Alkoholvanor hos föräldrar i Kronobergs län

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Alkoholvanor hos föräldrar i Kronobergs län"

Transkript

1 Folkhälsoskrift 2012:4 Alkoholvanor hos föräldrar i Kronobergs län Sammanställning av resultat från AUDIT-undersökning inom barnhälsovården hösten 2011 Av Hanna Lunding folkhälsoenheten Handledare Lena Lendahls FoU Kronoberg Oktober 2012

2

3 Innehållsförteckning Sammanfattning Inledning AUDIT Syfte Metod och Material Metod Material Svarsfrekvens och bortfall Resultat Om föräldrarna och barnen Föräldrars alkoholvanor Riskbrukets omfattning i gruppen Slutsatser Referenser... 19

4 2 (19) Sammanfattning Under v.45 hösten 2011 gjordes en AUDIT-undersökning om föräldrars alkoholvanor inom barnhälsovården i Kronobergs län. AUDIT står för Alcohol Use Disorders Identification Test. Föräldrar som besökte barnhälsovården under aktuell vecka fick möjlighet att fylla i ett AUDIT-formulär och delta i undersökningen. Följande skrift är en sammanställning av resultaten från det insamlade materialet. Under den aktuella veckan gjordes 1156 besök på barnavårdscentralerna i länet och utifrån detta inkom 910 AUDIT-formulär. Av dessa avböjde 100 personer att delta, detta med hänvisning till att de inte ville eller kunde besvara formuläret. Återstående 810 personer ingår i sammanställningen. Av dessa 810 personer var 625 kvinnor och 178 män. I undersökningen uppgav nära 30 % av föräldrarna att de aldrig drack alkohol och 40 % att de drack en gång i månaden eller mer sällan. Ca 75 % av kvinnorna och 48 % av männen uppgav att de aldrig eller högst en gång i månaden drack alkohol. Omkring 5 % av föräldrarna uppgav att de drack mer än två gånger i veckan, i denna grupp var männen fler än kvinnorna. Undersökningen visade också att 31 personer befann sig inom ramen för ett riskbruk. Skillnaderna mellan 2009 och 2011 års mätning var mycket små. Färre föräldrar uppgav dock 2011 att de aldrig drack och fler uppger att de drack en gång i månaden eller mer sällan, både bland män och bland kvinnor. Andelen föräldrar som uppgav en extra hög konsumtion, d.v.s. sex glas eller mer vid samma tillfälle, har minskat sedan 2009.

5 3 (19) 1 Inledning En hög alkoholkonsumtion kan kopplas till en rad olika sjukdomar och hälsoproblem. Att alkohol kan ge upphov till både sociala och medicinska skador är också allmänt känt. Målsättningen med den svenska alkoholpolitiken är att främja folkhälsa genom att minska alkoholens medicinska och sociala skadeverkningar (Folkhälsoinstitutet [FHI] 2012:1). Omkring svenskar uppskattas idag leva med ett riskabelt bruk av alkohol och uppskattningsvis riskerar barns hälsa att påverkas negativt av detta riskbruk (FHI 2011). För både barnet och de vuxnas skull är det därför viktigt att uppmärksamma när ett riskbruk föreligger i familjen. Vad är då ett riskbruk? Det är ett bruk av alkohol som är eller kan bli skadligt, men där beroende ännu inte utvecklats. Statens folkhälsoinstitut beskriver riskbruk av alkohol som ett alkoholbruk som medför förhöjd risk för skadliga fysiska, psykiska och sociala konsekvenser (FHI 2012:1). Även om gränsen mellan liten risk och förhöjd risk, i förhållande till alkoholkonsumtionen, är flytande har man valt att hänvisa till ett riskbruk när personen i fråga: som man dricker mer än fyra standardglas vid ett och samma tillfälle eller mer än 14 standardglas per vecka; som kvinna dricker mer än tre standardglas vid ett och samma tillfälle eller mer än nio standardglas per vecka. (FHI 2012:2) Ett standardglas innebär ex: 33 cl starköl 50 cl folköl 1 glas vin (12-15 cl) 8 cl starkvin 4 cl starksprit Mellan 2004 och 2010 drevs det så kallade Riskbruksprojektet, vilket var ett regeringsuppdrag som syftade till att genom information och utbildning öka kunskapen inom hälso- och sjukvården om ohälsosamma alkoholvanor. Projektet bestod dels av 11 autonoma delprojekt med olika typer av stöd till verksamheter ute i landet och dels av stimulansmedel till landsting för regional utveckling av riskbruksarbetet (FHI 2012:3,4). I Kronobergs län genomfördes inom ramen för riskbruksprojektet bland annat utbildning i motiverande samtal (MI), utbildningar runt graviditet och alkohol inom mödrahälsovården, utbildning om barn och alkohol inom barnhälsovården samt arbete med levnadsvanetest och utställningar om riskbruk inom primärvården (Landstinget Kronoberg 2012). Alkoholarbetet inom barnhälsovården ledde till att handlingplan för barnhälsovårdens tobaksoch alkoholpreventiva arbete skrevs fram. Under 2011 hade 92 % av alla nyfödda ett dokumenterat alkoholsamtal i BHV-journalen (BHV årsredovisning 2011). Inom ramen för projektet hölls även årligen en uppmärksamhetsvecka runt alkohol och riskbruk. Under uppmärksamhetsveckan 2009 genomfördes en undersökning av föräldrars alkoholvanor inom barnhälsovården i Kronobergs län.

6 4 (19) Även om Riskbruksprojektet avslutades 2010 har uppmärksamhetsveckan på många håll levt vidare som en del av det preventiva arbetet. Under v.45 hösten 2011, genomfördes därför ytterligare en AUDIT-undersökning i Kronobergs län. Detsamma gjordes i 11 andra län runt om i Sverige (Gotlands, Västra Götaland/Skaraborgs, Värmlands, Örebro, Västmanlands, Gävleborgs, Västernorrlands, Jämtlands, Dalarna, Västerbottens och Stockholms län). Föreliggande rapport är en sammanställning av det resultat som framkom under 2011 års AUDIT-undersökning i Kronobergs län och en jämförelse med 2009 års undersökning. Sammanställningen är gjord av Hanna Lunding, folkhälsoutvecklare, folkhälsoenheten Landstinget Kronoberg under handledning av Lena Lendahls, FoU Kronoberg, Landstinget Kronoberg. 1.2 AUDIT AUDIT är en förkortningen för Alcohol Use Disorders Identification Test och är ett test som tagits fram av World health organisation (WHO). Testet är översatt till svenska av professor Hans Bergman vid Karolinska Institutet. I AUDIT-formuläret (se bilaga 1) ombeds respondenten uppge ålder, kön samt besvara 10 frågor om sin alkoholkonsumtion. Varje fråga ger mellan 0 och 4 poäng. Ju högre poäng respondenten får desto större är sannolikheten att ett riskbruk, skadligt bruk eller missbruk föreligger. Ett besvarat AUDIT-formulär kan ge mellan 0 och 40 poäng. WHO anger 8 poäng för män och 6 poäng för kvinnor som en lämplig indikator för att ett riskbruk föreligger. Över 16 poäng indikerar allvarliga alkoholproblem och över 20 poäng starkt beroende (FHI 2008). 1.3 Syfte Syftet var att med hjälp av AUDIT undersöka föräldrars alkoholvanor inom barnhälsovården i Kronobergs län.

7 5 (19) 2 Metod och Material Under hösten 2011 gjordes en undersökning av alkoholvanor bland föräldrar i Kronobergs län. Nedan följer en redogörelse för den metod som tillämpats och det material som använts. 2.1 Metod Undersökningen genomfördes samtidigt på länets alla barnavårdscentraler (BVC) under vecka 45, undantaget en BVC som genomförde undersökningen vecka 48. Undersökningen genomfördes med hjälp av ett AUDIT-formulär. Resultatet har därefter sammanställts och jämförts med 2009 års AUDITundersökning. Varje fråga presenteras var för sig och frekvenserna visas i diagram eller tabeller. Viktigt att notera är dock att undersökningen 2009 genomfördes under två veckor och därmed var antalet respondenter under detta år mycket högre än Svaren redovisas både i procent (%) och antal (n) i diagrammen. Ett internt bortfall finns i de flesta undersökningar, dvs. där respondenter besvarat formuläret eller enkäten men valt eller missat att besvara en viss fråga. Det är viktigt att reflektera över varför detta bortfall kan ha uppstått. Då det interna bortfallet inte inkluderades i 2009 års resultatdiagram räknades procentsatserna om i samband med jämförelserna inför denna rapport, därmed stämmer siffrorna inte överens vid en direkt jämförelse mellan de två rapporterna. Då undersökning 2011 var mer omfattande än den som gjordes 2009 begränsades också jämförelsen till formulärets tre första frågor. 2.2 Material Formuläret bestod av 10 kryssfrågor om föräldrarnas alkoholvanor (bilaga 1). Målet var att samtliga besökare skulle tillfrågas om att delta i undersökningen. Utskicken administrerades av barnhälsovårdssamordnare och övrig personal på folkhälsoenheten. Till varje BVC skickades formulären tillsammans med en postlåda i vilken respondenterna anonymt kunde lämna sina ifyllda formulär. Det praktiska arbetet med att introducera föräldrarna till undersökningen och lämna ut formuläret låg på personal vid respektive BVC. 2.3 Svarsfrekvens och bortfall För att ha något att relatera frekvenserna till ombads personalen registrera det totala antalet BVC-besök under den aktuella veckan. Under veckan gjordes sammanlagt 1156 besök på BVC runt om i länet. Slutligen fyllde 910 föräldrar i formuläret. Det fanns således ett totalt bortfall på 21 % (346 st). Orsakerna till bortfallet är svåra att fastställa men det skulle kunna bero på att vårdgivaren missat att lämna ut formuläret vid besöket och/eller att besökaren

8 6 (19) valt att inte lämna in det eller att föräldrar gjort två besök under samma. Av 910 personer som lämnade in formuläret avstod 100 personer från att fylla i formuläret med hänvisning till att de inte kunde (75) eller inte ville (25) delta i undersökningen. Dessa inkluderas inte i den kommande resultatredovisningen. Till detta tillkommer ett skiftande internt bortfall på respektive fråga, vilket redovisas löpande.

9 7 (19) 3 Resultat I Kronobergs län finns 32 BVC. Antalet inskrivna barn varierar stort vid de olika centralerna men 2011 var totalt barn inskrivna i barnhälsovården i länet (Landstinget Kronoberg 2011). 3.1 Om föräldrarna och barnen Av de sammanställda 810 formulären besvarades 178 st av män och 625 st av kvinnor (sju personer uppgav inte könstillhörighet). Föräldrarnas ålder låg mellan 18 år (född 1993) och 59 år (född 1952). Tabell 1. Antal barn per familj Antal barn Antal respondenter Internt bortfall 51 Total 810 Föräldrarna hade mellan inga och sju barn. Personen som uppgav att hon inte hade barn noterade också att hon var gravid. Vanligast förekommande var att respondenten hade ett till två barn. Det var 51 personer som inte besvarade eller missade att fylla i hur många barn de hade. Respondenterna ombads också uppge åldern på sitt yngsta barn och fördelningen i gruppen visas i diagrammet nedan Yngsta barnets ålder (n=810) n=768* 0-5 mån n= mån n= mån eller äldre n= 193 Diagram 1. Yngsta barnets ålder. Antal och andel i procent per svarsalternativ *Det interna bortfallet var ca 5 %.

10 8 (19) 3.2 Föräldrars alkoholvanor Nära 30 % av föräldrarna i gruppen uppgav att de aldrig dricker alkohol, 40 % att de dricker alkohol en gång i månaden eller mer sällan. Omkring 5 % uppgav att de drack mer än två gånger i veckan. Det interna bortfallen på frågan var mycket litet. Hur ofta dricker du alkohol? (n=810) n=231 1 gång i månaden eller mer sällan n= gånger i månaden n= gånger i veckan n=37 n=803* 4 gånger i veckan eller mer n=4 Diagram 2. Fråga 1. Hur ofta dricker Du alkohol? Redovisat i antal och andel i procent per svarsalternativ *Det interna bortfallet var 1 %. I jämförelse med 2009 års undersökning har andelen kvinnor som aldrig dricker alkohol minskat och de som dricker en gång i månaden eller mer sällan har ökat, övriga siffror är relativt oförändrade n= 434/203 Hur ofta dricker du alkohol? (n=1087/625) 1 gång i månaden eller mer sällan n= 383/ gånger i månaden n=245/ gånger i veckan n=25/21 n=1087/619* 4 gånger i veckan eller mer n=0/2 Kvinnor 2009 Kvinnor 2011 Diagram 3. Fråga 1. Hur ofta dricker du alkohol? Jämförelse mellan kvinnor 2009 och kvinnor Redovisat i antal och andel i procent per svarsalternativ. *Det interna bortfallet var 0 % 2009 och 1 % 2011.

11 9 (19) n=50/23 Hur ofta dricker du alkohol? (n=329/178) 1 gång i månaden eller mer sällan n=94/ gånger i månaden n=150/ gånger i veckan n=32/16 n=329/178* 4 gånger i veckan eller mer n=3/2 Män 2009 Män 2011 Diagram 4. Fråga 1. Hur ofta dricker du alkohol? Jämförelse mellan män 2009 och män Redovisat i antal och andel i procent per svarsalternativ. *Det interna bortfallet var 0 % 2009 och 0 % Omkring 58 % av föräldrarna uppgav att de drack ett till två standardglas en typisk dag då de dricker alkohol. Det interna bortfallet på frågan var 20 %. I denna grupp borde de personer som på förra frågan uppgav att aldrig dricker finnas. Den gruppen låg dock på 30 % (se diagram 2). Detta innebär att resterande finns representerade inom någon av de fyra kategorierna i diagram 5 nedan Hur många standardglas dricker Du en typisk dag då Du dricker alkohol? (n=810) 1-2 glas n= glas n= glas n=34 n=648* 7-9 glas n=4 Diagram 5. Fråga 2. Hur många standardglas dricker Du en typisk dag då Du dricker alkohol? Redovisat i antal och andel i procent per svarsalternativ *Det interna bortfallet var 20 %.

12 10 (19) Vid kontroll av svaren visade det sig att kodningen stämde, många av respondenterna (69) svarade att de aldrig dricker samtidigt som de uppgav sig dricka ett till två standardglas vid en typisk dag då de drack alkohol. Några har även uppgett att de en typisk dag dricker mellan tre till fyra eller fem till sex glas trots att det på första frågan svarat att de aldrig dricker. Några respondenter har genom kommentarer uppget att de exempelvis aldrig dricker vid graviditet eller ammning men annars brukar alkohol. Respondenterna verkar således tolkat frågorna på olika sätt. I det interna bortfallet finns därför troligen både de som är nykterister, men även de som inte dricker under småbarnsåren och de som valt att inte besvara frågan. Av de kvinnor som besvarade frågan om hur många glas de drack var skillnaderna mellan åren mycket små. Som diagram 6 nedan visar uppgav två kvinnor 2009 att de drack sju till nio glas och en person gjorde detsamma En person drack tio standardglas eller fler 2009, medan ingen uppgav detta Hur många "standardglas" dricker Du en typisk dag då Du dricker alkohol? (n=1087/625) 1-2 glas n=626/ glas n=133/ glas n=25/16 n=787/488* 7-9 glas n=2/1 10 glas eller fler n=1/0 Kvinnor 2009 Kvinnor 2011 Diagram 6. Fråga 2. Hur många standardglas dricker Du en typisk dag då Du dricker alkohol? Jämförelse mellan kvinnor 2009 och kvinnor 2011 Redovisat i antal och andel i procent per svarsalternativ. *Det interna bortfallet var 2009, 27 % och 2011, 22 %. Skillnaderna mellan de män som besvarade frågan 2009 och 2011 var mer synliga, men fortfarande ganska små. Andelen män som drack ett till två glas har minskat och de som drack tre till fyra glas har ökat. En man uppgav 2009 att han drack tio glas eller fler, ingen gjorde detsamma 2011.

13 11 (19) Hur många "standardglas" dricker Du en typisk dag då Du dricker alkohol? (n=329/178) 1-2 glas n=169/ glas n=83/ glas n=28/ glas n=7/3 n=288/158* 10 glas eller fler n=1/0 Män 2009 Män 2011 Diagram 7. Fråga 2. Hur många standardglas dricker Du en typisk dag då Du dricker alkohol? Jämförelse mellan män 2009 och män Redovisat i antal och andel i procent per svarsalternativ. *Det interna bortfallet var 2009, 12 % och 2011, 11 %. Gränsen för riskbruk går vid fler än tre glas per tillfälle för kvinnor respektive fler än fyra glas för män. För att studera högkonsumtion inom gruppen tillfrågades föräldrarna om hur ofta de drack sex standardglas eller mer vid ett och samma tillfälle. Ca 65 % av föräldrarna svarade att de aldrig drack sex standardglas eller fler. Runt 28 % av föräldrarna uppgav att detta sker mer sällan än en gång i månaden. För 20 föräldrar sker det en gång i månaden och för tre föräldrar varje vecka Hur ofta dricker Du sex sådana "glas" eller mer vid samma tillfälle? (n=810) n=530 Mer sällan än en gång i månaden n=230 n=20 n=782* n=3 Diagram 8. Fråga 3. Hur ofta dricker du sex sådana glas eller mer vid samma tillfälle? Redovisat i antal och andel i procent per svarsalternativ *Det interna bortfallet var ca 3,5 %.

14 12 (19) Andelen föräldrar som aldrig dricker sex glas eller mer vid ett och samma tillfälle har ökat sedan 2009, både bland kvinnor och bland män. Det interna bortfallet på denna fråga har minskat samtidigt var dock det totala antalet deltagande 2009 nästan dubbelt så många, så det är svårt att dra några slutsatser utifrån detta Hur ofta dricker Du sex sådana "glas" eller mer vid samma tillfälle? (n=1087/625) Mer sällan n=719/457 än en gång i månaden n=238/137 Varje månad n=12/7 n=1/1 n=970/618* Dagligen eller nästan varje dag n=0/0 Kvinnor 2009 Kvinnor 2011 Diagram 9. Fråga 3. Hur ofta dricker du sex sådana glas eller mer vid samma tillfälle? Jämförelse mellan kvinnor 2009 och kvinnor Redovisat i antal och andel i procent per svarsalternativ. *Det interna bortfallet var 2009, 10 % och 2011, 3 % Hur ofta dricker Du sex sådana "glas" eller mer vid samma tillfälle? (n=329/178) n=98/66 Mer sällan än en gång i månaden n=190/92 Varje månad n=21/13 n=314/178* n=5/2 Dagligen eller nästan varje dag n=0/0 Män 2009 Män 2011 Diagram 10. Fråga 3. Hur ofta dricker du sex sådana glas eller mer vid samma tillfälle? Jämförelse mellan män 2009 och män Redovisat i antal och andel i procent per svarsalternativ. *Det interna bortfallet var 2009, 4 % och 2011, 3 %.

15 13 (19) De följande fem frågorna mäter hur många föräldrar som exempelvis har haft svårigheter att sluta dricka, haft behov av återställare eller haft minnesförlust i samband med att de druckit alkohol. Vilket alla kan vara tecken på ett riskabelt alkoholbruk. Dessa frågor fanns inte med i undersökningen 2009 och det finns därför inget att jämföra resultaten med Hur ofta under det senaste året har Du inte kunnat sluta dricka sedan Du börjat? (n=810) n=750 Mer sällan än en gång i månaden n=25 n=4 n=778* n=0 Diagram 11. Fråga 4. Hur ofta under det senaste året har Du inte kunna sluta dricka sedan Du börjat? Redovisat i antal och andel i procent per svarsalternativ *Det interna bortfallet var ca 4 % Hur ofta under det senaste året har Du låtit bli att göra något som Du borde för att Du drack? (n=810) n=741 Mer sällan än en gång i månaden n=40 n=2 n=783* n=1 Diagram 12. Fråga 5. Hur ofta under det senaste året har Du låtit bli att göra något som Du borde för att Du drack? Redovisat i antal och andel i procent per svarsalternativ *Det interna bortfallet var ca 3,5 %.

16 14 (19) 10 Hur ofta under det senaste året har Du behövt en drink på morgonen efter mycket drickande dagen innan? (n=810) n=780* 6 4 n=778 Mer sällan än en gång i månaden n=2 n=1 n=0 Diagram 13. Fråga 6. Hur ofta under det senaste året har Du behövt en drink på morgonen efter mycket drickande dagen innan? Redovisat i antal och andel i procent per svarsalternativ *Det interna bortfallet var ca 4 %. 10 Hur ofta under det senaste året har Du haft skuldkänslor eller samvetsförebråelser på grunda av Ditt drickande? (n=810) n=783* 6 4 n=741 Mer sällan än en gång i månaden n=40 n=2 n=1 Diagram 14. Fråga 7. Hur ofta under det senaste året har Du haft skuldkänslor eller samvetsförebråelser på grund av Ditt drickande? Redovisat i antal och andel i procent per svarsalternativ *Det interna bortfallet var ca 3,5 %.

17 15 (19) 10 Hur ofta under det senaste året har Du druckit så att du dagen efter inte kommer ihåg vad Du sagt eller gjort? (n=810) n=780* 6 4 n=745 Mer sällan än en gång i månaden n=34 n=2 n=0 Diagram 15. Fråga 8. Hur ofta under det senaste året har Du druckit så att du dagen efter inte kommer ihåg vad Du sagt eller gjort? Redovisat i antal och andel i procent per svarsalternativ *Det interna bortfallet var ca 4 %. Föräldrarna tillfrågades också om de eller någon annan blivit skadad på grund av deras drickande. Majoriteten svarade Nej på frågan Har Du eller någon annan blivit skadad på grund av Ditt drickande? (n=810) Nej n=762 Ja, men inte under det senaste året n=22 n=785* Ja, under det senaste året n=1 Diagram 16. Fråga 9. Har Du eller någon annan blivit skadad på grund av Ditt drickande? Redovisat i antal och andel i procent per svarsalternativ *Det interna bortfallet var ca 3 %. Undersökningens sista fråga rörde hurivida någon i förälderns omgivning uppvisat oro för dennes alkoholkonsumtion. Majoriteten uppger även här att så inte varit fallet.

18 16 (19) 10 Har en släkting eller vän, en läkare (eller någon annan inom sjukvården oroat sig över Ditt drickande eller antytt att Du borde minska på det? (n=810) n=781* 6 4 Nej n=762 Ja men inte under det senaste året n=16 Ja under det senaste året n=4 Diagram 17. Fråga 10. Har en släkting eller vän, en läkare (eller någon annan inom sjukvården) oroat sig över Ditt drickande eller antytt att Du borde minska på det? Rredovisat i antal och andel i procent per svarsalternativ *Det interna bortfallet var ca 3,5 %.

19 17 (19) 3.3 Riskbrukets omfattning i gruppen Av de 810 personer som besvarade formuläret under den aktuella veckan låg 31 personer inom ramen för ett riskbruk. Antalet kvinnor som uppvisade ett riskbruk, d.v.s. som fått 6 AUDIT-poäng eller mer, var 16. Antalet män som uppvisar ett riskbruk, dvs. som fått 8 AUDIT-poäng eller mer, var 15. Två personer fick över 16 poäng och hade således allvarliga alkoholproblem och en av dessa två befann sig över gränsen för starkt beroende, över 20 poäng. Tabell 2. Antal auditpoäng totalt och per kön Auditpoäng Kvinnor Män Totalt antal föräldrar I jämförelse med övriga län eller regioner som gjorde samma undersökning 2011 landar Kronobergs län resultatmässigt ungerfär i mitten. Förutom gällande riskbruk och missbruk bland män där siffran är relativt hög och endast tre län hade en högre andel. Tabell 3. Jämförelse mellan samtliga deltagande län förutom Stockholm. Gjord av M.Bergström Stockholm. Län Kön n Ej riskbruk Riskbruk Missbruk Västerbotten Kvinna ,50 % 1,50 % 0,00 % Man ,98 % 7,02 % 0,00 % Kronoberg Kvinna ,43 % 2,57 % 0,00 % Man ,48 % 7,39 % 1,14 % Gotland Kvinna ,22 % 0,78 % 0,00 % Man 46 93,48 % 6,52 % 0,00 % VG/Skaraborg Kvinna ,52 % 4,29 % 0,19 % Man ,77 % 6,96 % 1,27 % Värmland Kvinna ,80 % 3,20 % 0,00 % Man ,67 % 6,67 % 1,67 % Örebro Kvinna ,09 % 0,91 % 0,00 % Man ,37 % 6,02 % 0,60 % Västmanland Kvinna ,77 % 1,82 % 0,40 % Man ,30 % 9,09 % 0,61 % Dalarna Kvinna ,17 % 3,65 % 0,18 % Man ,91 % 9,09 % 0,00 % Gävleborg Kvinna ,85 % 1,98 % 0,17 % Man ,89 % 9,55 % 0,56 % Västernorrland Kvinna ,73 % 2,77 % 0,50 % Man ,83 % 3,17 % 0,00 % Jämtland Kvinna ,38 % 1,29 % 0,32 % Man ,69 % 4,42 % 0,88 %

20 18 (19) 4 Slutsatser Svarsfrekvensen under uppmärksamhetsveckan 2011 var god och det interna bortfallet var mindre än vid 2009 års undersökning. Antalet deltagande föräldrar var dock avsevärt mycket högre 2009 eftersom undersökningen då gjordes under två veckor istället för en vecka. Detta slår mest på gruppen storkonsumenter, eftersom chansen att storkonsumenter ingår i gruppen är större ju fler som ingår i undersökningen. Att göra jämförelser mellan frågorna och mellan åren är därför känsligt. Resultatet bör därför tolkas med försiktighet. Vidare finns en viss tolkningsproblematik mellan de två inledande frågorna. Då flera personer svarat att de aldrig dricker samtidigt som de kryssat i att de vanligen dricker ett till två glas vid ett typiskt tillfälle då de dricker alkohol, kan det misstänkas att respondenterna tolkat frågorna lite olika. I jämförelse med undersökningen 2009 har siffrorna förändrats marginellt. Den största skillnaden gör sig synlig i samband med frågan om hur ofta föräldrarna dricker alkohol, där antalet föräldrar som aldrig dricker har minskat och de som dricker en till två gånger i månaden har ökat. I 2011 års undersökning låg 31 personer inom ramen för ett riskbruk. Detta innebär att omkring 4 % av föräldrarna i undersökningen hade ett riskbruk. Detta var 2 % av kvinnorna och 8 % av männen. Som vårdnadshavare bör man fundera på i vilket sällskap man berusar sig. Förmågan att uppfatta det lilla barnets signaler kan påverkas av alkoholkonsumtion, så också förmågan att hålla barnet tryggt. Naturligtvis är både mamman och pappans alkoholintag viktigt att uppmärksamma i detta sammanhang (Göransson 2012). Det förebyggande arbetet på alkoholområdet fortsätter att utvecklas. Ett förslag till länsgemensam folkhälsopolicy för Kronobergs län har under 2011/2012 arbetats fram av länets kommuner, landstinget Kronoberg, Länsstyrelsen i Kronobergs län och Regionförbundet södra Småland. Förslaget fokuserar på barns och ungas uppväxtvillkor och alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel (ANDTS). Beslut om denna väntas tas under hösten 2012.

21 19 (19) Referenser Folkhälsoinstitutet (2008:1) Barn i familjer med alkohol- och nakotikaproblem Folkhälsoinstitutet 2008 Handledning för samtal om alkohol inom barnhälsovården. Folkhälsoinstituetet 2011 Alkohol - Kunskapsunderlag för Folkhälsopolitiskrapport Folkhalsopolitisk-rapport-2010.pdf Folkhälsoinstitutet (2012:1) Folkhälsoinstitutet (2012:2) Folkhälsoinstitutet (2012:3) ANTD pdf Folkhälsoinstitutet (2012:4) Göransson M och Magnusson Å (2012) Kvinnor och alkohol diagnos, riskbruk och beroende. Liber:Stockholm. Landstinget Kronoberg (2011) Nyström H. & Jönsson J-Å, Barnhälsovårdens årsredovisning Landstinget Kronoberg (2012) uksprojekt.pdf Socialstyrelsen (2012) nde/granskningavaudit

22 kommun: Kan ej svara Vill ej svara AUDIT Här är ett antal frågor om Dina alkoholvanor Vi är tacksamma om Du besvarar dem så noggrant och ärligt som möjligt genom att markera det alternativ som gäller för Dig. Är du Man Kvinna Hur många barn har du? Vilket år är du född? 19xxxxx Yngsta barnets ålder? 1 Hur ofta dricker Du alkohol? 3 Hur ofta dricker Du sex sådana glas eller mer vid samma tillfälle? 5 Hur ofta under det senaste året har Du låtit bli att göra något som Du borde för att Du drack? 7. Hur ofta under det senaste året har Du haft skuldkänslor eller samvetsförebråelser på grund av Ditt drickande? 9. Har Du eller någon annan blivit skadad på grund av Ditt drickande? 2 Hur många 1 gång i månaden eller mer sällan standardglas (se exempel) dricker Du en typisk dag då Du dricker alkohol? 0 t.o.m. 5 mån 6 t.o.m. 11 mån 12 mån och äldre gånger i månaden gånger i veckan gånger/vecka eller mer 4 Hur ofta under det Mer sällan än en gång i månaden Dagligen eller nästan varje dag senaste året har Du inte kunnat sluta dricka sedan Du börjat? 6. Hur ofta under senaste året har Du behövt en Mer sällan än en gång i drink på morgonen månaden efter mycket drickande dagen innan? Dagligen eller nästan varje dag 8. Hur ofta under det Mer sällan än en gång i månaden Dagligen eller nästan varje dag senaste året har Du druckit så att Du dagen efter inte kommit ihåg vad Du sagt eller gjort? Nej 10. Har en släkting eller vän, en läkare (eller Ja, men inte under det någon annan inom senaste året sjukvården) oroat sig Ja, under det senaste över Ditt drickande eller året antytt att Du borde minska på det? Har Du besvarat alla frågor? 10 eller fler Mer sällan än en gång i månaden Dagligen eller nästan varje dag Mer sällan än en gång i månaden Dagligen eller nästan varje dag Mer sällan än en gång i månaden Dagligen eller nästan varje dag Nej Ja, men inte under det senaste året Ja, under det senaste året Tack för Din medverkan! Översatt och bearbetat av prof. Hans Bergman, Karolinska Institutet, Stockholm

23

2. Hur många glas alkohol (se bild nedan) dricker du en typisk dag då du dricker alkohol?

2. Hur många glas alkohol (se bild nedan) dricker du en typisk dag då du dricker alkohol? 23 Bilaga 1a: Enkät version 1 Patientenkät Vi är tacksamma om du besvarar frågorna så noggrant och ärligt som möjligt genom att kryssa för det alternativ som gäller för dig. När du är klar lägger du enkäten

Läs mer

Alkoholvanor hos föräldrar i Kronobergs län

Alkoholvanor hos föräldrar i Kronobergs län Alkoholvanor hos föräldrar i Kronobergs län - Resultatredovisning från AUDIT - undersökning om småbarnsföräldrars alkoholvanor inom barnhälsovården i Kronobergs län vecka 45-46, 2009 Eva Åkesson & Helena

Läs mer

Handledning. för samtal om alkohol inom barnhälsovården

Handledning. för samtal om alkohol inom barnhälsovården Handledning för samtal om alkohol inom barnhälsovården Frågan om alkohol och föräldraskap är viktig. Vår förhoppning är att du i ditt arbete ska känna dig bekväm med att ta upp frågan om alkohol med föräldrar.

Läs mer

HÄLSOKOLL ALKOHOL FRÅGEFORMULÄR MED SJÄLVTEST

HÄLSOKOLL ALKOHOL FRÅGEFORMULÄR MED SJÄLVTEST HÄLSOKOLL ALKOHOL FRÅGEFORMULÄR MED SJÄLVTEST DATUM:... NAMN:... PERSONNUMMER:... Här följer ett antal frågeformulär om din alkoholsituation, ditt hälsotillstånd, dina övriga levnadsvanor och dina tankar

Läs mer

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Omfattar flera delprojekt i primärvården som - Barnhälsovård - Mödrahälsovård - Distriktssköterskor/mottagningssköterskor

Läs mer

Barnmorskans samtal om alkohol i livscykelperspektiv med båda blivande föräldrarna

Barnmorskans samtal om alkohol i livscykelperspektiv med båda blivande föräldrarna Barnmorskans samtal om alkohol i livscykelperspektiv med båda blivande föräldrarna En av 18 rapporter inom Folkhälsomyndighetens utlysning: När föräldrarna inte mår bra påverkar det barnen Utvecklingsarbete

Läs mer

RESULTATBLAD. ISI : (max 28)

RESULTATBLAD. ISI : (max 28) RESULTATBLAD BBQ : (max 96) LIVSKVALITÉ 10-percentil = 40 25-percentil = 48 Normalpopulation: 50 (median) = 63 M = 60,08 75-percentil = 70 SD = 15,72 90-percentil = 80 ISI : (max 28) SÖMN 0 7: Ingen kliniskt

Läs mer

Alkoholvanor bland besökare på Ungdomsoch Sesammottagningar i Stockholms län

Alkoholvanor bland besökare på Ungdomsoch Sesammottagningar i Stockholms län Alkoholvanor bland besökare på Ungdomsoch Sesammottagningar i Stockholms län Karolinska Institutets folkhälsoakademi 2:23 1 Karolinska Institutets folkhälsoakademi (KFA) etablerades den 1 januari 29 i

Läs mer

Alkoholkonsumtion. Hög alkoholkonsumtion

Alkoholkonsumtion. Hög alkoholkonsumtion Riskbruk av alkohol Hög alkoholkonsumtion Alkoholkonsumtion Enligt WHO finns det mer än 60 sjukdomar som har samband med hög alkoholkonsumtion Exempelvis: Diabetes, hypertoni, övervikt, sömnstörningar

Läs mer

Alkohol och Hälsa. Karolina Eldelind Hälsoplanerare, Primärvården tel: 018-6117673 e-post: karolina.eldelind@lul.se. Primärvården

Alkohol och Hälsa. Karolina Eldelind Hälsoplanerare, Primärvården tel: 018-6117673 e-post: karolina.eldelind@lul.se. Primärvården Alkohol och Hälsa Karolina Eldelind Hälsoplanerare, tel: 018-6117673 e-post: karolina.eldelind@lul.se Ökad konsumtion 8 liter 1996 10,5 liter 2004 ren alkohol (per invånare 15 år och uppåt) 1 liter ren

Läs mer

RAPPORT. Tabellverk. En nationell kartläggning under november 2005

RAPPORT. Tabellverk. En nationell kartläggning under november 2005 RAPPORT Allmänläkarnas kunskaper, erfarenheter och attityder till att uppmärksamma riskfylld alkoholkonsumtion i det vardagliga patientarbetet i primärvården En nationell kartläggning under november 25

Läs mer

ALKOHOL. en viktig hälsofråga

ALKOHOL. en viktig hälsofråga ALKOHOL en viktig hälsofråga En gemensam röst om alkohol Alkohol är ett av de största hoten mot en god folkhälsa och kan bidra till olika typer av sjukdomar. Många gånger leder alkoholkonsumtion även

Läs mer

Rapport. Linköpings Universitet. Sammanställning av alkoholvaneundersökning. HT2011 - Termin 5

Rapport. Linköpings Universitet. Sammanställning av alkoholvaneundersökning. HT2011 - Termin 5 Rapport Linköpings Universitet Sammanställning av alkoholvaneundersökning HT2011 - Termin 5 Tekniska Högskolan Filosofiska Fakulteten Hälsouniversitetet Utbildningsvetenskap Livsstilsportal.se Copyright

Läs mer

HÄLSOFRÄMJANDE SJUKHUS

HÄLSOFRÄMJANDE SJUKHUS Det svenska nätverket HÄLSOFRÄMJANDE SJUKHUS Rapport Patienters alkoholvanor samt motivation till förändring Maj 2007 Temagruppen för alkoholprevention inom HFS Förord Denna rapport har utarbetats av professor

Läs mer

DROGVANE- UNDERSÖKNING GYMNASIET ÅK 2

DROGVANE- UNDERSÖKNING GYMNASIET ÅK 2 DROGVANE- UNDERSÖKNING 25 GYMNASIET ÅK 2 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning/bakgrund...3 Sammanfattning av resultat...4,5 Enkätfråga 4 Rökning...6 Enkätfråga 5 Rökning...7 Enkätfråga 6 Rökning...8 Enkätfråga

Läs mer

Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun 2003. Rapport från en undersökning i grundskolans årskurs 9 och gymnasieskolans andra årskurs

Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun 2003. Rapport från en undersökning i grundskolans årskurs 9 och gymnasieskolans andra årskurs Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun 2003 Rapport från en undersökning i grundskolans årskurs 9 och gymnasieskolans andra årskurs Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun 2003 Förord Att undersöka och presentera

Läs mer

Hälsa Sjukvård Tandvård HANDLINGSPROGRAM. Alkoholförebyggande arbete i småbarnsfamiljer vid barnavårdscentraler i Halland

Hälsa Sjukvård Tandvård HANDLINGSPROGRAM. Alkoholförebyggande arbete i småbarnsfamiljer vid barnavårdscentraler i Halland HANDLINGSPROGRAM Alkoholförebyggande arbete i småbarnsfamiljer vid barnavårdscentraler i Halland Det alkoholförebyggande arbetet har en självklar plats i vardagen på familjecentraler, barnmorskemottagningar

Läs mer

Alkoholkonsumtionen bland äldre i Sörmland Utvecklingen under 2000-talet Hans-G. Eriksson Statistiker FoU i Sörmland

Alkoholkonsumtionen bland äldre i Sörmland Utvecklingen under 2000-talet Hans-G. Eriksson Statistiker FoU i Sörmland Alkoholkonsumtionen bland äldre i Sörmland Utvecklingen under 2000-talet Hans-G. Eriksson Statistiker FoU i Sörmland 2016-03-11 För länge sedan när lördan kommer ska metern stå på bordet när jag kommer

Läs mer

Regeringsuppdrag till FHI

Regeringsuppdrag till FHI Regeringsuppdrag till FHI Handlingsplanerna, prop. 2000/01:20 och 2005/06:30 Fortbildning om alkohol till primärvårdens och företagshälsovårdens personal 2004 - Projektering/planering 2005 - Pilotverksamheter

Läs mer

Elevers drogvanor läsår 2015/2016. Länsrapport Värmland Gymnasiet åk 2

Elevers drogvanor läsår 2015/2016. Länsrapport Värmland Gymnasiet åk 2 Elevers drogvanor läsår 2015/2016 Länsrapport Värmland Gymnasiet åk 2 Drogvaneundersökningen ska bidra med aktuellt kunskapsunderlag över attityder till droger och drogvanor för planering och beslut av

Läs mer

Handlingsprogram Alkoholförebyggande arbete

Handlingsprogram Alkoholförebyggande arbete Handlingsprogram Alkoholförebyggande arbete under graviditet och under spädbarns- och förskoleåldern vid kvinnohälsovård (KHV) och barnhälsovård (BHV) i Jönköpings län Bakgrund Alkoholkonsumtionen och

Läs mer

Handlingsprogram. Alkoholförebyggande arbete under graviditet och i småbarnsfamiljer. Mödra- och barnhälsovården Göteborg och Södra Bohuslän

Handlingsprogram. Alkoholförebyggande arbete under graviditet och i småbarnsfamiljer. Mödra- och barnhälsovården Göteborg och Södra Bohuslän Handlingsprogram Alkoholförebyggande arbete under graviditet och i småbarnsfamiljer Mödra- och barnhälsovården Göteborg och Södra Bohuslän Mars 2010 Bakgrund Riskbruk av alkohol är en konsumtion som kan

Läs mer

Alkohol och hälsa, Karolina Eldelind

Alkohol och hälsa, Karolina Eldelind Bild 1 Alkohol och Hälsa Karolina Eldelind Hälsoplanerare, tel: 018-6117673 e-post: karolina.eldelind@lul.se Jag heter Karolina Eldelind och arbetar som hälsoplanerare inom, Landstinget i Uppsala län.

Läs mer

När, var och hur kommer alkoholvanorna på tal?

När, var och hur kommer alkoholvanorna på tal? Alkohol i samhället När, var och hur kommer alkoholvanorna på tal? Annika Nordström, med dr, forskningsledare FoU Välfärd, Region Västerbotten Annika.nordstrom@regionvasterbotten.se Vanligt förekommande

Läs mer

Utvärdering av Prime For Life utbildning.

Utvärdering av Prime For Life utbildning. Utvärdering av Prime For Life utbildning. Alkoholbeteende och riskuppfattning bland värnpliktiga före och efter Prime For Life utbildning. Författare: Barbro Arvidson Handledare: Peter Palm ergonom vid

Läs mer

Handlingsprogram. Alkoholförebyggande arbete under graviditet och i småbarnsfamiljer vid familjecentraler, MHV och BHV i Skaraborg

Handlingsprogram. Alkoholförebyggande arbete under graviditet och i småbarnsfamiljer vid familjecentraler, MHV och BHV i Skaraborg Handlingsprogram Alkoholförebyggande arbete under graviditet och i småbarnsfamiljer vid familjecentraler, MHV och BHV i Skaraborg Handlingsprogrammet är utarbetat av en arbetsgrupp bestående av: Mödrahälsovårdsöverläkare

Läs mer

Resultaten i sammanfattning

Resultaten i sammanfattning Resultaten i sammanfattning Andelen konsumenter av alkohol Pojkarnas alkoholvanor var relativt oförändrade under början och mitten av 1970-talet, medan flickorna ökade sin konsumtion. Andelen alkoholkonsumenter

Läs mer

Rapport. Linköpings Universitet

Rapport. Linköpings Universitet Rapport Linköpings Universitet Sammanställning av alkoholvaneundersökning VT2018 Termin 3 Tekniska Högskolan Medicinska Fakulteten Utbildningsvetenskap Filosofiska Fakulteten Livsstilsportal.se Copyright

Läs mer

Bortfallsanalys: Primärvårdundersökning läkare 2015

Bortfallsanalys: Primärvårdundersökning läkare 2015 Bortfallsanalys: Primärvårdundersökning läkare 2015 1 Bortfallsanalys primärvårdsundersökning, läkare Nationell Patientenkät är ett samlingsnamn för återkommande nationella undersökningar av patienternas

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012 Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Resultat från enkätundersökning 2012 Att börja med Barns och ungdomars hälsa är en viktig angelägenhet för alla. I Kronobergs län är barns hälsa generellt sett

Läs mer

Värt att veta om alkohol och din hälsa

Värt att veta om alkohol och din hälsa Värt att veta om alkohol och din hälsa Hälsa och alkohol Alkohol är för många en naturlig del av livet. En öl med arbetskamraterna efter jobbet eller ett gott vin till middagen med vännerna. Så länge vi

Läs mer

KONTAKTINFORMATION ÅHÖRARKOPIOR (FÖRÄLDRAR) GÄSTBOK BLOGG

KONTAKTINFORMATION ÅHÖRARKOPIOR (FÖRÄLDRAR) GÄSTBOK BLOGG VIKTEN MAN KVINNA ALKOHOLSTYRKAN HUR FORT MAN DRICKER OM MAN ÄTER SAMTIDIGT MAN DRICKER STANDARDGLAS INNEHÅLLER 12 G 100% ALKOHOL 33 cl starköl 50 cl folköl 15 cl vin 4 cl starksprit 8 cl starkvin FÖRÄLDRARS

Läs mer

www.lvn.se www.lvn.se www.lvn.se

www.lvn.se www.lvn.se www.lvn.se Kunskap till Praktik 2010 10 11 Riskbruksprojektet - erfarenheter och framgångsfaktorer Hjördis Rooth Möller Folkhälsoplanerare, projektledare Riskbruksprojektet Landstinget Västernorrland Alkohol är inte

Läs mer

Skolelevers drogvanor i Söderhamn Gymnasiet årskurs 2 2010

Skolelevers drogvanor i Söderhamn Gymnasiet årskurs 2 2010 Skolelevers drogvanor i Söderhamn Gymnasiet årskurs 2 2010 Sammanställning av Jennie Palmberg 101122 BORTFALL Undersökningen i Söderhamn gäller årskurs 2 i gymnasiet på Staffanskolan. Bortfallet är 19

Läs mer

Rapport. Linköpings Universitet

Rapport. Linköpings Universitet Rapport Linköpings Universitet Sammanställning av alkoholvaneundersökning VT2014 Termin 1 Filosofiska Fakulteten Hälsouniversitetet Livsstilsportal.se Copyright AlexIT AB 2014 info@alexit.se - All Rights

Läs mer

Sammanställning av drogvaneenkät för åk 6 och 8 Härjedalens kommun läsåret 2012/2013 Sammanställt av Cecilia Hallgren

Sammanställning av drogvaneenkät för åk 6 och 8 Härjedalens kommun läsåret 2012/2013 Sammanställt av Cecilia Hallgren Sammanställning av drogvaneenkät för åk 6 och 8 Härjedalens kommun läsåret 2012/2013 Sammanställt av Cecilia Hallgren 2013-07-16 INNEHÅLLSFÖRTECKING... 1 2 INLEDNING... 2 3. ÅRSKURS 6... 3 3.1 Tobaksvanor,

Läs mer

Rapport. Linköpings Universitet

Rapport. Linköpings Universitet Rapport Linköpings Universitet Sammanställning av alkoholvaneundersökning HT2012 Termin 3 Tekniska Högskolan Filosofiska Fakulteten Hälsouniversitetet Utbildningsvetenskap Livsstilsportal.se Copyright

Läs mer

Rapport. Linköpings Universitet

Rapport. Linköpings Universitet Rapport Linköpings Universitet Sammanställning av alkoholvaneundersökning HT2012 Termin 1 Tekniska Högskolan Filosofiska Fakulteten Hälsouniversitetet Utbildningsvetenskap Livsstilsportal.se Copyright

Läs mer

Rapport. Linköpings Universitet

Rapport. Linköpings Universitet Rapport Linköpings Universitet Sammanställning av alkoholvaneundersökning HT2013 Termin 1 Filosofiska Fakulteten Hälsouniversitetet Tekniska Högskolan Utbildningsvetenskap Livsstilsportal.se Copyright

Läs mer

Nationell Patientenkät Primärvård läkare Mellanårsmätning Hösten Landstingsjämförande rapport

Nationell Patientenkät Primärvård läkare Mellanårsmätning Hösten Landstingsjämförande rapport Nationell Patientenkät Primärvård läkare Mellanårsmätning Hösten 2014 Landstingsjämförande rapport Nationell Patientenkät Primärvård läkare Undersökningen i korthet Under hösten 2014 genomfördes en mellanårsmätning

Läs mer

RESULTAT. Undersökning av användningen av droger bland elever i grundskolan, år 8. Kalmar län 2010. Skriftserie 2010:2 Fokus Kalmar län

RESULTAT. Undersökning av användningen av droger bland elever i grundskolan, år 8. Kalmar län 2010. Skriftserie 2010:2 Fokus Kalmar län RESULTAT Undersökning av användningen av droger bland elever i grundskolan, år 8 Kalmar län 21 Ambjörn Thunberg Agnetha Hammerin Skriftserie 21:2 Fokus Kalmar län RESULTAT. Undersökning av användningen

Läs mer

Nationell Patientenkät Akutmottagningar Ordinarie mätning Hösten 2014. Landstingsjämförande rapport

Nationell Patientenkät Akutmottagningar Ordinarie mätning Hösten 2014. Landstingsjämförande rapport Nationell Patientenkät Akutmottagningar Ordinarie mätning Hösten 2014 Landstingsjämförande rapport Nationell Patientenkät Akutmottagningar Undersökningen i korthet Under hösten 2014 genomfördes en mätning

Läs mer

Tidiga interventioner

Tidiga interventioner Tidiga interventioner Tidiga interventioner Termer och begrepp i omlopp Genomgång av screeninginstrument AUDIT, DUDIT och DUDIT- E Screening och utredning som underlag för bedömning av svårighetsgrad och

Läs mer

Guldkant eller riskbruk? Om alkoholens plats i åldrandet

Guldkant eller riskbruk? Om alkoholens plats i åldrandet Guldkant eller riskbruk? Om alkoholens plats i åldrandet Bilden av alkoholproblemet Dina tankar och känslor Bilden av alkoholproblemet Och vad tänker du nu? Vinglas då & nu Alkoholbruk i Sverige Nio liter

Läs mer

Primärvårdens arbete med prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor 2016

Primärvårdens arbete med prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor 2016 Primärvårdens arbete med prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor 2016 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer

Läs mer

IQ RAPPORT 2019:1 IQs ALKOHOLINDEX 2018 Svenskarnas attityder till alkohol

IQ RAPPORT 2019:1 IQs ALKOHOLINDEX 2018 Svenskarnas attityder till alkohol IQ RAPPORT 19:1 18 Svenskarnas attityder till alkohol tre trender mot en mer tillåtande syn Innehåll SID 1. Förord 2. Alkoholindex 18 6. Alkoholindex på länsnivå 9. Trend 1: Kvinnor mer tillåtande till

Läs mer

IQ RAPPORT 2019:1 IQs ALKOHOLINDEX 2018 Svenskarnas attityder till alkohol

IQ RAPPORT 2019:1 IQs ALKOHOLINDEX 2018 Svenskarnas attityder till alkohol IQ RAPPORT 2019:1 2018 Svenskarnas attityder till alkohol tre trender mot en mer tillåtande syn Innehåll SID 1. Förord 2. Alkoholindex 2018 6. Alkoholindex på länsnivå 9. Trend 1: Kvinnor mer tillåtande

Läs mer

Dnr Id. Kommunstyrelseförvaltningen Folkhälsa och ungdomsfrågor. Drogvaneundersökning Årskurs 8, högstadiet

Dnr Id. Kommunstyrelseförvaltningen Folkhälsa och ungdomsfrågor. Drogvaneundersökning Årskurs 8, högstadiet Dnr Id Folkhälsa och ungdomsfrågor Drogvaneundersökning 18 Årskurs 8, högstadiet Drogvaneundersökning 18, högstadiet Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 INLEDNING... 3 BAKGRUND... 5 DEL I: TOBAK...

Läs mer

Hur många barn är berörda i Stockholm? Christina Scheffel Birath Med. Dr, Leg psykolog

Hur många barn är berörda i Stockholm? Christina Scheffel Birath Med. Dr, Leg psykolog Hur många barn är berörda i Stockholm? Christina Scheffel Birath Med. Dr, Leg psykolog Hållpunkter Varför behöver vi veta Barn ska skyddas Prioriterat mål ANDT Gravida Gravida RMT Kartläggningen Metod

Läs mer

Undersökning av Levnadsvillkor och hälsa hos unga vuxna samer.

Undersökning av Levnadsvillkor och hälsa hos unga vuxna samer. UMEÅ UNIVERSITET Inst för Klinisk Vetenskap 901 85 Umeå Identitetsnu. Undersökning av Levnadsvillkor och hälsa hos unga vuxna samer. Samer i Sverige lever under villkor som gör att man kan fundera över

Läs mer

Frågeformulär angående din hälsa

Frågeformulär angående din hälsa Frågeforulär angående din hälsa Dagens datu: Aktuella sypto Sjukhistoria Personuppgifter Nan: Personnuer: - Arbete/Sysselsättning: Vikt: kg Längd: c Har Du under de seneste 5 åren kontrollerats eller behandlats

Läs mer

ANDT-undersökning 2015 Karlshamns kommun

ANDT-undersökning 2015 Karlshamns kommun ANDT-undersökning 215 Karlshamns kommun För att på ett strategiskt sätt kunna arbeta med det drogförebyggande arbetet i Karlshamns kommun har en kartläggning genomförts bland kommunens ungdomar mellan

Läs mer

Sammanställning av drogvaneenkät för åk 6 och 8 Härjedalens kommun läsåret 2013/2014 Sammanställt av Cecilia Hallgren

Sammanställning av drogvaneenkät för åk 6 och 8 Härjedalens kommun läsåret 2013/2014 Sammanställt av Cecilia Hallgren Sammanställning av drogvaneenkät för åk 6 och 8 Härjedalens kommun läsåret 2013/2014 Sammanställt av Cecilia Hallgren 2014-08-12 INNEHÅLLSFÖRTECKING... 1 2 INLEDNING... 2 3. ÅRSKURS 6... 3 3.1 Tobaksvanor,

Läs mer

KALLELSE TILL FAMILJER SOM VÄNTAR BARN OCH FÖRÄLDRAR TILL BARN I RÅDGIVNINGSÅLDERN TILL RÅDGIVNINGENS OMFATTANDE HÄLSOUNDERSÖKNINGAR

KALLELSE TILL FAMILJER SOM VÄNTAR BARN OCH FÖRÄLDRAR TILL BARN I RÅDGIVNINGSÅLDERN TILL RÅDGIVNINGENS OMFATTANDE HÄLSOUNDERSÖKNINGAR KALLELSE TILL FAMILJER SOM VÄNTAR BARN OCH FÖRÄLDRAR TILL BARN I RÅDGIVNINGSÅLDERN TILL RÅDGIVNINGENS OMFATTANDE HÄLSOUNDERSÖKNINGAR Mödra- och barnrådgivningarnas undersökningar förenhetligades i hela

Läs mer

Patienters alkoholvanor och motivation till förändring

Patienters alkoholvanor och motivation till förändring Nätverket Hälsofrämjande sjukvård Patienters alkoholvanor och motivation till förändring Sammanställning från en nationell alkoholscreeningsdag den 8 november 2012 Mars 2013 Temagruppen Alkoholprevention

Läs mer

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 2011 1 (5) HANDLÄGGARE Folkhälsoutvecklare Ylva Bryngelsson TELEFON 0522-69 6148 ylva.bryngelsson@uddevalla.se Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 Bakgrund

Läs mer

Riktlinje för tidig upptäckt av riskbruk, skadligt bruk och beroende i sjukskrivningsprocessen

Riktlinje för tidig upptäckt av riskbruk, skadligt bruk och beroende i sjukskrivningsprocessen Riktlinje för tidig upptäckt av riskbruk, skadligt bruk och beroende i sjukskrivningsprocessen Samtliga sjukskrivande läkare: Screening efter en månads sjukskrivning: Lab PEth, CDT Tox-screening, AUDIT-c

Läs mer

Linköpings Universitet

Linköpings Universitet Rapport Sammanställning av alkoholvaneundersökning Linköpings Universitet Termin 2 HT21 Linköpings Universitet Studenthälsans Alkoholtestportal Copyright Alexit AB info@alexit.se, All Rights Reserved 29

Läs mer

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Det övergripande målet för folkhälsoarbete är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Det är särskilt angeläget

Läs mer

Ett riskbruk är en alkoholkonsumtion som kraftigt ökar risken för skada och ohälsa och sociala konsekvenser. För vissa personer är all användning av

Ett riskbruk är en alkoholkonsumtion som kraftigt ökar risken för skada och ohälsa och sociala konsekvenser. För vissa personer är all användning av Ett riskbruk är en alkoholkonsumtion som kraftigt ökar risken för skada och ohälsa och sociala konsekvenser. För vissa personer är all användning av alkohol riskfyllt, det kan bero på tidigare erfarenheter,

Läs mer

Sammanställning av drogvaneenkät för åk 6 och 8 Härjedalens kommun läsåret 2017/2018 Sammanställt av Cecilia Hallgren

Sammanställning av drogvaneenkät för åk 6 och 8 Härjedalens kommun läsåret 2017/2018 Sammanställt av Cecilia Hallgren Sammanställning av drogvaneenkät för åk 6 och 8 Härjedalens kommun läsåret 2017/2018 Sammanställt av Cecilia Hallgren 2018-08-06 INNEHÅLLSFÖRTECKING... 1 2. INLEDNING... 2 3. ÅRSKURS 6... 3 3.1 Tobaksvanor,

Läs mer

1 Alkohol 2015-12-15

1 Alkohol 2015-12-15 1 Alkohol 2 Alkohol Konsumtionen ökat sedan inträdet i EU från 8-10 L per person och år Storkonsumenter är mellan 20-30 år Män dricker dubbelt så mycket som kvinnor Män överrepresenterade när det gäller

Läs mer

Undersökning om ålänningars alkohol- och narkotikabruk samt spelvanor år 2011

Undersökning om ålänningars alkohol- och narkotikabruk samt spelvanor år 2011 Undersökning om ålänningars alkohol- och narkotikabruk samt spelvanor år 2011 Undersökningens syfte, metod och urval Syfte Kartlägga ålänningarnas tobaks-, alkoholvanor och bruk av narkotika samt jämföra

Läs mer

Linköpings Universitet

Linköpings Universitet Rapport Sammanställning av alkoholvaneundersökning Linköpings Universitet Termin 5 HT21 Linköpings Universitet Studenthälsans Alkoholtestportal Copyright Alexit AB info@alexit.se, All Rights Reserved 29

Läs mer

Linköpings Universitet

Linköpings Universitet Rapport Sammanställning av alkoholvaneundersökning Linköpings Universitet Termin 1 HT21 Linköpings Universitet Studenthälsans Alkoholtestportal Copyright Alexit AB info@alexit.se, All Rights Reserved 29

Läs mer

Linköpings Universitet

Linköpings Universitet Rapport Sammanställning av alkoholvaneundersökning Linköpings Universitet Termin 1 HT29 Linköpings Universitet Studenthälsans Alkoholtestportal Copyright Alexit AB info@alexit.se, All Rights Reserved 29

Läs mer

Studenter och alkohol

Studenter och alkohol Studenter och alkohol Studenthälsouppdraget Implementeringsstudie Elisabet Flennemo, tf projektledare Fhi Ulric Hermansson, forskare KI Motiv för ett förebyggande arbete inom högskolan 18 25 åringar har

Läs mer

Primärvårdens stöd till patienter med ohälsosamma levnadsvanor

Primärvårdens stöd till patienter med ohälsosamma levnadsvanor 2018-11-15 1(5) Kontakt: Iréne Nilsson Carlsson Iréne.nilsson-carlsson@socialstyrelsen.se Riitta Sorsa Riitta.sorsa@socialstyrelsen.se Primärvårdens stöd till patienter med ohälsosamma levnadsvanor Fler

Läs mer

Länsgemensam folkhälsopolicy

Länsgemensam folkhälsopolicy Länsgemensam folkhälsopolicy 2012-2015 Kronobergs län Kortversion Länsgemensam vision En god hälsa för alla! För hållbar utveckling och tillväxt i Kronobergs län Förord En god hälsa för alla För hållbar

Läs mer

Folkhälsoenhet. Hultsfred Oskarhamn Vimmerby Västervik

Folkhälsoenhet. Hultsfred Oskarhamn Vimmerby Västervik Folkhälsoenhet Hultsfred Oskarhamn Vimmerby Västervik Vad är folkhälsa? Resultatet av den sammanlagda hälsan i en befolkning. Kan mätas genom att titta på exempelvis medellivslängd, självupplevd hälsa,

Läs mer

Dnr Id. Kultur och fritidsförvaltningen Folkhälsa och ungdomsfrågor. Drogvaneundersökning 2015. Gymnasiet

Dnr Id. Kultur och fritidsförvaltningen Folkhälsa och ungdomsfrågor. Drogvaneundersökning 2015. Gymnasiet Dnr Id Folkhälsa och ungdomsfrågor Drogvaneundersökning 21 Gymnasiet Drogvaneundersökning 21, gymnasiet Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 INLEDNING... 3 BAKGRUND... 4 DEL I: TOBAK... DEL II:

Läs mer

Linköpings Universitet

Linköpings Universitet Rapport Sammanställning av alkoholvaneundersökning Linköpings Universitet Termin 3 VT211 Linköpings Universitet Studenthälsans Alkoholtestportal Copyright Alexit AB info@alexit.se, All Rights Reserved

Läs mer

Iq Rapport 2013:4. Alkoholprofilen 2009 2012

Iq Rapport 2013:4. Alkoholprofilen 2009 2012 Iq Rapport 2013:4 Alkoholprofilen Alkoholprofilen 2009 2012 Alkoholprofilen 2009 2012 Innehåll FÖRORD 1 SAMMANFATTNING 2 BAKGRUND 4 RESULTAT 7 Tidpunkt 7 Motiv 7 Konsumtion 7 Beteende och konsekvenser

Läs mer

Drogenkät vt-2004 Kalmar kommun år 8.

Drogenkät vt-2004 Kalmar kommun år 8. Drogenkät vt-4 Kalmar kommun år 8. Kommunstyrelserna i länets 12 kommuner och Regionförbundet har tillsammans med Fokus i Kalmar län, genomfört en undersökning om grundskolelevers drogvanor. Avsikten med

Läs mer

Skolelevers drogvanor 2015 Jämtland Härjedalen. Foto: Jabiru/Mostphotos

Skolelevers drogvanor 2015 Jämtland Härjedalen. Foto: Jabiru/Mostphotos Foto: Jabiru/Mostphotos 1 Bakgrund Enkäten Skolelevers drogvanor genomförs varje år av Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) på ett riksrepresentativt urval i årskurs 9 samt gymnasiets

Läs mer

Drogvaneundersökning 2019

Drogvaneundersökning 2019 Sjuttonde året i rad (3-19). Genomförs på vårterminen årligen i åk 7-9 i kommunens tre högstadieskolor. Samma enkät görs i ca 15 kommuner i år. Drogvaneundersökning Genomfördes 28 januari Hedenskolan,

Läs mer

Rapport. Patienters alkoholvanor samt motivation till förändring. April Temagruppen för alkoholprevention

Rapport. Patienters alkoholvanor samt motivation till förändring. April Temagruppen för alkoholprevention Rapport Patienters alkoholvanor samt motivation till förändring April 2009 Temagruppen för alkoholprevention Förord Denna rapport har utarbetats av professor Preben Bendtsen, statistiker AnneLie Johansson

Läs mer

Drogvaneundersökning på Tyresö gymnasium 2009 år 2

Drogvaneundersökning på Tyresö gymnasium 2009 år 2 Drogvaneundersökning på gymnasium 2009 år 2 Sedan 2004 har Kommun genomfört drogvaneundersökningar i år 6, 9 och 2 på gymnasiet. Detta är en kort sammanställning efter undersökning under november 2009

Läs mer

HÄLSOKOLL ALKOHOL SJÄLVTEST

HÄLSOKOLL ALKOHOL SJÄLVTEST HÄLSOKOLL ALKOHOL SJÄLVTEST NAMN... DATUM... A. DIN ALKOHOLKALENDER SYFTE Att få en bild av vilken mängd alkohol du dricker och mönster för alkoholkonsumtionen. INSTRUKTIONER 1. Ta fram din egen almanacka,

Läs mer

Avancerad sjukvård i hemmet (ASIH)

Avancerad sjukvård i hemmet (ASIH) Avancerad sjukvård i hemmet (ASIH) Resultat från patient- och närståendeenkät 2010 Utvecklingsavdelningen 08-123 132 00 Datum: 2011-08-31 Riitta Sorsa Sammanfattning Patienter inom avancerad sjuvård i

Läs mer

Motiverande samtal. Motivational interviewing/mi april 2018

Motiverande samtal. Motivational interviewing/mi april 2018 Motiverande samtal Motivational interviewing/mi 11 + 26 april 2018 Karin Salomonsson Wohlin Läkare, specialist i allmänmedicin MI lärare, Medlem i MINT- Motivational Interviewing Network of Trainers Metodstöd

Läs mer

Uppföljning av material inom barnhälsovården Leva med barn och Små och stora steg tillsammans Hanna Lunding, folkhälsoenheten

Uppföljning av material inom barnhälsovården Leva med barn och Små och stora steg tillsammans Hanna Lunding, folkhälsoenheten Folkhälsoskrift 2013:1 Uppföljning av material inom barnhälsovården Leva med barn och Små och stora steg tillsammans Hanna Lunding, folkhälsoenheten Uppföljningsrapport Leva med barn & Små och stora steg.docx

Läs mer

Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne. - Hässleholm 2012

Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne. - Hässleholm 2012 Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne - Hässleholm 2012 Introduktion Våren 2012 genomfördes Folkhälsoenkäten Barn och Unga i Skåne 2012, bland skolelever i årskurs 6, årskurs 9 och gymnasiets

Läs mer

HÄLSOKOLL ALKOHOL SJÄLVTEST

HÄLSOKOLL ALKOHOL SJÄLVTEST HÄLSOKOLL ALKOHOL SJÄLVTEST NAMN... ATUM... ALKOHOLVANOR, Alkoholkalender (TLFB) Alkoholkalendern hjälper till att ge en bild av vilken mängd alkohol du dricker och om det finns något mönster i din alkoholkonsumtion.

Läs mer

Uppföljning av år 2018 HFS-nätverket

Uppföljning av år 2018 HFS-nätverket Uppföljning av år HFS-nätverket Ingemar Götestrand Temagrupp Uppdrag/Uppföljning Redovisade svaranden i bildspelet är: Organisation Region Östergötland Region Kalmar Län Region Västernorrland Region Västerbotten

Läs mer

Linköpings Universitet

Linköpings Universitet Rapport Sammanställning av alkoholvaneundersökning Linköpings Universitet Termin 1 VT21 Linköpings Universitet Studenthälsans Alkoholtestportal Copyright Alexit AB info@alexit.se, All Rights Reserved 29

Läs mer

Kartläggning av användning av dopning, kostillskott och narkotika bland gymtränande

Kartläggning av användning av dopning, kostillskott och narkotika bland gymtränande Kartläggning av användning av dopning, kostillskott och narkotika bland gymtränande En sammanställning av resultat från,,,,, Kronobergs län,, och. Sammanfattning procent av männen som tränar på gym uppgav

Läs mer

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Barn i familjer med missbruk Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Stöd till utsatta barn och ungdomar Förord av äldre- och folkhälsominister Maria Larsson De flesta barnen i vårt land

Läs mer

Elevers drogvanor läsår 2015/2016. Länsrapport Värmland Årskurs 9

Elevers drogvanor läsår 2015/2016. Länsrapport Värmland Årskurs 9 Elevers drogvanor läsår 2015/2016 Länsrapport Värmland Årskurs 9 Drogvaneundersökningen ska bidra med aktuellt kunskapsunderlag över attityder till droger och drogvanor för planering och beslut av främjande

Läs mer

Sammanställning av nuläge inför GAP analys

Sammanställning av nuläge inför GAP analys JÄMTLANDS LÄNS LANDSTING Sammanställning av nuläge inför GAP analys Folkhälsocentrum 2013-08-28 Innehåll Varför en nulägesbeskrivning?... 3 De tre frågor som ställdes var:... 3 Nulägesresultat:... 3 I

Läs mer

Att identifiera och minska riskbruk av alkohol. Professor, Preben Bendtsen Linköpings Universitet, IMH/SAM

Att identifiera och minska riskbruk av alkohol. Professor, Preben Bendtsen Linköpings Universitet, IMH/SAM Att identifiera och minska riskbruk av alkohol Professor, Preben Bendtsen Linköpings Universitet, IMH/SAM Hur definieras riskbruk av alkohol? Personer som dricker mer än vad som rekommenderas enligt nuvarande

Läs mer

Skolelevers drogvanor 2006. Thomas Hvitfeldt Linnéa Rask

Skolelevers drogvanor 2006. Thomas Hvitfeldt Linnéa Rask Skolelevers drogvanor 2006 Thomas Hvitfeldt Linnéa Rask Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning Rapport nr 103 Stockholm 2007 Innehåll Tabellförteckning... 5 Inledning... 25 Undersökningen

Läs mer

Mödrahälsovård. Resultat från patientenkät 2011 JÄMFÖRELSE MED 2009 OCH 2010

Mödrahälsovård. Resultat från patientenkät 2011 JÄMFÖRELSE MED 2009 OCH 2010 Mödrahälsovård Resultat från patientenkät 011 JÄMFÖRELSE MED 009 OCH 010 Utvecklingsavdelningen Analysenheten Helene Johnsson December 011 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING... INLEDNING... GENOMFÖRANDE...

Läs mer

Juriststudent vid Umeå universitet och sedan?

Juriststudent vid Umeå universitet och sedan? Juriststudent vid Umeå universitet och sedan? Sammanställning av en enkätundersökning gjord Juridiska institutionen 2 3 Inledning Åren, och genomförde juridiska institutionen enkätundersökningar med dem

Läs mer

Hälsoformulär. Till dig som är gravid / / Fylls i av barnmorska. Fylls i av tandhygienist MÖDRAHÄLSOVÅRDEN & SALUT-SATSNINGEN I VÄSTERBOTTEN

Hälsoformulär. Till dig som är gravid / / Fylls i av barnmorska. Fylls i av tandhygienist MÖDRAHÄLSOVÅRDEN & SALUT-SATSNINGEN I VÄSTERBOTTEN MÖDRAHÄLSOVÅRDEN & SALUT-SATSNINGEN I VÄSTERBOTTEN Till dig som är gravid Hälsoformulär Fylls i av barnmorska Beräknad förlossning: / / År Månad Dag Hälsocentral:...... Kod: Hälsoformuläret skickas till:

Läs mer

Alkoholkonsumtion i Jämtlands län i förhållande till utbildningsnivå, ekonomisk situation och tobaksbruk

Alkoholkonsumtion i Jämtlands län i förhållande till utbildningsnivå, ekonomisk situation och tobaksbruk Delrapport Alkoholkonsumtion i Jämtlands län i förhållande till utbildningsnivå, ekonomisk situation och tobaksbruk Ur Liv och Hälsa 23 Samhällsmedicin och Folkhälsa Bakgrund Liv och Hälsa i Norrland Under

Läs mer

Tidiga interventioner

Tidiga interventioner Tidiga interventioner Tidiga interventioner Termer och begrepp i omlopp Genomgång av screeninginstrument AUDIT, DUDIT och DUDIT- E Screening och utredning som underlag för bedömning av svårighetsgrad och

Läs mer

Barnhälsovård. Resultat från patientenkät hösten Jämförelse med 2008

Barnhälsovård. Resultat från patientenkät hösten Jämförelse med 2008 Barnhälsovård Resultat från patientenkät hösten 009 Jämförelse med 00 Utvecklingsavdelningen Analysenheten Helene Johnsson September 00 Sammanfattning I denna rapport presenteras resultatet från barnavårdscentralernas

Läs mer

Pneumokockvaccination av små barn i Sverige i dag och i morgon

Pneumokockvaccination av små barn i Sverige i dag och i morgon Pneumokockvaccination av små barn i Sverige i dag och i morgon en kartläggning av landstingens informations- och utbildningsinsatser samt budgetbeslut Max blev döv på grund av en pneumokockinfektion vid

Läs mer

Rapport Medborgarpanel 4, alkohol

Rapport Medborgarpanel 4, alkohol Landstingets kansli Vikarierande projektledare, Veronica Ottosson Rapport Medborgarpanel 4, alkohol Landstinget i Jönköpings län har för fjärde gången frågat deltagarna i den internetbaserade medborgarpanelen

Läs mer