Alkohols samhällskostnad hämtad från Svar/Alkohol/ den 2015/04/07

Transkript

1 Alkohols samhällskostnad hämtad från Svar/Alkohol/ den 2015/04/07 Hur många dricker riskabelt? I Sverige är definitionen av riskbruk: Mer än 14 standardglas per vecka för män och mer än nio standardglas per vecka för kvinnor. Ett standardglas innehåller 12 gram alkohol och motsvarar 33 centiliter starköl, 12 centiliter vin och fyra centiliter starksprit. Med denna definition så har uppskattningsvis lite drygt var tionde vuxen i Sverige alkoholvanor som gör att de bedöms ha riskabla alkoholvanor. Med detta menas en alkoholkonsumtion som ökar risken för att skador uppstår till följd av denna. Andelen med riskabla alkoholvanor skiljer sig mellan kvinnor och män. Det är en högre andel män (13,4 %) än kvinnor (8,1 %) som anses ha riskabla alkoholvanor. Ett annat sätt att mäta riskkonsumtion av alkohol är med screening-instrumentet AUDIT-C. Detta mått används i den nationella folkhälsoundersökningen som genomförs av Folkhälsomyndigheten. I den senaste rapporten framkommer att 13 % av kvinnorna och 20 % av männen är riskkonsumenter av alkohol när man mäter med AUDIT-C. Ramstedt, M., Lindell, A. & Raninen, J. (2013) Tal om alkohol 2012 en statistisk årsrapport från Monitorprojektet. SoRAD, Stockholm. Folkhälsomyndigheten (2014). Folkhälsan i Sverige årsrapport Svaret uppdaterat november 2014 av Jonas Raninen Hur omfattande är alkoholmissbruket i Sverige? Det finns många olika termer för att definiera en problematisk alkoholkonsumtion. Några av dessa är alkoholberoende, alkoholist, alkoholmissbrukare, storkonsument och alkoholproblematiker. Vad som definierar var och en av dem skiljer sig dessutom mellan olika bedömare, och svaret blir därför i hög grad beroende av hur definitionen görs. Medicinska och samhällsvetenskapliga traditioner definierar ofta på olika sätt, men

2 gemensamt för samtliga är att begreppen avser personer som använder alkohol på ett sådant sätt att det påverkar deras hälsa eller sociala liv på ett negativt sätt. Skattningarna nedan utgår ifrån den definition som ges i den diagnostiska manualen DSM-IV vilket är ett internationellt vedertaget verktyg för att diagnostisera sjukdomar. I en studie av den svenska vuxna befolkningen (17-84 år) var 4,2 % alkoholberoende (3,0 % av kvinnorna och 5,5 % av männen) och 1,7 % hade ett missbruk av alkohol (1,3 % av kvinnorna och 2,1 % av männen). Det motsvarar omkring personer som är alkoholberoende och personer som har ett missbruk av alkohol. Sammanslaget ger detta att omkring personer har ett missbruk av alkohol eller är alkoholberoende (Ramstedt mfl. 2014). Man bör dock ha i åtanke att det är så gott som omöjligt att beräkna exakt hur många som missbrukar alkohol då det i flera studier framkommit att de med allvarligast problem är underrepresenterade i undersökningar av den allmänna befolkningen. Ramstedt, M., Sundin, E., Landberg, J. & Raninen, J. (2014). ANDT-bruket och dess negativa konsekvenser i den svenska befolkningen 2013 en studie med fokus på missbruk och beroende samt problem för andra än brukaren relaterat till alkohol, narkotika, doping och tobak. STAD-rapport nr 55. Svaret uppdaterat november 2014 av Jonas Raninen Hur många dör av alkohol i Sverige varje år? Enligt Socialstyrelsens statistik över dödsorsaker för år 2013 dog män och 417 kvinnor i någon alkoholrelaterad diagnos. Detta motsvarar knappt 28 män och nästan åtta kvinnor per invånare. Alkoholrelaterad dödlighet är alltså betydligt vanligare bland män än kvinnor. Med alkoholrelaterad dödlighet avses i detta fall dödsfall där alkohol eller en alkoholbetingad organskada nämns i dödsorsaksintyget, antingen som underliggande eller bidragande dödsorsak (Socialstyrelsen 2014). Statistiken bör dock tolkas med viss försiktighet, speciellt vid jämförelser med äldre statistik och i internationella jämförelser.

3 Utöver de dödsfall som fångas upp av de direkta alkoholrelaterade diagnoserna tillkommer andra dödsfall som tillexempel olyckor där alkohol kan haft betydelse. Den totala omfattningen av alkoholrelaterade dödsfall är således svår att bedöma. Enligt en beräkning för år 2009 (Socialstyrelsen/Statens folkhälsoinstitut 2012) var det i Sverige totalt dödsfall som hade ett konstaterat orsakssamband med alkoholkonsumtion. Socialstyrelsen (2014). Dödsorsaker Socialstyrelsen/Statens folkhälsoinstitut (2012). Folkhälsan i Sverige: årsrapport Svaret uppdaterat november 2014 av Tony Nilsson Vad händer om man dricker alkohol när man är gravid? När man dricker alkohol tas den upp i blodet och transporteras till kroppens olika organ. Vid graviditet går alkoholen genom moderkakan över till fostrets blodomlopp och fostret får då samma promillehalt som den gravida kvinnan. Idag går det inte att slå fast exakt vilken effekt olika mängder alkohol har på fostret men senare års forskning ger stöd för att redan små alkoholmängder kan påverka fostret. Därför är rekommendationerna i Sverige och många andra länder att inte dricka alkohol alls under graviditeten. Graden av skada som kan uppstå hos fostret påverkas bland annat av en individuell känslighet för alkohol hos kvinnan och fostret samt hur mycket och när under graviditeten kvinnan har druckit. Om fostret får i sig alkohol kan alla celler och organ påverkas. Hjärnan är särskilt sårbar, den och nervsystemet utvecklas ända fram till födseln. Alkoholintag kan öka risken för missfall, att barnet föds för tidigt, får hämmad tillväxt, nedsatt intelligens och missbildningar. För att tydliga missbildningar ska uppstå krävs att kvinnan har druckit stora mängder alkohol under en begränsad period tidigt i graviditeten. Ett barn som föds med tillväxthämning, typiska ansiktsförändringar och symptom från centrala nervsystemet får diagnosen FAS, Fetalt Alkoholsyndrom. Numera används ofta termen fetala alkoholspektrumstörningar (Fetal Alcohol Spectrum Disorder, FASD) för att beskriva det spektrum av skador som kan uppstå på foster som får i sig alkohol. Du som vill läsa mer om alkohol och graviditet kan gå in på 1177 Vårdguiden

4 Statens folkhälsoinstitut (2009). Alkohol, graviditet och barns utveckling. Rapport (2009). Östersund: Sverige. Göransson M och Magnusson Å (2012). Kvinnor och alkohol. Diagnos, riskbruk och beroende. Kina: Liber AB. Svaret uppdaterat november 2014 av Isabella Gripe Vilket samband har alkohol och våld? Enligt BRÅs Nationella trygghetsundersökning (NTU 2012) uppgav 74 procent av de intervjuade männen som utsatts för misshandel att gärningsmannen var alkohol- eller drogpåverkad, 53 procent svarade att de själva var påverkade av alkohol när misshandeln inträffade. För kvinnor var motsvarande siffror lägre 51 respektive 20 procent. Att det är en så stor skillnad mellan män och kvinnor beror delvis på att misshandel mot kvinnor oftare sker på arbetsplatser eller i hemmet medan män oftare utsätts för misshandel på allmän plats. Lenke (1990) visade i tidsserieanalyser ett samband mellan alkoholförsäljning och våldsbrott. Det är känt att många som begår våldsbrott är påverkade av alkohol. Sambandet mellan alkohol och våldsbrottslighet är dock komplext. Länder med en hög alkoholkonsumtion behöver inte ha fler våldsbrott än länder med lägre alkoholkonsumtion, enligt Lenke. Det är även så att många våldsbrott begås utan alkohol, och de flesta tillfällen med alkoholkonsumtion leder inte till våld. Experiment har visat att människor påverkade av alkohol i högre grad tar till våld i situationer präglade av frustration och stress. Även senare forskning pekar på ett samband mellan alkohol och våld (Norström & Pape, 2010). I en undersökning gjord på norska data konstateras att det finns ett signifikant samband mellan alkohol och våld, men att effekten av alkohol varierar om man tar hänsyn till personers våldsbenägenhet. Effekten av alkohol var störst bland dem som också var mest våldsbenägna. Även på samhällsnivå visar nyare forskning på ett samband mellan alkohol och våld. I en studie gjord i 18 norska städer kommer man fram till att varje extra timme öppet på krogen leder till en signifikant ökning av våldsbrotten (Norström & Rossow, 2012). När det gäller att förstå våldsbrott är det värt att poängtera att alkohol inte är den enda förklaringen och att alkohol i huvudsak ska ses som en utlösande faktor.

5 Lenke L (1990). Alcohol and criminal violence. Time series analyses in a comparative perspective. Stockholm: Almqvist and Wiksell International. Norström T & Pape H (2010). Alcohol, suppressed anger and violence. Addiction, 105: Rossow I & Norström T (2012). The impact of small changes in bar closing hours on violence. The Norwegian experience from 18 cities. Addiction, 107: BRÅ (2012). Brottsutvecklingen i Sverige. Nationella Trygghetsundersökningen (NTU). Svaret uppdaterat i november 2014 av Björn Trolldal Hur hänger alkohol och sex ihop? Alkohol kan både hämma och förstärka den sexuella lusten och förmågan. Sambandet mellan alkohol och sex kan skilja sig från person till person och se olika ut i olika situationer. En medicinsk förklaring fokuserar på hur alkoholen påverkar halterna av olika hormoner och signalsubstanser. Välbehaget man känner vid lättare berusning beror till stor del på att dopaminet får en ökad aktivitet i det limbiska systemet, delen av hjärnan som fungerar som centrum för känslor av njutning och välbefinnande. Dopaminet kan ge känslor av upprymdhet, men också vara rogivande och muskelavslappnande. Studier tyder på att dopaminet även kan öka den sexuella lusten. Den sexuella lusten stimuleras även av signalsubstansen serotonin. Höga halter serotonin medför bland annat ökad känsla av välbefinnande, medan låga halter leder till depression. Serotonin påverkar alla delar av hjärnan och är viktig för funktioner som sömn och hunger. Alkohol ökar mängden serotonin, men bara tillfälligt. Annat som anses spela in är att alkoholen minskar självkontrollen och ger de rena driftsimpulserna utrymme. Det finns de som menar att alkoholen ger en möjlighet att ta time out från skuldkänslor som kan finnas runt sex och att det därmed blir lättare att bejaka sexualiteten. Vi ska inte heller glömma att våra föreställningar och förväntningar på hur alkohol påverkar sexualiteten har betydelse. Vi kan dricka alkohol för att festa och komma igång, men också för att varva ner. På samma sätt kan alkoholen både minska och öka vår sexuella lust och

6 förmåga. Alkohol påverkar även omdömet. Studier har visat att benägenheten att skydda sig från oönskad graviditet och sexuellt överförbara infektioner minskar i samband med alkoholkonsumtion. Det är dock osäkert om det är själva alkoholkonsumtionen som gör att benägenheten att skydda sig minskar, eller om det är andra faktorer som spelar in i sammanhang där alkoholkonsumtion ofta förekommer. Att alkohol ökar lusten betyder inte att den sexuella förmågan ökar. Alkohol kan orsaka impotens både på lång och kort sikt. Det hänger bland annat ihop med att den påverkar mängden manligt och kvinnligt könshormon. Män som ofta dricker stora mängder alkohol har ofta låga nivåer av det manliga könshormonet testosteron. Alkohol gör att produktionen av testosteron minskar, och det sker redan vid en relativt måttlig berusning. Alkoholkonsumtion stimulerar också enzymer som förbränner testosteron. Hos kvinnor ökar däremot mängden testosteron medan det kvinnliga könshormonet östrogen minskar. Det kan vara en orsak till att kvinnor kan känna ökad sexuell lust när de druckit alkohol. Wilsnack SC, Plaud JJ, Wilsnack RW & Klassen AD (1997). Sexuality, gender and alcohol use. In: Wilsnack RW & Wilsnack SC (eds.). Gender and alcohol. Individual and social perspectives. (Alcohol, culture, and social control monograph series; 3). New Brunnswick, NJ: Rutgers Center of Alcohol Studies, cop. Källmén H & Gustafson R (1998). Alcohol and disinhibition. European addiction research 4 (1998), Norris J & Hughes TL (1996). Alcohol consumption and female sexuality. A review. In: Howard JM m.fl. (eds). Women and alcohol. Issues for prevention research. Bethesda. Md: National Institute on Alcohol and Alcoholism. (NIAAA research monograph series; 32) Træen B & Hovland A (1998). Games people play: sex, alcohol and condom use among urban Norwegians. Contemporary Drug Problems 25(1998):1, Nilsson I (2010). Potensen & procenten. Bolaget. 1, Smittskyddsinstitutet (2011) Alkohol och sexuellt risktagande. Svaret uppdaterat november 2014 av Nina Sommerland