motion. av Hans Lindblad m. fl. om fosterskador till följd av alkoholmissbruk 7 Motion 1977178:719 av Hans Lindblad m. fl. om fosterskador till följd av alkoholmissbruk Vid läkarstämman i slutet av år 1977 redovisades att årligen föds i vårt land ungefar 400 barn med skador som

Läs mer

RATTFYLLERI. Sammanfattning. Rattfylleri. Henrik Hellborg och Mikael Ernbo

RATTFYLLERI. Sammanfattning. Rattfylleri. Henrik Hellborg och Mikael Ernbo Rattfylleri RATTFYLLERI Henrik Hellborg och Mikael Ernbo Sammanfattning Detta kapitel behandlar rattfylleri under påverkan av alkohol eller narkotika med fokus på perioden 2008 2011. De tillgängliga indikatorer

Läs mer

Inför brännvinsrallyt 1. Beslutsfattarnas bedömning

Inför brännvinsrallyt 1. Beslutsfattarnas bedömning Inför brännvinsrallyt 1. Beslutsfattarnas bedömning Det undantagstillstånd som Finland, Sverige och Danmark har i EU för införselkvoter på alkohol upphör den 1.1.2004. I och med det kan den enskilda medborgaren

Läs mer

ANSVARSFULL ALKOHOLSERVERING

ANSVARSFULL ALKOHOLSERVERING Liter 100% alkohol per invånare 1 år och äldre ANSVARSFULL ALKOHOLSERVERING Alkohol på gott och ont Våren 2012 En utbildning anordnad av Länsstyrelsen i Västmanlands län Framtagen i samarbete med länets

Läs mer

Alkohol och minne. APEC presentation 2014-09-18. Fil. Dr. Angelica Hagsand Psykologiska institutionen Göteborgs Universitet. www.gu.

Alkohol och minne. APEC presentation 2014-09-18. Fil. Dr. Angelica Hagsand Psykologiska institutionen Göteborgs Universitet. www.gu. Alkohol och minne APEC presentation 2014-09-18 Fil. Dr. Angelica Hagsand Psykologiska institutionen Göteborgs Universitet Forskningsgrupper vid Psykologiska institutionen: Addiction Psychology: Experimental

Läs mer

Ändringar Tillägg Förflyttning av stycke Strykningar

Ändringar Tillägg Förflyttning av stycke Strykningar Antagen version 2011 Förslag på ny version Ändringar Tillägg Förflyttning av stycke Strykningar DROGPOLITISKT PROGRAM VÄGEN MOT EN SOLIDARISK OCH DEMOKRATISK VÄRLD FRI FRÅN DROGER Drogpolitiskt program

Läs mer

Alkoholberoende, diagnos

Alkoholberoende, diagnos Alkoholberoende, diagnos I Läkemedelsverkets behandlingsrekommendationer från år 2007 anges att 5 procent av befolkningen beräknas vara alkoholberoende, vilket motsvarar drygt 450 000 personer. (1) Utöver

Läs mer

RÄTTS-KUNSKAP KAPITEL 3

RÄTTS-KUNSKAP KAPITEL 3 RÄTTS-KUNSKAP KAPITEL 3 OM brotten Brottsbalken reglerar Brott mot person Förmögenhetsbrott Brott mot allmänheten och staten Brott mot specialstrafflagar, till exempel trafikbrott och narkotikabrott LIBER

Läs mer

2013-11-11 Sven-Olov Lindahl

2013-11-11 Sven-Olov Lindahl 2013-11-11 Sven-Olov Lindahl Alkoholproblemets nivåer Alkoholens konsekvenser för individen - beroende för samhället - missbruk Beroende 1. ett symtom förvärras av att drog eller beteende uteblir 2. betingad

Läs mer

Aldrig mer?! Ett livsviktigt erbjudande till dig som åkt fast för rattfylleri. Kronobergs län

Aldrig mer?! Ett livsviktigt erbjudande till dig som åkt fast för rattfylleri. Kronobergs län Aldrig mer?! Ett livsviktigt erbjudande till dig som åkt fast för rattfylleri Kronobergs län Ta chansen nu Nu kan du som åkt fast för rattfylleri få professionell hjälp snabbt. Du får träffa personal från

Läs mer

Alkoholvanor hos föräldrar i Kronobergs län

Alkoholvanor hos föräldrar i Kronobergs län Alkoholvanor hos föräldrar i Kronobergs län - Resultatredovisning från AUDIT - undersökning om småbarnsföräldrars alkoholvanor inom barnhälsovården i Kronobergs län vecka 45-46, 2009 Eva Åkesson & Helena

Läs mer

1. Hur dricker du? Kartläggning av nuläget. Kännetecken på problembruk. Hur mycket dricker du i dagsläget?

1. Hur dricker du? Kartläggning av nuläget. Kännetecken på problembruk. Hur mycket dricker du i dagsläget? Kartläggning av nuläget I det här avsnittet kan du bedöma din egen situation som alkoholanvändare. Genom att svara på en rad frågor får du reda på om varningsklockorna redan ringer. Dessutom lär du dig

Läs mer

X (?) Åhörarkopior vid seminarium Gruvarbete och hälsa den 20 november, 2013 Av Ulric Hermansson. Frågeställningar. 200510,2 liter 20129,2 liter*

X (?) Åhörarkopior vid seminarium Gruvarbete och hälsa den 20 november, 2013 Av Ulric Hermansson. Frågeställningar. 200510,2 liter 20129,2 liter* Karolinska Institutet Institutionen för Klinisk Neurovetenskap Centrum för psykiatriforskning och utbildning Stockholms läns landsting Karolinska sjukhuset Ulric Hermansson Universitetslektor vid Karolinska

Läs mer

Hälsoekonomisk studie av barn och vuxna med fetalt alkoholsyndrom

Hälsoekonomisk studie av barn och vuxna med fetalt alkoholsyndrom Hälsoekonomisk studie av barn och vuxna med fetalt alkoholsyndrom Lisa Ericson, farmacie dr lisa.ericson@lnu.se 2016-04- 28 ehälsoinstitutet Vad är hälsoekonomi Ekonomiskt tänkande och ekonomiska principer

Läs mer

TÄNK OM frågor och svar

TÄNK OM frågor och svar TÄNK OM frågor och svar (Rev. den 26 april 2010) Vad är syftet med TÄNK OM? Syftet är att sprida kunskap och föra upp frågan om langning av alkohol till tonåringar på samtals- och medieagendan. Den primära

Läs mer

NTF:s 7 punkter för minskat rattfylleri. Sju konkreta åtgärder som radikalt kan minska antalet dödade i trafiken

NTF:s 7 punkter för minskat rattfylleri. Sju konkreta åtgärder som radikalt kan minska antalet dödade i trafiken NTF:s 7 punkter för minskat rattfylleri Sju konkreta åtgärder som radikalt kan minska antalet dödade i trafiken NTF April 2007 Vi har alla ett ansvar att motarbeta rattfylleriet Alkoholen är vårt allvarligaste

Läs mer

FLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare.

FLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare. FLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare. Ungefär en miljon människor i Sverige har alkoholvanor som medför en ökad risk för ett stort antal hälsoproblem

Läs mer

ALKOHOL. en viktig hälsofråga

ALKOHOL. en viktig hälsofråga ALKOHOL en viktig hälsofråga En gemensam röst om alkohol Alkohol är ett av de största hoten mot en god folkhälsa och kan bidra till olika typer av sjukdomar. Många gånger leder alkoholkonsumtion även

Läs mer

1. Vilket av följande stämmer med definitionen av riskbruk av alkohol?

1. Vilket av följande stämmer med definitionen av riskbruk av alkohol? 1. Vilket av följande stämmer med definitionen av riskbruk av alkohol? 1 Där tolerans, och kontrollförlust utvecklats. x Där man upprepat kör bil med alkohol i kroppen, eller inte fullgör sina skyldigheter

Läs mer

- alkohol- och drogpolitiskt program - Alkohol- och drogpolitiskt program 2010-2015. antaget av kommunfullmäktige 2010-06-14, 68

- alkohol- och drogpolitiskt program - Alkohol- och drogpolitiskt program 2010-2015. antaget av kommunfullmäktige 2010-06-14, 68 - alkohol- och drogpolitiskt program - Alkohol- och drogpolitiskt program 2010-2015 -1- antaget av kommunfullmäktige 2010-06-14, 68 - 2 - - alkohol- och drogpolitiskt program - Innehållsförteckning Inledning...5

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt program för Eda kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2001-06-27, 64 Reviderat 2012-11-28, 202

Alkohol- och drogpolitiskt program för Eda kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2001-06-27, 64 Reviderat 2012-11-28, 202 Alkohol- och drogpolitiskt program för Eda kommun Antaget av kommunfullmäktige 2001-06-27, 64 Reviderat 2012-11-28, 202 2 Bakgrund I Eda kommun verkar samverkansgruppen Edas Ansvar, vilken är tvärsektoriell

Läs mer

Alkoholkonsumtionen i Norden - trender och utvecklingar

Alkoholkonsumtionen i Norden - trender och utvecklingar Alkoholkonsumtionen i Norden - trender och utvecklingar Nordisk Rusmiddelseminar, Visby 24-27.8.2015 Nina Karlsson, Nordens Välfärdscenter Finland 1 Inledning - På ett internationellt plan har Europa det

Läs mer

Don't drink & drive i skolan

Don't drink & drive i skolan Don't drink & drive i skolan Genom Don't drink & drive samarbetar vi på NTF med Trafikverket för att förhindra rattfylleri. Don't drink & drive är en nationell verksamhet som riktar sig till ungdomar mellan

Läs mer

Kalmars resultat i september 2004: registerstatistik, befolkningsenkäten och mediaaktiviteten. Elisabet Åkerblom, Statens folkhälsoinstitut

Kalmars resultat i september 2004: registerstatistik, befolkningsenkäten och mediaaktiviteten. Elisabet Åkerblom, Statens folkhälsoinstitut s resultat i september : registerstatistik, befolkningsenkäten och mediaaktiviteten Elisabet Åkerblom, Statens folkhälsoinstitut Antal anmälda fall av rattfylleri per 10 000 inv 25 20 15 10 5 Riket totalt

Läs mer

Alkohol och våld. Kunskapsöversikt 2014:2

Alkohol och våld. Kunskapsöversikt 2014:2 Kunskapsöversikt 2014:2 Alkohol och våld Alkohol kan vara en stämningshöjare som bidrar till trevligt och givande socialt umgänge. Men alkohol kan också kopplas till misshandel, dråp och andra våldsbrott.

Läs mer

Vad händer inom alkoholforskningen? Summering av seminarium

Vad händer inom alkoholforskningen? Summering av seminarium Vad händer inom alkoholforskningen? Summering av seminarium Systembolaget bjöd på kunskap Systembolagets seminarium Vad händer inom alkoholforskningen, måndagen den 10 maj i Stockholm, lockade ett 80-tal

Läs mer

Alkoholpolitik i Europa - en folkhälsofråga ANNA NA HEDHH. Socialdemokratisk ledamot i. De Europeiska Socialdemokraternas Parlamentsgrupp

Alkoholpolitik i Europa - en folkhälsofråga ANNA NA HEDHH. Socialdemokratisk ledamot i. De Europeiska Socialdemokraternas Parlamentsgrupp Alkoholpolitik i Europa - en folkhälsofråga ANNA NA HEDHH Socialdemokratisk ledamot i Europaparlamentetparlamentet De Europeiska Socialdemokraternas Parlamentsgrupp EU BEHÖVER EN RESTRIKTIV ALKOHOLPOLITIK!

Läs mer

Jörgen Larsson, Håkan Leifman, Daniel Müller & Björn Trolldal. Rapport nr 36

Jörgen Larsson, Håkan Leifman, Daniel Müller & Björn Trolldal. Rapport nr 36 Alkohol och studentfester - en studie av ungdomars berusningsgrad och alkoholkonsumtion på studentfester på gymnasiet i Stockholms city under våren 2008 Jörgen Larsson, Håkan Leifman, Daniel Müller & Björn

Läs mer

Cirkulärnr: 2001:29 Diarienr: 2001/0399 Handläggare: Gigi Isacsson Sektion/Enhet: Socialtjänst, skydd och säkerhet Datum: 2001-02-22 Mottagare:

Cirkulärnr: 2001:29 Diarienr: 2001/0399 Handläggare: Gigi Isacsson Sektion/Enhet: Socialtjänst, skydd och säkerhet Datum: 2001-02-22 Mottagare: Cirkulärnr: 2001:29 Diarienr: 2001/0399 Handläggare: Gigi Isacsson Sektion/Enhet: Socialtjänst, skydd och säkerhet Datum: 2001-02-22 Mottagare: Socialnämnd el motsvarande Individ-/och familjeomsorg Rubrik:

Läs mer

Folkhälsoprofil 2015. Reviderad december 2015 Folkhälsoplanerare Gert Johansson med stöd av omvärldsstrateg Lennart Axring.

Folkhälsoprofil 2015. Reviderad december 2015 Folkhälsoplanerare Gert Johansson med stöd av omvärldsstrateg Lennart Axring. Folkhälsoprofil 2015 Reviderad december 2015 Folkhälsoplanerare Gert Johansson med stöd av omvärldsstrateg Lennart Axring. Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 1. Sammanfattning... 3 2. Folkhälsoprofil

Läs mer

Samverkan för ökad trygghet och säkerhet i Trelleborg.

Samverkan för ökad trygghet och säkerhet i Trelleborg. Samverkan för ökad trygghet och säkerhet i Trelleborg. Samverkansplan 2011-2012 Innehåll Bakgrund... 1 Nulägesbeskrivning... 2 Drogvaneundersökning 2009... 2 Övergripande mål... 4 Fokusområden... 4 Fokusområde

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt program för Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kommunstyrelsen

Alkohol- och drogpolitiskt program för Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kommunstyrelsen Fastställt av kommunfullmäktige 2010-03-25 Alkohol- och drogpolitiskt program för Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kommunstyrelsen Innehållsförteckning 1. Inledning...3 2. Bakgrund...3 3. Syfte...3 4. Mål...3

Läs mer

Utsatthet för andras alkoholkonsumtion aktuella resultat från ett Nordiskt jämförande projekt Forum Ansvars Mötesplats i Köpenhamn 5 nov 2015

Utsatthet för andras alkoholkonsumtion aktuella resultat från ett Nordiskt jämförande projekt Forum Ansvars Mötesplats i Köpenhamn 5 nov 2015 Utsatthet för andras alkoholkonsumtion aktuella resultat från ett Nordiskt jämförande projekt Forum Ansvars Mötesplats i Köpenhamn 5 nov 2015 Mats Ramstedt Problem för omgivningen - ett återkommande perspektiv

Läs mer

Sören Holmberg och Lennart Weibull

Sören Holmberg och Lennart Weibull Den förändrade alkoholopinionen Den förändrade alkoholopinionen Sören Holmberg och Lennart Weibull En av de stora frågorna i den svenska EU-debatten under -talets första år gällde alkoholpolitik. När Sveriges

Läs mer

alkohol- och drogpolitiskt program

alkohol- och drogpolitiskt program alkohol- och drogpolitiskt program Särtryck ur Folkhälsopolitiska programmet för gotlands kommun 2003-2006 Alkohol- och drogpolitik en del av folkhälsopolitiken Var tredje elev röker i årskurs 9 varav

Läs mer

motiverande samtal (MI)

motiverande samtal (MI) Screening alkohol Nationella riktlinjer: screening av alkoholöverkonsumtion Identifiering, diagnostik Bedömning Riskbruksprojektet motiverande samtal (MI) använda mätning av CDT eller PEth i blodprov använda

Läs mer

Policy och Riktlinjer för alkoholserveringstillstånd

Policy och Riktlinjer för alkoholserveringstillstånd Västerviks Kommun Policy och Riktlinjer för alkoholserveringstillstånd Antagna av Miljö- och byggnadsnämnden 2007-06-19, 141 med ändring 2011-01-25, 8 Innehåll SAMMANFATTNING 1 FÖRORD 2 INLEDNING 3 UTGÅNGSPUNKT

Läs mer

AG./. riksåklagaren ang. grovt rattfylleri (Hovrätten för Västra Sveriges dom den 5 juni 2014 i mål B 2767-14)

AG./. riksåklagaren ang. grovt rattfylleri (Hovrätten för Västra Sveriges dom den 5 juni 2014 i mål B 2767-14) Svarsskrivelse Sida 1 (7) 2015-02-26 Ert datum Er beteckning Verksjurist Roger Waldenström 2014-11-19 B 3480-14 Högsta domstolen Box 2066 103 12 Stockholm AG./. riksåklagaren ang. grovt rattfylleri (Hovrätten

Läs mer

Gnosjö kommuns drogpolitiska program 2009-2013

Gnosjö kommuns drogpolitiska program 2009-2013 Gnosjö kommuns drogpolitiska program 2009-2013 Definitioner ANT: AUDIT: Barn: BDI: BUN: BVC: Droger: Galaxen: IFO: KUF: LPF-94 : LPO-94: MVC: Riskbeteende/ riskzon: Trafiknykterhet: Ungdomar: Vuxna: Alkohol,

Läs mer

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN. En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN. En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen 1(10) FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN 2012 2014 En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen 2 Det nationella folkhälsomålet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa

Läs mer

Riktlinjer mot skadligt bruk av Alkohol, droger och spel om pengar

Riktlinjer mot skadligt bruk av Alkohol, droger och spel om pengar Kommunledningskontoret, HR-enheten Kontaktperson: Boel Steén, tfn 13 56 87 Riktlinjer mot skadligt bruk av Alkohol, droger och spel om pengar Antagen av Kommunstyrelsen 2014-05-21. Kristianstads kommuns

Läs mer

Alkohol- och drogpolicy för Varbergs kommun

Alkohol- och drogpolicy för Varbergs kommun Alkohol- och drogpolicy för Varbergs kommun 2010-2014 Antagen av kommunfullmäktige 2010-09-21 Kf 98 Inledning Varbergs kommun ska medverka till att stärka en god folkhälsa för ökad livskvalitet för medborgarna

Läs mer

Riskbruk och skadligt bruk- praktik. ALF LERNER Verksamhetschef distriktsläkare Primärvården i Åre Medicinsk ansvarig Mobiliseringen

Riskbruk och skadligt bruk- praktik. ALF LERNER Verksamhetschef distriktsläkare Primärvården i Åre Medicinsk ansvarig Mobiliseringen TRICONORBUT IKEN Riskbruk och skadligt bruk- praktik ALF LERNER Verksamhetschef distriktsläkare Primärvården i Åre Medicinsk ansvarig Mobiliseringen Alkohol- kalla fakta CA 10% av Sveriges befolkning

Läs mer

Utvärdering av Prime For Life utbildning.

Utvärdering av Prime For Life utbildning. Utvärdering av Prime For Life utbildning. Alkoholbeteende och riskuppfattning bland värnpliktiga före och efter Prime For Life utbildning. Författare: Barbro Arvidson Handledare: Peter Palm ergonom vid

Läs mer

Hur vanligt är alkoholproblem? Tratten

Hur vanligt är alkoholproblem? Tratten Hur vanligt är alkoholproblem? Tratten Inga alkoholproblem, ca 6,5 miljoner svenskar >15 års ålder Riskbruk och skadligt bruk ca 700 000 Beroende, ca 300 000 Aktuella inom missbrukar eller beroendevården,

Läs mer

Alkohol och barn. Kunskapsöversikt 2015:2

Alkohol och barn. Kunskapsöversikt 2015:2 Kunskapsöversikt 2015:2 Alkohol och barn Alla barn har rätt till bästa uppnåeliga hälsa. Det säger artikel 24 i FN:s konvention om barnets rättigheter. Barnrättskonventionen, och inte minst just denna

Läs mer

Alkohol och drogsituationen nationellt och lokalt ur ett folkhälsoperspektiv

Alkohol och drogsituationen nationellt och lokalt ur ett folkhälsoperspektiv Alkohol och drogsituationen nationellt och lokalt ur ett folkhälsoperspektiv Förekomst Konsekvenser, men - inte om risk för att bli beroende - inte om direkta fysiska effekter - inte om direkta psykiska

Läs mer

A nsvarsfull. tillståndsgivning. Information till dig som fattar beslut om tillstånd att servera alkohol. Publ.nr. 2009:38

A nsvarsfull. tillståndsgivning. Information till dig som fattar beslut om tillstånd att servera alkohol. Publ.nr. 2009:38 A nsvarsfull tillståndsgivning Information till dig som fattar beslut om tillstånd att servera alkohol 1 Publ.nr. 2009:38 Vad är ansvarsfull tillståndsgivning? Att som politiker fatta beslut enligt alkohollagen

Läs mer

Förslag till drogpolitiskt program för Knivsta kommun KS-2010/298

Förslag till drogpolitiskt program för Knivsta kommun KS-2010/298 Göran Nilsson FÖRSLAG TILL BESLUT Kommunstyrelsens ordförande 2010-04-27 Kommunstyrelsen Förslag till drogpolitiskt program för Knivsta kommun KS-2010/298 Beslut Kommunstyrelsen beslutar att förslag till

Läs mer

Drogpolitiskt program för Kumla kommun. Antaget av kommunfullmäktige den 19 april 2010, 57

Drogpolitiskt program för Kumla kommun. Antaget av kommunfullmäktige den 19 april 2010, 57 Drogpolitiskt program för Kumla kommun Antaget av kommunfullmäktige den 19 april 2010, 57 Bakgrund Hösten 2007 antogs Folkhälsoplan med folkhälsopolitiska mål. En god och jämlik hälsa i Örebro län 2008-2011.

Läs mer

15-metoden ETT NYTT SÄTT ATT UPPMÄRKSAMMA OCH BEHANDLA ALKOHOLPROBLEM. Problemets omfattning. Den svenska alkoholkonsumtionen (100 % alkohol)

15-metoden ETT NYTT SÄTT ATT UPPMÄRKSAMMA OCH BEHANDLA ALKOHOLPROBLEM. Problemets omfattning. Den svenska alkoholkonsumtionen (100 % alkohol) 15-metoden ETT NYTT SÄTT ATT UPPMÄRKSAMMA OCH BEHANDLA ALKOHOLPROBLEM Problemets omfattning Den svenska alkoholkonsumtionen (100 % alkohol) 2001 8,8 liter 2004 10,6 liter 2014 9,4 liter Utvecklingen av

Läs mer

fakta om alkohol och hälsa

fakta om alkohol och hälsa fakta om alkohol och hälsa FLER DRICKER MER ALLT FLER MÄNNISKOR DRICKER ALKOHOL REGEL- BUNDET, OCH I STÖRRE MÄNGD ÄN TIDIGARE. Ungefär en miljon människor i Sverige har alkoholvanor som medför en ökad

Läs mer

Definition av våld och utsatthet

Definition av våld och utsatthet Definition av våld och utsatthet FN:s definition: varje könsrelaterad våldshandling som resulterar i fysisk, sexuell eller psykisk skada eller lidande för kvinnor, samt hot om sådana handlingar, tvång

Läs mer

Folkhälsoprogram för Ånge kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72. Folkhälsoprogram

Folkhälsoprogram för Ånge kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72. Folkhälsoprogram Folkhälsoprogram för Ånge kommun Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72 Folkhälsoprogram Innehåll 1 INLEDNING...1 1.1 SYFTET OCH ARBETSSÄTT...1 2 HÄLSA OCH FOLKHÄLSOPOLITIK...2 2.1 DEN NATIONELLA

Läs mer

Skolelevers drogvanor 2015 Krokoms kommun

Skolelevers drogvanor 2015 Krokoms kommun Skolelevers drogvanor 2015 Krokoms kommun 2(23) Dnr: RS/156/2016 Ansvarig: Lars Eriksson, Utvecklingsenheten, Region Jämtland Härjedalen Databearbetning och författare av rapport: Anna Werme, Utvecklingsenheten,

Läs mer

Kungsörs kommuns författningssamling Nr D.31

Kungsörs kommuns författningssamling Nr D.31 Lokalt program Alkohol-, narkotika-, dopning- och tobaksförebyggande arbete i Kungsörs kommun 2015-2017 Antaget av kommunfullmäktige 2015-02-07, 12 Innehållsförteckning REGIONAL OCH LOKAL STRUKTUR... 2

Läs mer

Somatiska komplikationer till följd f av hög h g alkoholkonsumtion. Allmänmedicin

Somatiska komplikationer till följd f av hög h g alkoholkonsumtion. Allmänmedicin Somatiska komplikationer till följd f av hög h g alkoholkonsumtion Moa Bjerner,, ST-läkare Allmänmedicin Alkohol Alkohol är r vattenlösligt och efter intag sprids det snabbt till stora delar av kroppen.

Läs mer

A nsvarsfull. tillståndsgivning. Information till dig som fattar beslut om tillstånd att servera alkohol

A nsvarsfull. tillståndsgivning. Information till dig som fattar beslut om tillstånd att servera alkohol A nsvarsfull tillståndsgivning Information till dig som fattar beslut om tillstånd att servera alkohol 1 Vad är ansvarsfull tillståndsgivning? Att som politiker fatta beslut enligt alkohollagen är en mycket

Läs mer

Regionalt arbete för minskade alkoholskador

Regionalt arbete för minskade alkoholskador Regionalt arbete för minskade alkoholskador SLUTRAPPORT - FAS 1 1 Sammanfattning Mot bakgrund av att svensk alkoholpolitik och våra alkoholvanor har förändrats under de senaste tio åren har Jämtlands läns

Läs mer

Presentation av det förebyggande arbetet i Åtvidabergs kommun, 2007

Presentation av det förebyggande arbetet i Åtvidabergs kommun, 2007 Presentation av det förebyggande arbetet i Åtvidabergs kommun, 2007 Bakgrund Åtvidabergs kommun tilldelades statligt bidrag för att anställa en drogsamordnare. Samordnaren påbörjade sitt arbete den 15

Läs mer

Vår Policy Fordonsanvändning Utrycknings körning. Skellefteå Räddningstjänst

Vår Policy Fordonsanvändning Utrycknings körning. Skellefteå Räddningstjänst Vår Policy Fordonsanvändning Utrycknings körning Skellefteå Räddningstjänst Nå målet säkert! 11:7 Särskild försiktighet 2:1 Omsorg varsamhet & hänsyn 11:8 Andras säkerhet Trafiksäkerhetspolicy Räddningstjänsten

Läs mer

Rubrik Underrubrik. Sjuksköterskeprogrammet Folkhälsa och samhälle, 7,5 hp Kursansvarig: Gabriella Ahlenius. Student. Årskurs HK15

Rubrik Underrubrik. Sjuksköterskeprogrammet Folkhälsa och samhälle, 7,5 hp Kursansvarig: Gabriella Ahlenius. Student. Årskurs HK15 Sjuksköterskeprogrammet Folkhälsa och samhälle, 7,5 hp Kursansvarig: Gabriella Ahlenius Rubrik Underrubrik Student Årskurs HK15 Albin Arleskär, Carolin Karlsson, Caroline Rittengren, Emelie Öster, Erik

Läs mer

Lokal strategi för det drogförebyggande arbetet 2015-2016 Vänersborgs kommun

Lokal strategi för det drogförebyggande arbetet 2015-2016 Vänersborgs kommun SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 2015-10-29 6 (xx) Dnr SN 2015/217 Lokal strategi för det drogförebyggande arbetet 2015-2016 Vänersborgs kommun Sammanfattning Arbetsgruppen för det drogförebyggande

Läs mer

Varför så bråttom? Här hamnar vi alla förr eller senare. Alkoholister, snarare förr än senare.

Varför så bråttom? Här hamnar vi alla förr eller senare. Alkoholister, snarare förr än senare. Varför så bråttom? Här hamnar vi alla förr eller senare. Alkoholister, snarare förr än senare. Alkoholmissbrukare har en överdödlighet på tre till tio gånger jämfört med genomsnittsbefolkningen Dödsfallen

Läs mer

L a g LAGFÖRSLAG. om ändring av strafflagen

L a g LAGFÖRSLAG. om ändring av strafflagen 75 LAGFÖRSLAG 1. L a g om ändring av strafflagen I enlighet med riksdagens beslut ändras i strafflagen av den 19 december 1889 (39/1889) 8 kap. 1 och 4 mom., 2 1 och 2 mom., 6 1 och 3 mom., 9, 10 1 mom.,

Läs mer

Handlingsprogram Alkoholförebyggande arbete

Handlingsprogram Alkoholförebyggande arbete Handlingsprogram Alkoholförebyggande arbete under graviditet och under spädbarns- och förskoleåldern vid kvinnohälsovård (KHV) och barnhälsovård (BHV) i Jönköpings län Bakgrund Alkoholkonsumtionen och

Läs mer

LIVET ÄR DET BÄSTA RUSET. Minna Lehtinen minna@hubu.fi

LIVET ÄR DET BÄSTA RUSET. Minna Lehtinen minna@hubu.fi LIVET ÄR DET BÄSTA RUSET Minna Lehtinen minna@hubu.fi ELÄMÄ ON PARASTA HUUMETTA RY www.eoph.fi Rusmedelsförebyggande arbete runt om i Finland Interaktiv Hubu-metod i skolarbetet Den virtuella informationsbussen

Läs mer

ALKOHOL + VÅLD = SANT. Hur minskar vi alkovåldet? En rapport från IOGT-NTO Omarbetad upplaga 2010

ALKOHOL + VÅLD = SANT. Hur minskar vi alkovåldet? En rapport från IOGT-NTO Omarbetad upplaga 2010 ALKOHOL + VÅLD = SANT Hur minskar vi alkovåldet? En rapport från IOGT-NTO Omarbetad upplaga 2010 Text: Peter Moilanen Grafisk form: IOGT-NTO:s kommunikationsenhet Tryck: Sandvikens Tryckeri 2010 Alkohol

Läs mer

Sveriges synpunkter på EU:s grönbok om psykisk hälsa

Sveriges synpunkter på EU:s grönbok om psykisk hälsa Yttrande 2006-06-16 S2005/9249/FH Socialdepartementet Enheten för folkhälsa Europeiska kommissionen Generaldirektoratet för hälsa och konsumentskydd Enhet C/2 "Hälsoinformation" L-2920 LUXEMBURG Sveriges

Läs mer

Det nya svenska alkolåsprogrammet en milstolpe för trafiknykterheten. Lars Olov Sjöström, MHF & Olof Stenlund, Transportstyrelsen

Det nya svenska alkolåsprogrammet en milstolpe för trafiknykterheten. Lars Olov Sjöström, MHF & Olof Stenlund, Transportstyrelsen Det nya svenska alkolåsprogrammet en milstolpe för trafiknykterheten Lars Olov Sjöström, MHF & Olof Stenlund, Transportstyrelsen Alkoholrelaterade trafikolyckor Varje år dör ca 75-100 personer i alkoholrelaterade

Läs mer

Kortanalys. Alkohol- och drogpåverkan vid misshandel, hot, personrån och sexualbrott

Kortanalys. Alkohol- och drogpåverkan vid misshandel, hot, personrån och sexualbrott Kortanalys Alkohol- och drogpåverkan vid misshandel, hot, personrån och sexualbrott URN:NBN:SE:BRA-590 Brottsförebyggande rådet 2015 Författare: Johanna Olseryd Omslagsillustration: Susanne Engman Produktion:

Läs mer

Sören Holmberg och Lennart Weibull

Sören Holmberg och Lennart Weibull Det är skillnad på sprit, vin och starköl Det är skillnad på sprit, vin och starköl Sören Holmberg och Lennart Weibull slutet av april 9 sände Sveriges Radios redaktion Kaliber ett program om I alkohol

Läs mer