Föreskrifter för hantering av läkemedel med bestående toxisk effekt för Landstinget i Östergötland
|
|
- Lovisa Berg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Föreskrifter för hantering av läkemedel med bestående toxisk effekt för Landstinget i Östergötland (Ej cytostatika & cytotoxiska preparat) Fastställd av Vårddirektören. Gäller fr.o.m och t.v. 1
2 Innehållsförteckning Sida 1. Bakgrund 3 2. Inledning 4 3. Kompetens 5 4. Riskbedömning 5 5. Risker 5 6. Nivåindelning 6 7. Skyddsklädsel 7 8. Beredningsplats 7 9. Injektioner/infusioner Inhalationer Perorala doser Avfall Spill och städning Tvätt 9 Bilagor: 1. Cytotoxiska preparat ur ATC-grupperna L01-L04 samt J05, sida Läkemedel med allergena egenskaper, sida Förslag till vad som bör ingå i en Lokal riskbedömning, sida 15 2
3 1. Bakgrund På grund av potentiella arbetsmiljörisker för vissa läkemedel har Arbetsmiljöverket utfärdat Föreskrifter om cytostatika och andra läkemedel med bestående toxisk effekt, AFS 2005:5. Läkemedlen delas in i: 1. Särskilt farliga läkemedel. Framförallt cytostatika/cytotoxiska medel i ATC-grupp L01. Exempel på cytotoxiska läkemedel kan även finnas i L02, 03, 04 samt J05. Se bilaga Läkemedel som medför risk för uppkomst av överkänslighet och som genom sina toxikologiska egenskaper kan orsaka bestående skada, bl.a. penicilliner och cefalosporiner.(för exempel, se bilaga 2). 3. Läkemedel, utom anestesigaser, som används som inhalationsmedel och som genom sina toxikologiska egenskaper kan orsaka bestående skada. Reglerna gäller från 1 juli 2000 och ställer på flera punkter högre krav jämfört med tidigare regler. Syftet med reglerna är att personal som hanterar dessa läkemedel ska skyddas från att drabbas av hälsorisker t.ex. genetiska skador, reproduktionsstörningar och överkänslighet. Därför omfattas nu även läkemedel som medför risk för överkänslighet av föreskrifterna. Nytt är också att en skriftligt dokumenterad riskbedömning ska göras. En arbetsgrupp på US tog fram ett sjukhusövergripande dokument angående föreskrifter för hantering av övriga toxiska läkemedel i mars Arbetsgruppen bestod av: Ola Jishammar HPK - Rekonstruktionscentrum Christina Andersson IVA MKC Marita Lindner IVA - MKC Åsa Magnusson NIVA - Neurocentrum Elisabet Carlgren LAH - A-centrum Hazel Holmberg-Forsyth Psykklin. - CPS Bitte Wallin THIVA - Hjärtcentrum Kerstin Svensson Infektionsklin. I-centrum Annika Nordström-Björk Beredningen - Apoteket Pia Wange O-centrums stab Dessutom anlitades sakkunniga inom olika specialistfunktioner såsom Säkerhetsavdelningen, Avdelningen för Vårdhygien och Östgötahälsan. Vi har även konsulterat andra sjukhus i Sverige. I mars 2003 har dokumentet reviderats av hygienöverläkare Barbro Isaksson och en allsidigt sammansatt arbetsgrupp från berörd verksamhet inom landstinget och dokumentet är nu landstingsövergripande. 3
4 På grund av att AFS 1999:11 har ersatts av AFS 2005:5 har ytterligare en mindre revidering av detta dokument gjorts i januari En ny arbetsgrupp bestående av följande representanter fick uppdraget av Vårddirektör Tommy Skau att revidera dokumentet. I arbetsgruppen ingick: Helena Hansson, Behandlingsmottagningen, Onkologen Elisabeth Carlgren, LAH, US Helena Johansson, Medicinska specialistkliniken, LiM, Karin H. Karlsson, Infektion, US Marita Lidner, IVA, US Ann-Marie Eld, Hematologen, ViN Marie-Louise Björkman, Hematologen, ViN Srinivas Uppugunduri, Läkemedelsgruppen Hygienöverläkare Barbro Isaksson och Britt-Marie Jaensson adjungerades i frågor rörande hygien och miljö. 2. Inledning Det är viktigt att all personal som hanterar läkemedel har kunskap om dem, samt hur de ska hanteras på ett korrekt sätt för att undvika arbetsmiljöproblem. Denna manual är ett komplement till AFS 2005:5. Den innehåller instruktioner om hur föreskrifterna skall tillämpas vid arbete med dessa läkemedel inom LiÖ. Föreskrifterna, samt denna manual ska finnas på varje enhet som på något sätt hanterar toxiska läkemedel. Observera att manualen är ett övergripande, generellt formulerat dokument som behöver anpassas till lokala förutsättningar. Varje enhet måste bedöma i vilken omfattning man använder läkemedlen samt vilka risker det medför och därefter göra sina egna lokala föreskrifter. Dessa ska revideras årligen. Verksamhetschefen är ansvarig för detta. De säkerhetsföreskrifter som nu gäller är utformade för att skydda mot hälsorisker. Målsättningen är att tillämpa förebyggande åtgärder med god marginal, så att skador aldrig ska uppstå. Det är av högsta vikt att all personal som hanterar toxiska läkemedel följer gällande föreskrifter för att minimera exponeringsrisken både för egen person och för sin omgivning. 4
5 3. Kompetens I AFS 2005:5 betonas vikten av kompetens ( 9) och utbildning ( 22). Läkemedel får tillredas och administreras endast av dem som har kompetens för detta och kunskap om de skyddsåtgärder som behöver vidtas. Dessutom ska all personal som i sin yrkesutövning kan tänkas komma i kontakt med toxiska läkemedel erhålla grundläggande utbildning/information i hantering av, samt risker med, dessa preparat. Vårdenhetschefen/avdelningschefen på respektive enhet är ansvarig för att information ges och att utbildning och uppföljning sker. Arbetstagaren har ett eget ansvar för att följa de föreskrifter och instruktioner som finns. Arbetstagaren ska också rapportera avvikelser och tillbud till arbetsgivaren enligt gällande föreskrifter för detta. 4. Riskbedömning Enligt AFS 2005:5 ska en skriftligt dokumenterad riskbedömning göras. ( 3). Vid riskbedömning ska läkemedlets toxikologiska egenskaper samt risken för exponering beaktas. I denna manual har vi gjort en generell riskbedömning. Denna måste kompletteras på varje enhet bl.a. med hänsyn till lokaler, frekvens och risktyp som arbetstagaren utsätts för. (För förslag se bilaga 3) Apoteket kan vid behov bistå med rådgivning. Verksamhetschefen har ansvar för att riskbedömning genomförs. Denna ska revideras årligen eller vid förändrade omständigheter. Läkemedelstillverkarna har börjat ta fram skyddsinformationsblad med preparatspecifik information om vilka risker det finns med läkemedlet. Informationsbladen kan erhållas från Apoteket AB eller via Internet; Skyddsinformationsbladen uppdateras regelbundet och nya tillkommer fortlöpande. 5. Risker Till gruppen Toxiska läkemedel med allergena egenskaper hör alla penicilliner, cefalosporiner och andra läkemedel som kan ha allergena egenskaper t.ex. vissa enzymer, hormoner, neuroleptika och ispaghula. (Se bilaga 2) Vid hantering av läkemedel tillhörande denna grupp finns risk för överkänslighet och bestående skada. Riskerna är i första hand: Kontamination av hud och ögon vid hantering. Inandning vid aerosolbildning i samband med beredning. Vid hantering av avfall och spill. 5
6 Det är viktigt att hindra att övriga läkemedelstillredningar kontamineras av läkemedel som kan medföra risk för uppkomst av överkänslighet, antibiotikaresistenta mikroorganismer, korsreaktioner etc. Den största risken för exponering är vid beredning och administrering. De vanligaste kontaminationsvägarna är: Aerosolbildning i samband med beredning, t.ex. vid punktering av gummimembran, övertrycksbildning vid spädning av torrampull m.m. Aerosolbildning eller damning vid brytande av torrampull. Stänk eller aerosolbildning vid frigörande av luft från spruta. Läckage vid överföring av lösning till spruta eller infusionsvätska. Läckage vid justering av volym i spruta. Läckage vid kopplingar, t.ex. vid injicering Damning vid krossning eller delning av tabletter. Omhändertagande av avfall. Ångbildning från intorkat spill som inte avlägsnats. Dessa risker kan reduceras markant genom hjälpmedel, skyddsutrustning och goda rutiner. Arbetet ska utföras så att risken för spill, damm och aerosolbildning minimeras. Vid val av läkemedel bör färdigberedda lösningar väljas framför torrsubstanser. Undvik brytampuller när så är möjligt. Dragerade tabletter är att föredra framför odragerade. 6. Nivåindelning Utifrån vilka läkemedel som används på enheten och i vilken omfattning man hanterar dessa görs en bedömning om enheten tillhör användarnivå I eller II. Nivå I Vårdenhet som hanterar stora mängder allergena läkemedel dagligen. Hemsjukvården via LAH eller PAH. Om enheten har personal som redan har utvecklat allergi av att hantera dessa läkemedel. Ska använda ett blandningssystem som är slutet hela vägen från beredning, till och med administreringen till patienten (helt slutet system). I de fall ett helt slutet system inte kan användas (t.ex. vid beredning av läkemedel i ampull där gummimembranet har för stor diameter) ska filterförsedd tillrednings-/uppdragningskanyl (s.k. Spike), överföringsadapter eller monovialfattning användas. Nivå II Vårdenhet som hanterar mindre antal allergena läkemedel per dag. Ska använda ett system som är slutet vid själva beredningen (s.k. halvslutet system). I de fall ett halvslutet system inte kan användas (t.ex. vid beredning av läkemedel i ampull där gummimembranet har för stor diameter) ska filterförsedd tillrednings-/uppdragningskanyl (s.k. Spike), överföringsadapter eller monovialfattning användas. Iordningställande av läkemedel med bestående toxisk effekt skall ske på ett aseptiskt sätt och så att risken för exponering via hud, ögon och luftvägar minimeras. 6
7 7. Skyddsklädsel Använd alltid handskar - vinylhandskar utan talk rekommenderas. Skyddsrock med lång ärm och mudd, som byts en gång/dag samt vid behov. Skyddsglasögon eller visir om det finns risk för stänk i ögon. Det ska finnas ögonsköljvätska intill beredningsplatsen ifall det trots allt kommer stänk i ögonen. Andningsskydd (op.munskydd är ej tillräckligt) vid hantering av inhalationsmedel (Ribavirin och Pentamidin). Om man krossar läkemedel med bestående toxisk effekt ska op.munskydd och handskar användas. Tvättställ ska finnas inom rimligt avstånd från beredningsplatsen, så att man kan tvätta händerna omedelbart efter tillredning. Skyddsutrustning som använts får ej användas vid arbete med andra läkemedel. 8. Beredningsplats Beredning ska ske på avskild plats eller i ventilationshuv/säkerhetsbänk i läkemedelsrum eller särskilt beredningsrum. Beredningsbänken skyddas med absorberande underlägg med plastbelagd undersida som byts 1 g/dag eller vid behov. Bänken rengöres med ytdesinfektionsmedel med rengörande effekt, t.ex. Ytdesinfektion Plus, minst en gång/dygn. Eventuellt spill ska alltid torkas upp omedelbart. 9. Injektioner/infusioner Beroende på vilken användarnivå man klassas i vid riskbedömningen ska hel- eller halvslutet system användas så långt som det är möjligt. Med helt slutet system menas ett blandningssystem som är slutet från beredning till och med administrering både vid injektion och infusion. Halvslutet system innebär ett blandningssystem som är slutet vid beredning. Halvslutet system innebär också att man använder filterkanyl/uppdragningskanyl (s.k. Spike) med hydrofobt luftningsfilter eftersom det finns risk för att aerosol eller pulverdamm sprids till omgivningen, speciellt om övertryck finns i flaskan. Spruta med Luer-lock fattning bör användas för att eliminera risken att den lossnar från kanyl, propp eller olika infusionskopplingar. Vid infusion - fyll aggregatet med neutral lösning (NaCl 9 mg/ml eller glukos 50 mg/ml) innan tillsatsen görs. På så sätt kommer inget av det allergena läkemedlet ut vid kopplingen av aggregatet till patienten. 7
8 10. Inhalationer (Inhalationer av Ribavirin och Pentamidin) För att hindra att sjukvårdspersonal exponeras är det viktigt att den del av aerosolen som patienten inte inhalerar fångas upp så att den inte kommer ut i rumsluften. Om man använder sådana läkemedel frekvent rekommenderas särskilt utsug. Skyddsutrustningen ska bestå av skyddshandskar (vinyl) och andningsskydd (operationsmunskydd är ej tillräckligt). Skyddsglasögon eller visir skall användas när risk för stänk föreligger. Rummet ska om möjligt gå att vädra. Så få personer som möjligt ska samtidigt vistas i rummet. Om det finns säkerhetsbänk ska beredning ske där. Slutet system bör användas så långt som det är möjligt. Alla enheter som använder inhalation som behandlingsmetod ska ha lokala instruktioner, där det noggrant är beskrivet hur inhalationen går till, hur inhalatorn fungerar samt beskrivning av aktuell skyddsutrustning. 11. Perorala doser Vid normal hantering av tabletter, kapslar och mixturer av läkemedel med allergena egenskaper föreligger ytterst små risker. Tabletter och kapslar Använd alltid endos i första hand. Använd alltid sked, en plastsked som kastas eller flergångssked som diskas med rengöringsmedel och vatten. Undvik att dela eller krossa tabletter eller kapslar. Använd handskar och op.munskydd om du trots allt måste dela eller krossa dem. Vissa tabletter kan lösas upp i vatten. Detta kan man med fördel göra i en 20 ml spruta (märkt för peroralt bruk). Tabletten läggs i sprutan som sedan fylls med 10 ml vatten och skakas tills tabletten löses upp. Tvätta händerna efter dessa arbetsmoment. Mixturer Risken vid hantering av mixturer är i första hand spill och inte partikelspridning. Därför är det av yttersta vikt att följa rutinen under punkt 8 avseende spill och absorberande underlägg på arbetsbänken vid uppdelning av patientdos. Se även punkt 13 Spill och städning. Dessutom: Använd alltid skyddsrock, handskar och op munskydd vid uppdelning av patientdos. Ispaghula (Lunelax, Vi-Siblin): För att minska risken för exponering av partikelspridning för sjukvårdspersonal i samband med uppdelning av patientdoser bör man: I första hand använda andra preparat. I andra hand rekommenderas att granulatform används. 8
9 12. Avfall Avfall som förorenats med läkemedel med bestående toxisk effekt skall omgående placeras i en plastpåse som försluts och läggs i avsedd kartong märkt med etikett: Riskavfall Antibiotika. Etiketten ska vara ifylld med avdelning och telefonnummer. Vid mindre mängd cytostatikaavfall kan detta läggas i samma kartong som då även märkes med etikett cytostatikaavfall. Se anvisningar för Cytostatikahantering. Avfall såsom brytampuller, glasflaskor med Spike alt det slutna systemet, Monovialflaskor, infusionspåsar med aggregat överbliven mixtur samt handskar, förorenade underlägg och sprutor läggs i plastpåse som noggrant försluts. Överbliven injektion/infusionsvätska ska också läggas i riskavfallet, ej i plastdunk för flytande avfall (då bryts säkerhetskedjan). Därefter läggs plastpåsen i avsedd kartong som skall vara placerad vid beredningsplatsen. Kanyler placeras i sedvanlig punktionssäker behållare (t.ex. fakir). Riskavfallskartong och punktionssäker behållare (t.ex. fakir) ställs på anvisad plats och hämtas av vaktmästare. Kasserade tabletter och kapslar läggs i behållare för kasserade läkemedel. Stickande/skärande avfall inom hemsjukvården läggs i sedvanlig punktionssäker behållare och medtages tillbaka till hemsjukvårdens lokaler, för att där läggas i riskavfallskartong. Övrigt avfall inom hemsjukvården läggs i plastpåse som försluts och därefter medtages tillbaka till hemsjukvårdens lokaler, för att där läggas i riskavfallskartong. Vid starkt kontaminerat avfall som är mycket blött skall absorbent tillsättas och tråg användas i riskavfallskartongen för att undvika läckage. Tråg och absorbent läggs i botten på riskavfallskartongen. (Finns att beställa på Logistikcenter, fd Centraldepån). 13. Spill och städning Utspilld lösning/mixtur torkas genast upp med absorberande torkduk. Torka därefter rikligt med ytdesinfektionsmedel, t.ex. Ytdesinfektion Plus. Tänk på att använda skyddsrock och handskar. Städning av beredningsrummet sker på vanligt sätt minst 2-3 gånger per veckan eller vid behov. 14. Tvätt Tvätt som förorenats av patientens utsöndringar läggs i vanlig tvättsäck. Tvätt med spill av toxiska läkemedel läggs i vanlig tvättsäck. 9
10 CYTOTOXISKA PREPARAT UR ATC-GRUPPERNA L01-L04 SAMT J05 Bilaga 1 Godkända läkemedel L01 alla läkemedel klassificeras som cytotoxiska, enligt FASS L02 inga läkemedel anses vara cytotoxiska L03 inga läkemedel anses vara cytotoxiska L04 undergrupp L04 X01 klassificeras som cytotoxiskt, ex. Azatioprin, Imurel J05 Aciklovir, Cymevene och HIV-prep (se FASS) anses vara cytotoxiska Licenspreparat L01 alla läkemedel klassificeras som cytotoxiska, se lista nedan L02 endast Methyl-GAG anses vara cytotoxiskt L03 inga läkemedel anses vara cytotoxiska L04 endast Imuran anses vara cytotoxiskt J05 -Imunovir, Imuthio, Peptide T, Relenza för nebulisering, Rescriptor, Triapten, Virazole, Zrivada anses vara cytotoxiska Listan nedan är exempel på licenspreparat som har hanterats av sjukhusapoteket JJ Berzelius, US, Linköping under de senaste åren. Listan kan vara ett stöd för personal och verksamhetschefer i deras arbete med riskbedömningar och arbetsrutiner. Notera att vissa styrkor eller beredningsformer av preparaten nedan kan vara registrerade läkemedel och därmed även finnas listade i FASS.Listan förändras allt eftersom nya läkemedel introduceras. Vid osäkerhet hur läkemedlet ska klassificeras ska hanteringen utgå ifrån att preparatet är cytotoxiskt. Licenspreparat ATC-grupp L01 506U78 ACNU Asparaginase Medac Asparginase BCG Immucyst BCG-vaccin Immun Becenun/BICNU Becenun BICNU Busulfex Caryolysine Caviton Detimedac Efudix Elspar Endoxana 10
11 Licenspreparat ATC-grupp L01 forts LiÖ Examestan Fotemustin Ixoten Lanvis Leukeran Lysodren Metatetrahydroxyphenylklorin Metex (Methotrexate) Methotrexate Mithracin (Mitramycin) Methyl-GAG Mustine Myelobromol Myleran Natulan Nipent Oncaspar Peptichemio Platinol Reumacon (CPH 82) Ribomustin Ribomystin Thiotepa Tirapazimine Tomudex Tribytyrate Vesanoid Xeloda Zanosar 11
12 Läkemedel med allergena egenskaper Bilaga 2 Exempel på läkemedel som medför risk för uppkomst av överkänslighet hos vårdpersonal. Källor: AFS 2005:5, Skyddsinformationsblad. Neuroleptika Klorpromazin (Hibernal, Hibernal-embonat) Levomepromazin (Nozinan, Nozinan.embonat) Bulkmedel Ispaghula (Lunelax, Vi-Siblin) Urologiska medel Emepronium (Cetiprin, Cetiprin Novum) Antiepileptika Fenobarbital (Fenemal) Analgetika Proparacetamol (Pro-Dafalgan) Antikoagulantia Dalteparinnatrium (Fragmin) Abciximab (Reopro), musallergiker Iloprost (Ilomedin) Kalciumantagonister Verapamil (Isoptin, Verapamil NM Pharma, Verapamil Nordic) Antikoagulantia, enzymer Alteplas (Actilyse) Streptokinas (Streptase, Varidase) Streptodornas (Varidase) Fibrinolyshämmande medel Aprotinin (Tisseel Duo Quick, Trasylol) Hormoner Tetrakosaktid (Synachten, Synachten Depot) 12
13 Antibakteriella medel Bilaga 2 forts Penicilliner, samtliga Ampicillin (Doktacillin) Pivampicillin (Pondocillin) Amoxicillin (Amimox, Amoxicillin Scand Pharm, Imacillin, Spektramox) Bakampicillin (Penglobe) Pivmecillinam (Selexid) Mecillinam (Selexid) Piperacillin (Ivacin, Tazocin) Bensylpenicillin (Bensylpenicillin Astra, Benzylpenicillin Pan Pharma) Fenoximetylpenicillin (Kåvepenin, Tikacillin) Dikloxacillin (Diclocil, Dikloxacillin Tika) Kloxacillin (Ekvacillin) Flukloxacillin (Heracillin) Cefalosporiner, samtliga Cefalexin (Cefalexin Scand Pharm, Keflex) Cefoxitin (Mefoxitin) Cefuroxim (Cefuroxim Scand Pharm, Zinacef, Zinnat) Cefadroxil (Cefadroxil Biochemie, Cefadroxil NM Pharma, Cefamox) Cefotaxim (Claforan) Ceftazidim (Fortum) Ceftriaxon (Rocephalin, Rocephalin med lidokain) Cefixim (Tricef) Cefepim (Maxipime) Cefpodoxim (Orelox) Lorakarbef (Lorabid) Ceftibuten (Cedax) Linkosamider Klindamycin (Clindamycin, Dalacin) Klaritromycin (Klacid, Clarothromycin) Aminoglykosider Tobramycin (Nebcina, Tobi) Antibakteriell glykopeptid Vancomycin (Vancocin, Vancomycin Abbott, Vancomycin Dumex, Vancoscand) Medel mot protozoer Tinidazol (Fasigyn) Pentamidin (Pentacarinat) 13
14 Muskelavslapnande Suxametonklorid ( Celocurin) Bilaga 2 forts Protonpumpshämmare Omeprazol (Losec, omeprazol) Esomeprazol (Nexium) Bisfosfonater Pamidronatnatrium ( Pamifos, Aredia, Pamidronat) Virus hämmande medel Ribavarin (Copegus, Rebetol, Virazole) Lamivudin (Zeffix, Epivir) Medel vid lungsjukdomar Teofyllin (Teofyllin inj. APL) Monoklonal antikroppar (innehållande icke-human protein, musallergiker ) Infliximab (Remicade) Abciximab (Reopro), Muromab CD 3 (Orthoclone OKT 3) 14
15 FÖRSLAG TILL VAD SOM BÖR INGÅ I EN LOKAL RISKBEDÖMNING Bilaga 3 Vilka åtgärder behövs för att åstadkomma en säker hantering?! Den som gör bedömningen måste ha sakkunskap om risker och regler samt vara insatt i hantering och de lokala förutsättningarna. Placera in enheten i nivå I eller II enligt sjukhusgemensamma föreskrifter och skriv lokala föreskrifter för den egna enheten. Frågor att ställa: Vilka läkemedel hanterar vi på enheten samt i vilken omfattning? Vad har läkemedlen för egenskaper? (t.ex. toxikologiska egenskaper, farmakokinetik) Vilka moment finns? (t.ex. beredning, administrering, avfallshantering, patientvård) Vilka kontaktvägar finns? (t.ex. inandning, hudkontakt) Föreligger kontamineringsrisk? Vad kan hända om något går snett? (t.ex. läckage, spill, utrustningsfel) Vilka skyddsåtgärder behövs? (t.ex. skyddsutrustning) Läkemedelsval; beredningsform? Att tänka på: Behov av underhåll/kontroll (t.ex. av teknisk utrustning, skyddsutrustning) Utbildning/övning 15
REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: HANTERING AV LÄKEMEDEL MED TOXISKA EFFEKTER. ANTIBIOTIKA OCH CYTOSTATIKA, MM
Region Stockholm Innerstad Sida 1 (10) Rev. 2013-11-17 Sjuksköterskor Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: HANTERING AV LÄKEMEDEL MED TOXISKA EFFEKTER. ANTIBIOTIKA OCH Sjuksköterskor
Läs merCytostatika och andra läkemedel med bestående toxisk effekt
1 2008-02-21 Ingrid Ekman LOKAL ANPASSNING Cytostatika och andra läkemedel med bestående toxisk effekt Allmänt I Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om cytostatika och läkemedel med bestående toxisk effekt
Läs mer5 IORDNINGSTÄLLANDE 5.1 Allmänt
5 IORDNINGSTÄLLANDE 5.1 Allmänt Med iordningställande av läkemedel menas: Uppdelning av tabletter, kapslar och andra avdelade läkemedelsdoser samt uppmätning av flytande läkemedel och injektionsvätska
Läs merHanteringsföreskrift Toxiska Läkemedel - Östersunds sjukhus I enlighet med Arbetarskyddsstyrelsens författningssamling AFS 1999:11
Östersunds sjukhus Ersätter nr 30/3-04 Gäller fr.o.m. 2004-11-09 Godkänd av, Eva Olofsson, personalstrateg 2004-11-09 Utarbetad av, Arb gruppen hant. toxiska läkemedel, 2004-04-22 Kontakt person: Carina
Läs merRiktlinjer och råd för. Hantering av läkemedel med risk för bestående toxisk effekt
Riktlinjer och råd för Hantering av läkemedel med risk för bestående toxisk effekt Gäller inte hantering av cytostatika 2004-10-27 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förord... 2 1. Riskbedömning... 3 1.1 Arbetsmiljörisker...
Läs merFöreskrifter för hantering av cytostatika och andra cytotoxiska läkemedel för Landstinget i Östergötland
Föreskrifter för hantering av cytostatika och andra cytotoxiska läkemedel för Landstinget i Östergötland Fastställd av Vårddirektören. Gäller fr o m 2008-03-01 och tills vidare. Dnr LiÖ 2008-257 1 (28)
Läs merInternmedicin, Akademiska sjukhuset
Antibiotikaanvändning Internmedicin, Akademiska sjukhuset 28 H1 212 Avd 3 E, 35 D och 65 B Antibiotika (J1+rifampicin), Internmedicin, Akademiska sjukhuset, rekvirerat samt förskrivet på recept, 28 - juni
Läs merLR SÖS 1:14 Spädningsschema för antibiotika 2010
1 (10) Vo/Administrativ avdelning S ö d e r s j u k h u s e t Enhet Samtliga enheter LR SÖS 1:14 Spädningsschema för antibiotika 2010 Upprättad Framtagen av 1996-12 Läkemedelsrådet vid Södersjukhuset,
Läs merGeriatriken, Akademiska sjukhuset
Antibiotikaanvändning Geriatriken, Akademiska sjukhuset 28 H1 212 3 A1, 7 C2, 85 A2, Kronoparken Tindran och Omtanken, Geriatrikavd i Tierp (fr o m juni 28) samt Geriatrikavd 2 i Östhammar (juni 28 - feb
Läs merAntibiotikaförbrukning. Reumatologen, Akademiska sjukhuset
Antibiotikaförbrukning Reumatologen, Akademiska sjukhuset (Mottagningen och 3 B2) januari 28 juni 212 Antibiotika (J1 inkl rifampicin), Reumatologi, Akademiska sjukhuset, 28 - H1 212 8 7 6 5 4 3 2 1 recept
Läs merKardiologi och PCI, Akademiska sjukhuset
Antibiotikaanvändning Kardiologi och PCI, Akademiska sjukhuset Avd 5 F, 5 G och Arytmilaboratoriet 28 H1 212 Antibiotika (J1+rifampicin), Kardiologen, Akademiska sjukhuset, rekvirerat samt förskrivet på
Läs merCYTOSTATIKA OCH ANDRA LÄKEMEDEL MED BESTÅENDE TOXISK EFFEKT
ARBETSMILJÖVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING AFS 2005:5 CYTOSTATIKA OCH ANDRA LÄKEMEDEL MED BESTÅENDE TOXISK EFFEKT Ändringar införda t.o.m.2009-10-19) CYTOSTATIKA OCH ANDRA LÄKEMEDEL MED BESTÅENDE TOXISK EFFEKT
Läs merArbete med vårdtagare som medicineras med cytostatika och andra läkemedel med bestående toxisk effekt
SOCIALFÖRVALTNINGEN Medicinskt ansvarig sjuksköterska Annika Nilsson 2013-02-22 Arbete med vårdtagare som medicineras med cytostatika och andra läkemedel med bestående toxisk effekt INLEDNING För arbete
Läs merAntibiotikaanvändning Onkologen, Akademiska sjukhuset
Antibiotikaanvändning Onkologen, Akademiska sjukhuset (78 B, 78 C, Hospiceavd. i Uppsala och Sjukvårdsteamet onkologisk hemsjukvård.) T o m juni 213 Antibiotika (J1*+rifampicin), Onkologi, Akademiska sjukhuset,
Läs merLäkemedel Löses i Ger styrkan Ges som Hållbart/ övrigt. 50 mg/ml OBS! Stamlösning! Får ej injiceras outspädd! 4 mg/ml.
Ersätter : SÖA 001-02 Gäller från: 2007-03-01 Utarbetad av: Ea Karamehmedovic Fastställd av: Mårten Prag Sid 1 (13) Godkänt av/ datum: Kopior: Läkemedel Löses i Ger styrkan Ges som Hållbart/ övrigt Abboticin
Läs merÖSTERSUNDS SJUKHUS. Utarbetad av: Carina Träskvik, läkemedelssamordnare Ulrica Jonsson, apotekare Fastställd av: Nina Fållbäck- Svensson
Erer nr: CATRÖS 301-02 Faktagranskad av: Lars-Erik Olofsson ÖSTERSUNDS SJUKHUS LÄKEMEDELSHANTERING Gäller fr.o.m: Utarbetad av: Carina Träskvik, läkemedelssamordnare Ulrica Jonsson, apotekare Fastställd
Läs merCYTOSTATIKA OCH ANDRA LÄKEMEDEL MED BESTÅENDE TOXISK EFFEKT
ARBETSMILJÖVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING AFS 2005:5 CYTOSTATIKA OCH ANDRA LÄKEMEDEL MED BESTÅENDE TOXISK EFFEKT ARBETSMILJÖVERKET Publikationsservice Box 1300 171 25 SOLNA Tfn: 08-730 97 00 Telefax: 08-735
Läs merAnestesi- och intensivvård, Akademiska sjukhuset
Antibiotikaanvändning Anestesi- och intensivvård, Akademiska sjukhuset 7 G CIVA (och venportmottagningen, 79 G, öron-, brachyterapi-, käk-, plastik, barn-, neuro-, gyn- och förlossningsanestesin samt gynuppvaket)
Läs merRutin för hantering av vårdens farliga avfall
1(11) Rutin för hantering av vårdens farliga avfall Handbok för hantering av farligt avfall inom Folktandvården samt inom Hälso- och sjukvården, Norrbottens läns landsting Innehåll Rutin för hantering
Läs merAntibiotika Del 1. -Inledning -Olika antibiotikagrupper. -Resistens -Farmakokinetik -Farmakodynamik. Stephan Stenmark Infektionskliniken NUS Umeå
Antibiotika Del 1 -Inledning -Olika antibiotikagrupper -Resistens -Farmakokinetik -Farmakodynamik Stephan Stenmark Infektionskliniken NUS Umeå Antibiotika Fördelar Bot genom att avdöda de sjukdomsframkallande
Läs merAntibiotika-beredning av injektion/infusion
Antibiotika-beredning av injektion/infusion Enhet: Hälso- och sjukvårdsgemensamt Giltigt från: 2016-03-01 Utarbetad av: Lena Nilsson, Vårdhygien, Pia Törndahl, Läkemedelsenheten Fastställd av: Pär Lindgren,
Läs merAntibiotikaförsäljning via recept utskrivna på Akademiska sjukhuset. T o m juni 2014. Gunilla Stridh Ekman, Strama Uppsala län
Antibiotikaförsäljning via recept utskrivna på Akademiska sjukhuset T o m juni 214 Var skrivs antibiotikarecepten? Andel av totala antalet expedierade antibiotikarecept (J1 exkl metenamin) till patienter
Läs merAnvisningar angående cytostatikabehandling i hemsjukvården
Anvisningar angående cytostatikabehandling i hemsjukvården Med anledning att det finns arbetsmiljörisker i samband med läkemedelshantering har Arbetsmiljöverket utfärdat föreskriften AF 2005:5 Cytostatika
Läs merHANTERINGSANVISNINGAR FÖR CYTOSTATIKA 2006
HANTERINGSANVISNINGAR FÖR CYTOSTATIKA 2006 Allmän onkologiska kliniken Innehållsförteckning 1 INLEDNING 4 2 HÄLSOEFFEKTER 5 3 RISKBEDÖMNING 6 3.1 Riskanalys...6 3.2 Exponeringsrisker...7 4 UTBILDNING 8
Läs merFarligt avfall skärande/stickande
Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Riktlinje Smittskydd Värmland 4 5 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Smittskydd Värmland Ingrid Persson 2013-06-26 Tills vidare
Läs merCytostatikahantering
Cytostatikahantering Lokala föreskrifter vid medicinkliniken Länssjukhuset Kalmar Reviderad av: Tina Dietrichson Helén Gustafsson Gäller 2012-01-01 2013-12-31 Gunhild Nordesjö-Haglund, verksamhetschef
Läs merDosering av antibiotika Sverige Barn. Antibiotikasubstans(er) Adm Rekommenderad normaldos (mg) Maximumdos (mg) Kommentar
Dosering av antibiotika Sverige Barn Dosering uttrycks som antal doseringstillfällen x dos (mg), t.ex. 3 x 3000. För kombinationspreparat uttrycks dosen av substanserna separat, t.ex. 2 x 875 amoxicillin/125
Läs merA_atckod A_regnr A_namn A_storlek A_antalT
Bilaga 4. A_atckod A_regnr A_namn A_storlek A_antalT J01CA11 96070 SELEXID PU O VÄ INJ I+II 400MG 10 x 400 mg 117 J01CE01 173320 BENZYLPENICILLIN PANPHAR 600MG 10 x 0,6 g 14 J01CE01 173320 BENZYLPENICILLIN
Läs merAntibiotikaanvändning Hud- och könssjukdomar, Akademiska sjukhuset
Antibiotikaanvändning Hud- och könssjukdomar, Akademiska sjukhuset (Venerologmottagningen hudmottagningen och 30 B1) T o m 2013 Antibiotikaanvändning (J01*+rifampicin), Hud- & könssjukdomar, Akademiska
Läs merRutin för kassation av läkemedel
Rutin för kassation av läkemedel Hemsjukvård Hantering av kassation av läkemedel i hemsjukvården ska hanteras på samma sätt som läkemedel hos patienter på SÄBO. Kassation av läkemedel Kassationen av läkemedel
Läs merAntibiotikaanvändning. Lasarettet i Enköping T o m juni 2017
Antibiotikaanvändning Lasarettet i Enköping T o m juni 217 Datakällor och måttenheter i denna presentation Källa är ehälsomyndigheten: data över läkemedelsförsäljning via recept och rekvisition. Presenteras
Läs merLista, beredning av antibiotika för injektion resp. infusion Intravenös intermittent infusion
Fastställd av Läkemedelskommittén Utarbetad av apotekare Anna Berglin, Läkemedelsenheten anna.berglin@lvn.se Medicinskt faktagranskad och godkänd av överläkare Örjan Andersson, Infektionskliniken, Länssjukhuset
Läs merDoknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med Antibiotika - Spädningsföreskrifter för intravenös administration
Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 16422 su/med 2017-12-18 4 Innehållsansvarig: Aylin Yilmaz, Överläkare, Läkare (aylyi1) Godkänd av: Lars Magnus Andersson, Verksamhetschef, Verksamhet
Läs merLäkemedelshantering - spädningsschema antibiotika
Diarienr: Ej tillämpligt 1(10) Dokument ID: 09-32518 Fastställandedatum: 2018-03-25 Giltigt t.o.m.: 2019-03-25 Upprättare: Jessica A Eriksson Fastställare: Christian Ehrenborg Läkemedelshantering - spädningsschema
Läs merOMTENTAMEN 2 I LÄKEMEDELSBERÄKNING 2014-06-03 08.00-10.00
Malmö högskola Hälsa och samhälle Utbildningsområde: Omvårdnad Kod nr: Tidpunkt för inlämning: OMTENTAMEN 2 I LÄKEMEDELSBERÄKNING KURS OM121A, termin 2 2014-06-03 08.00-10.00 Hjälpmedel: Miniräknare, ej
Läs merLäkemedelshantering - spädningsschema antibiotika
Diarienr: Ej tillämpligt 1(9) Dokument ID: 09-32518 Fastställandedatum: 2015-08-31 Giltigt t.o.m.: 2017-08-31 Upprättare: Jessica A Eriksson Fastställare: Erik Torell Läkemedelshantering - spädningsschema
Läs merFarmakadynamik för antibiotika
Farmakadynamik för antibiotika Synpunkter på samspelet mellan antibiotika och mikroorganismer. Hur dosera för att få maximal effekt, minimala biverkningar och minimal risk för resistensutveckling. Per
Läs merHantering av läkemedel med risk för toxisk effekt
Styrande rutindokument Arbetsinstruktioner Sida 1 (16) Hantering av läkemedel med risk för toxisk effekt Gäller inte cytostatika Lagrum och styrande förutsättningar Cytostatika och andra läkemedel med
Läs merAntibiotikaanvändning Gynekologi, Akademiska sjukhuset 2008 juni 2012
Antibiotikaanvändning Gynekologi, Akademiska sjukhuset 28 juni 212 96 C, Obstetrik och gynoperation, Ungdomshälsan, Gynekologiska specialistmottagningen, Reproduktions centrum RPC och URO- Gynekologisk
Läs merAntibiotikarekvisition i slutenvården. Rapport för kvartal 3, 2016
Antibiotikarekvisition i slutenvården Rapport för kvartal 3, 216 Introduktion Här följer kvartalsrapporten för rekvirerade antibiotika till och med kvartal 3, 216 inom somatiska slutenvården i LT Kronoberg.
Läs merFarligt avfall inom vården
Farligt avfall inom vården Handbok för hantering av farligt avfall inom Folktandvården samt inom Hälso- och sjukvården, Norrbottens läns landsting Version Ändrad av Ändring V1.1 Nina Myrestam Uppdaderade
Läs merLäkemedelshantering - spädningsschema antibiotika
Diarienr: Ej tillämpligt 1(10) Dokument ID: 09-32518 Fastställandedatum: 2017-01-09 Giltigt t.o.m.: 2018-01-09 Upprättare: Jessica A Eriksson Fastställare: Christian Ehrenborg Läkemedelshantering - spädningsschema
Läs merUtfärdande enhet: Dokumentnamn: Sid nr: Barn- och ungdomskliniken i Norrköping Lokala instruktioner för läkemedelshantering
Barn- och ungdoms i Lokala instruktioner för läkemedelshantering ungdoms VIN Barn- och ungdoms i 1(7) Lokala instruktioner för läkemedelshantering inom öppenvården Barn och ungdoms ViN Ansvar Verksamhetschef:
Läs merAntibiotika samt antivirala och antimykotiska läkemedel för vuxna - spädningsschema
Innehållsansvarig: Erik Backhaus, Processchef, Läkare Infektion (eriba2); Mats Ottosson, Sektionsledare, Infektionsavdelning (matot); Ulla Thrysin, Apotekare, Läkemedelsfunktionen (ullca13) Granskad av:
Läs merDoknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 16422 su/med 2015-09-14 3 RUTIN Spädningsföreskrifter för intravenös administration
Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 16422 su/med 2015-09-14 3 Innehållsansvarig: Ulrika Snygg Martin, Överläkare, Läkare (ulrsn) Godkänd av: Lars Magnus Andersson, Verksamhetschef, Verksamhet
Läs merAntibiotika samt antivirala och antimykotiska läkemedel för vuxna - spädningsschema
Innehållsansvarig: Erik Backhaus, Överläkare, Läkare Infektion (eriba2); Mats Ottosson, Sjuksköterska, Infektionsavdelning 22 (matot); Ulla Thrysin, Apotekare, Läkemedelsfunktionen (ullca13) Granskad av:
Läs merAntibiotikaanvändning Akademiska sjukhuset. T o m juni 2018
Antibiotikaanvändning Akademiska sjukhuset T o m juni 218 Datakälla och måttenheter i presentationen Data över läkemedelsförsäljning via recept utskrivna på sjukhuset rekvisition till sjukhuset Enheter:
Läs merDoknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med
Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 25812 su/med 2016-01-26 2 Spädningsföreskrifter för intravenös adistration av Innehållsansvarig: Ulrika Snygg Martin, Överläkare, Läkare (ulrsn) Godkänd
Läs merHandläggning av misstänkta fall av ebola i primärvård
Sida 1 av 9 141204 Handläggning av misstänkta fall av ebola i primärvård Patient som söker vård på vårdcentral Den som först träffar patient med plötsligt feberinsjuknande, till exempel sekreterare, ställer
Läs merMargareta Edvall Hygiensjuksköterska BLODBUREN SMITTA
Margareta Edvall Hygiensjuksköterska BLODBUREN SMITTA Blodsmitta i vården Smitta via blod, blodprodukter eller blodtillblandade kroppsvätskor synligt blod Genom: Stick- eller skärskador. Rikliga mängder
Läs merAntibiotikaanvändning
Antibiotikaanvändning Akademiska sjukhuset T o m 2014 Receptförskriven och rekvirerad antibiotika (J01 inkl rifampicin)* Akademiska sjukhuset 2008-2014 Källa: ehälsomyndigheten 350 000 300 000 250 000
Läs merSÄKERHETSDATABLAD KLORRENT. Innehåller: CAS-nummer: EU-nr: %: Kemiska benämning: Klassificering: 231-668-3 1-5%
1. NAMNET PÅ ÄMNET/PREPARATET OCH BOLAGET/FÖRETAGET: Produktnamn: Leverantör: Aps Platinvej 21 6000 Kolding Telefon: +45 76 34 84 00 Telefax: +45 75 50 43 70 Ansvarar för säkerhetsdatabladet E-mail: sds@novadan.dk
Läs merSÄKERHETSDATABLAD LUGTFJERNER
1. NAMNET PÅ ÄMNET/PREPARATET OCH BOLAGET/FÖRETAGET: Produktnamn: Leverantör: ITW ApS Platinvej 21 6000 Kolding Telefon: +45 76 34 84 00 Telefax: +45 75 50 43 70 Ansvarar för säkerhetsdatabladet E-mail:
Läs merHanteringsanvisningar för riskavfall och farligt avfall förknippat med undervisning och forskning vid Umeå Universitet
UMEÅ UNIVERSITET Arbetsmiljökommittén INTERN FÖRESKRIFT Ver 2013-04-10/ON Dnr: 360-2120-00 Hanteringsanvisningar för riskavfall och farligt avfall förknippat med undervisning och forskning vid Umeå Universitet
Läs merRiskbedömning ELISA med HRP detektion
Sida 1( 5) Riskbedömning ELISA med HRP detektion Utförd 2014-08-27 Av Rune Nilsson på Bo Baldetorps grupp. Andrad senast 2014-09-18 Av Lars Ekblad Slutlig bedömning av hela metoden 1. Acceptabel risk 1.
Läs merManus till bildspel, Basala hygienrutiner och klädregler
Manus till bildspel, Basala hygienrutiner och klädregler Bild 1 Basala hygienrutiner och klädregler Ett vårdhygieniskt arbetssätt som förhindrar smittspridning Bild 2 Smitta i vård och omsorg I vår omgivning,
Läs merRIKTLINJE. Eva Franzén, Mas. Eva Franzén, Mas
RIKTLINJE Version Datum Utfärdat av Godkänt Eva Franzén, Mas 1 2011-06-29 Eva Franzén, Mas 2 2013-08-13 Eva Franzén, Mas Eva Franzén, Mas Riktlinjer för nutrition inom den kommunala hälso- och sjukvården
Läs merSäkerhetsdatablad. enligt förordning (EG) nr 1907/2006. DPD 3 Reagent_1002859-1021268
Sida 1 av 5 AVSNITT 1: Namnet på ämnet/blandningen och bolaget/företaget 1.1 Produktbeteckning Material-gruppe: Zulieferprodukt 1.2 Relevanta identifierade användningar av ämnet eller blandningen och användningar
Läs merBlodsmitta. Inger Andersson, hygiensjuksköterska, Enheten för vårdhygien 2013
Blodsmitta Inger Andersson, hygiensjuksköterska, Enheten för vårdhygien 2013 Definition - blodburen smitta Överföring av smittämnen via blodkontakt som leder till infektion (med/utan symtom). Vanligast
Läs merSäkerhetsdatablad. enligt förordning (EG) nr 1907/2006. DPD 3 Pill_501321
Sida 1 av 5 AVSNITT 1: Namnet på ämnet/blandningen och bolaget/företaget 1.1 Produktbeteckning 1.2 Relevanta identifierade användningar av ämnet eller blandningen och användningar som det avråds från 1.3
Läs merPraktisk hantering av läkemedel med risk för bestående toxisk effekt
Styrande dokument Rutindokument Arbetsinstruktioner Sida 1 (15) Praktisk hantering av läkemedel med risk för bestående toxisk effekt Gäller inte hantering av cytostatika Innehåll Praktisk hantering av
Läs merIII. Multiresistent bakterie (MRB) i särskilt och ordinärt boende samt LSS-boende i Skåne. Basala hygienrutiner
III. Multiresistent bakterie (MRB) i särskilt och ordinärt boende samt LSS-boende i Skåne Uppdaterad: 2010-06-02 Ursprung: 2008-03- 03 Vårdhygien och Smittskydd Skåne i samarbete med vårdföreträdare i
Läs merDesinfektion av vattensystemet i dentala unitar. - enligt Umeå-modellen. Umeå-modellen 20090901 Sid 1 av 7
Desinfektion av vattensystemet i dentala unitar - enligt Umeå-modellen Umeå-modellen 20090901 Sid 1 av 7 Bakgrund I de dentala unitarna finns ett system av rör, slangar och ventiler, som leder fram vatten
Läs merVarför behövs basala hygienrutiner och klädregler?
Består av hygiensjuksköterskor och hygienläkare samt en smittskyddsläkare, en smittskyddssköterska och en sekreterare. Jobbar länsövergripande: alla tre sjukhusen, kommunen, primärvården, psykiatrin, habiliteringen.
Läs merVARUINFORMATION I 16 PUNKTER
VARUINFORMATION I 16 PUNKTER 1. Identifiering av ämne/preparat och företag/distributör Namn CT 1 SDS nr 10100 Företag ELGA Ltd Distributör AB NINOLAB Lane End Box 137 HIGH WYCOMBE 194 22 UPPLANDS VÄSBY
Läs merNamnet på ämnet/preparatet och bolaget/företaget. : Siemens Healthcare Diagnostics AB 194 87 Upplands Väsby Sverige
I enlighet med föreskrift (EC) nr 1907/2006 (REACH), Annex II Sverige 1. SÄKERHETSDATABLAD DCA System Hemoglobin A1c Reagents Test Kit Namnet på ämnet/preparatet och bolaget/företaget Namnet på ämnet eller
Läs merUtfärdat: 13-08-05 Versionsnummer 1.2 Omarbetad 13-08-05. 2.1 Klassificering enligt CLP (Förordning (EG) nr 1272/2008) och KIFS 2010:5
1. NAMNET PÅ PRODUKTEN OCH FÖRETAGET Pit Filler 2000 Sidan 1 av 5 HANDELSNAMN Pit Filler 2000 KEMISKT NAMN Polyurethane Oligomer Mixture ART. nr Pit Filler 2000 ANVÄNDN. OMR Glasreparationer FÖRETAG Glas-Weld
Läs merSäkerhetsdatablad. 3. Sammansättning/information om beståndsdelar Einecs-nr. Ämnen Klassificering w/w% 205-500-4 205-563-8
1. Namnet på ämnet/beredningen och bolaget/företaget Utarbetad den: 29-09-2008/ GPS Produktanvändning: Klar akryl-baserad primer. 2. Farliga egenskaper Säkerhetsdatablad Distributör: LKF Vejmarkering A/S
Läs merVARUINFORMATIONSBLAD
Sida: 1/5 1.Namnet på ämnet/ preparatet och bolaget/företaget Handelsnamn: KODAK READYMATIC Fixer and Replenisher Produktkod: 5023874 Tillverkare: KODAK-INDUSTRIE, route de Demigny, 71102, CHALON S/SAONE
Läs merLOKAL INSTRUKTION FÖR LÄKEMEDELSHANTERING FÖR KOMMUNENS GRUPPBOSTÄDER ENLIGT LSS
16.2 2003-08-05 Medicinskt ansvarig sjuksköterska Eva Kohl LOKAL INSTRUKTION FÖR LÄKEMEDELSHANTERING FÖR KOMMUNENS GRUPPBOSTÄDER ENLIGT LSS BAKGRUND Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS
Läs merLaborationshandledning i galenisk farmaci
Laborationshandledning i galenisk farmaci Laborationerna består av extemporetillverkning av salvor och ögondroppar samt tablettillverkning och karakterisering av tabletter. Vid tillverkning av de olika
Läs merLokal anvisning 2005-02-16
1 (5) Titel Skydd mot blodburen smitta samt vård av patient med misstänkt eller konstaterad smitta Dokumenttyp Datum Lokal anvisning 2005-02-16 Utfärdare Elsy Wiksten Anna-Karin Olsson Blodsmitterutiner
Läs merLäkemedelshantering Riktlinje inom särskilda boendeformer och hemsjukvård
Socialförvaltningen Medicinskt ansvarig sjuksköterska Läkemedelshantering Riktlinje inom särskilda boendeformer och hemsjukvård Upprättad 2004 Reviderad 2015 (version 6) Reviderad av: Elisabeth C Ekman
Läs merSäkerhetsdatablad. enligt förordning (EG) nr 1907/2006. Buffer ph 5_506252-791448
Sida 1 av 5 AVSNITT 1: Namnet på ämnet/blandningen och bolaget/företaget 1.1 Produktbeteckning 1.2 Relevanta identifierade användningar av ämnet eller blandningen och användningar som det avråds från Användning
Läs merSpädning av intravenös antibiotika
Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Instruktion Läkemedelsenheten 1 5 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Malin Rhodin Löndahl apotekare Erik Sandholm överläkare 2015-02-15
Läs merAntagen i socialnämnden 2009-04-07 46. Riktlinje för läkemedelshantering
Antagen i socialnämnden 2009-04-07 46 Riktlinje för läkemedelshantering Rutinerna grundas på Lag (1998:531) LYHS; Förordning (1998:1513) FYHS; Läkemedelslagen (1992:859); Lag om läkemedelsförmåner (2002:160);
Läs merRiskanalys. Riskanalys
Vad är en riskanalys? Systematisk identifiering och bedömning av risk Varför ska man genomföra en riskanalys? För att upptäcka risker som kan leda till att en patient skadas För att ta fram konkreta åtgärder
Läs merBlodsmitta. och fästingöverförda sjukdomar. Rikspolisstyrelsen. www.polisen.se. december 2008
Blodsmitta och fästingöverförda sjukdomar Rikspolisstyrelsen december 2008 www.polisen.se Blodsmitta och fästingöverförda sjukdomar Information om blodsmitta och fästingöverförda sjukdomar Polisiärt arbete
Läs merVibrationer - föreskrifter
Vibrationer - föreskrifter FTF Bräcke 20 november 2007 Bengt Johansson Enheten för Maskiner och Personlig Skyddsutrustning 1 Föreskrifter om vibrationer (AFS 2005:15) Föreskrifterna riktar sig till arbetsgivare
Läs merSäkerhetsdatablad. enligt förordning (EG) nr 1907/2006. DPD1 Pill_501319-505509
Sida 1 av 5 AVSNITT 1: Namnet på ämnet/blandningen och bolaget/företaget 1.1 Produktbeteckning Ytterligare Handelsnamn Gäller även för följande materialnummer: 505509 Material-gruppe: Zulieferprodukt 1.2
Läs merI enlighet med föreskrift (EC) nr 1907/2006 (REACH), Annex II - Sverige. Namnet på ämnet/beredningen och bolaget/företaget
Säkerhetsdatablad I enlighet med föreskrift (EC) nr 1907/2006 (REACH), Annex II - Sverige 1. Namnet på ämnet/beredningen och bolaget/företaget Namnet på ämnet eller beredningen Produktnamn eller Handelsnamn
Läs merSpädningsschema för antibiotika/ antimykotika LiÖ Dnr DC-2013-00035
1(40) Spädningsschema för antibiotika/ antimykotika LiÖ Dnr DC-2013-00035 Inledning Spädningsschemat innehåller spädningsanvisningar för antibiotika och antimykotika (injektions- och infusionslösningar).
Läs merPRODUKTRESUMÉ. Behandling av bakterieinfektioner orsakade av bakteriestammar som är känsliga för enrofloxacin.
PRODUKTRESUMÉ 1. DET VETERINÄRMEDICINSKA LÄKEMEDLETS NAMN Fenoflox vet 100 mg/ml injektionsvätska, lösning för nöt och svin 2. KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING 1 ml innehåller: Aktiv substans:
Läs merÖvergripande instruktion för läkemedelshantering inom Vård och omsorg i Vårgårda kommun
1(10) Irene Elofsson, MAS Antagen av MAS 09 06 30 Reviderad 10 09 14 11 07 04 Övergripande instruktion för läkemedelshantering inom Vård och omsorg i Vårgårda kommun Instruktionen har utarbetats av medicinskt
Läs merRiskbedömning Western blot
Sida 1( 6) Riskbedömning Western blot Utförd 2014-05-20 Av Lars Ekblad på Bo Baldetorps grupp. Andrad senast 2014-08-18 Av Lars Ekblad Slutlig bedömning av hela metoden 1. Acceptabel risk 1. Ange vilka
Läs merSpädningsschema för intravenösa antibiotika mm...1
Rutin Process: Hälso- och sjukvård Område: Antibiotika - val, doser och profylaxrutiner Giltig fr.o.m: 2015-11-09 Faktaägare: Elisabeth Åström, sjuksköterska infektionskliniken (avd 17) Fastställd av:
Läs merSäkerhetsdatablad. enligt förordning (EG) nr 1907/2006. H2O2 Reagent_1023636
Sida 1 av 7 AVSNITT 1: Namnet på ämnet/blandningen och bolaget/företaget 1.1 Produktbeteckning CAS nr: Index nr: EG nr: 7664-93-9 016-020-00-8 231-639-5 1.2 Relevanta identifierade användningar av ämnet
Läs merISOPA PRODUCT STEWARDSHIP PROGRAMMES. Walk the Talk ANVÄNDARE AV MDI. 1 Version09/06
ISOPA PRODUCT STEWARDSHIP PROGRAMMES Walk the Talk ANVÄNDARE AV MDI 1 Version09/06 2 Walk the Talk Användare av MDI Innehåll Viktiga data Bra rutiner När något går fel... Dialog 3 Klassificering av MDI
Läs merNAMNET PÅ ÄMNET/BEREDNINGEN OCH BOLAGET/FÖRETAGET CASCOL TRÄLIM POLYURETAN
I enlighet med föreskrift (EC) nr 1907/2006 (REACH), Annex II Sverige Sverige SÄKERHETSDATABLAD CASCOL TRÄLIM POLYURETAN 1. NAMNET PÅ ÄMNET/BEREDNINGEN OCH BOLAGET/FÖRETAGET Namnet på ämnet eller beredningen
Läs merÄmnesnamn CAS-nummer Koncentration Klassificering Xylen 1330-20-7 10<=x%<25% Xn: R10, 20/21, 38
1. NAMNET PÅ ÄMNET/BEREDNINGEN OCH BOLAGET/FÖRETAGET 1.1 Namnet på ämnet eller beredningen Artikelnr: 1012 samt 1013 1.2 Användning av ämnet eller beredningen Målningsarbete 1.3 Namnet på bolaget/företag
Läs merBehandling av akut interdigital nekrobacillos hos nötkreatur, s.k. Panaritium eller klövspaltsinflammation.
1. DET VETERINÄRMEDICINSKA LÄKEMEDLETS NAMN NAXCEL 200 mg/ml injektionsvätska, suspension för nötkreatur 2. KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING En ml innehåller: Aktiv substans: Ceftiofur (som kristallinsk
Läs merSÄKERHETSDATABLAD 8. BEGRÄNSNING AV EXPONERING / PERSONLIGA SKYDDSÅTGÄRDER
Sidan 1 av 5 1. NAMNET PÅ PRODUKTEN OCH FÖRETAGET HANDELSNAMN 2020 RESIN CLEAR KEMISKT NAMN - ART. nr 2020 RESIN ANVÄNDN. OMR Glasreparationer Reparation av stenskott på vindrutor FÖRETAG Glas-Weld System
Läs mer10 INFEKTION REKOMMENDERADE LÄKEMEDEL TERAPIRÅD. Tetracykliner doxycyklin Doxyferm
10 INFEKTION REKOMMENDERADE LÄKEMEDEL BAKTERIELLA INFEKTIONER Penicilliner amoxicillin flukloxacillin pivmecillinam efalosporiner ceftibuten edax Kinoloner ciprofloxacin Makrolider erytromycin TERAPIRÅD
Läs merVirusorsakad gastroenterit på sjukhus
1(7) Innehåll: 1.Bakgrund 2. Syfte 3. Omfattning. Ansvar 5. Tillvägagångssätt 5.1 Bedömning av situation 5.2 Tillägg till basala hygienrutiner Handtvätt med tvål och vatten 5.3 Definition utbrott, kohortvård
Läs mer1 (7) 8 Referenser... 3 9 Bilaga 1. Vårdhygieniska riktlinjer... 4 10 Bilaga 2. Checklista... 7
1 (7) 1 Bakgrund... 1 2 Syfte... 2 3 Omfattning... 2 4 Ansvar... 2 5 Riskfaktorer för smittspridning... 2 6 Provtagning... 2 7 Vård av patient med misstänkt eller konstaterad Clostridium difficile-diarré...
Läs merRiktlinje och rutin för delegering av läkemedelshantering
Riktlinje och rutin för delegering av läkemedelshantering 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Riktlinje och rutin för delegering av läkemedelshantering 3 Grundutbildning läkemedelshantering och diabetes 4 Delegering
Läs merRiktlinje. för läkemedelshantering inom kommunal hälso- och sjukvård
Malmö stad Fastställd: 2000-05-11 Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad: 2009-06-18 Riktlinje för läkemedelshantering inom kommunal hälso- och sjukvård INNEHÅLLSFÖRTECKNING Riktlinjer för läkemedelshantering...3
Läs merAntibiotikaförskrivning på rekvisition och recept inom öppen- och slutenvård på sjukhus i VGR 2014 och 2015
Antibiotikaförskrivning på rekvisition och recept inom öppen- och slutenvård på sjukhus i VGR 2014 och 2015 Regionala Strama Västra Götalandsregionen (mars 2016) Sammanfattning Bakgrund Vid tolkning av
Läs merKategoriindelning av arbetstagare och arbetsställen, övervakning av arbetsställen och persondosmätningar
Sid 1(8) Kategoriindelning av arbetstagare och arbetsställen, övervakning av Kategoriindelning av personal baseras på de stråldoser arbetstagarna kan förväntas erhålla genom sitt arbete, medan kategoriindelning
Läs merSäkerhetsdatablad PREMARK. AVSNITT 1: Namnet på ämnet/blandningen och bolaget/företaget. AVSNITT 2: Farliga egenskaper
AVSNITT 1: Namnet på ämnet/blandningen och bolaget/företaget 1.1 Produktbeteckning Handelsnamn: 1.2 Relevanta identifierade användningar av ämnet eller blandningen och användningar som det avråds från
Läs mer