Alkohol och barn. Kunskapsöversikt 2014:1

Transkript

1 Kunskapsöversikt 2014:1 Alkohol och barn Alla barn har rätt till bästa uppnåeliga hälsa. Det säger artikel 24 i FN:s konvention om barnets rättigheter. Barnrättskonventionen, och inte minst just denna artikel, är en viktig inspirationskälla i den växande diskussionen om hur barn påverkas av vuxnas alkoholdrickande. I den här rapporten summerar vi vad forskningen hittills kommit fram till om vilka risker vuxnas alkoholkonsumtion kan innebära för deras barn.

2 Alkohol och graviditet Riskfritt alkoholintag under graviditet finns inte År 2012 uppgav i genomsnitt 6,2 procent av de gravida kvinnorna i Sverige att de i början av graviditeten konsumerade alkohol i mängder som klassas som riskbruk. Det handlar alltså om mängder som är riskfyllda med tanke på kvinnans egen hälsa. När det gäller riskerna för barnet finns ingen undre säker gräns. Den slutsatsen drar både Folkhälsomyndigheten i två kunskapssammanställningar från 2009 och Livsmedelsverket: All alkohol som kvinnan dricker när hon är gravid kan skada fostret. Alkohol ger negativa effekter för barnet under hela graviditeten, ingen period är riskfri. I Sverige beräknas, enligt en rapport från Socialstyrelsen, 1,6 barn per födas med den svåraste formen av skador, fetalt alkoholsyndrom (läs mer nedan). Mindre uttalade medfödda alkoholskador beräknas vara tio gånger vanligare. Berusningsdrickande i början av graviditeten ökar även risken för att barnet föds med läppoch gomspalt eller andra missbildningar. Om man undrar hur barnet i mammans mage mår direkt efter att hon druckit alkohol, finns det faktiskt några studier som ger klara ledtrådar också om det. I början av 1980-talet gjorde amerikanska forskare en liten studie där elva gravida kvinnor i nionde månaden fick dricka 0,25 mg alkohol per kilo kroppsvikt (motsvarar ungefär två drinkar). Inom en halvtimme efter alkoholintaget upphörde barnets andningsrörelser i livmodern. Dessutom minskade fosterrörelserna i flera timmar. Lågt eller måttligt alkoholbruk synliga effekter Även om kvinnan bara dricker lite eller måttligt med alkohol, är det riskabelt för barnet. Forskare har för det första sett att redan ett lågt-måttligt alkoholbruk kan försämra chanserna att bli gravid och ju mer kvinnan dricker desto mer försämras hennes fruktsamhet. En ny dansk studie visar att även mäns VAD MENAS MED STANDARDGLAS? Ett standardglas innehåller 12 gram alkohol. Detta finns i till exempel 50 cl folköl, 33 cl starköl, cl vin, 4 cl sprit. KÄLLA: Riddargatan 1 mottagningen för alkohol och hälsa Fosterskador av risk- och missbruk Det är, enligt Folkhälsomyndighetens kunskapssammanställningar, tydligt visat att riskerna för tidiga missfall, för tidig födsel och låg födelsevikt ökar kraftigt om kvinnan missbrukar alkohol. Annan viktig forskning visar att berusningsdrickande (fler än 3-5 standardglas per tillfälle) och/eller upprepat missbruk kan leda till fetalt alkoholsyndrom, FAS. Skadebilden vid FAS innefattar hämmad kroppslig tillväxt, vissa typiska drag i ansiktets utseende samt försämrad utveckling av intellekt och psyke. Barn med FAS kan bland annat drabbas av hyperaktivitet, koncentrationsproblem och inlärningssvårigheter. FAS kan även innebära lägre intelligens, verbala svårigheter och problem med socialt samspel. I förlängningen kan dessa problem leda till bland annat depression, ångest, skolsvårigheter och missbruk. VAD ÄR RISKBRUK? Riskbruk är ett bruk av alkohol som ökar risken för skadliga fysiska, psykiska eller sociala konsekvenser, men där diagnoserna skadligt bruk, missbruk eller beroende inte föreligger. Någon helt riskfri alkoholkonsumtion finns inte. Riskbruk av alkohol föreligger vid högkonsumtion, det vill säga när: - en man dricker mer än 14 standardglas per vecka - en kvinna dricker mer än 9 standardglas per vecka Riskbruk av alkohol föreligger även vid intensivkonsumtion,det vill säga när: - en man dricker mer än 4 standardglas vid ett och samma tillfälle - en kvinna dricker mer än 3 standardglas vid ett och samma tillfälle Riskbruk av alkohol kan även föreligga vid lägre alkoholkonsumtion exempelvis under graviditet, i många situationer i arbetslivet, i trafiken samt under uppväxtåren. Detsamma gäller när man har vissa sjukdomar, äter vissa mediciner samt för dem med ökad känslighet för alkohol. KÄLLA: Riddargatan 1 mottagningen för alkohol och hälsa

3 fruktsamhet minskar redan vid måttlig alkoholkonsumtion spermiekvaliteten försämras. Nästa problem är att missfallsrisken i början av graviditeten ökar också vid måttligt alkoholbruk (1-7 standardglas per vecka). Detsamma gäller risken att barnet inte når en normal födelsevikt. Det finns dessutom studier som tyder på att det räcker med måttligt drickande för att öka förekomsten av vissa medfödda missbildningar, bland annat ögon missbildningar. Lågt eller måttligt alkoholbruk osynliga effekter Något som uppmärksammas allt mer är att redan måttligt alkoholdrickande under graviditet verkar kunna skada den känsliga hjärnans utveckling hos barnet. Det mest oroande är att det kan leda till negativa effekter åtminstone en bra bit upp i skolåldern och sannolikt även senare i livet. I en långtidsstudie i Seattle i USA följde forskarna 464 barn från fostertid och fram till 14 års ålder. Resultatet visade att även om mamman bara druckit mindre mängder alkohol under graviditeten så kunde negativa effekter uppmätas hos barnet. I de tidiga tonåren fanns det fortfarande tydliga samband mellan mammans alkoholkonsumtion under graviditeten och neuropsykologiska problem hos barnet. Det handlade främst om: koncentrationssvårigheter försämrade minnesfunktioner inlärningsproblem Svårighetsgraden av störningarna berodde på hur mycket mamman druckit, men någon säker nedre tröskelnivå gick inte att fastställa. Däremot finns det, enligt Folkhälsomyndighetens kunskapssammanställningar, forskning som tyder på att alkoholorsakade skador hos fostret kan repareras helt eller delvis om den blivande mamman slutar att dricka alkohol och äter en näringsriktig kost. Det kan vara en viktig lugnande information till kvinnor som druckit alkohol innan de märkt att de var gravida. Måttligt drickande anses därför inte utgöra någon hälsofara för barnet. Trots detta avråder Livsmedelsverket och barn hälsovården ammande mammor från att dricka alkohol. Alkohol och amning Måttlig alkoholkonsumtion (motsvarande 1-2 glas vin vid enstaka tillfällen per vecka) under amningen är, enligt Livsmedelsverkets slutsatser, inte farlig för barnet. Slutsatsen vilar på att effekterna för barnet, trötthet och tillfälliga sömnstörningar, är kortvariga; detsamma gäller mammans minskade produktion av bröstmjölk. Måttligt drickande anses därför inte utgöra någon hälsofara för barnet. Trots detta avråder Livsmedelsverket och barnhälsovården ammande mammor från att dricka alkohol. Det beror på att det saknas kunskap om långtidseffekter för barnet och på att det inte går att fastställa någon nedre gräns för hur mycket det är säkert att dricka när man ammar.

4 Hur påverkas barn av vuxnas alkoholbruk? Minst barn växer upp med vuxna som har alkoholproblem Det har gjorts olika försök att räkna ut hur många barn i Sverige som har en vardag där vuxna som dricker alkohol är ett vanligt inslag. År 2008 kom dåvarande Statens folkhälsoinstitut, numera Folkhälsomyndigheten, fram till att omkring en femtedel av alla svenska barn, ungefär barn, växer upp i familjer där minst en av de vuxna risk- eller missbrukar alkohol. En nyare studie från Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN, har fokuserat enbart på de familjer där någon av de vuxna faktiskt vårdas eller har vårdats för alkoholproblem. Då blir siffran förstås lägre, men den är ändå hög. Enligt CAN:s skattning lever omkring barn i Sverige i en familj där minst en vuxen uppfyller kriterierna för alkoholberoende eller -missbruk. Siffran motsvarar 4-5 procent av alla barn. Liknande siffror kommer Centrum för forskning om ojämlikhet i hälsa, CHESS, fram till i studien Barn som anhöriga till patienter i vården hur många är de? (Hjern & Adelino Manhica, 2013), som visade att totalt 4 procent av alla barnen hade minst en förälder som under deras uppväxt vårdats för missbruk av alkohol eller narkotika, alkoholmissbruk berörde 2,5 procent och narkotikamissbruk 1,5 procent. Otryggt när vuxna är alkoholpåverkade När vi blir påverkade av alkohol förändras vårt omdöme och beteende. Det kan vara skrämmande för barn om de närmaste vuxna förändras på detta sätt. I Barnombudsmannens årsrapport 2005 redovisas en intervjuundersökning av barns och ungdomars syn på att vuxna använder alkohol. Majoriteten hade inget emot att föräldrarna dricker ett till två glas vin till maten. Däremot var de tillfrågade mycket negativa till att föräldrar blir berusade när barnen är med. Rikshandboken för barnhälsovården framhåller att även mycket små barn kan märka om vuxna är alkoholpåverkade eftersom spädbarnet är mycket känsligt för sinnesintryck. Det lilla barnet kanske hör höga, obekanta ljud och känner främmande lukter samtidigt som de vuxna tar i barnet på ett sätt som är annorlunda än vanligt. Det kan få barnet att känna sig otryggt. Vardagsstress att leva i familj med missbruk Att växa upp med en förälder som har ett problematiskt drickande kan skapa en ständig stress för barnet. Det framhåller Socialstyrelsen i en rapport om barn som anhöriga till vuxna med olika svårigheter. Mest kunskap finns om barn till missbrukande pappor, mindre har forskats om barn till missbrukande mammor. Den som använder mycket alkohol får svårare att fungera som förälder. Den riskeller missbrukande föräldern kan till exempel bli utåtagerande, mindre lyhörd för barnet, nedstämd, psykiskt frånvarande, lättretlig och inåtvänd och få dålig impulskontroll. Det kan göra att familjelivet blir oförutsägbart, konfliktfyllt och mer eller mindre kaotiskt. Barn kan reagera på sådan stress med att ta för stort ansvar eller inåt- eller utåtagerande beteende. I längden kan detta påverka barnets utveckling och mognad negativt och leda till osäkerhet, ängslan och kontaktsvårigheter. Det kan också vara svårt för barnet att be andra vuxna om hjälp eftersom alkoholproblemen ofta är familjens skamfyllda och väl bevarade hemlighet. Rikshandboken för barnhälsovården framhåller att även mycket små barn kan märka om vuxna är alkoholpåverkade eftersom spädbarnet är mycket känsligt för sinnesintryck. 4-5% av alla barn i Sverige lever i en familj där minst en vuxen uppfyller kriterierna för alkoholberoende eller -missbruk.

5 Vanvård och våld Barn till föräldrar med alkoholproblem löper högre risk för vanvård och för fysiska övergrepp. En kartläggning av barns erfarenheter av kroppslig bestraffning visar ett tydligt samband mellan alkoholbruk hos föräldrarna och att barnet utsätts för kroppslig bestraffning. Psykisk ohälsa och eget missbruk Svenska forskare har, enligt Socialstyrelsens rapport om barn som anhöriga, sett att den psykiska utvecklingen kan försenas hos förskolebarn som har alkoholberoende föräldrar. Det finns också en ökad risk för psykisk ohälsa hos dessa förskolebarn. Även hos tonåringar med närstående vuxna som missbrukar alkohol ökar risken för psykisk ohälsa. Denna kan leda till självdestruktivt beteende och till beteende som skadar andra, som mobbning och kriminalitet. En rad forskningsstudier har konstaterat en ökad risk för barn i familjer med missbruk att själva få beroende- och missbruksproblem. Skolresultat Även skolresultaten kan påverkas negativt av att leva i en familj med alkoholproblem. Forskningscentret CHESS undersökte skolresultaten från årskurs 9 för barn under åren Bland barn till föräldrar med missbruk eller psykisk sjukdom var det betydligt vanligare att lämna grundskolan utan att ha fått gymnasiebehörighet. Dessa barn hade också lägre meritpoäng. En rad forskningsstudier har konstaterat en ökad risk för barn i familjer med missbruk att själva få beroende- och missbruksproblem.

6 Skyddsfaktorer Trots alla dessa väl dokumenterade risker för ohälsa och andra svårigheter i livet, är det också många barn till personer med alkoholproblem som växer upp till friska och väl fungerande vuxna. Lyckligtvis kan olika skyddande faktorer mildra de negativa effekterna av att ha en förälder med alkoholproblem. Avgörande är, skriver Socialstyrelsen, hur mycket beroendet och missbruket påverkar förälderns förmåga att se även barnets behov. Om en missbrukande förälder ändå klarar att tillgodose barnets behov så är det en viktig skyddsfaktor för barnet. En annan skyddsfaktor är att föräldern kan se situationen ur barnets perspektiv och ytterligare en är att föräldern arbetar med sitt problem. BARN TILL MISSBRUKANDE FÖRÄLDRAR CAN skriver i sin rapport Föräldrar i missbruks- och beroendevård och deras barn att antalet barn som lever i en familj/ett hushåll med minst en förälder som uppfyller diagnoskriterierna för missbruks- och/ eller beroendeproblematik är i storleksordningen eller, uttryckt i relativa termer, mellan fyra och fem procent. Detta är barn som lever i en reell och oomtvistlig riskmiljö. Enligt Folkhälsoinstitutets beräkningar från 2008, som presenteras i rapporten Barn i familjer med alkohol- och narkotikaproblem, växer barn upp i hem där alkoholen tar en alldeles för stor plats, där så kallad riskkonsumtion förekommer. Stöd till barnen och föräldrarna Det här behövs, enligt Socialstyrelsen, för att minska riskerna för barn till föräldrar med alkoholproblem: Missbruks- och beroendevården bör fokusera mer på att hjälpa hela familjen och inte bara den vuxna som missbrukar. Föräldrarna behöver få stöd i sin föräldraroll. Särskild stödverksamhet för barnen och ungdomarna, till exempel samtalsgrupper där man får träffa andra i samma situation. Socialtjänsten måste göra noggranna utredningar av både risk- och skyddsfaktorer i varje enskilt fall och bedöma vilket stöd och skydd som barnen behöver. Barn bör så långt som möjligt skyddas från att bevittna missbruk. Konkret och åldersanpassad information till barnen om vad missbruk och beroende är och om hur det påverkar familjer.

7 Källor Barnombudsmannen (2005). Öppna för gränser Barns och ungas tankar om alkohol, tobak och narkotika. Stockholm: Barnombudsmannen. Folkhälsomyndigheten (2012). Andel gravida med riskbruk av alkohol, efter region. Hämtat från Hjern, Anders, Berg, Lisa, Rostila, Mikael & Vinnerljung, Bo (2013). Barn som anhöriga: hur går det i skolan? Stockholm: Centre for Health Equality Studies, CHESS. Hjern, Anders, Manhica, Hélio Adelino (2013) Barn som anhöriga till patienter i vården hur många är de? Stockholm: Centre for Health Equality Studies, CHESS. Holmgren, Sara (2009). Low dose alcohol exposure during pregnancy does it harm? A systematic literature review. Östersund: Statens folkhälsoinstitut (numera Folkhälsomyndigheten). Idenstedt; Ulla (2011). Amning och alkohol. I Rikshandboken barnhälsovård. Hämtad från www. rikshandboken-bhv.se Jansson, Staffan, Jernbro, Carolina & Långberg, Bodil (2011). Kroppslig bestraffning och annan kränkning av barn i Sverige en nationell kartläggning Stockholm: Stiftelsen Allmänna Barnhuset. Koivisto Hursti, Ulla-Kaisa (2007). Alkohol vid amning. I Toxikologiska risker vid graviditet och amning Vetenskapligt underlag inför revideringen av Livsmedelsverkets kostråd för gravida och ammande. Uppsala: Livsmedelsverket. Kold Jensen, Tina et al (2014). Habitual alcohol consumption associated with reduced semen quality and changes in reproductive hormones; a cross-sectional study among 1221 young Danish men. BMJ Open 2 oktober Leifman, Håkan, Raninen, Jonas & Sundelin, Mia (2014). Föräldrar i missbruks- och beroendevård och deras barn en genomgång av SKL:s kartläggning hösten 2012 och en skattning av antal berörda barn. Stockholm: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN. Sarman, Ihsan (2009). Alkohol, graviditet och barns utveckling. Östersund: Statens folkhälsoinstitut (numera Folkhälsomyndigheten). Socialstyrelsen (2009). Barn och unga i familjer med missbruk Vägledning för socialtjänsten och andra aktörer. Stockholm: Socialstyrelsen. Socialstyrelsen (2013). Barn som anhöriga Konsekvenser och behov när föräldrar har allvarliga svårigheter, eller avlider. Stockholm: Socialstyrelsen. Statens folkhälsoinstitut (2008). Barn i familjer med alkohol- och narkotikaproblem Omfattning och analys. Östersund: Statens folkhälsoinstitut (numera Folkhälsomyndigheten). Spak, Fredrik (2007). Alkohol vid graviditet. I Toxikologiska risker vid graviditet och amning Vetenskapligt underlag inför revideringen av Livsmedelsverkets kostråd för gravida och ammande. Uppsala: Livsmedelsverket. Det populärvetenskapliga innehållet i denna kunskapsöversikt är granskat av Jonas Raninen, alkoholforskare vid Karolinska Institutet och utredare på Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN.

8 Tryckt oktober 2014