När föräldrarna inte mår bra påverkar det barnen. Utvecklingsarbete kring barn i familjer med missbruk, psykisk ohälsa eller våld

Transkript

1 När föräldrarna inte mår bra påverkar det barnen Utvecklingsarbete kring barn i familjer med missbruk, psykisk ohälsa eller våld

2 Folkhälsomyndigheten, 2014 Denna titel kan beställas från: Folkhälsomyndighetens beställningsservice c/o Strömberg, Stockholm Fax: E-post: Den kan även laddas ner från: ISBN (pdf) ISBN (print) Foto omslag: Johnér/Elliot Elliot Grafisk produktion: AB Typoform Tryck: Edita Bobergs, Falun, 2014

3 Vi vill utveckla stödet till barnen Många barn växer upp i familjer där föräldrar eller vårdnadshavare har missbruksproblem, psykisk ohälsa eller där våld förekommer. Svårigheter som gör att de vuxna kan brista i sin förmåga att ta hand om barnen. Dessa barn är utsatta och har en ökad risk att själva utveckla psykisk och fysisk ohälsa samt missbruk. Det är viktigt att barnens behov av stöd, information och råd uppmärksammas av professionella och andra vuxna som kommer i kontakt med barnen och deras familjer. Folkhälsomyndigheten arbetar för att barn i familjer där föräldrar eller vårdnadshavare har missbruksproblem, psykisk ohälsa eller där våld förekommer ska erbjudas ändamålsenligt stöd. Det gör vi dels genom att stödja utvecklingsprojekt och dels genom kunskapssammanställningar. Arbetet är ett regeringsuppdrag som sker i samverkan med Socialstyrelsen och Sveriges kommuner och landsting (SKL) under perioden Regeringsuppdraget har sin utgångspunkt i den nationella strategin för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken den så kallade ANDT-strategin. 3

4 FOTO: JOHNÉR/ELLIOT ELLIOT

5 Ökad kunskap genom utvecklingsprojekt Folkhälsomyndigheten stödjer 18 utvecklingsprojekt. Projekten bedrivs framförallt av kommuner, landsting och regionförbund i nära samarbete med forskare. Projekten varierar i upplägg men gemensamt för de flesta är att de prövar arbetssätt och metoder som sedan utvärderas. Projektens resultat publiceras hösten I denna broschyr kan du läsa kortfattade beskrivningar av utvecklingsprojekten. Mer information om Folkhälsomyndighetens arbete och kontaktpersoner till de olika projekten finner du på vår webbplats: 5

6 Dialogsamtal med blivande föräldrar om alkohol Projektet utvecklar en metod för socialt och psykosocialt stöd till blivande föräldrar för en alkoholfri graviditet och en ansvarsfull alkoholkonsumtion under föräldraskapet. Detta görs genom dialogsamtal med blivande föräldrar. Här undersöks om de blivande föräldrarnas alkoholvanor påverkas av dialogsamtal. PROJEKTORGANISATÖR: Psykiatri Skåne i samarbete med Uppsala universitet och Göteborgs universitet Barnhälsovård och socialtjänst i samverkan Inom projektet erbjuds alla förstagångsföräldrar ett utökat barnhälsovårdsprogram. Detta görs i form av hembesök och tät kontakt med barnhälsovården och föräldrarådgivarna som arbetar inom socialtjänstens förebyggande verksamhet. Projektet undersöker hur insatserna påverkar barnen och deras familjer, samt hur arbetssättet kan samordnas mellan hälso- och sjukvård och socialtjänst. PROJEKTORGANISATÖR: Barnhälsovårdsenhet Nord vid Astrid Lindgrens barnsjukhus i Stockholm i samverkan med Karolinska institutet 6

7 FOTO: THINKSTOCK/ALEX BECK

8 FOTO: THINKSTOCK/ASHLEY WILEY Glesbygdens förutsättningar att uppmärksamma barn Det här projektet arbetar för att identifiera och analysera de särskilda förutsättningar som mindre kommuner, särskilt de i glesbygd, har för att tidigt uppmärksamma och stödja barn i riskmiljöer. Projektet prövar också metoden Föra barnen på tal (FBT). PROJEKTORGANISATÖR: Region Västerbotten i samarbete med Umeå universitet

9 Utökat elevhälsoarbete för tidigare och effektivare hjälp Samverkan mellan skola och socialtjänst via en utökad och mer tillgänglig elevhälsa utvärderas. Effekten av insatserna mäts på individnivå hos barn, ungdomar och föräldrar samt på kommunal organisatorisk nivå hos bland annat skola och socialtjänst. PROJEKTORGANISATÖR: Grästorps kommun i samarbete med Högskolan i Väst Aktivt integrationsarbete i skolan Projektet går ut på att två socionomer med behandlingskompetens arbetar för att främja ömsesidig kulturanpassning vid en skola, på individoch gruppnivå. Projektet prövar om kulturanpassningen minskar normbrytande beteende och förbättrar skolresultaten. PROJEKTORGANISATÖR: Borås Stad i samarbete med FoU Sjuhärad Välfärd Erfarenheter av uppväxt i en familj med missbruk Vilka är svårigheterna med att växa upp i en missbruksmiljö och vilka behov av skydd, stöd och annan hjälp finns? I projektet intervjuas barn och föräldrar för att tillvarata deras erfarenheter av att leva i familjer med missbruk. Baserat på intervjuerna utformas sedan arbetet för att stödja familjerna och barnen. PROJEKTORGANISATÖR: Regionförbundet Uppsala län i samarbete med Uppsala universitet

10 FOTO: ELLIOT ELLIOT

11 Betydelsen av ökad samverkan inom socialtjänsten Projektet undersöker vad en ökad samverkan inom socialtjänsten innebär för barn och familjer. Barn och föräldrar intervjuas i några kommuner där insatser görs för att öka samverkan mellan barn- och vuxenvård inom socialtjänsten. Inom projektet ska en metod för kvalitetsuppföljning av insatser för barn och familjer även utvecklas. PROJEKTORGANISATÖR: Örebro universitet Barn till föräldrar i svår vårdnadskonflikt Projektet undersöker metoderna Konflikt och försoning samt Föräldrakoordinators påverkan på den psykiska hälsan hos barn till föräldrar i svår vårdnadskonflikt. Metoderna jämförs med traditionell domstolsförhandling och arbetet sker i samarbete mellan familjerätter och tingsrätter i projektområdet. PROJEKTORGANISATÖR: FoU Södertörn i samarbete med Lunds universitet Kvalitetssäkring av en pågående stödverksamhet för barn Detta projekt syftar till att undersöka om stödgruppsverksamheten i kommunen kan kvalitetssäkras via enkäter till deltagare och behandlingsoch verksamhetsstödet Journal Digital. En kommunikationsplan för att uppmärksamma och nå barn som kan behöva stöd tas också fram. PROJEKTORGANISATÖR: Tjörns kommun i samarbete med Göteborgs universitet 11

12 Modellutveckling för stärkt stöd till familjer med missbruk Projektet utvecklar en modell för att stärka familjer med missbruksproblematik genom metoden Barnkraft. Barn och föräldrar möts dels i parallella stödgrupper och dels tillsammans för att dela erfarenheter och arbeta med kommunikationen inom familjen. Även ett arbetssätt för enskilda familjer utvecklas. Målet är att inom familjen förflytta fokus från problem till möjligheter. PROJEKTORGANISATÖR: Danderyds kommun i samarbete med FoU Nordost i Stockholms län Barns rätt till stöd som anhöriga till patienter För att uppmärksamma patienter med minderåriga barn och erbjuda stöd har det på en klinik införts en rutin och ett arbetssätt som utvärderas. För att stödja ökad kunskap på området får personal utbildning i tre metoder för familjeinriktat stöd; Beardslees familjeintervention, Föra barnen på tal och BRA-samtal. PROJEKTORGANISATÖR: Neurologiska kliniken vid Karolinska universitetssjukhuset i samarbete med Karolinska Institutet

13 FOTO: THINKSTOCK/ALEKSDEM

14 Riktlinjer för att beakta barns behov Projektet utvärderar de insatser som erbjuds barn till psykiskt sjuka föräldrar i hälso- och sjukvården. Utgångspunkten är Psykiatri Skånes riktlinjer som bl.a. innebär att det vid varje enhet ska finnas barnombud och handlingsprogram för familjer med psykisk sjukdom. PROJEKTORGANISATÖR: Region Skåne i samarbete med Lunds universitet Tre metoder för familjer med psykisk ohälsa Inom vuxenpsykiatrisk vårdavdelning, socialtjänst och vuxenpsykiatri utvärderas metoderna Barnkraft, Beardslees familjeintervention och Föra barnen på tal. Projektet tar reda på hur metoderna tas emot och fungerar i familjer där en förälder har psykisk ohälsa. PROJEKTORGANISATÖR: Psykiatriska kliniken vid Skellefteå lasarett i samarbete med Umeå universitet Trygghetscirkeln för bättre anknytning Föräldrastödsprogrammet Trygghetscirkeln (COS-P) utgår från anknytningsteorin att de barn som får sina behov av skydd och omvårdnad tillgodosedda utvecklar en trygg anknytning. Projektet prövar programmet och utvärderar dess effekter, för att se hur användbart det är i arbetet med att främja anknytningen i familjer med svårigheter. PROJEKTORGANISATÖR: Örebro läns landsting i samarbete med Stockholms universitet 14

15 Hembaserat föräldrastöd till högriskfamiljer Projektet riktar sig till späd- och småbarnsföräldrar med psykiska svårigheter, missbruk eller socioekonomiska problem. En modell prövas i samverkan med andra verksamheter. Familjerna erbjuds två hembesök per vecka samt deltagande i familjegrupp. Målet är en fungerande vardag samt ett tillräckligt bra samspel med barnet för en positiv utveckling. PROJEKTORGANISATÖR: Sociala resursförvaltningen i Malmö i samarbete med Malmö högskola Anpassat föräldrastöd för somaliska föräldrar Projektet inför och utvärderar en riktad insats i form av föräldrastödsprogrammet Connect. Programmet har anpassats till de specifika behov föräldrar med somaliskt ursprung kan ha som nyanlända. Insatsen riktar sig till föräldrar som själva upplever stress och oro. PROJEKTORGANISATÖR: Borlänge kommun i samarbete med Högskolan Dalarna 15

16 FOTO: JOHNÉR/SUSANNE WALSTRÖM

17 Kognitiv behandling vid barnmisshandel (KIBB) KIBB är en behandlingsmodell för familjer där fysisk barnmisshandel förekommit. Det är en integrerad behandling vilket betyder att barn och föräldrar får hjälp var för sig och tillsammans. Modellen bygger på 16 tillfällen med olika teman. Projektet utbildar behandlare, genomför och utvärderar modellen. PROJEKTORGANISATÖR: Stiftelsen Allmänna Barnhuset i samarbete med Linköpings universitet Webbaserat självhjälpsprogram för ungdomar Projektet utvärderar vilka effekter ett nyutvecklat webbaserat självhjälpsprogram har för åringar med föräldrar som har alkoholproblem. Programmet syftar till att förbättra deltagarnas psykiska hälsa, copingbeteende och minska deras alkoholkonsumtion eller skjuta upp alkoholdebuten. PROJEKTORGANISATÖR: STAD (Stockholm förebygger Alkohol- och Drogproblem) 17

18 Vad säger tidigare forskning? Folkhälsomyndigheten tar fram en systematisk litteraturöversikt där vi sammanställer internationell forskning om några vanliga insatser som kommuner erbjuder barn i familjer där missbruk, psykisk ohälsa eller våld förekommer. Vi tittar särskilt på familjeintervention, riktat föräldrastöd, stödgrupper och hembesök. Framförallt vill vi ta reda på om insatserna förbättrar sådant som psykisk hälsa, problemlösningsförmåga, beteende, skolresultat och anknytning hos barnet. Kunskapsöversikten publiceras

19 Mer information om Folkhälsomyndighetens arbete och de olika utvecklingsprojekten finner du på

20 Folkhälsomyndigheten arbetar för att utveckla kunskapen om stöd till barn i familjer med missbruk, psykisk ohälsa eller där våld förekommer. Arbetet är ett regeringsuppdrag som sker i samverkan med Socialstyrelsen och Sveriges kommuner och landsting (SKL) under perioden Regeringsuppdraget har sin utgångspunkt i de satsningar som sker utifrån En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken (den så kallade ANDT-strategin) som antogs av riksdagen Solna Nobels väg 18, Solna Östersund Forskarens väg 3, Östersund.