Kvinnor och alkohol. Kunskapsöversikt 2015:1
|
|
- Jonathan Lindberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Kunskapsöversikt 2015:1 Kvinnor och alkohol Kvinnor dricker inte lika mycket alkohol som män och alkoholkonsumtion och alkoholproblem har tidigare betraktats främst som manliga företeelser. Forskning och kunskapsspridning om alkohol har till övervägande delen handlat om män. Men nu dricker kvinnor allt mer och även om skillnaderna alltjämt är stora minskar gapet mellan kvinnors och mäns alkoholkonsumtion. Dessutom tål kvinnors kroppar inte lika stora mängder alkohol utan att ta skada. Under graviditet och amning kan kvinnans drickande skada barnet. Det finns alltså goda skäl att öka kunskapen om kvinnliga perspektiv på alkohol och alkoholproblem.
2 Alkoholvanor i förändring Alkoholvanorna bland kvinnor i Sverige har förändrats de senaste två decennierna. Enligt en långtidsstudie i Göteborg har kvinnors konsumtion ökat kraftigt de senaste 20 åren. 90 procent av alla kvinnor dricker alkohol och kvinnor dricker i dag oftare och mer än tidigare. Det har blivit vanligare att dricka även mitt i veckan. Särskilt bland yngre kvinnor är också berusningsdrickande vanligt. Enligt folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor dricker var tredje kvinna i åldrarna år minst en gång i månaden så intensivt att de blir berusade. I rapporten Drogutvecklingen i Sverige 2014 redovisas statistik över självrapporterad konsumtion. Statistiken visar att kvinnor dricker i genomsnitt nästan dubbelt så mycket alkohol i dag som i början av 1990-talet. Här är några siffror ur rapporten: År 2012 var svenska kvinnors självrapporterade alkoholkonsumtion 2,7 liter ren alkohol/ år, att jämföra med 1,5 liter år Kvinnor dricker ungefär hälften så mycket som män i Sverige, men könsskillnaderna har minskat. År 1990 var kvinnornas konsumtion 34 procent av männens och 2012 hade den ökat till 45 procent av männens. Drygt var tionde kvinna i Sverige (12 procent) har en alkoholkonsumtion som definieras som riskbruk. Kvinnors riskbruk har legat på samma nivå de senaste tio åren. Därmed har könsskillnaderna minskat även här eftersom andelen riskbrukare bland männen minskade från 23 procent 2004 till 19 procent Kvinnor dricker i genomsnitt nästan dubbelt så mycket alkohol i dag som i början av 1990-talet. VAD ÄR RISKBRUK? Riskbruk är ett bruk av alkohol som ökar risken för skadliga fysiska, psykiska eller sociala konsekvenser, men där diagnoserna skadligt bruk, missbruk eller beroende inte föreligger. Någon helt riskfri alkoholkonsumtion finns inte. Riskbruk av alkohol föreligger vid högkonsumtion, d.v.s. när: - en man dricker mer än 14 standardglas per vecka - en kvinna dricker mer än 9 standardglas per vecka Riskbruk av alkohol föreligger även vid intensivkonsumtion, d.v.s. när: - en man dricker mer än 4 standardglas vid ett och samma tillfälle - en kvinna dricker mer än 3 standardglas vid ett och samma tillfälle Riskbruk av alkohol kan även föreligga vid lägre alkoholkonsumtion exempelvis under graviditet, i många situationer i arbetslivet, i trafiken samt under uppväxtåren. Detsamma gäller när man har vissa sjukdomar, äter vissa mediciner samt för dem med ökad känslighet för alkohol. KÄLLA: Riddargatan 1 mottagningen för alkohol och hälsa
3 Unga kvinnor dricker mest, men äldres drickande ökar Kvinnors alkoholvanor ser olika ut i olika åldersgrupper. Unga vuxna kvinnor dricker mest. Under den period då många kvinnor vill bli gravida och har småbarn minskar alkoholkonsumtionen. Sedan stiger konsumtionen åter något i den övre medelåldern. Bland högstadieelever ökade flickornas alkoholkonsumtion i början av 2000-talet samtidigt som pojkarnas minskade. I årskurs 9 dricker flickor därför nu nästan lika mycket som pojkar. Det visar de årliga undersökningarna av skolelevers drogvanor som Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN, gör. I gymnasiet dricker både pojkar och flickor ungefär dubbelt så mycket som elever i nian. Samtidigt börjar könsskillnaderna i alkoholmönstren att etableras och flickornas konsumtion utgör i gymnasiets årskurs 2 omkring 60 procent av pojkarnas. Åldersmönstren för riskbruk motsvarar mönstren för alkoholkonsumtionen i stort. I åldrarna år dricker drygt en fjärdedel (27 procent) av flickorna och kvinnorna på ett sätt som uppfyller kriterierna för riskkonsumtion, enligt Hälsa på lika villkor. I åldersgruppen år är omkring en tiondel av kvinnorna riskkonsumenter. I åldrarna år har sex procent en riskabel konsumtion. Enligt resultat från en studie av forskare vid Centrum för åldrande och hälsa vid Sahlgrenska akademien i Göteborg dricker ungefär en av tio 75-åriga kvinnor alkohol som motsvarar en flaska vin i veckan. Åren var det bara en av hundra kvinnor i den åldern som drack så mycket alkohol. Det finns forskning som tyder på att riskbruk håller på att bli vanligare bland äldre.
4 Kvinnor är mer sårbara för alkohol Alkohol hör till det sociala livet i Sverige och för de flesta kvinnor orsakar drickandet inte några problem utan är i stället ett positivt inslag i tillvaron. För en del kvinnor blir det dock svårt att hålla sig på en konsumtionsnivå utan negativa effekter. Det finns faktorer som gör kvinnor mer känsliga än män för skadliga effekter av alkohol. Alkohol har generellt en kraftigare effekt hos kvinnor än hos män. Eftersom kvinnor i genomsnitt är mindre fördelas alkoholen på en mindre kroppsvolym hos kvinnorna, men detta är långt ifrån hela förklaringen. Om en kvinna och en man som väger lika mycket dricker exakt lika mycket alkohol på samma tid, blir alkoholkoncentrationen i alla fall högre i kvinnans blod än i mannens. En del av förklaringen till detta är att kvinnor har en högre andel fettvävnad och lägre andel vatten i kroppen än män. Eftersom alkohol är vattenlösligt blir därför alkoholkoncentrationen vid samma intag högre hos en kvinna än hos en lika stor man. Forskning har också visat att ytterligare en bidragande orsak är att alkohol bryts ned på ett delvis annorlunda sätt hos kvinnor än hos män. Forskare i New York och italienska Trieste har i ett par studier undersökt könsskillnaderna i alkoholnedbrytning. De har funnit att kvinnor i sin magsäck har en lägre aktivitet än män av enzymet alkoholdehydrogenas (ADH). Detta enzym bryter ned en del av alkoholen innan den tas upp i blodet. Kvinnors lägre enzymaktivitet leder till en högre alkoholkoncentration i blodet, konstaterar forskarna och drar slutsatsen att kvinnor inte bara lättare blir alkoholpåverkade utan också kan vara mer sårbara än män för negativa hälsoeffekter av alkohol. Det senare bekräftas av flera studier. Cynthia Kuhn, professor i farmakologi och cancerbiologi samt professor i psykiatri och beteendevetenskap vid Duke University i Durham, USA, presenterade 2011 en bred populärvetenskaplig sammanfattning av den internationella forskningen om alkohol och könsskillnader. Hon konstaterade att forskningen har visat att följande alkoholskador uppkommer tidigare alltså vid lägre konsumtion hos kvinnor än hos män: Skador i hjärnan och övriga centrala nervsystemet som leder till bland annat minnesproblem, koncentrationssvårigheter och försämrad finmotorik Leverskador Hjärt-kärlsjukdomar Att dricka mycket alkohol kan, enligt Kuhns sammanfattning, även påverka en kvinnas fertilitet negativt och öka risken för benskörhet. Professor Kuhn pekar också på att alkohol ökar risken för ett flertal cancerformer, däribland bröstcancer. I en retrospektiv epidemiologisk studie under ledning av doktor Meera G. Jain vid University of Toronto kunde man se att mer än ett glas vin per dag (>10 g/dag) var associerat med en 15-procentig ökning av risken att dö i bröstcancer. Resultaten gällde specifikt vin varken öl eller starksprit var förknippat med lika stor riskökning. Det kan förefalla drastiskt med hela 15 procent, men då måste man komma ihåg att denna ökning sker från en mycket låg nivå. Värt att notera i detta sammanhang är att riskbruk för kvinnor brukar definieras som mer än nio standardglas per vecka och att vi i Sverige definierar ett standardglas som 12 gram alkohol istället för tio som i exemplet ovan. VAD MENAS MED STANDARDGLAS? Ett standardglas innehåller 12 gram alkohol. Detta finns i till exempel 50 cl folköl, 33 cl starköl, cl vin, 4 cl sprit. KÄLLA: Riddargatan 1 mottagningen för alkohol och hälsa
5 Alkohol och graviditet riskfritt intag finns inte År 2012 drack i genomsnitt 6,2 procent av de gravida kvinnorna i Sverige i början av graviditeten alkohol i mängder som klassas som riskbruk, med tanke på kvinnans egen hälsa. När det gäller riskerna för barnet finns ingen undre säker gräns. Den slutsatsen drar Folkhälsomyndigheten (dåvarande Statens folkhälsoinstitut) i två kunskapssammanställningar från 2009: All alkohol som kvinnan dricker när hon är gravid kan skada fostret. Alkohol ger negativa effekter för barnet under hela graviditeten, ingen period är riskfri. I Sverige beräknas, enligt en rapport från Socialstyrelsen, 1,6 barn per födas med den svåraste formen av skador, fetalt alkoholsyndrom (FAS). Mindre uttalade medfödda alkoholskador beräknas vara tio gånger vanligare. Berusningsdrickande i början av graviditeten ökar bland annat risken för att barnet föds med läpp- och gomspalt eller andra missbildningar. Det är, enligt Folkhälsomyndighetens kunskapssammanställningar, också tydligt att alkohol under graviditeten ökar riskerna för tidiga missfall, för tidig födsel och låg födelsevikt. Även lågt eller måttligt alkoholbruk har negativa effekter för barnet. Alkoholanvändning under graviditet kan dessutom skada hjärnans utveckling hos barnet, något som också visats kunna ge problem även i skolåldern. Alkohol och amning Om mamman dricker alkohol under amningsperioden så gör även barnet det. Alkoholkoncentrationen i bröstmjölken blir lika hög som i mammans blod. Livsmedelsverket och barnhälsovården avråder ammande mammor från att dricka alkohol eftersom det inte går att fastställa någon nedre gräns för hur mycket det är säkert att dricka när man ammar. 1,6 I Sverige beräknas, enligt en rapport från Socialstyrelsen, 1,6 barn per födas med den svåraste formen av skador, fetalt alkoholsyndrom (FAS).
6 Alkoholrelaterad sjuklighet och dödlighet Enligt rapporten ANDT-bruket och dess negativa konsekvenser i den svenska befolkningen 2013 är kvinnor och män i Sverige alkoholberoende och/eller missbrukar alkohol. Uppgifterna är skattningar som baserats på en enkätundersökning med över personer. Sedan slutet av 1990-talet ökar antalet personer i vårt land som får sjukhusvård på grund av alkoholrelaterade sjukdomar och skador. År 2013 var antalet alkoholrelaterade vårdtillfällen omkring och kvinnornas andel av dessa har ökat och ligger nu på omkring en fjärdedel. Samma år registrerades 417 alkoholrelaterade dödsfall hos kvinnor och bland män i Socialstyrelsens dödsorsaksregister. Medan alkoholrelaterade dödligheten har minskat bland män sedan slutet av 1970-talet, har den varit relativt konstant bland kvinnor. Emellertid bör det återigen understrykas att mäns drickande är ett betydligt större problem än kvinnors, nästan oavsett hur man mäter. Ett bland många exempel på detta är det som brukar benämnas alcohol s harm to others eller alkoholrelaterade skador på tredje person. Petri Huhtanen och Christoffer Tigerstedt vid Socialstyrelsen i Finland har i en studie visat att kvinnor drabbas av påtagligt mer negativa konsekvenser av andras drickande än män. Den ovan nämnda svenska rapporten ANDT-bruket och dess negativa konsekvenser i den svenska befolkningen 2013 visar på resultat i samma riktning. De negativa konsekvenserna kan omfatta både fysisk och psykisk skada och kvinnor drabbas hårdare och oftare vare sig det gäller främmande människors drickande i offentlig miljö eller närstående som dricker i privata sammanhang och miljöer. Alkohol och stress Att kvinnor dricker alkohol bland annat som ett sätt att hantera stress är något som flera forskare lyfter fram. Jenny Rundberg, institutionen för kliniska vetenskaper psykiatri, vid Lunds universitet har studerat alkoholbruk och mental hälsa bland kvinnor i åldrarna år. De flesta av de medelålders kvinnorna i hennes studie hade en låg eller måttlig alkoholkonsumtion. Kvinnor med hög utbildning och god ekonomi drack mest. En av tio drack så pass mycket att hon riskerade sin hälsa och 40 procent hade druckit sig berusade minst en gång den senaste månaden. Sju procent av kvinnorna uppgav att de drack för att känna sig mindre spända. Dessa kvinnor rapporterade oftare intensivkonsumtion och psykiska besvär. Författaren framhåller att kvinnor som dricker för att kunna koppla av verkar utgöra en särskild riskgrupp som det är viktigt att vården lär sig att hjälpa. I en ny studie från Skottland undersöktes kvinnors alkoholmönster med hjälp av diskussioner i fokusgrupper med kvinnor i åldrarna år. Det kom fram att kvinnornas skäl att dricka alkohol ofta var att för en stund slippa ifrån ansvar för både avlönat och oavlönat arbete. Kvinnorna berättade att de upplevde att de fick en time out och tillfälligt kunde återvända till en yngre mer sorglös version av sig själva. Alkohol en time-out i kvinnors vardag? För att påverka hur kvinnor använder alkohol behövs förebyggande insatser som bygger på kunskap om just kvinnors alkoholvanor och -problem. Viktiga frågor är varför kvinnor dricker alkohol och vilka dryckesvanor som är riskabla för kvinnor. Inom långtidsprojektet Women and Alcohol in Gothenburg, WAG, studerar forskare bland annat dessa frågor. I en WAG-studie identifierade forskarna uppväxtfaktorer som kraftigt ökar risken för alkoholmissbruk hos kvinnor. Dessa starka riskfaktorer är tidig missbruksdebut (alkohol eller narkotika), sociala och psykiska problem i familjen under uppväxten samt sexuella övergrepp. I en annan studie i Göteborgsprojektet såg forskarna att bland kvinnor som främst dricker i socialt umgänge är drickandet sällan några problem. Bland dem som även dricker ensamma är det vanligare att man har problem med drickandet. Det gäller inte minst om alkoholen används för att lindra värk eller negativa känslor. Just att hantera negativa känslor är ett vanligt skäl för kvinnor att dricka alkohol och WAG-data tyder på att det blir allt vanligare. År 2013 svarade nästan 23 procent av tillfrågade 20-åriga kvinnor att de brukade använda alkohol för att dämpa negativa känslor. Tretton år tidigare låg siffran i samma åldersgrupp på knappt 18 procent. Nästan fyra procent av 20-åringarna 2013 ansåg själva att de hade alkoholproblem, över 30 procent hade druckit så mycket att de fått minnesluckor och drygt nio procent hade känt skam över sitt drickande. I sina fortsatta studier kommer Göteborgsforskarna bland annat att fokusera på kopplingarna mellan alkoholproblem och psykisk ohälsa bland kvinnor. En prioriterad uppgift är att ta reda på mer om vad som ligger bakom det välkända sambandet mellan alkoholproblem och depression och ångest hos kvinnor. Hur ser orsakssambanden ut orsakar alkoholproblem depression eller vice versa? Eller går kanske orsakssamband åt båda hållen?
7 Källor Alkoholvanor nationella resultat och tidsserier Resultat av folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor. Stockholm: Folkhälsomyndigheten. Hämtad från www. folkhalsomyndigheten.se Andersson, Christina (2011). Women s alcohol and drug use. Risk indicators from everyday life. Avhandling för medicine doktorsexamen vid institutionen för medicin, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet. Baraona, E., Abittan, CS., Dohmen, K., Moretti, M., Pozzato, G., Zev W. Chayes, ZW., Schaefer, C. & Lieber, CS. Gender Differences in Pharmacokinetics of Alcohol. Alcoholism/ Clinical & Experimental Research, april Drogutvecklingen i Sverige Stockholm: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN. Emslie, Carl, Hunt, Kate & Lyons, Antonia. Transformation and time-out: The role of alcohol in identity construction among Scottish women in early midlife. The International Journal of Drug Policy, Publicerad online. Hämtad från article/s (14) /fulltext Folkhälsomyndigheten (2012). Andel gravida med riskbruk av alkohol, efter region. Hämtat från Frezza, M., di Padova, C., Pozzato, G., Terpin, M., Baraona, E., & Lieber, CS. High blood alcohol levels in women. The role of decreased gastric alcohol dehydrogenase activity and first-pass metabolism. New England Medical Journal, januari 1990, 11;322(2):95-9. Hensing, Gunnel (2014). Alkoholrelaterade problem bland kvinnor i Göteborg utvecklingen under perioden 1985 till Presentation av resultat från den longitudinella studien Women and Alcohol in Gothenburg (WAG). Socialmedicin och CERA, Göteborgs universitet. Holmgren, Sara (2009). Low dose alcohol exposure during pregnancy does it harm? A systematic literature review. Östersund: Statens folkhälsoinstitut. Huhtanen P, Tigerstedt C. Women and young adults suffer most from other people s drinking. Drug Alcohol Rev Nov;31(7): Jain, M.G. (2000). Alcohol and breast cancer mortality in a cohort study. Breast Cancer Res Treat Nov;64(2): Koivisto Hursti, Ulla-Kaisa (2007). Alkohol vid amning. I Toxikologiska risker vid graviditet och amning Vetenskapligt underlag inför revideringen av Livsmedelsverkets kostråd för gravida och ammande. Uppsala: Livsmedelsverket. Kuhn, Cynthia M. Alcohol and Women: What is the Role of Biologic Factors? Alcoholism Treatment Quarterly, 2011, 29:4, Ramstedt, M., Sundin, E., Landberg, J., Raninen, J. ANDT-bruket och dess negativa konsekvenser i den svenska befolkningen 2013, Stockholm: STAD, Rapport nummer 55 Sarman, Ihsan (2009). Alkohol, graviditet och barns utveckling. Östersund: Statens folkhälsoinstitut. Skolelevers drogvanor Stockholm: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning. Spak, Fredrik, Allebeck, Peter, Spak, Lena & Thundal, Kajsa-Lena. Studie i Göteborg om kvinnor och alkohol: Problem under barn- och ungdomsåren en stor riskfaktor. Läkartidningen, nr 10/2001. Spak, Fredrik (2007). Alkohol vid graviditet. I Toxikologiska risker vid graviditet och amning Vetenskapligt underlag inför revideringen av Livsmedelsverkets kostråd för gravida och ammande. Uppsala: Livsmedelsverket. Rundberg, Jenny (2007). Alcohol Use and Mental Health in Middle-aged Women. Women s Health in Lund Area, a Swedish Population-based Study, Doktorsavhandling vid Lunds universitet. Waern, Margda, Marlow, Tom, Morin, Johanna, Östling, Svante & Skoog, Ingemar. Secular changes in at-risk drinking in Sweden: birth cohort comparisons in 75-year-old men and women Age and ageing, online, september Wang, C., Xue, H., Wang, Q., Hao, Y., Li, D., Gu, D. & Huang, J. Effect of drinking on all-cause mortality in women compared with men: a meta-analysis. Journal of Womens Health, maj Idenstedt; Ulla (2011). Amning och alkohol. I Rikshandboken barnhälsovård. Hämtad från www. rikshandboken-bhv.se Det populärvetenskapliga innehållet i denna kunskapsöversikt är granskat av Jonas Raninen, alkoholforskare vid Karolinska Institutet och utredare på Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN.
8 Tryckt februari 2015
Alkohol och barn. Kunskapsöversikt 2014:1
Kunskapsöversikt 2014:1 Alkohol och barn Alla barn har rätt till bästa uppnåeliga hälsa. Det säger artikel 24 i FN:s konvention om barnets rättigheter. Barnrättskonventionen, och inte minst just denna
Läs merAlkohol och barn. Kunskapsöversikt 2015:2
Kunskapsöversikt 2015:2 Alkohol och barn Alla barn har rätt till bästa uppnåeliga hälsa. Det säger artikel 24 i FN:s konvention om barnets rättigheter. Barnrättskonventionen, och inte minst just denna
Läs merKUNSKAPSÖVERSIKT 2016: 3. Hur påverkas vi av andras drickande?
KUNSKAPSÖVERSIKT 2016: 3 Hur påverkas vi av andras drickande? Hur påverkas vi av andras drickande? Att alkohol skadar den som dricker är allmänt känt. Men alkoholens skadeverkningar drabbar många fler
Läs merAlkohol och Hälsa. Karolina Eldelind Hälsoplanerare, Primärvården tel: 018-6117673 e-post: karolina.eldelind@lul.se. Primärvården
Alkohol och Hälsa Karolina Eldelind Hälsoplanerare, tel: 018-6117673 e-post: karolina.eldelind@lul.se Ökad konsumtion 8 liter 1996 10,5 liter 2004 ren alkohol (per invånare 15 år och uppåt) 1 liter ren
Läs merEtt riskbruk är en alkoholkonsumtion som kraftigt ökar risken för skada och ohälsa och sociala konsekvenser. För vissa personer är all användning av
Ett riskbruk är en alkoholkonsumtion som kraftigt ökar risken för skada och ohälsa och sociala konsekvenser. För vissa personer är all användning av alkohol riskfyllt, det kan bero på tidigare erfarenheter,
Läs mer1. Vilket av följande stämmer med definitionen av riskbruk av alkohol?
1. Vilket av följande stämmer med definitionen av riskbruk av alkohol? 1 Där tolerans, och kontrollförlust utvecklats. x Där man upprepat kör bil med alkohol i kroppen, eller inte fullgör sina skyldigheter
Läs mer2015-05-25. Innehåll. Alkoholkonsumtion och relaterade skador bland äldre. Hur ser alkoholvanorna ut i olika åldrar?
21--2 Innehåll Jonas Landberg Jonas.landberg@can.se Alkoholkonsumtion och relaterade skador bland äldre Hur ser alkoholvanorna ut i olika åldrar? Bruk, missbruk och beroende i olika Konsumtionsutvecklingen
Läs merALKOHOL. en viktig hälsofråga
ALKOHOL en viktig hälsofråga En gemensam röst om alkohol Alkohol är ett av de största hoten mot en god folkhälsa och kan bidra till olika typer av sjukdomar. Många gånger leder alkoholkonsumtion även
Läs merfakta om alkohol och hälsa
fakta om alkohol och hälsa FLER DRICKER MER ALLT FLER MÄNNISKOR DRICKER ALKOHOL REGEL- BUNDET, OCH I STÖRRE MÄNGD ÄN TIDIGARE. Ungefär en miljon människor i Sverige har alkoholvanor som medför en ökad
Läs merÄldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21
Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21 Agneta Öjehagen Professor, socionom, leg.psykoterapeut Avdelningen psykiatri Institutionen kliniska vetenskaper - Lund Äldre och alkoholberoende Riskbruk beroendeutveckling
Läs merRegeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010
Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Omfattar flera delprojekt i primärvården som - Barnhälsovård - Mödrahälsovård - Distriktssköterskor/mottagningssköterskor
Läs merFLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare.
FLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare. Ungefär en miljon människor i Sverige har alkoholvanor som medför en ökad risk för ett stort antal hälsoproblem
Läs mertill det alkohol och drogpolitiska programmet för Uddevalla kommun
BAKGRUND till det alkohol och drogpolitiska programmet för Uddevalla kommun Inledning Detta program innehåller Uddevalla kommuns politiska mål och strategier för det alkohol- och drogförebyggande arbetet.
Läs merUppföljning av konsumtionsvanorna av alkohol, droger och tobak i Helsingborg, länet och riket under 2011
Uppföljning av konsumtionsvanorna av alkohol, droger och tobak i Helsingborg, länet och riket under 2011 Alkohol För 2009 har konsumtionen beräknats till 9,3 liter ren alkohol. Detta innebär att den totala
Läs merSkolelevers drogvanor i Söderhamn Gymnasiet årskurs 2 2010
Skolelevers drogvanor i Söderhamn Gymnasiet årskurs 2 2010 Sammanställning av Jennie Palmberg 101122 BORTFALL Undersökningen i Söderhamn gäller årskurs 2 i gymnasiet på Staffanskolan. Bortfallet är 19
Läs merHandlingsprogram. Alkoholförebyggande arbete under graviditet och i småbarnsfamiljer vid familjecentraler, MHV och BHV i Skaraborg
Handlingsprogram Alkoholförebyggande arbete under graviditet och i småbarnsfamiljer vid familjecentraler, MHV och BHV i Skaraborg Handlingsprogrammet är utarbetat av en arbetsgrupp bestående av: Mödrahälsovårdsöverläkare
Läs merAlkohol och hälsa, Karolina Eldelind
Bild 1 Alkohol och Hälsa Karolina Eldelind Hälsoplanerare, tel: 018-6117673 e-post: karolina.eldelind@lul.se Jag heter Karolina Eldelind och arbetar som hälsoplanerare inom, Landstinget i Uppsala län.
Läs merGuldkant eller riskbruk? Om alkoholens plats i åldrandet
Guldkant eller riskbruk? Om alkoholens plats i åldrandet Bilden av alkoholproblemet Dina tankar och känslor Bilden av alkoholproblemet Och vad tänker du nu? Vinglas då & nu Alkoholbruk i Sverige Nio liter
Läs merENHETEN FÖR SOCIALMEDICIN OCH EPIDEMIOLOGI. Women and Alcohol in Gothenburg Om kvinnors alkoholvanor under de senaste trettio åren
ENHETEN FÖR SOCIALMEDICIN OCH EPIDEMIOLOGI Women and Alcohol in Gothenburg Om kvinnors alkoholvanor under de senaste trettio åren 1 Women and Alcohol in Gothenburg Om kvinnors alkoholvanor under de senaste
Läs merSAHLGRENSKA AKADEMIN ALKOHOL EN GENUSHISTORIA
ALKOHOL EN GENUSHISTORIA GUNNEL HENSING, PROFESSOR I SOCIALMEDICIN Fredmans epistel no. 5 SAHLGRENSKA AKADEMIN ENHETEN FÖR SOCIALMEDICIN OCH Till de trogna bröderna på Terra Nova i Gaffelgränden Käre bröder,
Läs merUNGDOMARS DROGVANOR I YSTADS KOMMUN 2009. Rapport från undersökning om tobaks-, alkohol-, narkotikavanor bland eleverna i årskurs 9
UNGDOMARS DROGVANOR I YSTADS KOMMUN 29 Rapport från undersökning om tobaks-, alkohol-, narkotikavanor bland eleverna i årskurs 9 Inledning Denna rapport är en sammanställning av drogvaneundersökningen
Läs merEtt glas vin kan väl inte. skada?
Ett glas vin kan väl inte skada? Ett glas vin kan väl inte skada? Kvinnors dryckesvanor skiljer sig idag markant från hur det var för bara några år sedan. Vid trettio har man ofta hunnit skaffa sig vanor
Läs merVad vet vi om äldres alkoholkonsumtion?
Vad vet vi om äldres alkoholkonsumtion? Susanne Kelfve Doktorand Sociologiska institutionen Stockholms universitet ARC Karolinska institutet/stockholms universitet Äldre och alkohol historiskt Den äldre
Läs merAlkohols samhällskostnad hämtad från http://can.se/sv/drogfakta/fragor-och- Svar/Alkohol/ den 2015/04/07
Alkohols samhällskostnad hämtad från http://can.se/sv/drogfakta/fragor-och- Svar/Alkohol/ den 2015/04/07 Hur många dricker riskabelt? I Sverige är definitionen av riskbruk: Mer än 14 standardglas per vecka
Läs merUppföljning av äldres hälsa och ANDTS ur ett folkhälsoperspektiv
Uppföljning av äldres hälsa och ANDTS ur ett folkhälsoperspektiv Presentation vid U-FOLDs seminarium Missbruk hos äldre den 21:a januari 2015 i Uppsala Marie Risbeck, enhetschef Folkhälsomyndigheten 2.
Läs merS y s t e m b o l a g e t R e s a n d e i n f ö r s e l S m u g g l i n g H e m t i l l v e r k n i n g
Nuläget för alkoholkonsumtion och skador Narkotikaanvändning och narkotikaskador 19 april 1 Upplägg 1. Hur har alkoholkonsumtionen förändrats och hur ser det ut i ett Europeiskt perspektiv?. Alkoholskadeutvecklingen
Läs merTidiga interventioner
Tidiga interventioner Tidiga interventioner Termer och begrepp i omlopp Genomgång av screeninginstrument AUDIT, DUDIT och DUDIT- E Screening och utredning som underlag för bedömning av svårighetsgrad och
Läs merAlkohol och hälsa. En kunskapsöversikt om alkoholens positiva och negativa effekter på vår hälsa. Sammanfattning av. www.fhi.se
Sammanfattning av Alkohol och hälsa En kunskapsöversikt om alkoholens positiva och negativa effekter på vår hälsa statens folkhälsoinstitut www.fhi.se Statens folkhälsoinstitut ISBN 91-7257-323-6, ISSN
Läs merAlkoholberoende, diagnos
Alkoholberoende, diagnos I Läkemedelsverkets behandlingsrekommendationer från år 2007 anges att 5 procent av befolkningen beräknas vara alkoholberoende, vilket motsvarar drygt 450 000 personer. (1) Utöver
Läs merVarför har alkoholkonsumtionen minskat bland svenska ungdomar - olika förklaringsmodeller
Varför har alkoholkonsumtionen minskat bland svenska ungdomar - olika förklaringsmodeller Johan Svensson Folkhälsomyndigheten 25/11, nätverksträff Bakgrund (trenderna i konsumtion) Hur ser det ut internationellt?
Läs merÄldre kvinnor som utvecklar alkoholproblem. Vilka är de?
Äldre kvinnor som utvecklar alkoholproblem. Vilka är de? Fides Schückher Doktorand PFC, APEC Överläkare Beroendecentrum USÖ Kajsamottagningen Speciellt inriktad på kvinnor med alkohol och/eller läkemedelsmissbruk.
Läs mer1. Hur dricker du? Kartläggning av nuläget. Kännetecken på problembruk. Hur mycket dricker du i dagsläget?
Kartläggning av nuläget I det här avsnittet kan du bedöma din egen situation som alkoholanvändare. Genom att svara på en rad frågor får du reda på om varningsklockorna redan ringer. Dessutom lär du dig
Läs merResultaten i sammanfattning
Resultaten i sammanfattning Andelen konsumenter av alkohol Pojkarnas alkoholvanor var relativt oförändrade under början och mitten av 1970-talet, medan flickorna ökade sin konsumtion. Andelen alkoholkonsumenter
Läs merHälsa Sjukvård Tandvård HANDLINGSPROGRAM. Alkoholförebyggande arbete i småbarnsfamiljer vid barnavårdscentraler i Halland
HANDLINGSPROGRAM Alkoholförebyggande arbete i småbarnsfamiljer vid barnavårdscentraler i Halland Det alkoholförebyggande arbetet har en självklar plats i vardagen på familjecentraler, barnmorskemottagningar
Läs mer15-Metoden. Sven Andréasson Överläkare RG1, Professor Socialmedicin, Karolinska Institutet Sven Wåhlin Specialist allmänmedicin/överläkare RG1
15-Metoden Sven Andréasson Överläkare RG1, Professor Socialmedicin, Karolinska Institutet Sven Wåhlin Specialist allmänmedicin/överläkare RG1 Anders Hammarberg Leg psykoterapeut, betendevetare, Med Dr,
Läs merFöräldrar bör inte ge alkohol till sina minderåriga barn
Föräldrar bör inte ge alkohol till sina minderåriga barn Här beskriver vi det vetenskapliga stöd som finns för att föräldrar ska ha en restriktiv syn på alkoholkonsumtion och inte ge alkohol till sina
Läs merDrogvaneundersökning Grundskolans ÅK 9
Drogvaneundersökning 23 Grundskolans ÅK 9 Gymnasiets ÅK 2 Drogvanor 23 Åk 9 i grundskolan och åk 2 gymnasiet 824 elever i åk 9 och 826 i åk 2 Beställd av CERUM - Skånes kompetenscentrum Följer i stort
Läs mer1 Alkohol 2015-12-15
1 Alkohol 2 Alkohol Konsumtionen ökat sedan inträdet i EU från 8-10 L per person och år Storkonsumenter är mellan 20-30 år Män dricker dubbelt så mycket som kvinnor Män överrepresenterade när det gäller
Läs merHandlingsprogram Alkoholförebyggande arbete
Handlingsprogram Alkoholförebyggande arbete under graviditet och under spädbarns- och förskoleåldern vid kvinnohälsovård (KHV) och barnhälsovård (BHV) i Jönköpings län Bakgrund Alkoholkonsumtionen och
Läs merBarnmorskans samtal om alkohol i livscykelperspektiv med båda blivande föräldrarna
Barnmorskans samtal om alkohol i livscykelperspektiv med båda blivande föräldrarna En av 18 rapporter inom Folkhälsomyndighetens utlysning: När föräldrarna inte mår bra påverkar det barnen Utvecklingsarbete
Läs merUngdomar och alkohol: barn och föräldraperspektiv
CENTRUM FÖR FORSKNING OCH UTBILDNING KRING RISKBRUK, MISSBRUK OCH BEROENDE Ungdomar och alkohol: barn och föräldraperspektiv Karin Boson Leg. Psykolog, PhLic, doktorand Psykologiska institutionen Göteborgs
Läs merDroganvändning bland äldre
Droganvändning bland äldre U-fold, Uppsala 21 januari 2015 Håkan Leifman hakan.leifman@can.se Skolelevers drogvanor www.can.se Köttberget glider in pensionsåldern - med sina alkoholvanor? Presentationen
Läs merSFI-KURS C OCH D. ALKOHOL I SVERIGE. Hälsa och alkohol. Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterial på lätt svenska.
SFI-KURS C OCH D. ALKOHOL I SVERIGE Hälsa och alkohol Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterial på lätt svenska. Alkohol i Sverige Förr i tiden drack svenskarna mycket
Läs merNär generösa alkoholvanor blir ett hälsoproblem hos äldre Charlotte Skoglund M.D PhD SMART Psykiatri
När generösa alkoholvanor blir ett hälsoproblem hos äldre Charlotte Skoglund M.D PhD SMART Psykiatri Department of Clinical Neuroscience, Centre of Psychiatry Research, Karolinska Institutet Min tanke
Läs merSomatiska komplikationer till följd f av hög h g alkoholkonsumtion. Allmänmedicin
Somatiska komplikationer till följd f av hög h g alkoholkonsumtion Moa Bjerner,, ST-läkare Allmänmedicin Alkohol Alkohol är r vattenlösligt och efter intag sprids det snabbt till stora delar av kroppen.
Läs merALKOHOLBEROENDE HOS KVINNOR. Åsa Magnusson, Med. dr, KI Psykiater, BCS
ALKOHOLBEROENDE HOS KVINNOR Åsa Magnusson, Med. dr, KI Psykiater, BCS FÖREKOMST En av de främsta sjukdomsalstrarna i världen ALKOHOL- BEROENDE HOS KVINNOR Several studies indicate that female alcoholics
Läs merDrogpolitiskt program
Drogpolitiskt program för s kommun Innehåll Drogpolitiskt program... 3 Inledning... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Metod... 3 Alkohol... 5... 5 Barn och ungdomar... 6 Vuxna... 6 Narkotika... 8... 8 Barn och
Läs merSFI-KURS C OCH D. ALKOHOL I SVERIGE. Hälsa och alkohol. Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterialet på lätt svenska.
SFI-KURS C OCH D. ALKOHOL I SVERIGE Hälsa och alkohol Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterialet på lätt svenska. Hälsa och alkohol Alkohol i Sverige Förr i tiden drack
Läs merUngas alkoholvanor i Sverige - aktuella trender
Ungas alkoholvanor i Sverige - aktuella trender Håkan Leifman hakan.leifman@can.se Skolelevers drogvanor www.can.se Skolelevers drogvanor Riksrepresentativ urvalsundersökning av skolelever Genomförd i
Läs merVilket är det största problemet? Kvinnor och alkohol eller män och alkohol?
Vilket är det största problemet? Kvinnor och alkohol eller män och alkohol? Svar: det är vare sig det ena eller det andra det är alkoholen i sig som är problemet! Fredrik Spak Docent i socialmedicin, Avdelningen
Läs merDrogvanor. årskurs 2 i gymnasiet i Västernorrland
Drogvanor årskurs 2 i gymnasiet i Västernorrland Undersökningens genomförande Denna statistiksammanställning baseras på Centralförbundet för alkohol & narkotikaupplysning, CAN: s undersökning av skolelevers
Läs merGÄLLANDE BESLUT: STRATEGIER FÖR FOLKHÄLSOARBETET I VÄXJÖ KOMMUN
Ändrad 2010-04-19 Sida 1 (5) Senast reviderad: 2010-04-19 Senast reviderad av: Helen Karlsson Jacobsson Styrande dokument GÄLLANDE BESLUT: STRATEGIER FÖR FOLKHÄLSOARBETET I VÄXJÖ KOMMUN 2010-2012 Antaget
Läs merÄldre kvinnor och bröstcancer
Äldre kvinnor och bröstcancer Det finns 674 000 kvinnor som är 70 år eller äldre i Sverige. Varje år får runt 2 330 kvinnor över 70 år diagnosen bröstcancer, det är 45 kvinnor i veckan. De får sin bröstcancer
Läs merDu bestämmer hur festen blir inte alkoholen. Så minimerar du alkoholens negativa konsekvenser
Du bestämmer hur festen blir inte alkoholen Så minimerar du alkoholens negativa konsekvenser Vad är riskabel alkoholkonsumtion? Om du är tjej och dricker fler än 9 standardglas under en vecka eller om
Läs merTidiga interventioner
Tidiga interventioner Tidiga interventioner Termer och begrepp i omlopp Genomgång av screeninginstrument AUDIT, DUDIT och DUDIT- E Screening och utredning som underlag för bedömning av svårighetsgrad och
Läs merSkolelevers drogvanor 2007
Skolelevers drogvanor 2007 - en enkätstudie i årskurs 9 och gymnasiets årskurs 2 Hanna Mann och Maria Selway Alkohol- och drogförebyggande samordnare Ängelholms kommun DROGVANOR I ÅRSKURS 9 4 TOBAK 4 Rökning
Läs merDoknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version [9182] [su/med] [ ] [13]
Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version [9182] [su/med] [2018-12-18] [13] Innehållsansvarig:[Erica Sandberg, Strateg, Kvalitetsstrategiska avdelningen (erisa1) Godkänd av: Björn Andersson,
Läs merSkiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut
Skiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut Fides Schückher Doktorand PFC, APEC Överläkare Beroendecentrum USÖ Kajsamottagningen Speciellt inriktad på kvinnor med alkohol
Läs merAlkoholforskarkonferens. 2011 Summering
Alkoholforskarkonferens 2011 Närmare 70 personer samlades, forskare, representanter för myndigheter och andra intresserade samlades den 7 8 juni på Systembolagets kursgård på Skarpö utanför Vaxholm. Systembolagets
Läs merResultat från Skolelevers drogvanor
Resultat från Skolelevers drogvanor 2010 2010-03-11 Av Peter Molin, SDF Askim-Frölunda-Högsbo, Utvecklingsledare, IFO Funktionshinder I mars 2010 genomförde Göteborgs Stad i samarbete med Centralförbundet
Läs merAlkohol- och narkotikamissbruk
11 Hälsokonsekvenser av alkohol- och narkotikamissbruk Sammanfattning Alkoholkonsumtionen har ökat sedan början av 199-talet. Mellan 199 och 26 ökade kvinnor sin konsumtion från i genomsnitt 1,5 liter
Läs merAlkoholvanor hos föräldrar i Kronobergs län
Alkoholvanor hos föräldrar i Kronobergs län - Resultatredovisning från AUDIT - undersökning om småbarnsföräldrars alkoholvanor inom barnhälsovården i Kronobergs län vecka 45-46, 2009 Eva Åkesson & Helena
Läs merHÄLSOKOLL ALKOHOL FRÅGEFORMULÄR MED SJÄLVTEST
HÄLSOKOLL ALKOHOL FRÅGEFORMULÄR MED SJÄLVTEST DATUM:... NAMN:... PERSONNUMMER:... Här följer ett antal frågeformulär om din alkoholsituation, ditt hälsotillstånd, dina övriga levnadsvanor och dina tankar
Läs mer2. Hur många glas alkohol (se bild nedan) dricker du en typisk dag då du dricker alkohol?
23 Bilaga 1a: Enkät version 1 Patientenkät Vi är tacksamma om du besvarar frågorna så noggrant och ärligt som möjligt genom att kryssa för det alternativ som gäller för dig. När du är klar lägger du enkäten
Läs merIQ RAPPORT 2014:2 IQs ALKOHOLINDEX 2013. Mer återhållsam attityd till berusning
IQ RAPPORT 2014:2 IQs ALKOHOLINDEX Mer återhållsam attityd till berusning Innehåll 1. Förord 2. IQs Alkoholindex - sammanfattning 3. Resultat IQs Alkoholindex, - 5. Fördjupad analys 8. Vilka är återhållsamma
Läs merAlkohol och andra droger 1. utveckling och åtgärder
Alkohol och andra droger utveckling och åtgärder Kerstin Damström Thakker, Kozma Ahacic, Carina Cannertoft, Nils Larsson, Mats Ramstedt och Kaisa Snidare Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Box 6909, 102
Läs merDenna PowerPoint-fil innehåller samtliga diagram från CANs publikation Drogutvecklingen i Sverige 2008 (CAN-rapport nr 113)
Denna PowerPoint-fil innehåller samtliga diagram från CANs publikation 2008 (CAN-rapport nr 113) Det är tillåtet att: a) spara en kopia av presentationen b) att använda valfritt antal bilder i egna presentationer.
Läs merÄldre, alkohol och äldreomsorg nya utmaningar
Äldre, alkohol och äldreomsorg nya utmaningar Spridningskonferens 150122 Östersund Evy Gunnarsson, professor Institutionen för socialt arbete Stockholms universitet Intro Äldre dricker idag alkohol i större
Läs merSkolelevers drogvanor 2015 Jämtland Härjedalen. Foto: Jabiru/Mostphotos
Foto: Jabiru/Mostphotos 1 Bakgrund Enkäten Skolelevers drogvanor genomförs varje år av Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) på ett riksrepresentativt urval i årskurs 9 samt gymnasiets
Läs merFolkhälsorapport för Växjö kommun 2014
Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Det övergripande målet för folkhälsoarbete är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Det är särskilt angeläget
Läs merCERA medlemsbrev oktober 2017
CERA medlemsbrev oktober 2017 Den 22 september arrangerades ett forskarmingel för CERA medlemmar och andra intresserade. Varmt tack till er alla som kom och bidrog till en kreativ och stimulerande diskussion
Läs merVärt att veta om alkohol och din hälsa
Värt att veta om alkohol och din hälsa Hälsa och alkohol Alkohol är för många en naturlig del av livet. En öl med arbetskamraterna efter jobbet eller ett gott vin till middagen med vännerna. Så länge vi
Läs merAlkoholkonsumtion. Hög alkoholkonsumtion
Riskbruk av alkohol Hög alkoholkonsumtion Alkoholkonsumtion Enligt WHO finns det mer än 60 sjukdomar som har samband med hög alkoholkonsumtion Exempelvis: Diabetes, hypertoni, övervikt, sömnstörningar
Läs merLandstingsstyrelsens förslag till beslut
FÖRSLAG 2007:47 1 (10) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2005:34 av Inga-Britt Backlund m.fl. (kd) om graviditet och missbruk Föredragande landstingsråd: Birgitta Rydberg Ärendet Motionärerna
Läs merMINDRE GER MER. Guide för dig som vill minska på ditt drickande
1 MINDRE GER MER Guide för dig som vill minska på ditt drickande INNEHÅLL Finns det skäl till förändring?... 3 Former av problembruk... 4 Utvärdera nuläget... 5 Bedöm din konsumtion i portioner... 6 Exempel
Läs merPresskonferens 14 oktober Verksamhetsområde Social utveckling
Presskonferens 14 oktober 213 Kunskapskällar'n Göteborgs Stads informations- och kunskapscentrum för ANDT-frågor - Alkohol, Narkotika, Doping och Tobak Utbildningar, föreläsningar, konferenser och konsultation
Läs merUngdomars drogvanor i Eslövs kommun 2003. Rapport från en undersökning i grundskolans årskurs 9 och gymnasieskolans andra årskurs
Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun 2003 Rapport från en undersökning i grundskolans årskurs 9 och gymnasieskolans andra årskurs Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun 2003 Förord Att undersöka och presentera
Läs merFolkhälsoprofil samverkanskommunerna 6 K 2014
Folkhälsoprofil samverkanskommunerna 6 K 214 DE NATIONELLA MÅLEN FOLKHÄLSOPROFIL 214 Riksdagen beslutade år 23 om en ny nationell folkhälsopolitik med det övergripande målet att skapa samhälleliga förutsättningar
Läs merAlkohol och drogsituationen Nationellt och lokalt
Alkohol och drogsituationen Nationellt och lokalt Pirjo Svegréus Drogförebyggande samordnare pirjo.svegreus@skovde.se 0500-49 87 67 www.skovde.se/drogforebyggande Nationell Baskurs: Riskbruk, missbruk
Läs merAlkohol och sjukskrivning
Alkohol och sjukskrivning Bl.a. hämtat från app. 2 Bedömning av arbetsförmåga vid alkoholrelaterade tillstånd Fredrik Spak i Alkoholkonsumtion, alkoholproblem och sjukfrånvaro vilka är sambanden? En systematisk
Läs merANSVARSFULL ALKOHOLSERVERING
Liter 100% alkohol per invånare 1 år och äldre ANSVARSFULL ALKOHOLSERVERING Alkohol på gott och ont Våren 2012 En utbildning anordnad av Länsstyrelsen i Västmanlands län Framtagen i samarbete med länets
Läs merHur vanligt är alkoholproblem? Tratten
Hur vanligt är alkoholproblem? Tratten Inga alkoholproblem, ca 6,5 miljoner svenskar >15 års ålder Riskbruk och skadligt bruk ca 700 000 Beroende, ca 300 000 Aktuella inom missbrukar eller beroendevården,
Läs merSvenska elevers drogvanor
Svenska elevers drogvanor Siri Thor; siri.thor@can.se Trender, problem och självskattad hälsa. Trender i ANT i Sverige Jämförelse med ungdomar i Europa Självrapporterade alkoholrelaterade problem Tillgänglighet
Läs merAlkohol -att identifiera riskbruk samt metoder för att minska riskfylld konsumtion
Alkohol -att identifiera riskbruk samt metoder för att minska riskfylld konsumtion Dimitrios Liabos överläkare Beroendecentrum Gävle/Sandviken Prioriterade grupper Patientgrupper Sjukdomsgrupper Gravida
Läs merAndel (%) flickor och pojkar i årskurs 9 och årskurs 2 på gymnasiet med olika drogvanor, 2018
Regionstyrelseförvaltningen 18-7-4 Cora Juniwik, Veronica Hermann, Delresultat från drogvaneenkäten (CAN, Centralförbundet för Alkohol och Narkotikaupplysning) i årskurs 9 samt i årskurs 2 på gymnasiet
Läs merSammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne. - Hässleholm 2012
Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne - Hässleholm 2012 Introduktion Våren 2012 genomfördes Folkhälsoenkäten Barn och Unga i Skåne 2012, bland skolelever i årskurs 6, årskurs 9 och gymnasiets
Läs merMer tillåtande attityd till alkohol
IQ RAPPORT 2018:1 2017 Mer tillåtande attityd till alkohol trendbrott bland unga? Innehåll 1. Förord 2. Sammanfattning 4. Alkoholindex 2017 mer tillåtande syn på berusningsdrickande 6. Ungas attityd 8.
Läs merALKOHOL OCH SJUKFRÅNVARO. Gunnel Hensing Professor, Socialmedicin Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet
ALKOHOL OCH SJUKFRÅNVARO Gunnel Hensing Professor, Socialmedicin Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet Alkoholens konsekvenser Dryckesmönster Skadliga effekter Förgiftning Beroende Kronisk sjukdom
Läs merUngdomars droganvändning Helsingborg, Skåne, Sverige & Europa
https://verktygsladanhbg.se Ungdomars droganvändning,, & Europa Innehåll: Statistik uppgifter Materialets källa: - Region /kommunförbundet folkhälsoenkät. Alla skånska kommuner i årskurs 6 och 9 samt årskurs
Läs merFolkhälsoarbete i Åtvidabergs kommun
Folkhälsoarbete i Åtvidabergs kommun Nationella målomrm lområden 1. Delaktighet och inflytande i samhället 2. Ekonomiska och sociala förutsf rutsättningar ttningar 3. Barn och ungas uppväxtvillkor 4. Hälsa
Läs merAlkoholkonsumtion bland flickor i Kalmar 2004
Alkoholkonsumtion bland flickor i Kalmar 2004 Källa: TEMO-undersökning 2003 och 2004 Andel flickor i åk 2 på gymnasiet som blir eller inte blir bjudna på alkohol av sina föräldrar i Kalmar och i de 11
Läs merSFI-KURS B OCH C. ALKOHOL I SVERIGE. Hälsa och alkohol. Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterial på lätt svenska.
SFI-KURS B OCH C. ALKOHOL I SVERIGE Hälsa och alkohol Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterial på lätt svenska. Alkohol i Sverige Förut drack svenskarna mycket alkohol.
Läs merDrogutvecklingen i Sverige
21 Diagram 1 47 Det är tillåtet att spara en kopia av bilderna och använda valfritt antal i egna presentationer. Det är inte tillåtet att på något sätt förändra bilderna om CANs logotyp finns med och därmed
Läs merSkolelevers drogvanor 2015 Krokoms kommun
Skolelevers drogvanor 2015 Krokoms kommun 2(23) Dnr: RS/156/2016 Ansvarig: Lars Eriksson, Utvecklingsenheten, Region Jämtland Härjedalen Databearbetning och författare av rapport: Anna Werme, Utvecklingsenheten,
Läs merSkolelevers drogvanor 2007 Kristianstads Kommun
Skolelevers drogvanor 2007 Ansvarig uppgiftslämnare: Annika Persson, drogförebyggande samordnare Inledning Socialmedicinska enheten vid Lunds universitet genomförde under 2007 lokala drogvaneundersökningar
Läs merNär, var och hur kommer alkoholvanorna på tal?
Alkohol i samhället När, var och hur kommer alkoholvanorna på tal? Annika Nordström, med dr, forskningsledare FoU Välfärd, Region Västerbotten Annika.nordstrom@regionvasterbotten.se Vanligt förekommande
Läs merUtsatthet för andras alkoholkonsumtion aktuella resultat från ett Nordiskt jämförande projekt Forum Ansvars Mötesplats i Köpenhamn 5 nov 2015
Utsatthet för andras alkoholkonsumtion aktuella resultat från ett Nordiskt jämförande projekt Forum Ansvars Mötesplats i Köpenhamn 5 nov 2015 Mats Ramstedt Problem för omgivningen - ett återkommande perspektiv
Läs merRiskbruk, skadligt bruk, missbruk, beroende, samsjuklighet
Riskbruk, skadligt bruk, missbruk, beroende, samsjuklighet Vad är vad? Sven Andréasson, professor, överläkare Institutionen för folkhälsovetenskap, Karolinska institutet Centrum för psykiatriforskning,
Läs merAlkoholvanor bland besökare på Ungdomsoch Sesammottagningar i Stockholms län
Alkoholvanor bland besökare på Ungdomsoch Sesammottagningar i Stockholms län Karolinska Institutets folkhälsoakademi 2:23 1 Karolinska Institutets folkhälsoakademi (KFA) etablerades den 1 januari 29 i
Läs merMaterial CAN, Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning
2011-03-07 Material Rapportserien Nr 8 Narkotikasituationen i Norden... 40,00 Nr 12 Totalkonsumtionsmodellen. En forskningsöversikt... 40,00 Nr 14 Sverige, EG och alkoholpolitiken. En konferensrapport...
Läs mer